Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten Västberga 1:1, område vid Rubinvägen (100 lägenheter)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) Handläggare: Linda Palo Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten Västberga 1:1, område vid Rubinvägen (100 lägenheter) Förvaltningens förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden antar förslag till detaljplan. Susanne Lindh Bo Bergman Fredrik Legeby Sammanfattning Planförslaget ställdes ut under tiden 17 dec 2012 till 21 jan 2013, och syftar till att möjliggöra fyra nya bostadshus i form av punkthus längs Rubinvägen. Punkthusen är i sju våningar och placeras integrerat i terrängen vilket är typiskt för områdets 1950-talskaraktär. Förslaget innefattar ca 100 lägenheter. Ett parkeringsgarage, väl integrerat i naturen, föreslås i områdets södra del. Flertalet remissinstanser har under planprocessen tillstyrkt förslaget men framför synpunkter framför allt vad gäller husens placering och parkering. De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter önskar framför allt att parkeringsgaraget placeras på annat ställe samt att föreslagen exploatering minskar. Kontorets sammanfattande bedömning är att punkthusen väl passar in på platsen genom att placering och utformning följer samma principer som för de befintliga punkthusen. Detta gör att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön inte påverkas negativt. Hänsyn har i största möjliga mån tagits till naturmiljön genom en strävan att bevara de mest värdefulla träden, och genom att placera parkeringsgaraget i en sänka mellan två höjder vilket gör det mindre framträdande i naturen. Den välavvägda placeringen och utformningen anser kontoret motivera utbyggnadsförslaget trots att relativt orörd naturmark tas i anspråk. Förslaget tillför staden, och Solberga, ett hundratal lägenheter. Dessa, tillsammans med tillkommande lägenheter i andra projekt i närområdet, kan stärka underlaget för närservice. Ny bebyggelse var också en förutsättning för nedgrävningen av den kraftledning som tidigare gick över Solberga. Bilagor: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utställningsutlåtande Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (7) Utlåtande Bakgrund Stockholmshem AB vill utveckla sitt bostadsbestånd i Solberga genom att förtäta vid befintliga punkthus längs Rubinvägen. All mark inom planområdet ägs av Stockholms stad och är idag planlagd som parkmark och gata. Över området gick tidigare en kraftledning som nu har förlagts i mark. Nedgrävningen av kraftledningen har varit en förutsättning för den föreslagna bebyggelsen. Planområdet är utsatt för buller från E4/E20. Tidigare ställningstaganden Enligt Promenadstaden översiktsplan för Stockholm är Solberga ett område med tät stadsbebyggelse. Projektet är i enlighet med översiktsplanens strategi 4, främja en levande stadsmiljö. Ett program för ny bebyggelse i Solberga antogs av stadsbyggnadsnämnden I programmet föreslås att två punkthus i åtta våningar placeras intill befintlig bebyggelse. Orsaken till att fyra hus nu föreslås är flera. Stockholm växer och förväntas vara en miljonstad år Redan nu föreligger bostadsbrist i Stockholm och behovet av bostäder väntas öka när befolkningen ökar. Samtidigt är det svårt att få ekonomi i ett projekt innehållande endast två hus. Ärendet har tidigare behandlats i stadsbyggnadsnämnden med start-pm , och ställningstagande inför utställning Befintliga förhållanden Planen omfattar del av fastigheten Västberga 1:1 som ägs av Stockholms stad, del av Karaten 1 samt del av Ametisten 3 vilka ägs av Stockholmshem AB. Området kring Rubinvägen utgörs av en höjdrygg med relativt brant norrsida. Drygt en fjärdedel av befintliga träd kring Rubinvägen utgörs av ek. I den östra delen finns ett relativt tätt busk- eller slyskikt. Rubinvägens bebyggelse består idag av fyra punkthus i sju våningar. Angränsande bebyggelse öster och väster om Kristallvägen samt vid Kristalltorget består av lamellhus i tre våningar. Husen är uppförda med fasader i brun puts och är tidstypiska för 1950-talet. Punkthusen vid Rubinvägen uppfördes i början av 1950-talet efter ritningar av Backström och Reinius, och har stora arkitektoniska kvaliteter. Enligt stadsmuseets klassificering är bebyggelsen grönklassad. Planförslag Den befintliga punkthusbebyggelsen vid Rubinvägen kompletteras med fyra punkthus i sju våningar innehållande ca 100 lägenheter. De nya byggnaderna har till sin utformning och placering anpassats till befintliga punkthus för att på så vis tillvarata områdets särdrag.

3 SID 3 (7) Illustrationsplan grå hus är de föreslagna (alla bilder Sweco architects) Från entrésidan är de nya punkthusen sju våningar i likhet med befintliga punkthus. Eftersom marken inom området är kuperad möjliggörs även suterrängvåningar, vilka kommer att anpassas till befintliga slänter. Byggnaden längst i norr ska enligt planbestämmelse uppföras med suterrängvåning eftersom skillnaden i markhöjd här är stor. Detaljplanen styr inte antalet våningar, däremot högsta byggnadshöjd. Byggnadshöjden på de nya punkthusen ska i princip överensstämma med byggnadshöjden på befintliga punkthus. Hisstoppar och andra tekniska installationer såsom ventilation ska i största möjliga mån inrymmas inom takvolymen. Högsta tillåtna taklutning är 25 grader. Byggnaderna föreslås ha fasade hörn som fortsätter som triangulära balkonger. Balkongerna hängs huvudsakligen utanför kök eller vardagsrum. Fasader ska utföras med puts, och föreslås ha inslag av kontrasterande kulörer. Invid tillkommande bebyggelse finns möjlighet att anlägga uteplatser för de boende. Eftersom marken inom vissa delar idag kraftigt sluttar kommer stödmurar behöva uppföras för att möjliggöra flacka ytor att vistas på. Småbarnslek anordnas invid den nya bebyggelsen.

4 SID 4 (7) Det norra punkthuset sett från Kristallvägen i norr Parkeringsgaraget sett från hörnet Kristallvägen/Rubinvägen Volymstudie av tillkommande bebyggelse vid Rubinvägen Befintlig kantstensparkering längs Rubinvägen bibehålls och kompletteras med ett parkeringsgarage i två plan inrymmande ett sextiotal platser. Parkeringsgaraget placeras mellan den mindre bergklacken vid infarten till Rubinvägen och den höjd där punkthusen föreslås, dvs. på områdets lägsta del. Bergknallen i söder kommer

5 SID 5 (7) att dölja garaget, medan resterande del som vetter mot Kristallvägen föreslås skylas genom att marken skulpteras om. Garagets tak ska beläggas med sedum vilket gör att byggnaden bättre smälter in i omgivningen. Sedumtaket tar dessutom hand om en del av dagvattnet, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Infart till parkeringsgaragets övre plan sker från Rubinvägen, och till det nedre planet från Kristallvägen. Buller Planområdet är utsatt från trafikbuller från E4/E20. Det är vid de två norra punkthusen som den ekvivalenta ljudnivån överstiger riktvärdet 55 dba. För att klara att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fönster får aktuella lägenheter ljudavskärmande balkonger. Konsekvenser för miljön Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (1987:10) 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan och anses inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Planprocessen Samråd Plansamråd för aktuell detaljplan pågick under perioden 22 maj 7 juli Samrådsmöte hölls den 29 maj på Medborgarkontoret, Älvsjö Stationsplan 11, där ca 10 personer närvarade. Under samrådet inkom sammanlagt 28 yttranden, varav 17 från remissinstanser, 8 från övriga sakägare samt 4 från icke sakägare. Yttrandena har sammanfattats och bemötts i en samrådsredogörelse. Flera remissinstanser var positiva till förslaget eller hade inget att erinra. Inkomna synpunkter rörde framför allt den föreslagna bebyggelsens omfattning och placering. Flera ansåg att hus 2 bör utgå och att hus 4 bör flyttas något österut alternativt utgå. Motiv till detta var bland annat risk för minskad solinstrålning och att möjliga lekytor försvinner. Stadsmuseet ansåg hus 1 som olämpligt eftersom det skulle hamna på en lägre nivå än befintliga punkthus samt riskera att upplevas som inklämt. Parkeringsgaraget ansåg flera skulle flyttas till annan plats, vid kv. Beryllen norr om planområdet. Flera uttryckte oro kring parkeringsfrågan eftersom det redan idag är ont om parkeringsplatser. Eftersom närnatur tas i anspråk framkom önskemål om grönkompensation. Efter samrådet placerades hus 4 mitt emellan Agaten 1 och Karaten 1. Hus 1 flyttades närmare Rubinvägen vilket medförde att del av Ametisten 3 övergår till den kommande fastigheten vid hus 1. Del av Karaten 1 övergick till parkmark för att möjliggöra en ny dragning av parkvägen. Sjudagarsparkeringen övergick till kvartersmark vilket även gav plats för nya sopbehållare. Hus 1 och 2 fick därmed kortare avstånd för soplämning. Bestämmelsen n1 togs bort eftersom samtliga större

6 SID 6 (7) träd som ska bevaras hamnar utanför planområdet. Även samtliga u-områden togs bort, eftersom ledningar kan förläggas på allmän platsmark. Redovisningen av buller förtydligades. Utställning Planförslaget ställdes ut under perioden 17 dec 2012 till 21 jan Under utställningen inkom 4 yttranden varav ett med ca 13 underskrifter. Länsstyrelsen lämnade ärendet utan åtgärd, medan Trafikverket har synpunkter gällande buller. De sakägare och övriga boende som framfört synpunkter önskar att hus 2 ersätts med en lekplats, och att hus 4 flyttas något. De boende är även oroade över att solinstrålningen till de nedre våningsplanen kommer att påverkas negativt på grund av placeringen av hus 4. Inkomna synpunkter under utställningen föranleder inga ändringar av förslaget. En administrativ bestämmelse gällande tomtindelning tillkommer dock för att möjliggöra reglering av mark från Karaten 1 till Västberga 1:1. Synpunkter som inkommit senast under utställningen som inte är tillgodosedda - Hus 1 längst i öster bör tas bort eftersom det hamnar på en lägre nivå än befintliga punkthus och riskerar att upplevas som inklämt mellan befintliga bostadshus. - Parkeringsgaraget bör hamna djupare ner i sänkan. Volymen skulle då bli mindre synlig och man skulle kunna få en hel, planteringsbar, takyta för lek över parkeringsgaraget. - Endast två eller tre punkthus ska byggas. Hus 4 ska tas bort. - En ny stadsplan över hela Solberga måste tas fram innan mer kan byggas. - Husens orientering gör det svårt att anpassa till en framtida kvartersstadsplan. Hus 4 flyttas åt nordost för att göra plats för en framtida gata mot Kristallvägen. Punkthusen förses med en lågdel i 1-2 våningar som orienteras efter gatunätet. P-däcket placeras så att det kan kringbyggas med bostäder och utgöra gård (Yimby). - En lekplats placeras där hus 2 står. - Parkeringstalet på 0,7 är anmärkningsvärt lågt. - Parkeringsgaraget placeras vid kv. Beryllen istället. - Sophantering löses genom sopnedkast i varje trapphus (sopsug). Om detta inte är möjligt bör hushållssopor och grovsopor kunna lämnas i utrymmen som nås via inhomhusförbindelse utan nivåhinder och tunga dörrar. - Avstånd från entré till sopnedkast bör inte överstiga 10 m. Källsorteringsbehållare ska finnas högst 30 m från entré. - Avståndet till parkeringsgaraget är för långt. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser det lämpligt att komplettera bebyggelsen vid Rubinvägen med ytterligare fyra punkthus. Förslaget tillför staden, och Solberga, ett hundratal lägenheter. Dessa, tillsammans med tillkommande lägenheter i andra projekt i närområdet, kan stärka underlaget för närservice vid bland annat Kristalltorget. Ny bebyggelse var också en förutsättning för nedgrävningen av den kraftledning som tidigare gick över Solberga. Punkthusen passar väl in på platsen ge-

7 SID 7 (7) nom att placering och utformning följer samma principer som för de befintliga punkthusen. Detta gör att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön inte påverkas negativt. Hänsyn har i största möjliga mån även tagits till naturmiljön genom en strävan att bevara de mest värdefulla träden, och genom att placera parkeringsgaraget i en sänka mellan två höjder vilket gör det mindre framträdande i naturen. Den välavvägda placeringen och utformningen anser stadsbyggnadskontoret motiverar utbyggnadsförslaget trots att relativt orörd naturmark tas i anspråk. Nedgrävningen av kraftledningen har varit positivt för hela Solberga. Ett villkor och en ekonomisk förutsättning för projektet har varit att exploatera lämplig mark inom det område där ledningarna gick. Kraftledningen gick över den södra delen av Rubinvägen. Stadsbyggnadskontoret anser dock, av de skäl som anförs ovan, att det hus som föreslås norr om det tidigare kraftledningsstråket är motiverat. Kontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden antar detaljplaneförslaget. SLUT