Ger Ni extra dos vid svår sepsis/septisk chock? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ger Ni extra dos vid svår sepsis/septisk chock? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland"

Transkript

1 IVA del 2

2 Ger Ni extra dos vid svår sepsis/septisk chock? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland

3 Farmakokinetik vid svår sepsis/septisk chock Förhöjd distributionsvolym (Vd) Kapillärläckage Volymtillförsel Minskad proteinbindning Pleuravätska, acites, drän Ökat renalt clearance Hyperdynamisk cirkulation Minskad proteinbindning till följd av hypoalbuminemi Minskat renalt clearance

4 Antibiotika Rekommenderad dosering Dosering Aminoglykosid (5)-7mg/kgx1 Ampicillin 2gx3-4 # Bensylpenicillin 3gx3-4 # Cefepim 2gx3 Cefotaxim 2gx3 # Cefuroxim 1.5gx3 # Ceftazidim 1-2gx2-3 # Ciprofloxacin 400mgx2-3 Dikloxacillin/kloxacillin 2gx(3)-4 # Erytromycin 1gx3 Imipenem gx3-4 # Klindamycin 600mgx3 Levofloxacin 500mgx2 Meropenem 0.5-2gx3 # Piperacillin/tazobaktam 4gx(3)-4 # Vankomycin 1gx2, laddningsdos 25-30mg/kg

5 Rekommenderad dosering # innebär rekommendationen att ge en extrados efter halva doseringsintervallet: Om x 3 = var 8:e timme ge extrados efter 4 timmar Om x 4 = var 6:e timme ge extrados efter 3 timmar

6 Hur doserar Ni Pip/Taz vid svåra infektioner 1. Långtidsinfusion 2. x3 3. x4

7 Emiprisk antibiotika vid svår sepsis/septisk chock de två första dygnen (Malmö) Iv dos Initial dos Penicilliner Bensylpenicillin 3gx4 Ekvacillin 2gx4 Ampicillin 2gx4 En extra dos ges efter halva dosintervallet mellan första och andra dosen!! Cefalosporiner Cefotaxim 2gx3 Ceftazidim 2gx3 Penicilliner med utvidgat spektrum Piperacillin-Tazobaktam Karbapenemer Imipenem-cilastatin Meropenem 4g bolus, sedan 4g(4h)x4 1g bolus, sedan 1g(4h)x4 1g bolus, sedan 1g(4h)x4 Infusioner (OBS! att infusion påbörjas direkt efter given bolus!)

8 Antibiotikadosering vid svår sepsis/septisk chock (Malmö) Trimetroprim-sulfametoxazol Makolider Erytromycin Azitromyzin Klindamycin 10mlx2 1gx3 0.5gx1 600mgx3 Vancomycin Laddningsdos 25-30mg/kg, sedan 15-20mg/kg x 3 Zyvoxid Kinoloner Ciprofloxacin Levofloxacin Moxifloxacin Aminoglykosider Gentamycin Tobramycin Amikacin Metronidazol 600mgx2 400mgx3 500mgx2 400mgx1 4.5mg/kgx1 (laddningsdos 7mg/kg) 4.5mg/kgx1 (laddningsdos 7mg/kg) 15-30mg/kgx1(laddningsdos 30mg/kg) 1.5gx1 dag 1, därefter 1gx1

9

10 Monte Carlo simulering (slumpmässig data simuleringsalgoritm)

11 Totalt 192 patienter: 102 förlängd infusion vs 92 intermittent Hos patientgruppen med APACHE>17: 14 dagars mortaliteten 12.9% vs. 31.6%, p=0.04 Sjukhusvistelse 21 dagar vs 38 dagar, p=0.02

12 Distributionsvolym för piperacillin Roberts JA et al 2010, Shikuma LR et al 1990, Bulitta et al 2007, Li C et al 2005)

13 Serum och vävnadskoncentrationer efter en iv dos av 4g piperacillin hos friska och patienter med septisk chock (från Joukhadar C et al 2001)

14 Continuous infusion vs intermittent bolus dosing of β- lactam antibiotics in severe sepsis Dulhunty JM et al. Clin Infect Dis 2013;56: of 2 Multi-centre, prospective, double-blind RCT (Australia, Hong Kong) N=60 ICU pts with severe sepsis in previous 48h, receiving continuous infusion (N=30) or intermittent bolus dosing (N=30) of piperacillintazobactam, meropenem and ticarcillin-clavulanate P=0.001 Primary endpoint (pharmacokinetic) N *MIC: minimum inhibitory concentration on days 3 and 4

15 2 of 2 Continuous infusion vs intermittent bolus dosing of β- lactam antibiotics in severe sepsis Secondary endpoints (clinical) Dulhunty JM et al. Clin Infect Dis 2013;56: Continuous infusion Intermittent bolus dosing P=0.037 P=0.47 P=0.14 P=0.14 P= days after study drug cessation; at day 28; *Time to clinical resolution was set at 28 days for 7 and 13 patients in the continuous and intermittent administration groups, respectively, as clinical resolution did not occur during this period In critically ill pts with severe sepsis, continuous infusion of β-lactam antibiotics may lead to higher plasma antibiotic concentrations and higher clinical cure rates than intermittent bolus dosing

16 Extended or continuous vs short-term infusion of β-lactam antibiotics: systematic review and meta-analysis of clinical outcomes Falagas ME et al. Clin Infect Dis 2013;56: of 2 Systematic literature review (January 2012) + meta-analysis: articles reporting on comparative outcomes of pts treated with extended ( 3h) or continuous (24h) vs short-term (20-60 min) iv infusion of carbapenems or piperacillin/tazobactam: 14 studies on 1,229 patients included: Study characteristic Category # studies N (pts) Type of publication Full publication 13 ICAAC abstract 1 Study design Type of β-lactam antibiotic Type of infection Causative pathogen Retrospective Prospective RCT Carbapenems Piperacillin/tazobactam Both types Pneumonia Other Gram-negative Gram-negative + gram-positive Not known (4: meropenem)

17 Extended or continuous vs short-term infusion of β-lactam antibiotics: systematic review and meta-analysis of clinical outcomes Falagas ME et al. Clin Infect Dis 2013;56: of 2 (Sub)group Infusion mode Mortality (# deaths/total #of pts) Extended or continuous Short-term Risk ratio 95% CI P Total 7.7% (44/571) 12.8% (70/545) Extended infusion only 10.8% (34/314) 16.8% (46/273) Continuous infusion only 3.9% (10/257) 8.8% (24/272) Type of β-lactam antibiotic Carbapenems 12.7% (14/110) 17.5% (18/103) Piperacillin/tazobactam 5.6% (22/394) 10.6% (41/388) Both types 11.9% (8/67) 20.4% (11/54) Clinical cure: no statistical difference between extended/continuous and shortterm infusions: Risk ratio=1.13; 95% CI: ; P=0.08 Mortality seems to be lower for extended or continuous infusion of carbapenems or piperacillin/tazobactam than for short-term infusion

18 Continuos versus intermittent infusions of antibiotics for the treatment of severe acute infections (Review) Shiu JR, Wang E, Tejani AM, Wasdell M The Cochrane Collaboration, 2013 RCT (vuxna patienter där man jämfört kontinuerlig vs intermittent antibiotika) 29 studier 1600 patienter Ingen skillnad i mortalitet, reinfektion, superinfektioner eller biverkningar Otillräckliga bevis för ett skifte

19 change in log cfu/ml Pneumococci % time above MIC log cfu/ml E. coli % time above MIC.

20 Continuous beta-lactam infusion in critically ill patients: the clinical evidence Mohd H Abdul-Aziz1, Joel M Dulhunty1,2*, Rinaldo Bellomo3, Jeffrey Lipman1,2 and Jason A Roberts1,2,4 The results of these trials suggest that continuous infusion of beta-lactam antibiotics may have variable efficacy in different patient groups. Patients who may benefit from continuous infusion are critically ill patients with a high level of illness severity. Thus, future trials should test the potential clinical advantages of continuous infusion in this patient population. Annals of Intensive Care 2012,2:37

21 L. Lo pez-cerero Clin Microbiol Infect 2010; 16: Se även Patrick N A Harris, Paul A Tambyah, David L PatersonLancet Infect Dis 2015

22

23 Konklusion Ökad Vd vid sepsis Vi behöver ge mer antibiotika vid svår sepsis/septisk chock Under de första 24/48 timmarna? Bolusdos? Intermittent eller infusion? Inokulum effekt?

24 CRRT

25 CRRT

26 CRRT

27 CRRT

28 CRRT

29 1. Ja 2. Nej Anpassar Ni antibiotikadosen om patienten är överviktig?

30 Obesitas Ökande förekomst, inte bara i rika länder Rekommenderad klassificering baserad på BMI; normal BMI 18,5-24,9 kg/m 2 övervikt BMI 25, fetma BMI 30 moderat 30-34,9, svår 35-39,9, morbid 40 Men vad är bästa måttet för dosanpassning vid fetma? BMI Kroppsvikt (TBW) LBM (lean body mass, FFM, fat free mass) IBW (ideal body weight, se formel) ABW (adjusted body weight) Kroppsyta Kreatinin CL Uppmätt koncentration

31 Vad man vet? 1. Läkemedlets biokemiska/fysikaliska egenskaper avgör dess fördelning i fett jämfört med övrig, mer vattenrik vävnad 2. Distributionsvolymen tillsammans med clearance avgör halveringstid och hur snabbt man når steady state, liksom vad som är lämpligt dosintervall 3. Stabil exponeringsnivå (koncentrationen vid steady state) för ett läkemedel bestäms av underhållsdos i förhållande till clearance

32 Vad man vet? 1. Läkemedlets biokemiska/fysikaliska egenskaper avgör dess fördelning i fett jämfört med övrig, mer vattenrik vävnad Det absoluta dosbehovet (mg/dag) av ett vattenlösligt läkemedel kommer inte att påverkas lika mycket vid fetma som dosbehovet av ett läkemedel som ffa fördelas till fettvävnad Vid övervikt/fetma ökar även LBM, ej bara fett, så även vattenlösliga läkemedel får en i varierande grad ökad distributionsvolym vid fetma

33 Vad man vet? 2. Distributionsvolymen tillsammans med clearance avgör halveringstid och hur snabbt man når steady state, liksom vad som är lämpligt dosintervall Det kan vara omöjligt att förstå när man når steady state i perifera compartments jämfört med plasma. Om det perifera compartment (dvs utanför plasma/serum) har stor Vd och lågt clearance kan det ta mycket lång tid innan jämviktsnivåer nås där. Påverkar både terapeutisk effekt och risken för biverkningar i detta perifera compartment över tid I plasma/serum har man för många antibiotika ofta så pass korta halveringstider att steady state nås inom några doser men egentligen handlar ju denna exponering om koncentrationsspikar i plasma. Vad relaterar bäst till antibiotisk effekt (PKPD)?

34 Vad man vet? 3. Stabil exponeringsnivå (koncentrationen vid steady state) för ett läkemedel bestäms av underhållsdos i förhållande till clearance Clearance bör i princip inte påverkas av mer fettväv men sannolikt är gruppen obesa mycket heterogen beträffande cardiac output och njurfiltration varför data kan se olika ut En del data indikerar att njur-cl ökar vid fetma men att ökningen inte är proportionell till total viktökning (klart mindre), substansberoende och ev mer proportionell till ökning av LBM Skattat kreatininclearance som mått på GFR (formeln baserad på serumkreatinin, kroppsvikt, ålder, kön) fungerar därför sämre vid fetma och man överskattar GFR

35 Aminoglykosid Bäst studerad farmakokinetik vid fetma Funnit en korrektionsfaktor för excess-vikten ABW = IBW + 0,4 x (TBW-IBW) IBW=Idealvikt=0.91x (längd-152.4)+45.5 för kvinnor och 0.91x (längd 152.4)+50 för män. vilken bör ersätta faktisk kroppsvikt vid mer korrekt skattning av krea CL och fingervisning om dosintervall liksom distributionsvolym och val av laddningsdos. Koncentrationsmätningar starkt rekommenderade!

36 Ciprofloxacin Mycket begränsat med data som antyder likheter med aminoglykosider beträffande farmakokinetikförändringar vid obesitas Föreslaget att dos i mg/kg bör anpassas efter ABW= IBW + 45% av (TBW-IBW), och inte TBW

37 Vancomycin Studier antyder att CL ökar i proportion till ökning av TBW Med andra ord kan dos ges i mg/kg TBW Ökat clearance kan kräva tätare dosering Koncentrationsmätningar starkt rekommenderat

38 Betalaktamer Dåligt studerat Möjligen ett behov av högre doser än ordinärt, men en studie på meropenem visar ingen betydande påverkan på halveringstid då Vd ökar och CL minskar Data på cefotaxim antyder att ökningen i dessa parametrar är mer proportionell mot kroppsyta än TBW Vid kirurgiprofylax finns data som antyder bättre effekt av dubbel dos till patienter med morbid fetma

39 TDM (therapeutic drug monitoring)

40 Mätning av antibiotika koncentrationer Antibiotika S-konc Kontakt När Remiss Kostnad Bensylpenicillin SMI Kloxacillin Farmlab, Huddinge /v ej fast dag Konsultremiss 1613 Piperacillin/Tazobaktam Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1613 Cefotaxim Farmlab, Huddinge vb Konsultremiss 1613 Ceftazedim Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1613 Ceftriaxone SMI Meropenem Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1613 Trimetroprimsulfa Farmlab, Huddinge /v Konsultremiss 753 Tobramycin Klinisk kemi, Malmö vb Rutin Akut 1 36 Gentamycin Klinisk kemi, Malmö vb Special 1/A4 95 Amikacin Klinisk kemi, Lund vb Egen remiss 323 Vancomycin Klinisk kemi, Malmö vb Rutin akut 1 45 Teicoplanin Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1613

41 Ciprofloxacin Farmlab, Huddinge vb Konsultremiss 1613 Rifampicin Farmlab, Huddinge vb Konsultremiss 806 Klindamycin SMI Fluconazol Farmlab, Huddinge v a v Konsultremiss 1290 Itrakonazol Farmlab, Huddinge /v Konsultremiss flucytosin Uppsala Voriconazole Farmlab, Huddinge /v Konsultremiss 552 Aciklovir Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1107 Valaciclovir Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1107 Ganciclovir Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1107

42 Hygiensjuksköterskorna hälsar på

43 Skall vi tvätta intensivvårdspatienter med klorhexidin? 1. Ja 2. Nej 3. Vad är klorhexidin?

44 Chlorhexidine: background - Bactericidal and bacteriostatic agent: disrupts membranes

45 ECCMID Impact of chlorhexidine gluconate (CHG) patient bathing on hospital-acquired and healthcare-associated infections Climo MW et al. N Engl J Med 2013;368: Design Multi-centre cluster-randomised non-blinded crossover study Period Patients Intervention arms Duration 7,727 pts from 8 intensive care units (ICU) and 1 bone marrrow transplantation unit Bathing with no-rinse 2% CHG-impregnated washcloths 1x/day Bathing with non-antimicrobial washcloths (control) 1x/day (no washout period) 6 mo/intervention Primary endpoint(s) Mean acquisition rate of multi-drug-resistant organisms (MDROs) and hospital-acquired bloodstream infections

46 Impact of chlorhexidine gluconate (CHG) patient bathing on hospital-acquired and healthcare-associated infections ECCMID Climo MW et al. N Engl J Med 2013;368: % P= % P= % P= % P=0.29 Overall incidence of skin reactions: CHG bathing: 2.0% - control: 3.4% Patient bathing with CHG reduces the risk of MDROs and hospital-acquired bloodstream infections in ICU populations.

47 JAMA. 2015;313(4):

48 JAMA. 2015;313(4):

49 JAMA. 2015;313(4):

50 NEJM (Climo study) vs JAMA (Noto study) Climo 24 W jmf 10W. Behövs längre tid för att få effekt? Climo Benmärgstransplantationsenhet inkluderad. Lägre infektionsfrekvens i Noto Study Fler KNS infektioner i Climo (kontaminationer??)

51

52 SDD + SOD Selective Decontamination of the Digestive tract Selective Oropharyngeal Decontamination Icke absorberabara antibiotika appliceras var 6:e timme under IVA vistelsen + I.V 3:e gen Cefalosporin första 4 d de Smet AM, Kluytmans JA, Cooper BS, et al. Decontamination of the digestive tract and oropharynx in ICU patients. N Engl J Med. 2009; 360(1):20-31.

53 SDD + SOD 13 IVA enheter Holland cluster-randomized crossover study SDD/SOD jmf standard beh patienter Minskad 28 D mortalitet 13% resp 11% Minskning av AB med 11% (ej signifikant) de Smet AM, Kluytmans JA, Cooper BS, et al. Decontamination of the digestive tract and oropharynx in ICU patients. N Engl J Med. 2009; 360(1):20-31.

54 JAMA. 2014;312(14):

55 SDD jmf SOD Mål: Kolla ekologiska effekter alltså hur mycket påverkades res G- 28 d mortalitet Bakteriemier Tid på IVA Bedömdes inte som etiskt i Holland att inte ha SDD eller SOD som kontrollgrupp!!

56 SDD jmf SOD Ingen skillnad i mortalitet eller ICU-stay Låg förekomst av resistenta bakterier SDD hade färre resistenta gramneg än SOD men fler AG resistenta isolat

57 Take Home message Inte använda en självklar predisponerad tid för hur länge man skall behandla en viss infektion Förlita sig mer på biomarkörer för att snabbare kunna sätta ut antibiotika = Individualisera mera De-eskalera efter odlingssvar för att minska antibiotikatrycket Försöka att sätta stopptider på antibiotikabehandling Börja använd långtidsinfusion? Extra antibiotikados om pat har septisk chock/svår sepsis Tienams roll vid CRRT och dosering vid pseudomonas Måste vi verkligen använda så mycket Pip/Taz och karbapenemer?

Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö

Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö Optimal antibiotikadosering Effekt Toxicitet Resistens Kostnader Farmakokinetik Absorption Biotillgänglighet

Läs mer

(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT

(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT (Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT Johan Petersson Med Dr, Överläkare CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset Solna johan.petersson@karolinska.se Antibiotikadosering vid njursvikt/crrt Livsviktig

Läs mer

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson

Läs mer

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Amikacin - dosering Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Innehåll 1. Rekommendationer, sammanfattning 2. Laddningsdos/engångsdos 3. Fortsatt behandling

Läs mer

Njurfunktion och dosering hos äldre

Njurfunktion och dosering hos äldre Infektioner hos äldre, 12 januari 2012 Erik Eliasson, överläkare, docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Äldre exponeras för alltfler mediciner pga av samtidigt förekommande,

Läs mer

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson

Läs mer

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125

Läs mer

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae

Läs mer

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015 Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober

Läs mer

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm 2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.

Läs mer

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) Dosering av antibiotika: farmakokinetik och farmakodynamik Bakgrund Studier angående antibiotikas farmakokinetik (pharmacokinetics; PK) och farmakodynamik (pharmacodynamics;

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

Antibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Antibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotika Del 1 -Inledning -Olika antibiotikagrupper -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotika Fördelar Bot genom att avdöda de sjukdomsframkallande

Läs mer

Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU

Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU Carl-Gustaf Elinder, professor KI, avdelningschef, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, Sthlm

Läs mer

Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset

Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset Upplägg HAP/VAP - Agens Varför inhalationsbehandling? Vilka antibiotika? Klinisk evidens? Biverkningar?

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad

Läs mer

Farmakadynamik för antibiotika

Farmakadynamik för antibiotika Farmakadynamik för antibiotika Synpunkter på samspelet mellan antibiotika och mikroorganismer. Hur dosera för att få maximal effekt, minimala biverkningar och minimal risk för resistensutveckling. Per

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk

Läs mer

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk

Läs mer

Läkemedelsdosering vid njursvikt/rrt särskilt antibiotika

Läkemedelsdosering vid njursvikt/rrt särskilt antibiotika Läkemedelsdosering vid njursvikt/rrt särskilt antibiotika Dialyskursen, Karolinska 20161206 Johan Petersson Med Dr, Överläkare CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset Solna johan.petersson@karolinska.se

Läs mer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,

Läs mer

Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt. 50 mg/ml OBS! Stamlösning! Får ej injiceras outspädd! 4 mg/ml.

Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt. 50 mg/ml OBS! Stamlösning! Får ej injiceras outspädd! 4 mg/ml. Ersätter : SÖA 001-02 Gäller från: 2007-03-01 Utarbetad av: Ea Karamehmedovic Fastställd av: Mårten Prag Sid 1 (13) Godkänt av/ datum: Kopior: Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt Abboticin

Läs mer

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama

Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama Håkan Hanberger SIR- IVA-Strama 2009-11-25 Informationsväg Mikrobiologi SIR Intensivvårdsdata Inrapporteras till

Läs mer

Patientfall Stiff. Akut intubation på iva. CRP gått upp till 47. Hypoton, vasopressor. Diagnos Septisk chock iva?

Patientfall Stiff. Akut intubation på iva. CRP gått upp till 47. Hypoton, vasopressor. Diagnos Septisk chock iva? Patientfall Stiff 58 årig kvinna med stiff person syndrome som gått i remission på tymektomi och högdos kortison. Gift och röker 15 cig/dag. Schizoaffektiv sjukdom. Insjuknar i januari med kraftig kramper

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Antimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden

Antimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden Barn och ungdomsklinikerna Antimikrobiella medel i nyföddhetsperioden 1(6) Antimikrobiella medel i sperioden 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika bruksspädning Abboticin/Ery-Max erythromycin Bensylpenicillin

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Geriatriken, Akademiska sjukhuset

Geriatriken, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Geriatriken, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 3 A1, 7 C2, 85 A2, Kronoparken Tindran och Omtanken, Geriatrikavd i Tierp (fr o m juni 28) samt Geriatrikavd 2 i Östhammar (juni 28 - feb

Läs mer

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Läkemedelshantering - spädningsschema antibiotika

Läkemedelshantering - spädningsschema antibiotika Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-32518 Fastställandedatum: 2015-08-31 Giltigt t.o.m.: 2017-08-31 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Erik Torell Läkemedelshantering - spädningsschema

Läs mer

STRAMA SKÅNE APP SLUTENVÅRD

STRAMA SKÅNE APP SLUTENVÅRD STRAMA SKÅNE APP SLUTENVÅRD INNEHÅLL ALLMÄN INFORMATION ANTIBIOTIKAREAKTIONER ANTIBIOTIKADOSERING VID SÄRSKILDA SITUATIONER - VID NEDSATT NJURFUNKTION - VID OBESITAS BUKINFEKTIONER ENDOKARDIT HUD/MJUKDELSINFEKTIONER

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2015-09-14 3 RUTIN Spädningsföreskrifter för intravenös administration

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2015-09-14 3 RUTIN Spädningsföreskrifter för intravenös administration Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2015-09-14 3 Innehållsansvarig: Ulrika Snygg Martin, Överläkare, Läkare (ulrsn) Godkänd av: Lars Magnus Andersson, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Vad är lagom? Mätbara mål för antibiotikaanvändning på intensiven

Vad är lagom? Mätbara mål för antibiotikaanvändning på intensiven Vad är lagom? Mätbara mål för antibiotikaanvändning på intensiven Håkan Hanberger IVA-Strama-SIR http://www.strama.se/dyn//,165,54.html. http://www4.smittskyddsinstitutet.se/careicu http://www.icuregswe.org

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni 2014. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni 2014. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset T o m juni 214 Var skrivs antibiotikarecepten? Andel av totala antalet expedierade antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) till patienter

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Lite nytt om antibiotika

Lite nytt om antibiotika Lite nytt om antibiotika Mårten Prag 25 Antibiotika (J01 exkl metenamin) i Norden 1987-2007 total förbrukning, DDD/1000 invånare och dag 20 DDD/1000 invånare/dag 15 10 5 Island Finland Sverige Norge Danmark

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att

Läs mer

Antibiotikarekvisition i slutenvården. Rapport för kvartal 3, 2016

Antibiotikarekvisition i slutenvården. Rapport för kvartal 3, 2016 Antibiotikarekvisition i slutenvården Rapport för kvartal 3, 216 Introduktion Här följer kvartalsrapporten för rekvirerade antibiotika till och med kvartal 3, 216 inom somatiska slutenvården i LT Kronoberg.

Läs mer

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet. Tidigare nationella Strama planerade och koordinerade fyra punktprevalensstudier på svenska sjukhus. Den 1 juli 2010 överfördes det tidigare nationella Stramas regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet,

Läs mer

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,

Läs mer

Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling. Sune Forsberg MIVA/SÖS

Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling. Sune Forsberg MIVA/SÖS Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling Sune Forsberg MIVA/SÖS 2014-05-07 SIRS = Systemic Inflammatory Response Syndrome minst 2 av följande: Temp >38 o C eller 90/min AF >20/min

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Läkemedelshantering - spädningsschema antibiotika

Läkemedelshantering - spädningsschema antibiotika Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-32518 Fastställandedatum: 2017-01-09 Giltigt t.o.m.: 2018-01-09 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Christian Ehrenborg Läkemedelshantering - spädningsschema

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER... 3 URINVÄGSINFEKTIONER...

Läs mer

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM. Anja Rosdahl & Mårten Prag

ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM. Anja Rosdahl & Mårten Prag 1 ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM 2014 Anja Rosdahl & Mårten Prag 2 Grundbegrepp Baktericid= Antibiotika som avdödar bakterierna. Bakteriostatisk= Antibiotika som hämmar tillväxten av bakterier. MIC = minsta inhibitoriska

Läs mer

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska

Läs mer

Profylaktisk behandling mot latent tuberkulos med veckovis INH/Rifapentin

Profylaktisk behandling mot latent tuberkulos med veckovis INH/Rifapentin Profylaktisk behandling mot latent tuberkulos med veckovis INH/Rifapentin Gabrielle Fröberg MD, PhD Specialistläkare Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset gabrielle.froberg@karolinska.se

Läs mer

Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling. Anders Hedman MIVA/SÖS

Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling. Anders Hedman MIVA/SÖS Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling Anders Hedman MIVA/SÖS 2013-12-04 SIRS = Systemic Inflammatory Response Syndrome minst 2 av följande: Temp >38 o C eller 90/min AF >20/min

Läs mer

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik Pneumoni på akuten 160524 Anders Lundqvist Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik När fattar dom att det kommer att gå fort? Identifieringsarbete på akuten Identifiera patienter med pneumoni Identifiera

Läs mer

Neurokirurgiska CNS infektioner

Neurokirurgiska CNS infektioner Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.

Läs mer

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret

Läs mer

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...

Läs mer

Introduktion till farmakokinetik

Introduktion till farmakokinetik Introduktion till farmakokinetik FSL HT14 Michael Ashton Enheten för farmakokine;k och läkemedelsmetabolism Sek;onen för farmakologi Farmakokinetik Pharmacon [grek.] läkemedel/ört Kinetikos [grek.] (kroppar

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Akut astma magnesium och teofyllin

Akut astma magnesium och teofyllin Akut astma magnesium och teofyllin Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg 2011-09-16 5 vuxenstudier 2 barnstudier Akut svår astma på ED PEF 25-30% (vuxna) PEF < 60% (barn)

Läs mer

Dosera antibiotika rätt

Dosera antibiotika rätt Dosera antibiotika rätt Asko Järvinen Verkan av olika antibiotika kan indelas i två olika kategorier. Penicilliner, cefalosporiner och andra betalaktamer tillhör en kategori där den antimikrobiella verkan

Läs mer

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner) Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Rapportering av estimert GFR bör MDRD eller CKD-EPI formelen benyttes? NKK-mötet, 14 mars 2013

Rapportering av estimert GFR bör MDRD eller CKD-EPI formelen benyttes? NKK-mötet, 14 mars 2013 Rapportering av estimert GFR bör MDRD eller CKD-EPI formelen benyttes? NKK-mötet, 14 mars 2013 Anders Larsson Klinisk Kemi och Farmakologi, Uppsala SBU gruppen för utvärdering av enkla GFR markörer Vanligaste

Läs mer

Resistens hos Haemophilus influenzae. NordicAST Fredrik Resman Infektionskliniken, Malmö

Resistens hos Haemophilus influenzae. NordicAST Fredrik Resman Infektionskliniken, Malmö Resistens hos Haemophilus influenzae NordicAST 2014-05-27 Fredrik Resman Infektionskliniken, Malmö Historik och kliniskt sammanhang Haemophilus influenzae 103 år på en bild 1892 1929 1931 1995 Haemophilus

Läs mer

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet

Läs mer

BESLUT. Datum 2014-08-28

BESLUT. Datum 2014-08-28 BESLUT 1 (5) Datum 2014-08-28 Vår beteckning SÖKANDE Théa Nordic AB Storgatan 55 703 63 Örebro SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem Karin Johansson, sjukgymnast, docent. Lymfödemmottagningen Skånes onkologiska klinik, Skånes Universitetssjukhus i Lund Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

ÖSTERSUNDS SJUKHUS. Utarbetad av: Carina Träskvik, läkemedelssamordnare Ulrica Jonsson, apotekare Fastställd av: Nina Fållbäck- Svensson

ÖSTERSUNDS SJUKHUS. Utarbetad av: Carina Träskvik, läkemedelssamordnare Ulrica Jonsson, apotekare Fastställd av: Nina Fållbäck- Svensson Erer nr: CATRÖS 301-02 Faktagranskad av: Lars-Erik Olofsson ÖSTERSUNDS SJUKHUS LÄKEMEDELSHANTERING Gäller fr.o.m: Utarbetad av: Carina Träskvik, läkemedelssamordnare Ulrica Jonsson, apotekare Fastställd

Läs mer