Ger Ni extra dos vid svår sepsis/septisk chock? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ger Ni extra dos vid svår sepsis/septisk chock? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland"

Transkript

1 IVA del 2

2 Ger Ni extra dos vid svår sepsis/septisk chock? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland

3 Farmakokinetik vid svår sepsis/septisk chock Förhöjd distributionsvolym (Vd) Kapillärläckage Volymtillförsel Minskad proteinbindning Pleuravätska, acites, drän Ökat renalt clearance Hyperdynamisk cirkulation Minskad proteinbindning till följd av hypoalbuminemi Minskat renalt clearance

4 Antibiotika Rekommenderad dosering Dosering Aminoglykosid (5)-7mg/kgx1 Ampicillin 2gx3-4 # Bensylpenicillin 3gx3-4 # Cefepim 2gx3 Cefotaxim 2gx3 # Cefuroxim 1.5gx3 # Ceftazidim 1-2gx2-3 # Ciprofloxacin 400mgx2-3 Dikloxacillin/kloxacillin 2gx(3)-4 # Erytromycin 1gx3 Imipenem gx3-4 # Klindamycin 600mgx3 Levofloxacin 500mgx2 Meropenem 0.5-2gx3 # Piperacillin/tazobaktam 4gx(3)-4 # Vankomycin 1gx2, laddningsdos 25-30mg/kg

5 Rekommenderad dosering # innebär rekommendationen att ge en extrados efter halva doseringsintervallet: Om x 3 = var 8:e timme ge extrados efter 4 timmar Om x 4 = var 6:e timme ge extrados efter 3 timmar

6 Hur doserar Ni Pip/Taz vid svåra infektioner 1. Långtidsinfusion 2. x3 3. x4

7 Emiprisk antibiotika vid svår sepsis/septisk chock de två första dygnen (Malmö) Iv dos Initial dos Penicilliner Bensylpenicillin 3gx4 Ekvacillin 2gx4 Ampicillin 2gx4 En extra dos ges efter halva dosintervallet mellan första och andra dosen!! Cefalosporiner Cefotaxim 2gx3 Ceftazidim 2gx3 Penicilliner med utvidgat spektrum Piperacillin-Tazobaktam Karbapenemer Imipenem-cilastatin Meropenem 4g bolus, sedan 4g(4h)x4 1g bolus, sedan 1g(4h)x4 1g bolus, sedan 1g(4h)x4 Infusioner (OBS! att infusion påbörjas direkt efter given bolus!)

8 Antibiotikadosering vid svår sepsis/septisk chock (Malmö) Trimetroprim-sulfametoxazol Makolider Erytromycin Azitromyzin Klindamycin 10mlx2 1gx3 0.5gx1 600mgx3 Vancomycin Laddningsdos 25-30mg/kg, sedan 15-20mg/kg x 3 Zyvoxid Kinoloner Ciprofloxacin Levofloxacin Moxifloxacin Aminoglykosider Gentamycin Tobramycin Amikacin Metronidazol 600mgx2 400mgx3 500mgx2 400mgx1 4.5mg/kgx1 (laddningsdos 7mg/kg) 4.5mg/kgx1 (laddningsdos 7mg/kg) 15-30mg/kgx1(laddningsdos 30mg/kg) 1.5gx1 dag 1, därefter 1gx1

9

10 Monte Carlo simulering (slumpmässig data simuleringsalgoritm)

11 Totalt 192 patienter: 102 förlängd infusion vs 92 intermittent Hos patientgruppen med APACHE>17: 14 dagars mortaliteten 12.9% vs. 31.6%, p=0.04 Sjukhusvistelse 21 dagar vs 38 dagar, p=0.02

12 Distributionsvolym för piperacillin Roberts JA et al 2010, Shikuma LR et al 1990, Bulitta et al 2007, Li C et al 2005)

13 Serum och vävnadskoncentrationer efter en iv dos av 4g piperacillin hos friska och patienter med septisk chock (från Joukhadar C et al 2001)

14 Continuous infusion vs intermittent bolus dosing of β- lactam antibiotics in severe sepsis Dulhunty JM et al. Clin Infect Dis 2013;56: of 2 Multi-centre, prospective, double-blind RCT (Australia, Hong Kong) N=60 ICU pts with severe sepsis in previous 48h, receiving continuous infusion (N=30) or intermittent bolus dosing (N=30) of piperacillintazobactam, meropenem and ticarcillin-clavulanate P=0.001 Primary endpoint (pharmacokinetic) N *MIC: minimum inhibitory concentration on days 3 and 4

15 2 of 2 Continuous infusion vs intermittent bolus dosing of β- lactam antibiotics in severe sepsis Secondary endpoints (clinical) Dulhunty JM et al. Clin Infect Dis 2013;56: Continuous infusion Intermittent bolus dosing P=0.037 P=0.47 P=0.14 P=0.14 P= days after study drug cessation; at day 28; *Time to clinical resolution was set at 28 days for 7 and 13 patients in the continuous and intermittent administration groups, respectively, as clinical resolution did not occur during this period In critically ill pts with severe sepsis, continuous infusion of β-lactam antibiotics may lead to higher plasma antibiotic concentrations and higher clinical cure rates than intermittent bolus dosing

16 Extended or continuous vs short-term infusion of β-lactam antibiotics: systematic review and meta-analysis of clinical outcomes Falagas ME et al. Clin Infect Dis 2013;56: of 2 Systematic literature review (January 2012) + meta-analysis: articles reporting on comparative outcomes of pts treated with extended ( 3h) or continuous (24h) vs short-term (20-60 min) iv infusion of carbapenems or piperacillin/tazobactam: 14 studies on 1,229 patients included: Study characteristic Category # studies N (pts) Type of publication Full publication 13 ICAAC abstract 1 Study design Type of β-lactam antibiotic Type of infection Causative pathogen Retrospective Prospective RCT Carbapenems Piperacillin/tazobactam Both types Pneumonia Other Gram-negative Gram-negative + gram-positive Not known (4: meropenem)

17 Extended or continuous vs short-term infusion of β-lactam antibiotics: systematic review and meta-analysis of clinical outcomes Falagas ME et al. Clin Infect Dis 2013;56: of 2 (Sub)group Infusion mode Mortality (# deaths/total #of pts) Extended or continuous Short-term Risk ratio 95% CI P Total 7.7% (44/571) 12.8% (70/545) Extended infusion only 10.8% (34/314) 16.8% (46/273) Continuous infusion only 3.9% (10/257) 8.8% (24/272) Type of β-lactam antibiotic Carbapenems 12.7% (14/110) 17.5% (18/103) Piperacillin/tazobactam 5.6% (22/394) 10.6% (41/388) Both types 11.9% (8/67) 20.4% (11/54) Clinical cure: no statistical difference between extended/continuous and shortterm infusions: Risk ratio=1.13; 95% CI: ; P=0.08 Mortality seems to be lower for extended or continuous infusion of carbapenems or piperacillin/tazobactam than for short-term infusion

18 Continuos versus intermittent infusions of antibiotics for the treatment of severe acute infections (Review) Shiu JR, Wang E, Tejani AM, Wasdell M The Cochrane Collaboration, 2013 RCT (vuxna patienter där man jämfört kontinuerlig vs intermittent antibiotika) 29 studier 1600 patienter Ingen skillnad i mortalitet, reinfektion, superinfektioner eller biverkningar Otillräckliga bevis för ett skifte

19 change in log cfu/ml Pneumococci % time above MIC log cfu/ml E. coli % time above MIC.

20 Continuous beta-lactam infusion in critically ill patients: the clinical evidence Mohd H Abdul-Aziz1, Joel M Dulhunty1,2*, Rinaldo Bellomo3, Jeffrey Lipman1,2 and Jason A Roberts1,2,4 The results of these trials suggest that continuous infusion of beta-lactam antibiotics may have variable efficacy in different patient groups. Patients who may benefit from continuous infusion are critically ill patients with a high level of illness severity. Thus, future trials should test the potential clinical advantages of continuous infusion in this patient population. Annals of Intensive Care 2012,2:37

21 L. Lo pez-cerero Clin Microbiol Infect 2010; 16: Se även Patrick N A Harris, Paul A Tambyah, David L PatersonLancet Infect Dis 2015

22

23 Konklusion Ökad Vd vid sepsis Vi behöver ge mer antibiotika vid svår sepsis/septisk chock Under de första 24/48 timmarna? Bolusdos? Intermittent eller infusion? Inokulum effekt?

24 CRRT

25 CRRT

26 CRRT

27 CRRT

28 CRRT

29 1. Ja 2. Nej Anpassar Ni antibiotikadosen om patienten är överviktig?

30 Obesitas Ökande förekomst, inte bara i rika länder Rekommenderad klassificering baserad på BMI; normal BMI 18,5-24,9 kg/m 2 övervikt BMI 25, fetma BMI 30 moderat 30-34,9, svår 35-39,9, morbid 40 Men vad är bästa måttet för dosanpassning vid fetma? BMI Kroppsvikt (TBW) LBM (lean body mass, FFM, fat free mass) IBW (ideal body weight, se formel) ABW (adjusted body weight) Kroppsyta Kreatinin CL Uppmätt koncentration

31 Vad man vet? 1. Läkemedlets biokemiska/fysikaliska egenskaper avgör dess fördelning i fett jämfört med övrig, mer vattenrik vävnad 2. Distributionsvolymen tillsammans med clearance avgör halveringstid och hur snabbt man når steady state, liksom vad som är lämpligt dosintervall 3. Stabil exponeringsnivå (koncentrationen vid steady state) för ett läkemedel bestäms av underhållsdos i förhållande till clearance

32 Vad man vet? 1. Läkemedlets biokemiska/fysikaliska egenskaper avgör dess fördelning i fett jämfört med övrig, mer vattenrik vävnad Det absoluta dosbehovet (mg/dag) av ett vattenlösligt läkemedel kommer inte att påverkas lika mycket vid fetma som dosbehovet av ett läkemedel som ffa fördelas till fettvävnad Vid övervikt/fetma ökar även LBM, ej bara fett, så även vattenlösliga läkemedel får en i varierande grad ökad distributionsvolym vid fetma

33 Vad man vet? 2. Distributionsvolymen tillsammans med clearance avgör halveringstid och hur snabbt man når steady state, liksom vad som är lämpligt dosintervall Det kan vara omöjligt att förstå när man når steady state i perifera compartments jämfört med plasma. Om det perifera compartment (dvs utanför plasma/serum) har stor Vd och lågt clearance kan det ta mycket lång tid innan jämviktsnivåer nås där. Påverkar både terapeutisk effekt och risken för biverkningar i detta perifera compartment över tid I plasma/serum har man för många antibiotika ofta så pass korta halveringstider att steady state nås inom några doser men egentligen handlar ju denna exponering om koncentrationsspikar i plasma. Vad relaterar bäst till antibiotisk effekt (PKPD)?

34 Vad man vet? 3. Stabil exponeringsnivå (koncentrationen vid steady state) för ett läkemedel bestäms av underhållsdos i förhållande till clearance Clearance bör i princip inte påverkas av mer fettväv men sannolikt är gruppen obesa mycket heterogen beträffande cardiac output och njurfiltration varför data kan se olika ut En del data indikerar att njur-cl ökar vid fetma men att ökningen inte är proportionell till total viktökning (klart mindre), substansberoende och ev mer proportionell till ökning av LBM Skattat kreatininclearance som mått på GFR (formeln baserad på serumkreatinin, kroppsvikt, ålder, kön) fungerar därför sämre vid fetma och man överskattar GFR

35 Aminoglykosid Bäst studerad farmakokinetik vid fetma Funnit en korrektionsfaktor för excess-vikten ABW = IBW + 0,4 x (TBW-IBW) IBW=Idealvikt=0.91x (längd-152.4)+45.5 för kvinnor och 0.91x (längd 152.4)+50 för män. vilken bör ersätta faktisk kroppsvikt vid mer korrekt skattning av krea CL och fingervisning om dosintervall liksom distributionsvolym och val av laddningsdos. Koncentrationsmätningar starkt rekommenderade!

36 Ciprofloxacin Mycket begränsat med data som antyder likheter med aminoglykosider beträffande farmakokinetikförändringar vid obesitas Föreslaget att dos i mg/kg bör anpassas efter ABW= IBW + 45% av (TBW-IBW), och inte TBW

37 Vancomycin Studier antyder att CL ökar i proportion till ökning av TBW Med andra ord kan dos ges i mg/kg TBW Ökat clearance kan kräva tätare dosering Koncentrationsmätningar starkt rekommenderat

38 Betalaktamer Dåligt studerat Möjligen ett behov av högre doser än ordinärt, men en studie på meropenem visar ingen betydande påverkan på halveringstid då Vd ökar och CL minskar Data på cefotaxim antyder att ökningen i dessa parametrar är mer proportionell mot kroppsyta än TBW Vid kirurgiprofylax finns data som antyder bättre effekt av dubbel dos till patienter med morbid fetma

39 TDM (therapeutic drug monitoring)

40 Mätning av antibiotika koncentrationer Antibiotika S-konc Kontakt När Remiss Kostnad Bensylpenicillin SMI Kloxacillin Farmlab, Huddinge /v ej fast dag Konsultremiss 1613 Piperacillin/Tazobaktam Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1613 Cefotaxim Farmlab, Huddinge vb Konsultremiss 1613 Ceftazedim Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1613 Ceftriaxone SMI Meropenem Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1613 Trimetroprimsulfa Farmlab, Huddinge /v Konsultremiss 753 Tobramycin Klinisk kemi, Malmö vb Rutin Akut 1 36 Gentamycin Klinisk kemi, Malmö vb Special 1/A4 95 Amikacin Klinisk kemi, Lund vb Egen remiss 323 Vancomycin Klinisk kemi, Malmö vb Rutin akut 1 45 Teicoplanin Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1613

41 Ciprofloxacin Farmlab, Huddinge vb Konsultremiss 1613 Rifampicin Farmlab, Huddinge vb Konsultremiss 806 Klindamycin SMI Fluconazol Farmlab, Huddinge v a v Konsultremiss 1290 Itrakonazol Farmlab, Huddinge /v Konsultremiss flucytosin Uppsala Voriconazole Farmlab, Huddinge /v Konsultremiss 552 Aciklovir Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1107 Valaciclovir Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1107 Ganciclovir Farmlab, Huddinge varje dag Konsultremiss 1107

42 Hygiensjuksköterskorna hälsar på

43 Skall vi tvätta intensivvårdspatienter med klorhexidin? 1. Ja 2. Nej 3. Vad är klorhexidin?

44 Chlorhexidine: background - Bactericidal and bacteriostatic agent: disrupts membranes

45 ECCMID Impact of chlorhexidine gluconate (CHG) patient bathing on hospital-acquired and healthcare-associated infections Climo MW et al. N Engl J Med 2013;368: Design Multi-centre cluster-randomised non-blinded crossover study Period Patients Intervention arms Duration 7,727 pts from 8 intensive care units (ICU) and 1 bone marrrow transplantation unit Bathing with no-rinse 2% CHG-impregnated washcloths 1x/day Bathing with non-antimicrobial washcloths (control) 1x/day (no washout period) 6 mo/intervention Primary endpoint(s) Mean acquisition rate of multi-drug-resistant organisms (MDROs) and hospital-acquired bloodstream infections

46 Impact of chlorhexidine gluconate (CHG) patient bathing on hospital-acquired and healthcare-associated infections ECCMID Climo MW et al. N Engl J Med 2013;368: % P= % P= % P= % P=0.29 Overall incidence of skin reactions: CHG bathing: 2.0% - control: 3.4% Patient bathing with CHG reduces the risk of MDROs and hospital-acquired bloodstream infections in ICU populations.

47 JAMA. 2015;313(4):

48 JAMA. 2015;313(4):

49 JAMA. 2015;313(4):

50 NEJM (Climo study) vs JAMA (Noto study) Climo 24 W jmf 10W. Behövs längre tid för att få effekt? Climo Benmärgstransplantationsenhet inkluderad. Lägre infektionsfrekvens i Noto Study Fler KNS infektioner i Climo (kontaminationer??)

51

52 SDD + SOD Selective Decontamination of the Digestive tract Selective Oropharyngeal Decontamination Icke absorberabara antibiotika appliceras var 6:e timme under IVA vistelsen + I.V 3:e gen Cefalosporin första 4 d de Smet AM, Kluytmans JA, Cooper BS, et al. Decontamination of the digestive tract and oropharynx in ICU patients. N Engl J Med. 2009; 360(1):20-31.

53 SDD + SOD 13 IVA enheter Holland cluster-randomized crossover study SDD/SOD jmf standard beh patienter Minskad 28 D mortalitet 13% resp 11% Minskning av AB med 11% (ej signifikant) de Smet AM, Kluytmans JA, Cooper BS, et al. Decontamination of the digestive tract and oropharynx in ICU patients. N Engl J Med. 2009; 360(1):20-31.

54 JAMA. 2014;312(14):

55 SDD jmf SOD Mål: Kolla ekologiska effekter alltså hur mycket påverkades res G- 28 d mortalitet Bakteriemier Tid på IVA Bedömdes inte som etiskt i Holland att inte ha SDD eller SOD som kontrollgrupp!!

56 SDD jmf SOD Ingen skillnad i mortalitet eller ICU-stay Låg förekomst av resistenta bakterier SDD hade färre resistenta gramneg än SOD men fler AG resistenta isolat

57 Take Home message Inte använda en självklar predisponerad tid för hur länge man skall behandla en viss infektion Förlita sig mer på biomarkörer för att snabbare kunna sätta ut antibiotika = Individualisera mera De-eskalera efter odlingssvar för att minska antibiotikatrycket Försöka att sätta stopptider på antibiotikabehandling Börja använd långtidsinfusion? Extra antibiotikados om pat har septisk chock/svår sepsis Tienams roll vid CRRT och dosering vid pseudomonas Måste vi verkligen använda så mycket Pip/Taz och karbapenemer?

Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt. 50 mg/ml OBS! Stamlösning! Får ej injiceras outspädd! 4 mg/ml.

Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt. 50 mg/ml OBS! Stamlösning! Får ej injiceras outspädd! 4 mg/ml. Ersätter : SÖA 001-02 Gäller från: 2007-03-01 Utarbetad av: Ea Karamehmedovic Fastställd av: Mårten Prag Sid 1 (13) Godkänt av/ datum: Kopior: Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt Abboticin

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Patientfall Stiff. Akut intubation på iva. CRP gått upp till 47. Hypoton, vasopressor. Diagnos Septisk chock iva?

Patientfall Stiff. Akut intubation på iva. CRP gått upp till 47. Hypoton, vasopressor. Diagnos Septisk chock iva? Patientfall Stiff 58 årig kvinna med stiff person syndrome som gått i remission på tymektomi och högdos kortison. Gift och röker 15 cig/dag. Schizoaffektiv sjukdom. Insjuknar i januari med kraftig kramper

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

Vad är lagom? Mätbara mål för antibiotikaanvändning på intensiven

Vad är lagom? Mätbara mål för antibiotikaanvändning på intensiven Vad är lagom? Mätbara mål för antibiotikaanvändning på intensiven Håkan Hanberger IVA-Strama-SIR http://www.strama.se/dyn//,165,54.html. http://www4.smittskyddsinstitutet.se/careicu http://www.icuregswe.org

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Aspekter på an,bio,ka,ll barn. Marie Studahl, Infek2on, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Aspekter på an,bio,ka,ll barn. Marie Studahl, Infek2on, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Aspekter på an,bio,ka,ll barn Speciella an,bio,ka,ll barn Vid mer komplicerade infek,oner - an2bio2ka som vanligtvis inte ges 2ll barn kan bli aktuella - annan administra2on, infusion? - MIC- bestämningar

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Sammanfattning Den helt dominerande orsaken till samhällsförvärvad pneumoni (CAP) bland sjukhusvårdade patienter är pneumokocker, och all behandling

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

PEDIATRISK FEBRIL NEUTROPENI

PEDIATRISK FEBRIL NEUTROPENI Febril neutropeni v 120201 1 PEDIATRISK FEBRIL NEUTROPENI BASALA RIKTLINJER FÖR INITIAL HANDLÄGGNING VID CYTOSTATIKAORSAKAD NEUTROPENI FÖRORD Febril neutropeni är en utmaning för barncancervården och handläggningen

Läs mer

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M) RAFs RATIONALDOKUMENT: CEFUROXIM Produktnamn (företag) Zinacef (GSK), Cefuroxim (FarmaPlus) Deklaration Cefuroxim är ett parenteralt cefalosporin som är stabilt mot penicillinaser, och som liksom andra

Läs mer

RUTIN Neutropena patienter

RUTIN Neutropena patienter Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. 1 maj Utfärdad av: Leif Klint, specialistläkare och Torsten Sandberg, överläkare, vo infektion Godkänd av: Marie Lindh, verksamhetschef, Jan Nyman, medicinsk rådgivare

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

2013-04-15. TCI Target controlled infusion. TCI idé. TCI idé. TCI idé. TCI idé. TCI Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås

2013-04-15. TCI Target controlled infusion. TCI idé. TCI idé. TCI idé. TCI idé. TCI Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås TCI Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås TCI Target controlled infusion Schüttler J, Schwilden H, Stoekel H. Pharmacokinetics as applied to total intravenous anaesthesia. Practical implications.

Läs mer

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka

Läs mer

Fosfomycin. Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting

Fosfomycin. Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting Fosfomycin Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting Fosfomycin Saknas stora välkontrollerad kliniska studier som beskriver

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra

Läs mer

Effekten av reducerad cefalosporinanvändning för att begränsa ökning av ESBL-producerande tarmbakterier

Effekten av reducerad cefalosporinanvändning för att begränsa ökning av ESBL-producerande tarmbakterier Supplement 1 till Stramas förslag till vårdprogram mot ESBL-resistens hos tarmbakterier 2007 Effekten av reducerad cefalosporinanvändning för att begränsa ökning av ESBL-producerande tarmbakterier Uppdaterad

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa.

Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa. Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa. Chnoor Mohammed Amin Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: 08012012

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

INITIAL HANDLÄGGNING AV FEBRIL NEUTROPENI HOS BARNCANCERPATIENTER

INITIAL HANDLÄGGNING AV FEBRIL NEUTROPENI HOS BARNCANCERPATIENTER Febril neutropeni v 141021 1 INITIAL HANDLÄGGNING AV FEBRIL NEUTROPENI HOS BARNCANCERPATIENTER INLEDNING Febril neutropeni är en utmaning för barncancervården och handläggningen är intimt förknippad med

Läs mer

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 1 2012

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 1 2012 Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartalsrappport 1 2012 450 400 350 Uthämtade antibioitkarecept (J01 exkl metenamn per län) Källa: Concise, Apotekens Serivece AB Linjen indikerar det nationella patientsäkerhetsmålet

Läs mer

Infectious Diseases - a global challenge

Infectious Diseases - a global challenge Infectious Diseases - a global challenge Clas Ahlm Department of Clinical Microbiology, Division of Infectious Diseases, Umeå University Swedish Conference on Infection Prevention and Control, Umeå April

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012 Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Kompatibilitet av läkemedel som kan administreras tillsammans med trekammarpåsen Kabiven eller StructoKabiven

Kompatibilitet av läkemedel som kan administreras tillsammans med trekammarpåsen Kabiven eller StructoKabiven Kompatibilitet av läkemedel som kan administreras tillsammans med trekammarpåsen Kabiven eller StructoKabiven Parallellinfusion av läkemedel och infusionsvätskor s 2-3 Läkemedel som kan tillsättas i trekammarpåsen

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Strama Västmanland och Läkemedelskommittén. Antibiotika. Rekommendationer och behandlingsmål 2013

Samverkan mot antibiotikaresistens. Strama Västmanland och Läkemedelskommittén. Antibiotika. Rekommendationer och behandlingsmål 2013 Strama Västmanland och Läkemedelskommittén Samverkan mot antibiotikaresistens Antibiotika Rekommendationer och behandlingsmål 2013 2 förord Landstingets Stramagrupp, Strama Västmanland, presenterar här

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling. Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012

Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling. Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012 Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012 Vårdrelaterade infektioner 10 % Varje år inom EU: 4 miljoner drabbas 37 000 EU dör kostar 7 miljarder

Läs mer

Akuta svåra infektioner initial behandling

Akuta svåra infektioner initial behandling Akutmedicin 47 Akuta svåra infektioner initial behandling Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Folke Lagerström, Vivalla vårdcentral, Örebro Inledning Dödligheten

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Procalcitonin vid akuta infektioner. - Kan det minska onödig antibiotikaförskrivning? Anders Ternhag, specialistläkare, med.dr.

Procalcitonin vid akuta infektioner. - Kan det minska onödig antibiotikaförskrivning? Anders Ternhag, specialistläkare, med.dr. Procalcitonin vid akuta infektioner - Kan det minska onödig antibiotikaförskrivning? Anders Ternhag, specialistläkare, med.dr. Innehåll Inledning... 3 Procalcitonin som biomarkör: en kortfattad bakgrund...

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn sid 1 Urinvägsinfektion hos barn Urinvägsinfektion (UVI) är vanligare hos pojkar första levnadsåret men därefter drabbas flickor oftare. Före 7 års ålder har 7-8% av alla flickor och c:a 2 % av alla pojkar

Läs mer

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Prevalens av tillväxthormonbrist (GHD) hos vuxna 300-350/ miljon (i norden) GHD finns hos cirka 50% av patienter med hypofystumör innan hypofys operation

Läs mer

Fråga: Påverkas warfarinkontrollen av att patientkontakten skett på olika sätt?

Fråga: Påverkas warfarinkontrollen av att patientkontakten skett på olika sätt? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Bilaga 2 Granskningsmallar

Bilaga 2 Granskningsmallar Bilaga 2 Granskningsmallar Granskningsformulär för bedömning av studiekvalitet. Bedömningarna baserades på QUADAS [1] med tilläggsfrågor anpassade till respektive kapitels frågeställningar. Fråga nr Kriterium

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? Karin Tegmark Wisell, Avdelningschef Folkhälsomyndigheten 5 december 2014 Infektioner och folkhälsan Under 1900-talet ökade livslängden i den västerländska

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor

Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor Bakgrund Närståendes upplevelser väl undersökta Personalens

Läs mer

Opportunistiska infektioner vid AIDS och andra bristtillstånd av T-hjälparceller (CD4 celler)

Opportunistiska infektioner vid AIDS och andra bristtillstånd av T-hjälparceller (CD4 celler) Opportunistiska infektioner vid AIDS och andra bristtillstånd av T-hjälparceller (CD4 celler) Utfärdad av: Lars Hagberg Godkänd av: Rune Wejstål Granskad av: Magnus Gisslén Godkänd datum: 2012-02-07 Bakgrund

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Neutropeni och feber MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8)

Neutropeni och feber MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) MEDICINSK INDIKATION Patienter med neutropeni, definierat som neutrofila granulocyter

Läs mer