Håkan Wennerström. Regionchef Trafikverket region Väst

Transkript

1 Håkan Wennerström Regionchef Trafikverket region Väst Trafikverket startar den 1 april 2010

2 Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

3 Trafikverket framtidens samhällsutvecklare Deltar aktivt i samhällsutvecklingen Planerar, förvaltar och utvecklar ett samhällsekonomiskt effektivt och hållbart transportsystem Planerar för alla trafikslagen

4 Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare

5 Syftet är att uppfylla de transportpolitiska målen Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Transportpolitikens funktionsmål: Tillgänglighet Transportpolitikens hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa

6 Vilka arbetar Trafikverket för och tillsammans med? Exempel på Trafikverkets kunder: Exempel på Trafikverkets samarbetspartners: Resenärer/passagerare Bilister Körkortsaspiranter Operatörer Åkerier Rederier Cyklister och gångtrafikanter Närboende och markägare Transportköpare Terminaler Kommuner Regioner Trafikhuvudmän Samverkansmyndigheter Bransch- och näringslivsorganisationer Entreprenörer Trafikverk

7 Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor i Luleå, Gävle, Stockholm, Eskilstuna, Göteborg och Kristianstad Trafikverket har cirka medarbetare Trafikverket omfattar verksamheten vid tidigare Banverket och Vägverket samt vissa verksamheter vid SIKA, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Banverket, SIKA och Vägverket har avvecklats

8 Övergripande organisation

9 Trafikverkets regioner, regionkontor och lokalkontor Region Nord Luleå Region Mitt Umeå Östersund Härnösand Falun Gävle Region Öst Region Väst Borlänge Uppsala Västerås Karlstad Örebro Stockholm Eskilstuna Region Stockholm Vänersborg Mariestad Linköping Göteborg Visby Jönköping Huvudkontor Regionkontor Lokalkontor Halmstad Växjö Kalmar Karlskrona Malmö Kristianstad Region Syd

10 Trafikverket satsar i framtidens transportsystem Vi skapar ökad tillgänglighet med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa i transportsystemet. Fram till år 2021 satsas 200 miljarder kronor på drift och underhåll på väg och järnväg samt 217 miljarder kronor på nyinvesteringar

11 Trafikverket levererar samhällsnytta varje dag Tåg i rätt tid Framkomliga vägar Kortare restider Ett tillgängligt och säkert transportsystem Minskad miljöpåverkan från resor och transporter

12 Vem gör vad av myndigheterna? 1(3) ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar utformar regler för alla fyra trafikslagen och kontrollerar hur de efterlevs, ger tillstånd (körkort och certifikat), registrerar ägarbyten, sköter trängsel- och fordonsskatt granskar beslutsunderlag, utvärderar åtgärder och ansvarar för statistik

13 Vem gör vad av myndigheterna? 2(3) bedriver flygledning för civilt och militärt flyg i Sverige samt ansvarar för säkerheten i och utvecklingen av svenskt luftrum. ansvarar för säkerhet och framkomlighet till sjöss samt för byggande, drift och underhåll av sjöfartens infrastruktur

14 Vem gör vad av myndigheterna? 3(3) verkar för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av trafik

15 Kontakta oss! Trafikverkets växel: Trafikverkets webbplats: E-post:

16 Hållbara transporter Susanne Planath chef Samhällsbehov

17 Transportpolitiska mål Övergripande mål samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart Hänsynsmålet säkerhet miljö och hälsa Funktionsmålet tillgänglighet för alla, inklusive jämställdhet

18 Strategiska mål Ett transportsystem med nöjda kunder och uppdragsgivare, utformat för tillgänglighet och utvecklingskraft En effektiv dialog, planering och samverkan med samhället, kunder och samarbetspartners Bästa möjliga användning av transportsystemet idag och imorgon Ett transportsystem utformat med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa

19 .men, vi klarar det inte själva! Strategi: framgång genom stöd till och samarbete med myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer

20 Samverkan - för bättre miljö, säkrare transporter och resor Steg 1 och 2 åtgärder enligt 4-stegs-principen Samla, stödja och driva på förändringar och skapa forum för erfarenhetsutbyte. Bidrag och samarbeten Kunskapsstöd

21 För Trafikverket innebär det ett fokus på områdena Klimat Hälsa Tillgänglighet Trafiksäkerhet

22 Klimat Uppdrag: Verka för att transportsystemet anpassas och utformas utifrån högt ställda krav på miljö. Exempel Energieffektiva fordon o transporter Varumärken, Smart Fart Hela resan alla transportslag

23 Hälsa Uppdrag: Verka för att trafiken inte skadar människors hälsa Exempel Planering tidiga skeden Bulleråtgärder Minska utsläpp av partiklar även fysisk hälsa

24 Tillgänglighet Uppdrag: Åtkomligt transportsystem för alla trafikanter Exempel Anpassning kollektivtrafikstråk Gods och logistik Samverkan om attraktiva och effektiva bytespunkter

25 Trafiksäkerhet Uppdrag: Verka för att ingen ska dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom transportsystemet. Exempel Nytt etappmål för trafiksäkerheten Säker infrastruktur nya hastighetsgränser Säkra fordon säker användning Säker användning SMADIT o DDD

26 Antal dödade och skadade i Västra Götalands län polis- och /eller sjukvårdsrapporterat HALLANDS VÄRDEN!! BYT BILD dödade svårt skadade lindrigt skadade

27 Höga hastigheter kostar liv, pengar och miljö % av förarna överskrider hastighetsgränsen Konsekvenser varje år: personer dör i onödan Trafikskadorna kostar samhället ca miljoner kr ton onödiga koldioxidutsläpp (19 miljoner ton)

28 De viktigaste nationella frågorna under året En trafikslagsövergripande godsstrategi Strategi för bytespunkter Tydliggöra vår inriktning inom kollektivtrafik Samverkan Näringslivets aktörer Följa upp nyttorna med steg 1 och 2-åtgärder

29 Vinster

30 Nationell plan för transportsystemet Bengt Rydhed Stf Regionchef Jörgen Einarsson Enhetschef Planering

31 Nationell plan för transportsystemet en bakgrund Regeringens direktiv till trafikverken Tillväxt l Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort Klimateffektivitet Minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet Nya transportpolitiska mål hänsynsmålet tillgänglighetsmålet Fyrstegsprincipen Systemanalyser regionalt och nationellt Medfinansiering Samhällsekonomisk nytta

32 Nationell transportinfrastrukturplan ska räcka till Drift och underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet Namngivna investeringar i vägar och järnvägar Samverkan med andra aktörer för hållbar samhällsutveckling Åtgärdsområden potter för mindre åtgärder Trimning och effektivisering av transportsystemet för tillväxt och klimat Miljöinvesteringar för att begränsa transportsystemets miljöpåverkan Medel för tillkommande behov Forskning, utveckling och demonstration (FUD)

33 Nationell plan för transportsystemet Trafikverken lämnade in ett gemensamt förslag till plan den 30 augusti 2009 Planen fastställdes av regeringen 29 mars miljarder kr till drift och underhåll av statliga vägar 64 miljarder kr till drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet, 184 miljarder kr till den nationella planen för utveckling av transportsystemet 33 miljarder kr till länsplaner, varav 5,835 mdr till VGR Ytterligare drygt 60 miljarder kronor tillkommer genom medfinansiering

34 Nationell plan för transportsystemet Regeringen har fastställt trafikverkens förslag till nationell plan Samtliga investeringsobjekten i trafikverkens förslag ingår (ramnivån) Regeringen har dessutom prioriterat in ytterligare nya namngivna objekt för ca 13 miljarder kr, bl.a. Västsvenska infrastrukturpaketet Regeringen har tagit bort två brukarfinansierade objekt. Trafikverket ska föreslå ny fördelning av medlen för övriga åtgärder inom en ram på 38 Mdr kr Åtgärdsområden (Minskat med 7 Mdr jämfört med trafikverkens förslag) Sektor Forskning, utveckling och demonstration (FUD) Riskreserv Medel för tillkommande behov

35 Nya namngivna objekt i nationell plan Västsvenska infrastrukturpaketet (9 000 mnkr) Varberg, dubbelspår i tunnel (2 300 mnkr) Kattegattleden (40 mnkr) Kil - Laxå, mötesstationer (200 mnkr) Södertälje sluss, Mälaren (1 060 mnkr) Malmö - Trelleborg, mötesstation mm (210 mnkr) Pågatåg Nordost Skåne (340 mnkr) Summa ca 13 miljarder kr

36 Rekommendationer för utjämning mellan länsplanerna Trafikverket ska eftersträva att alla länsplaner är lika långt genomförda år Framdrift av stora investeringar enskilda år undantag. Försiktighet Dialog med berörda län syfte samsyn. Län som fått snabbare genomförande inte under 70 % därefter. Län som får långsammare genomförande minst 80 % av normalfallet

37

38

39 Vad händer härnäst i åtgärdsplaneringen? Trafikverket ska presentera när byggstart av varje investeringsobjekt kan ske, produktionstakt och anslagsbelastning i tiden den 9 juni. Senast den 30 juni 2010 ska respektive planupprättare fastställa länsplanernas innehåll Trafikverket ska redovisa ett nytt förslag till fördelning av medlen i åtgärdspotterna, sektorsåtgärder, riskreserv, Medel för kommande behov och FUD senast den 31 oktober

40 Västsvenska trafikpaketet Kent Johansson Regionråd VGR Håkan Wennerström Regionchef Trafikverket Region Väst

41 Västsvenska trafikpaketet framtidens transportsystem + Trängselskatt i Göteborg minskad trängsel, bättre miljö och finansiering av Västsvenska trafikpaketet

42 Vad är det Västsvenska trafikpaketet? Satsningar på kraftigt utökad kollektivtrafik, järnväg och väg under perioden för totalt 34 mdkr. Paketet är ett tillägg till nationella infrastrukturplanen som kräver lokal och regional medfinansiering. Dessutom finns satsningar i Västsverige i den nationella infrastrukturplanen på 27 mdkr. Totalt till Västsverige : 61 mdkr

43 Vad innehåller Västsvenska trafikpaketet? VÄSTLÄNKEN en järnvägstunnel under Göteborg MARIEHOLMSTUNNELN en vägtunnel under Göta Älv K2020 kollektivtrafikomställning RIKTADE ÅTGÄRDER för ökad framkomlighet, minskad miljöpåverkan och höjd trafiksäkerhet TRIMNINGSÅTGÄRDER

44 Älvsborgsbron Göta Älvbron Tingstadstunneln Partihallsförbindelsen Marieholmstunneln Marieholmsbron

45 Varför behövs Västsvenska trafikpaketet? Västra Götaland landets viktigaste industriregion med 25 % av den totala exporten. Göteborgs hamn Nordens största hamn med 65 % av containertrafiken Göteborg en av de tre viktigaste tillväxtmotorerna i landet

46 Varför behövs Västsvenska trafikpaketet? Nedsatt funktion i transportsystemet hämmar regional utveckling Förbättrad infrastruktur ökar tillgänglighet och möjliggör regionförstoring Kollektivtrafik, förutsättning för hållbar regionförstoring Det långväga resandet i storstadstriangeln måste fungera effektivt

47 Trängselskatt en förutsättning för att klara finansieringen Västsvenska trafikpaketets investeringar kunde inte finansieras via infrastrukturplanerna Regeringen instruerade trafikverken att pröva lokal/regional medfinansiering över hela landet. Trängselskatt finansierar - tillsammans med kommunala/regionala anslag - Västsvenska trafikpaketet med 50 %.

48 Medfinansiering via trängselskatt är en förutsättning Göteborgs stad: Västra Götalandsregionen, Region Halland: Realisering av markvärden: Trängselskatt: Staten: Kostnad för Västsvenska trafikpaketet: 1, 25 mdr 1 mdr 0,75 mdr 14 mdr + 17 mdr = 34 mdr

49 Trängselskatt ett verktyg för att styra trafiken Trängselskatt minskar både dagens och morgondagens trängsel. Fler bilresor blir mer genomtänkta, effektivare och därmed mindre belastande. Bidrar till ett smidigt, effektivt, miljövänligt och behagligt transportsystem för medborgare och företag. Trafikolyckornas antal och konsekvenser minskas. En del i strävan att uppfylla miljökvalitetsnormerna.

50 Västsverige med Västsvenska trafikpaketet ett framtidsscenario Arbetsmarknaden har ökat fr 950 till 1,5 miljon Marknaden för varor och tjänster har expanderat. Näringslivets transporter har blivit effektivare, säkrare. Den ekonomiska tillväxten har ökat Sysselsättningen har ökat. Göteborg har förtätats och förstorats. Luften i Göteborg har förbättrats och bullret minskat. Kapacitet i järnvägssystemet har frigjorts och utökats. Arbetspendlingen sker med längre geografiska avstånd.

51 Nu startar vi! Ett samverkansprojekt mellan parterna skapas för ett effektivt genomförande Förberedande arbeten inför den utökade kollektivtrafiken Investeringar i fler bussar och pendeltåg Informationsarbetet mot allmänheten startar

52 Lunch! Trafikverket startar den 1 april 2010

53 Enskilda vägar i Region Väst med statlig medfinansiering 2010 Råger Palm

54 Allmänt om vägnätet Enskilda vägar utan statsbidrag Enskilda vägar med statsbidrag Statliga vägar Kommunala vägar och gator

55 Syftet med statlig medfinansiering till enskilda vägar Boende i glesbyggd ska underlättas Vägtransporter ska underlättas i områden där transportkostnaderna hämmar utvecklingen av näringslivet Allmänheten ska ha tillgång till områden för rekreations- och fritidsaktiviteter Det vägkapital som är nedlagt i det enskilda statsbidragsvägnätet ska säkras Trafiksäkerheten och miljöintressen ska beaktas och tas tillvara Hänsyn ska tas till barn och funktionshindrade

56 Villkor för statsbidrag enligt bidragsförordningen Vägen ska ha en viss längd Vägen ska tillgodose ett visst transportbehov Vägen ska vara ändamålsenlig Väghållningskostnaderna ska vara rimliga Väghållningen ska vara ordnad i någon form av organisation

57 Organisationsformer för enskilda vägar Samfällighetsföreningar Vägsamfälligheter Vägföreningar Frivilliga överenskommelser Ensam väghållare

58 Olika typer av bidrag till enskilda vägar Årligt driftbidrag utreds normalt vart 5:e år Särskilt driftbidrag Mindre förbättringsåtgärder Beläggningsåtgärder Upprustning av ny bidragsväg (< 2 Basbelopp/km väg) exkl. upprustning av bro - som hanteras separat. Investeringsbidrag, ingående i regionala länsplaner Färjeled

59 Enskilda vägar i N, O och S län 2010 Reg Halland Reg VGR Reg Värmland Summa Längd mil varav belagd Tkl 1 (Låg) varav belagd Tkl 2+3 (Mellan) varav belagd Tkl 4+5 (Hög) varav belagd Väghållare Broar st Drift Mkr 24,1 87,6 48,4 160,1 Underhåll Mkr 13,0 33,4 19,4 65,8 varav först. satsning 1,5 6,1 3,4 11,0 varav Kattegattleden 5 5 Investering Mkr 1 Färjor Mkr 6,9 1,6 8,

60 Läs mer om enskilda vägar på Trafikverkets hemsida välj Privat välj Vägar & järnvägar välj Enskilda vägar

61 Statlig medfinansiering Britta Johnson

62 Samfinansiering eller medfinansiering? Samfinansiering: Gemensam finansiering mellan två infrastrukturplaner Exempel: Medel från VGR:s Regionala plan samfinansierar E20-objekt i Nationell plan Medfinansiering: Exempel: Gemensam finansiering med annan aktör än en planupprättare, t ex en kommun Kommun xx medfinansierar ett vägobjekt i regional plan Statlig medfinansiering: xx % medfinansiering ur nationell eller regional (tidigare statsbidrag)plan till ett antal olika typer av åtgärder som genomförs av någon annan än planupprättaren

63 Vad kan man söka statlig medfinansiering till? Väg- och gatuanläggningar för regional kollektiv persontrafik Spåranläggningar för regional kollektiv persontrafik Stationer, terminaler, vänthallar, hållplatser etc för regional kollektiv persontrafik Ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för funktionshindrade resenärer Kajanläggningar för regional kollektiv person- och godstrafik Fartyg för regional kollektiv person- och godstrafik Investeringar i flygplatsanläggningar för allmänt kommunikationsbehov (med annan huvudman än staten) Transportinformatik eller fysiska åtgärder för förbättrad miljö- och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator Enskilda vägar driftbidrag och/eller investeringsbidrag

64 Vem kan söka? Kommun Miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunalt vägnät Hållplats-åtgärder etc genom Västtrafik Trafikhuvudman / Västtrafik Åtgärder/anläggningar för regional kollektivtrafik Flygplatsbolag (ej nationella) Investering i flygplats Vägsamfällighet/Vägförening/Ensam väghållare Drift/underhåll eller investering för enskild väg

65 Hur söker man? Miljö- och ts-åtgärder på kommunalt vägnät Instruktionsbrev har skickats till alla kommuner under april månad Ansökan till Trafikverket senast den 31 aug för åtgärder Slutredovisning/utbetalning av medel för beviljade projekt 2011 senast 6 dec 2011 Regionala kollektivtrafikanläggningar etc Dialog mellan Västtrafik/kommuner och Trafikverket våren 2010 Västtrafik skickar ansökan till Trafikverket hösten 2010 för åtgärder Slut- eller etappredovisning/utbetalning för beviljade projekt 2011 senast 6 dec 2011 Enskilda vägar Ansökan skickas till Trafikverket, se

66 Medel till Statlig medfinansiering i Regional plan Åtgärder/potter TS- och miljöåtgärder på kommunalt vägnät Regional plan Västra Götaland , förslag Ca 420 mkr Regionala kollektivtrafikanläggningar o hållplatser Namngivna (mer än 25 mkr) Smärre Funktionshinder Pendel-P Kajanläggningar Övriga K2020-åtgärder Övrigt-pott Flygplatser, investering Enskilda vägar, investering Ca 1200 mkr Bestäms årligen

67 Urval/beslut om vilka åtgärder som ges medfinansiering Regional plan Västra Götaland Pott Miljö och tsåtgärder i kommunen) Inriktn prio dialog Trafikverket beslut Regeringen årlig tilldelning av medel Kommunerna skickar ansökan senast 31/8 Utbetalning till kommunen 50 % av tot kostnad Pott Åtgärder för regional kolltrafik Inriktn prio dialog Trafikverket beslut Ansökan från Västtrafik hösten Utbetalning till Västtrafik Kommunen Kommuner 50 % av kostnaden