Nr 01. YES -KATALOGen BRA METODER. YES -centret
|
|
- Roland Pålsson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nr 01 YES -KATALOGen BRA METODER YES -centret
2 YES -centret? TJÄNSTER FÖR LÄROPLANS- UTVECKLING YES -centret är ett center som erbjuder skolorna utvecklingsstöd i företagsamhetsfostran, aktivt och deltagande medborgarskap och professionellt kunnande. I YES -centret arbetar en projektchef som har som uppgift att hjälpa skolor, läroinrättningar och företag att hitta goda tillvägagångssätt för att utveckla arbetslivsrelevansen i undervisningen och utbildningen. YES -centret utför praktiskt arbete bland skolor och företag genom att ordna evenemang, tillställningar och skolningar på sitt eget verksamhetsområde. YES -centrens tjänster är i huvudsak avgiftsfria och siktar till att hjälpa skolor och läroinrättningar att förverkliga arbete inom företagsamhetsfostran. Ta kontakt med det regionala YES -centret då du snabbt och lätt vill ha rådgivningstjänster. Våra kontaktuppgifter hittar du på vår web-plats. Samarbete mellan skola och företag Material för företagsamhetsfostran Regionkontorstjänster för Ung Företagsamhet
3 FÖRORD Gratulerar till ett ypperligt val! I din hand har du YES -katalogen Bra metoder inom företagsamhetsfostran som presenterar fungerande motorik och FÄRDIGHET i att förverkliga modeller inom företagsamhetsfostran på olika håll i landet. Katalogen innehåller undervisningssessioner och -helheter som man konstaterat vara bra och behändiga att förverkliga. I den här första katalogen presenteras bl.a. Styrkornas tidsaxel, Fartfylld YES -Diili och en samarbetsmodell i samband med ett flexibelt undervisningsförsök. Varje exempel uppmuntrar till att modigt prova på metoder inom företagsamhetsfostran och att hitta utvecklingsmöjligheter med hjälp av en nyfiken och fördomsfri attityd. För att underlätta ditt arbete har vi i slutet av katalogmodellerna samlat steg som befrämjar förverkligandet. På katalogens sidor kan du också bekanta dig med aktuella expertsynvinklar. I den här katalogen har chefen för utbildningsärenden, Olli Luukkainen på OAJ fattat gästpennan ur expertsynvinkel och sitt inlägg ur samarbetspartssynvinkel har Elena Ruskovaara från Villmanstrand tekniska universitet inom projektet Yrittäjyyskasvatuksen Mittaristo (Mätinstrumenten för företagsamhetsfostran) ristat ner. Företagsamhetsfostran när den är som bäst utgör en genomgående, experimenterande aktivitet där kunskap som man inhämtat i skolan omvandlas till praktik. En aktiverande, delaktiggörande verksamhetskultur stöder elevernas färdigheter i inre företagsamhet, t.ex. ansvarstagande, självinstruerande, färdigheter i växelverkan och förmåga att fatta beslut. Då växer motivationen gentemot det man själv gör genom egna, personliga erfarenheter. Företagsamhetsfostran ger stöd åt och förstärker de företagaraktiga egenskaperna, de framtida arbetslivsfärdigheterna och den nya tidens medborgarfärdigheter. I en läroinrättning som fungerar företagsamt kan en lärare utnyttja olika delområden av sina styrkor för att utveckla sitt eget arbete. På basen av exempel och erfarenheter blir atmosfären bättre av samarbete kolleger emellan. Samtidigt är det lättare att hitta lösningar på utmaningar i vardagen. Företagsamhetsfostran erbjuder således många olika möjligheter till pedagogisk utveckling samtidigt som välmåendet i arbetet förbättras både ur lärar- och elevsynvinkel. Vi hoppas att dessa goda, beprövade metoder uppmuntrar dig att förädla kunskapen till FÄRDIGHET och sporrar dig till att pröva på nya saker i din undervisning. Tillsammans skapar vi framtidens stjärnor. YES -katalogteamet innehållsförteckning EXPERTSYNVINKELN Olli Luukkainen, OAJ...4 SAMARBETSPARTENS SYNVINKEL Elena Ruskovaara, Lappeenrannan teknillinen yliopisto...5 CASE 1 Ett flexibelt undervisningsförsök utfört i samarbete...8 CASE 2 En planerings- och idétävling för ett dataspel...10 CASE 3 Bygg en ny apparat...12 CASE 4 Så här gör man hos oss! presentation av företagsamhetsklassen...14 CASE 5 En affärsgåva åt skolan...16 CASE 6 Vem är jag? styrkornas tidsaxel...18 CASE 7 Hurudant är företagsamt lärande en lektion i företagsamhet för högstadiet och gymnasiet...22 CASE 8 Gymnasiets företagsamhetskurser...24 CASE 9 Fartfylld YES -Diili...26 CASE 10 Skola på jakt efter inre företagsamhet Layout och ombrytning: Petteri Mero, Tryck: Finepress, Turku Översättning: Tom Nyman,
4 EXPERTSYNVINKEL Redan i ett par årtionden har man kraftfullt befrämjat företagsamhet med hjälp av metoder inom företagsamhetsfostran. Under årens lopp har man märkbart framskridit i tankesättet att utbildning och därmed förknippad attitydfostran spelar en viktig roll i befrämjandet av företagsamhet. Detta förutsätter ett tätt samarbete mellan företagslivet och skolan/läroinrättningen/daghemmet och bygger på gemensamt uppsatta mål. Inom finländsk företagsamhetsfostran har vi uppnått en nivå där företagsamhetsfostran är ett allmänt accepterat verksamhetssätt. Också det att man under rubriken företagsamhetsfostran samlar speciellt tankesätt om en företagsam livsinställning är vida godkänt. I framtiden är det viktigt att tyngdpunktsområdet inom företagsamhetsfostran förflyttas till att utveckla regional verksamhet. Detta är ett nödvändigt mellanskede för att verksamhetskulturen ska rota sig. I fortsättningen ska målet vara internationellt samarbete i likhet med den framtida inriktningen av arbetsmarknaden. Dess tid infaller dock först efter nästa valperiod, utan att förglömma pilotprojekt. Olli Luukkainen PeD, chef för utbildningsärenden OAJ Nu håller vi på gå in i ett nytt skede där samarbetsmodeller mellan småbarnsfostran, skolorna, läroinrättningarna och företagen, övrigt arbetsliv, administrationen och hemmen byggs och konstrueras på lokal och regional nivå. Det finns redan goda exempel på detta runtom i Finalnd. YES -centernätverket utgör en betydande part i att få samarbetet att rota sig. 4
5 SAMARBETSPARTENS SYNVINKEL Det tekniska universitetet i Villmanstrand (LUT) har redan i några år fått njuta av ett väldigt gott samarbete med aktörerna vid YES -centren. Samarbetet som tagit sig många former har ömsom utgjort mentalt påkämpande, ömsom sparrning i projektadministration, utvecklingsdagar som arrangerats i samarbete eller klargörande av mål i spirituella diskussioner. Vårt mål är att upprätthålla och livnära väl beprövade samarbetsmodeller också i framtiden. Dessutom står vi inför ett mycket konkret, nytt och intressant skede i samarbetet. Aktörerna i YES -centren får nämligen bland de första möjlighet att testa Mätinstrumenten för företagsamhetsfostran som utvecklats i ESF-projektet Yrittäjyyskasvatuksen mittaristo som koordineras av Villmanstrand tekniska universitet. Produkten som utvecklas i samar- bete lanseras nationellt år 2011 och kan tas i bruk av lärare inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. I det nationella spridningsarbetet kommer de regionala YES -centren att spela en viktig roll. Du kommer alltså att höra från oss! Tack för att vi får svara på utmaningarna inom företagsamhetsfostran också i framtiden! Elena Ruskovaara projektchef Lappeenrannan teknillinen yliopisto och 5
6
7
8 CASE 1 Område: Mellersta Österbotten Namn: Ett flexibelt undervisningsförsök utfört i samarbete Målgrupp: Grundskolans lägre klasser Då vi provade Flexibla inlärningsarrangemang lärde jag mig att göra nära samarbete med andra lärare. Genom att utnyttja att olika lärare uppmärksammade och kunde olika saker kunde vi göra vår undervisning mångsidigare. Vårt arbete i team har stärkt oss som lärare. Genom att göra elevutvärderingen tillsammans som team har säkert lätt till att den blivit tillräckligt individualiserad och betraktat eleven ur flera olika synvinklar. Samarbetet med olika aktörer har gjort det möjligt att öppna läroplanen på en helt ny nivå och det har också utvidgat våra lärmiljöer utanför skolans väggar. Läroplanen sågs inte enbart indelad i ämnen, utan temahelheterna integrerades över ämnesgränsernna och bildade helheter.
9 Vad Lärarna planerar tillsammans med samarbetsparter en temahelhet som bottnar i läroplanen och som är lätt att koppla ihop med ämnen som behandlas i skolan. Elever från tre årskurser jobbar i grupper och studerandet sker delvis i samarbetsparternas utrymmen. Verksamheten kan planeras som ett projekt som sträcker sig t.o.m. över tre år. Varför I enlighet med läroplanen ska man bygga upp studiehelheter. I undervisningen utnyttjar man förutom den expertis som samarbetsparterna innehar också lärarnas styrkor, vilket leder till att det uppstår nya inspirerande lärmiljöer och pedagogiska metoder i klassernas arbete. Uppgifter som kräver aktivitet utvecklar elevernas samarbetsförmåga och gruppbildning och hjälper dem hitta sina styrkor. Hur I undervisningsförsöket sker instuderandet i skolan i åldersintegrerade grupper och dessutom går eleverna en gång i veckan till någon samarbetspart för tre timmar. Klasserna har flera samarbetsparter samtidigt och eleverna går i grupper turvisa veckor runt med en lärare till olika samarbetsparter för att lära sig. T.ex. YES -centret, muséer, församlingen, konservatoriet, naturskolan, dramapedagogikstuderande, en läroinrättning inom social- och hälsovård samt företag i trakten kan fungera som samarbetspart. Undervisningen kopplas ihop med ett överenskommet tema som integreras i alla läroämnen. Eleverna kan ha som uppgift att fundera över behovet av ett visst företag, dess reklam och målgrupp. Eleverna kan också göra modeller av olika företag och bygga dem konkret och fundera på deras reklamföring. Under undervisningsstunderna kan man använda sig av uppgifter som finns i YES -boxen och YES -kreativitetslådan. I försöket kan man förutom fostran till företagsamhet dessutom inkludera t.ex. en dag I kulturens spår under vilken man bekantar sig med hemortens kulturväsende och olika aktörer på kulturens område. Så här går du tillväga 1. Bilda ett lärarteam. 2. Kartlägg varje lärares starka områden. 3. Kom överens om de ämnesområden i läroplanen som ni kan fundera ut lämpliga studiehelheter kring. 4. Gör ett utkast till läsordning, uppmärksamma olika grupper och lärmiljöer. 5. Kom överens om vilka samarbetsparter som lämpar sig för ämnesområdena. 6. Kom tillsammans med samarbetsparterna överens om de saker som ska behandlas och de uppgifter som ska utföras. 7. Fundera på tidsdisponeringen (observera ledigheter och helgdagar). 8. Samla ihop de material som behövs och förbered eleverna på ämnesområdet i förväg. 8 9
10 CASE 2 Område: Kotka-Fredrikshamnsregionen Namn: En planerings- och idétävling för ett dataspel Målgrupp: Elever i grundskolans lägre och högre klasser Planeringstävlingen lyckades väl i de lägre klasserna. I de övre klasserna är det skäl att utse en ansvarig lärare och fundera på vilka lektioner man förverkligar projektet.
11 Vad Elevgrupperna planerar ett dataspel i samarbete med ett företag i branschen. Deltagarna är indelade i åldersklasser och klassernas bästa idéer belönas. Varför Planeringstävlingen är verksamhet som följer målen för företagsamhetsfostran. I tävlingen kombineras teamarbete, kreativitet och mod att göra innovationer och beslut. Evenemanget utgör samarbete mellan skola och företag när den är som bäst. Hur 1. En representant för ett företag som tillverkar dataspel besöker skolan och presenterar företagets verksamhet och produktion. 2. Eleverna entusiasmeras att hitta på idéer och utmanas att planera ett eget dataspel: Hitta på ett intressant, inspirerande, roligt och medryckande dataspel som ännu inte finns. 3. Bilda elevgrupper enligt åldersklasser: a. klasserna 1 3 b. klasserna 4 6 c. klasserna Reservera tillräckligt med tid för planering och förverkligande och uppgör en klar tidtabell. 5. Grupparbetet inleds i de egna klasserna. I grupp samlar man många idéer och väljer ut den bästa. Den här idén börjar man sen gemensamt utveckla. 6. Grupperna skriver ner något om spelet: a. Ett hurudant spel är det? (actionspel, äventyrsspel, strategispel eller ett rollspel, ett spel som anknyter till realvärlden, ett byggnationsspel eller ett problemlösningsspel) b. Till vilken värld anknyter spelet? (idrott, film, fantasivärlden, historia, framtiden, rymden, skogen, havet eller underjorden) c. Vad kan man lära sig genom att spela spelet? d. För vem och för vilken åldersgrupp är spelet menat? e. Vem eller vad är ute på äventyr och agerar i spelet? f. På en hurudan plats i en hurudan omgivning försiggår spelet? g. Vad gör man i spelet? Berätta intrigen i spelet i korthet. h. Varför måste man göra något som man i spelet strävar till? i. Hur kommer man framåt eller utvecklas i spelet? 7. Diskutera i gruppen hur spelet ser ut, hurudan omgivningen i spelet är och hurudana figurer eller saker som ingår i spelet. 8. Illustrera och rita spelet. Rita bilder på omgivningen/miljön, figurerna och händelserna i spelet. Ni kan också pyssla ihop miniatyrmodeller på karaktärer eller händelser i spelet t.ex. i en pafflåda eller på ett stadigt underlag. Man får använda dator som hjälp. 9. Framställ en stor plansch eller datorpresentation om spelet. Presentationen ska innehålla 1 3 sidor text som livas upp med hjälp av bilder och miniatyrmodeller. 10. De första presentationerna hålls i klasserna där gruppernas arbeten presenteras och klassens bästa arbete väljs ut och belönas. 11. Klassernas bästa arbeten ställs ut i skolans allmänna utrymmen. 12. Efter en omröstning väljs de två bästa arbetena i varje åldersklass ut och de går vidare. Klimax i tävlingen De bästa arbetena presenteras i salen för hela skolan och en sakkunnig jury som består av företagare och proffs i branschen. Alla bidrag som deltar i finalen belönas. Den grupp som vinner hela planeringstävlingen får tillfälle att bekanta sig med verksamheten i det företag som producerar dataspel. De får också stifta bekantskap med hur riktiga dataspel planeras och produceras
12 CASE 3 Område: Sydösterbotten Namn: Bygg en ny apparat Målgrupp: Årskurs sju i grundskolan Kreativitetsstunden är lätt att förverkliga eftersom man använder bara en lektion för den och inga specialarrangemang krävs för den. Uppgiften är klar och förbättrar samhörighetskänslan.
13 Varför Uppgiften utvecklar samarbetsförmåga och kreativitet. Under uppgiften övar man sig i färdigheter som förknippas med företagsamhet, t.ex. problemlösning och beslutsfattande. Uppgiften anknyter till lärostoffet i historia och fysik (uppfinningar) i årskurs sju. Vad Laget bygger en ny apparat av olika material enligt det alternativ man valt. Uppgiften genomförs under en lektion (min. 45 minuter). Hur 1. Samla återanvändningsmaterial så som tygbitar, burklock, paffmuggar, glasspinnar, kammar, band, papper, massabollar och tomma tygrullar eller använd material som finns i YES -kreativitetslådan. 2. Dela på något roligt sätt in undervisningsgruppen i sex lag. Man kan änd- ra antalet lag enligt gruppstorleken och förändringen måste göras i samma proportion med antalet namn på apparater. 3. Lagen väljer ut 10 föremål av de material som står till buds. Dessutom har de sax, tejp och lim till sitt förfogande. 4. Lagen lottar ut vilken ny apparat de ska bygga av de föremål de valt ut. Alternativen är: 1= plitare 2= spökavskräckare 3= avslappnare 4= insomningsklocka 5= glömskemaskin 6= grindfördröjare 5. Ge 20 minuter tid för byggandet. 6. Lagen presenterar funktionsprinciperna för sina apparater. 7. Den bästa nya maskinen/de bästa nya maskinerna väljs och lagen belönas. 8. De nya apparaterna fotograferas och man kan förverkliga en utställning i skolan, biblioteket eller på någon annan offentlig plats
14 CASE 4 Område: Satakunda Namn: Så här gör man hos oss! presentation av företagsamhetsklassen Målgrupp: Eleverna i grundskolans högre klasser Ungdomarna kunde utmärkt beskriva de kunskaper och fördigheter som de lär sig i företagsamhetsklassen.
15 Vad Eleverna i företagsamhetsklassen presenterar skolans företagsamhetsfostran och skolans företagssamarbete för internationella gäster. Varför Presentation av företagsamhetsfostran i samband med besök av internationella gäster är ett högst relevant exempel på samarbete mellan skola och företag. Gästerna bekantar sig med företagsamhetsfostran i praktiken och utgående från elevsynvinkel. Eleverna lär sig ta eget initiativ och samarbeta i grupp och får en chans att använda ett främmande språk i en situation med genuin växelverkan. Hur Grupper som bildats av frivilliga förbereder och håller en presentation om företagsamhetsklassen på engelska för internationella grupper. Gruppen består av 3-4 elever som alla har sitt eget tema och sin egen del av anförandet. Förberedelserna med presentationen inleds under ledning av läraren. Presentationen svarar på följande frågor: 1. Hur söker man till företagsamhetsklassen? (ansökningsprocessen) 2. Vad och hur studerar man i företagsamhetsklassen? 3. Hurudan verksamhet har företagsamhetsklassen? Hela presentationen består av bilder och stödord som fungerar som rubrik till bilderna. Längden på presentationen är ca 25 minuter. Till slut svarar eleverna på gästernas frågor och ställer egna frågor till gästerna. Så här går du till väga 1. Kom överens om presentationerna. (Företagen står i direkt kontakt antingen med skolan eller YES -centret. Skolan meddelar YES -centret sitt intresse att ta emot internationella grupper. 2. Frivilliga presentatörer väljs. 3. Presentationerna förbereds. 4. Bilder ur skolans bildarkiv väljs ut. (Ifall det inte finns färdigt, kan eleverna fotografera verksamhet.) 5. Tema för en enskild presentatör väljs. 6. Anförandena förbereds. 7. Förberedande av frågor till internationella gäster. 8. Presentation för en internationell grupp. 9. En responsdiskussion på plats tillsammans med en representant för samarbetsföretaget. 10. En responsdiskussion i skolan
16 CASE 5 Område: Östra Nyland Namn: En affärsgåva åt skolan Målgrupp: Elever i grundskolan, främst de högre klasserna Jag provade den här uppgiften under en lektion i bildkonst i en sjätte klass. Det föddes några riktigt bra arbeten av det. Barnen planerade affärsgåvan och kom fram med nyckelringar, collage-tröjor, fodral för mobiltelefoner och mössor. Eleverna var ivriga och det var givande att planera i grupp. De hade svårt att i början enas om en gemensam idé så det stödde bra idén bakom företagsamhet och kooperativitet. De var ivriga att få veta om de faktiskt skulle belönas och ifall det kunde vara möjligt att förverkliga någon av deras idéer
17 Vad Eleverna söker idéer och planerar ett utkast till en gåva som kan ges som minne åt gäster som kommer till skolan eller som man kan ge som gåva då man själv besöker någon annan skola eller ett företag. Gåvan kan t.ex. vara ett smycke eller något annat föremål som illustrerar skolan och dess verksamhet. Gåvan kan inte vara stor och den måste kunna tillverkas. Den kan tillverkas av en lokal företagare eller konstnär, men det lönar sig att utreda ifall skolans elever kunde göra den i något läroämne. Varför Skolan behöver en egen, personlig (affärs) gåva som kan ges till samarbetsparter och gäster. Planeringen och tillverkningen av gåvan stöder målena och metoderna inom företagsamhetsfostran då den kombinerar kreativitet, produktifiering, teamarbete och samarbete med företagare. Så här förverkligar du idén 3. En klass eller mindre grupper bildade i klassen skapar en idé till gåvoartikel på ett papper. Tillverkningsmaterialen kan väljas fritt eller så kan de definieras på förhand. 4. Gruppen skriver en motivering på vilket sätt gåvoidén avspeglar skolan och hemorten. 5. Gruppen gör en skiss på ett papper. Skissen kan vidarebearbetas så att man kan göra en produkt med hjälp av den. 6. På papperet skrivs också klassen och planerarnas namn. De bästa skisserna hängs ut i skolan eller i andra offentliga utrymmen t.ex. i samarbetspartens lokaliteter. En jury bestående av lärare, företagare, konstnärer eller andra utomstående väljer ut den bästa gåvoidén. Alternativt kan man ordna en utställning på basen av de idéer som vuxenrådet valt ut och låta eleverna rösta fram en vinnare. Gruppen som utvecklat den bästa idén belönas. I det fortsatta arbetet och i det möjliga förverkligandet kan man samarbeta med företagare. 1. Bestäm en tid och ett datum då idétävlingen ska genomföras. 2. Uppgiften presenteras och motiveras för eleverna
18 CASE 6 Område: Mellersta Nyland Namn: Vem är jag? styrkornas tidsaxel Målgrupp: Eleverna i grundskolans högre klasser
19 Vad Eleven undersöker de faktorer som påverkar människans liv och faserna i sitt eget liv med hjälp av olika uppgifter. Med hjälp av koncentrations- och föreställningsövningar lär man sig känna igen olika känslotillstånd och fenomen förknippade med dem. Efter övningarna ritar eleven på ett papper tidsaxeln över sina styrkor och märker ut viktiga händelser, personer och det han/hon lärt sig. Varför Eleven kan under uppgiftens gång fundera över händelser och upplevelser i sitt liv. Han/ hon kan hitta sitt livs toppstunder och viktiga människor. Målet är att bygga en grund som eleven kan utgå ifrån då han/hon börjar fundera på sin egen identitet och sina egna styrkor. Hur 1. Inledning: adjektiv (10 min.) Skriv tillsammans med ditt par på post it -lappar (1 adjektiv/lapp) ner adjektiv som beskriver positiva sidor hos människan eller hennes personlighet. Varje par kan hitta på åtminstone 10 adjektiv. Från de insamlade lapparna kan var och en välja ut tre lappar som man tycker beskriver en själv. Med hjälp av lapparna presenterar vi oss för varandra. 2. En föreställningsresa till ett lyckande (10 min.) Efter en uppvärmning leder handledaren deltagarna ut på en föreställningsresa: Sök dig en plats där du kan vara i lugn och ro utan att bli störd eller störa andra (om man vill kan man t.ex. ligga på golvet och blunda). Lyssna en stund på ljud omkring dig: vad hörs i det här utrymmet? Hörs det något utanför rummet? Sträva till att stänga ut yttre ljud, men också ljud som hörs i det här utrymmet. Lyssna en stund på din egen andning. Försök koncentrera dig bara på andningen och att lyssna på den. Återvänd i ditt sinne till ett sådant skede i ditt liv då du stått inför en stor utmaning. Du är spänd över om du ska lyckas, och det kittlar i sinnet och magbottnen. Är utmaningen en kortvarig prestation i någon tävling eller i skolan eller måhända en situation med någon människa som måste utredas?har du varit tvungen att förbereda dig för något över en lång tid och träna inför något? Eller har din utmaning varit överraskande och oväntad och du har varit tvungen att kasta dig in i den så där bara? Var utmaningen sådan att du tog dig an den ensam eller tillsammans med någon annan? Tänk dig tillbaka till slutmetrarna av den där utmaningen. Adrenalinet har fyllt dina ådror och ditt sinne fylls bara med tanken över att lyckas. Du spänner dina krafter eller dina tankar till det yttersta, du koncentrerar dig bara på uppgiften du har framför dig. Du utför prestationen. Det kan hända att ett misslyckande varit nära ögat på vägen. Men den här gången lyckas du! Du når ditt mål. Titta en stund på det du uppnått. Njut av det: Jag gjorde det! Ifall du uppnådde ditt mål tillsammans med andra, tänk på hur ni tillsammans gav utlopp för att ni lyckats. På vilket sätt vill du fira din framgång? För vem vill du berätta om det? Ifall du fick ordna en fest till ära för att du uppnått ditt mål, en hurudan fest skulle du ordna? Håll känslan av att ha lyckats i ditt sinne och fundera ut någon annan utmaning eller sak som du borde förverkliga i framtiden. Tänk på din framtida utmaning och tänk dig att du lyckas med det. Låt den här känslan av att lyckas stanna i ditt sinne. Återvänd nu till det att du koncentrerar dig på din egen andning. Lyssna en stund på den och lyssna sedan på ljuden i rummet. Så småningom kan du öppna ögonen och sätta dig upp
20 3. Tidsaxeleln över styrkor (45 min.) Deltagarna får ett A3-papper. På pappret ska var och en rita en tidsaxel över sitt eget liv. På tidsaxeln ska man skriva in saker, människor och händelser som har inverkat på hurudan jag är nu och vad jag kan och vad jag lärt mig. Formen på tidsaxeln är fri - det kan vara en kurva där upp- och nedgångarna syns, eller så kan man göra en serie strip eller skriva en berättelse. Det viktigaste är att alla får göra tidsaxeln i sådan form som känns naturligast för var och en själv. Innan man börjar göra tidsaxlarna lönar det sig att komma överens hur de kommer att behandlas. Ifall någon inte vill presentera sin tidsaxel för de andra måste man respektera det. Då man funderar vilka saker man ska skriva in på axeln kan man ta hjälp av följande frågor och idéer: * Vilka saker har du lärt dig under olika skeden i ditt liv (t.ex. lärt dig att cykla, att använda mese, att skala potatis)? * Vilka glada och viktiga händelser har det funnits i ditt liv? * Vilka människor i ditt liv har varit sådana att du lärt dig något av dem eller vars erfarenhet eller sätt att handla du uppskattar? Varför? * Har du i ditt liv råkat ut för sådana problem eller situationer då du lärt dig av dem eller t.o.m. genom att ha misslyckats? * Hurudana mål tycker du att du redan uppnått i ditt liv? Rita in dessa uppnådda mål på din tidsaxel och beskriv på din tidsaxel den stig som krävts av dig för att uppnå målet. * Du kan illustrera din tidsaxel eller göra en dikt, målning, skulptur eller något liknande utgående från den. * (Man kan spela musik i bakgrunden medan man jobbar) Utvärdering (10 min.) Då tidsaxlarna är klara kan man ställa ut dem i mitten av cirkeln och betrakta utställningen över styrkor. Ifall någon inte vill ställa ut sin tidsaxel kan man allmänt diskutera hur man gör en sådan. I sådana fall avgör varje deltagare själv vad man vill berätta om sin egen tidaxel för de andra. Alternativt kan tidsaxlarna presenteras i små grupper. Handledaren kan styra diskussionen med hjälp av följande frågor: * Hur kändes det att göra upp tidsaxeln? * Vad kändes svårt? * Hurudana saker kom man lätt på? * Hurudana händelser i livet har varit mest betydelsefulla? * Hurudana människor kommer du ihåg och vad har du lärt dig av dem? * Vad kan man ha för nytta av att betrakta sitt eget liv så här? 20
21
22 CASE 7 Område: Egentliga Tavastland Namn: Hurudant är företagsamt lärande en lektion i företagsamhet för högstadiet och gymnasiet Målgrupp: elever i grundskolans högre klasser och gymnasiet
23 Varför Eleverna kan genom aktivitet öva sig i olika företagarfärdigehter (kreativitet, problemlösningsförmåga, ledarskapsfärdigheter, grupparbetsfärdigheter). Material eller samarbetspartners som man behöver PowerPoint -presentation ( Katt-hund -presentation som kan beställas gratis från YES -centret) Uppgiftsblankett för kontrollerna (kan beställas gratis från YES -centret) Rep (längd meter) Dukar Papper och tuscher Järntråd och tänger Vad 1. Presentera Hund-katt -presentationen för eleverna. Enligt behov kan man antingen lägga till eller ta bort YES -dior. 2. Dela in eleverna i fyra grupper efter presentationen. Gruppstorleken är 6 10 elever (dock alltid ett jämnt antal). 3. Grupperna går till respektive företagsamhetskontroll. Det finns fyra kontroller allt som allt och grupperna har 10 minuter på sig vid varje kontroll (4x10 min.). Alla gruppmedlemmar bör delta i att utföra uppgifterna. 4. Personen som övervakar kontrollen ger varje lag poäng utgående från gruppens prestation. Det lag som fått ihop mest poäng vinner ett pris. 5. Varje grupp får sin egen uppgiftsblankett i vilken de samlar de poäng de får av kontrollövervakarna. I blanketten ombes de också hitta på ett namn för sin grupp. Hur Kontroll nr. 1: Repuppgiften Material: Ett rep (15 20 m) och dukarna Beskrivning av kontrollen: Knyt dukarna för ögonen. Genom att hålla i repret ska ni forma a) en kvadrat, b) en stjärna. Modellexempel i uppgiftsblanketten. Poängsättning: Man kan få max 1 poäng för kvadraten och max 2 poäng för stjärnan. Bedömning: Vid kontroll 1 bedömer man såväl den slutgiltiga figuren som hela processen. Kontroll nr 2: Vrid ståltråd Material: Ståltråd och tänger, penna och papper Beskrivning av kontrollen: Vrid ståltråden till en bruksprodukt, ge den ett namn och hitta på en slogan. Poängsättning: Man kan få max 2 poäng för uppgiften. Man kan poängsätta uppgifterna 2 och 3 först sedan alla lag har utfört dem. Först då kan man jämföra prestationerna med varandra och poängsätta dem. Utvärdering: Vid kontroll 2 utvärderas hur unik och användbar idén är, men också hurudant dess nyhetsvärde är och hur idén förverkligas. Kontroll nr. 3: Återanvändning av mobiltelefon Material: Pennor och papper Beskrivning av kontrollen: : Det har skett ett misstag i mobiltelefonfabriken och skal till mobiltelefoner har tillverkats i fel form. Man har hunnit tillverka obrukbara skal innan man upptäckt felet. Fundera hur dessa mobiltelefonskal kan användas på annat sätt och planera samtidigt en försäljningsbefrämjande marknadsföringsidé för dem. Poängsättning: Man kan få max 2 poäng för uppgiften. Man kan poängsätta uppgifterna 2 och 3 först sedan alla lag har utfört dem. Först då kan man jämföra prestationerna med varandra och poängsätta dem. Bedömning: Vid kontroll nr. 3 bedöms hur ny och kreativ idén är. Kontroll nr 4: Rita ditt par Material: Papper och tuscher Beskrivning av kontrollen: Sök er ett par, rita av ert par utan att titta på pappret. Efter det här ska ni av ert par fråga 3 saker som de tycker de är bra på och skriv dem under bilden ni ritat. Skriv namnet på ert par på pappret. Poängsättning: Det lag som har utfört uppgiften godkännt får 1 poäng. Bedömning: Vid kontroll nr. 4 får laget 1 poäng efter att ha klarat uppgiften. Kontrollövervakarna bedömer skillt uppgifterna 2 och 3. Efter detta räknar man ihop det totala poängantalet. Det vinnande laget premieras med något litet pris
24 CASE 8 Område: Nordöstra Finland Målgrupp: Gymnasister Namn: Gymnasiets företagsamhetskurser Företagsamhetskurserna i gymnasiet bygger i huvudsak på existerande program så det är tryggt att starta dem. I prao -kursen förverkligas frivillig företagsamhet och självständiga studier. Evenemangsföretagsamhet möjliggör att atmosfären och verksamhetskulturen i gymnasiet utvecklas antingen som verksamhet i den egna skolan eller som samarbete med andra aktörer.
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
ETT FÖRETAGSAMT OCH VÄLMÅENDE EGENTLIGA FINLAND
ETT FÖRETAGSAMT OCH VÄLMÅENDE EGENTLIGA FINLAND VÅR AMBITION ÄR LANDSKAPETS FRAMGÅNG STRATEGI 2020 FÖR FOSTRAN TILL FÖRETAGANDE 2 DEN HÄR BROSCHYREN VILL HJÄLPA DIG OCH DIN ARBETSGEMENSKAP PÅ VÄGEN MOT
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet
Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på
Vill du vara en Kulturarvsskapare?
Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR
Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet
GUIDE FÖR FÖRETAGSBESÖK
GUIDE FÖR FÖRETAGSBESÖK Förord Företagsamhetsfostran inom den grundläggande utbildningen är något som allt mer betonas i vårt land och i övriga Europa. Europeiska Gemenskapernas Kommission fastslår att
Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-
Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten Vägkost modul 1- D I S K U S S I O N KONTINUERLIG PROCESS nuläget kontinuitet information delaktighet kunnande analys PLANEN SOM ARBETSVERKTYG SYNEN PÅ LÄRANDE
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...
53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.
VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner
Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN
Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan
Studiehandledning till
Studieguide Studiehandledning till Glöd scouting på kristen grund Studieguiden är framtagen av equmenia och Studieförbundet Bilda för att scoutledare ska få hjälp att samtala och arbeta med innehållet
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
V.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Påverka framtida aktörer nu!
Påverka framtida aktörer nu! UF Volontärens guide UF Stigen för företagsamhetsfostran Ung Företagsamhet erbjuder pedagogiska inlärningsmiljöer och helheter som stöder undervisningen från förskolan till
HANDLEDARENS INSTRUKTIONER
HANDLEDARENS INSTRUKTIONER Grundutbildningen för scoutledare 1.1.2015 Utbildningsgruppen Innehållsförteckning 1. Vad är ledarskapsövningen?... 3 2. Valet av handledare... 3 3. Valet av ett lämpligt projekt...
➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda
➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten från 1.8.2016 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag
HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla
Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA
Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite
Batterijakten 2017 Delmoment: Kreativitet - lärarhandledning
Batterijakten 07 Delmoment: Kreativitet - lärarhandledning Välkommen till den nya kreativa tävlingen i Batterijakten! Vad roligt att ni är med! Vi vill genom tävlingen uppmuntra till kreativt tänkande
MUSIK. Läroämnets uppdrag
1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens
Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.
Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens
INFÖR BESÖKET. Winter Games
INFÖR BESÖKET Winter Games Inför besöket till Winter Games Winter Games är en utställning där du och dina elever kan prova på fartfyllda vintersporter och samtidigt lära sig om bland annat sporters historia,
Planen för småbarnsfostran
Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp
Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar
Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD
FÖRHANDSUPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN VINTERSPEL
FÖRHANDSUPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN VINTERSPEL Vinterspel är en utställning där eleverna kan pröva på fartfyllda vintersporter och få lära sig om bland annat olika sporters historia, sin egen prestationsförmåga
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...
PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Katso kaikki tuotteet: reuhurinne.fi
Bra priser! Perusta etsivätoimisto, opi tekemään sarjakuvia, askartele hauskoja soittimia, lähde tutkimusmatkalle luontoon. Tötterön ja Pikkiksen seurassa ei tule aika pitkäksi! OTAVA Katso kaikki tuotteet:
Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren
Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.
Personal- och utbildningsenkät
Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Ekvationen. www.grul.se
Ekvationen Ekvationen Speldesign: Niklas Lindblad Carl Heath Version 1.0 Tack till: Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 50 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Fungerar bäst i grupper om 2-4
Skrivglädje i vardagen!
glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som
Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.
Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!
Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen
Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska
DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?
LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD
MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig
"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER
MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering
Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande
Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har
Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus
Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten
Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar
Leva församling Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Roligt att du upptäckt kursen! Vi hoppas att den kommer ge dig och er som tittar och lyssnar ett bra och inspirerande
BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)
BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER
GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Handbok / Steg för steg... Steg för steg. Handbok för praktik inom Steg för steg
Handbok / Steg för steg... Steg för steg Handbok för praktik inom Steg för steg 1 Inledning Handboken är en del av ESF-projektet Steg för steg S10932. Projektet är treårigt och har delfinansierats av Utbildningsstyrelsen.
Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr
Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Grundskolans. Elevens Val 2015-16
Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.
BORGÅ STAD. Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst
BORGÅ STAD Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst stad / Bildningsnämnden 4.9.2007 1. VERKSAMHETSPRINCIPEN...2 2. VÄRDERINGARNA OCH UNDERVISNINGENS ALLMÄNNA MÅLSÄTTNINGAR,
Working with parents. Models for activities in science centres and museums
Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:5b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:5b
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och
Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.
Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som
Storylinens namn: Reklambyrån
Storylinens namn: Reklambyrån Storyline Nyckelfrågor Aktivitet Organisation Material Resultat Personal Vad tror ni att man gör på en reklambyrå? Låt eleverna spåna kring frågan i grupper. och diskutera
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU
Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika
Lärjungaskap / Följ mig
Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och
LEKTION 2 Användbarhet
LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt
Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik
20.6.2017 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets plan) är att sätta upp gemensamma mål och komma överens om hur barnets individuella
Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!
En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar
Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!
Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av
Förslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:
Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att
Skolprogram på hembygdsmuseum
Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram
PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA
ELEVENS GUIDE PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA Vår bildkonstskola grundades år 1982 för att erbjuda bildkonstundervisning för barn och unga. Vi följer en fördjupad läroplan för
Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
SCOUTPROGRAMMET OCH ADVENTS- KALENDER- KAMPANJEN 2016
VARGUNGAR SCOUTPROGRAMMET OCH ADVENTS- KALENDER- KAMPANJEN 2016 Första året MEDELANSKAFFNINGS -SPÅRET Märket kan även göras under andra eller tredje VU året Andra eller tredje året STARKARE TILLSAMMANS
ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN
ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN DANDERYDS KULTURSKOLA Noragårdsvägen 27, 182 34 DANDERYD 08-568 910 96 kulturskolan@danderyd.se www.danderyd.se/kulturskolan 1 Äntligen! Musik
15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier.
Utbildningsprogrammet i företagsekonomi Utbildningsprogrammet i nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättningarr Den professionella utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet
studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING
studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller
Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt
1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande
Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet
Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning
Guide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett