Regionala strukturer för kunskapsutveckling

Transkript

1 EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala strukturer för kunskapsutveckling DELRAPPORT OM ARBETET I LÄN/REGIONER 2013 Regionala strukturer för kunskapsutveckling 1

2 Regionala strukturer för kunskapsutveckling 2

3 Innehåll Bakgrund... 4 Mall för lägesrapporterna... 5 Sammanfattande slutsatser... 6 Länens planer för framtida organisation, styrning och finansiering av de regionala stödstrukturerna... 8 Förändringar under 2013 vad avser den strukturella uppbyggnaden av länens stödstrukturer Slutsatser Samverkan inom ramen för den regionala stödstrukturen, mellan socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvården Slutsatser ehälsa en integrerad del av den regionala stödstrukturen (?) Slutsatser De regionala stödstrukturernas arbete med brukarmedverkan/samverkan med brukarorganisationer Slutsatser De alternativa utförarna Slutsatser FoU-miljöernas roll i de regionala stödstrukturerna Slutsatser Övrigt av intresse ur lägesrapporterna Regionala strukturer för kunskapsutveckling 3

4 Bakgrund Mot bakgrund av SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren, tecknade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse i maj 2009 om att gemensamt skapa en Plattform för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Arbetet med att stärka de regionala strukturerna till stöd för kunskapsutveckling, har sitt ursprung i den överenskommelsen, liksom i de workshops som hölls hösten 2009 i nitton län med företrädare för kommuner och landsting. Genom överenskommelsen mellan regeringen och SKL om Program för en god äldreomsorg i december 2009 kom äldreområdet att utgöra en pilot för arbetet med att stärka de regionala stödstrukturerna. I juni 2010 undertecknades ytterligare en överenskommelse mellan parterna: Plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Överenskommelsen anger inriktningen för kommande överenskommelser mellan regeringen och SKL om samordnade och långsiktiga insatser till stöd för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Därefter har flera årliga överenskommelser tecknats. Den som gällde verksamheten för 2013 undertecknades av parterna i december Målet med den regionala stödstrukturen är att den långsiktigt ska försörja det egna länet/regionen med ett praktiskt verksamhetsstöd och även utgöra en arena för politiska prioriteringar och strategier inom vård och omsorg. Stödstrukturen ska skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården. I överenskommelsen mellan Socialdepartementet och SKL för 2013 fastslogs att huvudmännen ska lämna en årlig rapport till SKL om hur arbetet utvecklas utifrån dessa avsiktsförklaringar. Samtliga län inkom i januari/februari 2014 med lägesrapporter. Den nationella samordningen på SKL har ansvarat för denna sammanställning av länens/regionernas redovisningar. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 4

5 Mall för lägesrapporterna Precis som tidigare år skickade den nationella samordningen ut en mall med några centrala aspekter att tjäna som utgångspunkt för länens återrapportering. För verksamhetsåret 2013 blev det något färre frågor. Anledningarna till detta var i huvudsak två: Länen skulle under året skicka in planer för långsiktig organisation, styrning och finansiering av de regionala stödstrukturerna. Detta innebar att flera centrala aspekter förväntades bli belysta i dessa planer. Under året medverkade plattformsledarna i länen i den nationella kartläggningen av samverkan mellan socialtjänst, FoU-miljöer och universitet och högskolor. Behovet av en sådan kartläggning hade slagits fast i 2013 års överenskommelse om evidensbaserad praktik mellan SKL och regeringen. Utifrån dessa förutsättningar pekade mallen på följande aspekter: 1. Förändringar under 2013 vad avser den strukturella uppbyggnaden av länets stödstruktur (organisation, arbetsgivare, samverkans- och styrgrupper etc.). Särskilt bör det politiska ägarskapet och styrningen förtydligas. 2. Samverkan inom ramen för den regionala stödstrukturen, mellan socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvården. 3. Överenskommelsen för 2013 innebär en kraftig förstärkning för att utveckla ehälsa i socialtjänsten. En redovisning bör därför göras på vilket sätt som utvecklingsarbetet inom ehälsa utgör en integrerad del av den regionala stödstrukturen. 4. FoU-miljöernas roll i de regionala stödstrukturerna. 5. Hur de alternativa utförarna berörs av och/eller har tillgång till stödstrukturen. 6. Den regionala stödstrukturens arbete med brukarmedverkan/samverkan med brukarorganisationer. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 5

6 Sammanfattande slutsatser I en skrivelse 1 från SKL till Socialdepartementet i november 2013 slogs det inledningsvis fast: En övergripande slutsats som SKL vill framföra är att det på relativt kort tid har skett positiva förändringar avseende möjligheterna att utveckla kunskapsbasen i det sociala arbetet. De regionala stödstrukturerna har enkelt uttryckt gått från idé till verklighet. Orsakerna till att denna slutsats kunde dras var flera: Professional Managements utvärdering hösten 2012 Statskontorets årliga uppföljningar De planer för långsiktigt åtagande för huvudmännen som samtliga län redovisade i november 2013 Utöver dessa källor har samtliga län redovisat utvecklingen under verksamhetsåret Denna rapport är ett försök till en sammanfattande redovisning av de viktigare trenderna, händelserna och besluten i länen under Bland de viktigare slutsatser som kan dras av länens lägesrapporter märks bland annat: I en majoritet av länen fortskrider det strukturella arbetet med att forma nya samverkansarenor för gemensamt, länsövergripande utvecklingsarbete. En tydligare koppling till skolans område har under senare tid vuxit fram i flera län. En tydlig trend är att alla aktuella utvecklingsområden och de ansvariga utvecklingsledarna samlokaliseras i en gemensam organisatorisk enhet. 1 Se Bilaga 4: Underlag till departementet (DS om statlig kunskapsstyrning) om vikten av regionala stödstrukturer Regionala strukturer för kunskapsutveckling 6

7 Av länsrapporterna att döma är (föga förvånande) samverkan mellan huvudmännen mest utvecklad inom vården och omsorgen av de mest sjuka äldre. I de allra flesta länen är ehälsoarbetet väl integrerat i den regionala stödstrukturen. ehälsosamordnarna i länen är ofta placerade på samma organisatoriska enhet som övriga utvecklingsledare inom de nationella satsningarna. Generellt ökar antalet exempel på insatser för ökad brukar-medverkan i länens lägesrapporter för varje år som utvecklings-arbetet pågår. Numera är det mindre av konferenser och seminarier och istället fler exempel på mer konkreta åtgärder och aktiviteter. Frågan om de alternativa utförarnas delaktighet och/eller tillgång till de regionala stödstrukturerna är fortsatt en angelägen utvecklingsfråga. Vissa steg har tagits i några län under det senaste året för att förstärka möjligheterna för de alternativa utförarnas medverkan. Det finns fortsatt försvårande strukturella faktorer för en mer aktiv medverkan från de alternativa utförarnas sida. Utvecklingen under de senaste åren har lett till att FoU-miljöernas roll i det länsgemensamma utvecklingsarbetet varierar mer i dag jämfört med tidigare. På allt fler håll samlokaliseras FoU-funktionen med övrigt utvecklingsarbete i länen i en och samma avdelning/enhet/ organisation. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 7

8 Länens planer för framtida organisation, styrning och finansiering av de regionala stödstrukturerna I överenskommelsen för 2013 mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten fastslås att en central målsättning för utvecklingsarbetet är att de regionala stödstrukturerna finns kvar och fungerar även på lång sikt. För att få ta del av 2014 års medel skulle länen, enligt överenskommelsen, under 2013 utforma en plan för organisation, styrning och finansiering av stödstrukturerna som garanterar en långsiktighet. Detta var den enskilt viktigaste uppgiften och utmaningen för verksamheten under Samtliga län inkom i november 2013 med sina länsplaner till SKL. I en sammanställning 2 av länens planer finns det många exempel på att länens centrala politiker och chefstjänstemän, på både regional och lokal nivå, deklarerar att man är beredda att fortsätta strukturarbetet, att fatta nödvändiga beslut och att gemensamt mellan samtliga huvudmän finansiera den regionala stödstrukturen på längre sikt. Att sådana utfästelser görs är främst att betrakta som ett resultat av det fleråriga arbete som har bedrivits, och som har resulterat i en övervägande positiv uppfattning om de regionala stödstrukturernas roll för utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård. 2 Länens planer för framtida organisation, styrning och finansiering av de regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling, Sveriges Kommuner och Landsting december 2013 Regionala strukturer för kunskapsutveckling 8

9 I några län pågår arbetet med att forma en ny regional struktur i och med att regionbildning är aktuell från och med den 1 januari På grund av detta kommer några län att under 2014 utarbeta reviderade planer för det långsiktiga åtagandet. I den nationella sammanställningen av länens planer för framtida organisation, styrning och finansiering drogs ett antal viktiga slutsatser. En sammanställning av dessa återfinns i Bilaga 2. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 9

10 Förändringar under 2013 vad avser den strukturella uppbyggnaden av länens stödstrukturer När arbetet med att utveckla de regionala stödstrukturerna på allvar kom igång våren 2011 var det få län som kunde redovisa en bild av hur den egna samverkansstrukturen var uppbyggd. I takt med att arbetet har fortskridit har allt fler län presenterat pedagogiska bilder/modeller som redovisar den egna länsstrukturen. I flera fall har bilderna justerats flera gånger och det har skett även under 2013 och kommer att hända även under 2014 i flera län (t.ex. Gotland, Gävleborg och Uppsala). I Bilaga 3 återfinns aktuella bilder från de flesta länen/regionerna. I detta avsnitt ligger fokus på de eventuella förändringar av strukturerna som ägde rum under verksamhetsåret Flera län pekar i sammanhanget på att de processer som finns rörande bildande av regionkommuner från och med 2015 kan innebära förändringar gällande organisation, styrning och finansiering av den regionala stödstrukturen (så är fallet i t ex. Gävleborg, Jämtland, Jönköpings län, Kronoberg, Örebro län och Östergötland). I Blekinge har uppdraget för Ledningssamverkan Vård och Omsorg tydliggjorts under året och gruppen innefattar numera även förvaltningschefer inom Individ- och familjeomsorgen och skolan. En förändring som skedde i Dalarna var att samverkan med psykiatrin formaliserades genom att den styrgrupp som inrättats för vård- och stödsamordningsprojektet nu också utgör styrgrupp även för övrig samverkan inom området. I den högsta tjänstemannaledningen, chefsgruppen, har landstingets representation förstärkts så att samtliga områdessamordnare (sex Regionala strukturer för kunskapsutveckling 10

11 personer) deltar tillsammans med hälso- och sjukvårdsdirektören och en verksamhetschef för psykiatrin. Under 2013 har Kommunberedningen i Halland kompletterats med en politisk styrgrupp med presidierepresentanter från kommunernas socialnämnder och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på Region Halland för att samverka kring modell för utförande och ansvarsfördelning avseende samverkansavtal för projektet Framtidens hemsjukvård. En översyn gjordes under året i Jämtland av de beredande samverkansarenorna på tjänstemannanivå, vilket bland annat innebar en utökad representation samt tydliggörande av mandat och befogenheter. Under arbetet med en ny hälso- och sjukvårdspolitik i länet framkom att behov finns av en sammanhållande politisk arena för kommunernas och landstingets högsta ledning. Beslut om detta har tagits i landstinget i december 2013 och under 2014 ska beslut fattas i respektive kommun. I Kalmar län ägde stora förändringar rum under året. På den första, så kallade, Presidiekonferensen antogs i september en ny struktur och modell för samverkan och gemensam ledning och styrning i länet. Ett Årshjul har fastslagits som reglerar när olika samverkansgrupper ska mötas under ett verksamhetsår. Det handlar om Presidiekonferenser, Presidiemöten och på tjänstemannanivå en Länsgemensam ledning i samverkan bestående av social-/omsorgschefer, landstingets förvaltningschefer, alternativa utförare, landstingets ledningsstab och representanter från Regionförbundets ledning. För att bereda presidiekonferenserna samt den länsgemensamma ledningsgruppens möten har en beredningsgrupp bildats med representanter från landstinget, regionförbund och kommuner. Den 1 januari 2013 tog Regionförbundet Södra Småland (Kronoberg) ett tydligare ansvar för att leda utvecklingsarbetet inom välfärdsområdet. En chef anställdes och samtidigt samlades Regionförbundets arbete med välfärdsfrågor på en ny avdelning; Avdelningen för SKLs särskilda satsningar. Efter en uppföljning av länets stödstrukturer, som genomfördes våren 2013, har ett nytt förslag om regional stödstruktur tagits fram och beslutats i ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. (Se bilder i Bilaga 3) Strukturen för samverkan i Skåne är av flera anledningar i behov av en översyn. Uppdrag och mandat måste vara tydligare både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. Mot denna bakgrund beslöt Kommunförbundet Skåne och Region Skåne i december 2012 att påbörja arbetet med att vidareutveckla samverkansstrukturen. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 11

12 Politiker, förvaltningschefer, verksamhetschefer och verksamhetspersonal har deltagit i ett antal dialogmöten under 2013 där de aktivt diskuterat olika perspektiv på en framtida lednings- och samverkansstruktur. De har bidragit med värdefulla tankar och synpunkter som sammanställts i en rapport: "Struktur för ledning och styrning i samverkan i Skåne län". Denna rapport utgör underlag i det fortsatta arbetet med att ta fram ett förslag till en ny samverkansstruktur för Skåne. I Sörmland tog regionförbundets styrelse beslut om en utredning om den framtida organisationen av stödstrukturen. Utredningen ska föreslå vad det politiska ägarskapet på regional nivå ska omfatta, det innebär också förslag till nytt reglemente för den länsgemensamma nämnden. Utredningen ska också innehålla förslag på långsiktig omfattning av den regionala stödstrukturen på tjänstemannanivå och var den organisatoriskt ska placeras samt överenskommelse om finansiering. Utredningen genomförs av en extern konsult med stöd av en politisk styrgupp och tjänstemän i en referensgrupp. Avstämningar sker också med länets kommunchefer och landstingsdirektör. Resultatet ska presenteras i början på 2014, därefter förankras under våren genom workshops med berörda grupper hos kommuner och landsting. Regionförbundets styrelse ska fatta beslut om förändringarna senast den 1 juni Kravet på långsiktighet och successiv nedtrappning av det statliga stödet har, enligt länets lägesrapport, bidragit till att utredningen kom till. Övriga förändringar som skett under 2013 är att den länsgemensamma nämnden har utökat arbetet till att också omfatta psykiatri/socialpsykiatri och missbruks- och beroende frågor. Nuvarande reglemente medger detta men nämnden har tidigare valt att inte fokusera på hela socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård utan initialt huvudsakligen haft fokus på vården och omsorgen om äldre samt ehälsa. Under 2013 skapades Enheten för Social hållbarhet och FoU inom Kommunförbundet Västernorrland. I enheten har man samlat de funktioner som på ett eller annat sätt arbetar med utveckling av länets socialtjänst samt skolans område. De olika stödfunktioner har en gemensam chef som också ansvarar för utvecklingen av stödstrukturer i länet. Enhetens huvudsakliga verktyg i utvecklingsarbetet är samverkan, samordning, utveckling och verksamhetsnära forskning. Enheten kommer att vara en central bas för att långsiktigt upprätthålla stödstrukturen, samordna länsgemensam utveckling inom det sociala området samt förse länets socialnämnder med verksamhetsnära kunskapsstöd. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 12

13 Under 2012 och 2013 har strukturen för ledning i samverkan mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen (LiSAgruppen) startats upp, formaliserats och blivit en självklar arena för samverkan mellan VGK och VGR. LiSA-gruppen består av tjänstemän representerande kommunerna via kommunalförbunden och direktörer i regionledningen, företrädande Västra Götalandsregionen. Fokus har lagts på att kommunicera och förankra strukturen för ledning i samverkan. Med tanke på kommunalförbundens olika uppdrag återstår en del frågor att lösa under Under 2013 har två Länssamverkansgrupper bildats med professionsföreträdare från kommunerna och regionen. Den ena leder och samordnar arbetet på äldreområdet och den andra psykiatri- och missbruks- /beroendeområdet. Strukturerna för ledning och styrning i samverkan genom länssamverkansgrupper och LiSA kommer under 2014 att utvärderas med fokus på resultat och nytta för huvudmännens utveckling av samverkan för en kunskapsbaserad praktik. I Örebro län har man sedan flera år en struktur för samverkan mellan landstinget och kommunerna; Marit-Vilgot. Under 2013 genomfördes en genomlysning av samverkansstrukturen, vilken pekade på några utvecklingsområden. Under året fördes diskussioner för att utveckla stödstrukturen för samverkan och kunskapsutveckling. Ett beslut fattades om att inrätta fyra länsdelsgrupper bemannade med socialchefer, chefer från primärvården och sjukhusen samt linjechefer från psykiatrin. Länsdelsgrupperna ska komplettera den nuvarande samverkansstrukturen och garantera koppling till kommunernas och landstingets linjeorganisationer har varit ett år för konsolidering och förtydligande av formerna för den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling i Östergötland. Under 2013 har länets strategiska ledningsgrupp (SLG) utvecklat sin struktur och sina arbetsformer. Det är centralt för den regionala stödstrukturen att den strategiska ledningsgruppen funnit sin roll för att stödja kunskapsutveckling i länet. I och med att SLG etablerats skapas utrymme för övriga delar av stödstrukturen att fortsätta utvecklingsprocessen. De kommuner som tidigare inte varit medlemmar i någon av de FoUmiljöer i länet som erbjuder praktiskt verksamhetsstöd har under 2013 blivit, eller är på väg att bli, medlemmar. Sammantaget har förändringarna under 2013, enligt lägesrapporten, stärkt strukturen så att förutsättningarna för fortsatt utveckling har förbättrats. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 13

14 Slutsatser I en majoritet av länen fortskrider det strukturella arbetet med att forma nya samverkansarenor för gemensamt, länsövergripande utvecklingsarbete. En tydligare koppling till skolans område har under senare tid vuxit fram i flera län. En tydlig trend är att alla aktuella utvecklingsområden och de ansvariga utvecklingsledarna samlokaliseras i en gemensam organisatorisk enhet. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 14

15 Samverkan inom ramen för den regionala stödstrukturen, mellan socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvården I överenskommelsen om Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten för år 2013 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting poängteras bland annat att stödstrukturerna utgörs av flera olika strategiska funktioner. Det kan t ex. handla om gemensamma politiska beredningar mellan kommuner och hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Likaså om gemensamma lednings- och arbetsgrupper på olika tjänstemannanivåer. Tanken är att dessa grupperingar arbetar på länsnivå för att ta fram och formalisera länsgemensamma rutiner för samverkan, prioriteringar och beslut om socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. De kan också skapa former för hur man bäst kan bedriva utvecklingsarbeten inom olika verksamhetsområden. Stödstrukturerna är utformade utifrån de förutsättningar som finns i varje län/region, och huvudmän för stödstrukturerna är kommunerna och hälso- och sjukvårdshuvudmannen inom respektive län/region. En central aspekt på de regionala stödstrukturerna är således på vilka sätt som samverkan mellan socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård äger inom ramen för stödstrukturerna. I föregående avsnitt har den samverkan som sker mellan huvudmännen på strukturell nivå redovisats. Till stora delar handlar stödstrukturerna just om att förstärka och möjliggöra en konstruktiv samverkan mellan huvudmännen i respektive län. Förutom att skapa fora för samerkan handlar det ju också om faktiskt, gemensamt utvecklingsarbete. Detta skulle inte stå i fokus för årets redovisningar men det finns dock i läges- Regionala strukturer för kunskapsutveckling 15

16 rapporterna några exempel på mer konkreta insatser för samverkan och samarbeten. Analysarbetet för undvikbar slutenvård och återinläggning, som främst rör de mest sjuka äldre, har under året fortskridit i Dalarna. Inför 2014 planeras en fördjupning avseende kommunernas arbete. Länet rapporterar dessutom att grundkraven inom området stöd till personer med psykisk ohälsa har fördjupat samverkan mellan kommuner och landsting, t ex. vid framtagandet av samverkansöverenskommelser men också avseende en webbaserad information till barn och unga. Den regionala samverkan inom stödstrukturen i Halland har bland annat resulterat i beskrivningar av sammanhållna vårdprocesser, metoder och modeller som genom regional samordning bidrar till lokalt samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Ett särskilt ledningssystem för regional och lokal samverkan mellan socialtjänst, landsting och skola, har under 2013 antagits av huvudmännen i Jönköpings län. Det innebär, enligt länsrapporten, att det nu finns tydliga och uppdaterade rutiner och förändrad struktur för hur samarbetsfrågorna ska organiseras i länet och hur gränsfrågor mellan huvudmän kan lösas. Det innebär dessutom att de nu finns rutiner och anvisningar för hur man systematiskt kan förbättra samarbetet genom att löpande lösa uppkomna samverkansfrågor. Allt gemensamt utvecklingsarbete mellan kommunerna och landstinget i Norrbotten leds på tjänstemannanivå av en samverkansgrupp, Länsstyrgruppen. I den ingår fem socialchefer, fyra barn- och utbildningschefer från kommunerna samt fem chefer från hälso- och sjukvårdens divisioner och staben samt samordnare. Länsstyrgruppen tar initiativ till och fungerar som styrgrupp för samtliga arbetsgrupper för alla gemensamma frågor. Två gånger per år genomförs gemensamma samverkanskonferenser med olika teman. Slutsatser Av länsrapporterna att döma är (föga förvånande) samverkan mellan huvudmännen mest utvecklad inom vården och omsorgen av de mest sjuka äldre. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 16

17 ehälsa en integrerad del av den regionala stödstrukturen (?) Sedan 2010 har regeringen bidragit till utvecklingen av ehälsa i kommunerna. Satsningen har uppgått till 20 miljoner kronor per år de första två åren. År 2012 fördubblade regeringen satsningen till 40 miljoner kronor. Överenskommelsen för 2013 innebar ytterligare en kraftig förstärkning för att utveckla ehälsa i socialtjänsten. Kommunerna erbjöds ett stimulansbidrag som kan användas för att införa e-tjänster för invånarna, säker behörighet för personalen, Nationell patientöversikt och mobila lösningar för dokumentation. Bidraget kan även användas för att påskynda övergången till digitala trygghetslarm, vilket medför en ökad säkerhet för de äldre. Regionala samordnare bidrar till att målen för satsningen på ehälsa uppfylls i alla kommuner. I överenskommelsen för 2013 poängteras särskilt att de regionala samordnarna bör samordna sitt arbete med det övriga arbete som pågår inom ramen för de regionala stödstrukturerna och med övriga utvecklingsledare, när så är relevant. I detta avsnitt står frågan om hur integrerat ehälsoarbetet är i de regionala stödstrukturerna i fokus. I Blekinge har en regional samordnare för ehälsa med inriktning mot äldreområdet tillsatts för perioden Organisatoriskt är samordnaren placerad på äldreförvaltningen i Karlskona kommun. E-hälsoområdet är en integrerad del i den regionala stödstrukturen i Dalarna och styrs och leds enlig samma modell som gäller för övriga överenskommelser mellan regeringen och SKL. Dalarna ser det som en stor fördel att e-hälsosamordnaren och därtill hörande uppdrag är samorganiserat med övriga överenskommelser om en evidensbaserad praktik. Det underlättar kommunikation, samarbete och utveckling och innebär att detta område även fortsättningsvis kommer att finnas med i en långsiktig uppbyggnad av stödstruktur. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 17

18 Även på Gotland har utvecklingsarbetet med ehälsa en gemensam styrning och ledning tillsammans med övriga utvecklingsområden. E- hälsosamordnaren och övriga utvecklingsledare träffas regelbundet tillsammans med plattformsledare för att diskutera gemensamma frågeställningar och samverkan mellan utvecklingsområdena. Även i Gävleborg deltar processledaren för ehälsa i regelbundna möten tillsammans med övriga utvecklingsledare inom EBP-satsningen. Den regionala samverkansgruppen för ehälsa införlivades i januari 2013 i den regionala stödstrukturen i Halland. Samverkansgruppen arbetade sedan 2010 parallellt med strukturens uppbyggnad på direkt uppdrag från Chefsgrupp Halland. Strategisk nivå socialtjänst och närliggande hälsooch sjukvård har under det gångna året utgjort styrgrupp för ehälsoprocesserna inom sitt ansvarsområde. Samordnaren för ehälsa i Jämtland är placerad i samma enhet som alla övriga utvecklingsledare och har samma politiska styrgrupper och tjänstemannaledning som övriga områden. Samma är förhållandet i Jönköpings län. Den regionala utvecklingsledaren för ehälsa är placerad i samma lokaler, med samma arbetsledning och liksom i alla andra områden, finns ett regionalt chefsnätverk för detta område med representanter från samtliga kommuner. I Kalmar finns samordnaren också med i ett nätverk tillsammans med övriga utvecklingsledare. Den regionala E-hälsosamordnaren i Kronoberg sitter också tillsammans med övriga utvecklingsledare på samma avdelning på regionförbundet och får på så vis en insyn i övriga utvecklingsarbeten. Uppfattningen i Kronoberg är dock att satsningen på ehälsa inte har varit en integrerad del av EBP på nationell nivå, vilket har medfört att ehälso-satsningen till viss del har varit isolerad från övriga utvecklingsarbeten. I Skåne fanns det under 2013 tre heltidstjänster som arbetade med olika delar inom ehälso-området. Organisatoriskt är området knutet till samma gemensamma styrgrupp som övriga utvecklingsarbeten. I Stockholms län ligger ansvaret för ehälsa på en särskild enhet ITforum. IT-forum har länets kommuner och Stockholms läns landsting som medlemmar. Att IT-forum organisatoriskt finns på Kommunförbundet Stockholms län tillsammans med till exempel plattformsledaren gör att samverkan i vardagen och informationsutbyte underlättas. Ledningen av arbetet är integrerad genom att ehälsoarbetet har samma politiska styrning och tjänstemannaledning som övriga områden inom den regionala stödstrukturen. Organisatoriskt är utvecklingsledaren för ehälsa i Sörmland anställd och placerad på FoU i Sörmland tillsamammans med övriga utvecklingsledare, detta för att öka möjligheterna att koppla ihop de olika uppdragen Regionala strukturer för kunskapsutveckling 18

19 och se ehälsa som ett stöd även för övriga utvecklingsområden. En styrgrupp för ehälsa har tillsatts med representanter från alla huvudmän. Det regionala rådet för ehälsa i Uppsala län ansvarar för och samordnar projekt ehälsa som drivs parallellt med övriga projekt som genomförs i länet utifrån de nationella överenskommelserna. Vård- och omsorgsstrategen vid regionförbundets enhet för välfärd och FoU-stöd medverkar till samordning av ehälsoarbetet tillsammans med länets ehälsosamordnare. Samma politik- och tjänstemannaforum gäller som för stödstruktureren i övrigt. Även i Värmland har en regional ehälsogrupp bildats. I Västerbotten finansierar landstinget och kommunerna evästerbotten för att gemensamt hantera ehälsoutvecklingen i länet. Ambitionen i länet är att ehälsa ska vara en självklar del av den regionala stödstrukturen och det finns, enligt lägesrapporten, anledning att stärka upp den intentionen än mer under nästa år. Samarbetet i Västernorrland med övriga regionala utvecklingssatsningar kring ehälsa sker naturligt, då alla regionala utvecklingsledare tillhör en och samma arbetsgrupp och samarbetar där behov uppstår. I det forumet kommer ehälsofrågorna upp utifrån ett behovsdrivet perspektiv, och kopplas därmed till de olika satsningarna. Bilden nedan är ett försök att beskriva hur ehälsoarbetet i länet spänner över satsningarna kring evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Den regionala samordnaren för ehälsoarbetet i Västmanland är placerad på VKL (Västmanlands Kommuner & Landsting) och ingår i samma enhet som utvecklingsledare och utvecklingsstrateger inom det sociala området. Det ger möjlighet att kommunicera, informera och diskutera vilka behov man ser av IT-stöd i de olika utvecklingsarbeten som pågår. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 19

20 Även i Västmanland försöker man åskådliggöra det nära samarbetet mellan ehälsa och övriga utvecklingsområden med en pedagogisk bild: I Västra Götaland finns ehälsosamordnare på samtliga fyra kommunalförbund. Samarbete med plattformsledare och övriga utvecklingsledare äger rum kontinuerligt. Inom varje delregion sammankallar ehälsosamordnaren insatsområdets styrgrupper, vilka består av företrädare för kommuner, universitet och kommunalförbund. I Örebro län är ehälsosamordnaren placerad på Enheten för social välfärd på regionförbundet. Det finns därför ett nära samarbete med utvecklingsledarna inom äldre, funktionsnedsättning och BoU samt med plattformsledaren antogs ett regionalt program för ehälsa i länet. Detta har reviderats under 2013 och i samverkan mellan kommunerna och landstinget utformas nu ett nytt program att gälla för tiden En förstudie har gjorts angående gemensam styrning och systemförvaltning av ehälsa i länet. Landstinget och kommunerna i Östergötland bedriver sedan några år tillbaka regional samverkan inom ehälso-området. Nätverket som samordnar arbetet kallas för Nätverket för ehälsa i Östergötland och består av representanter från Landstinget i Östergötland samt från kommunernas socialchefsnätverk och IT-chefsnätverk. Man har ansvar för att utveckla modeller och metoder för samverkan samt att genomföra lämpliga utvecklingsinsatser inom området ehälsa. Dessa insatser sammanfattas i en tvåårig handlingsplan. Nätverket för ehälsa rapporterar till länets strategiska ledningsgrupp. Projektledaren för ehälsa deltar också i möten/samverkan med övriga projekt- utvecklingsoch resurspersoner i länets stödstruktur för kunskapsutveckling. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 20

21 Slutsatser I de allra flesta länen är ehälsoarbetet väl integrerat i den regionala stödstrukturen. ehälsosamordnarna i länen är ofta placerade på samma organisatoriska enhet som övriga utvecklingsledare inom de nationella satsningarna. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 21

22 De regionala stödstrukturernas arbete med brukarmedverkan/samverkan med brukarorganisationer I detta avsnitt redovisas i punktform exempel på olika försök till ökad brukarmedverkan som skedde under 2013 inom ramen för de utvecklingsarbeten som äger rum på regional nivå. Konferenser, seminarier, workshops under 2013 (Gotland, Jämtland, Värmland, Västerbotten och Fyrbodal) Nya brukarråd (Dalarna) Fokusgrupper med brukare (Sörmland och Uppsala län) Ny mötesplats för brukare (Blekinge) Kartläggningar, inventeringar, rapporter (Gävleborg, Jämtland, Sörmland och Värmland) Brukarrevision (Halland, Värmland och Västmanland) Medverkan i regionala arbets-, styr- och/eller referensgrupper (Halland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Uppsala, Västerbotten, Västmanland och Örebro län) Gemensamma studiecirklar för brukare och personal (Jönköping) Medverkan på politiska samverkansarenor (Planeras i Kalmar län) Regionala strukturer för kunskapsutveckling 22

23 Strategi- och handlingsplaner (Norrbotten, Sörmland, Värmland och Örebro län) Brukare anställd som projektledare (Uppsala län) Forskningscirklar kring brukarinflytande (Uppsala län, Västmanland och Fyrbodal) Tjänstedesign 3 (Uppsala län, Västerbotten, Västernorrland och Västmanland) Slutsatser Generellt ökar antalet exempel i länens lägesrapporter för varje år som utvecklingsarbetet pågår. Nu är det mindre av konferenser och seminarier och istället fler exempel på mer konkreta åtgärder och aktiviteter. 3 För en kort introduktion till konceptet Tjänstedesign : Regionala strukturer för kunskapsutveckling 23

24 De alternativa utförarna Lägesrapporterna är överlag relativt kortfattade rörande de alternativa utförarnas medverkan i eller tillgång till de regionala stödstrukturerna. Några påpekar att det finns svårigheter med att involvera de privata utförarna. Till exempel menar Kronoberg att en försvårande faktor är att de alternativa utförarna i länet saknar någon form av regional samordning. Ett sätt att motverka detta är att det i flera län har etablerats s.k. Branschråd. Sådana tycks än så länge främst finnas inom hälso-och sjukvårdsområdet. Ett annat sätt är att, som i Norrbotten, vara tydlig med att kommunerna har ansvaret för att den regionala nivåns inbjudningar och att information förmedlas till de alternativa utförare som kommunerna anlitar. Det finns dock några län som redovisar att även de alternativa utförarna medverkar aktivt i stödstrukturerna. Utförare i enskild regi på Gotland får kontinuerlig information om den regionala stödstrukturen via ett branschråd. I branschråden träffas samtliga chefer inom varje verksamhetsområde för sig och där är både egen och enskild regi representerade. Utförare i enskild regi har också tillgång till den webbaserade Kunskapsportalen och tillsänds all skriftlig information. Utförare i enskild regi inbjuds alltid att delta i seminarier och utbildningar och de ingår på samma villkor som egen regi i pågående utvecklingssatsningar inom ramen för de olika överenskommelserna. I Gävleborg ingår de alternativa utförarna på flera håll i närvårdsorganisationens olika grupperingar. Diskussioner pågår i länet om hur de alternativa utförarna ytterligare ska inkluderas i utvecklingsarbetet. Inom ramen för de statliga satsningarna i Jämtland erbjuds de privata entreprenörerna samma information, stöd och deltagande som de verksamheter som drivs av huvudmännen i egen regi. Samma förhållande gäller i Stockholms län. I Jönköpings län berörs de alternativa utförarna av stödstrukturen främst genom deltagande i länsövergripande utvecklingsprojekt. I länet finns Regionala strukturer för kunskapsutveckling 24

25 dessutom exempel på att kommunen har skrivit in deltagande i det regionala samarbetet som ett villkor i avtalet med alternativa utförare. I Sörmland är det främst de privata vårdcentralerna som har valt att medverka i olika samverkansgrupper inom ramen för den regionala stödstrukturen. Så är fallet även i Västra Götalands fyra delregioner, i vilka privata utförare medverkar i olika vårdsamverkansgrupperingar. Precis som fallet är i flera län pekar Sörmland också på att flera av de privata utförarna har goda resultat när det gäller täckningsgrad i kvalitetsregister inom äldreomsorgen. I Uppsala län medverkar två större privata företag i referensgruppen inom äldreområdet på FoUverksamheten på regionförbundet. Slutsatser Frågan om de alternativa utförarnas delaktighet och/eller tillgång till de regionala stödstrukturerna är fortsatt en angelägen utvecklingsfråga. Vissa steg har tagits i några län under det senaste året för att förstärka möjligheterna för de alternativa utförarnas medverkan. Det finns fortsatt försvårande strukturella faktorer för en mer aktiv medverkan från de alternativa utförarnas sida. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 25

26 FoU-miljöernas roll i de regionala stödstrukturerna Utvecklingen av FoU-miljöernas roll i länen har under de senaste åren varierat mer än fallet var tidigare. Går man några år tillbaka i tiden så är det värt att notera att flera av de tidigare, mer eller mindre stabila, FoUmiljöerna har lagts ned: FoU Västmanland, FoU Motala, Luppen i Jönköping, FoU Social- Centrum i Halland, Dalarnas Forskningsråd, FoU Blekinge, FoU Kronoberg 4 och nu sedan årsskiftet 2012/2013 även: Fokus i Kalmar län. Parallellt med denna utveckling har fler exempel vuxit fram, som handlar om direkta samverkansavtal mellan kommuner och universitet och/eller högskolor. För en mer utförlig redovisning om detta hänvisas till den rapport som under 2013 presenterades inom ramen för en kartläggning av samverkan mellan socialtjänst, FoU och universitet/högskolor. 5 På vissa håll har utvecklingen gått mot en förstärkning av den regionala FoU-verksamheten. Gotland är ett sådant exempel i och med att länet numera är delägare i FoU Södertörn. Från och med 2014 utvecklas FoU Norrbotten till en FoUI miljö (Forskning och Utveckling Innovation) vilket bland annat innebär att forsknings- och utvecklings-stödet inom socialtjänsten, såväl som skola/utbildning samt kommunövergripande frågor (styrning och ledning) kommer att ha en gemensam organisation, vilket kan antas utveckla och förstärka det vetenskapliga stödet till kommunerna. 4 Förvisso finns det i dag en enhet på Landstinget Kronoberg som går under beteckningen FoU Kronoberg. Här avses dock den mer primärkommunalt ledda verksamhet som fanns tidigare i länet. 5 Socialtjänstens och FoU-miljöers syn på samverkan med universitet och högskolor, SKL oktober 2013 Regionala strukturer för kunskapsutveckling 26

27 I Jämtland har sedan hösten 2012 ett omtag gjorts och FoU-funktionen är från och med 2013 samlokaliserad med övriga regionala utvecklingsarbeten. En sådan samlokalisering verkar bli allt vanligare i länen. Att tillhöra samma organisatoriska enhet, med en gemensam chef, tillsammans med övriga regionala funktioner såsom utvecklingsledare inom de nationella satsningarna, sociala handläggare, plattformsledare, ehälsosamordnare m fl finns det numera flera tydliga exempel på: Dalarna, Jämtland, Jönköping, Kalmar (på gång), Norrbotten, Uppsala län, Västernorrland, delregioner i Västra Götaland samt Örebro län. Omvänt finns det län som har valt att placera regionala utvecklingsledare i de nationella satsningarna på den gemensamma FoU-miljön. Tydligast är detta fallet i Sörmland och Västerbotten. I övrigt verkar det inte ha skett så stora förändringar i länen under 2013 vad avser FoU-miljöernas roll. Bland de nyheter som nämns märks bland annat: I Norrbotten har kommunerna utsedda kontaktpersoner för evidensbaserad praktik. De har regelbundna nätverksträffar med FoU-miljöns vetenskapliga ledare. I Sörmland fattades det under året beslut om att utvidga uppdraget för FoU i Sörmland till att omfatta hela socialtjänsten och angränsande hälso-och sjukvård. Verksamheten förstärktes under året med ytterligare en disputerad forskningsledare. FoU Västerbotten startade tillsammans med personal från Umeå universitet workshops i fyra av länets kommuner för att påbörja ett konkret, lokalt förbättringsarbete som syftar till att främja etableringen av en evidensbaserad praktik. Övriga kommuner har erbjudits medverkan under Under 2013 har sammansättningen för FoU:s ledningsgrupp i Västernorrland förändrats och den består i dag av förvaltningscheferna för kommunernas socialtjänster samt en representant för Mittuniversitetet. Den nya konstellationen erbjuder förvaltningscheferna en bättre överblick över de stödresurser som de gemensamt förfogar över för de utvecklings-arbeten som bedrivs i enskilda kommuner och gemensamt på länsnivå. För att få bättre tillgång till ett vetenskapligt stöd i utvecklingsarbetet har det i Västmanland under året arbetats intensivt med att få till stånd en formaliserad samverkan med Mälardalens högskola. Enligt lägesrapporten är en avsiktsförklaring nära förestående. Samarbetet mellan Boråsregionen och FoU Sjuhärad Välfärd har stärkts under 2013, vilket bland annat resulterade i en studiecirkel Regionala strukturer för kunskapsutveckling 27

28 rörande att leda en evidensbaserad praktik kunde startas under våren. På uppdrag av den strategiska ledningsgruppen (SLG) i Östergötland arbetade FoU under året fram en modell för uppföljning av den i länet förestående hemsjukvårdsreformen. Slutsatser Utvecklingen under de senaste åren har lett till att FoU-miljöernas roll i det länsgemensamma utvecklingsarbetet varierar mer i dag jämfört med tidigare. På allt fler håll samlokaliseras FoU-funktionen med övrigt utvecklingsarbete i länen i en och samma avdelning/enhet/ organisation. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 28

29 Övrigt av intresse ur lägesrapporterna Förutom de punkter som återfanns i den utsända mallen har länen även tagit upp andra intressanta aspekter, insatser och/eller händelser under verksamhetsåret. I detta avsnitt ges några exempel på detta. De exempel som redovisas är utvalda ur den nationella samordnarens perspektiv, med utgångspunkten att de kan tjäna som goda och intressanta exempel även för andra län. Blekinge: Under året har arbetet fortsatt med att etablera ett EBP-råd och ett länsövergripande magisternätverk. Under 2014 kommer Landstinget Blekinge att se över sin politiska ledningsstruktur. Dalarna: Ett palliativt råd med deltagare från både kommuner och landsting har bildats i länet. I länet ställer man samman resultat av öppna jämförelser och dessa redovisas för respektive styrgrupp i länet som underlag för fortsatt förbättringsarbete. Gotland: I januari 2013 arrangerades en konferens under två dagar med ca tusen deltagare under temat: Makt och inflytande, en kunskapsmässa för brukarinflytande och värdegrund. Gävleborg: Under året tillkom representanter från kommunernas skolförvaltningar i de länsgemensamma samverkansgrupperingarna i närvårdsorganisationen. Halland: Högskolan i Halmstad har under hösten 2013 genomfört en första utvärdering av stödstrukturen för socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Den preliminära rapporten från november visar på en tydlig samsyn inom både kommunerna och Region Halland att stödstrukturen är positiv och viktig. Samtidigt konstateras att det finns utrymme för utveckling, framförallt rörande tydliggörande av roller, gränsdragningar och ledning och styrning. En slutrapport kommer att presenteras i mars Regionala strukturer för kunskapsutveckling 29

30 Jämtland: Sju av länets åtta kommuner har under 2013 tecknat prenumeration på Socialtjänstbiblioteket. 6 FoU Jämt har erbjudit handledning och nya insatser planeras under Jönköpings län: Förankringen av den regionala stödstrukturen i länet stärktes ytterligare under 2013, bland annat genom att länets plan för långsiktigt åtagande antogs av samtliga socialnämnder i länets 13 kommuner och även av andra för verksamheten centrala politiska samverkansorgan. Kalmar län: FoU-miljön Fokus Kalmar län avvecklades per den 31 december En ny samverkan, under arbetsnamnet Kompass Kommunala Praktisk Samverkan Socialtjänsten i Kalmar län, är under uppbyggnad. Den kommer att styras direkt av länets social- och omsorgschefer och finnas inom ramen för regionförbundets verksamhet. Kronoberg: En uppföljning av länets stödstruktur under våren 2013 resulterade i ett nytt förslag på struktur som beslutades i ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Norrbotten: I mars anordnades på två ställen i länet en utbildningsdag som bland annat riktade sig till förtroendevalda: Evidensbaserad praktik En kraft för förändring och förbättring. Totalt deltog 140 personer. Skåne: Under året har ett förslag utarbetats som innebär att tre lärosäten i Skåne, i samverkan med huvudmännen, utvecklar forskarutbildning för praktiker, ledarutbildning på masternivå samt inrättande av kombinationstjänster. Fortsatt diskussion om detta kommer att äga rum under Uppsala: En avsiktsförklaring om samverkan har under året tecknats mellan Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet. Syftet med avsiktsförklaringen är att skapa goda förutsättningar för en fortsatt och långsiktigt fungerande samverkan som bidrar till kunskapsutveckling inom socialtjänst, vård och omsorg, regional utveckling och skola. Värmland: FoU Välfärd Värmland har tillsammans med sjukhusbiblioteket utarbetat en mall för utbildning i informationssökning till personal inom både socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Västerbotten: Genom Kunskapsnätverket har en förstärkt samverkan skett mellan FoU Västerbotten och Umeå universitet. Intresset för kombinationstjänster; tjänstgöring på universitetet och på FoU, har ökat under 2013 och nya avtalskonstruktioner är på väg att tas fram. 6 För mer information om Socialtjänstbiblioteket: PROJEKT/Socialtjanstbiblioteket/ Regionala strukturer för kunskapsutveckling 30

31 Västra Götaland: Göteborgsregionens kommuner har tillsammans startat en FoU-plattform för kommunal arbetsmarknadsverksamhet. Verksamheten finansieras av medlemskommunerna och ska i pågå i två år, och efter det tar kommunerna ställning till om eventuell fortsättning. Målsättningen är att verksamheterna ska knyta sig närmare till forskningen och öka kunskapen om effekterna av kommunala arbetsmarknadsinsatser. Stockholm mars 2014 Per Albinsson Nationell samordnare, SKL Regionala strukturer för kunskapsutveckling 31

32 Bilaga 1 Den nationella samordningen 2013 Nationellt nätverk 2013 plattformsledare Under slutet av 2010 träffades för första gången representanter från län och regioner för att bilda ett nationellt nätverk för de ansvariga plattformsledarna i alla län/regioner. Sedan starten har nätverket vanligtvis träffats 2-3 gånger per år. Deltagandet brukar vara mycket högt vid dessa träffar. I april 2013 träffades nätverket ett par dagar med fokus på prioriterade frågor och aktuella utmaningar. I oktober träffades nätverket under temat Lärande och i december handlade mötet främst om olika aktuella nationella överenskommelser för Samverkan socialtjänst, FoU och universitet/högskolor I överenskommelsen för 2013 om stöd till en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten fanns ett par skrivningar om en kartläggning av olika former av samverkan mellan socialtjänsten, FoU-miljöer och universitet och högskolor. Uppdraget gavs till den nationella samordningen för de regionala stödstrukturerna på SKL. Plattformsledarna i länen gjorde inledningsvis egna enkla kartläggningar. Materialet kompletterades därefter med brev med frågor till samtliga FoU-miljöer och samtliga förvaltningar inom socialtjänstens olika områden i alla kommuner. En rapport presenterades i oktober. Den redovisar exempel inom bland annat följande former av samverkan: Formaliserade avtal om samverkan Personalunioner inklusive kliniska lektorer/adjunkter Representation i varandras verksamheter Kommundoktorandet Uppdragsutbildningar Regionala strukturer för kunskapsutveckling 32

33 FoU-miljöernas roll, samt Uppdragsutbildningar Kartläggning av utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd Under perioden april-september gjordes en kartläggning inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. På uppdrag av SKL genomförde Anders Langemark, Region Halland och Tomas Ahlin, Borlänge kommun intervjuer med ett drygt hundratal kommunala tjänstemän, förtroendevalda och samverkanspartners. I september presenterades en rapport. Av den framgår att det finns ett brett intresse för ett utökat, fördjupat och framför allt samordnat utvecklingsarbete. Vikten av att nationellt tydliggöra det ekonomiska biståndets roll och ansvar ses som en avgörande faktor för vilken form av utvecklingsarbete som ska bedrivas. Prioriterade områden är utveckling av samverkan samt kompetensutveckling inklusive metodutveckling. Gemensamma länsdialoger 2013 Under 2013 prövades en ny form av medlemsbesök: Länsdialoger. Huvudtanken med dessa är att ta ett samlat helhetsgrepp på pågående utvecklingsarbeten inom de områden som är aktuella inom ramen för olika nationella satsningar och överenskommelser. De nationella projektcheferna och samordnarna på SKL åker gemensamt till ett län, som presenterar hur man i det länet arbetar med de olika satsningarna. Under 2013 genomfördes fem stycken länsdialoger: Dalarna, Västernorrland, Halland, Stockholm och Gävleborg. Ungefär lika många är inplanerade för Medlemsbesök 2013 Förutom medverkan på länsdialogerna har den nationella samordnaren under 2013 informerat om det nationella och regionala utvecklingsarbetet i flera olika sammanhang: på Leda för resultat, Socialstyrelsens avdelningsdagar, FoU Välfärds nationella konferens, enskilda läns socialchefsnätverk och vid särskilda möten med representanter för universitet och högskolor. Länspaketeringen en uppskattad nyhet Med utgångspunkt i sju olika överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting prövades i januari en ny form av Regionala strukturer för kunskapsutveckling 33

34 länsinformation. För att ge en mer samlad överblick över de utvecklingsarbeten och statliga stöd som var aktuella för 2013 gjordes 21 länsvisa sammanställningar som skickades ut till samtliga län och kommuner den 31 januari. Mottagandet blev mycket positivt varför ett nytt informationsarbete rörande 2014 startade i december De sju överenskommelser som innefattades i de länsvisa informationerna var följande: 1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten, inklusive ehälsa 2. Stöd till utveckling av barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Stöd till utveckling av samarbetet mellan dem som arbetar med barn respektive missbruk i socialtjänsten 4. Stöd till utveckling av brukarmedverkan genom stöd till brukarråd Stöd till implementering av modell för uppföljning 6. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 7. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Regionala strukturer för kunskapsutveckling 34

35 Bilaga 2 Slutsatser i den nationella sammanställningen Länens planer för framtida organisation, styrning och finansiering av de regionala stödstrukturerna december 2013 Samtliga län ger uttryck för att de regionala stödstrukturerna ska finnas kvar och att de egna huvudmännen kommer att ta ett långsiktigt ansvar för detta. I drygt hälften av länen behöver tydliga beslut fattas under 2014 och 2015 om modell för och fördelning av den framtida finansieringen. En länsgemensam politisk arena med representation från kommunernas socialnämnder (eller motsvarande) och förtroendevalda från landstinget finns i femton län. Pågående processer med att bilda regionkommuner påverkar det framtida politiska styrnings- och ledningssystemet på länsnivå. Den politiska samverkansstrukturen i länen är avhängig förekomsten av kommunförbund, regionförbund eller regionkommun. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 35

36 Länen ser positivt på att föra en fördjupad och intensifierad dialog med den nationella nivån inklusive statliga myndigheter. Länen uttrycker ett fortsatt behov av samordning från nationell nivå. Länen vill fortsätta med nationella nätverk för information och erfarenhetsutbyte. För att garantera långsiktighet pekar flera län på behovet av ett långsiktigt nationellt stöd i och samordning av utvecklingsarbetet. Kommunernas samverkan med universitet och högskolor intensifieras och utvecklas i nya former på flera håll i landet. Mycket talar för att flera universitets och högskolors intresse av samverkan med de regionala stödstrukturerna har förstärkts under 2012 och Allt fler län uttalar ett behov av en strategisk och långsiktig plan för att stärka brukarmedverkan inom ramen för arbetet i den regionala stödstrukturen. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 36

37 Bilaga 3 Bilder på länens regionala stödstrukturer I denna bilaga redovisas ett antal bilder som försöker åskådliggöra de stödstrukturer som finns, alternativt håller på att byggas upp, i länen. För mer information om respektive län hänvisas till följande kontaktpersoner: Blekinge Birgitta Nilsson birgitta-a.nilsson@ltblekinge.se Mats Wennstig mats.wennstig@ltblekinge.se Landstinget Blekinge, Blekinge kompetenscentrum Karlskrona Dalarna Christina Wessman Region Dalarna christina.wessman@regiondalarna.se Gotland Lisa Lindell Region Gotland , lisa.lindell@gotland.se Gävleborg Annika Almqvist Region Gävleborg , annika.almkvist@regiongavleborg.se Halland Karin Alriksson Falemar Region Halland , karin.alrikssonfalemar@regionhalland.se Jämtland Lena Hallquist Regionförbundet Jämtlands län lena.hallquist@regionjamtland.se Jönköpings län Karin Westling Regionförbundet Jönköpings län , karin.westling@regionjonkoping.se Regionala strukturer för kunskapsutveckling 37

38 Kalmar Charlotte Gustafsson Alidzanovic Regionförbundet Kalmar län , Kronoberg Annika Magnerot Regionförbundet Södra Småland Norrbotten Ingrid Carlenius Kommunförbundet Norrbotten , Skåne Annica Forsgren Kommunförbundet Skåne Stockholm Gunilla Hjelm-Wahlberg Kommunförbundet Stockholms Län Sörmland Monika Agnedal Regionförbundet Sörmland Uppsala län Gudrun Tevell Regionförbundet Uppsala län , Västerbotten Anita Helgesson Region Västerbotten , se Västernorrland Sirpa Virtanen Kommunförbundet Västernorrland Västmanland Ann Tjernberg Västmanlands Kommuner och Landsting , Västra Götaland Malin Camper VästKom Örebro Marie Gustafsson Regionförbundet Örebro , Östergötland Mona Krispinsson Östsam , Värmland Mona Sundh FoU Välfärd Värmland Karlstads universitet Regionala strukturer för kunskapsutveckling 38

39 Dalarna: Gotland: Gävleborg: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 39

40 Halland: Jämtland: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 40

41 Jönköping: Kalmar: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 41

42 Kronoberg: Norrbotten: Politisk samverkansgrupp Länsstyrgrupp Operativ ledning Hälsosam uppväxt Övriga samverkansarenor Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom Regionala strukturer för kunskapsutveckling 42

43 Skåne: Stockholm: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 43

44 Sörmland: Värmland: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 44