Regionala strukturer för kunskapsutveckling

Transkript

1 EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala strukturer för kunskapsutveckling DELRAPPORT OM ARBETET I LÄN/REGIONER 2014 Regionala strukturer för kunskapsutveckling 1

2 Regionala strukturer för kunskapsutveckling 2

3 Regionala strukturer för kunskapsutveckling 3

4 Innehåll Bakgrund... 5 Mall för lägesrapporterna... 7 Sammanfattande slutsatser... 8 Förändringar under 2014 vad avser den strukturella uppbyggnaden av länens samverkans- och stödstrukturer Sex län bildar nya regionkommuner från och med Övriga femton län Slutsatser Åtgärder och insatser under 2014 för att säkra långsiktighet Slutsatser Samverkan med länsstyrelserna Våld i nära relationer Slutsatser: De regionala stödstrukturernas arbete med brukarmedverkan/samverkan med brukarorganisationer Slutsatser De alternativa utförarna Slutsatser FoU-miljöernas roll i de regionala stödstrukturerna och samverkan med universitet/högskolor Slutsatser Övrigt av intresse ur lägesrapporterna Regionala strukturer för kunskapsutveckling 4

5 Bakgrund Mot bakgrund av SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren, tecknade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse i maj 2009 om att gemensamt skapa en Plattform för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Arbetet med att stärka de regionala strukturerna till stöd för kunskapsutveckling, har sitt ursprung i den överenskommelsen, liksom i de workshops som hölls hösten 2009 i nitton län med företrädare för kommuner och landsting. Genom överenskommelsen mellan regeringen och SKL om Program för en god äldreomsorg i december 2009 kom äldreområdet att utgöra en pilot för arbetet med att stärka de regionala samverkans- och stödstrukturerna. I juni 2010 undertecknades ytterligare en överenskommelse mellan parterna: Plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Överenskommelsen anger inriktningen för kommande överenskommelser mellan regeringen och SKL om samordnade och långsiktiga insatser till stöd för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Därefter har flera årliga överenskommelser tecknats. Den som gällde verksamheten för 2014 undertecknades av parterna i december Målen med de regionala samverkans- och stödstrukturerna är att de ska: bidra till en förbättring av socialtjänstens verksamhet till nytta för brukarna kunna försörja kommunernas och landstingens verksamheter med ett praktiskt verksamhetsstöd medverka till att skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård vara en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet Regionala strukturer för kunskapsutveckling 5

6 vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning utgöra ett utvecklingsstöd för implementering av ny kunskap, till exempel nationella riktlinjer och nya metoder I överenskommelsen mellan Socialdepartementet och SKL för 2014 fastslogs att huvudmännen ska lämna en årlig rapport till SKL om hur arbetet utvecklas utifrån dessa avsiktsförklaringar. Samtliga län inkom i januari/februari 2015 med lägesrapporter. På uppdrag av SKL har undertecknad ansvarat för denna sammanställning av länens/regionernas redovisningar. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 6

7 Mall för lägesrapporterna Precis som tidigare år skickade den nationella samordningen ut en mall med några centrala aspekter att tjäna som utgångspunkt för länens återrapportering. För verksamhetsåret 2014 blev det något färre aspekter: 1. Förändringar under 2014 vad avser den strukturella uppbyggnaden av länets samverkans- och stödstruktur (organisation, arbetsgivare, samverkans- och styrgrupper etc.). Särskilt bör det politiska ägarskapet och styrningen förtydligas. 2. Åtgärder och insatser under 2014 för att säkra den regionala samverkans- och stödstrukturens långsiktighet. 3. Den regionala samverkans- och stödstrukturens arbete med brukarmedverkan/samverkan med brukarorganisationer. 4. FoU-miljöernas roll i den regionala samverkans- och stödstrukturen. 5. Samverkan med universitet och högskolor. 6. Samverkan med länsstyrelserna, exempelvis vad avser länssamordningen av arbetet rörande våld i nära relationer. 7. Hur de alternativa utförarna berörs av och/eller har tillgång till stödstrukturen. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 7

8 Sammanfattande slutsatser I en skrivelse från SKL till Socialdepartementet i november 2013 slogs det inledningsvis fast: En övergripande slutsats som SKL vill framföra är att det på relativt kort tid har skett positiva förändringar avseende möjligheterna att utveckla kunskapsbasen i det sociala arbetet. De regionala stödstrukturerna har enkelt uttryckt gått från idé till verklighet. Orsakerna till att denna slutsats kunde dras var flera: Professional Managements utvärdering hösten 2012 Statskontorets årliga uppföljningar De planer för långsiktigt åtagande för huvudmännen som samtliga län redovisade i november 2013 I september 2014 presenterades Statskontorets slutrapport rörande utvecklingen av de regionala samverkans- och stödstrukturerna. I den drogs bland annat följande slutsatser: Satsningen har gett ett samlat grepp kring aktuella frågor och utvecklingsarbeten. Samverkan inom länen har stärkts både mellan kommuner och mellan kommuner och landsting. Hela 93 % av kommunerna har tagit del av verksamheten i samverkans- och stödstrukturerna. Samverkan har också stärkts mellan socialtjänst, FoU och universitet och högskolor. Drygt 90 procent av hälso- och sjukvårdsdirektörerna anser att den verksamhet som bedrivs av stödstrukturen har utvecklat landstingens samverkan med socialtjänsten. Drygt sju av tio socialchefer anser att kommunen har haft nytta av stödstrukturen vid implementering av nationella riktlinjer och vägledningar. 70 procent av ordförandena i socialnämnderna har tagit del av den verksamhet som bedrivs i samverkans- och stödstrukturerna. Statskontorets utvärdering konstaterar att uppbyggnaden av de regionala samverkans- och stödstrukturerna har förbättrat förutsättningarna för att arbeta evidensbaserat. Huvudmän för de regionala samverkans- och stödstrukturerna är kommuner och landsting/region. Det är hos dessa uppdragen till stödstrukturerna definieras och beslutas, vilket har bidragit till en stark legitimitet för strukturerna. Samtliga län har numera samverkansgrupper på ledningsnivå, såväl politiskt som på tjänstemannanivå, som leder och Regionala strukturer för kunskapsutveckling 8

9 driver utvecklingsarbetet. Detta har lett till ett mer samordnat och effektivare förbättringsarbete. Bland de viktigare slutsatser som kan dras av årets lägesrapporter från länen märks bland annat: I en majoritet av länen skedde marginella förändringar i den strukturella uppbyggnaden av den länsgemensamma samverkansoch stödstrukturen. En tydligare struktur för det politiska ägarskapet har vuxit fram i flera län. En tydlig trend är att alla aktuella utvecklingsområden och de ansvariga utvecklingsledarna samlokaliseras i en gemensam organisatorisk enhet. De strukturella förändringar som skedde under 2014 syftade främst till att ytterligare säkra förutsättningarna för det långsiktiga länsgemensamma utvecklingsarbetet. I de sex län som under 2014 stod inför nya regionbildningar fanns en påtaglig turbulens under året och i flera fall kommer nya organisatoriska lösningar att utarbetas under I några län vidtogs under 2014 åtgärder för att säkra en gemensam långsiktig finansiering av den regionala samverkans- och stödstrukturen. De översyner/utvärderingar som ägde rum under 2014 ledde i flera fall till vissa justeringar, som syftar till en ytterligare förankring och tydliggörande av processerna i den regionala samverkans- och stödstrukturen. Flera län rapporterar om nya, mera långsiktiga, samverkansavtal mellan huvudmännen. I en majoritet av länen har länssamordnaren på länsstyrelsen för arbetet med Våld i nära relationer en kontinuerlig samverkan med övriga utvecklingsområden i den regionala samverkans- och stödstrukturen. Samverkan handlar främst om gemensamt arrangerade utbildningar, konferenser och seminarier men även om samverkan med ansökningar om utvecklingsmedel inom området. Länssamordnaren kan på många håll dra nytta av de regionala samverkansgrupper och nätverk som agerar inom de regionala samverkans- och stödstrukturerna. Fortsatt ökar antalet exempel rörande brukarmedverkan i länens lägesrapporter för varje år som utvecklingsarbetet pågår. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 9

10 Numera finns det fler exempel på länsgemensamma handlingsplaner, strategier och modeller för brukarmedverkan. Nu är det mindre av konferenser och seminarier och istället fler exempel på mer konkreta åtgärder och aktiviteter, såsom länsövergripande brukarråd, brukarrevisioner, medverkan vid framtagande av handlingsplaner, i arbets- och/eller styrgrupper, i överenskommelser och i utbildningar. Frågan om de alternativa utförarnas delaktighet i och/eller tillgång till de regionala samverkans- och stödstrukturerna är fortsatt en angelägen utvecklingsfråga. Vissa smärre steg har tagits i några län under det senaste året för att förstärka möjligheterna för de alternativa utförarnas medverkan. Det finns fortsatt försvårande strukturella faktorer för en mer aktiv medverkan från de alternativa utförarnas sida. Utvecklingen under de senaste åren har lett till att FoU-miljöernas roll i det länsgemensamma utvecklingsarbetet varierar mer i dag jämfört med tidigare. På allt fler håll samlokaliseras FoU-funktionen med övrigt utvecklingsarbete i länen i en och samma avdelning/enhet/ organisation. Allt fler exempel finns på ingångna och/eller planerade samverkansavtal mellan kommuner/ FoU-miljöer och närbelägna lärosäten. Antalet personer med kombinations-/delade tjänster mellan FoUmiljöer och universitet och högskolor ökar fortsatt stadigt. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 10

11 Förändringar under 2014 vad avser den strukturella uppbyggnaden av länens samverkans- och stödstrukturer När arbetet med att utveckla de regionala stödstrukturerna på allvar kom igång våren 2011 var det få län som kunde redovisa en bild av hur den egna samverkansstrukturen var uppbyggd. I takt med att arbetet har fortskridit har allt fler län presenterat pedagogiska bilder/modeller, som redovisar den egna länsstrukturen. I flera fall har bilderna justerats flera gånger och det har skett även under 2014 och kommer att hända även under 2015 i flera län. 1 I överenskommelserna om Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting poängteras att samverkans- och stödstrukturerna utgörs av flera olika strategiska funktioner. Det kan t ex. handla om gemensamma politiska beredningar mellan kommuner och hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Likaså om gemensamma lednings- och arbetsgrupper på olika tjänstemannanivåer. Tanken är att dessa grupperingar arbetar på länsnivå för att ta fram och formalisera länsgemensamma rutiner för samverkan, prioriteringar och beslut om socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. De kan också skapa former för hur man bäst kan bedriva utvecklingsarbeten inom olika verksamhetsområden. Stödstrukturerna är utformade utifrån de förutsättningar som finns i varje län/region, och huvudmän för stödstrukturerna är kommunerna och hälso- och sjukvårdshuvudmannen inom respektive län/region. Sex län bildar nya regionkommuner från och med Aktuella bilder läggs kontinuerligt upp på: rrespektivelan.708.html Regionala strukturer för kunskapsutveckling 11

12 De län som under 2014 stod inför bildandet av regionkommuner från och med den 1 januari 2015 har haft nya förutsättningar för sin planering. I grunden handlar det om nya situationer för organisation, styrning och finansiering av den regionala stödstrukturen. De aktuella länen är Gävleborg, Jämtland, Jönköpings län, Kronoberg, Örebro län och Östergötland. Landstinget Gävleborg och Region Gävleborg bildade 1 januari 2015 en regionkommun som ska ta över ansvaret för den regionala utvecklingen i länet. Denna ska förutom ett fullmäktige och en styrelse också bestå av tre nämnder med ansvar för: hälso- och sjukvård, kultur och kompetensfrågor respektive hållbarhetsfrågor samt en gemensam nämnd. Ett Centrum för Kunskapsstyrning har bildats, där FoU Välfärd utgör en självständig enhet, som ansvarar för sin verksamhet under den gemensamma nämnden, tillsammans med Enheten för samhällsmedicin och CFUG (Centrum för forskning och utveckling vid Uppsala universitet och landstinget/region Gävleborg), som för sina verksamheter ansvarar inför regionstyrelsen. Den regionala plattformen i stödstrukturen ligger inom ramen för FoU Välfärd. Vid årsskiftet bildades Region Jämtland Härjedalen, vilket innebar en sammanslagning av Jämtlands läns landsting, Regionförbundet Jämtlands län och delar av Länsstyrelsen. Den nya organisationen har ansvar för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 12

13 Revisorer Särskild budgetberedning Regionfullmäktige Patientnämnd Gemensam nämnd för upphandling Vårdvalsnämnd Regionstyrelse Hälso- och sjukvårdsnämnd Nämnd för regional utveckling Regionens samverkansråd Regionens samverkansråd kommer att bestå av kommunalråd från länets samtliga kommuner (åtta), två ledamöter från Nämnden för regional utveckling och en ledamot från Regionstyrelsen. För att mer specifikt samverka kring välfärdsfrågor såsom, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg och skola kommer de sedan tidigare upparbetade politiska arenorna Sociala vård- och omsorgsgruppen och Barnarenan att kvarstå. Även de kommunala samverkansarenorna fortsätter som tidigare. Under 2015 kommer den nya tjänstemannaorganisationen att fastställas. Samtliga delar inom Regionförbundet Jämtlands län som rör det sociala välfärdsområdet inklusive FoU Jämt lyfts in i sin helhet i den nya regionen. FoUrum är Jönköpings läns regionala stödstruktur. Under 2014 har FoUrums organisationsstruktur inte förändrats på något påtagligt sätt. FoUrum är ett utvecklingspartnerskap som ägs av de 13 kommunerna i länet. Partnerskapet har organiserats inom Regionförbundet Jönköpings län, Kommunal utveckling har präglats av förberedelser inför bildandet av Region Jönköpings län. En omorganisation som påverkar den regionala stödstrukturen på Regionala strukturer för kunskapsutveckling 13

14 flera sätt, eftersom Regionförbundet som varit värdorganisation för stödstrukturen avvecklas. Under 2014 skedde inga förändringar i den regionala strukturen i Kronoberg. Ytterst ansvarig för samordning av de nationella satsningarna fram till bildandet av en region i januari 2015, var Regionförbundets styrelse. Beredning av ärenden skedde i Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Deltagarna i ledningsgruppen ansvarade för genomförande och implementering av satsningarna i sina organinsationer. Samma förhållande gäller för övriga gemensamma satsningar. Fyra gånger om året sammankallas även socialnämndernas/ omsorgsnämndernas presidier och landstingets samverkansberedning till gemensamma konferenser, varav en tillsammans med skolans presidier. På presidiekonferenser lyfts samverkansfrågor såväl mellan kommuner som mellan kommuner och landstinget. I och med regionbildningen från och med den 1 januari 2015 ses hela organisationen över i Kronoberg. Hur det i slutändan kommer att se ut är i skrivande stund något oklart. 2 Den 1 januari 2015 bildades Region Örebro län. I den nya organisationen har tre huvudprocesser definierats Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, Tandvård samt Regional utveckling. Ett omfattande förändringsarbete har pågått under 2014 som förberedelse för denna förändring. Politiskt är samverkan mellan kommuner och landsting en prioriterad fråga i denna förändringsprocess. De politiska ambitionerna kring detta uttrycks i det regionala programmet för social välfärd, i landstingets vision och verksamhetsplan, Folkhälsoplanen och i det regionala programmet för ehälsa. Beslut finns om att bilda ett politiskt regionalt samverkansråd för fortsatt utveckling av denna samverkan. I detta råd ska kommunernas kommunstyrelser och regionstyrelsen finnas representerade. Förslag finns om att bilda ett specifikt samverkansråd för folkhälsa, social välfärd och vård med deltagare från till exempel socialnämnder. All den verksamhet som tidigare organiserats inom enheten Social välfärd och skolstöd på Regionförbundet Örebro län har från årsskiftet överförts till Region Örebro län. Ansvaret för ett tjänstemannastöd till den politiska samverkan kommer att ligga på ett nytt organisatoriskt område kallat Välfärd och folkhälsa. Inom området kommer ett antal 2 Den intresserade kan följa utvecklingen på Regionala strukturer för kunskapsutveckling 14

15 utvecklingsledare att vara anställda med fokus på barn- och unga, missbruk, försörjningsstöd, äldre och funktionshinder. Under 2014 har mycket planeringsarbete ägnats i Östergötland inför bildandet av Region Östergötland, och för att ta fram en modell där den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling integreras i den nya regionbildningen. Underlag för hur man på bästa sätt kan ta tillvara de erfarenheter man fått hittills av att samverka inom den regionala stödstrukturen har bland annat kommit från den utvärdering som gjorts av Helix Excellence Center vid Linköpings Universitet. Denna utvärdering blev klar 2014, och har rapporterats succesivt under andra halvåret. En ny struktur för ledning och styrning är beslutad, både politiskt och på tjänstemannanivå. Samråd vård och omsorg (f.d. SLAKO) och Ledningsgruppen vård och omsorg (f.d. SLG) omfattar länsgemensamma frågor om regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet samt kommunernas socialtjänst, sjukvårds- och/eller omsorgsverksamhet. En särskild handlingsplan är framtagen för 2015, vilken inkluderar representation och uppdrag för länets FoU-samråd. Övriga femton län Inga strukturella förändringar har under 2014 ägt rum i Blekinge. Under året har åtgärder påbörjats som handlar om att lyfta in även verksamhetsområdet Individ- och familjeomsorg i FoU-avtalet i länet från och med Den enda förändringen som ägde rum under 2014 i Dalarna var att landstingets representation i den högsta länsgemensamma tjänstemannaledningen förstärktes. Två divisionschefer, hälso- och sjukvårdsdirektören och sex områdessamordnare ingår numera i chefsgruppen. Den så kallade Kunskapsplattformen i Region Gotland har ansvarat för satsningarna inom överenskommelsen om evidensbaserad praktik, delar av PRIO samt i samverkan med länsstyrelsen uppdraget att utveckla arbetet som rör våld i nära relationer. I Kunskapsplattformen finns ett metodutvecklingslabb, ett kunskapsspridningsnätverk samt tio utvecklingsområden och projekt riktade till olika målgrupper. Utöver Kunskapsplattformen har Region Gotland ytterligare två stödstrukturer för regionalt utvecklingsarbete; Barnsam och Bättre liv för mest sjuka äldre. Dessa strukturer har delvis olika förutsättningar Regionala strukturer för kunskapsutveckling 15

16 avseende koppling till nationella utvecklingsinitiativ, nationellt finansiellt stöd, egna resurser för uppdraget, koppling till koncernledning samt politisk styrning. Under 2014 har ett förslag till en gemensam samverkansstruktur presenterats inom välfärdsområdet. Förslaget innebär en sammanslagning av de tre strukturerna samt förtydliganden av styrning och ansvar. Förslaget är nu ute på remiss hos nämnderna och beslut kommer att fattas av regionstyrelsen i juni Under våren 2014 presenterades en utvärdering av den regionala stödstrukturen i Halland, som gjorts av Högskolan i Halmstad. Utvärderingen visar att det finns en bred uppslutning på alla nivåer och att implementeringen varit framgångrik i hela organisationen. Utmaningarna ligger enligt utvärderingen i att förbättra kommunikation/ information, ytterligare förtydliga ansvar och beslutsmandat samt att värna om strukturens stödjande roll. I linje med vad som framkommit i utvärderingen har en rad olika förbättrings-åtgärder vidtagits. Arbetet kommer att fortsätta under För att förbättra kommunikation och samordning inom den regionala stödstrukturen har organisationen setts över. En organisationsförändring trädde i kraft 1 januari 2015 som innebär att processtödet till, vad som i länet benämns, strategisk nivå och taktisk nivå samordnas organisatoriskt och bildar en egen enhet, Avdelningen för regional samverkan, vård och socialtjänst. Inför 2015 har Region Halland och samtliga halländska kommuner beslutat att tillsätta en gemensam nämnd för hemsjukvård. Nämnden består av ledande politiker från Regionen Halland och de sex kommunerna. I praktiken innebär förändringen att den befintliga gemensamma nämnden för hjälpmedel får ett utökat uppdrag till att även omfatta hemsjukvård. Värt att notera är att det i nämndens reglemente också finns angivet att de samverkande parterna kan överväga att ytterligare utvidga nämndens uppgifter. I Kalmar län ägde stora förändringar rum under Under 2014 har endast smärre justeringar gjorts i den nya strukturen. I jämförelse med andra län är det värt att notera att det bjuds in till större presidiekonferenser två gånger per år. Vid dessa tillfällen bjuds politiker in från landstinget och länets socialnämnder. Presidiekonferensen i början på året har som mål att fatta beslut om årets regionala styrdokument för Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård, och höstens presidiekonferens syftar till uppföljning av årets hittillsvarande regionala samverkansarbete. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 16

17 Den politiska styrningen sätter riktningen för arbetet i det regionala styrdokumentet samt utifrån uppföljningen under hösten. Däremellan görs politiska avstämningar vid presidiemöten mellan presidiet och tjänstemännens ordförande, vice ordförande samt regionförbundet. I Norrbotten startade den 1 januari 2014 en för kommunerna gemensam FoUI-miljö (Forskning och Utveckling/Innovation). FoUI Norrbotten finns på Kommunförbundet Norrbotten och är en utvidgning och utveckling av den tidigare enheten FoU-socialtjänst och har som uppdrag att stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsbildning, kunskapsspridning och kunskapsanvändning inom såväl socialtjänst, skola som samhällsbyggnad, styrning och ledning. Det övergripande målet är att FoUI ska bidra till att de kommunala verksamheterna utvecklas med hjälp av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet och att FoUI-miljön på så sätt ska vara ett stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort. FoUI:s aktiviteter ska alltid baseras på ett uttalat verksamhetsbehov. I Skåne finns sedan länge en struktur för ledning och samverkan inom området vård och omsorg mellan kommunerna, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Generellt kan sägas att de grupper som ingår i denna struktur hittills fungerat som forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan Region Skånes hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Under 2014 skickade Kommunförbundet Skåne ut ett förslag på remiss till kommunerna avseende att bilda en regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling när de statliga medlen upphört. Många var positiva, några ville ha förtydligande och ytterligare några ansåg sig ha de resurserna inom den egna kommunen. Kommunförbundets styrelse ställde sig bakom förslaget och arbetet fortskrider. Lägesrapporten från Stockholms län redovisar inga strukturella förändringar under Man menar från länets sida att länet är väl försett med stödstrukturer och att det finns många olika former för samverkan på olika plan. Under 2014 påbörjades emellertid en kartläggning av hur länets samverkans- och stödstruktur kan vidareutvecklas. Under 2014 har Sörmland arbetat fram ett nytt reglemente för den länsgemensamma nämnden. Från och med 2015 heter nämnden Länsgemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) och den har fått ett utvidgat ansvarsområde. Nämnden är numera driftsnämnd för det regionala stödet inom socialtjänst och vård inklusive FoU i Sörmland. Därutöver har nämnden driftanasvar för hjälpmedelsverksamheten och Vård och omsorgscollege. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 17

18 Förändringen innebär att nämnden nu har fokus på hela socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, vad gäller samverkan och kunskapsutveckling. Det regionala stödet för socialtjänst och vård har bytt arbetsgivare och har nu Landstinget Sörmland som arbetsgivare. Det är dock fortfarande samtliga tio huvudmän som äger och finansierar det regionala stödet. Under 2014 har förändringarna inneburit att beredningsgrupperna i strukturen mer går mot sakfrågeområde istället för geografisk indelning. I Uppsala län har regionförbundets styrelse, som består av ledande politiker inom kommunerna och landstinget, ansvar för den politiska styrningen av länets FoU-stöd och därmed även för samverkans- och stödstrukturen inklusive satsningen om evidensbaserad praktik. Tjänstemannaberedningen Kommun Landsting i Uppsala län (TKL), har till uppgift att bereda och samordna frågor av gemensamt intresse, där inbegrips även frågor av förhandlingskaraktär och frågor som rör ekonomiska överenskommelser. I TKL ingår länets socialchefer och ledande tjänstemän inom landstinget med delegation från sina respektive styrelse/nämnder. Vård- och omsorgsstrategen vid regionförbundets enhet för välfärd och FoU- stöd, är beredande tjänsteman till TKL och har ett uppdrag att samordna landstinget och kommunerna inom vissa välfärdsfrågor. Den strukturella uppbyggnaden av Värmlands samverkans- och stödstrukturer (organisation, arbetsgivare, samverkans- och styrgrupper) har inte förändrats under Utvecklingsarbetet inom den gemensamma strukturen Nya Perspektiv har fortsatt under året. Länsrapporten pekar på att arbetet med utformandet av en regional samverkans- och stödstruktur har bidragit till att Region Värmland och FoU Välfärd på Karlstads universitet har förts närmare varandra. Fördelningen av ansvar och utvecklingsarbeten är i Värmland relativt sett rätt olik uppbyggnaden i de övriga tjugo länen. Det kan därför vara värt att notera följande tablå ur länsrapporten: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 18

19 Tabell 1 Tabell över olika regionala stödstrukturer i Värmland med exempel på respektive verksamhetsområden. Dessa har i uppdrag att stödja, utveckla och sprida kunskap inom socialtjänstens och närliggande hälso- och sjukvårdsområde. Regional stödstruktur FoU Välfärd Värmland Region Värmland Värmlands läns vårdförbund Länsstyrelsen Landstinget I Värmland Karlstads universitet Verksamhetsområde Evidensbaserad praktik i praktiken Personer med funktionsnedsättning Öppna jämförelser socialtjänst Ordinarie verksamhet enligt avtal mellan kommunerna, universitetet och landstinget. Bättre liv för sjuka äldre Regional utveckling barn och unga Regional samordning E-hälsa Ordinarie verksamhet enligt Värmlands strategins regionala programmet Missbruk och beroendevård Våld i nära relationer, ANDT FoU enheter inom olika specialiteter Ämnesområden med anknytning till socialtjänst och hälso- och sjukvård Socionomutbildningen Sjuksköterskeutbildningen Vård- och stödsamordnare programmet Samt olika typer av centrumbildningar som kan knytas Regionala strukturer för kunskapsutveckling 19

20 an till socialtjänst och hälso- och sjukvård Samtliga aktörer som nämns i ovanstående tabell erbjuder olika typer av aktiviteter, som kan relateras till kunskapskällorna i en evidensbaserad praktik. För de verksamhetsområden som har regionala utvecklingsledare kopplat till sig finns det en särskilt regional utvecklingsgrupp (RUG) som samordnas av plattformsledaren/fou Välfärd Värmland. Syftet med den gruppen är att underlätta samordning av de olika aktiviteterna som sker inom länet. Organiseringen, ledningen och styrningen av samverkans- och stödstrukturen i Västerbotten ser i stort ut som tidigare men med en innehållsmässig förändring i form av nya utvecklingsarbeten och förstärkt samverkan. Forskningsanknytningen har på ett påtagligt sätt stärkts under året. Kunskapen om den regionala stödstrukturen har ökat bland flera aktörer under året, så även inom det politiska ägarskapet AC Konsensus. Denna grupp tog 2013 beslut om länets Långsiktiga plan för en regional samverkans- och stödstruktur och leder och följer därigenom de politiska ambitionerna i kunskapsutvecklingen. Under 2014 har den organisatoriska utvecklingen för stödstrukturen i Västernorrland fortsatt. Den nationella utvecklingen vad avser stimulansmedel medförde att utvecklingsledartjänsterna i länet upphörde på grund av bristande finansiering. Dock ledde den drastiska förändringen i förutsättningar till att arbetet med att identifiera kommunernas långsiktiga utvecklingsbehov även inom dessa områden intensifierades och pågår fortfarande. Siktet är att ha en hållbar lösning som klarar sig utan statlig finansiering klar till hösten Sedan några år tillbaka finns ett politiskt samverkansforum, SocialKOLA, mellan kommuner och landsting för frågor som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård. SocialKOLA är nu ett forum för dialog och beredning inför beslut i samband med gemensamma projekt, överenskommelser, avtal, riktlinjer och policydokument av länsgemensam karaktär. Beslutade aktiviteter återkopplas och följs upp av SocialKOLA. En viktig roll för SocialKOLA är att initiera strategiska utvecklings- och förbättringsområden. Under 2014 skapades en ny organisatorisk samverkansnivå i samverkansoch stödstrukturen i länet: LSG (LokalSamverkansGrupp). Dessa grupper finns i alla delar i länet och ska kunna skapa lokala rutiner och lösningar utifrån de länsgemensamma överenskommelserna. I grupperna finns Regionala strukturer för kunskapsutveckling 20

21 representanter på verksamhetschefsnivå från de lokala verksamheterna. Dessa ska även lyfta de samverkanssvårigheter som de inte kan lösa till länsnivå samt signalera utvecklingsbehov. Inga strukturella förändringar ägde rum under 2014 vad avser den regionala stödstrukturen för samverkan och kunskapsutveckling i Västmanland. Styrgruppen på tjänstemannanivå leds som tidigare av VKL:s direktör och i gruppen ingår studierektor för verksamhetsförlagd utbildning från landstinget, socialchefer från tre av länets kommuner, utbildningsledare från Mälardalens högskolas akademi för hälsa, vård och välfärd samt enhetschef från Utvecklings- och utredningsenheten och utvecklingsledare för samverkans- och stödstrukturen vid VKL. Politisk styrgrupp för stödstrukturen utgörs av VKL:s vård- och omsorgsberedning på uppdrag av VKL:s styrelse. Under 2014 har ett arbete med att ta fram en ny avsiktsförklaring, som ska gälla för samverkan mellan huvudmännen i Västra Götaland fr. o m 1/ påbörjats. Under 2015 ska beslut fattas om huvudmännens fortsatta samverkan och huvudmännens långsiktiga ambitioner och åtaganden. Till grund för de diskussioner och den beredning som för närvarande pågår finns en utvärdering 3, gjord under 2014, av länets struktur för ledning och styrning. Utvärderaren konstaterar i sin rapport att samverkan på länsnivå är nödvändig men svårgripbar och lämnar flera förslag till förbättringar och insatser som ska stärka såväl tjänstemannaberedningar som den politiska förankringen och skapa tydlighet. Ett länsgemensamt arbetssätt för samverkan och utveckling har krävt, och kräver, mycket tid och energi för att nå framgång. Utvärderingen konstaterar att de delregionala samverkansstrukturerna, som utgår från länets fyra kommunalförbund, har funnits under en längre tid och i större utsträckning är etablerade, men att samverkan på vertikal nivå kan och behöver utvecklas. Under 2014 bildades en ny grupp, SocITé, Syftet med gruppen är att få en bättre koppling mellan verksamhet och ehälsa på länsnivå. Deltagare är kommunalförbundens e-hälsosamordnare och sociala handläggare. Gruppen samordnas av VästKom. 4 3 Tillit och förtroende skapar samverkan Utvärdering av ledningsstrukturen för samverkan mellan kommuner och region i Västra Götaland Anita Boij Rapport 2014:5 4 Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Regionala strukturer för kunskapsutveckling 21

22 Slutsatser I en majoritet av länen skedde marginella förändringar i den strukturella uppbyggnaden av den länsgemensamma samverkansoch stödstrukturen. En tydligare struktur för det politiska ägarskapet har vuxit fram i flera län. En tydlig trend är att alla aktuella utvecklingsområden och de ansvariga utvecklingsledarna samlokaliseras i en gemensam organisatorisk enhet. De strukturella förändringar som skedde under 2014 syftade främst till att ytterligare säkra förutsättningarna för det långsiktiga länsgemensamma utvecklingsarbetet. I de sex län som under 2014 stod inför nya regionbildningar fanns en påtaglig turbulens under året och i flera fall kommer nya organisatoriska lösningar att utarbetas under Regionala strukturer för kunskapsutveckling 22

23 Åtgärder och insatser under 2014 för att säkra långsiktighet I Blekinge har länets FoU-avtal förlängts under 2014 till att gälla till och med För att ytterligare stärka långsiktigheten har åtgärder påbörjats som handlar om att stärka den personella situationen genom tillsvidareanställningar istället för tillfälliga och/eller inhyrda tjänstemän. I juni 2014 beslutade Region Dalarnas direktion att rekommendera kommunerna och landstinget att godkänna förslag till långsiktig regional stödstruktur genom att öka sin finansiering med drygt 2,2 miljoner kronor från och med Medlen ska bekosta ytterligare 3,0 utvecklingsledare/ processledare vid sidan av den redan idag finansierade regionala samordnaren. Regionens medlemmar ska beakta det i sin verksamhetsplanering inför Två kommuner har redan under 2014 fattat sådana beslut och samtliga parter ska ha gjort det senast i samband med att man fastställer sina ekonomiska ramar inför De förändringar avseende den strukturella uppbyggnaden som redovisas från Halland syftar till att stärka den regionala stödstrukturens långsiktighet såsom den nya gemensamma nämnden för hjälpmedel och hemsjukvård samt att tjänstemannastödet för den regionala stödstrukturen har organiserats om och samlats i en avdelning på regionkontoret. Under 2014 har förberedelsearbetet för regionbildningen i Jönköpings län varit viktig för långsiktigheten. I brett samförstånd har länets kommuner utarbetat ett samarbetsavtal med den nya regionen, som möjliggör en fortsatt självständig kommunal lednings- och verksamhetsstruktur med egen ekonomi förankrad i kommunernas verksamheter. Varje kommun har antagit avtal och arbetsordning på högsta politiska nivå vilket skapar en stark legitimitet för den regionala stödstrukturen. En extern utvärdering utförd av Linköpings universitet har genomförts under året. En utvärdering som visade på stark legitimitet i kommunerna vad gäller såväl ledning och styrning som delaktighet i utvecklingsarbetet. Utvärderingen pekar på behov av att ytterligare stärka forskningsanknytning och brukarmedverkan i det omfattande utvecklingsarbete som pågår på FoUrum. Från och med 2015 bildas Region Kronoberg. I samband med detta har hela organisationen setts över. Den långsiktiga planeringen med bland Regionala strukturer för kunskapsutveckling 23

24 annat finansiering av de regionala stödstrukturerna har därför skjutits fram till Huvudmännen i Skåne, Region Skåne och kommunerna genom Kommunförbundet Skåne, kommer att överta ansvaret för stödstrukturen och det långsiktiga arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik. Ledningsstrukturen, bestående av politiker från Region Skåne och kommunerna, kommer att utvecklas i den process som pågår. Inriktningen av arbetet med en evidensbaserad praktik är att resurser inom stödstrukturen och FoU-verksamheter, lärosäten och olika kunskapskluster i regionen ska användas. Den nya nämnden i Sörmland för samverkan kring socialtjänst och vård har fått i uppdrag att under våren 2015 ha ett färdigt förslag på den långsiktiga finansieringen. Ärendet kommer att hanteras i början av mars och bygger på en utökad medlemsfinansiering. I Uppsala län tog kommundirektörer och landstingsdirektör i maj 2014 initiativ till en utvärdering av Tjänstemannaberedningen Kommun Landsting i Uppsala län (TKL) och beskrivning av FoU-stöds ledningsgrupp. Uppdraget har kopplats till länets plan för långsiktig organisation, styrning, ledning och finansiering. Syftet är att stärka och effektivisera länets samverkan och arbete inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Utvärderingen pågick under hösten 2014 och en slutrapport presenterades i slutet av december. Ett förslag till förtydligad organisation kommer därefter att arbetas fram av länets socialchefer och en tjänsteman från landstinget. Arbetet ska presenteras vid halvårsskiftet Enligt lägesrapporten från Värmland har inga ytterligare åtgärder eller insatser behövts under 2014 för att säkerställa den regionala samverkans- och stödstrukturens långsiktighet. Uppbyggnaden av plattformen har från början utgått från länets befintliga strukturer, och arbetet med kunskapsutveckling av socialtjänsten och närliggande hälsooch sjukvård kommer att fortgå även efter nedtrappningen av statliga stödet. FoU Välfärd i Västerbotten har i samband med förändrade ekonomiska förutsättningar nationellt fått i uppdrag att planera för 2015 och föreslå inriktning utifrån ett nytt ekonomiskt läge. I november redovisades att ekonomiska medel finns för regionalt stöd under 2015, samtidigt gavs besked om att ett beslut om basfinansiering måste tas under senvåren 2015, för att eventuella personalminskningar ska kunna ske i tid. Huvudmännen för den regionala samverkans- och stödstrukturen har en tidplan som innebär att besked lämnas under april Definitionen av innehållet i FoUs kärnuppdrag i en regional samverkans- och stödstruktur har under arbetsprocessen aktualiserats på ett, enligt länsrapporten, Regionala strukturer för kunskapsutveckling 24

25 konstruktivt och naturligt sätt. Under hösten 2014 träffades ledningen för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i sina formella nätverk och diskuterade framtida behov och finansiering, med stöd från regionens strateg för vård och omsorg. Resultatet av diskussionerna är att det kan bli aktuellt med fler uppdrag baserat på huvudmännens egna identifierade behov av kunskapsstöd. Under 2014 beslutade den politiska styrgruppen i Västernorrland att ta fram ett underlag för prioriterade samverkanområden samt ett mera systematisk sätt att prioritera, styra och följa upp det utvecklingsarbete som ska drivas på länsnivå, så att den får effekt på lokal nivå för brukaren. Styrgruppen (SocialKola) beslutade att prioritera fyra områden under den kommande fyra-årsperioden för länsgemensam utveckling: Äldre, Missbruk, Barn och Unga och Psykiskt ohälsa. I Västmanland gjordes under året flera inventeringar av utmaningar för att arbeta kunskapsbaserat i verksamheterna. Det fortsatta arbetet handlar om fortsatt utveckling av en utbildningsmodell för kunskapsbaserat arbetssätt på arbetsplatsnivå samt länsgemensamt chefsseminarium om enhetschefers förutsättningar att leda och styra utvecklingsarbeten lokalt. När det gäller fortsatt finansiering av det länsgemensamma arbetet har Västmanlands Kommuner & Landsting under våren 2014 fattat beslut om att rekommendera medfinansiering från landstinget och kommunerna i länet. De fem vårdsamverkansgrupperna i Västra Götaland har under de gångna åren fått en framträdande roll för utvecklingsinsatserna inom främst äldreområdet. Under 2014 har beslut fattats om fortsatt ägandeskap på äldreområdet oavsett statsbidragsfinansiering. Utgångspunkt för utvecklingsarbetet är länets gemensamma handlingsplan på äldreområdet som gäller även Parterna i länet har under 2014 också beslutat att länssamordnarens uppdrag även ska sträcka sig över 2015 oberoende av statsbidragsfinansiering. Slutsatser I några län vidtogs under 2014 åtgärder för att säkra en gemensam långsiktig finansiering av den regionala samverkans- och stödstrukturen. De översyner/utvärderingar som ägde rum under 2014 ledde i flera fall till vissa justeringar, som syftar till en ytterligare förankring och tydliggörande av processerna i den regionala samverkans- och stödstrukturen. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 25

26 Flera län rapporterar om nya, mera långsiktiga, samverkansavtal mellan huvudmännen. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 26

27 Samverkan med länsstyrelserna Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Sedan 2012 har Socialstyrelsen och länsstyrelserna ett gemensamt ansvar och program för utvecklingsarbetet inom området. I varje län finns en eller flera länssamordnare, som organisatoriskt är knutna till respektive länsstyrelse. Under senare år har det vid upprepade tillfällen diskuterats i vilken grad samverkan sker mellan utvecklingsarbetet inom Våld i nära relationer och övriga, länsgemensamma utvecklingsarbeten inom ramen för de regionala samverkans- och stödstrukturerna. Årets nationella mall för länens lägesrapporter tog därför upp denna aspekt som en särskild fråga. Representanter från kommuner/landstinget i Dalarna finns med i den grupp som ansvarar för de regionala handlingsplanen mot våld i nära relationer, prostitution och människohandel. Förslag till revision av programmet förankras i länsnätverket förvaltningschefer inom hälsa och välfärd innan det antas. Länsstyrelsen har efter samråd med detta nätverk också stöttat uppbyggnaden av ett delregionalt kompetenscenter avseende våld i nära relationer. Den regionala samverkans och stödstrukturen i Halland har ett mycket nära samarbete med länsstyrelsen, speciellt när det gäller arbetet rörande våld i nära relationer. Länsstyrelsen är sammankallande för den Regionala referensgruppen mot våld i nära relationer, som funnits i länet sedan februari I Referensgruppen finns representanter från samtliga kommuners socialtjänst, delar av hälso- och sjukvården, polis, åklagare och frivården. Tillsammans med samordnaren på länsstyrelsen har regionala stödstrukturen under året: framställt en regional handbok Våld i nära relationer anordnat gemensamma introduktionshalvdagar för att presentera handbok Våld i nära relationer, handbok Utsatta barn samt en föreläsning gällande forskning kring bemötande av våldsutsatta genomfört olika utbildningssatsningar i samverkan mellan de olika taktiska grupperna, t ex utbildning för barngruppsledare, utbildning för chefer och personal inom funktionshinder- och äldreområdet, Regionala strukturer för kunskapsutveckling 27

28 information om dokumentationsregler inom socialtjänsten med inriktning på våld i nära relationer och barn som bevittnat våld Ett nytt nätverk har bildats i länet, med ca 70 personer från socialtjänsten i kommunerna, delar av hälso- och sjukvården och rättsväsendet. Syftet med detta nätverk är att medlemmarna ska ta emot och sprida information kring våld i nära relationer. Detta gäller t ex utbildningssatsningar i länet, information om ändringar i regelverk men även att de ska kunna påtala behov av kompetensutveckling. Länssamordnaren för våld i nära relationer i Jämtland har under 2014 deltagit i de samordningsmöten som äger inom Regionförbundet. Vid dessa möten deltar samtliga projektledare/utvecklingsledare inom det sociala välfärdsområdet, den sociala samordnaren på förbundet samt FoU Jämt. På samma sätt förhåller det sig i Kalmar län, där länssamordnaren från länsstyrelsen medverkar på samtliga möten med de regionala utvecklingsledarna inom övriga områden på Regionförbundet i Kalmar län. Samverkan har inletts för att identifiera utvecklingsbehovet inom området i länet. Länssamordnaren i Gävleborg kallas till möten med övriga regionala utvecklingsledare två gånger per termin. I Jönköpings län har FoUrum samarbetat aktivt med länsstyrelsen vad gäller samordningen av arbetet rörande våld i nära relationer. Länsstyrelsen har tjänsteköpt 20 % av en FoU-ledartjänst på FoUrum i syfte att ta fram data och genomföra en kartläggning av våld i nära relationer i regionen. Fokusgrupper har organiserats och genomförts tillsammans, liksom utbildningar riktade till kommunal personal. Samverkan finns i Kronoberg upprättad med länssamordningen av våld i nära relationer, bland annat i den länsgemensamma gruppen SALUT (= Samordning av länsövergripande utbildningar). Lägesrapporten från Sörmland deklarerar att samverkan med länsstyrelsen har utvecklats inom några områden. Som exempel nämns våld i nära relationer, prostitution och människohandel. Dock menar man från länets sida att det fortfarande finns lite oklarheter om hur de områden som samordnas av länsstyrelsen ska hanteras i länets struktur för samverkan. I Värmland har Länsstyrelsen i Värmland sedan början av plattformens uppbyggnad varit en del av den regionala samverkans- och stödstrukturen. När det gäller arbetet inom området våld i nära relationer har de regionala aktörerna FoU Välfärd Värmland och Länsstyrelsen i Värmland de senaste åren haft ett nära samarbete, vilket har resulterat i planering och genomförande av en rad gemensamma konferenser och seminarier. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 28

29 Länssamordaren i Västernorrland har, enligt länsrapporten, en fortsatt nära kontakt med kommunförbundet och samarbetar med de övriga regionala utvecklingsledarna när det gäller planering av träffar med kommunerna, konferenser mm. Västmanlands Kommuner och Landsting har en kontinuerlig kontakt med länssamordnaren. Samverkan har bland annat handlat om spridning av information, liksom aktuella utbildningar till länets verksamheter via olika chefsnätverk. I Västra Götaland sker samverkan med länsstyrelsen i frågan främst på delregional nivå. Något lösare former av samverkan deklareras från några län, t. ex Skåne, Uppsala, Västerbotten och Örebro. Från Blekinges sida redovisas att ingen samverkan har skett mellan stödstrukturen och länsstyrelsen inom området. Slutsatser: I en majoritet av länen har länssamordnaren på länsstyrelsen en kontinuerlig samverkan med övriga utvecklingsområden i den regionala samverkans- och stödstrukturen. Samverkan handlar främst om gemensamt arrangerade utbildningar, konferenser och seminarier men även om samverkan med ansökningar om utvecklingsmedel inom området. Länssamordnaren kan på många håll dra nytta av de regionala samverkansgrupper och nätverk som agerar inom de regionala samverkans- och stödstrukturerna. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 29

30 De regionala stödstrukturernas arbete med brukarmedverkan/samverkan med brukarorganisationer I länens lägesrapporter finns det en hel del redovisningar rörande förstärkt brukarmedverkan inom olika områden. Det som sker inom ramen för utvecklingsarbetena rörande personer med funktionsnedsättning och den sociala barn- och ungdomsvården redovisas i de nationella sammanställningar som görs parallellt med denna rapport. I detta avsnitt redovisas därför främst exempel från länen som är av mer generell karaktär. Högskolan Dalarna har genomfört ett brukarrevisionsprojekt där själverfarna personer inom äldre-, psykiatri- och missbruks/beroendeområdet har utbildats till brukarrevisorer och därefter genomfört revisioner inom några enheter i länet. Projektet ska avslutas 30 juni 2015 och då ska en permanent struktur för att fortsätta arbetet vara etablerad. Beslut om detta kommer att fattas under våren. Region Gotland säkrar samverkan med brukarorganisationerna på olika nivåer. På politisk nivå finns samverkansråd och på verksamhetsnivå förs dialoger systematiskt. Under 2014 har samverkan intensifierats med brukarorganisationerna. Psykiatri och socialtjänst har tillsammans tagit fram en handlingsplan för arbete mot psykisk ohälsa. Gemensamt har psykiatrin och socialtjänsten även öppnat ett brukarkontor tillsammans med organisationerna. Kontoret finns placerat inom psykiatrin. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 30

31 Från Halland redovisas flera exempel på brukarmedverkan: brukarstyrda brukarrevisioner har genomförts inom missbruksvård och på ett ungdomsboende brukarmedverkan i styrgrupper för utbildning och kompetensutveckling brukarorganisationerna ges möjlighet att ta del av och ha synpunkter på samverkansavtal, handlingsplaner mm brukarmedverkan i planeringen av nytt beroendecentrum brukares granskning av informationsmaterial På samma sätt redovisar Jämtland flera intressanta exempel: Representanter från Jämtlands läns brukarråd (JLB) har bland annat deltagit i: arbetet med att göra GAP-analys för nationella riktlinjer inom missbruksområdet revision av länsöverenskommelsen inom riskbruk/missbruk samtliga föräldrastödsutbildningar planering av integrerad verksamhet I länet finns nu en utbildad brukarrevisor. Två brukarrevisioner har genomförts dels på beroendeenheten samt inom socialtjänsten. Under 2014 antogs i Jönköpings län ett strategidokument som handlar om att förstärka grunderna för brukares roll i de utvecklingsprojekt som leds och samordnas vid länets FoU-miljö, FoUrum. Inom FoUrum samordnas också Hjärnkoll, vilket innebär att rekrytera, utbilda, handleda och samordna attitydambassadörer, samt att arrangera aktiviter och dialogutbildningar. Ett trettiotal personer med egen erfarenhet är knutna till FoUrum. Inom FoUrum finns ett inflytanderåd inom psykiatri, som består av personer som representerar brukarorganisationer. Rådet leds av en inflytandesamordnare med egen erfarenhet (30 % konsultativ tjänst). Inflytanderådet agerar bollplank i projekt inom PRIO-satsningen och det har en stående punkt på länsnätverksmöten. I Kalmar län finns en Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Den har arbetat intensivt med framtagande av en modell för brukares medverkan/ delaktighet. Ett brukare- patient- och närståenderåd ska kopplas till ledningsstrukturen. En modell för brukares medverkan inom länet är nu framtagen. Den länsgemensamma modellen är avgränsad till att omfatta medverkan i ledning och utveckling av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. För Regionala strukturer för kunskapsutveckling 31

32 att ge bästa möjliga förutsättningar för brukare att medverka så ska utbildning erbjudas såväl brukare- patienter och närstående som professionen. Utbildningen anpassas till uppdrag, aktivitet och medverkandenivå. Grundutbildningen ska innehålla en övergripande del, som omfattar system/organisation, mötesteknik och rollen som företrädare. Utbildningsbehovet har identifierats av det länsgemensamma brukare- patient- och närståenderådet och utbildningsinsatser planeras utifrån detta tillsammans med Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Efter beslut på presidiekonferens i februari 2015 om en gemensam modell med struktur, ersättningsnivå och utbildning för medverkan införs modellen i flera steg under år En gemensam strategi för kommunerna och landstinget för patient- och brukarmedverkan antogs politiskt under 2014 i Norrbotten. Syftet är att samverkan ska ske på flera nivåer, inom den egna organisationen liksom mellan huvudmännen för att stärka och stimulera till ökad patient- och brukarmedverkan inom såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården. I Skåne finns representanter för brukar- och intresseorganisationer representerade i en referensgrupp till samverkans- och stödstrukturens styrgrupp. Samverkan med brukarorganisationer är, enligt lägesrapporten, under utveckling i Stockholms län. Brukarorganisationer i länet har samlats i ett Regionalt brukarråd. De har samarbetat med det Regionala samrådet för psykiatri och beroendefrågor kring att till exempel genomföra en brukarrevision samt att delta i arbetsgrupper. De kommer även delta i arbetet med att revidera länets policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Arbetet med att öka samverkan i Sörmland med brukarföreträdare och brukarorganisationer har enligt lägesrapporten förbättrats under Brukare och brukarorganisationer har till exempel medverkat i arbetet med nya riktlinjer för personer med demenssjukdom, inom missbruksoch beroendevården och inom arbetet med PRIO-satsningen. Projektet Brukarmedverkan i Uppsala län har fortsatt under 2014 och kommer att fortsätta större delen av Projektet har resulterat i att den första brukarrevisionen inom missbruksområdet precis har avslutats och att ytterligare en revision pågår. Diskussioner har också inletts om ytterligare revisioner. Projektet har även lett till att en ansökan gjorts till Arvsfonden, om att bilda ett Forum för brukarinflytande. Uppdraget att på ett övergripande sätt införliva brukarmedverkan/ samverkan i socialtjänstens och närliggande hälso- och sjukvård verksamheter ligger i Värmland på FoU Välfärd. För 2014 redovisas en Regionala strukturer för kunskapsutveckling 32

33 rad exempel på samtal, dialoger, föreläsningar och konferenser i länet rörande en förstärkt brukarmedverkan. I den regionala samverkans- och stödstrukturen i Västerbotten ingår FoU-miljön Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum. Den har en mångårig erfarenhet av brukarrepresentation i sin verksamhet och styrgrupp. Till verksamheten finns även en FoU-panel, som helt består av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och som gått en kortare forskarutbildning. Personer därifrån anlitas både till brukarrevisioner och som sakkunniga inom sitt område till utredningar och utvärderingar. Under våren 2014 påbörjade brukar- och intresseorganisationerna i Västernorrland ett arbete med att skapa ett länsövergripande brukarråd med representanter från flera patient-, brukar- och anhörigorganisationer. Den 18 november beslutades att de organisationer som deltagit i arbetet bildar ett gemensamt brukarråd för områdena psykisk ohälsa, missbrukoch beroende och LSS. De föreningar som finns representerade är Schizofreniförbundet (IPF), Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), Attention, Autism och Aspergerförbundet och IOGT-NTO. Inom området psykisk funktionsnedsättning har samarbetet i Västmanland under året stärkts med den samlande brukarorganisationen VSPH (Västmanlands samverkan för psykisk hälsa). I Västra Götaland finns brukarorganisationer representerade i länssamverkansgruppen psykiatri. De har varit delaktiga i det arbete som gjorts av huvudmännen på olika nivåer till exempel i arbetet med handlingsplaner för målgruppen. I arbetsprocesser som löpt under 2014, exempelvis länsgemensamt arbete kring SIP och i länets mottagande av Socialstyrelsens preliminära nationella riktlinjer för missbruks- och beroendeområdet, har brukarorganisationer deltagit. Knappt tio brukarorganisationer samt en privat institution i Örebro län deltog under året i en fördjupningsutbildning; Förstärkt föräldraperspektiv i missbruksvården. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 33

34 Slutsatser Fortsatt ökar antalet exempel i länens lägesrapporter för varje år som utvecklingsarbetet pågår. Numera finns det fler exempel på länsgemensamma handlingsplaner, strategier och modeller för brukarmedverkan. Nu är det mindre av konferenser och seminarier och istället fler exempel på mer konkreta åtgärder och aktiviteter, såsom länsövergripande brukarråd, brukarrevisioner, medverkan vid framtagande av handlingsplaner, i arbets- och/eller styrgrupper, i överenskommelser och i utbildningar. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 34

35 De alternativa utförarna Lägesrapporterna är överlag relativt kortfattade rörande de alternativa utförarnas medverkan i eller tillgång till de regionala samverkans- och stödstrukturerna. Några påpekar att det finns svårigheter med att involvera de privata utförarna. Till exempel menar Kronoberg att: Överlag är det svårt att involvera de alternativa utförarna då dessa saknar regional samordning. Från de flesta länen redovisas att alternativa utförare bjuds in och/eller erbjuds att medverka och delta i olika sammanhang exempelvis på utbildningar, som arrangeras lokalt och regionalt. Kommunerna har ofta ansvaret för att den regionala nivåns inbjudningar förmedlas till de alternativa utförare som de anlitar. Det är däremot inte alltid så högt deltagande från de alternativa utförarna. Ett sätt att stödja dem i deltagandet, menar lägesrapporten från Sörmland är att ge utrymme för det i de överenskommelser som huvudmännen tecknar med de alternativa utförarna. På Gotland är regionens s.k. kunskapsplattform tillgänglig för alla utförare, kommunala såväl som privata. Alternativa utförare bjuds in till samtliga utbildningar, föreläsningar och seminarier och deltar ofta. Också i utvecklingsområdenas olika satsningar och projekt är både kommunala och privata utförare representerade. Inom varje verksamhetsområde finns branschråd där information och dialoger kan föras kring evidens inom det egna verksamhetsområdet. På flera håll i Gävleborg ingår de alternativa utförare i närvårdsorganisationens olika grupperingar. Diskussioner pågår i länet om hur alternativa utförare ytterligare ska inkluderas i utvecklingsarbetet. Frivilligorganisationer och idéburna organsationer är också viktiga samarbetspartners, som behöver inkluderas i den regionala samverkansoch stödstrukturen. I förfrågningsunderlaget inom Hälsovalet i Jämtland framgår att det i grunduppdraget för alternativa utförare ingår, när så efterfrågas, att delta i utvecklingsarbetet inom ramen för Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Kommunerna i Jönköpings län har utvecklat en gemensam uppföljningsmodell för boendeverksamheter för ensamkommande flyktingbarn. När kommuner har tecknat avtal med oberoende aktörer har även dessa fullt ut deltagit i arbetet. Detta gäller både aktivt deltagande i förberedelsearbete, som i det löpande arbetet och medverkan i chefsnätverk. Det finns exempel på att kommunen skrivit in deltagande i det regionala samarbetet som ett villkor i avtalet med alternativa utförare. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 35

36 Stödstrukturen i Skåne arbetar på samma sätt gentemot såväl privata som offentliga utförare. Det gemensamma uppdraget kring samverkan omfattar alla aktörer. Ibland krävs särskilda insatser för att få igång samverkan och detta gäller, enligt lägesrapporten, såväl privata som offentliga utförare. I Uppsala län finns det en hög andel privata utförare, framför allt inom området vård och omsorg för äldre och inom primärvården. I referensgruppen för FoU-stöd inom äldreområdet finns två av de större privata företagen representerade. Slutsatser Frågan om de alternativa utförarnas delaktighet i och/eller tillgång till de regionala samverkans- och stödstrukturerna är fortsatt en angelägen utvecklingsfråga. Vissa smärre steg har tagits i några län under det senaste året för att förstärka möjligheterna för de alternativa utförarnas medverkan. Det finns fortsatt försvårande strukturella faktorer för en mer aktiv medverkan från de alternativa utförarnas sida. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 36

37 FoU-miljöernas roll i de regionala stödstrukturerna och samverkan med universitet/högskolor Utvecklingen av FoU-miljöernas roll i länen har under de senaste åren varierat mer än fallet var tidigare. Går man några år tillbaka i tiden så är det värt att notera att flera av de tidigare, mer eller mindre stabila, FoUmiljöerna har lagts ned: FoU Västmanland, FoU Motala, Luppen i Jönköping, FoU Social- Centrum i Halland, Dalarnas Forskningsråd, FoU Blekinge, FoU Kronoberg 5 och Fokus i Kalmar län. Parallellt med denna utveckling har fler exempel vuxit fram, som handlar om direkta samverkansavtal mellan kommuner och universitet och/eller högskolor. För en mer utförlig redovisning om detta hänvisas till den rapport som under 2013 presenterade en kartläggning av samverkan mellan socialtjänst, FoU och universitet/högskolor. 6 I flera län utgör den regionala FoU-miljön plattformen för utvecklingsarbetet med de regionala samverkans- och stödstrukturerna för kunskapsutveckling. Så kan fallet sägas vara i till exempel Blekinge, Gävleborg, Jönköping, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Örebro och Östergötland. I Blekinge är den regionala FoU-miljön, Blekinge Kompetenscentrum, organisatoriskt belägen på Landstinget Blekinge. Landstinget har förnyat avtalet med Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och man har också tecknat avtal med Linnéuniversitetet avseende stöd i förberedelsearbetet av FoU-avtalets nya område individ och familjeomsorg from Blekinge Tekniska Högskola har sedan tidigare en stark koppling till Blekinge kompetenscentrum inom främst äldreområdet och ehälsa och har under 2014 fått ett utökat samarbete inom psykiatrins område med genomslag under Förvisso finns det i dag en enhet på Landstinget/Region Kronoberg som går under beteckningen FoU Kronoberg. Här avses dock den mer primärkommunalt ledda verksamhet som fanns tidigare i länet. 6 Socialtjänstens och FoU-miljöers syn på samverkan med universitet och högskolor, SKL oktober 2013 Regionala strukturer för kunskapsutveckling 37

38 I Dalarna är Högskolan Dalarna sedan 2013 även länets FoU-miljö efter avvecklingen av Dalarnas Forskningsråd. Avtal mellan kommunerna/ landstinget och högskolan har tecknats avseende FoU-stöd. Prioriterade områden för 2015 är framtagna. Högskolan startade 2013 i samverkan med landstinget och Region Dalarna två kunskapscentra för forskning inom äldreområdet respektive om implementering. Angelägna forskningsområdet ska tas fram i samverkan mellan parterna. Flera angelägna områden har identifierats och forskningsprojekt pågår. Sedan längre tid tillbaka finns en strukturerad samverkan med högskolan via SUD-rådet (Socialtjänstens Utvecklingscentrum i Dalarna). En kommun har två doktorander i samverkan med högskolan och en privat utförare har också en doktorand. I samband med att Högskolan på Gotland blev Campus Gotland/ Uppsala universitet har samarbete med socionomprogrammet etablerats. Socionomprogrammet har inrättat ett programråd där verksamhetschefer från Region Gotland sitter med. Region Gotland är delägare i FoU Södertörn och ingår även i FoU Södertörns nystartade nätverk för utvecklingsledare i ägarkommunerna. Målet med dessa nätverk är en närmare samverkan mellan forskning och praktik. Under 2014 har socialcheferna i Gävleborg gemensamt utgjort ett FoUråd, vilket utgör navet i länets samverkan kring socialtjänstens FoUfrågor. Den årliga konferensen Forskare möter praktiker, som brukar samla ca 200 medarbetare, kommer 2015 att arrangeras tillsammans med Högskolan i Gävle och andra enheter inom Region Gävleborg. I länet finns ett avtal upprättat mellan Högskolan i Gävle och Landstinget/Region Gävleborg. Inom vårdutbildningar finns avtal och samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning med ett flertal lärosäten (Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet). Den verksamhetsförlagda utbildningen stöds av kliniska adjunkter och kliniska lektorer som under 2014 har samfinansierats av Högskolan i Gävle och landstinget. Inom vårdvetenskap sker även samfinansiering av doktorander. Högskolan i Gävle har flera samordningsgrupper, där representanter från Region Gävleborg och länets kommuner ingår. I dessa fora diskuteras bland annat långsiktig kompetensförsörjning, kommunernas och regionens behov av uppdragsutbildningar, praktikplaceringar, förslag till uppsatsämnen och praktiknära forskning. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 38

39 Den regionala stödstrukturen i Halland har kopplingar till Region Hallands FoU-avdelning, FoUU men det finns, enligt lägesrapporten ett uttalat behov av ett fortsatt utvecklat och stärkt samarbete mellan FoUU och den regionala stödstrukturen. Den regionala stödstrukturen samarbetar med Högskolan i Halmstad. Till exempel var det högskolan som fick i uppdrag att göra en utvärdering av den regionala samverkansoch stödstrukturen. I samarbete med högskolan görs för närvarande också en kartläggning av omhändertagande enligt Lagen om omhändertagande av berusade (LoB). FoU Jämt har i Jämtland en central och avgörande roll i den regionala stödstrukturen för att skapa långsiktighet i fortsatt kunskapsutveckling i länet. FoU-enheten har under 2014 vidareutvecklat diskussionerna med landstingets forsknings-och utvecklingsenhet och Mittuniversitetets avdelningar för socialt arbete, omvårdnad och hälsovetenskap. Detta i syfte att konkretisera gemensamma samverkansområden inom ramen för den överenskommelse som är antagen mellan Regionförbundet Jämtland/Härjedalen och Mittuniversitetet. En uppdragsutbildning genomfördes 2012 Verksamhetsutveckling och evidensbaserad praktik i socialt arbete 7,5 hp. Under 2014 beslutades att kursen ska ingå i det ordinarie kursutbudet vartannat år. Den i länet samfinansierade kliniska lektorn/adjunkten (tjänsten delas av två personer) har under 2014 utbildat handledande sjuksköterskor och annan legitimerad personal i kommunerna i att använda Socialtjänstbiblioteket. Regionförbundet, den lokala högskolan och kommunerna i Jönköpings län äger tillsammans Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, som är ett samverkanscentrum för praktiknära forskning och utbildning i kvalitetsförbättring och ledarskap inom vård och hälsa. Ett arbete med att uppdatera ett lokalt samarbetsavtal med Högskolan i Jönköping har inletts under Ett arbete som kommer att slutföras I FoUrums organisation finns en samordnarfunktion för verksamhetens ambition att knyta forskarmiljöer, högskolor och enskilda forskare till de utvecklingsprojekt som genomförs tillsammans med kommunerna. Flera forskningsprojekt har genomförts, eller inletts, under Ett exempel är ett samarbete med Stockholms universitet rörande metoder för att stärka familjehemsplacerade barns möjlighet att lyckas i skolan. Inom socialtjänsten i Kalmar län pågår en uppbyggnadsfas av en ny utvecklingsenhet benämnd Kompass, som är en gemensam utvecklingsenhet mellan länets socialtjänster. Under 2014 ägde inga direkta samarbeten rum med Linnéuniversitet i Kalmar. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 39

40 I lägesrapporten från Kronoberg konstateras att FoUs roll i länets stödstruktur fortfarande är oklar. Under 2014 genomfördes en sista omgång av den upphandlade ledarskapsutbildningen, Ledarskapets betydelse för utvecklandet av en evidens- och kunskapsbaserad verksamhet för chefer inom socialtjänsten och Landstinget Kronoberg. FoUI-miljön i Norrbotten har, enligt lägesrapporten, en naturlig plats i allt utvecklingsarbete inom socialtjänsten och är en aktiv och viktig aktör inom den regionala samverkans- och stödstrukturen. FoUI utgör en efterfrågad resurs genom tillgången på vetenskaplig kompetens, i såväl stöd och handledning av utvärderingar, olika forsknings- och utvecklingsarbeten samt utbildningssatsningar som socialtjänsten har stort behov av. I länet finns nu samverkansarenan Rådet för kunskapsutveckling inom lärande, omsorg och vård. I detta forum möts företrädare från fyra institutioner på Luleå Tekniska Universitet, skolchef, socialchef samt de kommunala och landstingskommunala FoU-miljöerna för ett erfarenhetsoch kunskapsutbyte. I Skåne sker samverkan med de två FoU-miljöer som finns inom socialtjänstområdet, FoU Malmö och FoU Välfärd. Under 2014 har även Helsingborgs stad startat en egen FoU-enhet och även den har påbörjat ett samarbete med den regionala samverkans- och stödstrukturen. Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola har representanter i en referensgrupp till stödstrukturens styrgrupp. Här behandlas forsknings- och utbildningsfrågor. Samarbetet har lett fram till ett förslag om lärosätenas roll och medverkan i den framtida samverkansoch stödstrukturen. Förslaget innehåller konkreta idéer om riktade högskoleutbildningar, som ska stödja en utveckling av evidensbaserad praktik i socialtjänst samt hälso- och sjukvård. I Stockholms län finns elva FoU-miljöer. Utvecklingsledarna inom äldreområdet är placerade på FoU-enheter och alla enheter inom äldreområdet är gemensamma för kommuner och landstinget. Alla kommuner ingår i en FoU-miljö. När det gäller individ- och familjeomsorg är kommunerna huvudmän. Samverkan med universitet och högskolor sker naturligt genom länets FoU-miljöer, som samtliga har medarbetare som även tjänstgör inom universitet och högskolor. Under 2014 har fördjupad samverkan vad gäller kommunal kompetensförsörjning avseende vårdutbildningar och socionomutbildning initierats. Samverkan handlar om att ta fram en länsövergripande överenskommelse avseende verksamhetsförlagd utbildning inom kommunal hälso- och sjukvård samt initiera en dialog Regionala strukturer för kunskapsutveckling 40

41 med lärosäten om socionomutbildningen. Detta arbete fortsätter på regional nivå under FoU i Sörmland är fortsatt en viktig del av den regionala samverkansoch stödstrukturen. Under 2014 tydliggjordes strukturen genom att FoU organisatoriskt placerades under det regionala stödet för socialtjänst och vård. Från och med 2015 är hela stödstrukturen placerad i Landstinget Sörmland och FoU i Sörmland är en del i den nya enheten. Under 2014 har samverkan förstärkts med Mälardalens högskola. Ett förslag till avtal mellan länets huvudmän och MDH har tagits fram. Det reglerar samarbetet kring bland annat verksamhetsförlagd utbildning. Kraven huvudmännen, som tar emot studenter, har formulerats och likaså kraven på MDH som utbildare. Avtalet reglerar också ersättning till kommunerna, vilket är nytt för Sörmland. Samverkan i Uppsala län har under 2014 vidareutvecklats i enlighet med de under 2013 tecknade avsiktsförklaringarna mellan Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet och mellan Regionförbundet Uppsala län och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Syftet med avsiktsförklaringarna är att skapa goda förutsättningar för en fortsatt och långsiktigt fungerande samverkan, som ska bidra till kunskapsutveckling inom socialtjänst, vård och omsorg, regional utveckling och skola. Samverkan har under året också utvecklats ytterligare med de för verksamheterna angelägna utbildningsprogrammen vid Uppsala universitet. Länets kommuner har identifierat FoU-stödverksamheten som en viktig och sammanhållande funktion i den regionala samverkans- och stödstrukturen. FoU-stöd har även varit mottagare för det statliga stödet inom ramen för flera av de nationella överenskommelserna. Det innebär att ledning och administrering av de nationella utvecklingsprojekten utgör en del av verksamheten och har integrerats i den befintliga organisationsstrukturen. FoU Välfärd Värmland har en central roll i den regionala samverkansoch stödstrukturen. Den regionala plattformen leds organisatoriskt av FoU Välfärd Värmland, vilket inte kommer att förändras inför Detta innebär att FoU Välfärd Värmland även fortsättningsvis kommer att vara sammankallande och drivande i det arbete som pågår på strategisk nivå inom länet, nämligen att samla länets kunskapsaktörer och att koppla ihop kunskapsutveckling med samverkan. I styrelsen för FoU Välfärd finns Karlstads universitet representerat med ledamöter från ledningen för fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap samt ämnena socialt arbete, sociologi och omvårdnad. Det finns därmed en insyn i den regionala samverkans- och Regionala strukturer för kunskapsutveckling 41

42 stödstrukturen från de ämnena som är nära besläktade med socialtjänstens verksamheter. FoU Välfärd fungerar som en länk mellan forskare och socialtjänst, vård och omsorg i kommunerna åt båda håll. Forskarna får lättare kontakt med praktiken har lätt att få ut frågor och få tag i kontakter genom FoU Välfärd Värmland. Frågor kring utbildning från praktiken länkas snabbt in till rätt person på universitetet genom FoU Välfärd Värmland. Detta leder ibland till att specifika uppdragsutbildningar anordnas. FoU Välfärd i Västerbotten har uppdraget att samordna och driva arbetet inom den regionala samverkans- och stödstrukturen. Samarbetet mellan FoU Välfärd och Umeå universitet har påtagligt stärkts under 2014 och beslut har tagits om kombinationstjänster och samarbetsavtal, vilket ger större möjligheter till ett kvalificerat stöd till kommunernas socialtjänster och näraliggande landstingsverksameter. FoU Välfärd har från och med hösten 2014 fem forskare i sin verksamhet. De är alla på olika sätt kopplade till eller har kombinationstjänster vid olika institutioner såsom Socialt arbete, Epidemiologi och global hälsa och Institutionen för Omvårdnad. I Västernorrland finns en FoU-enhet som finansieras av de sju kommunerna och som organisatoriskt ingår som en del i Kommunförbundets enhet för Social hållbarhet och FoU. Under 2014 skedde inga förändringar, utan man bygger vidare på den omstrukturering som gjordes under FoU:s ledningsgrupp består av förvaltningscheferna för kommunernas socialtjänster samt en representant från Mittuniversitetet. Konstruktionen erbjuder, enligt lägesrapporten, förvaltningscheferna en god överblick över de stödresurser som de förfogar över för den utveckling som bedrivs i enskilda kommuner och gemensamt på länsnivå. I Västmanland motsvaras den länsgemensamma FoU-miljön av Västmanlands Kommuner & Landstings Utvecklings- och utredningsenhet (UoU), där enhetschef, utvecklingsstrateger och utvecklingsledare arbetar med samverkan och utveckling inom socialtjänstens och den näraliggande hälso- och sjukvården olika områden. Enheten samordnar den länsgemensamma politiska Vård- och omsorgsberedningen och en lång rad av samordningsgrupper på tjänstemannanivån. En avsiktsförklaring om samverkan mellan länets nio mindre kommuner och Mälardalens högskola (MDH) har arbetats fram under 2014 och är underskriven av samtliga parter. Samverkan kring framtagande av ett avtal för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) mellan länets kommuner Regionala strukturer för kunskapsutveckling 42

43 och MDH har inletts under hösten 2014 och kommer att fortsätta under FoU-miljöerna i Västra Götaland har tydlig förankring på delregional nivå. Samverkan med universitet och högskolor sker också det företrädesvis delregionalt med förankring via kommunalförbundens FoUmiljöer. Göteborgsregionen har ett utvecklat samarbete med universitet och högskolor. Forskare deltar bland annat i FoU-projekt, ofta tillsammans med medarbetare från medlemskommunerna. Dessutom finns ett flertal forskare engagerade i olika nätverk och referensgrupper. FoU i Väst deltar aktivt och är drivande i flera olika forskarnätverk med anknytning till kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Sedan 2014 finns en vetenskaplig ledare anställd på FoU-Socialtjänst Fyrbodal. Hon delar sin anställning med uppdraget som utvecklingsledare för funktionshinderområdet och som lektor på Högskolan Väst. Under 2014 har ett pågående samarbete mellan Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-enhet och Högskolan i Skövde intensifierats. Samarbetet gäller praktiknära forskning, gemensamma FoU-aktiviteter samt ansökningar om externa medel för forskning. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 43

44 Slutsatser Utvecklingen under de senaste åren har lett till att FoU-miljöernas roll i det länsgemensamma utvecklingsarbetet varierar mer i dag jämfört med tidigare. På allt fler håll samlokaliseras FoU-funktionen med övrigt utvecklingsarbete i länen i en och samma avdelning/enhet/ organisation. Allt fler exempel finns på ingångna och/eller planerade samverkansavtal mellan kommuner/ FoU-miljöer och närbelägna lärosäten. Antalet personer med kombinations-/delade tjänster mellan FoUmiljöer och universitet och högskolor ökar fortsatt stadigt. Regionala strukturer för kunskapsutveckling 44

45 Övrigt av intresse ur lägesrapporterna Förutom de punkter som återfanns i den utsända mallen har länen även tagit upp andra intressanta aspekter, insatser och/eller händelser under verksamhetsåret. I detta avsnitt ges några exempel på detta. De exempel som redovisas är utvalda ur den nationella samordnarens perspektiv, med utgångspunkten att de kan tjäna som goda och intressanta exempel även för andra län. I Västernorrland gjordes under året en studie av de regionala utvecklingsledarnas roll i utvecklingsarbetet rörande samordnade och långsiktiga insatser för evidensbaserad praktik inom länets socialtjänster. Sammanfattningsvis visar studien att utvecklingsledarna har en mycket viktig funktion. Deras roll sammanfattas som: Möjliggörare Länk mellan nationell och kommunal nivå Katalysator och motor Chefer och medarbetare från socialtjänsterna i länet uppfattar i de flesta fall utvecklingsledarna som en viktig resurs, utan vilken de olika satsningarna inte hade varit möjliga att genomföra. 7 I Blekinge påbörjades under året en kompetensutveckling rörande deltagardemoratiska mötesmetoder. Målgruppen är enhetschefer och utvecklingsledare. Kursen avslutas i början av För att sprida goda exempel kring ökad delaktighet i socialtjänst och hälso- och sjukvård på Gotland producerades under 2014 tre kortfilmer. Filmerna presenterar konkreta exempel på metoder och resultat inom utvecklingsområdena. Filmen Från vårdberg till vårdkejda beskriver hur en samordnad planering tillsammans med klienten skapat möjligheter att se till hela familjens behov i utformningen av insatser från beroendevård, försörjningsstöd samt barn- och familjeenhet. Den andra filmen Att vara familjehem beskriver framgångar inom barn- och unga satsningen. Den tredje filmen visar på utvecklingen av vården i livets slutskede som arbetats fram inom satsningen bättre liv för mest sjuka äldre. 8 7 Anna Jakobsson Lund, Utvecklingsledare en studie av rollen och betydelsen i utvecklingsarbetet Kommunförbundet Västernorrland Filmerna kan ses på Regionala strukturer för kunskapsutveckling 45

46 En särskild satsning för att stärka EBP-kontaktpersonerna i Norrbotten kommer att genomföras under 2015, bland annat genom att erbjuda en utbildningssatsning som innehåller forskningscirklar med fokus på den egna rollen som kontaktperson. Vidare planeras lokala workshops om EBP i fyra kommuner under våren och fyra kommuner under hösten. Halmstad 22 februari 2015 Per Albinsson Nationell samordnare på SKL under åren Regionala strukturer för kunskapsutveckling 46

47 Bilaga 1 Den nationella samordningen 2014 Nationellt nätverk 2014 plattformsledare Under slutet av 2010 träffades för första gången representanter från län och regioner för att bilda ett nationellt nätverk för de ansvariga plattformsledarna i alla län/regioner. Sedan starten har nätverket vanligtvis träffats 2-3 gånger per år. Deltagandet brukar vara mycket högt vid dessa träffar. I mars 2014 träffades nätverket ett par dagar med fokus på samverkan och aktuella utmaningar. I september träffades nätverket med fokus på den nationella utvärderingen från Statskontoret. I anslutning till träffen medverkade nätverket även på den gemensamma utvecklingsdagen Är vi rustade för framtiden?. I december handlade nätverkets möte främst om aktuella utvecklingsarbeten inför Gemensamma länsdialoger 2014 Under 2013 prövades en ny form av medlemsbesök: Länsdialoger. Huvudtanken med dessa är att ta ett samlat helhetsgrepp på pågående utvecklingsarbeten inom de områden som är aktuella inom ramen för olika nationella satsningar och överenskommelser. De nationella projektcheferna och samordnarna på SKL åker gemensamt till ett län, som presenterar hur man i det länet arbetar med de olika satsningarna. Under 2014 genomfördes fem stycken länsdialoger: Östergötland, Blekinge, Västerbotten, Västmanland och Sörmland. Medlemsbesök 2014 Förutom medverkan på länsdialogerna har den nationella samordnaren under 2014 informerat om det nationella och regionala utvecklingsarbetet i flera olika sammanhang: nationella nätverksträffar för Kunskap till Praktik, Barn och unga samt personer med funktionsnedsättning, Regionala strukturer för kunskapsutveckling 47

48 presidiekonferenser i enskilda län, läns- och regionförbundens träffar på SKL, seminarium i Almedalen och vid särskilda möten med representanter från FoU-miljöer, Kommuner och universitet och högskolor. Länspaketeringen en uppskattad nyhet Med utgångspunkt i sju olika överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting prövades i januari 2013 en ny form av länsinformation. För att ge en mer samlad överblick över de utvecklingsarbeten och statliga stöd som var aktuella för 2013 gjordes 21 länsvisa sammanställningar som skickades ut till samtliga län och kommuner. Mottagandet var mycket positivt och en ny Länspaketering skickades ut i januari De sju överenskommelser som innefattades i de länsvisa informationerna var följande: 1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten, inklusive ehälsa 2. Stöd till utveckling av barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Stöd till utveckling av samarbetet mellan dem som arbetar med barn respektive missbruk i socialtjänsten 4. Stöd till utveckling av brukarmedverkan genom stöd till brukarråd Stöd till implementering av modell för uppföljning 6. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 7. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Under hösten presenterades två nya informationsmaterial. En nationell broschyr; Regionala samverkans- och stödstrukturer Kunskapsutveckling inom socialtjänsten och en animerad film Utveckling av samverkans- och stödstrukturer inom socialtjänsten. 9 9 Broschyren och filmen kan laddas ner från Regionala strukturer för kunskapsutveckling 48

49 Bilaga 2 Bilder på länens regionala stödstrukturer I denna bilaga redovisas ett antal bilder som försöker åskådliggöra de stödstrukturer som finns, alternativt håller på att byggas upp, i länen. För mer information om respektive län hänvisas till följande kontaktpersoner: Blekinge Birgitta Nilsson birgitta-a.nilsson@ltblekinge.se Mats Wennstig mats.wennstig@ltblekinge.se Landstinget Blekinge, Blekinge kompetenscentrum Karlskrona Dalarna Christina Wessman Region Dalarna christina.wessman@regiondalarna.se Gotland Lisa Lindell Region Gotland , lisa.lindell@gotland.se Gävleborg Annika Almqvist Region Gävleborg , annika.almkvist@regiongavleborg.se Halland Simon Lindroos Region Halland , Simon.lindroos@regionhalland.se Jämtland Lena Hallquist Regionförbundet Jämtlands län lena.hallquist@regionjamtland.se Regionala strukturer för kunskapsutveckling 49

50 Jönköpings län Karin Westling Regionförbundet Jönköpings län , Kalmar Charlotte Gustafsson Alidzanovic Regionförbundet Kalmar län , Kronoberg Annika Magnerot Regionförbundet Södra Småland Norrbotten Ingrid Carlenius Kommunförbundet Norrbotten , Skåne Annica Forsgren Kommunförbundet Skåne Stockholm Gunilla Hjelm-Wahlberg Kommunförbundet Stockholms Län Sörmland Monika Agnedal Regionförbundet Sörmland Karlstads universitet Västerbotten Anita Helgesson Region Västerbotten , se Västernorrland Sirpa Virtanen Kommunförbundet Västernorrland Västmanland Ann Tjernberg Västmanlands Kommuner och Landsting , Västra Götaland Malin Camper VästKom Örebro Marie Gustafsson Regionförbundet Örebro , Östergötland Mona Krispinsson Östsam , Uppsala län Gudrun Tevell Regionförbundet Uppsala län , Värmland Birgit Häger FoU Välfärd Värmland Regionala strukturer för kunskapsutveckling 50

51 Dalarna: Gotland: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 51

52 Gävleborg: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 52

53 Halland: Jämtland: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 53

54 Jönköping: Kalmar: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 54

55 Kronoberg: Norrbotten: Politisk samverkansgrupp Länsstyrgrupp Operativ ledning Hälsosam uppväxt Övriga samverkansarenor Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom Regionala strukturer för kunskapsutveckling 55

56 Skåne: Stockholm: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 56

57 Sörmland: Värmland: Regionala strukturer för kunskapsutveckling 57