Organisation, ledning och finansiering

Transkript

1 UTVECKLING AV EN KUNSKAPSBASERAD SOCIALTJÄNST OCH ANGRÄNSANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTERNORRLANDS LÄN Organisation, ledning och finansiering Sirpa Virtanen Utvecklingsledare

2

3 KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box Härnösand Tfn: E-post: info@kfvn.se Författare: Text här! Textredigering: Text här! Omslag: Text här! Tryckår: Text här! ISSN: ISBN:

4 FÖRORD Kommunförbundet Västernorrland utvecklar välfärden tillsammans med våra kommuner Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Genom våra nätverk, forskning, utbildning och omvärldsbevakning lyfter vi problem och möjligheter. Vi tar initiativ till utveckling och skapar förutsättningar för samverkan. Det är ett stort förtroende från länets kommuner att kommunförbundet tillsammans med dem får driva utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst. Det är glädjande att den nationella nivån uppmärksammar och stödjer vikten av regionala aktörer som Kommunförbundet i det nationella åtagandet att utveckla en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Kommunförbundet Västernorrland är och vill fortsätta att vara en arena för kunskapsutveckling inom socialtjänstens område. Här möts professionens erfarenhet, brukarnas röst och verksamhetsnära forskning. Kommunförbundet Västernorrland, som en representant för länets socialtjänster, ser framemot en fortsatt delaktighet i och dialog av utveckling av välfärden. Tillsammans tar vi oss an utmaningen att utveckla välfärden! Aurora Lindberg Direktör 2

5 SAMMANFATTNING I den nationella överenskommelsen mellan staten och SKL 2013 EBP, Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten, finns en särskild satsning på utveckling av regionala stödstrukturer. En central målsättning för den nationella utvecklingssatsningen är att de regionala stödstrukturerna finns kvar och fungerar även på lång sikt. Denna planering för framtiden som nu presenteras, utgör en del i arbetet att skapa stödstrukturer som långsiktigt stödjer en utveckling av kunskapsbaserad socialtjänst. Planeringen avser organisation, ledning och styrning samt finansiering på regional nivå, i syfte att stödja den lokala nivåns utveckling. Utformningen av de regionala stödstrukturerna har sin utgångspunkt i de förutsättningarna som råder i varje län eller region. Det här dokumentet beskriver Västernorrlands läns utveckling av länsövergripande stödstrukturer för utveckling av kunskapsbaserad socialtjänst och nära liggande hälso-och sjukvård. I bakgrunden ges en grundlig bild av arbetet med de nationella överenskommelserna i syfte att stödja socialtjänstens utveckling. I den definieras också det ibland förvirrande begreppet stödstruktur. I nuläget beskrivs de centrala aktörerna på länsnivå och det senaste årets organisatoriska utveckling. I framtidens utmaningar beskrivs de utvecklingsområden och viktiga beslut som behöver arbetas med under 2014 för att vi 2015 kan konstatera att vi har en organisation som arbetar på ett långsiktigt och hållbart sätt för utvecklingen av kunskapsbaserad socialtjänst. Stödstruktur: Strategiska funktioner Gemensamma rutiner för samverkan, prioriteringar och beslut Former för utvecklingsarbete 3

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 5 Stöd till evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och näraliggande hälso- och sjukvård... 5 NULÄGET I UTVECKLINGEN... 9 Organisatorisk utveckling av ledning och styrning... 9 Utveckling av stödfunktioner för länsgemensam utvecklingsarbete Arbete med brukarmedverkan och samverkan med brukarorganisationer FRAMTIDENS UTMANINGAR Är redan här! Beslut som behöver fattas nu inför framtiden Utvecklingsfrågor för alla aktörer som ska stödja utveckling av kunskapsbaserad socialtjänst i länet Finansiering av den regionala stödstrukturen

7 BAKGRUND Stöd till evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och näraliggande hälso- och sjukvård Ur: Överenskommelsen för 2013 mellan staten och SKL, Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso-och sjukvård : Sedan slutet av 90-talet har det pågått ett flertal olika satsningar för att bidra till att socialtjänsten blir mer kunskapsbaserad tillsattes en utredning om hur socialtjänstens insatser i högre utsträckning kan baseras på kunskap om det sociala arbetets resultat, kvalitet och effektivitet. I februari 2008 lämnade utredningen betänkandet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18). Utredningen konstaterade att kunskapsbasen för insatser inom socialtjänsten är outvecklad och att socialtjänsten i för liten utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekten av olika insatser. Utredningen presenterade också förslag på insatser för utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Mot bakgrund av utredningens förslag ingick staten och SKL 2010 en överenskommelse om en plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Målet är att brukarna ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Syftet med plattformen är att peka ut inriktningen för kommande överenskommelser mellan parterna om samordnade och långsiktiga insatser för att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Enligt plattformen ska insatserna som parterna kommer överens om i överenskommelserna samordnas mellan SKL och staten och ske utifrån gemensamma prioriteringar på nationell respektive lokal grund. Parterna har genom överenskommelsen enats om att under 2013 genomföra insatser till stöd för en evidensbaserad praktik och utveckling av hälsa inom socialtjänstens område. Insatserna ska syfta till att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik. Avsikten är att skapa förutsättningar för att resurser ska användas för de insatser och på det sätt som de gör bäst nytta. Utgångspunkten är lagstiftningens krav på en god kvalitet i socialtjänsten sett ur ett bru- 5 Bakgrund

8 kar- och medborgarperspektiv. En förutsättning för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är att det finns strukturer/nätverk till stöd för en kontinuerlig kunskapsutveckling. Genom överenskommelsen ges därför ett fortsatt riktat stöd för utveckling av regionala stödstrukturer, dock med avsikten att huvudmännen successivt övertar finansieringen. I överenskommelsen för 2013 fastslås att en central målsättning för utvecklingsarbetet är att de regionala stödstrukturerna finns kvar och fungerar även på lång sikt. I överenskommelsen står följande: Parterna är ense om att utvecklingen av de regionala stödstrukturerna behöver fortsätta. Den statliga finansieringen till stöd för denna utveckling ska därför fortsätta under En förutsättning är att huvudmännen från och med 2014 successivt övertar finansieringsansvaret enligt följande: 25 procent av kostnaderna för procent av kostnaderna för procent av kostnaderna från och med 2016 Under 2013 ska arbetet i de regionala stödstrukturerna därför särskilt fokusera på att utforma en plan för organisation, styrning och finansiering av stödstrukturerna som garanterar långsiktighet. Länen ska redovisa en sådan plan inför utbetalning av medel för utvecklingsarbetet under Vad är en stödstruktur? Ur: Överenskommelsen för 2013 mellan staten och SKL, Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso-och sjukvård : Stödstrukturerna utgörs av flera olika strategiska funktioner, exempelvis gemensamma politiska beredningar, styrgrupper och FoU-verksamheter. Dessa arbetar gemensamt på länsnivå för att ta fram och formalisera länsgemensamma rutiner för samverkan, prioriteringar och beslut om socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. De skapar också former för hur man bäst kan bedriva utvecklingsarbete inom olika verksamhetsområden. Stödstrukturerna är utformade utifrån förutsättningarna i varje län/region, och huvudmän för stödstrukturerna är kommunerna och hälso- och sjukvårdshuvudmannen inom respektive län/region. 6

9 Avsikten med stödstrukturerna Avsikten med de regionala stödstrukturerna är de ska stötta kommunerna i deras arbete med att åstadkomma en mer evidensbaserad praktik genom att: Långsiktigt försörja socialtjänsten med ett praktiskt verksamhetsstöd. Utgöra ett utvecklingsstöd för implementering av ny kunskap, exv. nationella riktlinjer och nya metoder. Utgöra en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. De regionala stödstrukturerna ska också fylla en viktig roll som dialogpartner gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. I det ingår bland annat att förmedla huvudmännens behov av stöd från nationell nivå, att sprida nationellt framtagen kunskap till den lokala nivån och att föra lokalt framtagen kunskap till nationell nivå. Stödstrukturerna ska vidare ha en samordnande roll för de länsgemensamma utvecklingsarbeten inom socialtjänsten som sker inom ramen för denna överenskommelse, samt inom andra nationella överenskommelser mellan parterna där så beslutas. I dessa utvecklingsarbeten är det i många fall en utvecklingsledare (ibland kallad processledare) som har i uppgift att planera och samordna aktiviteter, att samverka och föra dialog med nationell nivå, samt att följa upp resultatet av utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetena bedrivs för närvarande inom: 1. Missbruk- och beroendevård inklusive förstärkt barn- och föräldraperspektiv (Kunskap till praktik) 2. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 3. Den sociala barn- och ungdomsvården 4. Analys och förbättringsarbete med stöd av Öppna jämförelser 5. ehälsa 6. Funktionsnedsättningar En central målsättning för utvecklingsarbetet ska vara att de regionala stödstrukturerna finns kvar och fungerar även på lång sikt. 7

10 Kommunförbundet Västernorrland är basen för stödstrukturarbetet i vårt län I Västernorrland har förutsättningarna för att skapa hållbara strukturer för länsgemensamt utvecklingsarbete varit gynnsamma. Det finns en gemensam forum och plattform för den primärkommunala samverkan och en lång tradition av att söka gemensamma lösningar inför välfärdsområdets utmaningar. Kommunförbundets vision att tillsammans arbeta för välfärden skapar mervärde för länets kommuner och stärker legitimiteten för stödstrukturerna. Därför har stödstruktursarbetet i Västernorrland utgått i hög grad från en sedan tidigare befintlig grundstruktur för samverkan och utvecklingsfrågor. I länet är Kommunförbundet Västernorrland projektägare för stödstruktursarbetet och Kommunförbundets styrelse är projektets regionala uppdragsgivare. Förbundet utgör en bas som inhyser de centrala funktionerna i utveckling av hållbara stödstrukturer och det möjliggör en sammanhållen utformning av stödet till kommunerna. Utvecklingsledaren för stödstrukturssatsningen har haft sin anställning och arbetsplats på Kommunförbundet, liksom de övriga utvecklingsledarna inom de olika nationella utvecklingssatsningarna. Den samverkansstrukturen som samordnas inom Kommunförbundets verksamhet, används även i utvecklingssatsningen mot våld i nära relationer med Länsstyrelsen som projektägare. 8

11 NULÄGET I UTVECKLINGEN Organisatorisk utveckling av ledning och styrning Det senaste året har flera organisatoriska förändringsprocesser genomförts för att stärka strukturerna för ett långsiktigt, hållbart länsgemensamt utvecklingsarbete. Som resultat har de flesta samverkansforum utökat tiden för möten, alla utvecklingssatsningarna styrs och följs upp inom samverkansorganisationen samt rollfördelningen har blivit tydligare. Kommunförbundet Kommunförbundet Västernorrland har under 2013 omorganiserats utifrån olika inriktningar för verksamheten. Den består nu av tre olika enheter: Regional utveckling Miljömässig hållbarhet Social hållbarhet och FoU Syftet är att förbättra helhetssynen på kommunernas behov, på de tillgängliga stödresurserna och optimera utformandet av stödet till kommunerna. Varje enhet har en chef, som ingår i en ledningsgrupp för Kommunförbundet och rapporterar till Kommunförbundets styrelse. Ledningsgruppen med ledning av Kommunförbundets direktör företräder sina verksamheter i olika nätverksträffar som t.ex. kommundirektörsträffen. Detta förbättrar möjligheten att förmedla en heltäckande bild av kommunförbundets verksamheter och höja medvetenheten om utvecklingsområden inom olika kommunala verksamheter. Det möjliggör också för Kommunförbundets styrelse som projektägare för stödstruktursatsningen att bättre överblicka och följa upp utvecklingen inom området. Styrelsen har under 2013 initierat ett förnyelsearbete med förbundets stadgar och visioner. Ambitioner är att möta framtidens utmaningar som en vital intresseorganisation för länets kommuner. Samverkansorganisation för länsgemensam kunskapsutveckling Sedan några år tillbaka finns ett politiskt samverkansforum, SocialKOLA, mellan kommuner och landsting för frågor som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård. Under omorganiserade landstinget sin verksamhet och det resulterade i ett förnyelsearbete med samverkansforumet utifrån de nya förut- 9

12 sättningarna. Även de nationella kraven på en mer formaliserad samverkan i form av olika överenskommelser mellan huvudmän, har påverkat utformandet av samverkansforumet och dess arbetssätt. SocialKOLA är nu ett forum för dialog och beredning inför beslut i samband med gemensamma projekt, överenskommelser, avtal, riktlinjer och policydokument av länsgemensam karaktär. Formella beslut fattas därefter av respektive huvudman/verksamhet. Beslutade aktiviteter återkopplas och följs upp av SocialKOLA. En viktig roll för SocialKOLA är att initiera utvecklings- och förbättringsområden. SocialKOLA består av ordföranden i kommunernas facknämnder och ledamöter från landstingets Hälso- och sjukvårdsnämnd, Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnd och Landstingsstyrelse/Beställarutskott. Ordförande utses av forumet i samband med ny mandatperiod och växlar mellan landstinget och kommunerna. När en kommun har ordförandeskapet utses vice ordförande från landstinget och vise versa. För att säkerställa kommunpolitikernas möjlighet att fånga upp lokala förbättringsområden och samtidigt anpassa samverkan till landstingets organisation pågår ett arbete med ett nytt samrådsforum för de lokala politiska samverkansfrågorna, LokalKOLA. Beredningsgruppen Ärenden till SocialKOLA bereds av en beredningsgrupp med tjänstemän från kommuner och landsting förvaltningschefer från kommunernas socialtjänst eller motsvarande samt landstingets vårdområdesdirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektör och förvaltningschef landstingsdirektörens stab. Det är beredningsgruppen som i praktiken utgör en mottagare av de nationella satsningarna inom socialtjänstens och nära liggande hälso-och sjukvårdens område. Beredningsgruppen utgör den operativa ledningen av de gemensamma utvecklingssatsningarna genom att tillsätta styrgrupper, följa upp och förankra både i linjeorganisationen och med den politiska styrningen. Styrgruppsrepresentanterna återrapporterar till beredningsgruppen och förankrar det pågående arbetet på ledningsnivå i samverkansorganisationen. Beredningsgruppen är sedan hösten 2013 styrgrupp för utveckling av stödstrukturer. Förvaltningschefsgruppen Länets förvaltningschefer utgör en lednings-och styrningsgrupp för den länsgemensamma utvecklingen av socialtjänsten. Gruppen ska aktivt identifiera gemensamma behov och initiera arbete i frågor där gemensamma lösningar är kostnadseffektiva och bidrar till god kvalitét. Gruppen kan ge uppdrag till de övriga nätverken att agera sakkunnig arbetsgrupp i olika frågor. Förvaltningscheferna är nyckelaktörer i att skapa en kunskapsbaserad 10

13 socialtjänst och en långsiktig, hållbar utveckling i kommunernas verksamheter, då de ansvarar för den lokala utvecklingen inom socialtjänstens område. Ledningsgrupp för FoU Västernorrland I Västernorrland finns en FoU-enhet som finansieras av de sju kommunerna och som organisatoriskt ingår som en del i Kommunförbundets enhet för Social hållbarhet och FoU. Under 2013 har sammansättningen för FoU:s ledningsgrupp förändras och består idag av förvaltningscheferna för kommunernas socialtjänster samt en representant för Mittuniversitetet. Den nya konstellationen erbjuder förvaltningscheferna en bättre överblick över de stödresurser som de fogar över för den utvecklingen som bedrivs i enskilda kommuner och gemensamt på länsnivå. De kan styra användningen av FoU:s resurser till de aktuella lokala utvecklingsambitionerna och påverka tillvaratagandet och spridningen av länsgemensam kunskap. Nätverken Utöver lednings-och styrningsorganisationen, samordnar Kommunförbundet ett omfattande nätverksarbete på operativ nivå. Nätverken är viktiga grundstenar i stödstrukturen. Som ett steg i utvecklingen av stödstrukturer, identifierades de nätverken som samordnas inom socialtjänstens område. Nätverken utgör en stor kontaktyta för dialog och erfarenhetsutbyte. De är viktiga forum för förankring av utvecklingsprocesser och används rutinmässigt i de olika nationella satsningar inom olika överenskommelser.nätverken kan också initiera samarbeten kring gemensamma behov av utveckling utifrån lokala, verksamhetsnära behov. 11

14 Utveckling av stödfunktioner för länsgemensam utvecklingsarbete Enheten för Social hållbarhet och FoU: I enheten för Social hållbarhet och FoU har samlats de funktioner som på ett eller annat sätt arbetar med utveckling av länets socialtjänst samt skolans område: Handläggare/utvecklare för socialtjänstens område inkl. samordning av samverkansorganisation Samordnare för utbildning och arbetsmarknad Utvecklingsledarna för de olika nationella satsningar inom ÖK EBP, ÖK Bättre liv för svårt sjuka äldre och ehälsa FoU Västernorrland VFU-centrum (Verksamhetsförlagd utbildning för socionomstudenter) Sedan 2013 finns alla dessa funktioner inom en enhet och ledning. Under större delen av 2013 har utvecklingsarbetet med stödstrukturerna integrerats med lednings-och samordningsfunktionerna inom enheten för att kunna skapa en helhetsbild av de arbetsprocesser som bidrar till stärkta strukturer och sammanhållet stöd. Det har varit naturligt då fokus i arbetet med att utveckla stödstrukturer har mera riktats på ledning- och styrningsfrågor samt utformning av organisation. Enhetens huvudsakliga verktyg i utvecklingsarbetet är samverkan, samordning, utveckling och verksamhetsnära forskning. Enheten kommer att vara en central bas för att långsiktigt upprätthålla stödstrukturen, samordna länsgemensam utveckling inom det sociala området samt för att förse länets socialnämnder med verksamhetsnära kunskapsstöd. Chef för Social hållbarhet och FoU Chefen för enheten har ansvar för alla stödfunktioner inriktade på socialtjänstens område. Stödet ska utformas i nära samarbete med nationella uppdragsgivare, lednings-och styrningsorganisationen för länsgemensamt utveckling samt de lokala uppdragsgivarna. Chefen ingår i Socialkola, Beredningsgruppen, Förvaltningschefsgruppen, IFO-chefsgruppen samt FoU:s ledningsgrupp. Detta underlättar för att lyfta in i dagordningen de utvecklingsprocesser som för tillfället kräver ledning-, styrning och/eller förankring i olika samverkansgrupper. Genom att delta i samverkansorganisationens arbete, blir också dialogen om kommunernas stödbehov i olika utvecklingsprocesser naturlig och riktning av stödresurser enklare. Chefen kan även som medlem i Kommunförbundets ledningsgrupp fungera som länk mellan 12

15 olika nivåer i samverkanorganisationen och bidra till förankring. Genom att chefen deltar i olika nationella nätverk, förstärks möjligheten till dialog ur ett helhetsperspektiv på de regionala och lokala behoven. Handläggare/utvecklare för socialtjänstens område Tjänsten som handläggare inom socialtjänstens område har varit vakant under delar av Tanken är att den funktionen ska utvecklas till en ännu tydligare, sammanhållande stödfunktion i samverkansorganisationen. Funktionen är central för dialog mellan nationell och lokalnivå, men också som administrativ stöd åt politiker och tjänstemannasamverkan. Handläggarfunktionen ska också bidra med omvärldsbevakningen och sakkunnigt stöd till länsgemensamt utvecklingsarbete. Samordnare utbildning och arbetsmarknad I den nya enheten ingår även samordnaren för utbildning och arbetsmarknad i syfte att underlätta för samspel mellan socialtjänst och skola. Arbetsområdet är inte direkt inriktad mot socialtjänsten men angränsar och har flera beröringspunkter med den. Samordnaren arbetar med effektivisering och samordning mellan kommunerna för att höja kvalitet och tillgänglighet inom skola och vuxenutbildning. I arbetet ingår också övriga kompetensfrågor och regionala utvecklingsfrågor inom området. Samordnings- och samarbetsfrågorna mellan skolans och socialtjänsttens verksamheter är ett utvecklingsområde som även lyfts i både nationella och lokala forum. Utvecklingsledare Alla utvecklingsledarna inom de olika nationella satsningarna finns nu samlade inom enheten. Just för tillfället finns fem utvecklingsledare inom äldreområdet, en var för Barn och unga, Kunskap till praktik, ehälsa, Stödstrukturutveckling och inom det nya Funktionsnedsättningsområdet. Utvecklingsledarnas uppdrag är direkt kopplade till de nationella och länsgemensamma prioriteringarna. De rapporterar till sina styrgrupper inom samverkansorganisationen och till den nationella samordnaren som varje område har på SKL. Genom att samla alla utvecklingsledare till samma enhet effektiviseras arbetsprocesserna och erfarenhetsutbytet. Utvecklingsledarna har också enklare hitta beröringspunkterna mellan olika satsningar och till FoU:s verksamhet. Alla utvecklingsledarna använder samverkansorganisationen som kanal för förankring och för operativt utvecklingsarbete. Utvecklingsledarna har ett nära samarbete med Länsstyrelsens utvecklingsledare för arbetet mot våld i nära relationer. Enheten kommer att vara en naturlig bas även för framtida utvecklingsledare inom olika länsgemensamma utvecklingssatsningar. 13

16 FoU Västernorrland I Västernorrland finns en FoU-enhet som finansieras av de sju socialtjänsterna i länet. Verksamheten har en naturlig tillhörighet på Kommunförbundet utifrån förbundets roll som intresseorganisation för länets kommuner och som arena för kommunernas länsgemensamma utveckling. Närheten till de övriga stödfunktioner för socialtjänstens utveckling ska ge samordningsvinster och bidra till en bättre sammanhållen stöd både i arbetsprocesser och i ledning/styrning. FoU-enheten har i sin kärnverksamhet uppdraget att utveckla förutsättningarna för länets socialtjänster att arbeta kunskapsbaserat. Det sker genom att öka kunskapen om EBP och medvetenheten om kvalitetsarbete samt tillgängliggöra kunskap och forskningsresultat för kommunala verksamheter. Det innebär bl. a handledning och stöd i kommunernas lokala utvecklingsarbete, deltagande i olika forskningsprojekt samt utveckling av kvalitet och verksamhetsuppföljningssystem. I och med att FoU Västernorrland nu ingår i enheten, ökar också möjligheterna att hitta rollen och uppgifterna i de nationella satsningarna. FoU-arbetet kan utvecklas till en viktig grundsten i utveckling av kunskapsbaserad socialtjänst. VFU-centrum-Verksamhetsförlagd utbildning VFU-centrum är ett samarbete mellan Västernorrlands kommuner, FoU Västernorrland och Mittuniversitetet samt Umeå Universitet. Samarbetet syftar till att skapa goda förutsättningar för att bereda socionomer en VFUplats inom Västernorrlands socialtjänster samt att erbjuda samordnade aktiviteter inom ramen för studenternas verksamhetsförlagda utbildning och erbjuda handledarna stöd. Placeringen inom enheten erbjuder också bra möjligheter till att öka studenternas kännedom om kunskapsbaserad socialtjänst tidig i yrkeslivet och introducera dem till utveckling och verksamhetsnära forskning. 14

17 Arbete med brukarmedverkan och samverkan med brukarorganisationer FoU har under flera år arbetat framgångsrikt med brukarmedverkan och därmed samlat kunskap inom området. Brukarrevisioner sker inom såväl missbruksområdet och inom socialpsykiatrin i länet. FoU s roll är att ge stöd till aktörerna i detta arbete. FoU har också utvecklat en dialogutbildning som riktas till personal och socionomstudenter. Brukarmedverkan är prioriterat område inom flera av de nationella satsningar, vilket ställer krav på att inom utvecklingsprocesserna hitta ett systematiskt sätt att lyfta in brukarorganisationer som kunskapskälla. Samma utmaning återstår med den enskildes delaktighet i socialtjänstens arbete och utveckling av sina tjänster. Inom båda områden finns tidigare erfarenheter och resultat som kan appliceras på nya satsningar. Så sker nu t.ex. med områden barn och unga och funktionsnedsättningsområdet. Tillämpning av erfarenheterna i Västernorrlandsmodellen med barns delaktighet ska övervägas in som en möjlig metod för att utöka delaktigheten för barn med funktionsnedsättningar. 15

18 Alternativa utförare Privata utförare finns inom kommunernas vård-och omsorg samt inom landstingets primärvård. Inom ramen för Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre erbjuds de samma information och utvecklingsstöd som de kommunegna utförarna. I samverkansorganisationen (Socialkola, Beredningsgruppen) deltar också chefen för beställarenheten inom landstinget. Ett framtida utvecklingsområde är frågan om privata utförarnas involvering i mer omfattande utsträckning i utvecklingsprocesserna inom socialtjänstens område. Samverkan med universitet och högskolor Enheten har många olika samarbetssätt med universitet. Inom ramen för VFU-centrum (Centrum för Verksamhetsförlagd utbildning), sker en etablerad samverkan med både Mittuniversitetet och Umeå universitet gällande socionomprogrammets verksamhetsförlagda studier/utbildning. Umeå Universitet är samarbetspartner i ett gemensamt forskningsprojekt gällande sammanbrott i samhällsvård för barn. Flera forskare delar sin arbetstid mellan Mittuniversitetet och FoU Västernorrland. De länsgemensamma kompetensutvecklingsprocesser som nu pågår, förväntas att utöka möjligheter till ett närmare samarbete med universiteten och högskolorna. Dialog med den nationella nivån En fortsatt dialog och samordning med den nationella nivån är viktig för aktörerna på alla nivåer. Den dialogen finns idag genom ett antal nätverk, t.ex. - Nätverk för hälso-och sjukvårdsdirektörer - Nätverk för kommundirektörer - Nätverk för socialchefer - Nätverk för sociala handläggare - Nätverk för de nationella satsningar - FoU Välfärd Samordning och kommunikation mellan de olika nivåerna inför och under pågående arbete med överenskommelser mellan staten och SKL, är mycket viktig för att skapa hållbarhet i utvecklingsprocesserna. Det är även betydelsefullt i förankringen av utvecklingsprocesser i den komplexa kedjan av aktörer på olika nivåer. Dialogen och kommunikation borde dock kunna utformas på ett mera effektivt sätt, så att flera nätverk kan ta del av samma information samtidigt. I arbetet med att utforma stödstrukturer på länsnivå har den nationella dialogen länen emellan varit viktig och berikande erfarenhet. SKL:s samordning 16

19 har också bidragit till en stabilitet och kontinuitet när personer i utvecklartjänster/länssatsningar har bytts ut. Det ät önskvärt att SKL:s samordnande roll finns kvar även i framtiden. Västernorrland består av sju kommuner fördelat på en yta på km Sundsvall innevånare Örnsköldsvik innevånare Härnösand Sollefteå Kramfors Timrå Ånge Totalt: innevånare innevånare innevånare innevånare 9839 innevånare innevånare (2013 mars, SCB) 17

20 FRAMTIDENS UTMANINGAR Är redan här! Under 2013 har ett intensivt arbete utförts för att skapa en hållbar organisation för ett långsiktigt, länsgemensamt utvecklingsarbete för kunskapsbaserad socialtjänst och näraliggande hälso-och sjukvård. Både samverkansorganisationen och stödfunktionerna finns nu organiserade på ett mera sammanhållet och tydligt sätt. SocialKOLA har beslutat om en gemensam modell för politisk samverkansdialog för kommunerna och landstinget på lokaloch länsnivå. Den definierar även den tjänstemannaberedningen som ärenden kräver. Samverkansorganisationen har under året arbetat fram tre länsövergripande överenskommelse, Psykisk hälsa, Barn och Unga och Missbruk och beroende. Arbetet med de länsövergripande överenskommelserna har gett nya insikter om behovet av ett mera formaliserat och systematisk arbetssätt, för att samverkan ska kunna generera effekter för enskilda individer på det lokala planet. Utifrån den organisatoriska plattformen som nu utformats kan de olika aktörerna börja fokusera mera på arbetssätt och rutiner som främjar långsikt, systematisk utvecklingsarbete med effekt för brukare. Nedan föreslås några arbetsprocesser och beslut som bidrar till långsiktighet och stabilitet i organisationen och i arbetssätt. Förslagsvis lyfts frågorna in och förankras i de nämnda forumen under för att besluten kan uppnås i slutet av Beslut som behöver fattas nu inför framtiden Av Kommunförbundet Västernorrlands styrelse Kommunförbundet som projektägare för de nationella satsningarna för kunskapsbaserad socialtjänst; - beslutar att även i framtiden agera mottagare för statens satsningar för utveckling av socialtjänsten på den regionala nivån - beslutar att även i framtiden avsätta resurser för att samordna den samverkansorganisationen som kan agera styr- och ledningsorganisation för länsgemensamma satsningar inom socialtjänsten 18

21 - beslutar att upplåta Kommunförbundets samordnande resurser för de kommungemensamma satsningarna för effektivare socialtjänst med god kvalitét Av samtliga huvudmän för att garantera ett gemensamt långsiktigt åtagande Utöver samverkansmodellen och de rutinerna för länsgemensamt utvecklingsarbete som redan arbetats fram, bör vissa principer förtydligas genom fortsatt dialog och gemensamma beslut: - Fortsatt arbete kring systematiskt implementering och uppföljning av de länsövergripande överenskommelserna - Dialog och beslut kring en länsgemensam prioriteringsmodell för utvecklingsfrågor Av kommunerna gemensamt för långsiktigt åtagande Förtydligande dialog och beslut om den kommunpolitiska kopplingen mellan socialkola och Kommunförbundets styrelse - Fortsatt dialog och beslut om kring resurser till de kvarstående utvecklingsbehoven inom områden där statliga stödet upphör Utvecklingsfrågor för alla aktörer som ska stödja utveckling av kunskapsbaserad socialtjänst i länet Frågorna är relevanta och aktuella för alla aktörer i de gemensamma forum som verkar för systematiskt förbättringsarbete. Strategiskt arbete T.ex. Vilka utmaningar finns? Vad behöver utvecklas för att möta dem? Hur ska strategierna konkretiseras? Prioritering T.ex. Till vilka behov ska vi använda resurserna? Hur väl motsvarar de tillgängliga resurserna (t.ex. de nationella satsningarna) kommunernas/landstingets behov i det långsiktiga utvecklingsarbetet? Vilka behov är de viktigaste att fokusera kring? Implementering T.ex. Hur tar vi vara på den kunskapen som redan finns och sprider den till 19

22 dem som behöver den? Uppföljning och utvärdering T.ex. Hur följer vi upp förbättringsarbetet på individ- och verksamhetsnivå? Kommunikation och förankring T.ex. Hur förankras det länsgemensamma arbetet i det lokala utvecklingsarbetet? Hur informerar, kommunicerar och förankrar de olika aktörerna det länsgemensamma arbetet till de berörda på den lokala nivån? Brukarmedverkan och delaktighet T.ex. Hur tillförsäkrar vi reell brukarinflytande i utveckling av kunskapsbaserad socialtjänst? Finansiering av den regionala stödstrukturen Idag finansieras den beskrivna stödstrukturen, Kommunförbundet och samordning av samverkansorganisation, med kommunala medlemsavgifter. FoU Västernorrland finansieras av länets sju socialtjänster. De utvecklingsledarna som staten finansierar för att leda och driva utveckling inom de prioriterade områdena är undantagna från den kommunala finansieringen. När deras statliga finansiering upphör, måste samverkansorganisationen inventera de kvarvarande behoven för länsgemensam utveckling och diskutera möjliga ekonomiska lösningar om länsgemensamma behov kvarstår. Finansiering av utvecklingsledaren för stödstrukturer fasas ut enligt av SKL tidigare redovisad modell. I den takten finansiering upphör överförs stödstrukturutvecklande arbetsuppgifterna till den funktionen som idag kallas handläggare/utvecklare för socialtjänstens område samt till chefen för Social hållbarhet och FoU. Det är önskvärt att den regionala plattformens betydelse för statliga satsningar inom kunskapsutveckling av socialtjänsten förtydligas i de framtida nationella överenskommelser som SKL och staten sluter med varandra. När den regionala plattformen ska användas i framtida nationella satsningar som bas, bör en ekonomisk ersättning för OH-kostnader beräknas in i finansiering av satsningen. 20

23 Aurora Lindberg Direktör Kommunförbundet Västernorrland Sirpa Virtanen Chef för Social hållbarhet och FoU Kommunförbundet Västernorrland 21

24 Kommunförbundet Västernorrland, Box 3014, Härnösand. Tfn E-post 22