Inlandet. Landsbygd på lika villkor! Dokumentation! Leader

Transkript

1 Dokumentation! Landsbygd på lika villkor! Landsbygd på lika villkor var temat för Landsbygdsting Södermanland Vi lyssnade till inspirerande föreläsare som gav oss idéer och konkreta tips för att skapa en positiv utveckling av våra bygder. Under dagen gavs deltagarna möjlighet att lyfta fram och diskutera sina frågor med företrädare för olika organisationer, myndigheter mm. Strängnäs Q som stod för maten bjöd på en buffé där Sörmländska råvaror fick möta världen. Leader Inlandet

2 Vår moderator för dagen Tord Tjernström hälsar närmare ett hundratal engagerade människor hjärtligt välkomna till Åkers Sportcentrum i Åkersstyckebruk. Tord är till vardags kommunalråd i Strängnäs kommun, revyartist och musiker. Tord berättar att vi befinner oss på hisotorisk mark. Åkers Styckebruk är en tätort i Strängnäs kommun som har under medeltiden vuxit upp kring Åkers kyrka men växte avsevärt när bruksorten anlades. Styckebruket grundades på 1500-talet och malmen till kanongjuteriet hämtades från Skottvångs Gruva. Bruket har gett namnet till hela samhället och senare kom även Åkers Krutbruk. Båda är fortfarande fungerande industrier i välbevarade bruksmiljöer. Niklas Witt ordförande i Leader Inlandet hälsar också alla välkomna till den andra upplagan av Landsbygdsting Södermanland som i år arrangeras av Leader Inlandet. Niklas hoppas att alla tar med sig många intryck och erfarenheter den här dagen. Att erfarenheter utbyts och att dagen blir en liten pusselbit för den utveckling vi alla arbetar för. Tord Tjernström Landsbygdsutveckling på bred front skall orterna och servicen på den sörmländska landsbygden utvecklas? De traditionella modellerna fungerar inte. Det behövs nytänkande. Länsstyrelsen utlyser nu 1,1 miljoner kronor för insatser under 2013 och 2014 för att pröva nya servicelösningar och skapa försöksverksamheter för service- och ortsutveckling. Ulrika Lundberg och Peter Eklund bjöd på en liten sketch som utspelade sig vid fikabordet någonstans på den Sörmländska landsbygden. Rollfigureran konstaterar att det är långt till affären och den enda buss man ser är en med ett gäng med Stockholmare som ska ut på jakt och att Johanssons hade fått breda band. -Kan man åka på dem? Det är vi som sitter här idag, eldsjälarna som kan göra skillnad, menar Peter, som nu har slängt av sig kepsen. Hur ska vi få fart på landsbygden, bredband, ökad service samt underlätta för företagarna och skapa fler jobb var en av frågornna som kom fram på Landsbygdstinget Vad har hänt sedan? Södermanland är en slumrande skönhet där befolkningen ökar på landsbygden varje år. Här permanentar vi våra sommarstugor mest i hela landet. Det flyttar in fler i sommarstugor i Gnesta än de bygger nya hus. Befolkningen ökar i städerna och landsbygden men den minskar i mindre tätorter. Vi behöver få en bättre balans, konstaterar Peter. Bredband Bredband är en överlevnadsfråga för landsbygden vilket ger möjlighet till bättre service, inom flera skilda områden. Utan service inga företag. Utan företag ingen service. Under hösten 2012 kom det till ytterligare pengar för bredbandssatsningar och 13 ansökningar på 40 miljoner har hittills kommit in till Länsstyrelsen. Sex av Södermanlands nio kommuner har sökt. Det är cirka 25 projekt totalt. Peter berättar att för ett par veckor sedan utlystes en tävling för nya lösningar i kommuner och landsbygd. Hur Innovativa matverkare Mat har en stor potential för hela Sverige. Flera profiler finns i Södermanland vilket bidrar till att vi kan få ut ännu mera effekter och många duktiga kockar, producenter och förädlare som drar lasset vidare. Det är betydelsefullt som näring och företagande samt inte minst sysselsättning. Det är en av de delarna som kan bättra på företagandet i Södermanland. Många hämtar sina råvaror till de fina restaurangerna i Stockholm från Södermanland. Sveriges största produktutvecklingstävling någonsin med drygt 200 nya matprodukter har under hösten genomförts över hela landet. Varje landskap har under ledning av sina respektive matlandetambassadörer skapat kreativa maträtter, produkter och förpackningar. Silvret gick till Sörmland som tävlade med ett bryggarebröd skapat av Maria Printz, Kerstin Björklund och Anders Olsson. Man har tagit fram ett mustigt, saftigt och hållbart bröd bakat på draven från mikrobryggeriet Eskilstuna Ölkultur. Mat är upplevelse. Här är vi duktiga på dryck också. Magnus i gastronomigruppen. Finesserna från Södermanland. Här görs äppelmustsorter där varje äpplesort mustas för sig. Det blir en must för finsmakaren som så klart har hittat till de bättre restaurangerna. Från Södermanland kommer sex av Sveriges bästa muster. En annan matupplevelse är bröd och korvfestivalen i Stallarholmen som gick av stapeln i mitten av mars. Förra året njöt hela 3000 glada människor av denna nya vinterfest. Peter informerar om att ett kompetensutvecklingsprojekt Våga växa - Företagsutveckling kommer startas upp för mat och andra småföretag. Nu går vi mot slutet på programperioden och Peter uppmanar alla att vara förberedda och utnyttja pengarna som finns för landsbygdsutveckling. Vi ska inte se problem utan se möjligheteterna. Tänk positivt och utveckla landsbygden. Det ska vara gott att leva!

3 Krockplats Kiladalen - Resultatet Larz Johansson från Kiladalens intresseförening var med och tog initiativet för det som resulterade i det första Landsbygdstninget i Södermanland - Krockplats Kiladalen. Focus skulle vara på landsbygdens möjligheter och att konkreta förslag skulle komma fram. Målet var att Landsbygdstinget resulterar i åtgärder som kan följas upp och att det blir ett återkommande arrangemang. Bredbandssatsning Bredband är en grundläggande förutsättning och känns viktigare än någonsin. Kiladalens intresseförening har med projektmedel från Leader Kustlinjen genomfört en förstudie där de även satsade på informationsspridning. Larz förtydligar hur viktigt det är att först förankra och sprida kunskap om bredband. Det krävs informationsmöten vid flera tillfällen för att få med så många som möjligt. Det handlar om stora kostnader som måste fördelas på många hushåll. Efter det bildas byalag, där en stor aktör står för stomnätet och en lokal förening eller byalag står för accessnätet. Bilden av den totala kostanden har man inte förrän man vet hur många som tecknar sig för avtalet och om man får stadsbidrag för bredbandsutbyggnaden Det finns resurser men behövs mer, konstaterar Larz. Sju byalag har hittills bildats och fem ytterligare är på i gång i Kiladalen. Räkna med att det måste få ta tid, minst två år. Från Bidrag till lönsamhet Det är ingen hållbar utväg att enbart förlita sig på bidrag när det gäller att behålla service och utveckling på landsbygden. Det måste vara lönsamt och det gäller att bredda utbudet av varor och tjänster anpassat för efterfrågan. Det måste finnas ett utbud som gör att kunderna lockas dit. Nu är det ett gott läge att visa fördelarna med lokala råvaror, närproducerat och småskalighet. Det finns stora möjligheter med nya former av näthandel som t.ex matkassar, som har ökat och kan vara en kanal för små producenter. Man ser att dubbelboende har stor köpkraft vilket man borde ta tillvara bättre. Kommunbygderådet i Nyköping genomför en förstudie, inom kommersiell och offentlig service, i samarbete med Nyköping och Katrineholm med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen. Studien kommer att resultera i en omfattande katalog med genomförabara åtgärder. Skyltfrågan Vid förra årets Landsbygdsting åskådliggjorde Åsa Ingårda hur svårt det är att få rätt att skylta på ett tydligt sätt till sin näringsverksamhet på landsbygden rätten att tala om att man finns och vad man vill marknadsföra. HSSL tog upp frågan som en programpunkt på landsbygdsriksdagen i Ronneby Larz menar att det inte kan vara av trafiksäkerhetsskäl det är så hårda regler för hur det är tillåtet att skylta på lugna landsbygdsvägar. Det är närmare storstaden det är risk med störande skyltar där trafiken är tätare. HSSL Södermanland driver frågan om skyltning i olika sammanhang. En skrivelse har gjorts till landsbygdsdepartementet och fortsätter aktivt att driva frågan vidare.

4 Bygdeutveckling lokalt engagemang för service på landsbygden Ortsutveckling - en del av Flens kommuns varumärke Karina Krogh jobbar med ortsutveckling och Färdplan Flen och berättade hur Flens kommun har jobbat långsiktigt och hållbart för att utveckla kommunen och dess varumärke. Det behövs både mod och stort engagemang. De bästa ambassadörerna är de som bor i Flen. Flens kommun ligger i Sörmlands hjärta och har invånare varav bor i Flens tätort. I mindre orter och på landsbygden bor 66% av invånarna. Flen har en historia med industri, järnväg, lantbruk och köping. Det finns många herrgårdar, slott och vacker natur. Varför Färdplan Flen? När projektet Färdplan Flen startade hösten 2009 var det en minskande befolkning, man gick från industri till tjänstesamhälle, utbildningen var bristfällig, skolresultaten var låga. Det rådde ett dåligt näringsklimat och attityden till kommunen var inte den bästa. Det var hög tid att göra något och Färdplan Flen drogs igång. Planen sträcker sig över en tioårsperiod. Att ändra attityder är ingen quick-fix menar Karina, det kräver uthållighet. Vi ska ha en gemensam vision och jobba mot gemensamma mål. Inledningen till projektet blev när Malmköpings infart stängdes och det blev ett ramaskri. Man var tvungen att göra något och åkte ut och pratade med de boende och kände att det var ett sätt man ville jobba vidare med. Det handlar om att skapa en dialog och få de boende på orten att bli engagerade i bygdens utveckling. Man pratar med fullmäktige och kommunicerar vilka förändringar som borde göras. Processen Karina berättar att de inte klarar av att jobba med fler än två orter åt gången och att det måste få ta tid. Det är nödvändigt att etablera ett samarbete med bygderåd eller liknande. Coompanion har varit med i processen och skapade förutsättningar för att ett samarbete kom till stånd. Inledningsvis hölls ett stormöte med alla boende, för att ta reda på vad man vill göra och vilka behov som behöver fyllas. Det tar tid att se vilka förutsättningar som finns och hur man ska lösa problemen, vem som ska driva de olika delarna och vad som är möjligt. Alla idéer läggs fram och en prioritering görs av de mest angelägna åtgärderna och det som är möjligt att genomföra. Förslagen tas sedan fram till fullmäktige så att det kan beslutas. Allt handlar om demokrati och man måste få tiden att prata igenom alla delar. På så sätt blir det en bra samverkan mellan ortsborna och tjänstemännen på kommunen. Till en början fanns det en misstänksamhet och det var svårt att få folk att komma till stormöten. Genom att locka med andra arrangemang fick man smyga in Karina, och informationen om ortsutveckling, någonstans i mitten. För att få en bra start på ortsutvecklingen såg man först vilka åtgärder som gick att verkställa relativt snabbt och med små resurer. I Bettna ordnades grillplatser och Hälleforsnäs fick informationsskyltar Effekter Det har skapat en gemensam inriktning för utveckling. Nya och andra idéer har vuxit fram. Det har gett ökad engagemang för ortens utveckling och förbättrade relationer mellan kommunen och orterna. Kunskapen och viljan till medborgardialog i kommunen har ökat genom att man vet vem man ska kontakta för att lösa problem och det skapas en konstruktiv dialog. Bland de possitiva effekterna har det även blivit en ökad samverkan internt i kommunen och nya nätverk har skapats. En fördel med en liten kommun är att man har nära till varandra.

5 Från idé till verkstad Gunilla Jacobsson och Marianne Fröberg är två av de eldsjälar i Föreningen Sparreholms Hantverkshus som engagerat sig föra att möjliggöra ett minispinneri i Sparreholm. En plats där lokala fåruppfödare lämnar ull för kardning och spinning och får hjälp att förädla sin ull och hitta en marknad för avsättningen av de färdiga produkterna. Hur allting började Allting började för tre år sedan när Marianne blev erbjuden att gå en växtfärgningskurs och fick en mindre mängd ull som skulle spinnas. Problemet var att det inte gick att hitta ett spinneri som tog emot en så liten mängd ull för bearbetning. En hel del ull kasserades och de såg behovet och nyttan av ett mindre spinneri. Under tiden idén började mogna såg de ett spinneri i Morjärv som var till salu. men insåg att det var lite väl långt bort. De var i Östergötland och tittade på maskiner men insåg snabbt att det inta var något för dem. Men så kom det till deras kännedom att det fanns en utvärdering av maskiner som gjorts i Östersund. Där fick de information om projektet Ullforum I Östersund. De testade och provade maskinerna men bedrev ingen verksamhet. Marianne och Gunilla kände att maskinerna var lättskötta och anpassade för småskalighet. Förstudie Marianne och Gunnilla sökte stöd för en förstudie och de bildade föreningen Sparreholms Hantverkshus. De bjöd in alla fårägare i Sörmland och enkäter skickades ut till samtliga fårägare i området. Det kom in 250 positiva svar. Samtliga var intresserade av att få sin ull spunnen. Det finns får i Södermanland, men de större är inte av intresse för minispinneriet. Som stöd och kompetens för att ta fram affärsplan tog de hjälp av Coompanion. Det arbetet tog ett år. Då utvärderades även möjligheterna att starta Kooperativ alternativt en ekonimisk förening. Under förstudien besökte de även Norge och tittade både på verksamheten och maskinerna där, vilket gav stor kunskap. Lokaler Så började jakten efter en lämplig lokal. Det fanns några alternativ till lokaler som de var på väg att köpa, men det saknades pengar. Som Marianne och Gunilla uttrycker det Det är inte lätt för ett par ulltanter, att få förtroendet hos banken. Men turen var på deras sida och en man som hade stor kunnighet inom branchen, hade fått vetskap om deras planer. Han var villig att satsa pengar i projektet. Det blev startskottet för Båvens Ullspinneri AB och möjligheten att låna pengar öppnades samt företagsstöd beviljades. Föreningen Sparreholms hantverkshus har 60 medlemmar och Båvens Ullspinneri AB 57 aktieägare som har gått in med en insats på kronor. Vi är överväldigade över hur stor uppslutning det har blivit, säger både Marianne och Gunilla. Nu är de i full gång med att ställa iordning lokalen som ligger precis intill sjön Båven i Sparreholm. Aktieägarna är aktiva och hjälper till att rusta och måla. Maskinerna planeras att levereras i mitten på Maj. Förverkliga Visioner Magnus Svensson, ordförande för Sparreholms Bygderåd berättar om hur de jobbar för att förverkliga sina visioner. När det bjöds in till en träff för dialog mellan ortsborna och kommunen kom ett 90-tal personer. Sparreholmsborna hade aldrig tidigare träffat kommunen och till en början fanns en del missnöjdsamhet och misstro. Men så småningom började man se framåt och de möjligheter som finns. Man insåg att kommunens tjänstemän inte själva kan hitta utvecklingsprojekt som optimalt utvecklar en ort, utan hjälp och engagemang från ortens innevånare. Med andra ord är det Sparreholmsborna det beror på hur ortsutvecklingen kommer att utformas och lyckas. Förankringsarbetet tog ungefär ett halvår. Ortsutvecklingen Allt startade med ett stormöte i januari Där fick alla skriva ner vad man ansåg vara det viktigaste för orten. De olika behoven kunde sedan delas in i fyra grupper. Grupperna träffades en till ett par gånger per veckan då två tjänstemän från kommunen deltog i varje grupp. Varannan månad är det stormöten dit hela byn bjuds in samt kommunens tjänstemän. För att arbetet skulle bli mer strukturerat i grupperna tog de tillsammans med kommunen fram en mall som alla använder. Mallen med deadlines och punkter med vad man pratat om hjälper grupperna och mötena att drivas framåt, mot ett gemensamt mål. Trygghetsvandring i byn För att få fart på utvecklingen genomfördes en trygghetsvandring i byn tillsammans med kommuntjänstemän och politiker. Då såg man över vilka snabba åtgärder som kunde genomföras. Alla på orten kunde hjälpa till och man såg snabba resultat av engagemanget. Av det som togs upp på första mötet har två tredjedelar blivit fixat. Den första dagen togs många fotografier för att förändringarna skulle kunna följas upp.. Arbetet fortsätter Arbetet med ortsutvecklingen och alla möten har bidragit till att man lärt känna varandra och det har blivit en bättre gemenskap. Det har gett en förståelse för att det är viktigt att alla hjälps åt. Det har skapats en positiv anda i Sparreholm. Det har skapats fem nya grupper som jobbar för att genomföra en handlingsplan fram till 2014.

6 Småskalig mat som drivkraft och utflyktsmål på landsbygden När drömmar ska bli verklighet - hur svårt kan det va? Mats och Karin Sjöstedt från Hornuddens trädgård öppnade våren 2009 sin gårdsbutik och matsal. En dröm som realiserades och ett utmanande projekt. Mats och Karin konstaterar att de flesta som driver företag på landsbygden har sin huvudsakliga inkomst på annat håll. Mats berättar att när han kom hem från sitt andra arbete fick han ordna med sådant som krånglade i växthuset. Barnen var uppväxta i växthuset. Familjesituationen Deras föräldrar hade ofta yttrat att om de bara vågat. Modet hade svikit i deras fall. Mats och Karin ville inte hamna i samma situation och säga samma sak till sina barn. Med utflugna barn kände de att det var rätt tid att realisera sina drömmar. De var på flera utbildningar anordnade av jodbruksverket. Nu ville de ta tillfället att satsa på det de trodde på. Om någon sagt till dem innan att låna en miljon och jobba större delen av dygnets timmar, hade man kanske tänkt en vända till innan man gav sig in i det. Men de ångrar ingenting. De trivs med det de gör, det är kul att jobba för något man brinner för. Platsen medförde att det fanns möjlighet att satsa på Hornudden. Det fanns stor potential. Man har sett en ökad efterfrågan på lokalodlat till skillnad från före 2006, då var de ekologiska alternativen mer efterfrågade. Startskottet Våren 2007 blev ett startskott med det nya Landsbygdsprogrammet och möjligheterna att söka projektstöd. Det är en utmaning att driva stora projekt där man gör allt själv. De berättar att räddningen för dem var en vattenskada i huset som gjorde att de blev tvungna att bo i husvagn. Otur, kan man tycka, men det medförde att de vanliga hushållsyslorna inte behövde tas omhand. Mats och Karin konstaterar att ofta för det med sig fler delar i ett projekt som man inte från början räknat med. Det är viktigt för dem att alltid tänka på helheten. Båda växthusen är införskaffade begagnat så även restaurangköket. De tittade på olika energilösningar men beslutade att ta energi från Mälaren, en stor kostnad. Men där fanns möjlighet att få investeringsbidrag. På rabarberfestivalen 2009 var det premiär, grävmaskiner gick utanför. Gästerna var imponerade av arbetet och återvände för att se vad som hänt sedan senast. Hållbar utveckling Hordnuddens trädgårds affärsidé är att odla, förädla, sälja och servera hållbara produkter och upplevelser. Deras ekologiska tomater står i centrum. Hornudden var bland de första som introducerade små orange och ovala tomater. Inte praktiskt men roligt och nyttigt, konstaterar Karin. För att bredda verksamheten töms växthusen på vintern och möbleras för 200 gäster och serveringstillstånd finns för samgliga lokaler. Här serveras bland annat julbord. Utvecklingen av verksamheten har medfört att det är högsäsong året runt. Kockar och butiker bjuds in till Hornudden för att skapa långsiktigar relationer och bädda för framtiden. För att öka kunskapen och lära andra om hållbar mat har de samarbete med skola och förskola. Hornuddens trädgård tar emot volontärer och pratikanter, med skiftande ursprung och ålder, från hela världen. In tresset för människor och ekologi är gemensamt. Mats och Karin jobbar för en hållbar utveckling även socialt och ekonomiskt. Vi ska vara rädda om vår Jord Det är vår planet, där bor vi som barnbarnet Otto 2,5 år så klokt sa.

7 Kan fett vara nyttigt? produkt som man brinner för, marknadsför den sig själv, menar Erica. Det tar tid men nu finns Julita Rapsolja i hela Sverige. Till en början var det ingen som ville provsmaka rapsoljan, men sedan olivoljan blivit mer populär har även rapsoljan fått uppsving. Ett telefonsamtal En av Sveriges framträdande kockar Björn Franzen, ringde en dag och ville att Erica skulle utveckla en product enbart för honom. Under produktionen när rapsen pressas, silas inte oljan, utan den cementeras och samlas som en tjock massa på botten. Hon erbjöd sig att skicka upp restprodukten i form av massa till honom. Efter ett tag ringde Björn tillbaka och berättade att han kombinerat en fantastisk rätt av producten som smakade hav. Det är ett bevis på att produkten fortsätter leva, den kommer vidare och andra hittar sina användningsområden. Erica Larsson äger och driver julita rapsolja sedan ett år tillbaka. Hon har gått från att vara liten till att bli rikskänd. Tidigare jobbade hon inom bland annat hälsokost, Julita museet och i caféet. På Julita såldes rapsoljan och där träffade hon dåvarande ägaren. Erica hade redan då många idéer och försökte driva på för att få honom att produktutveckla. När den dåvarande ägaren gick bor tog hans barn över. De försökte övertala Erica att ta över produktionen, men ensam med en liten son kändes det för osäkert. Tillsammans med en kompis började de att driva det som en hobby. De höll på i tre år då kompisen ville gå vidare. Erica som haft det som bisyssla sa upp sig och beslutade sig för att satsa helhjärtat på oljan. Gårdsbutiken Pressen hon anväder i produktionen har stått på Julita gård. Erica huserade där i ett litet grönt trekantigt hus. Hon var tillgänglig för besökare där hon visade tillverkningen och hade direktkontakt med kunderna. Nackdelen var alla avbrotten i arbetet vilket kunderna inte alltid hade förståelse för. Vid den här tiden hade hon träffat en man som är bonde. Han tyckte det var en god idé att hon flyttade till honom. Nu håller hon till i Båsenberga. Där finns nu en gårdsbutik vid golfen. Kunderna kan åka förbi och köpa det de behöver och Ericka blir inte störd i productionen. Förutom att pressa oljan krävs även kunskap om hur man gör med flaskor, etiketter och regler. När det gäller marknadsföring känner Erica att det är en sak hon är mindre bra på. Istället har konsentrationen lagts på att göra den bästa rapsoljan. Har man en Varm- eller kallpressad rapsolja Det finns varmpressad och kallpressad rapsolja. När den varmpressade oljan produceras hettas den upp i en slags hexan i höga temperaturer och pressar nästintill 100%. Den måste renas är ofärgad och relativt smaklös. Den kallpressade oljan pressas och man får ut ca 24%, den blir nyttigare och betydligt mer smakrik. Om konsumenterna får kunskap om varför det blir dyrare, får produkten ett större värde. Det finns olika fettsorter och kroppen behöver fett, annars kan vi inte leva. Tänk er hur man gör om man får stopp i ett rör, fett löser fett. Det vill säga rätt sorts fett. Erica har en vårraps den är gul och har en smak, och den är jättegod, det är rätt srts fett. Flera produkter Oljan finns även smaksatt med olika kryddor. Det ger en bredd i sortimentet och mer inspiration i köket för dem som använder oljorna. för att inte något skulle gå till spillo provade man att göra tvål på gammalt vis då man försåpar oljan. Det blev lyckat och den blev bra för att den återfettade huden på ett väldigt naturligt sätt. Man kan göra så mycket bra, menar Erica men låt det ta tid. Erica avslutar sin föreläsning med de kloka orden: - Galna idéer behövs, låt dem utvecklas vidare, ta tillvara på dem. Det är viktigt att se vad man har nära och gynna dem som bor nära. Det är många som har börjat pressa olja vilket är jättebra. Alla får sin egen prägel. Är fett nyttigt, ja för mig i mitt företagande, för landsbygden och för sysselsättningen, många berörs. Den som gör förpackningen, etiketter o.s.v det blir ringar på vattnet. Fett är nyttigt. Lunch och Dialogstationer Kvinnorna från Strängnäs Q bjöd oss på en fantastisk färgstark lunchbuffé som de också komponerat och tillagat. Sörmländska råvaror mötte världen i exotiska rätter som Soljanka, en soppa från Ryssland, Falafel med humus, från Arabländerna och fantastiskt goda Spring rolls med chili, vårrullar från Filippinerna. Vid dialogstationerna blev det tillfälle att byta erfarenheter med varandra och lyfta fram och diskutera frågor med företrädare för olika organisationer; Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Ung företagsamhet, Coompanion, HSSL, LRF, Sörmlandsidrotten. de tre leaderområdena samt fiskeområdet i Södermanlan.

8 Att jobba vidare med Under dialogstationspassen kom det fram en hel del som kräver mer focus att jobbar vidare med till nästa Landsbygdsting Södermanland Bland annat följande: Arbeta för att engagera fler unga på landsbygden. Kompetensutveckling för företagare Bredband - är en fråga som fortfarande är aktuell. Service på landsbygden - affärer och kommunikaitoner Vi måste jobba för en hållbar utvecking Vi konstaterar att vi måste våga tänka nytt, och inspireras och sneglar lite på hur de bland annat arbetat med utvecklingen i Sparreholm. Avslutning Niklas och Birgit från Leader Inlandet överlämnar Byakistan med budkavlen och dokumentation till Karina och Denny på Leader Gränslandet som blir arrangörer för Landsbygdsting Södermanland Vi önskar dem Lycka Till, och ser fram emot nästa års Landsbygdsting. Ute på verandan på Åkers Sportcenturm väntade sedan en kanonavslutning, i dubbel bemärkelse, i form av salut med två kanonen och Drumcorps som bjöd på en uppvisning med med sina trumvirvlar. Leader Inlandet tackar alla som på olika sätt bidragit till att den här dagen blivit en inspiration för att arbeta vidare med utveckingen av vår landsbygd.

9 Fotograf under dagen var: Lennart Hansson Leader Inlandet Arrangör för 2013 Leader Inlandet Ideell förening Munktell Science Park, Munktellstorget 2, Eskilstuna Tel ,