Förskolepedagogik I, 30 högskolepoäng Early Years Education I, Intermediate Course, 30 Credits

Transkript

1 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Förskolepedagogik I, 30 högskolepoäng Early Years Education I, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: PE2011 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2014 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha - kunskaper om förskolans och förskoleklassens mål avseende barns lek, utveckling och lärande, - kunskaper om olika teoretiska perspektiv utifrån nationell och internationell forskning om yngre barns lek, kamratrelationer, interaktion och meningsskapande i förskola och förskoleklass, - förståelse för lek, utveckling, omsorg och lärande i förhållande till ålder, kön, etnicitet och miljö, - kunskaper om området IKT och dess användning i förskola och förskoleklass i förhållande till yngre barns lek, kommunikation och lustfyllda lärande, - grundläggande kunskaper om barns språk- och skriftspråksutveckling utifrån olika teoretiska och didaktiska perspektiv, - kunskaper om förskolans mål avseende barns språktillägnande, - kunskaper om teoretiska perspektiv på barns lek och lärande i matematik i förskola och förskoleklass, och - kunskaper om förskolans mål avseende barns matematiska lärande. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - diskutera och problematisera de institutionella villkor som styr barns lek, utveckling, omsorg och lärande, - utveckla en förmåga att skapa miljöer som främjar och utmanar barns lek, utveckling och

2 2(7) lustfyllda lärande, - överväga tänkbara didaktiska val och handlingsalternativ som stimulerar lek, interaktion och lustfyllt lärande, - överväga tänkbara didaktiska val vad gäller kreativ IKT- användning för barn i förskola och förskoleklass, - översiktligt jämföra olika teoretiska perspektiv på språk- och skriftspråkstillägnande och dess konsekvenser för arbetet i förskola och förskoleklass, - planera för och värdera den pedagogiska verksamhetens innehåll och arbetsformer i syfte att tillvarata och vidareutveckla alla barns språkliga erfarenheter och kompetenser, - analysera, planera för och följa upp barns språkutveckling i förskolans verksamhet, - analysera, planera för och följa upp barns matematiska utveckling i förskolans verksamhet, - utmana och stimulera barns matematiska tänkande utifrån kunskaper om barns utveckling och lärande, och - visa förmåga att planera verksamhetens innehåll och miljö för att tillvarata och vidareutveckla alla barns matematiska erfarenheter och kompetenser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - följa, värdera och reflektera över olika teorier, metoder och synsätt vad gäller barns lek, utveckling, omsorg och lärande, - granska verksamhetens innehåll och miljö samt förskollärares pedagogiska ledarskap och didaktiska val i förhållande till barns lek, utveckling och lärande, - överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i arbetet med att främja en, för alla barn, gynnsam språk- och lärandemiljö i förskolan i relation till aktuell forskning och förskolans uppdrag, - visa förståelse för betydelser och konsekvenser av flerspråkighet i relation till barns utveckling och lärande, och - överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet som främjar lek och matematiskt lärande i relation till aktuell forskning. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen är uppdelad i tre delkurser: Delkurs 1: Lek, utveckling, omsorg och lärande, 15 högskolepoäng (Understanding Play, Development, Care and Learning in the Early Years, 15 credits) I delkursen behandlas och granskas förskolans mål och det uppdrag som lärare i förskola och förskoleklass har i förhållande till lek, kommunikation, utveckling, omsorg och barns lustfyllda lärande. Med dessa begrepp i fokus granskas och behandlas barns vardag i förskola och förskoleklass från olika perspektiv. Förskolans och förskoleklassens kultur och olika pedagogiska inriktningar diskuteras och problematiseras liksom de olika villkor som barn befinner sig i och skapar. Aktuell forskning som belyser lekens betydelse för barns kommunikation, utveckling och lärande ur såväl nationellt som internationellt perspektiv samt i förhållande till ålder, kön, etnicitet och miljö studeras. IKT- användning i förskolan behandlas, liksom hur den pedagogiska miljön, ett pedagogiskt ledarskap samt lärares förhållningssätt ger utrymme för barns lek, kommunikation, utveckling och lustfyllda lärande. Kursen ger dessutom grundkunskaper om förskolebarns lek, omsorg, utveckling och lärande utifrån skilda teoretiska perspektiv. Delkurs 2: De yngre barnens språkande, 7,5 högskolepoäng (Children's Language and Literacy Learning in the Early Years, 7.5 credits) I delkursen studeras barns tidiga språk- och skriftspråksutveckling utifrån aktuell ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk forskning och relateras till förskolans uppdrag att skapa en, för alla barn, gynnsam språk- och lärandemiljö i förskolan. I delkursen problematiseras frågor om didaktisk kompetens och didaktiska val av innehåll och arbetsformer i relation till barns språkande och lärande. Lekens betydelse för barns kreativa användande och utforskande av språk belyses liksom frågor om barns språkande och kommunikation via olika multimodala uttrycksformer och IKT. Vidare behandlas frågor kring flerspråkighet och betydelsen av ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan. Analys och uppföljning av barns språkutveckling behandlas, liksom aktuell debatt om detta. Delkurs 3: Barn upptäcker matematiken, 7,5 högskolepoäng (Children Discover and Learn Mathematics, 7.5 credits) Delkursen behandlar hur synen på matematiken i förskola och skola har utvecklats över tid. Även

3 3(7) de tankar om lärande i matematik som präglat utvecklingen belyses. Med utgångspunkt från Lpfö 98/2010 och aktuellt diskussionsmaterial studeras förskolans mål i matematik, och hur arbetet i förskolan kan bidra till att barn genom lek och lustfyllt lärande utvecklar taluppfattning och problemlösningsförmåga. Barns utveckling och lärande i matematik i förskola och förskoleklass studeras samt hur matematik behandlas i relation till förskolebarns språkande och kunskapsutveckling i olika sammanhang. Därvid studeras förskolebarns möten med matematik i natur och kultur i närmiljön. Förskolebarns förhållande till interaktiva medier uppmärksammas. Med utgångspunkt i aktuell forskning och den studerandes erfarenheter bearbetas frågor om didaktiska val om hur förskolan kan utmana alla barns matematiska lärande i relation till barnens tidigare erfarenheter och framtida skolgång. Förskollärarens ansvar för att främja verksamhetens utveckling diskuteras. Studieformer Delkurs 1 Undervisningen sker genom föreläsningar, fältarbete och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Delkurs 2 Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier som också inkluderar en workshop. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Delkurs 3 Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier som också inkluderar en workshop. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Lek, utveckling, omsorg och lärande II (Provkod: 0101) Deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Lek, utveckling, omsorg och lärande I, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0102) Fältstudieuppgift som sammanställs och redovisas vid ett seminarium. (Delkurs 1) Lek, utveckling, omsorg och lärande III, 10 högskolepoäng. (Provkod: 0103) Skriftlig individuell uppgift i form av ett paper. Uppgiften presenteras och diskuteras vid ett seminarium. (Delkurs 1) De yngre barnens språkande, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Skriftlig individuell uppgift i form av ett paper. Uppgiften presenteras och diskuteras vid ett seminarium. (Delkurs 2) De yngre barnens språkande II (Provkod: 0201) Deltagande i seminarier. (Delkurs 2) Barn upptäcker matematiken, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Skriftlig individuell uppgift i form av ett paper. Uppgiften presenteras och diskuteras vid ett seminarium. (Delkurs 3) Barn upptäcker matematiken II (Provkod: 0301) Deltagande i seminarier. (Delkurs 3) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna

4 4(7) bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Lek, utveckling, omsorg och lärande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Lek, utveckling, omsorg och lärande I Lek, utveckling, omsorg och lärande III De yngre barnens språkande De yngre barnens språkande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Barn upptäcker matematiken Barn upptäcker matematiken II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning förskola, minst 15 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på helkurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Övergångsbestämmelser För information gällande regler om examination/fullgörande av obligatoriska moment när kurser upphört eller genomgått större förändringar se länk nedan. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, (2010),

5 5(7) [ 23 sidor Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442], 16 sidor Bartholdsson, Åsa (2010) Mamma, pappa, barn. Femåringar om den heterosexuella familjen som livsprojekt. I Fanny Ambjörnsson & Maria Jönsson, red: Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet Göteborg & Stockholm: Makadam, (s läses) Björk-Willén, Polly; Gruber, Sabine; Puskás, Tünde; Runfors, Ann & Häll, Linda (2013) Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag Stockholm: Liber, 168 sidor Corsaro, William A (2003) Were friends right? Inside kids culture Washington DC: Joseph Henry Press, 245 sidor Doverborg, Elisabet & Pramling, Samuelsson, Ingrid (2012) Att förstå barns tankar - kommunikationens betydelse Stockholm: Liber, 89 sidor Eidevald, Christian (2011) "Anna bråkar" - att göra jämställdhet i förskolan Stockholm: Liber, 205 sidor Frödén, Sara (2012) I föränderliga och slutna rosa rum. En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola Örebro: Örebro universitet, Örebro studies in education 35, 283 sidor (s läses) Hagström, Eva (senaste upplaga) Referenshantering i Pedagogik Örebro: Örebro universitet, 35 sidor Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, sidor (s läses) Ljung-Djärf, Agneta & Tullgren, Charlotte (2009) Den goda DATOR LEKEN Pedagogiska Magasinet, Nummer 1 februari 2009, 4 sidor Magnusson, Eva (2003) Psykologi och kön. Från könsskillnader till genusperspektiv Stockholm: Natur och Kultur, 330 sidor (kap. 6 Utvecklingspsykologi läses) Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005) Barn och leksaker i lek och lärande Stockholm: Liber, 160 sidor Oksnes, Maria (2011) Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom Stockholm: Liber, 184 sidor Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson (2008) Det lekande lärande barnet - en utvecklingspedagogisk teori Stockholm: Liber, 226 sidor Riddersporre, Bim & Persson, Sven red. (2010) Utbildningsvetenskap för förskolan Stockholm: Natur och Kultur, 271 sidor (s , 61-79, , , läses). Smidt, Sandra (2010) Vygotskij och de små och yngre barnens lärande Lund: Studentlitteratur, 218 sidor (s. 9-86, s läses) Tullgren, Charlotte (2004)

6 6(7) Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences, 10, 130 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442], 16 sidor Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010) Barn utvecklar sitt språk Lund: Studentlitteratur, 288 sidor (s , s , s läses) Fast, Carina (2008) Literacy: i familj, förskola och skola Lund: Studentlitteratur, 153 sidor Holm, Lars & Laursen, Helle Pia, red. (2010) Språklig praxis i förskolan Lund: Studentlitteratur, 125 sidor (s läses) Håkansson, Gisela (1998) Språkinlärning hos barn Lund: Studentlitteratur, 115 sidor Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, [ 281 sidor Lindö, Rigmor (2009) Det tidiga språkbadet Lund: Studentlitteratur, 250 sidor Riddarsporre, Bim & Persson, Sven, red. (2010) Utbildningsvetenskap för förskolan Stockholm: Natur & Kultur, 271 sidor (s läses) Skolverket (2013) Flera språk i förskolan - teori och praktik Stockholm: Fritzes, 75 sidor Smidt, Sandra (2010) Vygotskij och de små och yngre barnens lärande Lund: Studentlitteratur, 218 sidor (s läses) Thomsen, Inge Benn (2007) TRAS: Tidig registering av språkutveckling: en vägledning i användning av schema Specialpedagogisk forlag, 28 sidor Thuresson, Hanna (2013) Att läsa bilder med kroppen. En studie om yngre förskolebarns kommunicerande. Karlstad University Studies 2013:7. Licentiatuppsats Karlstad universitet, 102 sidor Wedin, Åsa (2011) Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år Lund: Studentlitteratur, 137 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442], 16 sidor Björklund, Camilla (2009) Bland bollar och klossar. Matematik för de yngsta i förskolan Lund: Studentlitteratur, 195 sidor (s läses) Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran, red. (2009) Små barns matematik Göteborgs universitet, Göteborg: NCM, 190 sidor (s läses)

7 7(7) Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, 281 sidor (s läses) McIntosh, Alistar (2009) Förstå och använda tal - en handbok Göteborgs universitet, Göteborg: NCM, 244 sidor (s läses) Riddarsporre, Bim & Persson, Sven, red. (2010) Utbildningsvetenskap i förskolan Stockholm: Natur & Kultur, 271 sidor (s läses) Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Kirsti Elin Lie (2004) Det matematiska barnet Stockholm: Natur och Kultur, 330 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan På delkurs 1 tillkommer texter avseende aktuellt implementeringsmaterial och aktuell debatt i anslutning till undervisningen. Dessutom tillkommer vetenskapliga texter/artiklar i samband med undervisningen, 200 sidor. Väljs i samråd med läraren. På delkurs 2 tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar i anslutning till undervisningen, 200 sidor. Väljs i samråd med läraren. På delkurs 3 tillkommer texter/artiklar samt en valbar avhandling, 200 sidor. Väljs i samråd med läraren.