Kursplan. Förskolepedagogik I, 30 högskolepoäng Early Years Education I, 30 Credits. Mål 1(7) Mål för utbildning på grundnivå.

Transkript

1 1(7) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Förskolepedagogik I, 30 högskolepoäng Early Years Education I, 30 Credits Kurskod: PE018G Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2017 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs visa - kunskaper om förskolans och förskoleklassens mål avseende barns lek, utveckling och lärande, - kunskaper om yngre barns lek, utveckling, lärande, kamratrelationer och meningsskapande i förskola och förskoleklass utifrån olika teoretiska perspektiv, - förståelse för lek, utveckling och lärande i förhållande till ålder, kön, etnicitet och miljö, - grundläggande kunskaper om estetiska lärprocesser samt informations- och kommunikationsteknik (IKT) och dess användning i förskola och förskoleklass i förhållande till yngre barns lek och lärande, - grundläggande kunskaper om barns språk- och skriftspråksutveckling utifrån olika teoretiska och didaktiska perspektiv, - kunskaper om förskolans och förskoleklassens mål avseende barns språktillägnande, - kunskaper om teoretiska perspektiv på barns lärande i matematik i förskola och förskoleklass, och - kunskaper om förskolans och förskoleklassens mål avseende barns matematiska lärande. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - diskutera och problematisera de institutionella villkor som styr barns lek, utveckling och lärande, - överväga tänkbara didaktiska val och handlingsalternativ som stimulerar lek och lärande, - överväga tänkbara didaktiska val vad gäller kreativ IKT-användning och estetiska praktiker för barn i förskola och förskoleklass, - reflektera över och pröva kvalitativa forskningsmetoder, - översiktligt jämföra olika teoretiska perspektiv på språk- och skriftspråkstillägnande och dess konsekvenser för arbetet i förskola och förskoleklass, - planera för och värdera den pedagogiska verksamhetens innehåll och arbetsformer i syfte att

2 2(7) tillvarata och vidareutveckla alla barns språkliga erfarenheter och kompetenser, - analysera, planera för och följa upp barns språkutveckling i förskolans och förskoleklassens verksamhet, - analysera, planera för och följa upp barns matematiska utveckling i förskolans verksamhet, - utmana och stimulera barns matematiska tänkande utifrån kunskaper om barns utveckling och lärande, och - visa förmåga att planera verksamhetens innehåll och miljö för att tillvarata och vidareutveckla alla barns matematiska erfarenheter och kompetenser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att - värdera och reflektera över olika teorier, metoder och synsätt vad gäller barns lek, utveckling och lärande, - diskutera och problematisera förskollärares pedagogiska ledarskap och didaktiska val i förhållande till teorier och forskning om barns lek, utveckling och lärande, - överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i arbetet med att främja en, för alla barn, gynnsam språk- och lärandemiljö i förskolan och förskoleklassen i relation till aktuell forskning och förskolans uppdrag, - visa förståelse för olika mångfaldsaspekter såsom flerspråkighet i relation till barns språkutveckling och lärande, och - överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet som främjar matematiskt lärande i relation till aktuell forskning. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Lek, utveckling och lärande, 15 högskolepoäng I delkursen behandlas barns lek, utveckling och lärande utifrån skilda teoretiska perspektiv och utifrån dessa granskas de mål och det uppdrag som lärare i förskola och förskoleklass har. Skilda institutionella villkor och olika pedagogiska inriktningar i förskola och förskoleklass diskuteras och problematiseras också. Aktuell forskning som belyser lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt i förhållande till ålder, kön, etnicitet och miljö studeras. Med utgångspunkt i forskning och den studerandes egna erfarenheter diskuteras konsekvenserna av olika didaktiska val och handlingsalternativ som syftar till att främja barns lek och lärande. Etiska frågor kring forskning med och om barn diskuteras och kvalitativa forskningsmetoder prövas och reflekteras över i en fältstudie. Även estetiska lärprocesser och praktiker samt användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolan behandlas, diskuteras och prövas. Delkurs 2 De yngre barnens språkande, 7,5 högskolepoäng I delkursen behandlas grundläggande kunskaper om barns språk- och skriftspråkliga utveckling utifrån ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk forskning. Förskolans och förskoleklassens uppdrag gällande barns språkande diskuteras, liksom analys och uppföljning av barns språkutveckling. Delkursen ger tillfälle att pröva och problematisera olika didaktiska val av innehåll och arbetsformer i relation till barns språkliga lärande och utveckling. Lekens betydelse för barns kreativa användande och utforskande av språk belyses, liksom barns språkande och kommunikation via olika multimodala uttrycksformer och IKT. Vidare behandlas mångfaldsaspekter kopplat till barns språkliga lärande, såsom flerspråkighet och vikten av ett interkulturellt förhållningssätt. Delkurs 3 Barn upptäcker matematiken, 7,5 högskolepoäng Delkursen behandlar hur synen på matematiken i förskola och skola har utvecklats över tid. Även de tankar om lärande i matematik som präglat utvecklingen belyses. Med utgångspunkt från Lpfö 98/2010 och Lgr 11 studeras förskolans mål i matematik, och hur arbetet i förskolan kan bidra till att barn genom lek och lärande utvecklar förmågor som bl. a. tal- och rumsuppfattning och problemlösning. Barns utveckling och lärande i matematik i förskola och förskoleklass samt kunskaper om relevant matematik för förskollärare behandlas. Vidare studeras förskolebarns möten med matematik i natur och kultur. Med utgångspunkt i aktuell forskning och den studerandes erfarenheter bearbetas frågor om didaktiska val kring hur förskolan kan utmana alla barns matematiska lärande i relation till barnens tidigare erfarenheter och framtida skolgång. Förskollärarens ansvar för att främja verksamhetens utveckling diskuteras. Delkursernas ordning kan komma att ändras. Studieformer Undervisning kan ske genom föreläsningar, fältarbete, workshops och seminarier.

3 3(7) Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Lek, utveckling och lärande I, 5 högskolepoäng. (Provkod: 1001) Fältstudieuppgift. (Delkurs 1) Lek, utveckling och lärande II (Provkod: 1002) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Lek, utveckling och lärande III, 9 högskolepoäng. (Provkod: 1003) Skriftlig individuell uppgift. (Delkurs 1) Lek, utveckling och lärande IV, 1 högskolepoäng. (Provkod: 1005) Muntlig presentation. (Delkurs 1) De yngre barnens språkande I, 5,5 högskolepoäng. (Provkod: 0202) Skriftlig individuell uppgift. (Delkurs 2) De yngre barnens språkande II (Provkod: 0201) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 2) De yngre barnens språkande III, 2 högskolepoäng. (Provkod: 0203) Gruppuppgift som presenteras muntligt vid ett seminarium samt en individuell skriftlig uppgift i anslutning till gruppuppgiften. (Delkurs 2) Barn upptäcker matematiken I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0302) Skriftlig individuell uppgift. (Delkurs 3) Barn upptäcker matematiken II (Provkod: 0301) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 3) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment beslutar examinator om ordinarie regler för omexamination ska gälla eller om ersättningsuppgift ska ges. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Lek, utveckling och lärande I Lek, utveckling och lärande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Lek, utveckling och lärande III Lek, utveckling och lärande IV

4 4(7) De yngre barnens språkande I De yngre barnens språkande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). De yngre barnens språkande III Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Barn upptäcker matematiken I Barn upptäcker matematiken II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 19,5 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor 15 högskolepoäng från Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning förskola, 30 högskolepoäng, där verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng ingår. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida. Kurslitteratur och övriga läromedel Referenslitteratur Fleer, Marilyn & van Oers Bert (red.) (2016) International Handbook on Early Childhood Education The Netherlands: Springers Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442] Bartholdsson, Åsa (2010) "Mamma, pappa, barn. Femåringar om den heterosexuella familjen som livsprojekt" i Fanny Ambjörnsson & Maria Jönsson, red: Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet Göteborg & Stockholm: Makadam Björk-Willén, Polly; Gruber, Sabine; Puskás, Tünde; Runfors, Ann & Häll, Linda (2013) Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag

5 5(7) Corsaro, William A (2003) Were friends right? Inside kids culture Washington DC: Joseph Henry Press Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012) Att förstå barns tankar - kommunikationens betydelse Stockholm : Liber Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva, red. (2015) Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet Frödén, Sara (2012) I föränderliga och slutna rosa rum. En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola Örebro: Örebro universitet, Örebro studies in education 35 Halldén, Gunilla (2007) Den moderna barndomen och barns vardagliv Stockholm: Carlssons Hallström, Jonas, Elvstrand, Helene & Hellberg Kristina (2014) "Gender and Techology in Free Play in Swedish Early Childhood Education" i International Journal of Techology & Design Education 25, s Hangaard Rasmussen, Torben (2016) Lek på rätt väg? På spaning efter leken Hellman, Annette (2013) Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, Lunneblad, Johannes (2009) Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter Lund: Studentliteratur, (valbar mot Skans) Magnusson, Eva (2003) Psykologi och kön. Från könsskillnader till genusperspektiv Stockholm: Natur och Kultur, (valda delar läses) Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005) Barn och leksaker i lek och lärande Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010) Utbildningsvetenskap för förskolan Stockholm: Natur och Kultur, (valda delar läses) Skans, Anders (2011) En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken Malmö: Malmö Studies in Educational Science. Licentiate dissertation series 2011:16, (valbar mot Lunneblad) Tullgren, Charlotte (2004) Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences, 10 Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed Vetenskapsrådets rapportserie, 1: 2011 Øksnes, Maria (2011) Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom

6 6(7) Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442] Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010) Barn utvecklar sitt språk Fast, Carina (2008) Literacy: i familj, förskola och skola Holm, Lars & Laursen, Pia Helle (red.) (2010) Språklig praxis i förskolan, (valda delar läses) Håkansson, Gisela (2014) Språkinlärning hos barn Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, [ Lindö, Rigmor (2009) Det tidiga språkbadet Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2014) Berättande i förskolan Stockholm: Natur och Kultur Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010) Utbildningsvetenskap för förskolan Stockholm: Natur och Kultur Skolverket (2013) Flera språk i förskolan - teori och praktik Stockholm: Fritzes Thuresson, Hanna (2013) "Att läsa bilder med kroppen. En studie om yngre förskolebarns kommunicerande" i Karlstad University Studies 2013:7. Licentiatuppsats Karlstad universitet, Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, (2010), Lgr 11, Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442] Bishop, Alan J (1988) "Mathematics Education in its Cultural Context" I Educational Studies in Mathematics 19(2), s Björklund, Camilla & Franzén, Karin (red.) (2015) De yngsta barnens matematik Bäckman, Kerstin (2015) Matematiskt gestaltande i förskolan Åbo: Åbo Akademi University Press, (Doktorsavhandling), Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red.) (2009)

7 7(7) Små barns matematik Göteborgs universitet, (valda delar läses) Helenius, Ola, Johansson, Mari, Lange, Troels, Meaney, Tamsin & Wernberg, Anna (2016) Matematikdidaktik i förskolan. Att utveckla lekfulla, matematiska barn Malmö: Gleerups Utbildning AB Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, (valda delar läses) McIntosh, Alistar (2009) Förstå och använda tal - en handbok Göteborgs universitet, Göteborg: NCM Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010) Utbildningsvetenskap i förskolan Stockholm: Natur och Kultur Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1 Tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar ca 150 sidor i anslutning till undervisningen enligt lärares instruktioner. Delkurs 2 Tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar ca 100 sidor i anslutning till undervisningen enligt lärares instruktioner samt kartläggningsmaterial för uppföljning av barns språkutveckling. Delkurs 3 Tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar ca 150 sidor i anslutning till undervisningen enligt lärares instruktioner..