ETT ANSTÄNDIGT FÖRSLAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT ANSTÄNDIGT FÖRSLAG"

Transkript

1 ETT ANSTÄNDIGT FÖRSLAG om hur bibliotek och förlag kan ingå partnerskap för att skapa en större och mer dynamisk svensk eboksmarknad FÖRORD När denna utredning skrivs är frågan om eböcker på bibliotek brännande aktuell. I dagspress och på bloggar pågår en livlig debatt om bristerna med både den svenska modellen för utlåning av eböcker och med den som dominerar i större delen av resten av världen. I slutet av januari skriver Dagens Nyheter att "ett nytt upphovsrättskrig pågår mellan förlagen och biblioteken." De dramatiska ordvalen är berättigade. Under det gångna året har tonläget hårdnat betydligt i förhandlingen mellan bibliotek och förlag, särskilt tydlig är utvecklingen i den anglosaxiska världen. I Storbritannien tvingades bibliotek för en tid sedan sluta låna ut eböcker via sina webbsidor, vilket gav upphov till högljudda protester bland annat från landets handikappsorganisationer. I USA har många förlag helt upphört att serva bibliotek med eböcker, och det finns bibliotek som sätter enskilda förlag i blockad som protest mot försämrade villkor. Konflikterna är tydliga symptom på att hela havet stormar för bokbranschen. Men i tider av förändring finns också möjligheter. Den franska senaten godkände i början av 2012 ett radikalt lagförslag som innebär att staten kan börja digitalisera böcker som är "out of commerce", titlar som alltså fortfarande 1

2 är upphovsrättsligt skyddade men som kommersiella aktörer inte själva mäktat med att konvertera till eböcker. Av en händelse klubbas samtidigt en uppdatering av det svenska filmavtalet, en lika radikal konstruktion som sedan decennier gjort det möjligt för kommersiella och statliga aktörer att arbeta tillsammans för kulturen och allmänhetens bästa. Även denna skrift är ett resultat av partnerskap mellan "stat och kapital", om än i mycket liten skala. Publit har sedan länge arbetat tillsammans med Stockholms stadsbibliotek för att utforska nya modeller för att öka utbudet av svenska eböcker; skapa en mer dynamisk eboksmarknad och samtidigt etablera ett bra sätt för bibliotek att hantera eböcker. Denna utredning kommer som titeln antyder mynna ut i idéer om hur bibliotek och förlag kan samverka kring eboken. Den stora ansträngningen har dock inte varit att formulera ett förslag, utan att försöka förstå de många inblandade parternas behov, rädslor och motivationer. Även om följande sidor kommer handla mycket om "förlagen" och "biblioteken" förgrenar sig frågan om eböcker på bibliotek till att handla om allt från författarens villkor till återförsäljarens. Det har varit nödvändigt att gå till botten med frågor om upphovsrätt och avtalslicenser samt att syna erfarenheter från film- och musikbranschen. Det hade kort sagt varit omöjligt att skriva denna text utan att träffa och prata med väldigt många människor. Jag vill därför tacka en rad personer för att ha tagit sig tid att djupintervjuas, uppräknade i den ordning vi träffades under vintern 2011/2012. Tack Richard Herold, litterär chef på Natur & Kultur och tidigare förlagschet på Atlas, ett av de förlag som var först med att i stor skala producera eböcker och göra dem tillgängliga för utlåning. Tack Niclas Lindberg, ordförande för Svensk Biblioteksförening som hjälpte mig förstå folkbibliotekens agenda. Tack Mats Söderlund och Torbjörn Öström, ordförande respektive förbundsjurist på Sveriges Författarförbund för en ovärderlig djupdykning i upphovsrättens teoretiska och historiska grundvalar samt för att hjälpa mig se upphovsmannens perspektiv. Tack Mikael Petrén och Inga Lundén på Stockholms stadsbibliotek och tack Miriam Nauri, Pelle Snickars, Martin Malmström, Maria Hedenström, André Wachholz och Christina Jönsson Adrial som hjälpt mig förstå vad Kungliga biblioteket kan spela för roll i frågan om hur eböcker ska hanteras av folkbibliotek. Tack Annika Malm på justitiedepartementet för att ha förklarat hur 2

3 lagstiftningen kring avtalslicenser håller på att förändras. Tack till Per Helin som förutom att vara min kollega på Publit delat med sig av sina erfarenheter efter att ha drivit ett skivbolag genom den digitala revolutionen. Tack Mathias Engdahl, grundare till Pocket Shop, för ditt bokhandlarperspektiv. Stort tack till Eva Gedin och Peter Wilcke på Norstedts, Pelle Andersson på Ordfront och Per Näsholm och Annika Seward Jensen på Telegram för att ni så öppet delat med er av ert perspektiv på frågor om hur eböcker ändrar förlagens villkor och hur ni ser på bibliotekens roll i dessa processer. Tack slutligen till alla de som dygnet runt bidrar på Read 2.0, den mejlinglista för förläggare, bibliotekarier, författare och andra bokmänniskor som gett mig gett mig realtidsanalyser av händelseutvecklingen under det som varit ett oerhört dramatiskt år i den amerikanska bokvärlden. DEL I : KRIS I BIBLIOTEKSFRÅGAN Bibliotek och förlag på kollisionskurs Bibliotek är en av mänskilghetens äldsta institutioner och har genom tiderna fyllt många olika funktioner. Folkbibliotek som gör böcker fritt tillgängliga till medborgarna är en en relativt sentida bildningspolitisk konstruktion. 1 Därmed går det givetvis att diskutera huruvida folkbiblioteken fortfarande har ett existensberättigande eller om de spelat ut sin roll. Det kommer dock inte jag göra i den här texten, som snarare handlar om vilka problem som måste lösas för att folkbibliotek ska kunna fortsätta vara de viktiga samhällcentra de idag är. 1 Den som är intresserad av långa och korta perspektiv på bibliotekens existensberättigande kan med fördel läsa Mathew Battles bok Library, an unquite history följt av Rasmus Fleichers Boken och biblioteket. Bägge erbjuder utmärkt läsning samt olika infallsvinklar på vad bibliotek kan och borde spela för roll i samhället. 3

4 En sådan utgångspunkt leder snabbt fram till frågan om hur eböcker ska hanteras. För även om folkbibliotek idag fyller många funktioner som inte är direkt knutna till böcker, är ändå tillgången till böcker fundamentet som kursverksamheter, författaruppläsningar och andra verksamheter vilar på. Och eftersom utvecklingen går mot att eböcker marginaliserar pappersböcker, är det ingen överdrift att påstå att eboken utgör en ödesfråga för biblioteksväsendet. Ändå verkar frågan om hur eboken ska fungera i bibliotekens värld vara svår att lösa. Att fri bokutlåning i medborgarens tjänst hittills kunnat samexistera med en kommersiell bokbransch bygger på ett faktum som är så grundläggande att det lätt förbises. Genom att existera som artefakter äger böcker rum och detta medför oundviklig friktion. Denna friktion gör det möjligt för upphovsmän och förlag att fortsätta tjäna sitt levebröd trots att läsare landet över kan välja att låna i stället för att köpa. Det innebär trots allt ett visst besvär att bege sig till närmaste bibliotek och den som vill ha tillgång till senaste nytt måste ofta ställa sig i kö. När utlåningstiden går ut tvingas man förflytta sig tillbaka till bibliotekes lokaler (på dess öppettider) för att lämna tillbaka eller låna om boken. Biblioteksväsendet har därför inte varit något större hot mot den kommersiella sektorn. Tvärtom finns en utrbredd uppfattning bland förläggare om att bibliotek fungerar som plantskolor för blivande bokköpare. Dessutom skulle det vara både olaglig och mycket svårt för förlag att hindra bibliotek från att köpa in deras fysiska böcker. Det finns däremot inga lagar som reglerar hur bibliotek och förlag ska hantera eböcker, och det förlag som drar in rätten för bibliotek att låna ut dess eböcker kan mycket enkelt verkställa sitt beslut. Att säga nej är inte längre än ett musklick bort. Dessutom finns det inget i ebokens natur som sätter givna gränser för hur bibliotek ska hantera dem. Det finns inget som rent tekniskt skulle hindra att ett bibliotek köper in en ebok för att kunna tjäna hela landet, oavsett hur många låntagare som är intresserade av titeln samtidigt. Det är lätt att se att ett sådant scenario vore slutet för bokbranschen så som vi känner den. Om inte biblioteksväsendet ska ta över marknadens funktion i form av ett jättlikt statligt drivet Spotify för eböcker, så måste det därför vara lite svårt 4

5 att låna eböcker. När representanter för förlag och upphovsmän närmar sig frågan handlar diskussionen därför ofta om olika sätt att införa friktion. Hur ska man göra det tillräckligt svårt att låna eböcker? Det vanligaste sättet att konstruera friktion är att låta elektroniska böcker likna fysiska. Med hjälp av kryptering eller DRM (för Digital Rights Management) emuleras 2 en lånetid efter vilken filen ej längre går att läsa. Med samma teknik hindras låntagaren att göra kopior av filen för eget bruk eller för vidare spridning. I stora delar av världen utgår man även från en modell som bygger på att varje bibliotek förvärvar ett visst antal ebokslicenser per titel, och därmed har rätt att låna ut boken till lika många samtidiga låntagare som det antal licenser man betalat för. Trots att en och samma fil används för att serva alla låntagare så "låtsas man" alltså att biblioteket äger ett visst antal exemplar av eboken. 3 I början av 2011 ändrade HarperCollins ett av världens största allmänutgivande förlag villkoren för utlåning av sina eböcker. Licenser som köpts av bibliotek skulle nu behöva förnyas efter 26 registrerade utlåningar. Bibliotek är tvungna att köpa in nya exemplar av fysiska biblioteksböcker som varit tillräckligt populära för att slitas ut och eböcker borde inte fungera annorlunda, löd resonemanget. Josh Marwell är chef över förlagets säljavdelning och håller ett år senare fast vid beslutet, han säger så här i en nyligen publicerad intervju: "Jag tycker fortfarande vi fattade rätt beslut eftersom det hjälper oss att nå målet att fortsätta kunna erbjuda våra böcker för utlåning på bibliotek, samtidigt som det ligger i linje med vår oro över hur allt mer friktionslös 2 Emulering är ett ord som ofta används i sammanhanget. Klargörande jämförelse: när programvara körs på plattformar den inte ursprunligen utvecklats för - exempelvis när man kör Windows på en Mac - säger man att programmet emuleras. Att eböcker emulerar fysiska böcker innebär att de ärver vissa av den fysiska bokens inneboende begränsningar. 3 Denna modell har nästan kommit att bli synonym med distributören Overdrive, som praktiskt taget har monopol på marknaden för utlåning av eböcker i stora delar av världen. Förvärvsmodell är annars en svensk term som är utbytbar med Overdrivemodellen. Den "biblioteksmodell" som Förläggarföreningen propagerar är i stort sett också en förvärsvmodell. 5

6 biblioteksutlåning kan skada det ekosystem kring eböcker vi ser börja växa fram". 4 I biblioteksvärlden var det dock svårt att få gehör för ett sådant resonemang. Även bland de som accepterat den grundläggande idén om konstlad friktion kring eböcker, fanns en stark skepsis mot att börja "låtsas" att eböcker slits på samma sätt som sina fysiska förlagor. Ett flertal amerikanska bibliotek bojkottade därför HarperCollins böcker. Räcker friktion? Under hösten 2011 skulle de bibliotek som bojkottat HarperCollins få anledning att ompröva sina ståndpunkter. Under det senaste halvåret har nämligen både Simon & Schuster, Macmillan och Hachette sagt upp sina kontrakt med distributören Overdrive och i början av februari i år gick Penguin samma väg. Fyra av den engelskspråkiga världens sex största allmänutgivande förlag ("the big six") har därmed sagt upp rätten för bibliotek att sprida deras eböcker. Återigen motiveras besluten med rädslan för bristande friktion. Så här säger Alison Lazarus, försäljningschef på Macmillan: "Vi vill säkerställa att kunder som hittills köpt böcker inte transformerar [migrates] sina köp till bibliotekslån i och med att det blir allt mer friktionslöst att få tillgång till våra böcker. Det skulle skada både våra återförsäljare, våra distributörer, våra författare och oss själva och i slutänden skulle det även skada bibliotek". 5 Plötsligt framstår alltså HarperCollins som bibliotekens bästa vän. Tonen bland de biblioteksföreståndare som först var mest kritiska är också förändrad. Tom Cooper är ordförande för ett konsortium av folkbibliotek i St. Louis County. Han säger så här: "Vi lyfte bojkotten och började köpa [ebokslicenser] från HarperCollins igen för några månader sedan. Den krassa verkligheten ['the reality on the ground'] är att deras erbjudande trots allt är mer generöst än vad vi får från andra förlag". 4 Detta citat och det följande är hämtade från artikeln "One Year Later, HarperCollins Sticking to 26- Loan Cap, and Some Librarians Rethink Opposition" The Digital Shift, 17 februari Från webbplatsen Smart bitches, trashy books sammanfattning av Tools of Change-konferensen, 16 februari

7 Trots försök att skapa friktion med hjälp av sofistikerade affärsmodeller och tekniska lösningar är många förlag alltså skeptiska till att låna ut sina eböcker. Även om det än så länge bara rör sig om de allra största förlagen i världen, så blir det genast problematiskt för bibliotek. För när de största förlagen som reser sig upp från bordet och går så innebär det att biblioteken förlorar möjligheten att låna ut de toplist-titlar som låntagarna är mest intresserade av. Och utan topplisttitlar riskerar bibliotek att bli arkiv snarare än de självklara mötesplatser för engagerade litterära och politiska samtal som de idag är. Varför blir det så här? När dammet lagt sig efter ett dramatiskt och konfliktfyllt år är det alltså tydligt att bibliotek tappat rejält med terräng. Man har i många fall förlorat rätten att låna ut topplist-titlar och i de fall man fortfarande kan göra det så sker det på drastiskt försämrade villkor. Tendensen är särskilt tydlig i den engelskspråkiga världen, men konfliktlinjerna mellan bibliotekens sfär och den kommersiella bokbranschen har även skräpts globalt. I Sverige annonserade till exempel nyligen både Norstedts och Piratförlaget att de inte längre tänkte göra sina nya titlar omedelbart tillgängliga för biblioteksutlåning. Engagerade bibliotekarier världen över vädrar sitt missnöje i bloggspalterna, ofta med drastiska krigsliknelser. Men förlag krigar knappast mot bibliotek. De tar snarare det säkra för det osäkra i en tid då ingen aktör i bokbranschen har råd att begå strategiska misstag. Att stora förlag säger upp kontaken med biblioteksvärlden trots att de själva kunnat diktera villkoren för hur utlåning ska ske tyder på en grundläggande maktoblans. Bibliotek är i desperat behov av förlag men behovet är inte ömsesidigt. De modeller som hittills presenterats för utlåning av eböcker bidrar inte till att lösa förlagen ur deras knipa. Frågan är därför: Finns det sätt att linjera förlagens mest grundläggande behov med bibliotekens? För att svara på den frågan kan det vara värt att först titta på närliggande problemkomplex: den kris som nu pågått i decennier mellan forskningsbiblioteken och förlag som specialiserar sig på utgivning av vetenskapliga tidsskrifter. 7

8 DEL II : KRIS I TIDSKRIFTSFRÅGAN En bransch i kris Begreppet The Serials Crisis brukar användas för att beskriva följande utveckling: Priset för att prenumerera på tidskrifter som publicerar forskningsresultat har sedan decennier stigit betydligt snabbare än konsumentprisindex, medans anslag till forskningsbibliotek krympt. Samtidigt har både utbudet på forskningsartiklar blivit större och efterfrågan vuxit. Faktum är att utvecklingen verkar manifestera den lag som bär namn efter 1800-talsekononomen Sir Robert Giffen och som används för att förklara situationer där lagen om tillgång och efterfråga sätts ur spel. Giffen-varor är mycket ovanliga. Ett av få exempel är när en stor del av en befolkning faller under en viss inkomsttröskel och därför inte längre har råd att komplettera baskost med dyrare mat. I stället behöver man köpa mer billig föda, vilket gör att priset på bröd och potatis stiger i relation till priset på exempelvis kött. Spridning av forskningsartiklar verkar också lyda under Giffens lag, vilket kan förklaras av flera faktorer. För det första har utgivningen kommit att domineras av ett fåtal resursstarka aktörer vilket sätter konsumenterna forskningsbiblioteken i en allt svårare förhandlingsposition. För det andra har varje förlag ett slags givet monopol; en forskningsartikel är unik, konsumenten kan aldrig välja en motsvarande fast billigare vara. För det tredje växer antalet nya forskningsfält snabbt, vilket både innebär att bibliotek måste teckna nya prenumerationer och att de får ständigt fler låntagare, ofta med mycket specifika önskemål. Slutligen har utvecklingen tvingat fram en reaktion där många forskningsbibliotek halkar ner i ett slags b-lag som bara har råd att prenumerera på de publikationer som rankas högst, vilket ytterligare stärker dessas dominans. 8

9 En radikal lösning Som en reaktion på denna kris som ju skadar alla utom de starkaste aktörerna på marknaden har idén om open access vuxit fram. Denna modell ställer ekonomin i hela sektorn på ända genom att artiklar görs fritt tillgängliga medan upphovsmannen betalar för att bli publicerad. Modellen vinner snabbt terräng, mycket tack vare att statliga forskningsfinansiärer allt oftare villkorar sina anslag med att forskningsresultat ska göras tillgängliga under open access-licens. Även bland förlagen har intresset vaknat på allvar, när anrika De Gruyter i början av 2012 köper open access-publicisten Versita är budskapet från verkställande direktören Sven Fund tydligt: "For the past nine months or so, open access has really been getting serious and commercial publishers are getting much more interested in it [ ] so now is a good time to move into this space". 6 6 Intervju i nr. 58 (februari / mars 2012) av tidskriften Research Information. 9

10 DEL III : PARTNERSKAP Varför är det så ont om eböcker? Alla befintliga modeller för utlåning av eböcker har en sak gemensamt: de handlar om hur bibliotek ska få tillåtelse att låna ut eböcker som redan producerats. Det vore intressant att konstruera en modell som gör det möjligt för bibliotek och förlag i partnerskap producera nya eböcker. Låt oss kalla en sådan konstruktion dual licensing-modellen och låt oss införa begreppet Biblioteket, med stort B; en aktör som servar låntagare i hela Sverige med eböcker och som har en resurspool motsvarande landets alla folkbiblioteks budgetar för eböcker. Låt vidare tänka oss Förlaget med stort F, som skulle kunna vara allt ifrån det största och mest anrika förlagshuset till det minsta mikroförlaget och kanske till och med den självpublicerande författaren. Enligt dual licensing-modellen kan Biblioteket erbjuda Förlaget ett förskott för att få låna ut eböcker som ännu inte finns i sinnevärlden. Storleken på detta förskott står i paritet med förlagets kostnader för att digitalisera en titel, men det man faktiskt betalar för är inte digitaliseringen utan förvärvet av ett visst antal ebokslicenser. Vad varje licens kostar skulle kunna variera beroende på hur populär titeln i fråga är. Det vore möjligt att kombinera ett sånt här upplägg med valfri annan modell för att hantera front list. Nya titlar skulle automatiskt kunna klassas om en viss tid efter publiceringen, och därmed börja lyda under dual licensing-villkor. Det skulle också gå att tillämpa dual licensing på backlist-titlar som ett förlag redan har digitaliserat men som ännu inte finns tillgängliga för biblioteksutlåning. Upplägget med ett förskott är alltså inte det som definierar dual licensing. Det som särskiljer dual licensing från andra modeller är i stället hur man konstruerar tillgång till källfiler, vilket leder in på nästa kapitel. 10

11 Visa mig dina källfiler och jag ska säga vem du är Ingen av dagens modeller för eboksutlåning ger bibliotek möjlighet att äga eboksfiler. "Förvärvsmodellen", "accessmodellen", "big deal-modellen" och den uppsjö av andra konstruktionser som finns, definierar olika sätt för hur bibliotek ska betala och hur eböcker görs tillgängliga för låntagare. Men oavsett skillnader bygger de alla på att biblioteket köper rätten att låna ut en ebok, inte själva filen. Detta blev bland annat tydligt när ett bibliotekskonsortium i Texas nyligen sa upp avtalen med Overdrive. I och med det förlorade man nämligen tillgång till den tekniska plattform varifrån utlånade eböcker levererades. Eböcker man trott sig haft evig rätt att låna ut var plötsligt spårlöst borta. 7 Denna och liknande situationer har tydliggjort vikten av att bibliotek inte bara köper rätten att låna ut en viss ebok utan även förvärvar och kontrollerar själva källfilen. Att säkerställa sitt oberoende av teknikleverantörer är inte den enda anledningen till att det vore bra om bibliotek hade kontroll över källfiler till de eböcker som de lånar ut. För en ebok är nämligen eller borde vara ett ständigt work in progress. Standarder utvecklas snabbt och att sköta en katalog av eböcker mer att ansa en trädgård än att hantera ett plocklager. För att en ebok ska fungera så bra som möjligt i så många olika läsare som möjligt måste kod ständigt ses över och anpassas. Detta arbete kan snabbt bli mer kostsamt än den initiala konverteringen, och kommersiella aktörer tvingas därför ofta lägga ribban lågt. Man rättar de värsta felen men utnytjar sällan ebokens fulla potential att exempelvis anpassas för handikappade läsare. Det är dessutom allt svårare att arbeta med metadata utan att ha tillgång till källfiler, då metadata i allt större utsträckning nu bakas in i själva eboksfilen. Och bra metadata är viktigt för både förlag och återförsäljare. När konsumtion av böcker sker på nätet snarare än i fysisk bokhandel blir det mycket svårare att snubbla över något man inte visste man ville ha. Även om det går att rekommendera böcker som "andra som köpt samma bok även intresserat sig för" så blir utrymmet för kampanjer och övriga sätt att lyfta fram böcker är extremt begränsat på webben jämfört med i det fysiska rummet. 7 Situationen ledde till att Texas statsbibliotekarie Joanne Budler förra året lämnade in en stämningsansökan mot Overdrive. 11

12 Men som Springers digitaliseringsprojekt så tydligt visar: det är dyrt att arbeta med metadata, faktiskt dyrare än både skanning och digitalisering. Dessutom kräver det väldigt specifik kompetens som inte alltid finns hos förlagen. Bibliotek däremot har alltid varit bra på metadata. Delad vårdnad Skulle det vara möjligt att konstruera en modell där Biblioteket och Fölaget har delad vårdnad om eböcker, där de filer som Förlaget gör kommersiellt tillgängliga genereras utifrån samma källfiler som de eböcker Biblioteket gör tillgängliga för sina låntagare? En modell där biblioteksväsendets månghundraåriga kunskap om att katalogisera böcker kan komma den kommersiella boksektorn till gagn? Det finns faktiskt exempel på liknande konstruktioner. Dual licensingbegreppet har sina rötter i open source rörelsen. Open source-rörelsen är mest känd för att släppa uppfinningar mjukvara så väl som hårdvara fritt tillgängliga, men många open source-projekt har också högst betydande kommersiella aspekter. Operativsystemet Linux, publiceringsverktyget Drupal och kretskortet Arduino är exempel på open source-gods som utvecklas av ett amatörkollektiv och som lyder under så kallad dual licensing, vilket innebär att garanterad rätt till fri spridning samtidigt som det också står vem som helst fritt att ta betalt för samma produkt. Man kunde tänka att fri tillgängligghet borde slå undan benen för kommersiella tillämpningar, men i själva verket har open source-produkter gett upphov till en mångmiljonindustri. För att skapa en dual license-liknande modell för eböcker behövs både en avtalsmässig och en teknisk infrastruktur. Förutsatt att både Förlaget och Biblioteket har tillräckligt mycket att vinna på en uppgörelse borde det vara enkelt att skissa fram ett avtal. Den statliga offentliga utredning som 2010 lades fram som ett delbetänkande av Upphovsrättsutredningen 8 och som troligtvis kommer leda till uppdaterad lagstiftning i år, öppnar för ännu större möjligheter till att komma överens om ett ramavtal. Men det är ingen mening att komma överens om priset på frimärken om det inte finns något postväsende. Den största utmaningen med att få till ett dual license-liknande avtal mellan förlag och ligger förmodligen i att konstruera en 8 Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 12

13 teknisk plattform som möjliggör gemensam access till källfiler och som öppnar för att bibliotek med egen teknik kan DRM-skydda eböcker för utlåning. Hur och i samarbete mellan vilka aktörer en sådan plattform ska konstrueras vore ett utmärkt ämne för fortsatt utredning. Stockholm, 1 mars

14 EFTERORD OCH REFUTATIO Som inledningsvis deklarerades är denna pamflett ett resultat av samarbetet mellan Publit och Stockholms stadsbibliotek. Texten du håller i din hand är dock inte någon partsinlaga utan ett försök att kliva upp några pinnhål för att se på lösningar som kan tillgodose behov för alla inblandade parter. Som en följd av att ha träffat representanter för många av dessa parter har vår analys av vad som vore möjliga och bra lösningar hela tiden anpassats. Detta framgår klart i jämförelse med den lilla skriften Till Låns, som också blev till i partnerskap mellan Publit och Stockholms stadsbibliotek och som här publiceras igen som ett appendix. Till låns skrevs 2010 och har sedan dess fungerat som en konceptuell språngbräda exempelvis i arbetet med att digitalisera och fritt sprida vattenmärkta eböcker under creative commons-licens via bibliotekets utlåningsportal, något som bland annat skett med en stor del av makarna Myrdals samlade produktion. Men även om stora delar av det grundläggande resonemanget i Till Låns fortfarande är giltigt, nådde vi inte hela vägen. För trots att modellen "one license many users" har visat sig fungera för viss typ av utgivning, framstår den idag som en svårframkomlig väg för storskaliga satsningar. Inte minst i skenet av att både Förläggarföreningen och Författarförbundet nu ställt sig bakom förvärvsmodellen, dvs. "one license one user". Vi har därför försökt styra om vår skuta på en kurs som fortfarande är visionär men förhoppningsvis även är mer realistisk än förut. För varje påstående och förslag vi lagt fram finns det invändningar och möjlighet till fördjupade resonemang. Ett anständigt förslag har därför i sina tidigare utkast varit nästan tre gånger längre än den slutgiltiga versionen. Men efter att ha skalat bort många utvikningar vill vi ändå avsluta med ett refutatio, i god aristotelisk ordning. Låt oss alltså försöka bemöta tre argument som förmodligen kommer anföras mot vårt förslag. För det första: Licensmodellen har inte många förespråkare i bibliotekskretsar. Det bär många bibliotekarier emot att tillämpa konstlade begränsningar på eboken, då man ser som sitt uppdrag att tvärt om lyfta fram varje nytt mediums inneboende potential och styrka. Visst är det också sant att hårt DRM på eböcker går att likna vid hur bibliotek ofta fäster dagstidningar vid 14

15 otympliga träpinnar, så att de inte ska gå att bära med sig därifrån. Det är också sant att en bibliotekarie som ska förklara för en låntagare varför det är kö till eböckerna och varför de kommer låsas efter en viss lånetid löper ut, står inför en pedagogisk utmaning. Men huruvida låntagare ska behöva köa för eböcker eller inte är i grunden en budgetfråga, köper man in tillräckligt många licenser kommer låntagaren aldrig märka av att det finns ett tak för antalet tillåtna samtidiga utlån. Enligt idén om att förskottera förlag för digitalisering skulle bibliotek förvärva mellan femtio och hundra licenser 9 för varje ebok vilket förmodligen skulle räcka och bli över när det gäller flertalet backlist-titlar. Så till argumentet om att vingklippa eboken. Det är sant att eboken skulle kunna vara så mycket mer än den är idag, och bibliotekarier kan spela en viktig roll här, men det som idag hindrar dem är inte främst vilken affärsmodell som ska gälla för utlåningen. De två största problemen är i stället att man saknar tillgång till källfiler samt att man inte har egna DRM-lösningar. Om bibliotek gick samman och byggde en egen applikation för att läsa och kopieringsskydda utlånade eböcker skulle det innebära en smärre revolution. Den befintliga plattformen för DRM (som bygger på Adobe's mjukvara) är nämligen både dåligt anpassad ur ett tillgänglighetsperspektiv, och erbjuder dessutom obefintliga möjligheter att arbeta med inbäddad metadata. För det andra: Många förläggare kommer ha svårt att ta till sig idén om delad vårdnad av källfiler. De tillhör en kår med mycket högt ställda krav på kvalitet och det har alltid varit förläggarens yttersta ansvar att den bok konsumenten håller i sin hand (eller laddar ner till sin läsplatta) håller högsta möjliga standard. Översatt i filmspråk kräver förläggaren final cut. Det är bra. Förläggarens arbete har alltid tillfört boken värde och så kommer det förhoppningsvis fortsätta vara. Men värde kan tillföras på olika plan och final cut är inte entydigt. Till att börja med är det givetvis författaren som har sista ordet när det gäller själva innehållet, men även formgivare och tryckare tar självständiga beslut under bokens tillblivelse. Dessutom präglas läsarens kvalitetsupplevelse av faktorer som hur lätt det är att få tag på boken, hur snabbt 9 Baserat på att den digitalisering kostar mellan fem och tiotusen kronor och att varje licens kostar runt hundra kronor, vilket bör motsvara ett genomsnittligt F-pris på en svensk ebok idag. 15

16 den levereras och till och med vilken slags emballage den är inslagen i. I själva verket finns det alltså ett komplext nätverk av samverkande aktörer som påverkar "bokens kvalitet". Någon motsvarande infrastruktur har inte hunnit växa fram för eböcker. Därför finns det stora problem med kvalitetssäkring, vilket gång på gång visar sig. När Alexis Jenni vann förra årets Prix Goncourt upptäcktes exempelvis en mängd korrfel i eboksversionen av L'Art français de la guerre. Trots att prestigeförlaget Gallimard gjorde sitt bästa var förödmjukelsen total när hackergruppen la Team Alexandriz hann först med att släppa en korrad version av boken som piratkopia. 10 En liknande skandal utspelade sig i höstas kring Neal Stephensons Reamde vars eboksversion visade sig innehålla så mycket korrfel att HarperCollins var tvungna att dra in titeln någon vecka efter lanseringen. 11 Om bibliotek alltså kunde få tillgång till källfiler och fungera som en (av flera) kvalitetssäkrande instans, vore det förmodligen mycket bra för förlag. För det tredje: Om bibliotek kan spela en roll i för att snabbare digitalisera svensk backlist, vad är det då som säger att motparten borde vara förlag och inte upphovsmän? Det här argumentet är kanske svårast att bemöta, möjligen för att det rör sig om en sken-fråga. Det är ju fullt möjligt att tänka sig att bibliotek vänder sig direkt till upphovsmän med sitt "erbjudande" samtidigt som man också arbetar med förlag, att dessa två vägar alltså kan existera parallellt med varandra. I så fall är det rimligt att tänka att kontakt mellan förlag och och bibliotek ändå blir den mest effektiva vägen till att digitalisera ett stort antal titlar. Det andra spåret, att bibliotek arbetar direkt med upphovsmän för att digitalisera backlist, leder till en närliggande möjlighet: biblioteket som plattform för självpublicering, ett sätt att skaffa sig en publik utan att sälja sig till Amazon, Lulu eller någon annan kommersiell aktör i självpubliceringsbranschen. Som exempel kan nämnas att Stockholms stadsbibliotek just producerat och publicerat eboken Inte utan min vampyr, resultatet av en landsomfattande novelltävling för skolungdomar. 10 o1net.com: Le dernier Goncourt corrigé par des pirates 11 theawl.com: Neal Stephenson E-Book Yanked from Amazon! 16

17 TILL LÅNS Om framtidens bibliotek (ursprungligen publicerad oktober 2010, här återgiven i lätt redigerad form) Förord Affärsmodeller har en tendens att snabbt cementeras. Den som är först ut på marknaden sätter agendan och nya aktörer måste ofta ha en kombination av väldigt goda idéer och starka muskler för att kunna utmana den rådande ordningen. Bokbranschen utgör inget undantag. Det har knappt gått ett decennium sedan svenska bibliotek började låna ut eböcker, och ändå finns i praktiken bara en modell för hur detta ska gå till. Vi tror att det finns stora möjligheter till innovation här, att det går att hitta lösningar som på ett helt annat sätt än idag löser problem för både förlags- och bibliotekssektorn. Modeller som dessutom är helt överlägsna för bokälskarnde låntagare. Denna rapport skrivs hösten 2010 på uppdrag av Stockholms stadsbibliotek. Ambitionen är att blixbelysa ett medielandskap i snabb förvandling och att beskriva vilka möjligheter till samverkan mellan förlag och bibliotek som vi tror är möjliga, när boken nu på allvar håller på att bli elektronisk. Stockholm, 18 oktober

18 Inledning För en tid sedan höll en liten arbetsgrupp på Stockholms stadsbibliotek en sammankomst under rubriken»om biblioteket är svaret, vad är då frågan?«med den frågeställningen för att inleda vill vi inleda denna skrift. Frågan biblioteken svarat på har under tusentals år varit densamma: Hur bevarar och tillgängliggör vi samhället vår samlade visdom i form av tryckt litteratur? Det självklara svaret utgörs fortfarande av biblioteksväsendet. I en tid när förlagsbranschen ständigt slår nya omsättningsrekord har paradoxalt nog bokens livslängd krympt dramatiskt. Standardverk som fram tills för något decennium sedan med självklarhet trycktes upp i ständigt nya upplagor, går nu inte längre att få tag på annat än på just biblioteken. Spelreglerna för denna traditionstyngda symbios mellan förlagsvärlden och biblioteksväsendet vi sköter utgivning, ni tar hand om tillgänglighet och bevarande håller dock på att ändras. Vi befinner oss mitt uppe i denna förändring, som i stora drag kan delas in i två kategorier; tillgängliggörande av backkataloger i form av fysiska böcker, respektive som eböcker. Den långa svansen av pappersböcker Standardavtal mellan förlag och författare stipulerar ofta att förlaget måste hålla en titel i tryck eller släppa de kommersiella rättigheterna tillbaka till författaren. Som kan välja att själv ge ut boken, eller att sälja rättigheterna till ett annat förlag. Tills helt nyss har denna klausul saknat praktisk betydelse. De höga kostnaderna för att trycka en ny upplaga samt hålla denna i lager har gjort det mycket ovanligt att de kommersiella rättigheterna byter ägare under en boks livslängd. Idag har dock spelreglerna ändrats. Tekniska landvinningar har gjort det möjligt att i juridiskt mening»ge ut«en bok, utan att hålla den i lager. För samma peng som det förut kostade att sätta en enda bok i tryck, kan man nu tillgängliggöra många hundra titlar. Dessutom på ett sätt som gör att de aldrig kommer att»ta slut på lager«. Med så drastiskt sänkta tröskelkostnader ändras också bedömningsgrunden för vilka titlar som är värda återutgivning. När 18

19 kostnaderna för tillgängliggörande närmar sig noll, växer möjligheterna för potentiellt lönsam utgivning. Precis som Chris Andersson konstaterade i sin omtalade bok Long Tail. Så varför realiserar inte svenska förlag de enorma värden som ligger vilande i form av backkataloger vilka ej längre hålls i tryck? I viss utsträckning har man faktiskt börjat göra det. De flesta stora och mellanstora förlag har någon form av behovstryckt backlist-satsning. Efter ett par decennier av allt kortare livslängd håller alltså den fysiska boken på att få evigt liv.... och av eböcker Uttrycket att Sverige är USA:s femtioförsta stat brukar stämma väl vad gäller användning av ny teknik. Paralleller dras ofta även till Japan, ett annat litet land med stora anspråk på att leda teknikutvecklingen. På eboksområdet är dock Sverige hopplöst efter. Den japanska eboksmarknaden är störst i världen och har länge haft en årlig procentuell tillväxt mätt i tresiffriga tal. Även i USA går det snabbt, Amerikanska förläggarföreningens nyhetsbrev visar varje kvartal på siffror som överträffar det förra. Samtidigt har mycket lite hänt i Sverige. Det samlade utbudet av eböcker är försumbart, särskilt när det gäller äldre titlar. Detta beror delvis på att man ofta saknar avtal som reglerar villkoren för nyutgivning av eböcker. Dessutom är produktionskostnaderna relativt höga. I jämförelse med återutgivning av pappersböcker, där man kan trycka från faksimil är det dyrt att skanna, OCRtolka och konvertera titlar som saknar digital förlaga, och få förlag har digitala arkiv som sträcker sig längre bak än till millenieskiftet. Att äldre titlar tillgängliggörs som eböcker i stor skala tycks därför varken hända nu eller inom överskådlig framtid. I den mån förlag digitaliserar backlist försummas potentialen att arbeta med fördjupad metadata. Detta blir bland annat tydligt i jämförelse med filmbranschen, den sektor som hittills bäst tyglat den kommersiella kraften i metadata. Sajter som Internet Movie Database eller svenska Filmtipset kan med hjälp av sofistikerade algoritmer använda metadata för att hjälpa sina användare i att hitta titlar som kommer passa just deras smak. Användare bjuds också in att 19

20 själva bidra med ofta helt otippad information som på ett eller annat sätt knyter an till verket. Böcker borde kunna lämna sig ännu bättre för den här typen av kreativa korskopplingar, men än så länge görs mycket lite. Sajter som Amazon har förvisso kommit en bit med rekommendationer baserade på besökarens tidigare konsumtionsmönster. Men det skulle vara mycket svårt att exempelvis hitta en samling böcker som hade det gemensamt att de skrevs på 30-talet i Berlin av kvinnliga författare. Eller, säg, böcker som handlar om karaktären Don Quixote. Samtidigt är det just den typen av»upptäckbarhet«som bokälskare världen över efterfrågar allt mer. När allt är tillgängligt går ingenting att hitta. Sammanfattningsvis saknas viktiga pusselbitar för att få»long-taildynamiken«att börja hända när det gäller e-böcker. Vi tror att biblioteken kan spela en viktig roll för att bidra med dessa pusselbitar. 20

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK. Falun, 4 maj 2011

FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK. Falun, 4 maj 2011 FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK Falun, 4 maj 2011 1 Digitala böcker E-böcker Ljudböcker 2 Elib Grundat år 2000. Ägare: Bonnierförlagen, Piratförlaget, Natur & Kultur och Norstedts Förlagsgrupp.

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar

Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar Bakgrundsfakta Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget NMA på uppdrag av Bredbandsbolaget

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling. 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker

10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling. 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker Program 10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker 11.40-12.30 Lunch 12.30-13.00 360 Counter användarstatistik, få färdiga rapporter

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

GAME OVER, PLAY AGAIN? OM BEVARANDE AV DATORSPEL PÅ KUNGLIGA BIBLIOTEKET

GAME OVER, PLAY AGAIN? OM BEVARANDE AV DATORSPEL PÅ KUNGLIGA BIBLIOTEKET Endast 25% av amerikansk stumfilm producerad mellan 1912-1929 finns idag bevarad, enligt en studie genomförd av Library of congress 2013. [ ] we have lost 75% of the creative record from the era that brought

Läs mer

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningarna tillstyrker i huvudsak det förslag som Cecilia Renfors presenterat.

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningarna tillstyrker i huvudsak det förslag som Cecilia Renfors presenterat. YTTRANDE 2007-12-17 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningen Svenska Läromedel, Svenska

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

2009-05-12 103 33 STOCKHOLM

2009-05-12 103 33 STOCKHOLM 1 2009-05-12 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar betänkande (SOU 2009:16) Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur av Kulturutredningen Ku2009/241/KV Svenska Förläggareföreningen

Läs mer

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM 1(5) 2003-09-22 02-461-2003 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

Handledning Sherpa/RoMEO

Handledning Sherpa/RoMEO Handledning Sherpa/RoMEO 1. När får jag lov att göra min artikel fritt tillgänglig?... 2 2. Förklaring av ord & begrepp i Sherpa/RoMEO... 3 Pre-print... 3 Restrictions (restriktioner)... 3 Post-print...

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 1 2013-02-25 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 Svenska Förläggareföreningen har beretts tillfälle att lämna synpunkter

Läs mer

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs noga igenom alla villkor i detta licensavtal (nedan kallat avtalet ) mellan TOTAL IMMERSION och dig själv (nedan kallad du eller LICENSTAGARE

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER Sverige ska vara en ledande biblioteksnation Välkomna! MTM Statlig myndighet sedan 1980 Huvudman är Kulturdepartementet Uppdrag och medel från Utbildningsdepartementet Antal

Läs mer

HUR DU LADDAR HEM E-BÖCKER FRÅN V8BIBLIOTEKENS HEMSIDA

HUR DU LADDAR HEM E-BÖCKER FRÅN V8BIBLIOTEKENS HEMSIDA HUR DU LADDAR HEM E-BÖCKER FRÅN V8BIBLIOTEKENS HEMSIDA En lathund En lathund om hur man laddar hem e-böcker från v8bibliotekens hemsida: www.v8biblioteken.se. På V8bibliotekens hemsida får du tillgång

Läs mer

Standardformulär för tilläggsavtal avseende e-böcker, ljudböcker och digitala ljudböcker mellan översättare och förlag rekommenderat av SFF och SvF

Standardformulär för tilläggsavtal avseende e-böcker, ljudböcker och digitala ljudböcker mellan översättare och förlag rekommenderat av SFF och SvF Standardformulär för tilläggsavtal avseende e-böcker, ljudböcker och digitala ljudböcker mellan översättare och förlag rekommenderat av SFF och SvF Med hänvisning till det ramavtal som Sveriges Författarförbund

Läs mer

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips Jätteguide till molnets 9 bästa näthårddiskar 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips. Frågor och svar om näthårddiskar De nya nätdiskarna ger dig mer utrymme och fler

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

2005-06-02 1 Open Source-licenser

2005-06-02 1 Open Source-licenser 2005-06-02 1 Open Source-licenser Open Source-licenser NEA Nätverket för Elektroniska Affärer Advokat Sofia Geilert 2005-06-02 2 Open Source-licenser Open Source-licenser Antal olika licenser för open

Läs mer

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben.

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Kalle Laajala Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek FA:s årsstämma 28 maj 2009 Library of Congress Makthavare.se

Läs mer

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL Del 2 RESURSERNA 13. Kartan, kompassen och verkligheten... 58 14. Den färska webben exempel... 63 15. Den försvunna webben exempel... 69 16. Den fria synliga webben exempel... 72 17. Den osynliga fria

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Inledning De stora trendinstituten är överens. Mediabranschens digitala förvandling de senaste

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Mediehistoriens slut mediestudiets början ! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell

Läs mer

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008 Gemensam e-kampanj i Östergötland Bakgrund Presskonferens om östgötabibliotekens gemensamma e-tjänster november 2006 Beslut om gemensam handlingsplan för 24- timmarsbiblioteket, april 2007 Lansering av

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Översättarnytt. Årets översättning 2013 NR 5/NOVEMBER 2014. Grattis, Marie Anell! Översättarsektionen i Sveriges Författarförbund

Översättarnytt. Årets översättning 2013 NR 5/NOVEMBER 2014. Grattis, Marie Anell! Översättarsektionen i Sveriges Författarförbund Översättarnytt NR 5/NOVEMBER 2014 Översättarsektionen i Sveriges Författarförbund www.oversattarsektionen.se styrelse@oversattarsektionen.se Årets översättning 2013 Prisutdelningen för Årets översättning

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Nyheter i Mikromarc 2.6.1

Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Bibliotekscentrum Sverige AB, Växjö, oktober 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Websök... 4 Ämnesord... 4 Flytta lån... 4 Uniform titel... 5 Högertrunkering... 5 Övriga

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

ebok Marknadsföring En handledning för annonsering i fackinriktade eböcker. För information om denna publikation, vänligen klicka här.

ebok Marknadsföring En handledning för annonsering i fackinriktade eböcker. För information om denna publikation, vänligen klicka här. ebok Marknadsföring En handledning för annonsering i fackinriktade eböcker. För information om denna publikation, vänligen klicka här. 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Introduktion...3 Internet

Läs mer

Läsplatta. Så här lånar du e-böcker till din Letto läsplatta

Läsplatta. Så här lånar du e-böcker till din Letto läsplatta Läsplatta Så här lånar du e-böcker till din Letto läsplatta Så lånar du böcker till läsplattan Letto Använd ett eget Adobe ID och ditt bibliotekskortnummer när du lånar och laddar ner dina e-böcker (epub)

Läs mer

E-boken en utmaning för folkbiblioteken

E-boken en utmaning för folkbiblioteken E-boken en utmaning för folkbiblioteken Örjan Hellström Växjö 7 maj 2013 Vad är en e-bok? E-boksutredningen: En vanligt förekommande definition av e-boksbegreppet, dock med viss variation, beskriver

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

GÖTEBORG IT Trender och tendenser 2012-03-29

GÖTEBORG IT Trender och tendenser 2012-03-29 GÖTEBORG IT Trender och tendenser 2012-03-29 Agenda Nyckeltal Varför är IT viktigt? Trender Förändring Att ta med sig hem Nyckeltal Snitt 16% 18% 37% 29% Hårdvara Mjukvara Tjänster Offentlig sektor 13%

Läs mer

En databas över förlagens policies

En databas över förlagens policies 1 av 7 Högskolebiblioteket i Halmstad Sherpa/RomEO manual En databas över förlagens policies Innehållsförteckning 1. Vad innebär parallellpublicering? (sid.2) 2. Sherpa/RoMEO begrepp och färger (sid.2)

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Stefan Dahlgren, VD Adobe Nordic Operations, berättar om hur check-ins

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

QR-KODER. En kort guide till hur du bör tänka när du använder QR-koder i dina kampanjer.

QR-KODER. En kort guide till hur du bör tänka när du använder QR-koder i dina kampanjer. QR-KODER En kort guide till hur du bör tänka när du använder QR-koder i dina kampanjer. Vad är QR-koder? QR-koder, (Quick Response-koder), har blivit oerhört populära på senare tid. Varför? QR-koden har

Läs mer

Kuriosa - Läsplattetyper

Kuriosa - Läsplattetyper Bokälskaren Bokälskaren kan antingen vara någon som har slut på utrymme hemma för fler böcker och därför ser läsplattan som ett sätt att inte behöva köpa nytt hus eller (hemska tanke) göra sig av med några

Läs mer

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget Snabbmanual för Lärresurshanteringsverktyget Beskrivning av olika vyer i Lärresurshanteringsverktyget Skapa I detta fönster skapar man nya sidor och/eller väljer struktur på sin lärresurs. Men man redigerar

Läs mer

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria UPPSALA STUDENTKÅRS INFORMATIONSPOLITISKA PROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2008-05-20, reviderat 08-10-28, reviderat 13-01-22, reviderat 14-04-01 Definitioner Följande definitioner gäller

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

ANVÄNDNINGSVILLKOR. Läs igenom dessa villkor noggrant innan du använder denna webbplats.

ANVÄNDNINGSVILLKOR. Läs igenom dessa villkor noggrant innan du använder denna webbplats. ANVÄNDNINGSVILLKOR Läs igenom dessa villkor noggrant innan du använder denna webbplats. Genworth Financial-gruppen av företag som erbjuder försäkrings- och finanstjänster ("Genworth Financial") tillhandahåller

Läs mer

Creative Commons en guide för lärare

Creative Commons en guide för lärare Creative Commons en guide för lärare Information om bilderna i denna broschyr finns på s 7. Exempel på hur man kan använda Creative Commons Tobias, en elev i klass 8 på en skola i Jönköping, är intresserad

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Föredragning för kommunstyrelsen i Mjölby 29 maj 2013 Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Riksomfattande kampanj Treårig kampanj 2011-2013 Målet

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer