BRIS Vuxentelefon om barn 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BRIS Vuxentelefon om barn 2010"

Transkript

1 BRIS RAPPORT BRIS Vuxentelefon om barn 2010 Myndighetskontakter Skilsmässa Familjehem Att möta vuxna 80 kr sek 2/2010 BRIS-tidningen #2/2010 1

2 innehåll #2/2010 chefredaktörens ord Bra BRIS Vuxentelefon om barn Sammanfattning kontakter år 2009 Mer BRIS för vuxna! BRIS lanserar stödjande webbsite för vuxna TEMA myndighetskontakter Kan inte göra sin röst hörd Samhällets stöd Hur ser stödet från samhället ut? 14 TEMA familjehem 21 Sista utvägen 25 Starkare stöd till familjehemmen Intervju Fredrik Malmberg, Barnombudsman TEMA Skilda föräldrar 26 Komplex problematik TEMA Att möta vuxna Etablera trygghet BRIS metod Nya metoder med barnperspektiv Domare blir bättre på att få föräldrar att prata om det gemensamma barnet En form av kris Möt föräldrar i nuet och försök vara neutral Med blick för hela familjen projektet Barnablick Avgörande att föräldrar kommer överens För att barn ska må bra efter en skilsmässa intervju Bente och Gunnar Öberg, samt Torgny Gustavsson När kärringarna vågade lägga sig i Krönika av psykolog Bengt Grandelius I och med att föräldern ringer har hon eller han inte gett upp, och från barnets perspektiv är det mycket hoppfullt. Det svaret får jag varje dag när jag frågar min dotter hur hon haft det i skolan under dagen. Jag inser att jag ställer frågan fel, men hur sjutton ska jag göra? Ibland, mitt i en lek, kan hon däremot plötsligt säga att någon har varit dum, eller berätta om något som har hänt. Och då undrar jag alltid, något överrumplad, hur jag ska ta emot hennes berättelse. Ska jag bli arg om någon har varit elak mot min dotter? Eller ska jag försvara det andra barnet och säga att hon eller han kanske hade det jobbigt den dagen? Eller ska jag prata med det barnet som har varit dumt? Hur mycket ska jag lägga mig i min dotters liv? Och vad är hon kapabel att reda ut själv? Även små problem blir lätt stora när det gäller ens egna barn. Sedan min dotter kom till världen är det ju min livsuppgift att ta hand om henne, skydda och stötta. Men det är verkligen inte alls lätt att veta hur man ska göra. För det värsta vore ju att göra fel. Eller? Och det är heller inte helt lätt att prata öppet om det som tynger. Andra vuxna i skolan är kanske föräldrar till de barn som är dumma mot ens eget barn. Och man vill ju heller inte lämna ut sitt barn, hur som helst. Att kunna få prata anonymt med en annan vuxen som har kunskap om barn, blir då ovärderligt. Att inte bli bedömd, utan respekterad och tagen på allvar. Jag förstår verkligen att BRIS Vuxentelefon om barn inte på långa vägar hinner med att besvara alla samtal som kommer dit. Nu lanseras Barnperspektivet.se där alla vuxna kan Nr 2 Cecilia Nauclér Chefredaktör hitta information på webbsiten i frågor som rör barn vilket ökar tillgängligheten till stöd väsentligt. Nu kan vuxna få hjälp när de vill, och inte bara när telefonlinjen är öppen. Men i mitt stilla sinne undrar jag ändå om vi vanliga människor inte skulle kunna göra mer bara genom att börja prata öppet om de frågor och problem som vi har kring våra, och andras barn. Skulle inte det underlätta för de allra flesta föräldrar? Och för vuxna som går runt och oroar sig för barn de har i sin närhet? Bara att få prata hjälper mycket när man mår dåligt eller är orolig. Och kanske ska vi bli bättre på att fråga nära och kära hur deras barn har det? Och fråga deras barn direkt? Kanske min dotter får lättare för att berätta om det är någon annan än hennes föräldrar som frågar? 2 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 3

3 När en vuxen väljer att kontakta BRIS Vuxentelefon om barn är det ofta oro eller en känsla av maktlöshet som är drivkraften bakom kontakten. Orsakerna till att vuxna ringer BRIS är många, men, säger Karin Johansson, utredare på BRIS, i och med att de ringer har de inte gett upp och utifrån barnets perspektiv är det väldigt hoppfullt. Aldrig för sent att ringa till bris vuxentelefon om barn är ett stort steg för de allra flesta vuxna som kontaktar oss. Men det är ett ännu större steg att kontakta en myndighet, säger Karin Johansson, utredare på BRIS. Hon har läst ett stort antal av BRIS kontakter med vuxna under år 2009 och hennes analys är att många vuxna känner motstånd till att be om hjälp. Hos många föräldrar finns det en stor skam i att inte klara av föräldrarollen så bra som man skulle vilja. För andra handlar det om en stark rädsla över att en kontakt med en myndighet som socialtjänsten inte ska leda till den hjälp man vill ha, utan att kontakten istället leder till konsekvenser som man inte kan överblicka. Det finns många, ganska förutfattade meningar om hur socialtjänsten arbetar, och starkast är rädslan för att ens barn ska bli omhändertaget, säger Karin Johansson. En del av vårt stöd är då att informera om hur myndigheterna arbetar och vilket stöd de kan ge. text Cecilia Nauclér foto Fredrik Nyman 4 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 5

4 Okunskap ofta grunden Okunskap är ofta skälet till oro hos vuxna i frågor som gäller barn. Okunskap om myndigheters möjligheter att hjälpa och okunskap om det egna beteendets påverkan på barnet är vanliga skäl till att kontakta BRIS. Målet med BRIS stöd är inte att föräldrar ska känna skuld eller att de ska känna att de har misslyckats med sitt föräldraskap, utan vårt mål är istället att föräldern ska få upp ögonen för hur hans eller hennes agerande påverkar barnet. Och för att kunna ändra beteendet behövs någon annan vuxen att bolla idéer med eller få konkreta verktyg av. Grunden i allt BRIS bemötande är respekt för förälderns situation och upplevelser, med tydligt fokus på barnets situation, och för många föräldrar räcker det med en annan närvarande, erfaren vuxen som lyssnar och som bollar idéer. Men för vissa har situationen gått så långt att de känner att de inte klarar av den. För en del är föräldrarollen helt enkelt övermäktig, säger Karin Johansson, de har tappat greppet om sina barn, och de saknar redskap för att hantera hemsituationen. De behöver mycket stöd och avlastning. Men det är aldrig för sent, även om barnen är i övre tonåren. I och med att föräldern ringer har hon eller han inte gett upp, och från barnets perspektiv är det mycket hoppfullt. För tonårsföräldrar är det inte ovanligt att de kontaktar BRIS för att de har fastnat i ett beteende som inte fungerar. De upplever att de tjatar trots att det Figur 1 Genomstnittlig tidsåtgång vuxenkontakter År 26,84 27, Timmar inte hjälper och ju mer de tjatar, desto mer sluter sig barnet, vilket leder till att föräldern upplever att hon eller han tappat insyn i tonåringens liv. Det leder ofta till att föräldern oroar sig för att tonåringen dricker alkohol eller tar droger. Det finns också tonårsföräldrar som oroar sig för sin son som tillbringar för mycket tid framför datorn och där datoranvändandet gått så långt att pojken vänt på dygnet, tappat andra intressen och relationer till jämnåriga. Familjekonflikter vanligast Föräldrar är i majoritet i BRIS Vuxentelefon om barn och då framför allt mammor, de står för nästan 50 procent av kontakterna. Familjekonflikter är huvudorsaken till att man kontaktar BRIS, och i en del fall handlar det om allvarliga situationer som missbruk, psykisk ohälsa och svåra skilsmässokonflikter. Föräldrarna som ringer oroar sig för de negativa konsekvenser som familjesituationen medför för barnet, de ser att barnet inte mår bra och att han eller hon till exempel inte fungerar i skolan. Många uttrycker besvikelse över att skolan inte stöttat mer, att de vuxna där inte sett barnet. De uttrycker också besvikelse över myndigheters agerande, eller oförmåga att agera. En del har varit i kontakt med allt från socialtjänsten och familjerätten till barn- och ungdomspsykiatrin och skolan, men inte upplevt att de fått det stöd barnet och familjen behöver. Vuxna i den här situationen behöver framför allt bli lyssnade på, få prata av sig om hur jobbigt man har det. De vuxna vill också veta mer om barnets och sina egna rättigheter, och om det finns alternativ till hjälp när det inte fungerat hos den myndighet man sökt hjälp hos. När ensamstående föräldrar ringer, handlar det ofta om vårdnadstvister. Föräldern känner oro för hur barnet har det när det är hos den andra Figur 2 Antal vuxenkontakter / område 2009 Område Antal kontakter 2009 föräldern och får inte gehör för oron i kontakten med inblandade myndigheter. Myndigheterna ser ofta oron som en del av konflikten och tar den inte alltid på allvar. Men ibland är oron befogad och jag tror att den här problematiken delvis skulle kunna lösas genom att barnet har enskilda samtal med socialtjänsten, utan föräldrarnas närvaro. Då skulle mer korrekta vårdnadsbedömningar kunna göras. I kontakterna som rör vårdnadstvister ser Karin Andel av totalt antal kontakter Andel av totalt antal ifyllningar Antal kontakter 2008 Förändring sedan 2008 Familjekonflikter ,9% 8,2% 774 6,6% Skilda föräldrar ,7% 8,2% 869-5,7% Myndighetskontakter ,4% 8,1% ,1% Problem i föräldrarollen ,9% 8,0% 805-0,4% Boende ,6% 6,3% ,6% Rädsla/oro ,1% 5,4% ,7% Skolan ,6% 5,1% ,2% Vanvård/Omsorgssvikt ,3% 3,9% 396 0,3% Juridiska frågor ,0% 3,6% ,6% Vuxnas fysiska/psykiska ohälsa ,6% 3,5% ,6% Fysisk misshandel ,4% 3,5% 339 2,6% Kamrater ,2% 3,4% ,3% Annan psykisk ohälsa ,0% 3,4% ,4% Psykisk misshandel ,4% 2,7% 254 5,6% Vuxnas missbruk 225 8,7% 2,2% 234-4,0% Annat 193 7,4% 1,9% 208-7,8% Sexuella övergrepp/ofredanden 192 7,4% 1,9% ,7% Ekonomi 184 7,1% 1,8% ,1% Identitetsutveckling 156 6,0% 1,5% ,5% Mobbning 150 5,8% 1,5% 161-7,3% Totalt antal stödjande vuxenkontakter Totalt antal ifyllda områden Johansson också att det händer att föräldrarnas konflikt har tagit över vardagslivet, den är ständigt pågående genom att föräldrarna anklagar eller pratar illa om varandra inför barnet. Många föräldrar som befinner sig i en skilsmässosituation behöver få insikt om hur det påverkar barnet när man pratar illa om den andra föräldern. Att göra det är för barnet som att prata illa om barnet självt, eftersom det faktiskt har båda föräldrarna i sig. 6 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 7

5 Kontaktare Andel av kontakter Mor 46,6% 1209 Far 15,5% 403 Figur Far/morförälder 3 Genomsnittsålder 12,9% vuxenkontakter Annan vuxen 4,0% 104 Barnets kön Genomsnittsålder Styvförälder 3,9% 101 Pojke Annan släkting 3,4% 10,7 87 Bekant Flicka till familjen 3,0% 11,4 77 Totalt Granne 2,1% 11,0 55 Barnet själv 2,0% 53 Kompis förälder 2,0% 51 Figur 4 Kontaktare Syskon 1,2% vuxenkontakter Förskola/skola/fritids 1,2% 30 Annan Kontaktare professionell Andel 0,9% av kontakter 24 Mor 46,6% Familjehemsför 0,4% Far 15,5% Kamrat 0,3% Far/morförälder 12,9% Soc 0,3% Annan vuxen 4,0% Annat barn 0,3% Styvförälder 3,9% PBU/BUP 0,0% Annan släkting Bekant till familjen 3,4% 3,0% Granne 2,1% 55 Antal stödjande kontakter: Barnet själv Kompis förälder 2,0% 2,0% För mer statistik kring BRIS kontakter i BRIS Vuxentelefon om barn, gå in på BRIS.se och ladda ned kompletterande tabellbilaga. Antal kontaker Syskon 1,2% 31 Förskola/skola/fritids Professionellas oro 1,2% 30 de inte får träffa sina barnbarn. Annan När professionell vuxna som arbetar 0,9% 24 med barn kontaktar BRIS Familjehemsför Vuxentelefon 0,4% om 10 barn handlar det ofta om en oro Kamrat som den 0,3% vuxne 9känner för ett barn de har i sin närhet. Soc De 0,3% behöver 9 hjälp med redskap om hur Annat de ska barnkunna 0,3% möta 7 barnet så att barnet kan berätta PBU/BUP hur han 0,0% eller hon 1 har det. Ofta har de tappat kontakten med barnbarnen därför att en av föräldrarna inte vill ha kontakt med mor- eller farföräldrarna. För far- och morföräldrar är det här en stor sorg, de känner maktlöshet och frustration, men också oro över att inte veta hur barnbarnen har det. Ett annat skäl kan vara 0 att den 300 vuxne har 600 fått 900 Den genomsnittliga längden Antal för kontaker ett samtal veta att ett barn har det svårt, men vet inte hur i BRIS Vuxentelefon om barn var 27 minuter Antal man stödjande ska gå vidare. kontakter: Man vet inte när man ska anmäla till socialtjänsten och vad som krävs för en anmälan. Kan jag anmäla själv, eller ska rektor göra det och har jag tillräckligt mycket på fötterna? Far- och morföräldrar står för en ganska stor del av kontakterna i BRIS Vuxentelefon om barn, nästan 13 procent. De ringer antingen för att få stöd i oro de känner för ett barnbarn, bland annat när föräldrarna befinner sig i skilsmässa, eller så ringer de för att under år 2009 och för många vuxna är det tillräckligt att någon just tagit sig tid för att lyssna. Responsen från de vuxna är oftast väldigt positiv, berättar Karin Johansson, man är glad över att någon har kunnat hjälpa till när man har fastnat. De uttrycker också att de nu kan känna hopp om att problemet de har går att lösa. Jag tror att samtalet gör att den vuxne inte längre känner sig lika ensam. För när man har problem är det lätt att känna sig väldigt ensam och övergiven i de funderingar man har. Serie av Bianca Kronlöf 8 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 9

6 BRIS har snart 40 års erfarenhet av att stödja vuxna i frågor om barn. Nu utökas BRIS stödverksamhet för vuxna med en stödjande sajt på nätet Barnperspektivet.se. Mer BRIS för vuxna Citat från BRIS stödverksamhet Citat från BRIS stödverksamhet Mamma upplever att sonen är ledsen och nedstämd. Han vill inte gå till skolan, skolkar och berättar att han är skoltrött. Vad är pubertet, tonår och vad är depression och skolmisslyckanden? Nu har han börjat gymnasiet och det blir värre. Samtal om pojke 16 år Styvmamma ringer och berättar att hon är mycket orolig över sambons dotters missbruk. Hon vill veta vad de ska göra, vart hon ska vända sig och kring abstinens. Styvmamman uttryckte en lättnad över att få prata med någon om situationen. Samtal om flicka 17 år Granne ringer och är orolig över en 8 årig flicka som blivit lämnad ensam cirka två timmar utanför sitt hem. Modern övergav sin dotter och gick bara därifrån, vilket blev frustrerande för grannen att iaktta. Samtal om när anmälan ska göras och vilken typg av hjälp som finns att få för 8-åringen och hennes mamma. Samtal om flicka 8 år Mamman mår psykiskt dåligt. Hon vantrivs på jobbet. Hon vill prata om hur hon ska orka stötta sina barn, nu när hon mår så dåligt. Samtal om flicka 16 och pojke 17 text Cecilia Nauclér foto Johan Bergling grundbulten i bris verksamhet var en telefonlinje dit alla kunde ringa, i första hand vuxna men även barn, för att få stöd och hjälp vid misstanke om barn som for illa. Under åren har verksamheten utvecklats, barnen fick en egen telefonlinje som idag heter BRIS , tidigare Barnens Hjälptelefon. Stödverksamheten för barn och unga har också utvecklats kraftigt på nätet genom verksamheterna på BRIS.se som BRISmejlen, BRIS-chatten och Diskussionsforum. Men för vuxna har vi alltid haft samma stöd via BRIS Vuxentelefon- om barn och behovet för vuxna att kontakta BRIS har alltid varit stort. Så att starta en sajt för vuxna är, efter många år av diskussioner, ett sätt att leva upp till ett uppdämt behov av mer stöd, säger Göran Harnesk, generalsekreterare BRIS. Målet med Barnperspektivet.se är att stödja vuxna i deras relation till barn och då inkluderas alla vuxna som har frågor om barn, inte enbart föräldrar, berättar projektledaren för Barnperspektivet.se, Maria Rådlund Qvennerstedt. Stödet till vuxna ges genom kunskap om barns behov och rättigheter och information om frågeställningar som vuxna har kring barn för att hjälpa vuxna med deras oro, frustration och osäkerhet. Tack vare BRIS Vuxentelefon om barn vet vi att en vanlig fråga vuxna har är vad kan jag göra? och vem kan jag vända mig till?. En annan vanlig fråga är gör jag rätt?, fortsätter hon. Barns rättigheter och behov är centrala teman på sajten och anledningen till det, förklarar Maria Rådlund Qvennerstedt, är att ett av sajtens huvudmål är att göra det 10 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 11

7 lättare för vuxna att möta barn och finnas tillhands för de barn som de har runtomkring sig. Vi vill uppmärksamma vuxna att det finns barn som far illa och vi vill stärka vuxna i att våga agera när man misstänker att så sker. Då kan man som vuxen behöva information om vilket stöd samhället erbjuder. Barnperspektivet.se ska också ge aktuellt stöd kring frågor som rör barn och unga på alla nivåer och lyfta fram tidsaktuella frågeställningar, fyller Göran Harnesk i. På Barnperspektivet.se kan man leta information anonymt utan att behöva känna sig som en dålig vuxen och ställa frågor som man normalt inte tror att man kan få svar på. Det är en stödjande sajt utan pekpinnar. Barnperspektivet.se baserar sig framförallt på BRIS erfarenheter från BRIS Vuxentelefon om barn, men sajten erbjuder också omvärldsbevakning. Det finns en särskild avdelning för de vanligaste lagarna och reglerna som rör barn och unga, samt information om FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Det finns också information på sajten om boende, umgänge och vårdnadsfrågor, frågor som är mycket vanliga i BRIS Vuxentelefon om barn. Och i avdelningen samtal med barn erbjuds den metod BRIS arbetat fram i BRIS Vuxentelefon om barn i hur vuxna kan möta barn och unga ur ett tydligare barnperspektiv. Teman om barn Men den största delen av sajten bygger på olika teman som rör barn och unga och urvalet har gjorts genom de vanligast förekommande frågeställningarna i BRIS Vuxentelefon om barn. Vi har även plockat in frågor som vi möter i vår verksamhet för barn och unga och det rör sig om vanliga frågor mellan barn och föräldrar. Det kan vara allt från vardagligt familjeliv till Vi vill uppmärksamma vuxna att det finns barn som far illa och vi vill stärka vuxna i att våga agera när man misstänker att så sker. livssituationer där barn far illa. Tanken med det är att innehållet ska vara matnyttigt och samtidigt ett stöd. Den vuxne ska få veta mer, men också få stöd och information om hur man kan tackla vissa situationer och råd om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd. Göran Harnesk säger att det finns ett starkt samhälleligt och politiskt stöd till att ge stöd till vuxna utifrån ett barnperspektiv. Det startas många stödjande familjesajter på nätet, men det finns ingen annan organisation än BRIS som alltid, och uteslutande, utgår från barnets bästa i sitt stöd till vuxna. Barnperspektivet.se erbjuder bland annat FAQ med vanliga frågor och svar, och tips på bra länkar och hur man kontaktar myndigheter, med mera. Målgruppen är föräldrar, närstående andra vuxna och professionella som möter barn i sitt arbete. Både vuxna som redan är engagerade i den här typen av frågor och vuxna som känner att de brister i sin yrkes- eller sin föräldraroll. Barnperspektivet.se är en förebyggande satsning där vuxna i god tid kan börja fundera på viktiga frågor kring barn och unga, så att frågorna inte behöver växa till stora problem, säger Maria Rådlund Qvennerstedt. För att göra sajten så tillgänglig som möjlig för så många som möjligt översätts delar av sajten till andra språk, till att börja med engelska, arabiska och kroatiska-serbiska-bosniska. BRIS Vuxentelefon om barn erbjuder varje vuxen som ringer individuell rådgivning, vilket Barnperspektivet.se i alla fall inledningsvis inte kan göra. Texterna kring aktuella ämnen och temana är sajtens stödjande del och är ett komplement till BRIS Vuxentelefon om barn. Vuxna kommer också kunna dela erfarenheter och stötta varandra på ett interaktivt forum på sajten, utifrån givna teman. Inlägg modereras Forumet kommer inte att vara fritt utan varje inlägg modereras genom att det granskas före publicering, samt att det är BRIS som bestämmer vilket tema som ska diskuteras. Men vi tar gärna emot tips på teman, säger Maria Rådlund Qvennerstedt. Den stora fördelen med Barnperspektivet.se är tillgängligheten, sajten är öppen för alla under dygnets alla timmar och alla som besöker sajten är anonyma. Det finns vuxna som inte vågar ringa till BRIS, trots att de även där är anonyma, och för dem kan en webbplats vara lösningen för att våga söka kunskap eller stöd, säger Maria Rådlund Qvennerstedt. Till att börja med är Barnperspektivet ett treårigt projekt, med syfte att införlivas in i BRIS ordinarie stödverksamhet. Under det första året har sajten byggts och under det andra projektåret kommer fokus att läggas på utveckling av stödet utifrån vad de vuxna efterfrågar. Under det sista projektåret planeras översättning av sajten till fler språk och att en chattfunktion sätts igång. Innehållet på sajten kommer att förfinas och fördjupas och sannolikt kommer det se annorlunda ut allteftersom behovet av stöd förändras. Och det är ett måste det ska vara självklart för många vuxna att besöka Barnperspektivet.se! avslutar Göran Harnesk. 12 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 13

8 TEMA myndigheter text Maja Aase foto Johan Bergling TEMA myndigheter Kan inte göra sin röst hörd Allt fler vuxna ringer till BRIS för stöd kring kontakter med socialtjänsten och andra myndigheter. Under år 2009 ökade samtalen med 26 procent. Enligt den egna samtalsstatistiken fick BRIS Vuxentelefon om barn ta emot så kallade stödjande vuxenkontakter under år Av dem handlade 816 samtal om förhållandet till olika myndigheter. Majoriteten av dem som ringer är missnöjda med socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), förskola, skola, polis eller länsrätt. Många är osäkra och vill ogärna föra fram sin kritik direkt till de myndigheter de anser har gjort fel, säger Rosie Skoog, regionchef BRIS Mitt. De upplever att de inte kan göra sin röst hörd. Då ringer de oss och vi lyssnar, stöttar och ger råd utan att kritisera. Att samtalen om myndighetskontakter ökar till BRIS tror Rosie Skoog delvis handlar om ökad uppmärksamhet i massmedierna. När journalister berättar om människor som är missnöjda med hur socialtjänsten agerar, då hör fler av sig till BRIS. Rosie Skoog kan också se en ökning efter att BRIS synts och hörts i den offentliga debatten, och påtalat bristen på barnperspektiv och oförmågan att se till barnets behov. Beslut ovanför huvudet Flera av dem som ringer till vuxentelefonen säger att de inte känner sig delaktiga i myndigheternas beslut. De tycker att socialtjänstens fattar beslut ovanför deras huvuden och klagar på att de inte förstår myndighetens bedömningar. De känner sig missförstådda eller förbigångna. Precis som barn kan även vuxna känna sig utanför. En rimlig fråga är därför om det är svårare idag att säga sin mening och att få någon att lyssna? Och om det är så, vad beror det på? Rosie Skoog tror att myndigheterna skulle vara hjälpta av så kalllade brukarenkäter, alltså att socialtjänsten systematiskt skulle be föräldrar och andra vuxna om kritik och åsikter. Då kan de som vill föra fram och formulera sitt missnöje på ett enkelt sätt, och samtidigt få en chans att berätta vad som kan bli bättre och hur. Rosie Skoog noterar och beklagar att socialtjänsten inte verkar informera tillräckligt om människors rättigheter eller möjligheter. Vanliga frågor hos dem som ringer till BRIS är vart de ska vända sig när de behöver hjälp, eller vad de kan göra när de fått hjälp som de inte är nöjda med. Det här gäller bland annat föräldrar som har barn placerade på behandlingshem eller familjehem. De ringer oss och undrar vad de kan göra när barnet inte trivs. Det kan handla om att familjehemmet inte samarbetar med de biologiska föräldrarna eller att det inte finns någon plan för hur föräldrarna ska umgås med sitt barn. Osäkerhet kring hjälp Rosie Skoog tar som exempel en mamma som ringt vuxentelefonen om sonen, 15 år och placerad på behandlingshem. Mamman var mycket missnöjd med informationen från socialtjänsten och behandlingshemmet. Hon hade inte fått ta del av någon behandlingsplan och inte heller någon plan för familjekontakt och umgänge med sonen. Föräldrarna vet helt enkelt inte hur de ska gå tillväga eller vem som kan lyssna på dem, säger Rosie Skoog. Då berättar vi att det är socialtjänstens ansvar att dessa hem fungerar och att Socialstyrelsen har till uppgift att granska socialtjänstens handläggning. I första hand föreslår vi att de ska vända sig till socialtjänsten, sedan till Socialstyrelsen. 14 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 15

9 TEMA myndigheter TEMA myndigheter Myndighetskontakter Antal kontakter 2009 Andel av totalt antal kontakter Antal kontakter 2008 Förändring sedan ,4% ,1% Citat från BRIS stödverksamhet Mamman är mycket missnöjd med hur socialtjänsten och behandlingshemmet informerat henne bl.a har hon inte fått ta del av någon behandlingsplan och det finns ingen plan för familjekontakt och umgänge med sonen. Pojke 15 år placerad på behandlingshem. Uppringaren undrar vad han kan göra då han ser att socialtjänsten inte gör det de ska göra. Flickan är 16 år och berättar att hon inte mår bra hos familjen hon är placerad i. Uppringaren upplever att socialtjänsten inte lyssnar på flickan och inte arbetar för flickans bästa. Flicka 16 år placerad i familjehem. Mormor berättar att hennes barnbarn blir slaget av sin pappa. Det har dokumenterats men socialtjänsten och polisen säger att det inte räcker för att agera i ärendet. Mormodern upplever att familjen blir nonchalerade och inte lyssnade på någonstans. Pojke 10 år. Frågor om boende är också vanliga bland dem som ringer: Om barnet ska bo växelvis hos båda föräldrarna kan det uppstå problem. En mamma kan undra över om hon ska tvinga dottern hem till pappan, fastän flickan inte vill. Eller så kan en pappa ringa och vara väldigt orolig för att mamman har missbruksproblem. Han vet inte om han vågar skicka barnet till mamman, om det verkligen är okej. Även far- och morföräldrar kontaktar BRIS om problem med myndighetskontakter. Ett vanligt skäl är att de inte längre får träffa sina barnbarn efter föräldrarnas skilsmässa och är oroade över hur barnbarnen har det. I kontakten med myndigheter beskriver far- och morföräldrarna att de inte tycker att de får tillräckligt med stöd och hjälp från myndigheterna, som enligt dem lyssnar mycket mer till föräldrarna än till barnen. I ett fall ringde en mormor till vuxentelefonen för att berätta om sitt barnbarn, en tioårig pojke. Pojken blev slagen av sin pappa. Misshandeln hade dokumenterats men enligt socialtjänsten och polisen räckte det inte för att de skulle agera. Mormodern upplevde att familjen nonchalerades och ingen lyssnade. Mor- och farföräldrar ser verkligen hur barnen har det, de kan ha ett verkligt barnperspektiv, säger Rosie Skoog. Oftare än andra uttrycker de att myndigheterna borde i större omfattning ta hänsyn till vad barnen säger och tycker. Utökat stöd till vuxna I maj utökar BRIS och lanserar sajten www. barnperspektivet.se som är öppen dygnet runt, till skillnad från vuxentelefonens tre timmar per vardag. Ett viktigt tillskott enligt Rosie Skoog, som när hon ser tillbaka på det gångna årets vuxensamtal konstaterar att BRIS har en betydelsefull uppgift i att stötta vuxna i sitt föräldraskap. Många vuxna är rädda och tycker att det är väldigt jobbigt att formulera sina problem. BRIS kan stärka deras självkäns- la, så att de bättre klarar av svåra saker tillsammans med sina barn. Enligt Rosie Skoog betyder det ökande antalet samtal om myndighetskontakter att BRIS får ett ännu starkare underlag för sitt opinionsbildande arbete. Vi kan ju till exempel få igång en offentlig debatt om hur socialtjänsten fungerar, mot bakgrund av det som vuxna kontaktar oss om. En debatt om människors delaktighet och hur tydligt barnperspektivet egentligen är när man utreder. Det här är väldigt viktigt för vår organisation att föra ut i dagsljuset, så att det kan bli bättre för barnen, säger Rosie Skoog. Könsfördelning myndighetskontakter Barnets kön Antal 2009 Andel 2009 Andel 2008 Flicka ,2% 54,2% Pojke ,8% 45,8% Antal myndighetskontakter där barnets kön framkommit Genomsnittsålder myndighetskontakter Antal stödjande kontakter 2008 och År ,3 10, Antal kontakter MYNDIGHETSKONTAKTER Under år 2009 tog BRIS emot 816 samtal i vuxentelefonen som handlade om myndighetskontakter. Detta innebär en ökning på 26 procent sedan år Då handlade 603 av kontakterna om detta område. När det gäller könsfördelningen har skillnaderna mellan andelar samtal om pojkar och flickor jämnats ut något; 2008 års andelar på flickor i 54 procent av samtalen och pojkar i 46 procent har under 2009 förändrats till 51 procent flickor och nästan 49 procent pojkar. Far- och morföräldrar står för en större andel av samtalen till BRIS än vad de gjort tidigare; under år 2009 var det mer vanligt att en far- eller morförälder ringde BRIS vuxentelefon om barn angående myndighetskontakter än att barnets far gjorde det. Av de 816 samtal som handlade om myndighetskontakter handlade 5,6 procent också om boende, 5,1 procent handlade även om juridiska frågor och 4,5 procent handlade utöver myndighetskontakter om skilda föräldrar. 16 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 17

10 TEMA myndigheter TEMA myndigheter Bris barnrättsjurist Olof Hülphers har djupläst 200 kontakter med BRIS Vuxentelefon om barn och slås av att så många föräldrar oroar sig för sina barn, samtidigt som de har en låg kunskap om vilken familjerättslig hjälp de kan få. Det största problemet är att föräldrarna inte uppfattar det fantastiska stöd som socialtjänsten kan erbjuda som en service. Det verkar fortfarande skuldbelagt att vända sig dit, ett slags kvitto på att man inte kan klara sig själv, konstaterar han. Olof Hülphers vill dela in rätten till hjälp i olika områden då det finns problem i relationen mellan föräldrar och där barnet av olika skäl berörs. Finns det en uttalad vilja från föräldrar att bearbeta sina samlevnadsproblem är den kommunala familjerådgivningen inom socialtjänsten ett bra instrument. Kontakten är frivillig och familjerådgivarna är i regel erfarna socionomer med vidareutbildning i relationsbehandling. Dessutom bedrivs även kvalificerad familjerådgivning av kyrkliga samfund och ideella organisationer, informerar han och tillägger att kommunen har rätt att ta ut avgift för rådgivningen, men det rör sig om smärre summor jämfört med privat konsultation. Idag finns en ökad medvetenhet om vad som är brottsligt. Det har varit fokus på våldsbrott i kriminalpolitiken de senaste åren, vilket Samhällets stöd Hur ser det familjerättsliga vuxenstödet ut för behövande föräldrar? Vad kan samhället erbjuda och vilken hjälp har man som vuxen rätt att få? i sin tur leder till att folk an mäler mer. text Gunnar Sandelin foto Johan Bergling Fakta 4 Den lagstiftning som vanligtvis aktualiseras i familjerättsliga mål är föräldrabalken, socialtjänstlagen och lagen om vård av unga (LVU). Samhällsaktör/Ansvarsområde Socialtjänsten - Familjerådgivning - Samarbetssamtal - Avtal Socialstyrelsen - Tillsynsmyndighet över socialtjänsten - Bidrar med stöd, råd och riktlinjer för socialtjänstens verksamhet Domstol - Medling mellan föräldrarna - Ansvar för utredning om vårdnad, boende, umgänge - Ansvar för barnets bästa Barn- och Ungdomspsykiatri (BUP) - Kan bistå domstolen under utredningen Advokater/Jurister - Ombud för föräldrarna under domstolsprocessen Samarbetsavtal skyldighet Vid risk för en separation är kommunen skyldig att på föräldrarnas begäran erbjuda samarbetssamtal för hjälp med att komma överens om frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Målsättningen är att under sakkunnig ledning hitta ett samförstånd för barnets bästa och ge de vuxna en större insikt i varandras beteenden, så att inte en maktkamp mellan parterna går ut över barnet. Ett skriftligt avtal kan upprättas som reglerar föräldrarnas överenskommelse. När avtalet godkänns av socialnämnden får det samma bindande verkan som ett utslag i en domstol. Men om oenigheterna fortsätter eller om föräldrarna inte lyckas lösa sina konflikter om vårdnad, boende och umgänge, kan ärendet slutligen komma att hamna i domstol. Då är det domstolen som har ansvaret att fatta beslut om vad som ska gälla efter en separation, säger Olof Hülphers. Sådana beslut ska fattas med barnets bästa i tankarna och handlar om vem som ska vara vårdnadshavare, hos vem av föräldrarna barnet ska bo och hur barnet ska umgås med den andra föräldern. Allt detta har vanligen föregåtts av att åtminstone den ena föräldern vänt sig till advokat/biträdande jurist och dragit igång processen. Men det går också att få en kortare rådgivning till en bestämd mindre avgift som ett första steg. Socialtjänsten ger stöd Vid sidan av rätten till detta samhällsstöd har också socialtjänsten en skyldighet att svara för upplysningar, stöd och råd och andra former av bistånd till behövande familjer där barn finns med. Om någon av de vuxna brister i sin föräldraroll, har de rätt till stöd och hjälp här. Samma sak gäller om barnet självt behöver detta på grund av sitt eget beteende. Socialtjänsten är skyldig att hjälpa till, men då krävs också frivillig medverkan från föräldrarnas sida, framhåller Olof Hülphers. Om bristerna hos föräldrarna däremot är så stora att de äventyrar barnets psykiska eller fysiska hälsa, handlar det inte längre om vuxnas rättigheter till stöd och hjälp utan om samhällets ansvar att skydda barnet. Då kan det bli nödvändigt att gå in med tvångsåtgärder. Jag skulle önska att socialtjänsten blev betydligt bättre på att synliggöra sin kompetens när det gäller familjerättsligt vuxenstöd. Det verkar vara ett internt problem som de borde kunna göra någonting åt, slutar Olof Hülphers. När det gäller stöd till de professionella ankommer det på Socialstyrelsen att till socialtjänsten ge råd, stöd och anvisningar i dokument för hur arbetet med vuxenstödet ska bedrivas. 18 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 19

11 ledare TEMA familjehem Mamman satt tyst i ett av klassrummets hörn. Hon verkade uppgiven. Sista utvägen det pågick en aktiv debatt om hur viktig dialogen var mellan skolan och föräldrarna, men hennes blick var tom. Hon orkade inte berätta för dem om sin situation. Hon hade hankat sig fram sedan skilsmässan för ett år sedan. Men att klara av att försörja tre barn med lönen från ett lågavlönat deltidsjobb var inte lätt. Hennes förra man såg ingen anledning att bidra till försörjningen. Trots att de hade delad vårdnad så var han inte intresserad av att vare sig ha barnen hos sig eller att betala sin del av barnens kostnader. Naturligtvis så förstod hon att han var skyldig att betala, men hon orkade inte ta tag i det. Det var fullt tillräckligt att klara av vardagen som det var. De två äldsta flickorna som var i tonåren, var båda i full färd med att bryta sig loss. De gav mamman skulden varje dag för att de inte hade råd. Råd att vara som alla andra. Hon skämdes inför sina barn att de hade det som de hade det. Inte för att det var hon som ville skiljas. Nej! Hon var beredd att stå ut trots att hon tyckte att det var att leva i ett helvete. Hon ville stå ut för barnens skull. Nu var det ändå hon som bar hela ansvaret och hela bördan. Hon hade en gång ringt till sin förra man för att berätta om sin oro för att den äldsta dottern hade kommit hem sent en natt och luktat både sprit och rök. Naturligtvis hade det blivit ett herrans liv med det enda resultatet att dottern låst in sig på rummet. Pappan hade skällt ut mamman för att hon var värdelös och menat att hon nu borde förstå varför han skilde sig. Mamman sov inte många timmar den natten. Hon sov inte överhuvudtaget nuförtiden. Båda döttrarna testade gränserna och sonen som var sju år sa att kompisarna var dumma mot honom i skolan. Hon var så evinnerligt trött och ville bara vila. Det hände att hon tänkte tanken på att gå till socialen och be om hjälp, att söka stöd hos någon i skolan eller någon annanstans. Men rädslan för att dra den totala skammen över sig och sina barn hindrade henne. Hennes ena dotter hade för vana att säga till henne: Du är så jävla värdelös! Ja, vad skulle hon säga? Flickan hade ju rätt. Idag finns det så oerhört många föräldrar som kämpar för att få vardagen att gå ihop för sig och sin familj. Väldigt många bär på en känsla av att vara misslyckade och att de är ensamma om att inte räcka till. Finns det ett samhälleligt ansvar att stötta dessa utsatta? Ja, jag anser det! Om vi stödjer föräldrar som famlar i ovisshet och rädsla när det gäller att klara vardagen så stöttar vi också barnen. Det är, som sagt, en skam för väldigt många att inte räcka till och om vi kan finnas till hands för att ge ett stöd utan pekpinnar och förebråelser så räcker detta långt. BRIS har sedan starten haft en dialog med vuxna om deras oro över barn. Allt mer har vi utvecklat en metod som bygger på att vi pratar om barn ur ett barnperspektiv. Det vill säga: Vi försöker att förmedla vad barn och unga säger till oss, och vi försöker att lyfta fram vad som är bäst för barnet. Nu utökar vi vårt stöd till vuxna som är oroliga för barn i deras närhet genom Barnperspektivet.se. En hemsida som kan ses som en vidareutveckling av vår Vuxentelefon om barn. Vi vet redan nu att det är efterfrågat och att besöken kommer att vara många. Räcker det för mamman som jag beskrev tidigare? Kanske inte men! Jag tror att vi måste orka se de föräldrar och andra vuxna som kämpar i vardagen. Se dem tidigt och erbjuda ett stöd. För ser vi de vuxna, ser vi också barnen och kan stötta dem till ett betydligt ljusare liv. Göran Harnesk Generalsekreterare En familjehemsplacering kan vara räddningen för ett barn. Men familjehemmen får inte alltid rätt stöd och handledning. De som ringer BRIS vuxentelefon om barn vittnar om svårlösta konflikter med social t jänsten, den biologiska familjen, med mor- och far föräldrar. I centrum finns barnet som den största förloraren. En väl fungerande kontakt mellan familjehem, socialtjänst och de biologiska föräldrarna är avgörande för att en placering blir till barnets bästa. Familjehemmen behövs och är så viktiga. En placering är en sista utväg när allt annat prövats på hemmaplan, säger Eva Stenelund, biträdande chef för BRIS operativa verksamhet. Barnen är i en mycket utsatt situation. De äldre tonåringarna har ofta också en bakgrund fylld av konflikter med vuxenvärlden. Att vara familjehemsförälder innebär mycket glädje, men också sorg och misslyckanden. De som ringer BRIS vittnar om en turbulent tillvaro för alla inblandade. text Ulla Tillgren foto Johan Bergling 20 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 21

12 TEMA familjehem TEMA familjehem Citat från BRIS stödverksamhet Vi måste få hjälp med hur vi ska göra och hur vi ska vara i olika situationer Barnet väntar...familjehemmen väntar...så kan det dyka upp en planering...och sedan ändras allt hela tiden och soc glömmer/hinner inte meddela inblandade... Kan pojkens mamma förbjuda honom att få träffa sina släktingar? Soc säger att hon kan det... Ringde soc och lämnade ett meddelande om att jag ville hon skulle ringa upp och nu har det gått 9 dagar och hon har inte ringt jag önskar att alla som arbetar med att placera barn också har utbildning i utvecklingspsykologi, anknytningsteori och även i hur man pratar med barn Syskonen har varit placerade hos oss i flera år. De åkte hem till föräldrarna över helgen sen kom de aldrig tillbaka. Vi var uppsagda. Vi har inte fått träffa dem mer (alla citat är avidentifierade för att skydda barnets anonymitet) Familjehemsföräldrarna vill ha mer utbildning och handledning för att kunna ge barnen rätt omsorg. Idag känner de sig ofta utelämnade till socialtjänstens goda vilja. Många är ganska förtvivlade, säger Eva Stenelund. De får med kort varsel ta emot barnen in i sin familj. Där ställs nästan orimliga krav på att de ska klara av någonting som alla andra tidigare misslyckats med. Familjehemmens egna förslag till förbättringar: A En utomstående instans som står på barnens sida. A Gemensamma rutiner för alla placerade barn. A Bättre rekrytering och utbildning av familjehemsföräldrar. A Regelbundna uppföljningar till stöd för alla inblandade. A Tydligare ansvarsfördelning mellan familjehem, socialtjänst och biologiska föräldrar. Mer komplex problematik De placerade barnens problematik är mer komplex idag än för tjugo år sedan. Utbildning och handledning är än viktigare för att inte placeringen ska haverera. Exempel på placerade barn som kom till BRIS kännedom 2009: en misshandlad 3-månaders baby; en 3-årig försummad helt apatisk flicka; en 3-åring med skyddad identitet och hotbild; en 8-årig flicka med svåra hemförhållanden som bott i fyra olika familjehem. Familjehemmen upplever att socialtjänsten mörkar barnens problematik eftersom det är svårt att hitta familjer som är villiga att ta hand om dessa barn. Men om familjehemmen inte får hela bilden klar för sig blir det svårt att ge rätt stöd, anser Eva Stenelund. När den verkliga bilden klarnar kanske familjehemmet inte har rätt verktyg att hjälpa barnet och måste avbryta placeringen. Socialtjänsten behöver bli bättre på att matcha familjen med barnets behov. En tonåring med riskbeteende, utåtagerande, missbruk och en jättedålig relation till de biologiska föräldrarna kanske inte ska placeras i ett familjehem med små barn. Om tonåringen inte fungerat hemma behövs det ju extra mycket insatser för att det ska fungera i nästa familj. Det finns brister i hela vårdkedjan. En placering kan sägas upp med omedelbar verkan och det skapar en otrygghet för alla inblandade, fortsätter hon. Det saknas även planer för hur umgänget med de biologiska föräldrarna och med syskon ska se ut. Planerna för umgänget kan ändras snabbt utan att familjehemmen informeras. Lite av ett lotteri Socialtjänsten ska upprätta en plan för varje barn, vilket inte alltid görs. Ibland saknas till och med kontaktpersoner på socialtjänsten. Vid en akut situation vet familjehemmet inte vem de ska ringa. Många är förtvivlade. De säger att det är lite av ett lotteri. Det gäller att bo i en kommun med upparbetade rutiner och samlad kunskap om barns behov. Handläggaren på socialtjänsten är central och bör vara spindeln i nätet. Barnen är de stora förlorarna när familjehemsplaceringar inte fungerar. De får ingen vettig chans till ett bra liv. Barndomen är nu, den går inte att kompensera i efterhand. Alla vuxna borde lägga allt krut på att det ska bli bra. Barnen behöver extra stor uppbackning av alla omkring dem. De är i ett familjehem av en särskild anledning. Kontakter om placerade barn Antal kontakter 2009 Andel av totalt antal kontakter Könsfördelning Placerade Barn Barnets kön Antal 2009 Andel 2009 Andel 2008 Flicka 60 61,2% 60,3% Pojke 38 38,8% 39,7% Antal kontakter där barnets kön framkommit Genomsnittsålder Placerade Barn ,4 10,7 Antal kontakter 2008 Förändring sedan ,8% 68 30,6% PLACERADE BARN Under år 2009 handlade 98 av vuxenkontakterna om barn boende i familje- eller fosterhem, eller i behandlingshem eller motsvarande. Detta innebär en ökning på drygt 30 procent sedan år 2008 då 68 kontakter handlade om barn med denna boendesituation. Genomsnittsåldern för de barn kontakterna om placerade barn handlade om 2008 var 10,7 år. Detta genomsnitt har dock stigit en hel del, då 2009 års genomsnitt ligger på 13,4 år. Under år 2009 var det allra vanligast att det var en far- eller en morförälder som kontaktade BRIS när det gällde ett placerat barn. Det är en skillnad sedan 2008 då det var vanligast att barnets mamma kontaktade BRIS. Kontakter om placerade barn under år 2009 handlade i störst utsträckning om myndighetskontakter, boende och juridiska frågor. 22 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 23

13 TEMA familjehem Under hösten 2010 anordnas uppdragsutbildning i samarbete med Rädda barnen Stöd för barn och unga i sorg 7,5 högskolepoäng under en termin Krissamtal med barn som bevittnat våld i sina familjer arbetsmodellen Trappan 7,5 högskolepoäng under en termin Mer information på: eller ring Glöm inte att boka annons i nästa nummer Ring prata med Susanne Barnombudsmannen Fredrik Malmberg efter lyser ett tydligare vuxenstöd till familjehemsföräldrar än vad vi har idag. Han vill att kommunerna ska bli skyldiga att ge utbildning och ett anpassat stöd till dem. Idag finns inte något sådant bindande nationellt krav, trots att runt barn och ungdomar årligen familje hemsplaceras med stöd av socialtjänstlagen och LVU. Därutöver fäster Fredrik Malmberg särskild vikt vid att involvera familje hemsföräldrarna i stödet för barnets skolgång, ett område som han anser underskattat. text Gunnar Sandelin foto Johan Bergling Starkare stöd till familjehemmen Forskning visar att framgångsfaktorn för familjehemsplacerade barn i mycket hög utsträckning beror på hur de lyckas i skolan. Där brister det i den uppbackning som kommunerna ger till familjehemsföräldrar. Det är bara Helsingborg och Norrköping som har satt ett sådant stöd i system och där har också många problem försvunnit, berättar han. När familjehemmen blir aktiva kring skolgången har nästan alla barn och ungdomar som det gällt höjt sina skolprestationer. Kunskapsluckor har tätats, vilket inneburit att barnets intellektuella förmåga och självkänsla kraftigt förbättrats. I sammanhanget nämner Fredrik Malmberg att Skolinspektionen nyligen har underkänt 30 av 31 HVB-hem (hem för vård eller boende) vad gäller skolaspekten och barnets rätt till utbildning. Problemet generellt är att vi vet för lite om resultatet av social barnavård i Sverige, säger Fredrik Malmberg och understryker att det i lagstiftningen inte ens finns krav på registerutdrag för lämplighet för familjehemsföräldrar. Varierande stöd Vuxenstödet till familjehemmen varierar kraftigt mellan olika kommuner och han jämför dessa brister med de omfattande och generella utredningar och det föräldrastöd som ges vid introduktionen vid utlandsadoptioner. Baskunskapen om barns rättigheter och djupare psykologiska och sociala problematik ser olika ut, därför behövs ett anpassat stöd för familjehemsplacerade barn. Det går inte att jämföra vilken kunskap de vuxna behöver om det exempelvis gäller ett spädbarn jämfört med en utagerande tonåring. Vuxenstödet är särskilt viktigt eftersom både vi och BRIS ofta får höra från barn i samhällsvård att det är svårt att slå larm när det inte fungerar. Som barnombudsman är utgångspunkten att barnet ska få känna till sina rättigheter, fortsätter Fredrik Malmberg och passar på att slå ett slag för Dina rättigheter, en folder som Barnombudsmannen och BRIS nyligen har producerat gemensamt och som vänder sig till barn och ungdomar som bor på HVB-hem eller i familjehem. Den kan laddas ned från barnombudsmannen.se. Se gärna även barnombudsmannen.se för remissvar till Barnskyddsutredningen, kapitel 13. Där framhålls vikten av att kommunerna har kompetens att säkerställa kvaliteten på stödet samt att Socialstyrelsen har ett stort ansvar för detta. 24 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 25

14 TEMA skilsmässa TEMA skilsmässa Skilsmässor som spårat ur vänder upp och ner på livet för både vuxna och barn. Att vara klok, klarsynt och en bra förälder är inte alltid så lätt när konflikterna aldrig tycks ta slut och det blir många turer och känslor hit och dit. När de vuxna ringer till vår stödtelefon är det för att problemen i många fall har blivit så stora att de inte vet hur eller vad de ska göra längre, säger Birgitta Mäki, regionchef BRIS Öst. Komplex problematik Bbirgitta mäki har djupläst delar av BRIS dokumentation av vuxenkontakterna om skilsmässor under Det hon slås av är att problemen ofta är oerhört komplexa. Utöver skilsmässan är det föräldrar som dricker eller har psykiska problem, samtidigt som barnen är utagerande, gränslösa eller har fått olika diagnoser. Även om de flesta familjer har delad vårdnad så kvarstår problemen och vissa familjer har kämpat i flera år utan att nå fram till en lösning. Hur orkar de, är ord som ofta for igenom Birgitta Mäkis huvud när hon satte sig in i materialet. Uppgiften för de som svarar i telefonen på BRIS blir att ställa frågan: Var är barnet i det här? Ofta kan föräldern se på barnet att det mår dåligt, men ändå ha svårt att inse att bråket kring skilsmässan kan vara en av orsakerna till det, säger Birgitta Mäki. Många vuxna har inte någon att prata med om allt som händer. Vänner och anhöriga orkar kanske inte lyssna när problemen fortsätter. Och många upplever att allt hänger på dem. Papporna ringer till BRIS för att få lösningen på ett visst problem, medan mammorna som ringer framför allt visar ett enormt behov av att få prata av sig. text Mia Berg foto Stina Svanberg De berättar detaljrikt om sin situation. Vuxna som själva mår dåligt och är i konflikt med varandra kan ha svårt att förstå barnens situation. De får tunnelseende och kommer inte vidare. Det BRIS kan hjälpa dem med är att få tillbaka handlingskraften stötta och bekräfta och dela upp problemet i små hanterbara bitar. Bena upp oron När föräldrarna får hjälp att lyfta fram just den biten som handlar om barnen, visar det sig att det de flesta oroar sig för är hur barnet har det hos den andra föräldern hur ska jag resonera när barnet inte vill bo där? Det kan vara så att mamman ser att pappan mår dåligt och han öser sin ångest över barnen genom att säga: Flytta till mamma och din nya pappa då om jag nu är så värdelös. Eller att dottern kommer hem och säger att hon inte vill bo hos mamma längre. Vi försöker påminna de vuxna om att barn som regel vill ha kontakt med båda sina föräldrar, säger Birgitta Mäki. Samtidigt uppmanar BRIS föräldrarna att försöka bena upp oron för att rent konkret komma på vad den handlar om. Om man som förälder då kommer fram till att barnet faktiskt far illa hos den andra föräldern, är det ens ansvar att försöka göra något åt det. Näst efter familjekonflikter är just boende det vanligaste frågeämnet. Föräldrar undrar vad de ska göra när hämtningar och lämningar inte fungerar som de kommit överens om. De vill resonera om växelvis boende och undrar när barn själva kan bestämma var de vill bo. Och några frågar vart de kan vända sig när de inte är överens. När det gäller olika regler i familjerna är det 26 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 27

15 TEMA skilsmässa TEMA skilsmässa Citat från BRIS stödverksamhet En mamma ringer och har många funderingar kring hur hon ska göra när sonen tydligt säger att han inte vill till pappan. Föräldrarna har gemensam vårdnad och det har varit en flerårig vårdnadstvist. Mamman känner sig helt slutkörd och klarar knappt att hantera vardagen. Hon har kontakt med både familjerätt och socialtjänst, men har svårt att se att det ska vara till någon hjälp. Samtal om pojke 11 år Pappa som är i konflikt med barnets mamma. Han är missnöjd med hur socialtjänsten tar hand om de anmälningar som kommer in. Han har även misstankar om att 7-åringen far illa och kränks av mammans nya sambo. Samtal om pojke 7 år Farfar som ringer och är orolig för sitt 8-åriga barnbarn. Mamman försöker hindra barnet att träffa pappan. Föräldrarnas vårdnadstvist är långdragen. Farfar tycker att barnbarnet har hamnat i kläm. vuxna som upplever det som ett problem inte barnen. För barnet är det viktigast att föräldrarna lyssnar på vad de har att säga och försöker se situationen från deras perspektiv. De behöver få hjälp att berätta hur de tänker och känner, utan att föräldrarna tar det personligt. Ibland kan mor- och farföräldrar vara mer klarsynta. De ringer BRIS för att de vill hjälpa till i skilsmässosituationer men inte vet hur de ska göra. De har ofta ett bra barnperspektiv. De står lite vid sidan om och kan se både föräldrarnas brister och barnens behov. Men de hamnar i en lite konstig sits vid en skilsmässa eftersom de förlorar en del av sina naturliga plattformar för att träffa barnbarnen. Om de ska kunna hjälpa till måste föräldrarna be om det, säger Birgitta Mäki. Kommunikation via sms Vilket kan vara nog så svårt när föräldrarna inte pratar med varandra. Det finns familjer där föräldrarna bara kommunicerar via sms. Där samarbetssamtalen har havererat och alla parter känner sig misstrodda. Är det överhuvudtaget möjligt att hålla barnen utanför konflikten då, funderar hon. Det är kommunikationen som är viktig, även om man är skilda och har delad vårdnad om barnet så är det många beslut man behöver ta tillsammans under många år framöver. Birgitta Mäki säger att hon slås av hur kämpigt många har det. Samtidigt vill hon poängtera att det är i de fall där det inte fungerar som man tar kontakt med BRIS. Men det finns också bra exempel på de som tänker efter före. En del föräldrar ringer oss innan de berättar för barnen att de ska skilja sig. Ibland till och med innan de talat om för sin partner att de vill skiljas. De vill ha råd om hur de ska göra för att det ska bli så bra som möjligt. Då blir jag imponerad det är ett riktigt bra barnperspektiv! Det BRIS kan hjälpa dem med är att få tillbaka handlingskraften stötta och bekräfta och dela upp problemet i små hanterbara bitar. Könsfördelning Skilda Föräldrar Barnets kön Antal 2009 Andel 2009 Andel 2008 Flicka ,7% 54,6% Pojke ,3% 45,4% Antal kontakter där barnets kön framkommit Kontaktarna Skilda Föräldrar, de fem vanligaste Kontaktare Antal 2009 Andel 2009 Andel 2008 Mor ,6% 44,9% Far ,9% 20,2% Far/morförälder ,0% 17,2% Styvförälder 48 5,8% 8,2% Annan släkting 17 2,1% 2,6% Antal kontakter där kontaktarens relation till barnet framkommit Kontakter om Skilda Föräldrar Antal kontakter 2009 Andel av totalt antal kontakter Boendefördelning Skilda Föräldrar, de fem vanligaste Boende Antal 2009 Andel 2009 Andel 2008 Växelvis boende ,0% 24,3% Ensamstående mor ,7% 19,6% Styvfamilj 92 11,2% 4,8% Ensamstående far 67 8,2% 5,1% Kärnfamilj 31 3,8% 1,8% Antal kontakter Genomsnittsålder Skilda Föräldrar ,9 Antal kontakter 2008 Förändring sedan ,70% 869-5,7% TEMA SKILsmässa 822 av samtalen i BRIS Vuxentelefon om barn handlade om skilda föräldrar. Denna siffra innebär att samtal om detta område var något färre under år 2009 jämfört med år 2008 då 869 kontakter handlade om skilda föräldrar. Könsfördelningen har ändrats en del sedan år I fjol handlade samtalen om skilda föräldrar i större utsträckning om flickor än om pojkar; nästan 55 av kontakterna rörde flickor och 45 procent rörde pojkar. Under år 2009 var det däremot pojkar som i något större utsträckning var föremål för samtal om skilda föräldrar med en andel på drygt 50 procent jämfört med flickornas siffra på knappt 50 procent. Av de 822 samtal som handlade om skilda föräldrar handlade drygt 13 procent även om familjekonflikter, 13,1 procent handlade även om boende och 9,6 procent om skilda föräldrar såväl som myndighetskontakter. 28 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 29

16 TEMA att möta vuxna Den metodik vi använder handlar om att bekräfta och stödja, men också att hjälpa individen att lyfta blicken när den har svårt att se någon utväg. Etablera trygghet Tvivel över att vara en tillräckligt bra vuxen i barns närhet drabbar säkert de flesta någon gång under livet. Att bli bekväm i sin vuxenroll är ingen lätt fråga, med många känsliga överväganden och ställningstaganden. I BRIS Vuxentelefon om barn kan ombuden tillsammans med den vuxne som tar initiativet att ringa, försöka se möjliga handlingsalternativ och vägar som leder vidare. text Jonas Ahlström foto Johan Bergling Vuxentelefonens centrala uppgift är att göra det möjligt för vuxna att prata med en annan vuxen om relationer och förhållningssätt till barn. Att kunna få möjlighet till reflektion och någon som lyssnar utan att denne värderar vad som sägs. Tanken är att berättandet i sig också öppnar upp för att situationen som den vuxne tar upp, blir mer begriplig och hanterbar. I dessa samtal får vuxna prata om barn med en helt utomstående person och med möjlighet att vara anonym. Vem det är som ringer spelar ingen roll. Det kan vara en lärare, fotbollstränare, förälder, dagispersonal eller granne. Huvudsaken är att det vi pratar om är till hjälp för barn, säger Anneli Öhrling, BRIS-ombud, BRIS Region Mitt. Frågorna behöver inte vara så genomtänkta, menar hon. Det behöver inte ens vara några direkta frågor, utan kanske en fundering om något, eller önskan om en samtalspartner i ett dilemma. I sin professionella roll är Anneli Öhrling mån om att etablera en trygghet så att den vuxne vågar berätta, och utifrån ett lyhört förhållningssätt tillskriva den som ringer kompetens. Det är personen som ringer och inte den professionelle hos BRIS, som är expert på sin situation, anser hon. Den metodik vi använder handlar om att bekräfta och stödja, men också att hjälpa individen att lyfta blicken när den har svårt att se någon utväg. Vi kan gemensamt vidga perspektiven och jag kan bidra med nya infallsvinklar. Jag ser mig som en representant för barnen, att barn alltid vill att vuxna ska bry sig om dem. Vuxna värderingar fälla I samtalen är Anneli Öhrling inriktad på att ge den vuxne insikt i hur vuxenrollen kan påverka möjligheten att se vad barn behöver och vad de upplever. Det är lätt för vuxna att glömma hur tidigare erfarenheter i livet kan påverka ens eget förhållningssätt till barn. Hur lätt det är att värdera barn och deras 30 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 31

17 TEMA att möta vuxna fakta Bildcitat av Thoms Fröhling upplevelser utifrån ett vuxenperspektiv och inte ett barnperspektiv. De vuxna värderingarna kan bli en fälla. Hon menar därför att vuxna behöver påminnas om hur deras egen historia och kultur formar synen på barn och barns behov. Med större insikt om dessa faktorer vill jag försöka få den vuxne att kunna reflektera kring sina beteenden och handlingar och på så sätt bättre kunna förstå varför man tänker och agerar på ett visst sätt. Vad vuxna kan bli bättre på när det gäller att se barns behov handlar till stor del om att hålla ett prestationsbaserat sätt att tänka och bete sig på i schack, tror Anneli Öhrling. Att man som vuxen inte behöver sitta på alla lösningar, utan att det väsentliga är att vara där och att vara kvar samt att barn känner att någon lyssnar på dem. Att finnas kvar är faktiskt att göra något och från den utgångspunkten handlar det om att följa barnet och prata om de saker som barnet tar upp. Vuxna behöver bli bättre på att bildligt talat låta barnet gå före och öppna upp för vad som är viktigt för barnet. Det är så lätt som vuxen att fastna i sina värderingar om vad som är viktigt och inte viktigt. Och då är risken att barnperspektivet går förlorat. I kommunikationen med barn tycker Anneli Öhrling att förmågan att vara i nuet öppnar upp för möjligheten att nå dem. Vuxna har en förmåga att springa före i samtal med barn och på så sätt styra kommunikationen. Att kommunicera framgångsrikt med barn handlar till stor del om att stanna upp i samtalen, ställa öppna frågor, lyssna in barnet och göra deras berättande möjligt. Din möjlighet att hjälpa barn! Bli fadder för endast 100 kr per månad! Som fadder hjälper du ett barn att få mat, kläder och utbildning. - Stöd ett fadderbarn eller ett projekt - Få vår medlemstidning Din insats gör skillnad - skänk bistånd! I våra projekt stöttar vi både barn och mammor som behöver hjälp. Vi tar gärna emot enstaka eller regelbundna donationer till biståndsverksamheten. Du kan också stödja vårt biståndsarbete genom att bli medlem i organisationen för endast 425 kr per år. Adoptera! Vi är en ideell organisation som förmedlar barn från Sydamerika, Östeuropa, Asien och Afrika. Genom oss får du hjälp med allt kring Din ansökan, en personlig kontaktperson och trygghet i att vi tycker att just Din adoption är viktig. När man adopterar från ett annat land får man också förmånen att lära känna landet och kulturen. Du kan beställa gratis informationsmaterial om adoption, fadder & bistånd på Barnen Framför Allt, Energigatan 11, Kungsbacka. Telefon: , E-post: 32 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 33

18 TEMA att möta vuxna Nya metoder med barnperspektiv text Åsa Lekberg foto Kristina Sahlén Domare har blivit bättre på att få föräldrar som tvistar att lägga ned stridsyxan och istället börjat prata om det gemensamma barnet. De nya metoderna leder allt oftare till samarbete än till domar. när ett samarbete mellan två föräldrar har havererat så pass att frågan om vårdnad ska avgöras i domstol är konflikten ofta djup och infekterad. Att döma till samarbete är då en svår uppgift och näst intill omöjlig att praktisera utanför rättssalen. Nu har flera domare runt om i landet utbildat sig och hittat nya metoder att lösa tvisterna på. Det innebär att föräldrarna får hjälp med att lyfta blicken från inbördes konflikter och istället fokusera på barnet. Arbetet börjar redan när föräldrarna stiger in i tingsrätten, berättar Ylva Myhrberg, domare vid Norrtälje tingsrätt och en av deltagarna i projektet om specialisering av domare i humanjuridik. Vi har inrättat ett nytt förhandlingsrum med hemkänsla. Här finns sköna möbler och barnteckningar på väggarna. Syftet är att signalera att här ska det inte krigas och ingen är här för att vinna. När det är dags för förhandling hämtar vi personligen föräldrarna från respektive väntrum Arbetet börjar redan när föräldrarna stiger in i tingsrätten 34 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 35

19 TEMA att möta vuxna att möta vuxna text Pernilla Rönnlid foto Johan Bergling Fakta humanjuridik 4 Ungefär 25 domare i Stockholms län har genomgått utbildning i familjerätt genom deltagande i projektet Specialisering av domare i humanjuridik. Efter projektets avslutande har ett nätverk skapats där fortsatt utbildning sker. Nätverk har också bildats bland domare i bland annat västra Sverige och Skåne. Domstolsakademin erbjuder också utbildningar inom familjerättens område. Vi har ett gediget bakgrundmaterial och känner väl till barnets situation. Föräldrarna vet att vi kan bestämma om de inte lyckas komma överens. Ofta kan det kännas bra att fatta mindre beslut längs vägen. Vi träffas igen efter 3 4 månader för att se hur det har fungerat. Medlare stöttar Under tiden kan föräldrarna också få tillgång till medlare som kan stötta och ge konkreta råd på hur man på bästa sätt kommunicerar med varandra. Föräldrarna får lära sig att inte falla tillbaka i gamla mönster, utan istället vara korta och koncisa. Pelle har läxa kap 2 räcker i ett mejl. Inga anklagelser eller efterslängar, förklarar Ylva Myhrberg. En utvärdering ska göras om hur väl den nya metoden fungerar, men Ylva Myhrberg kan se att fler fall leder till överenskommelser än till domar. Familjerättsfrågor har fått en högre status och allt fler har förstått hur viktiga de är, framför allt unga domare. Barnen är vår framtid. Om vi inte lyckas skapa den bästa situationen när de är små, ökar risken att de hamnar snett i framtiden. En skonsammare skilsmässa gör det möjligt för barnet att hantera sin egen kris och få tillbaka sin barndom som annars riskerar att gå förlorad, fortsätter hon. Att få bidra till något sådant är oerhört viktigt och en långsiktig investering för alla parter. En form av kris Genom att möta föräldrarna i nuet och finnas där för barnen kan du stötta i en skilsmässa. Prata inte lösningar direkt och försök vara neutral. 36 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 37

20 TEMA att möta vuxna Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , Stiftelsen Kristen Familjehemsvård, SKFH en familjevårdsenhet i kristen regi, med start Huvudman är Evangeliska Frikyrkan. Vi har ett 60-tal kristna familjer knutna till oss. Dessa är spridda i stort sett över hela landet. Vår målgrupp: Barn och ungdomar, ensamkommande barn/ ungdomar samt föräldrar med barn från Socialtjänsten samt vuxna från Kriminalvården och Socialtjänsten. Via våra familjer erbjuder vi den placerade en läkande och trygg miljö. Våra familjehem får stöd och ekonomisk ersättning. Vi arrangerar träffar för alla aktuella familjer där de kan dela erfarenheter och få ökad kunskap. Kontakta oss! Stiftelsen Kristen Familjehemsvård, SKFH Tel: Se vår hemsida för mer info: Uppdragsutbildningsenheten anordnar med start ht 2010 Gruppledarutbildning för stöd till barn och unga i utsatta livssituationer 10 högskolepoäng Ger kunskaper och färdigheter för att planera, starta, leda och genomföra professionella stödgrupper, för barn och unga, inom ramen för psykosocialt arbete hos kommun, landsting, församling och eller frivilligorganisation. Mer information på: eller ring VILL DU BLI FAMILJEHEM? Vi söker hem till tonåringar och vuxna Familjehemspoolen har funnits sedan 1992 och idag samarbetar vi med drygt 110 familjehem från Dalarna till Skåne. Hos oss får Ni aktivt konsulentstöd med hög tillgänglighet och kontinuerlig handledning. Kontinuerlig utbildning och gemenskap med andra familjehem. Högsta ersättning enligt SKL:s rekommendationer För mer information ring eller maila oss! , det är viktigt att förstå att varje skilsmässa är en form av kris, säger Barbro Andersson, familjebehandlare i Skarpnäck, som tillsammans med Birgitta Grane skrivit boken Mina föräldrar är skilda, en handbok för hur man kan arbeta med barngrupper för barn med separerade föräldrar. Idag är det nästan som att det är lite banalt att skilja sig, eftersom man tror att det är så vanligt. De flesta barn växer trots allt fortfarande upp hos bägge sina föräldrar. Vi har också en slags överförväntan att alla ska klara av allt så bra. Folk vill att allt ska gå så fort, men det gör inte alltid det. Jag tror att man måste låta det ta lite tid. Det första året efter en skilsmässa beskriver Barbro Andersson som ett sorgeår. För första gången ska man fira jul utan varandra och inte stå där vid sängen tillsammans och sjunga för barnet på födelsedagen. Allt det där måste man gå igenom. Efter sorgeåret kan det ta ytterligare ett år innan man rättar sin sig i nya systemet, så som det kommer att vara framöver. Hjälp med att stå ut Personer i kris behöver inga lösningar, de är oftast inte beredda att ta emot råd, menar Det är viktigt att förstå att varje skilsmässa är en form av kris. Barbro Andersson. Istället ska man försöka stötta i det som är just nu och hjälpa personen att stå ut, att klara av sin egen sorg och smärta. Den som är mitt i en kris orkar ofta inte ta kontakt med andra. Som vän kan man då visa sig vänligt intresserad. Och får man undvikande svar kan man i alla fall höra av sig ibland. Många är rädda eftersom de inte vet vad de ska göra eller säga och en slags missriktad hänsyn gör att man hellre låter bli att ta kontakt, säger Barbro Andersson. Men våga fråga istället. Folk som varit i kris kommer ofta ihåg de som hörde av sig. Att veta att någon tänkte på en när man hade det som svårast stannar kvar inom en. Hon tror att det är en utopi att tro att man kan tillvarata barnets behov fullt ut i en skilsmässa. Men det är viktigt att barnen får känna att de får fortsätta att ha en bra kontakt med bägge sina föräldrar. Barnen ska ju inte skiljas från föräldrarna, om det inte är nödvändigt att begränsa kontakten för att barnen far illa av att träffa mamma eller pappa. Barn älskar sina föräldrar och behöver känna att andra vuxna inte är arga. Och de tycker att det är jobbigt när föräldrarna pratar illa om varandra. Neutral stöttning Många bråkar sig ur en relation och den som stöttar ska försöka hålla sig så neutral som möjligt och inte låta sig dras in i konflikter mellan dem som skiljt sig. Vid en skilsmässa blir nätverket extra viktigt. Det kan vara skönt för barnen om andra vuxna är som vanligt när föräldrarna kanske är annorlunda ett tag. Nätverket kan avlasta föräldrarna och fortsätta att göra vanliga saker med barnen, menar Barbro Andersson. Låt barnen fortsätta sova över hos mormor eller farmor om de brukar göra det ibland. 38 BRIS-tidningen 2/2010 2/2010 BRIS-tidningen 39

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

bris Vuxentelefon om barn 0200-230 230 www.bris.se 077-150 50 50 Pg 90 15 04-1

bris Vuxentelefon om barn 0200-230 230 www.bris.se 077-150 50 50 Pg 90 15 04-1 Barnens Hjälptelefon 0200-230 230 BRIS-mejlen BRIS-chatten BRIS Forum www.bris.se BRIS Vuxentelefon om barn 077-150 50 50 Medlemskap och gåva Pg 90 15 04-1 bris Vuxentelefon om barn 2009 b r i s Karlavägen

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

BRIS Vuxentelefon. om barn 0200-230 230. www.bris.se 077-150 50 50. Pg 90 15 04-1

BRIS Vuxentelefon. om barn 0200-230 230. www.bris.se 077-150 50 50. Pg 90 15 04-1 Barnens Hjälptelefon 0200-230 230 BRIS-mejlen BRIS-chatten BRIS Forum www.bris.se BRIS Vuxentelefon om barn 077-150 50 50 Medlemskap och gåva Pg 90 15 04-1 BRIS Vuxentelefon om barn 2009 BRIS Karlavägen

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 ÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 Ordlista luciafirande tinning isolerad dagen efter - symptom alkoholvanor avvänjningskur deltidsjobb hjälpåtgärder socialtjänstlagen familjerådgivningsbyrå

Läs mer

28 Missriktad. 4 Sammanfattande. 18 Tema. 32 Okända. 9 Bildcitat. 40 Medlemsnytt. 25 BRIS-akademin

28 Missriktad. 4 Sammanfattande. 18 Tema. 32 Okända. 9 Bildcitat. 40 Medlemsnytt. 25 BRIS-akademin BRIS 116 111 för dig upp till 18 år Måndag till fredag: kl 15-21 Lördag, söndag och helgdag: kl 15-18 bris Kanslier bris Box 3415 103 68 Stockholm Tel: 08-598 888 00 Fax: 08-598 888 01 E-post: info@bris.se

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där

Läs mer

Föräldratelefonen. Verksamhetsberättelse 2010

Föräldratelefonen. Verksamhetsberättelse 2010 Föräldratelefonen Verksamhetsberättelse 2010 Jag ringer om min 11-åriga flicka. Hon är deprimerad och nedstämd. BUP har hänvisat mig till er, vad ska jag göra? Mamma ringer om sin dotter FÖRÄLDRATELEFONEN

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Rådgivning och stöd i botkyrka

Rådgivning och stöd i botkyrka Rådgivning och stöd i botkyrka En guide sammanställd av socialtjänsten i Botkyrka. Hit kan du vända dig! At www.botkyrka.se, catalogues are available in suomeksi, English, español, ا ل ع ر ب ي ة.. and

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Föräldramejlen. Årsrapport 2012

Föräldramejlen. Årsrapport 2012 Föräldramejlen Årsrapport 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barnen, BRIS och it 2009

Barnen, BRIS och it 2009 Barnen, BRIS och it 2009 jag vill bara tacka alla underbara människor på den här hemsidan, när man loggar in hit kommer man på bättre tankar och man förstår att man inte är ensam om sina problem. det känns

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009 Föräldratelefonen och Föräldraen Årsrapport 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

rapporten 2011 BRIS 40 år - tema fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och myndigheters agerande.

rapporten 2011 BRIS 40 år - tema fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och myndigheters agerande. rapporten 2011 BRIS 40 år - tema fysiskt och psykiskt våld, 2011 sexuella övergrepp och myndigheters agerande. BRIS-mejlen och BRIS-chatten BRIS-mejlen ger personligt svar inom några dagar. På Diskussionforum

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna

Läs mer

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse 2008 Innehållsförteckning Föräldratelefonen en stödtelefon för föräldrar och andra vuxna med bekymmer för barn eller ungdom i sin närhet Hur fungerar Föräldratelefonen?

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Pappor står utanför lagen

Pappor står utanför lagen 1 av 5 2012-02-23 17:04 Pappor står utanför lagen AKTUELLT Hur länge ska vi pappor bli behandlade som idioter som inte kan ta hand om våra egna barn? Det frågar sig en pappa som känner sig överkörd och

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden Av Mia Börjesson Hela livet kan ses som en resa där varje del av livet är en etapp framåt. Barndomen eller tonåren är således inga destinationer eller

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Fritidshem ska vara en fristad

Fritidshem ska vara en fristad Barn med föräldrar i fängelse kanske inte är en speciellt vanlig företeelse på fritidshem. Men oavsett social bakgrund ska varje barn bemötas utifrån sina behov, säger fritidspedagogerna Christina och

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer