rapport Vuxenstöd 2012 tema Psykisk ohälsa

Transkript

1 rapport Vuxenstöd 2012 tema Psykisk ohälsa 80 kr sek #2/2012

2 bris för dig upp till 18 år Måndag till fredag: kl Lördag, söndag och helgdag: kl bris Kanslier bris Box Stockholm Tel: Fax: E-post: bris Vuxentelefon om barn Måndag till fredag: kl bris-mejlen bris-mejlen ger personligt svar inom några dagar. På Diskussionforum som också finns på bris.se kan barn och ungdomar kommunicera med varandra med översyn av en vuxen moderator. På bris-chatten kan du anonymt chatta direkt med en vuxen på bris. bris region Nord Kungsgatan Umeå Tel: Fax: E-post: bris region Väst Hvitfeldtsgatan Göteborg Tel: Fax: E-post: bris region Mitt Box Stockholm Tel: Fax: E-post: bris region Syd Östra Rönneholmsvägen Malmö Tel: Fax: E-post: bris.syd@bris.se bris region Öst Korsgatan 2, Hus E Norrköping Postadress: bris Norrköping Tel: Fax: E-post: bris.ost@bris.se Barnens Rätt I Samhället är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn och ungdomar som bris far illa. bris är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället. Kärnan i bris verksamhet är bris , bris -mejlen och bris -chatten dit barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd av en vuxen. bris fungerar också som opinionsbildare och remissinstans för att öka vuxnas respekt för barn som individer och för att de principer som slagits fast i FN:s barnkonvention ska tillämpas fullt ut. bris använder sin samlade kunskap om barns och ungdomars situation för att på olika plan informera, påverka och skapa opinion i barnrättsliga frågor. bris tar även emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med om egna eller andras barn. bris bildades år 1971 och är organiserat i ett förbundskansli och fem regionala kanslier. Kanslierna finns i Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm och Umeå. bris verksamhet bygger på frivilligt arbete samt ekonomiska bidrag och gåvor från såväl privata som offentliga givare. bris har sammanlagt över 600 frivilliga medarbetare som bemannar bris , bris-mejlen och bris-chatten. De frivilliga medarbetarna rekryteras, utbildas och handleds av anställd brispersonal. bris Vuxen telefon om barn, bemannas vanligtvis av anställda brisombud och kostar som ett vanligt samtal.

3 bild susann karlsson nemirovsky Vuxna är de viktigaste resurserna för barn! Så om vi vill göra skillnad för barnen måste vi börja med familjen. Sofia Grönkvist, BRIS 4 Sammanfattande statistik BRIS Vuxentelefon om barn år Ledare generalsekreterare Kattis Ahlström Psykisk ohälsa hos små barn 14 Hjälpsökande svårt att få hjälp hos myndigheter 18 Barnperspektivet.se myndighetsproblem vanlig orsak till att söka hjälp via nätet Vuxnas psykiska ohälsa På Gyllingen får barn till psykiskt sjuka hjälp 26 Familjer i tillfällig kris 30 Föräldrastöd 34 Trassliga myndighetskontakter dominerar 36 BRIS-akademin utbildning i samtal ska underlätta integration 38 BRIS-akademin unga & internet 42 BRIS Medlemsnytt

4 statistik Sammanfattande statistik text My Zinderland VUXENKONTAKTER 2011 Efter varje kontakt sparar bris viss data om kontakten i en databas. Det görs för att bris skall kunna använda sig av den information som kommer ur kontakterna i arbetet för att förbättra barns livsvillkor. Viss data om kontakten sparas automatiskt i databasen, exempelvis datum, kontaktkanal och kontaktlängd. Viss data behöver dock matas in manuellt i databasen och detta görs av mottagaren av kontakten på bris. Det första som mottagaren måste ta ställning till är huruvida kontakten är av stödjande eller av övrig karaktär. Stödjande & övriga kontakter Med en stödjande kontakt i bris Vuxentelefon om barn avses sådana kontakter där kontaktaren är en vuxen som haft för avsikt att föra ett samtal om barn med en vuxen på bris. Övriga kontakter innefattar bland annat felringningar, samtal som bryts och samtal från vuxna som vill prata om annat än barn. Under år 2011 hade bris totalt kontakter i bris Vuxentelefon om barn, vilket är en ökning av samtal sedan året innan. Fördelningen mellan kontakter visar att andelen stödjande kontakter har minskat något sedan i fjol, men antalet stödjande kontakter visar att bris ändå nått fler vuxna för att ge stöd om barn under år 2011 än under år Antal vuxenkontakter Kontakttyp Antal Andel Antal Andel Stödjande % % Övriga % 245 9% Summa % % 4 BRIS-tidningen 2/2012

5 statistik Antal stödjande kontakter 15% Stödjande Övriga % Vuxenkontakter 2011 Vuxenkontakter % 91% Kontaktområden som ökat mest Vuxenkontakter Område Antal Andel av totalt antal kontakter Antal Andel av totalt antal kontakter Myndighetskontakter ,1% ,7% Skilda föräldrar ,7% ,3% Boende ,1% ,8% Familjekonflikter ,3% ,5% Vuxnas fysiska/psykiska ohälsa ,0% ,7% Kamrater ,1% ,0% Vanvård/Omsorgssvikt ,8% ,6% Juridiska frågor ,9% ,8% Ekonomi 214 8,2% 163 6,3% Skolan ,0% ,1% Kontaktområden som ökat mest Vuxenkontakter om barn upp till 6 år Område Antal Andel av totalt antal kontakter Antal Andel av totalt antal kontakter Juridiska frågor ,3% 95 16,4% Myndighetskontakter Vuxnas fysiska/psykiska ohälsa ,5% ,7% ,4% 75 12,9% Familjekonflikter ,5% ,0% Skilda föräldrar ,4% ,5% Psykisk misshandel 85 13,3% 57 9,8% Vanvård/Omsorgssvikt Annan psykisk ohälsa ,4% ,8% 48 7,5% 26 4,5% Fysisk misshandel ,7% 78 13,4% Boende ,0% ,4% Områden som är vanligare om kontakten handlar om barn upp till 6 år Område Sexuella övergrepp/ ofredanden Andel av kontakter om barn upp till 6 år Andel av kontakter om barn oavsett ålder Skillnad 14,0% 8,8% 5,1% Vanvård/Omsorgssvikt 22,4% 17,8% 4,7% Juridiska frågor 22,3% 17,9% 4,4% Annat 8,2% 4,5% 3,7% Fysisk misshandel 15,7% 12,4% 3,3% Vuxnas fysiska/ psykiska ohälsa 17,4% 15,0% 2,5% Myndighetskontakter 40,5% 38,1% 2,4% Rädsla/oro 22,9% 20,7% 2,2% Psykisk misshandel 13,3% 11,7% 1,6% Vuxnas missbruk/riskbruk 8,6% 7,5% 1,1% 2/2012 BRIS-tidningen 5

6 statistik De 5 vanligaste kontaktarna vuxenkontakter Mor Far Far/morförälder Annan släkting Kontaktare vuxenkontakter 2011; n = ; n = Styvförälder Kontaktare Antal Andel Antal Andel Mor ,8% ,4% Far ,2% ,7% Far/morförälder ,6% ,3% Annan släkting 122 4,7% 98 3,8% Styvförälder 103 4,0% 100 3,9% De 20 vanligaste kontaktområdena Vuxenkontakter Område Antal Andel av kontakter Antal Andel av kontakter Myndighetskontakter ,1% ,7% Skilda föräldrar ,7% ,3% Familjekonflikter ,3% ,5% Boende ,1% ,8% Problem i föräldrarollen ,0% ,1% Skolan ,0% ,1% Rädsla/oro ,7% ,0% Juridiska frågor ,9% ,8% Vanvård/Omsorgssvikt ,8% ,6% Vuxnas fysiska/psykiska ohälsa ,0% ,7% Annan psykisk ohälsa ,2% ,4% Kamrater ,1% ,0% Fysisk misshandel ,4% ,5% Psykisk misshandel ,7% ,3% Sexuella övergrepp/ ofredanden 230 8,8% 195 7,5% Mobbning/kränkande behandling 223 8,6% 195 7,5% Ekonomi 214 8,2% 163 6,3% Vuxnas missbruk/riskbruk 196 7,5% 196 7,6% Stress 184 7,1% 186 7,2% Identitetsutveckling 177 6,8% 165 6,4% KONTAKTARE Efter varje kontakt i bris Vuxentelefon om barn dokumenteras vilken relation uppringaren har till det barn samtalet handlat om. I nästan hälften av alla samtal, i drygt 48 procent av fallen, är det barnets mamma som ringt till bris Vuxentelefon om barn. Detta innebär att andelen mödrar som kontaktare är ungefär likadan som året innan. Motsvarande andelssiffra för pappor, som år 2011 var drygt 15 procent, innebär dock en ökning sedan år BRIS-tidningen 2/2012 KONTAKTOMRÅDEN Efter varje samtal i bris Vuxentelefon om barn har mottagaren av samtalet i uppgift att kategorisera samtalet utifrån vilka olika områden samtalet berört. När det gäller 2011 års kontakter är det allra vanligast att samtalen handlar om myndighetskontakter och om skilda föräldrar. Det är även vanligt att samtalen berör familjekonflikter, boende och problem i föräldrarollen. Om man tittar på de områden där antalet kontakter ökat sedan år 2010 kan man se att fyra av de fem områden som uppräknats som vanligast också har ökat i antal under år När det gäller områden som blivit mindre vanliga utmärker sig det sista av de fem vanligaste områdena; problem i föräldrarollen. Även rädsla/oro samt alkohol/narkotika/tobak hör till de områden som under år 2011 har minskat mest.

7 De 20 vanligaste kontaktområdena Vuxenkontakter om barn upp till 6 år Område Antal Andel av kontakter Antal Andel av kontakter Myndighetskontakter ,5% ,7% Skilda föräldrar ,4% ,5% Familjekonflikter ,5% ,0% Boende ,0% ,4% Problem i föräldrarollen ,4% ,4% Rädsla/oro ,9% ,6% Vanvård/Omsorgssvikt ,4% ,8% Juridiska frågor ,3% 95 16,4% Vuxnas fysiska/psykiska ohälsa ,4% 75 12,9% Fysisk misshandel ,7% 78 13,4% Sexuella övergrepp/ ofredanden 89 14,0% 77 13,3% Psykisk misshandel 85 13,3% 57 9,8% Vuxnas missbruk/riskbruk 55 8,6% 51 8,8% Annat 52 8,2% 49 8,4% Annan psykisk ohälsa 48 7,5% 26 4,5% Skolan 48 7,5% 35 6,0% Ekonomi 45 7,1% 30 5,2% Sorg 42 6,6% 30 5,2% Stress 37 5,8% 43 7,4% Barns fysiska ohälsa 36 5,7% 27 4,7% 3% Könsfördelning % 48% 49% 48% 49% Könsfördelning % 4% 46% 51% 46% 51% Flicka Pojke Flicka Ej framkommit Pojke Ej framkommit n = Flicka Pojke Flicka Ej framkommit Pojke Ej n =2 framkommit 591 statistik Totalt antal kontakter om barn 6 år och yngre KONTAKTOMRÅDEN KONTAKTER OM BARN UNDER 6 ÅR Under år 2011 utgjordes 24,5 procent av kontakterna i vuxentelefonen av kontakter som handlade om barn som var sex år eller yngre. Denna siffra innebär en ökning av andelen barn i den åldersgruppen sedan år 2010 då siffran var 23 procent. Det är allra vanligast att kontakter om barn i åldersgruppen handlar om myndighetskontakter och skilda föräldrar. Även familjekonflikter, problem i föräldrarollen och boende finns bland de fem vanligaste områdena. De områden som ökat mest sedan året innan är juridiska frågor och myndighetskontakter. När det gäller vilka områden som minskat mest sedan år 2010 märks identitetsutveckling samt problem i föräldrarollen. VILKA BARN KONTAKTERNA HAR HANDLAT OM Könsfördelning Cirkeldiagrammen visar hur könsfördelningen sett ut när det gäller de barn kontakterna handlat om under Till skillnad från barnkontakterna, där kontakter om flickor utgör en stor majoritet av kontakterna, är det i vuxentelefonen nästan lika vanligt att samtalen handlar om flickor som om pojkar. Det har under år 2011 skett ännu en utjämning mellan könen då andelen kontakter om pojkar ökat sedan år /2012 BRIS-tidningen 7

8 statistik Boende ; n = ; n = Åldersfördelning ; n = ; n = År Genomsnittsålder Kön Flickor 10,9 11,0 Pojkar 10,0 10,6 Totalt 10,5 10,7 0 Kärnfamilj Växelvis boende Ensamstående mor Styvfamilj Ensamstående far Familjehem Kärnfamilj 25,5 27,1 Växelvis boende 23,4 22,1 Ensamstående mor 22,4 23,6 Styvfamilj 6,2 6,8 Ensamstående far 5,4 5,2 Familje-, Fosterhem 3,8 3,6 Annat 3,2 2,9 Eget boende 0,9 0,7 Behandlingshem el motsv 0,5 0,7 Annat Ej framkommit 8,8 7,4 Eget boende Behandlingshem el motsv Ej framkommit Ålder Diagrammet över åldersfördelning när det gäller de barn kontakterna i vuxentelefonen handlar om visar att det under år 2011 var allra vanligast att kontakten handlade om barn som är 14 år. Detta innebär en liten förändring sedan året innan då det var vanligast att samtalen berörde barn som var något äldre. I övrigt visar diagrammet en ökning sedan 2010 när det gäller kontakter om riktigt unga barn, upp till 5 år. Om man tittar på genomsnittsåldern kan man se att den ligger på knappt 11 år för flickor, 10 år för pojkar och på 10,5 år totalt sett. Detta stämmer väl överens med ovanstående iakttagelse, att antalet kontakter om de yngsta barnen ökat, då den totala genomsnittsåldern också sjunkit sedan 2010 års snitt som var 10,7 år. Boende Det är allra vanligast att barnet kontakten handlar om bor i kärnfamilj, även om det blivit något mindre vanligt att så är fallet sedan år Det har dock blivit vanligare att barnet har växelvis boende, medan antalet kontakter om barn som bor med en ensamstående mamma är vanligt men ändå har minskat något sedan året innan. Att barnet bor med en ensamstående far har dock blivit något mer vanligt sedan år BRIS-tidningen 2/2012

9 statistik ledare Kattis Ahlström Generalsekreterare Vi kan hjälpa till att förändra och vi ska göra det ännu mer! Att arbeta för förbättringar i utsatta barns livssituation är ett långsiktigt arbete. Det har bris lärt sig den hårda vägen under de mer än 40 år som vi bedrivit opinion. För även om de politiska partierna, och andra beslutsfattare, nästan alltid uttrycker en stark vilja att skapa ett samhälle där alla barn har lika rättigheter och utrymme och där alla barn får den vård de behöver, så är det långt ifrån en verklighet idag. bris opinionsdrivande arbete är därför lika viktigt idag, som det var när bris en gång bildades för att stoppa våld mot barn. Och vår verksamhet bygger alltid på de behov som barn och unga uttrycker till oss när de söker stöd och hjälp. Under år 2011 ställde bris ett antal krav till politiker och beslutsfattare som skulle möjliggöra en förbättrad situation för utsatta barn idag. De har presenterats i vår bris-rapport 2011 och under seminarier och möten med beslutsfattare och politiker. Responsen vi fått har varit mycket positiv, men hur ser det ut idag ett år senare? bris har, tillsammans med flera andra barnrättsorganisationer, krävt en inkorporering av barnkonventionen i svensk lagstiftning. Med andra ord, att 2/2012 BRIS-tidningen 9

10 barnkonventionen blir svensk lag. Vi anser att en inkorporering framförallt stärker de mest utsatta barnens rätt till vård och skola och rätt till skydd. En inkorporering skulle också stärka synen på barns rättigheter. Idag är det enbart två partier som aktivt motsätter sig en inkorporering: Moderaterna och Sverigedemokraterna. Centerpartiet förespråkar den lösning som finns idag där barnkonventionen ska vara utgångspunkten i allt arbete som rör barn, vilket innebär att det ännu saknas majoritet i riksdagen för en inkorporering. Men vi har ändå kommit en bra bit på vägen och bris kommer att fortsätta att driva frågan tills barnkonventionen är svensk lag. bris har också utlyst ett behov av ett Barnfridscentrum ett nationellt kunskaps- och forskningscenter, för att öka kunskap och kompetens hos alla yrkesgrupper som möter vålds- och sexuellt utsatta barn. Frågan om Barnfridscentrum har diskuterats under flera år, och börjar sakta ge resultat. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning för att bland annat undersöka behovet av kunskap om våld mot barn. Uppdraget ska redovisas i juni 2012 och om kartläggningen visar på ett behov av en särskild aktör, så har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en uppdragsbeskrivning för en sådan. bris har också krävt att Barnskyddsutredningen som presenterades år 2009 ska antas i sin helhet. Här har de politiska kvarnarna malt långsammare, men Socialdepartementet har under våren 2012 meddelat att de arbetar med en riksdagsproposition utifrån utredningen. Och delar av utredningens förslag har antagits, bland annat möjligheten för socialtjänsten att samtala med barn innan de informerar barnets vårdnadshavare om att en utredning inletts. För kravet om ett ökat barnfokus i rättsväsendet och införandet av familjedomstolar ser det dock inte lika ljust ut. Vi vet att Domstolsverket löpande arbetar med att understryka vikten av barnfokus i domstolarna, men det är svårt att se konkreta resultat. Det finns enskilda öar av goda exempel inom rättsväsende, men de är fortfarande få. Det här är ingen ny fråga för bris. Första gången bris tog upp familjedomstolar var år 1986 och vi kommer att arbeta hårt framöver för att alla domstolar i Sverige ska ha barnfokus och utgå från barnkonventionen i alla ärenden där barn är involverade. bris kommer under den närmaste tiden att arbeta för att öka tillgängligheten i vår stödverksamhet. Vi kommer att ägna mycket tid framöver åt att hitta samarbetspartners till det viktiga arbetet, samtidigt som vi på bris fortsätter att vara där barnen är och säkerställa att deras röster i så hög mån som möjligt blir hörda. Det är via de barn som hör av sig till oss varje dag som vi bättre kan förstå vad många barn behöver för att klara av sin vardag. Och i arbetet med att stärka barnen behöver vi förstås involvera föräldrarna, och andra vuxna som finns kring barnen, och även höra vad de behöver för att klara av sin ibland tuffa och ensamma situation. Vi är därför stolta över vår vuxentelefon där vi inte bara kan hjälpa till och vägleda föräldrar och andra vuxna med frågor kring barn utan också hämta värdefull information som i förlängningen kan hjälpa oss i vårt viktiga arbete att stödja utsatta barn. Kattis Ahlström Generalsekreterare 10 BRIS-tidningen 2/2012

11 bild susann karlsson nemirovsky

12 I BRIS Vuxentelefon om barn kommer berättelserna om de små barnen, de som är för små för att kontakta BRIS själva. Vilka uttryck tar sig den psykiska ohälsan hos barn mellan 0 9 år? Och kan vuxna i deras närhet se skäl till barnens ohälsa? BRIS vuxenkontakter visar att vuxna ofta ser små barns psykiska ohälsa och orsakerna till den, men att de själva behöver råd och stöd för att kunna hjälpa barnen. fakta & text Karin Johansson Psykisk ohälsa hos små barn när vuxna ringer bris Vuxentelefon om barn och har frågor kring små barns psykiska hälsa (0 9 år) så uttrycker de vuxna en oro för ett barn som de antingen känner väl eller som finns i deras närhet på ett eller annat sätt. De vuxna behöver få sin oro speglad och ibland vill de ha råd om hur de kan gå vidare för att hjälpa barnen. I nästan samtliga kontakter om små barns psykiska ohälsa ser uppringaren en tydlig koppling mellan vad barnet har varit med om och hur det mår. Barnens psykiska ohälsa beskrivs av många som reaktioner på sådant som händer i barnens närmaste omgivning. Små barns symtom på psykisk ohälsa skiljer sig något från de äldre barnens men det finns många likheter också. De små barnen uppvisar vad man skulle kunna kalla förstadier till sådant som hos äldre barn är tydligare och mer utvecklade symtom på psykisk ohälsa såsom självskadebeteende, ätstörningar, självmordstankar/ planer, depression och ångest med mera. Den största skillnaden är att de små barnen inte alls är medvetna om sina symtom, vilket de äldre barnen oftast är. En annan skillnad är att de små barnen sällan döljer hur de mår utan de visar det tydligt, medan äldre barn kan vara bättre på att dölja. Men eftersom de små barnen ännu inte hunnit utveckla sitt språk, har de svårare för att förklara och beskriva och svårare för att svara på vuxnas frågor om hur de känner sig och vad de tänker. Det gör att de vuxna i deras omgivning måste försöka tyda deras signaler och bedöma om uttryck och signaler är normala eller om de handlar om psykisk ohälsa. Under ett barns utveckling förekommer massvis med normala uttryck och signaler; barn gråter för att de är ledsna, skriker och sparkar för att de är trötta och hungriga eller slår till någon för att de är arga. De kan ha perioder när de är känsliga, gnälliga och svårare att få nöjda och det är oftast helt normalt. De kan reagera kraftigt på kortvariga separationer från föräldrarna utan att det behöver betyda att barnet har drabbats av psykisk ohälsa. Det som skiljer normala uttryck från 12 BRIS-tidningen 2/2012

13 uttryck för psykisk ohälsa är om uttrycket inte verkar vara övergående och det som då måste uppmärksammas är hur länge uttrycket kvarstår. Vad är normalt? Hos de vuxna som kontaktar bris angående psykisk ohälsa hos små barn finns det ofta en stor osäkerhet om vad som är psykisk ohälsa, eller om barnens reaktioner eller uttryck är normala. I samtalen beskrivs olika psykiska symtom; till exempel berättar de vuxna att barnet får attacker där det går igång och är för upprört för att äta eller sova, trots hunger och trötthet. De skriker, kränger, andas häftigt och är helt otröstliga. De vuxna berättar för bris att de varken kan släppa eller hålla barnet och anfallet kan ibland vara i flera timmar i sträck. Det ställer stora krav på den vuxnes tålamod och uthållighet. Det gäller att vara nära, skydda barnet från att skada sig, hålla sig själv lugn och möta barnet med värme. Flera av de vuxna vill veta hur de ska göra för att inte själva gå igång och förstärka barnets panik istället för att lugna dem. När små barn får panikångest så kan det vara svårt att skilja det från det som är en normal utmattningsattack, det vill säga när barnet inte får mat och sömn i tid. Ett annat exempel är vuxna som beskriver barn som har stängt av kontaktytan mot omvärlden. Barnet skrattar sällan och är inåtvänt och svårt att nå. Barnet äter heller inte som det ska och kanske går ner i vikt. Det visar tecken som kan tyda på depression. Det förekommer också samtal där de vuxna oroar sig över att barnet har regredierat i sin utveckling. De berättar att barnet plötsligt börjar prata barnsligare eller förlorar förmågan att göra saker som det egentligen klarar av, eller att barnet börjat kissa på sig, trots att det varit torrt länge. De vuxna undrar om barns regression är normala inslag i utvecklingen, vilket det oftast är. Men det kan också vara tecken på psykisk ohälsa. Konfliktfyllda miljöer Bland de små barn med psykisk ohälsa som kontakterna till bris Vuxentelefon handlar om, finns det många som lever i konfliktfyllda miljöer. I beskrivningar av de här barnens hemförhållanden förekommer missbruk, psykisk ohälsa, allvarliga och långvariga konflikter mellan föräldrarna, separa tioner och nya styvföräldrar eller på andra sätt stökiga och kaotiska miljöer. Barnen far mycket illa av att höra och se mycket aggressioner, hot och skällande och de mår dåligt av att tillvaron är oförutsägbar. Några av barnen har utsatts för psykisk eller fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller brister i omsorgen. Barnen kan ge uttryck för att de mår dåligt genom att de blir arga, stökiga, bråkiga och har svårt i relationer till andra barn. De flesta som beskrivs på dessa sätt är pojkar men flickor förekommer också. Det är barn som slår till andra barn i förskolan och som lätt hamnar i konflikter. Några av dem mobbar andra barn. De tar mycket plats och får mycket uppmärksamhet av förskolans och skolans personal. Flera av När alla känner alla verkar det svårare att ingripa när barn far illa, och det gör att tilliten till socialtjänsten blir ännu mindre från föräldrarnas sida. barnen med dessa typer av problem har fått diagnosen adhd eller autism. Alla barn som lever i kaotiska miljöer reagerar inte genom att drabbas av psykisk ohälsa. Men av de som drabbas av psykisk ohälsa, är det många som lever i kaotiska miljöer. Nyss beskrev vi de som blir arga och bråkiga men det finns också de som blir inåtvända, får ett tvångsmässigt beteende, fobier, skadar sig själva eller utsätter sig för fara. Det finns också flera exempel på små barn som har sagt att de inte vill leva längre eller uttryckt självmordstankar. De vuxna berättar också om små barn som Maria Pedersen har somatiska symtom, som ont i magen, återkommande huvudvärk, sömnproblem eller mardrömmar, men där man inte hittat några somatiska fel. I samtalen förekommer också barn i skol åldern eller senare delen av förskolan med koncentrationsproblem. De har svårt att hänga med i undervisningen, trots att de tidigare har hängt med. De vuxna som kontaktar bris Vuxentelefon om barn med frågor om barns psykiska ohälsa ger ofta uttryck för en osäkerhet runt hur de ska bemöta barnen och det märks att de behöver mycket stöd i det. Det kan handla om konkreta redskap i form av vad de ska säga, hur de ska göra men även om hur de ska tänka för att orka, för att ha tålamod och för att slippa känna maktlöshet. 2/2012 BRIS-tidningen 13

14 Svårt för många föräldrar att få hjälp Oro, osäkerhet och frustration präglar föräldrars inställning till de sociala myndigheterna. Informationsbrist och för långa väntetider verkar vara problemen. text Mia Berg foto Johan Gunséus Det tar emot. Att ringa det lokala socialkontoret är ett stort steg för många föräldrar, även när deras barn mår mycket dåligt och skulle behöva hjälp. Det finns en stor oro och osäkerhet hos föräldrar som är på väg att kontakta socialtjänsten. De undrar hur det går till, vad man kan få hjälp med och i så fall vilken typ av hjälp man kan få. Det säger Maria Pedersen, bris-ombud i bris Nord, som gått igenom dokumenterade samtal till bris vuxentelefon om barn, som handlat om hjälpsökande och myndighetskontakter. 14 BRIS-tidningen 2/2012

15 Till bris ringer föräldrar och mor- och farföräldrar ofta för att samla kraft inför att ta problemet vidare, eller för att söka stöd under tiden utredningen pågår. Det kan handlar det om barnens situation i vårdnadstvister, där tilliten mellan mamman och pappan för länge sedan försvunnit. I sådana fall erbjuder socialtjänsten samarbetssamtal där föräldrarna ska kunna träffas tillsammans med en person från socialtjänsten, för att prata om barnens situation och om hur umgänget ska se ut. Samtalen är frivilliga, men problem uppstår om en förälder vägrar att samarbeta och komma till samtalen. Hos en förälder som kontaktar bris finns det ofta en stor oro över hur barnet har det hos den andra föräldern och över att man tvingas lämna sitt barn där regelbundet till dess att utredningen är klar, trots att man är övertygad om att barnet far illa. Föräldrarna slits mellan viljan att skydda sina barn och rädslan för att förlora i vårdnadstvisten om de inte samarbetar under tiden, säger Maria Pedersen. Inget stöd under utredning Samtidigt kan utredningarna ta lång tid, ibland upp till flera år, och många berättar att barnen inte får någon hjälp under tiden. Det är frustrerande för de som ser hur dåligt barnen mår och inte kan göra något åt det. Maria Pedersen, ombud i bris Nord 2/2012 BRIS-tidningen 15

16 Föräldrar som väljer att söka hjälp för sina barn hos barn- och ungdomspsykiatrin (bup) möts ofta av en lång kötid och det finns tillfällen då skolpsykologer har visat sig ovilliga att hjälpa barn som far illa av tvistande föräldrar, eftersom problemet inte uppstått i skolan. En anmälan om att ett barn far illa leder ofta till långa utredningar och mycket dokumentation, trots det händer det att utredningar läggs ner. Ibland för att socialtjänsten anser att en förälder inte haft något ont uppsåt med sina handlingar, ibland för att man inte frågat barnen vad som hände. Det händer också att barn som fått chansen att berätta väljer att inte göra det. Mycket hänger på att barnet vågar berätta. Trots att det finns mycket dokumentation räcker det inte om barnet inte självt bekräftar det som hänt. Det är ett dilemma eftersom det är svårt för ett barn att lämna ut sin förälder. Och det kan vara svårt att skapa förutsättningar så att barnet känner sig så tryggt att det vågar berätta. Efter att en utredning blivit nedlagd kan barnet hamna i en ännu värre situation, eftersom samhället då på något sätt accepterat det som pågår innanför hemmets väggar. Problem i små kommuner En riskfaktor Maria Pedersen har kunnat När alla känner alla verkar det svårare att ingripa när barn far illa, och det gör att tilliten till socialtjänsten blir ännu mindre från föräldrarnas sida. Maria Pedersen se i materialet är att kontakten med socialtjänsten verkar mer problematisk i små kommuner. När alla känner alla verkar det svårare att ingripa när barn far illa, och det gör att tilliten till socialtjänsten blir ännu mindre från föräldrarnas sida. Det är klart att socialtjänst, bup och skolhälsovård för det mesta fungerar bra, man måste komma ihåg att föräldrar vänder sig till oss när det uppstår problem, att det är den typen av historier vi får, säger Maria Pedersen. Men hon tycker ändå att det finns tre viktiga lärdomar att dra av berättelserna som når bris: Informationen från socialtjänsten om hur de kan hjälpa skulle kunna bli mycket bättre. De skulle kunna fylla en jätteviktig funktion i vardagen för många familjer om människor bara visste vilken kompetens som finns där. Men idag är socialtjänsten något man ibland hotar med och kanske vänder sig till i sista hand. Utredningstiderna är för långa och påfrestande för barn och föräldrar. Där krävs en förbättring. Och möjligheterna att ge barnen hjälp under utredningstiden måste öka. 16 BRIS-tidningen 2/2012

17 Hos oss får du svar på frågor som rör barn och råd kring hur du kan samtala med barn. 2/2012 BRIS-tidningen 17

18 När vuxna vill hjälpa utsatta barn kan det vara svårt att veta till vem man ska vända sig. När man till slut fått kontakt med en myndighet är hjälpen som erbjuds ofta otillräcklig, ibland obefintlig. Det vittnar många av inläggen på Barnperspektivet.se om. Myndighetsproblem vanlig orsak till att vuxna söker stöd på nätet text Åsa Lekberg Steinsvik foto Johan Bergling 18 BRIS-tidningen 2/2012 Många vuxna känner stor hopplöshet inför myndighetskontakter, säger Maria Rådlund Qvennerstedt, ansvarig redaktör för Barnperspektivet.se. Jag har alltid trott att när barn säger att de blir misshandlade hemma, inte orkar med skolan, är hungriga och ledsna, ska de få snabb hjälp, i stället för att på egen hand behöva hitta var de ska bo. Så beskriver en lärare problematiken runt en av hennes tonårselever i ett inlägg på sajten Barnperspektivet.se. Hennes och många andras inlägg som rör liknande problematik är detaljerat och fullt av hopplöshet och förtvivlan. Av de inlägg som i år landat på sajten handlar en stor del om det som många trodde var självklart att få hjälp av myndigheter när ett barn far illa. Lärare, pappor, mor- och farföräldrar, men till största del mammor, vittnar om samma sak. Det är uppenbart att många föräldrar brottas med myndighetskontakter, säger Maria Rådlund Qvennerstedt, både när barn mår dåligt, men även vid konflikter som rör vårdnadstvister och umgängesfrå-

19 Barnen lämnas ensamma, soc vill eller har inga resurser att ta tag i saken Jag vet inte vart vi ska vända oss eftersom soc inte lyssnar på oss Exempel Ur Forum på Barnperspektivet.se gor. Vuxna upplever att socialtjänsten inte agerar fast barnet mått dåligt en längre tid och vittnar om svårigheter att få rätt hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin. Att hjälp både är svår att få och i många fall otillräcklig upplevs inte bara frustrerande för vuxna, utan utsätter även barn för risker. Om ett barn eller en tonåring inte får hjälp kan situationen förvärras. bris erfarenhet från barns berättelser säger att symtom ofta förvärras när ingenting Mest besökta temasidor Om skilsmässa Om barnmisshandel Om barnets rättigheter Om missbruk i familjen Om samtal med barn Om ett barn far illa Om tonåringar Om vårdnad görs, så självklart finns det betydelsefulla risker när hjälp dröjer. Oro och frustration när hjälpen är svår att hitta blir ytterligare en belastning som resulterar i att en del föräldrar beskriver hur de är på väg att tappa greppet, andra ger även upp längs vägen, säger Maria Rådlund Qvennerstedt. Hitta vägar till stöd Genom Barnperspektivet.se vill bris stärka och stödja föräldrar och andra vuxna BRIS erfarenhet från barns berättelser säger att symtom ofta förvärras när ingenting görs, så självklart finns det betydelsefulla risker när hjälp dröjer. Maria Rådlund Qvennerstedt 2/2012 BRIS-tidningen 19

20 FAKTA Barnperspektivet.se finns på flera språk! 4 Alla teman är översatta till Engelska, Arabiska och BKS (Bosniska/Kroatiska/Serbiska. FAKTA Om Barnperspektivet.se 4 Med Barnperspektivet.se vill BRIS möta dig som ser, bryr dig om och vill vara ett stöd för barn, men ibland känner dig otillräcklig eller osäker på hur du ska göra. Här får du svar på frågor som rör barn och råd kring hur du kan samtala med barn. Välkommen! Nu har skolan skickat två lvu, men soc säger; det är ingen akut risk ännu! När bup vägrar hjälpa, vart vänder man sig då? Exempel Ur Forum på Barnperspektivet.se att hitta vägar till stöd. På sajten finns olika teman som tar upp problem och frågeställningar rörande barn. Här finns också information hur vuxna kan hjälpa sitt barn och vart man kan vända sig för vidare stöd. Barnperspektivet.se erbjuder även ett forum där föräldrar och andra vuxna kan berätta om egna erfarenheter och därmed få stöd och råd från andra. Sajten kan för många vara ett första steg att få hjälp. En stor del av FAKTA Trafik inläggen handlar om tonårsföräldrars oro. Ibland kan det räcka med att få prata av sig och kanske inse att den oro man känner är normal för de flesta tonårsföräldrar. Eller så får man bekräftat att man borde gå vidare och söka hjälp, säger Maria Rådlund Qvennerstedt som önskar att det fanns ett slags mellanstöd, motsvarande barnavårdscentraler (bvc), som följer med hela vägen upp även under tonårstiden. När man som vuxen oroas för ett mindre barn vänder man sig till bvc med Drygt besök senaste året. (maj 2011-maj 2012) Varav ca unika besökare. sina frågor. Samma sak borde finnas för tonårsföräldrar. En lättillgänglig instans dit man kan vända sig oavsett problematik och var i landet man bor. En mottagning som ska vara ett lika självklart val för tonårsföräldrar som bvc är för småbarnsföräldrar, säger Maria Rådlund Qvennerstedt och menar att det finns en osäkerhet bland många vuxna i hur man ska agera när man misstänker att barn far illa. Ett av bris syften med Barnperspektivet. se är att stödja vuxna i att våga kontakta myndigheter när man är oroad för ett barn. Det är viktigt att stödja vuxna i att våga, och att myndigheter också lyssnar och tar oron på allvar. Vi ser i inläggen att många föräldrar känner vanmakt när inget händer. Trots det är det viktigt att vuxna inte ger upp, utan ligger på och kontaktar myndigheterna i syfte att få hjälp. 20 BRIS-tidningen 2/2012

21 bild susann karlsson nemirovsky psykisk ohälsa 2/2012 BRIS-tidningen 21

22 Föräldrars psykiska och fysiska sjukdomar påverkar hela familjen. Men eftersom många är tveksamma till att kontakta socialtjänsten erbjuds få familjestöd. Barn glöms bort när helhetsgrepp saknas text Pernilla Ahlsén foto Martin Magntorn En vanlig orsak till att vuxna ringer bris Vuxentelefon om barn är att de själva mår dåligt och upplever att de inte klarar av att vara bra föräldrar till sina barn. Det kan handla om personer som är deprimerade efter svåra skilsmässor, men också föräldrar som lider av svårare psykiska sjukdomar, förståndshandikapp eller fysiska sjukdomar som cancer. Oavsett vad det är för skäl så har föräldrar som mår dåligt svårt att ge barnen det de behöver. Därför kan både barn och vuxna behöva extra stöd när föräldern blir sjuk, säger Helén Malmberg, bris-ombud i bris Syd. Hon har gått igenom vuxentelefonens kontakter med föräldrar som lider av psykisk och fysisk ohälsa. Ofta har föräldern själv sökt och fått hjälp med sin sjukdom. Men ingen har tänkt på hur föräldrarollen och barnen påverkas, eftersom landstingen fokuserar på den enskilda individen. Det finns ingen som tar ett helhetsgrepp om familjen. Då är det lätt att barnen glöms bort. Vi på bris skulle vilja se att fler blev erbjudna familjestöd, säger Helén Malmberg. Föräldrar som är psykiskt sjuka kan ha ett extra stort behov av att prata om problem i föräldrarollen, men saknar någon att diskutera med, eftersom de ofta har ett begränsat nätverk. Många är också rädda att barnen ska tas ifrån dem om de berättar för andra om sin oro över att inte vara en bra mamma eller pappa. bris Vuxentelefon om barn tar även emot samtal från psykiskt sjuka föräldrar som har förlorat kontakten med sina barn och är ledsna över att barnen inte vill träffa dem. Andra ringer för att de inte orkar med att vara föräldrar och inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp. Andra vuxna ringer Men oftast är det inte den sjuka föräldern själv som kontaktar bris utan någon annan vuxen i omgivningen, som ser att familjen inte mår bra. Vi upplever att många sjuka föräldrar inte själva klarar av att ringa. Det är en del av sjukdomsbilden, antingen saknar de insikt om att det påverkar barnen och hur, eller så orkar de helt enkelt inte ta tag i det, säger Helén Malmberg. Ofta är det den andra föräldern som ringer. Det kan vara skilda mammor eller pappor som oroar 22 BRIS-tidningen 2/2012

23 Helén Malmberg, ombud i bris Syd sig över att barnen inte mår bra när de är hos den sjuka föräldern. De frågar bland annat vad de ska göra när barnen inte vill åka dit. Men det är också vanligt att mor- och farföräldrar, äldre syskon eller andra vuxna i familjens närhet tar kontakt med bris. Många gånger har situationen gått väldigt långt innan de ringer, och ofta har omgivningen försökt att stötta familjen själva. De ringer bris när de upplever att de inte längre kan hjälpa till, för att de bor för långt bort eller för att de av någon anledning inte är välkomna längre. BRIS första kontakten bris är ofta den första utomstående kontakten och när de ringer är det för att få bekräftat det som de redan har misstänkt: Att familjen behöver hjälp och att det är rätt att agera om barnen far illa. Men många ringer också för att få praktisk hjälp, för att de inte vet vart de ska vända sig och vilken hjälp det finns att få, eller för att de är tveksamma till att kontakta socialtjänsten. Det finns en stark oro över vad som kan hända om de kopplar in socialtjänsten. De är rädda att barnen ska tas från sina föräldrar. Anhöriga är även oroliga över sekretessen, att de inte ska få veta vad som händer barnen, säger Helén Malmberg. Trots det brukar bris uppmuntra dem att vända sig till socialtjänsten. Handläggarna där kan ta ett helhetsgrepp om familjens behov av vård och sätta in familjestöd. Familjestöd innebär att någon sätter sig ner med hela familjen och går igenom var och ens behov och hur de bäst kan tillgodoses. Vår uppgift på bris är att se till barnens intressen, och vi ser att med bra familjestöd kan föräldern få hjälp att orka med att vara förälder, samtidigt som barnen får hjälp att må bättre, säger Helén Malmberg. 2/2012 BRIS-tidningen 23

24 text Pernilla Ahlsén foto privat Byt fantasi mot fakta Barn till psykiskt sjuka föräldrar måste förhålla sig till förälderns sjukdom och utveckla strategier för att hantera den. På Gyllingen i Göteborg får de lära sig att de inte är ensamma, och att sjukdomen inte beror på dem. Sjukdomen påverkar förälderns förmåga att se barnens behov. Barnen lär sig snabbt att förhålla sig till den sjuka föräldern, och utvecklar strategier som kanske inte fungerar lika bra i livet utanför. Det gör att barnen känner sig annorlunda, säger Einar Trollerud som är psykiatrisjuksköterska och arbetar på Gyllingen. Till Gyllingen kommer barn från familjer där någon har eller har haft en psykisk sjukdom, för att träffa andra i samma situation. Ofta har den psykiska sjukdomen varit en familjehemlighet. Det kan vara svårt att berätta att mamma är inlagd på psykakuten, när bilden i TV och filmer är att psykiskt sjuka personer är farliga. Eftersom ingen annan pratar om sina erfarenheter tror barnen att de är ensamma. Det gör att barnen upplever att sjukdomen är något skamligt. Vi måste byta ut fantasi mot fakta. Hos oss får barnen lära sig att det här är en sjukdom som andra, och att det är något som finns i många familjer, säger Einar Trollerud. Gyllingen 4 Gyllingen är en del av stiftelsen Gyllenkroken och finansieras av Göteborgs kommun. Verksamheten är fristående och inte kopplad till psykiatrin eller socialtjänsten. Hit kommer barn i åldrarna 7 19 år och delas in i mindre grupper efter ålder. På Gyllingen arbetar en psykiatrisjuksköterska, en socionom, en socialpedagog och en fritidspedagog. De erbjuder även enskilda samtal, och är ofta ute och föreläser om barn till psykiskt sjuka. Barn till sjuka föräldrar lider också av skuldkänslor. De tänker att om jag bara var lite duktigare, snällare eller tystare, så skulle mamma eller pappa inte bli sämre igen. Andras behov främst De är väldigt bra på att sätta andras behov främst, och har ofta svårt att sätta gränser. För att barn ska utvecklas måste de gå igenom olika trotsperioder, men barn till psykiskt sjuka vågar inte trotsa av hänsyn till den sjuka föräldern. På Gyllingen får de lära sig att det är okej att säga nej till sådant de inte vill, och ja till det som känns bra. En annan sak som barnen får träna på är att visa och tyda känslor. Barn till psykiskt sjuka möts ofta av dubbla budskap. Det kan handla om att mamma säger att hon inte är arg på pappa, trots att hon är det. Så gör alla vuxna ibland, men om det pågår år ut och år in, lär sig barnen att de inte kan lita på att deras känsla stämmer. Gyllingen öppnade år 2000 och metoden kommer från Ersta Vändpunkten, som ger stöd till barn till missbrukande föräldrar. Barnen kommer till Gyllingen 24 BRIS-tidningen 2/2012

25 en eftermiddag i veckan under en termin. Varje kurstillfälle kretsar kring ett särskilt tema. Det kan handla om försvarsmekanismer, att man får visa vad man känner eller hur olika familjer kan se ut. Gruppen äter tillsammans, pratar, leker, ritar och spelar rollspel. Gränssättning och känslor När barnen märker att de inte är ensamma vågar de berätta om sina erfarenheter, och när de sätter ord på dem, hittar de också sätt att förhålla sig till dem. Efter en termin här blir barnen tydligare, de lär sig att sätta gränser, visa känslor och tar mer plats. Alla som har gått här säger att det har varit viktigt för dem, för en del snudd på livsviktigt. Barnens föräldrar är också nöjda med Gyllingen och märker att barnen mår bra av att gå där. Det är föräldrarna som skriver in barnen, och för många är det viktigt att verksamheten inte är kopplad till socialtjänsten eller psykiatrin. Det finns ofta en rädsla för att socialtjänsten ska ta barnen ifrån dem om de berättar att de är oroliga över att barnen inte mår bra, förklarar Einar Trollerud. 2/2012 BRIS-tidningen 25

26 Rätt att må bra här och nu! En kris i en familj kan vara tillfällig, men likväl stor och svårhanterad medan den pågår. Så svår att föräldrar har svårt att orka med sin föräldraroll under den här perioden. I kontakterna med BRIS beskriver föräldrar ett behov av tillfälligt stöd, men att deras situation inte bedöms som tillräckligt allvarlig av samhället. text Cecilia Nauclér foto Johan Bergling 26 BRIS-tidningen 2/2012

27 Föräldrarna inte har någonstans att ta vägen när de behöver tillfälligt stöd för att orka vara föräldrar. Sofia Grönkvist Sofia Grönkvist I kontakterna med bris Vuxentelefon- om barn finns det många samtal med föräldrar vars familj befinner sig i en tillfällig kris. Många gånger ser föräldrarna att krisen påverkar barnens psykiska hälsa negativt, men krisen gör att de själva inte orkar ge barnen det stöd de behöver. Sofia Grönkvit har läst samtalsbeskrivningar från bris Vuxentelefon om barn. Hon ser i kontakterna med bris att föräldrarna inte har någonstans att ta vägen när de behöver tillfälligt stöd för att orka vara föräldrar. Föräldrars mående påverkar barnen, familjen är en helhet. I krissituationer behöver barn fungerande föräldrar, eller andra vuxna, men för att familjen ska få stöd idag krävs att situationen är väldigt allvarlig. Ofta har föräldrarna sökt stöd utan att få något och ber bris om hjälp med vart de kan vända sig. Men vi kan inte alltid hjälpa dem vidare, för det finns ingenstans för föräldrarna att vända sig. Många av kontakterna med bris, både vad gäller kontakter med barn som med vuxna, handlar om sådant som är problem just nu, men som kanske inte ger men för resten av livet. Skilsmässa är ett exempå en sådan situation som kan vara väldigt svår medan den pågår, berättar Marie Angsell på bris, i synnerhet om föräldrarna är i stark konflikt. Men bris erfarenhet är att hjälp under en tillfällig kris varken behöver vara omfattande eller komplicerad. När bris till exempel samtalar med ett barn som befinner sig i en krissituation kan det ibland räcka med att tillsammans hitta strategier för att hantera tillvaron för att barnet ska kunna gå vidare och må bättre, säger Marie Angsell. Under en kris har föräldrar ofta ett liknande behov, de behöver hitta strategier för att orka vara en närvarande och fungerande förälder. Och så länge barnet är litet och tillhör en barnavårdscentral (bvc) finns det större möjligheter för familjen att få hjälp, men ju äldre barnet blir desto svårare blir det. 2/2012 BRIS-tidningen 27

28 Barndomen har ett värde i sig och barn har rätt att må bra här, och nu Marie Angsell Marie Angsell 28 BRIS-tidningen 2/2012 bvc ser ofta barnet i sitt sammanhang i familjen och erbjuder därför hela familjen stöd vid kriser. Men när barnet börjar skolan ses det framförallt som en individ och elev, och familjen inkluderas inte. Skolhälsovården har heller inte mandat eller uppdraget att arbeta med föräldrastöd i frågor som inte har med barnet som elev att göra, fortsätter Marie Angsell. Detsamma gäller familjecentralerna, konstaterar Sofia Grönkvist, som framförallt tar emot familjer med små barn. Det finns kommuner som erbjuder ett slags mellanhjälp vid tillfälliga kriser, men det är långt ifrån alla. Och om stödet finns så känner de vuxna sällan till det. Sofia Grönkvist och Marie Angsell konstaterar att i tillfälliga krissituationer behöver föräldrar ett tillgängligt och okomplicerat stöd. Det borde finnas mottagningar för familjer där de kan få stöd och hjälp med det som är jobbigt just nu. Vuxna är de viktigaste resurserna för barn! Så om vi vill göra skillnad för barnen måste vi börja med familjen, säger Sofia Grönkvist. Marie Angsell hänvisar till barnkonventionen och barns rätt till en barndom. Barndomen har ett värde i sig och barn har rätt att må bra här, och nu.

29 H U R O R K A R J A G? ÄR JAG EN BRA FÖRÄLDER? Varför är mitt barn ledsen? Arg & Utåtagerande? DEN NORMALA FAMILJEN? VAD KAN JAG GÖRA? UTVECKLAS MITT BARN NORMALT? Hur blev det såhär? Ä T S T Ö R N I N G A R? VAR NÄR HUR? PSYKISK OHÄLSA? Varför blir jag så arg? VAD HAR JAG FÖR SKYLDIGHETER? FINNS DET HJÄLP? K A N D E T B L I B Ä T T R E? O K Ä N S L I G? bild susann karlsson nemirovsky JAG FÖRSTÅR INTE VARFÖR? Ä R D E T M I T T F E L? G Å R D E T Ö V E R? MEDECINERING? OM BARA INTE... DU? JAG? Varför mitt barn? SJÄLVMORDSTANKAR? TEORIER? M E T O D E R? JAG ORKAR INTE MER... Det känns tröstlöst... TONÅRSDEPRESSION? Jag vill bara att det ska bli bra... J A G B L I R G A L E N! YOU CAN LEAN ON BRIS ÄR DET MITT FEL? Föräldrar är också människor. Eller? ÄR JAG EN DÅLIG FÖRÄLDER? ÄR DET RÄTT DIAGNOS? 2/2012 BRIS-tidningen 29

30 Viktigt att satsa brett och varierat på föräldrastöd text Ulla Tillgren foto Johan Bergling och Martin Magntorn 30 BRIS-tidningen 2/2012

31 Sedan år 2009 har regeringen satsat mer än 140 miljoner på att utveckla föräldrastöd i en rad kommuner. Men för att stödprogram ska ge egentliga effekter bör de erbjudas till alla föräldrar, menar forskaren Anna Sarkadi, Uppsala universitet. Till BRIS Vuxentelefon om barn är alla välkomna att ringa när orken att vara förälder sviktar. Anna Sarkadi, Uppsala universitet Hämta och lämna barn. Laga mat. Hinna till föräldramöten. Städa och tvätta. Hemma med sjukt barn. Ta konflikter med tonåringen. Separera. Oroa sig för ekonomin. Strida med den andra föräldern. Köra slut på sig. Inte orka med barnen eller sig själv. Vardagen som förälder kan te sig som en mörk tunnel utan slut. Om orken och förmågan att vara en bra mamma eller pappa sviktar kan bris finnas där. När livet känns rörigt kan föräldrar och andra vuxna ringa bris för stödjande samtal. Alla kan få sätta ord på sina känslor. Vi kan försöka ge dem argument och handlingsberedskap så att de orkar ta nästa steg, säger Helen Thorén, brisombud på region Syd, som en gång i veckan sitter i bris Vuxentelefon om barn. Samtalen handlar ofta om familjer i kris och kaotiska hemmiljöer. Det vanligaste är konflikter mellan föräldrar i samband med separationer. Andra problem som kommer upp till ytan i samtalen är missbruk och psykisk sjukdom hos föräldrar. De vuxna oroar sig över hur deras livssituation påverkar barnen och beskriver ofta att de inte har fått något stöd från samhället. Att alla som kontaktar bris får förbli anonyma är också en stor fördel, tror Helen Thorén. Många uppskattar att vi inte är en myndighet eftersom de är rädda för myndigheterna och vågar inte berätta om hela sin livssituation av rädsla för att det ska drabba dem och barnen negativt. Till oss vänder de sig av fri vilja. Den som aktivt tar kontakt är ofta villig att lyssna. Vi hoppas att de orkar gå vidare och verkligen vågar be om hjälp och stöd efter samtalet med oss. Bekräfta och utmana är två ord som återkommer när hon pratar om bris Vuxentelefon om barn. De som kontaktar oss vill ofta ha bekräftelse på att de gör rätt. Men många som ringer har också svårt att se till barnets bästa när allt känns rörigt. Då kan vi utmana och fråga om de har tänkt på hur barnet uppfattar situationen i familjen. Vi kan säga: Det här är inte bra för ert barn. eller Är du beredd på frågan varför du inte gjorde något den dag det vuxna barnet undrar? bris uppgift är att betona barnets perspektiv. Det kan vara en utmaning att tänka kring hur barnet uppfattar situationen hemma: I våra stödjande samtal försöker vi förklara vad det finns för möjligheter och att de kanske ska våga be om hjälp en gång till. Samtalen tar tid och det är just det som är så viktigt många gånger, att vi lyssnar och försöker ge stöd att orka 2/2012 BRIS-tidningen 31