BRIS Vuxentelefon. om barn Pg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BRIS Vuxentelefon. om barn 0200-230 230. www.bris.se 077-150 50 50. Pg 90 15 04-1"

Transkript

1 Barnens Hjälptelefon BRIS-mejlen BRIS-chatten BRIS Forum BRIS Vuxentelefon om barn Medlemskap och gåva Pg BRIS Vuxentelefon om barn 2009 BRIS Karlavägen Stockholm Fysisk- och psykisk misshandel / Ovärderlig kunskap Vem ser de små barnen? / Vuxnas behov av stöd #1/2008

2 Farmor är orolig för att barnbarnen misshandlas. Hennes son är mycket aggressiv mot barnens mamma och hårdhänt mot barnbarnen. Under en period fick farmor inte träffa barnbarnen. Hon är rädd för att göra en anmälan och då förlora kontakten med barnbarnen igen. innehåll Farmor ringer BRIS Kanslier BRIS Karlavägen Stockholm Tel: Fax: E-post: BRIS region Nord Kungsgatan Umeå Tel: Fax: E-post: BRIS region Väst Hvitfeldtsgatan Göteborg Tel: Fax: E-post: BRIS region Mitt Karlavägen Stockholm Tel: Fax: E-post: BRIS region Syd Östra Rönneholmsvägen Malmö Tel: Fax: E-post: BRIS region Öst Korsgatan 2, Hus E Norrköping Postadress: Norrköping Tel: Fax: E-post: BRIS Barnens Rätt I Samhället är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn och ungdomar som far illa. bris är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället. bris stödverksamheter för barn och unga består av Barnens Hjälptelefon, bris-mejlen, bris-chatten och bris Forum. bris fungerar också som opinionsbildare och remissinstans för att öka vuxnas respekt för barn som individer och för att de principer som slagits fast i fn:s barnkonvention ska tillämpas fullt ut. bris använder sin samlade kunskap om barns och ungdomars situation för att på olika plan informera, påverka och skapa opinion i barnrättsliga frågor. bris tar även emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med om egna eller andras barn. bris bildades år 1971 och är organiserat i ett förbundskansli och fem regionala kanslier. Kanslierna finns i Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm och Umeå. bris verksamhet bygger på frivilligt arbete samt ekonomiska bidrag och gåvor från såväl privata som offentliga givare. bris har sammanlagt 600 frivilliga medarbetare som bemannar Barnens Hjälptelefon och bris-mejlen. De frivilliga medarbetarna rekryteras, utbildas och handleds av anställd bris-personal. bris Vuxentelefon om barn, bemannas vanligtvis av anställda bris-ombud och kostar som ett vanligt samtal. BRIS Vuxentelefon om barn Barnens Hjälptelefon för dig upp till 18 år Måndag till fredag: kl Lördag, söndag och helgdag: kl bris Vuxentelefon om barn Måndag till fredag: kl bris-mejlen bris-chatten bris Forum Uppmärksamma och förändra 13 4 BRIS Vuxentelefon om barn 2009 Ovärderlig kunskap Ökning vanvård och omsorgssvikt Gränssättning it-användning De små barnen Ringa in kärnan 9 16 Förmedla vidare! Tabeller och diagram Bristande vuxenansvar 13 Omvårdnad brister 14 Orolig vuxenvärld 14 Fysisk och psykisk misshandel Ensamma och utlämnade Samarbete fallerar Lätt att glömma individen Dilemma Myndighetsbeslut Tydligt dilemma Mest vårdnadskonflikter Slits mellan lojaliteter Vilka ser de små barnen? (0-6 år) Bortförda barn 22 Samtalsexempel BRIS Vuxentelefon - om barn 24 Vuxnas behov av stöd Frågor är engagemang Stöd för egna idéer 27 tel Text Maja Aase, Mette Hultgren, Cecilia Naucler, Gunnar Sandelin Research Thomas Jonsland PG Foto Johan Bergling, Johan Gunséus, Anna Rehnberg Form Helena Lunding Illustrationer Lena Sjöberg/Söderberg Agentur Omslagsfoto istock 21 Konflikter över gränser 15 Tryck Grafiska Punkten, Växjö Vad ser mor- och farföräldrar? Vad vill de ha hjälp med? 21 Oroliga vuxna som reagerar Bristande vuxenansvar 13 Orolig vuxenvärld 14 Otydlighet skapar misstro 26

3 BRIS startades som en direkt reaktion på ett tragiskt fall av barnmisshandel. Alltsedan dess arbetar organisationen för att värna och uppmärksamma utsatta barn. BRISrapporten BRIS Vuxentelefon om barn är ett sätt. TEXT Mette Hultgren FOTO Johan Bergling Förmedla vidare! BARN SOM BLIR utsatta för fysisk eller psykisk misshandel visar på olika sätt att de inte mår bra. Det gäller för vuxna, både i professionen och andra i barnens närhet, att våga se och våga agera. bris startades 1971 efter att en treårig flicka blivit så svårt misshandlad av sin styvpappa att hon dog av skadorna. Det visade sig i efterhand att många hade misstänkt vad som pågick men av rädsla för konsekvenserna inte vågat göra något. Genom att föra vidare den oro man som vuxen känner inför ett barn som man befarar är utsatt för psykisk eller fysisk misshandel kan barnen bli hjälpta. Man kan som vuxen ta på sig ett ansvar att förmedla vidare det man ser, det finns hjälp att få, säger Göran Harnesk, generalsekretare för bris. Under alla år som bris har funnits har barns utsatthet och deras oförmåga eller svårigheter att kommunicera detta med omvärlden, liksom vuxnas frustration över att se vad som pågår men inte veta vad man ska göra eller vart man ska vända sig, varit centralt. Nästan en femtedel av alla samtal till bris vuxentelefon handlar om oro för barn som utsätts för psykisk eller fysisk misshandel. Det finns vuxna som ser och som misstänker att allt inte står rätt till, men många är frustrerade över att de inte vet hur de ska agera. Ofta finns det en rädsla för att barnen ska fara än mer illa om man agerar på fel sätt, säger han. Uppmärksamma och förändra Men det är genom att uppmärksamma dessa missförhållanden som de utsatta barnen kan bli hjälpta. För den som arbetar med barn i skola och förskola finns det lagar som anger vad som bör göras. Som vuxen som lever nära barnet kan man ringa någon och delge sin oro, man kan fråga om råd. Känner man en stark oro över något man sett kan man till exempel ringa till bris som kan ge råd och stöd till den som ringer. Helst av allt ska man vända sig till ett socialkontor, då går det fortare och man kan som anmälare vara anonym, säger han. Det är genom att uppmärksamma fall av misshandel som fler tragiska fall kan förhindras. bris-rapporten är ett sätt att uppmärksam ma barns utsatthet och förhoppningsvis kan rapporten fungera som stöd till vuxna runtomkring barn som på ett eller annat sätt är utsatta. Vår roll i samhället är att påtala det enskilda ansvar vi som vuxna människor och samhällsmedborgare har bris-rapporterna är den del i det ansvaret, säger Göran Harnesk. Att få prat i lugn och ro med någon med erfarenhet av barn och som lyssnar och stöttar utan egna värderingar, kan vara det som får en förälder att orka finnas till för sitt barn när det är svårt. Till BRIS Vuxentelefon om barn ringer alla kategorier av vuxna som möter barn och samtalen visar att det finns många vuxna som verkligen bryr sig om och som vill hjälpa, men som inte alltid vet hur. TEXT Cecilia Nauclér FOTO istock, Johan Bergling BRIS Vuxentelefon om barn 2009 BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

4 BRIS VUXENTELEFON OM BARN ger oss en tu delad information om utsatta barn. Dels genom föräldrarnas information om vad barnen är utsatta för och vilken hjälp barnen behöver och dels får vi kunskap om vilka problem föräldrar och andra vuxna tampas med, och vilket stöd de behöver, säger Thomas Jonsland, samordnare it/ dokumentation på bris. Jenny Ingårda är projektsamordnare och en av dem på bris om har läst kontakterna under år 2008 i bris Vuxentelefon om barn. Hon tycker att informationen som kan utläsas av de vuxnas samtal med bris är oerhört viktig, eftersom den ger en helhetsbild av barns behov på ett annat sätt än vad många andra hjälpinstanser ger. Det finns en väldig bredd i samtalen och frågorna de vuxna ställer till bris, eftersom det är alla kategorier av vuxna som möter barn som hör av sig, som far- och morföräldrar eller skolpersonal. Samtalen speglar samhället väldigt bra, det är de här problemen som vuxna brottas med idag, säger hon. Syftet med bris Vuxentelefon- om barn är att stödja utsatta barn genom att stötta de vuxna som finns runtomkring dem. Samtalen i bris Vuxentelefon om barn präglas av barnperspektivet, det vill säga att de som möter de vuxna har barnens röster och behov med sig i de samtalen. Ovärderlig kunskap Informationen och kunskapen som vuxensamtalen ger används på olika sätt inom bris organisation. Precis som kunskapen från stödverksamheten för barn och unga om barns behov är en viktig tillgång i samtalen med vuxna, så är det lika viktigt att kunna ha de vuxnas röster med sig i kontakterna med barn och unga, menar Jenny Ingårda, eftersom vuxensamtalen visar hur många vuxna det finns som verkligen vill hjälpa och finnas till hands för de barn som behöver det. De barn som kontaktar bris stödverksamheter har ofta en negativ bild av vuxenvärlden och därför är det viktigt att kunna påvisa att det finns vuxna som bryr sig, förklarar hon. Kunskapen från vuxensamtalen spelar även en viktig roll i utvecklingsarbetet av bris stödverksamheter. En jourare stöter inte på alla problem i kontakterna med barn och unga. Så när ett område i bris Vuxentelefonen om barn känns viktigt eller kanske nytt, så sätter vi fokus på det och den kunskapen används då också i handledning och utbildning av våra jourare, berättar Thomas Jonsland. Alla stödjande samtal i bris Vuxentelefon om barn dokumenteras i ett dokumentationssystem utifrån bland annat vilket problemområde eller områden samtalet gäller, vem som ringer och ålder och kön på barnet som samtalet rör. Statistiken av dokumentationen ger bris information om vilka förändringar som skett i kontakterna under året jämfört med tidigare år. Förutom att statistiken är ett stöd i utvecklingsarbetet av stödverksamheterna ger den också bris information om behovsförändringar, vilket är en av grunderna för bris utåtriktade arbete mot beslutsfattare och allmänhet. Ökning vanvård och omsorgssvikt Ett kontaktområde som ökat mycket under år 2008 är vanvård och omsorgssvikt. Området har ökat tydligt ända sedan år 2004 och samtalen rör oro kring barn som inte får sina elementära behov tillgodosedda inom familjen, säger Thomas Jonsland Samtalen kan handla om oro för barn som måste ta över ansvaret för hemmet för att de vuxna sviktar i sin vuxenroll, till exempel ringer de om barn som inte kan gå till skolan för att de måste ta hand om småsyskon. Och när den emotionella och psykiska omsorgen av ett barn sviktar, finns det fara för barnets utveckling eftersom det inte får möjligheten att vara barn. Vanvård och emotionell omsorgssvikt är oerhört svårt att ta på och svårt att bevisa. Därför är det väldigt viktigt att lyfta och ge information om det här området till både barn och vuxna, förklarar Jenny Ingårda. Under år 2008 ändrades benämningarna på majoriteten av kontaktområdena i bris Vuxentelefon om barn för att de skulle stämma överens med kontaktområdena i bris stödverksamheter för barn och unga. Det har inneburit att det är svårare att jämföra statistiken år 2008 med tidigare år, men det går ändå att utläsa att orsakerna till att vuxna kontaktar bris är ungefär samma. Till exempel har de stora kontaktområdena familjekonflikter, fysisk- och psykisk misshandel och mobbning nästan exakt samma andel kontakter som år Thomas Jonsland, samordnare it/dokumentation på BRIS Gränssättning it-användning Kontaktområdet datorer, mobiler och internet, ett litet område vad gäller antalet kontakter, har ökat något under år Området rör kontakter kring barns it-användande, som oro för att barn lägger ut bilder på sig själva på internet, eller att barnet tillbringar för mycket tid vid datorn. Ofta vill föräldrar ha hjälp med att sätta regler och gränser kring barnens it-användande, förklarar Thomas Jonsland. Jenny Ingårda, projektsamordnare på BRIS BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

5 BRIS Vuxentelefon om barn tar emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med kring frågor och problem som rör barn. Hit är alla vuxna välkomna att ringa anonymt för att prata om vad som helst. Det kan vara allt från svåra till mer vardagliga frågor. Du kan ringa oavsett om det gäller dina egna eller andras barn och få information om var du kan vända dig för att få ytterligare hjälp. Varje samtal besvaras av en erfaren person som arbetar på BRIS och du kan självklart vara anonym. BRIS Vuxentelefon om barn Samtalet kostar som ett vanligt telefonsamtal. Öppettider: måndag-fredag kl Tabeller och diagram I princip alla som ringer, män som kvinnor, behöver få sätta ord på det som är jobbigt. Det är inte alltid så ofta den hjälpen finns utan att någon kommer med goda råd eller tips Däremot skiljer sig orsakerna till att vuxna kontaktar bris och att barn och unga gör det. Till exempel är skilda föräldrar ett av de vanligaste skälen till att vuxna kontaktar bris, medan det hamnar långt ned på listan för barn och unga. Idag är det så vanligt med skilsmässor att det inte är tabu för barn och unga att öppet prata om det med sina kamrater, vilket de också gör. De ventilerar sina tankar med sina vänner och behöver inte kontakta bris. Men för föräldrar är en skilsmässa väldigt ångestladdat, det värsta de kan utsätta sina barn för. Så en skilsmässa väcker mer skuld och ångest hos de vuxna, säger Jenny Ingårda. Dessutom tror Thomas Jonsland att många föräldrar försöker hålla barnen utanför skilsmässokonflikterna, men eftersom de vuxna själva är mitt i konflikten mellan varandra så har de ett behov av att kontakta bris. Kamrater, det vill säga frågor och problem kring vänner, är det vanligaste skälet till att barn och unga kontaktar bris, ett område som hamnar långt ned på listan i kontakterna med vuxna. Skillnaden påvisar att vuxna inte alltid förstår hur viktiga vänner är för barn, vilket i sig är ganska naturligt tror Thomas Jonsland och Jenny Ingårda, men som också till viss del kan bero på internet. Förr när barn ville leka då ringde de och föräldrarna svarade. Den naturliga kontakten finns inte idag och därför försvinner nog barnens kamrater ut i periferin för föräldrarna, säger Jenny Ingårda. De små barnen Under de senaste tio åren har antalet kontakter i bris Vuxentelefon om barn ökat med 30 procent. Medelåldern på barnen som kontakterna rör är lägre jämfört med medelåldern i barn- och ungdomskontakterna och vuxensamtalen rör också fler pojkar. Det visar att vi har ett vidare spektrum i vuxensamtalen, vi har många fler kontakter som rör barn i de yngre åldrarna. En fjärdedel av samtalen rör barn som inte börjat första klass och hälften av samtalen rör barn som ännu inte är tonåringar, berättar Thomas Jonsland. Boendeformen för de barn som kontakter na rör har inte förändrats sedan tidigare år. Skillnaden mellan vuxen och barn- och ung domskontakterna är att barnen i vuxensamtalen oftare bor i familjer där föräldrarna inte lever med varandra. Föräldrar är den vanligaste kategorin vuxna som kontaktar bris och allra vanligast är det att en mamma ringer. De står för 44 procent av samtalen och även om antalet män som kontaktar bris är färre än kvinnorna, så är det ingen skillnad i orsakerna till att de ringer. Precis som kvinnorna, eller de andra vuxna, vill de ha information eller att någon bara lyssnar. I princip alla som ringer, män som kvinnor, behöver få sätta ord på det som är jobbigt. Det är inte alltid så ofta den hjälpen finns utan att någon kommer med goda råd eller tips. Även om bris Vuxentelefon om barn är en rådgivningstelefon så vet en stor del av de vuxna som kontaktar oss vad de ska göra, men de behöver någon som lyssnar och som de kan bolla sina tankar med, säger Jenny Ingårda. Ofta rör frågorna konkreta problem, som ett barn som sitter ensamt i trappuppgången, eller grannfamiljer där man hör att det är mycket bråk. Skilda föräldrar behöver få prata av sig, men behöver också hjälp med att se vad som är det bästa för barnet vad gäller umgänge och boende. Ringa in kärnan Många gånger handlar det om att försöka ringa in de vuxnas berättelse för att hitta kärnan, menar Thomas Jonsland, så att bris kan få en helhetsbild av barnets situation och vara ett fortsatt bra stöd i samtalet. Som extra stöd kan bris hänvisa till familjerätten och dess samarbetssamtal eller informera om andra hjälpinstanser och hur de arbetar. Sammantaget tycker Jenny Ingårda att många av problemen i vuxensamtalen är vanliga, sunda föräldraproblem, men att föräldern inte har en vän eller annan förälder att bolla problemet med. Har man höga krav på sig själv att vara den perfekta föräldern så vågar man inte ta upp frågan av rädsla för att vara en dålig förälder. Och ju äldre barnen blir, ju mindre pratar man med andra om de problem som man har med barnen. Samtalen utgår alltid utifrån vad som är det bästa i ett barnperspektiv, samtidigt som de vuxna måste bekräftas som de oerhört viktiga vuxna de faktiskt är för barnen. Bara att de ringer oss och vill hjälpa ett barn är fantastiskt. De är betydelsefulla vuxna. Dessutom är det spännande att en större andel vuxna med invandrarbakgrund hör av sig än tidigare. De har upptäckt oss, konstaterar Jenny Ingårda. De 20 vanligaste kontaktområdena 2008 Kontaktområde Antal Andel Skilda föräldrar ,1% Problem i föräldrarollen ,8% Familjekonflikter ,6% Annan psykisk ohälsa ,9% Myndighetskontakter ,3% Skolan ,9% Vanvård/Omsorgssvikt ,6% Boende ,8% Rädsla/oro ,8% Fysisk misshandel ,5% Vuxnas fysiska/psykiska ohälsa ,6% Juridiska frågor ,1% Kamrater 264 9,8% Psykisk misshandel 254 9,4% Vuxnas missbruk 234 8,7% Sexuella övergrepp/ofredanden 226 8,4% Mobbning 161 6,0% Barns fysiska ohälsa 159 5,9% Identitetsutveckling 138 5,1% Ekonomi 125 4,6% Totalt Misshandel och övergrepp ,1% Totalt Barns psykiska hälsa ,1% n = Fotnot Totala andelen överstiger 100 % då en kontakt kan beröra flera områden Fotnot Längst ner i tabellerna noteras två teman, eller sammanslagningar av enskilda kontaktområden. Totalt Misshandel & övergrepp ger uppgifter om i vilken utsträckning någon av följande kategorier är noterade: Fysisk misshandel, Psykisk misshandel, Sexuella övergrepp/ ofredanden. Totalt Barns psykiska ohälsa ger uppgifter om i vilken utsträckning någon av följande kategorier är noterade: Självmord/självmordstankar, Självdestruktivitet, Ätstörningar, Annan psykisk ohälsa De 20 vanligaste kontaktområdena upp till och med 6 år Kontaktområde Antal Andel Skilda föräldrar ,8% Familjekonflikter ,6% Problem i föräldrarollen ,7% Myndighetskontakter ,9% Vanvård/Omsorgssvikt ,4% Annan psykisk ohälsa 95 16,5% Vuxnas fysiska/psykiska ohälsa 94 16,3% Fysisk misshandel 92 16,0% Juridiska frågor 88 15,3% Rädsla/oro 78 13,5% Sexuella övergrepp/ofredanden 74 12,8% Boende 73 12,7% Psykisk misshandel 63 10,9% Vuxnas missbruk 54 9,4% Barns fysiska ohälsa 43 7,5% Skolan 31 5,4% Sorg 26 4,5% Kamrater 25 4,3% Mångkultur/invandrarfrågor 22 3,8% Ekonomi 20 3,5% Totalt Misshandel och övergrepp Barnets boende Andel av vuxensamtalen ,7% Totalt Barns psykiska hälsa 99 17,2% n = 576 Boendebeskrivning/Andel kontakter Kärnfamilj 31,1% Ensamstående mor 25,9% Växelvis boende 21,3% Styvfamilj 7,0% Ensamstående far 6,2% Familje-, Fosterhem 3,7% Behandlingshem eller motsvarande 1,0% Eget boende 0,8% Annat 3,1% n = BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

6 Antalet stödjande samtal under år 2008 var stycken en minskning med fyra procent jämfört med år Antalet övriga samtal var 289 stycken under året, under år 2007 fördes inte någon statistik över dem. Antalet försök att ringa BRIS Vuxentelefon - om barn var en minskning på knappt sju procent jämfört med året innan. Medelåldern på barnen kontakterna rörde var 11,0 år vilket är drygt tre år lägre än i barnkontakterna. Kontakterna rörde i 55 % av fallen flickor och i 45 % pojkar, vilket är en väsentligt större andel pojkar än i barnkontakterna. Uppringare Andel Mor Uppringare Andel av vuxensamtalen 44,1% Far 16,1% Fysisk misshandel År kontakter, 12,5%. År kontakter, 13%. Andel bland flickor/ pojkar 10,9% /14,5% Medelålder 10,2 år. Uppringaren var mycket mer sällan mor eller far, jämfört med alla vuxensamtal. Vanligare istället att det var en kompis förälder, granne eller annan bekant till familjen. Psykisk misshandel År kontakter, 9,4%. År kontakter, 9,5%. Andel om flickor/ pojkar 8,9% /10,2% Medelålder 10,5 år. Uppringaren var mycket mer sällan mor eller far, jämfört med alla vuxensamtal. Vanligare istället att det var en kompis förälder, granne eller annan bekant till familjen. Även mycket vanligare med far/mor-förälder som uppringare. Myndighetskontakter År kontakter, 22,3%. År 2007 (området hette då Myndighetsproblem) 433 kontakter, 15%. Ökningen beror med allra största sannolikhet på att lydelsen på området har förändrats. Andel om flickor/ pojkar 22,1% / 22,7% Medelålder 10,5 år. Uppringaren var mycket mer sällan mor, jämfört med alla vuxensamtal. Däremot var det vanligare med far som uppringare, jämfört med alla vuxensamtal. Vanligare också att det var en kompis förälder, granne eller annan bekant till familjen. Även far/morförälder vanligare. Om barn upp till och med 6 år Knappt en fjärdedel av alla stödjande vuxensamtal var år 2008 om barn upp till och med 6 år (22,6%). Det innebär ca 610 samtal. En marginellt större andel rörde pojkar jämfört med alla vuxensamtal. Boendet för dessa små barn är i något större utsträckning hos mor, jämfört med alla vuxensamtal. Färre hos far och styvfamilj. Uppringaren är i något större utsträckning far/morföräldrar och granne, jämfört med alla vuxensamtal. Och i något mindre utsträckning far, kompis förälder och annan bekant till familjen. Misshandel & övergrepp har en väsentligt större andel bland samtalen om dessa förskolebarn, i synnerhet Sexuella övergrepp jämfört med alla vuxensamtal. Även Skilda föräldrar, Myndighetskontakter och Vanvård/omsorgssvikt har en tydligt högre andel bland förskolebarnen. Däremot en tydligt mindre andel när det gäller Problem i föräldrarollen, Kamrater och Ensamhet. Beträffande Sexuella övergrepp är det värt att notera att det är den av alla kontaktområden där barnen har lägst medelålder. Far/morförälder Kompis förälder/ bekant till familjen Syskon/annan släkting Styvförälder Granne Myndighetsföreträdare/ Annan professionell År Annan 6,0% 5,0% 4,2% 2,4% 2,2% 6,7% 13,3% % n = Stödjande vuxensamtal Antal BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

7 Vuxna som ringer till BRIS uttrycker många gånger en oro för att barn utsätts för eller bevittnar fysisk eller psykisk misshandel. Oftast är det en förälder eller nära anhörig som hör av sig, men även andra vuxna i barnets närhet kontaktar BRIS med sin oro. Oroliga vuxna som reagerar TEXT Mette Hultgren FOTO Johan Bergling MÅNGA AV DE kontakter som vuxna tar med bris handlar nästan alltid om en oro för att ett barn far illa. En del av den oron handlar om barn som utsätts för såväl psykisk som fysisk misshandel. Oron gäller barn i alla åldrar. När det gäller fysisk misshandel är barnen antingen själva utsatta för våld eller så drabbas de av vuxnas våld i och med att de tvingas bevittna när en av föräldrarna, oftast pappan, utsätter den andra föräldern för fysisk misshandel. Det kan ibland vara mamman som ringer och är orolig för sitt barn som ser när hon blir slagen, eller så kan mamman ha brutit upp från förhållandet men är orolig för att barnet bevittnar misshandel i pappans nya förhållande, säger David Sandberg Hjelm, bris-ombud region Mitt. Det fysiska våldet kan också vara en del av barnets vardag och riktas mot barnet som en del i dess uppfostran och som ett sätt att lösa en konflikt eller att få barnet att lyda. Det finns exempel på barn som blir utsatta för slag eller strypgrepp, får saker kastade på sig eller utsätts för fysiska bestraffningar som att skickas ut utan kläder eller att bli inlåst i en garderob. Bristande vuxenansvar Det psykiska våldet kan yttra sig genom att barn blir kränkta på olika vis, de blir utskällda, BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

8 Barn som brottsoffer Sedan 15 november 2006 har nya regler i brottsskadelagen införts som innebär att barn som har bevittnat allvarliga brott, som skadar barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person, har rätt till brottsskadeersättning. Att bevittna ett brott kan innebära att barnet har sett eller hört den brottsliga gärningen. Vilka brott som berättigar till ersättning ska bedömas utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet det kan till exempel röra sig om vålds- eller sexualbrott, när en förälder hotat den andra föräldern eller om en förälder slagit sönder det gemensamma hemmet. ständigt hånade och mötta med förakt. Eller så kan de vara med om att en förälder hotar den andra föräldern med att döda eller skada barnen, när barnen är närvarande. Det som är gemensamt för de barn som samtalen gäller är att de far illa på grund av att vuxna på olika sätt inte tar sitt vuxenansvar. Det handlar inte så sällan om pågående konflikter mellan föräldrarna där de pratar illa om varandra inför barnet. Föräldrarna kan vara inbegripna i långdragna vårdnadstvister som barnen far väldigt illa av, eller så tar konflikten sig uttryck i fysiskt våld som riktas mot den ena föräldern eller barnet självt, säger David Sandberg Hjelm. Barn tar ofta ansvar för det som pågår, de är beroende av sina föräldrar och ofta väldigt lojala trots det som de blir utsatta för. Omvårdnad brister En mindre del av samtalen till bris rör föräldrar eller andra vuxna som brister i omvårdnaden av barnen på grund av psykisk sjukdom eller ett aktivt missbruk. Barnen kanske inte får gå i skolan eller lämnas utan tillsyn under långa perioder. Det handlar om vuxna som inte klarar av sin roll som förälder. De klarar inte att sätta gränser och sviktar i omsorgen av barnen. I de fallen är det ofta anhöriga som hör av sig med en oro över att barnen inte verkar få någon ordentlig omvårdnad, de är hungriga, smutsiga eller lämnas ensamma, säger David Sandberg Hjelm. När vuxna brister i sitt ansvar och sin omsorg hamnar barnen i kläm. Barn tar ofta ansvar för det som pågår, de är beroende av sina föräldrar och ofta väldigt lojala trots det som de blir utsatta för och de har själva liten möjlighet att påverka situationen, säger han. Men barn som utsätts för psykiskt och fysiskt våld eller som upplever våld på nära håll mår ofta dåligt. De får ont i magen, har svårt att sova och små barn kan sluta prata och äta. En del barn blir också väldigt utagerande, det kan gå dåligt i skolan, de skolkar eller är stökiga. Därför är det också viktigt att uppmärksamma att det finns orsaker till barns beteende. Våld av olika slag får ofta allvarliga konsekvenser för barnet, säger han. Orolig vuxenvärld Anmälningar mot misshandel och barnmisshandel har ökat stadigt de senaste tio åren. Men att tolka statistiken som att allt fler utsätts för misshandel är missvisande, enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Snarare kan man betrakta ökningen av antalet anmälningar som en indikation på att samhället tar våld på allt större allvar. När det gäller barnmisshandel är BRÅ försiktigare i sin tolkning men konstaterar ändå att de grövsta fallen av barnmisshandel (som leder till slutenvårdsbehandling eller döden) inte har ökat sedan Och sedan år 2006 betraktas även barn som bevittnar brott, till exempel våld riktat mot en närstående, som brottsoffer. David Sandberg Hjelm menar att det trots allt finns ett slags hopp. Det finns en vuxenvärld som ser och hör och som reagerar. De som ringer oss vet ofta ganska mycket. En anhörig berättade att alla vet att han far illa, men jag tänker inte vara en av dem som inget gjorde, säger han. En del av samtalen kommer från en förälder som uttrycker oro över hur barnet har det hos den andra föräldern. Många gånger är det andra vuxna i barnets närhet som ringer: en granne, eller en kompis föräldrar eller mor- och farföräldrar. Ofta är den som ringer frustrerad och upplever att inget händer, att ingen gör något. Man har ringt socialtjänsten och gjort en anmälan, eller gjort en polisanmälan, men man ser inte att någon förändring är på gång. Man upplever att de myndigheter som är inkopplade inte lyssnar tillräckligt på barnet. Eller så kan man ringa och vara orolig över ett myndighetsbeslut, till exempel att utgången av en vårdnadstvist har lett till att den förälder som är fysiskt våldsam eller missbrukar ändå får rätt till umgänge. Man ifrågasätter om beslutet verkligen är för barnets bästa, säger han. Dilemma En del av samtalen handlar om vuxnas oro för vad som är rätt och riktigt att göra. Man är orolig för att en anmälan av något slag kan förvärra situationen för barnen. En del av de som ringer är inte alls beredda att göra någon anmälan, ibland av rädsla för den som utövar våldet. Ett särskilt dilemma upplever de mor- och farföräldrar som känner oro för att deras barnbarn far illa. De vågar inte riktigt berätta för någon utomstående om sina misstankar eller vad de vet och de vågar inte göra en anmälan till socialtjänsten av rädsla för att då helt tappa kontakten med sina barnbarn. Det sista de vill är att försvinna för barnbarnen, då skulle de helt tappa insyn i det som pågår och möjligheten att hjälpa sina barnbarn, säger David Sandberg Hjelm Ibland har de redan tappat kontakten med barnbarnen och ringer med en stark oro över vad som händer i familjen. Viktigt att agera De vuxna som ringer till bris söker ofta stöd i hur de ska agera. Vi kan bekräfta den oro de ger uttryck för, och många gånger vet de själva vad som är bäst att göra. Att barn har rätt till stöd och skydd och att det är vuxenvärlden som måste bryta det som pågår, det som barnen far illa av, är självklart för de som ringer. Ofta har man tänkt ut olika lösningar men man behöver någon att prata med och bolla idéerna med. Ibland kan vi råda om möjliga vägar utifrån situationen, säger han. Mitt i eländet tycker han ändå att det finns hopp om att vuxna faktiskt agerar. Det finns ändå en ljusning, det finns en vuxenvärld som hör och ser och som reagerar och agerar, David Sandberg Hjelm. Fysisk och psykisk misshandel Pojken vill inte träffa sin pappa. Säger att pappan ger honom örfilar, drar i honom, låser in honom och tar hans mobil. Mamma ringer En släkting till mamman ringer och berättar att barnen lever under slavlika förhållanden hemma. Anhörig till familjen ringer Pappan kallar barnen kränkande saker och låter dem vara ensamma hemma i långa perioder. Farmor ringer Mamma ringer om att sin 7-årige son har varit med om att pappan slog barnets styvmamma. Mamma ringer Barnen har blivit utelåsta på balkongen på vintern i bara blöjor. De blir slagna och har rymt ut i portuppgången till grannar. Flera av grannarna har ringt polisen och gjort anmälningar till socialtjänsten flera gånger tidigare, men hon känner att ingenting händer. Granne ringer Det äldsta barnet far mest illa, hon får höra att hon är tjock och ful, har blivit slagen, inlåst och hotad. Bekant till familjen ringer Pojken är belagd med munkavel och får inte berätta något för mamman om hur det är hos pappan. Till styvpappan har pojken berättat att pappan slagit honom i ryggen flera gånger. Mamma ringer Barnen lämnas ofta ensamma hemma på kvällarna och nätterna. Grannen tror även att barnen blir misshandlade i hemmet. Undrar vad hon kan göra? Granne ringer Barnens mamma är verbalt aggressiv och kränker ofta pappan i barnens närvaro. Hon kan även kränka barnen verbalt. Pappa ringer Flickan som är 13-år har berättat att hennes mamma ofta dricker, att hon har blivit slagen att hon inte får några pengar och får ta stort ansvar för hushållet och sina småsyskon. Barnen lämnas ofta ensamma hemma. Anhörig till familjen ringer Uppringaren är orolig då hon ofta hör skrik från grannlägenheten. Hon hör att flickan i familjen som är 6 år ofta skriker aj, aj! sent på kvällarna. Granne ringer Pappan är psyksikt sjuk, han blir våldsam aggressiv och oberäknelig, vilket gör att pojken som fyllt 10, orolig när han måste vara hos pappan. Pappan säger också konsekvent nej till att pojken får hjälp via BUP eller specialstöd i skolan. Mamma ringer BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

9 Otydlighet skapar misstro Inför en kontakt med en myndighet eller samhällsinstans som till exempel socialtjänsten, finns det hos många vuxna en stark osäkerhet och oro kring vad som händer vid en anmälan; hur regelverket ser ut och vilken respons man kan förvänta sig från myndighetens sida. Det visar kontakterna BRIS har med vuxna som rör frågor och problem kring myndigheter. TEXT Cecilia Nauclér FOTO Anna Rehnberg MÅNGA KÄNNER RÄDSLA och osäkerhet kring vilket bemötande de kommer att få om de kontaktar en myndighet. Särkskilt grannar som oroar sig för barn som far illa har frågor och tankar kring det här, berättar Jonas Andersson, bris-ombud på bris region Väst. Han har läst de vuxenkontakter som rört myndighetsfrågor under år 2008 och en stor del av bris kontakter är med kvinnor som tidigare levt i våldsamma förhållanden och som nu oroar sig för vad som kommer att hända med barnen när de ska vara hos pappan. Kvinnorna kan ha egna, mindre positiva, erfarenheter av myndigheternas agerande utifrån vad de själva har gått igenom, vilket bidrar till deras oro. Många av dem oroar sig också för vad socialtjänstens vårdnadsutredning kommer att utvisa och om myndigheten kommer att ta hänsyn till barnets intressen. I de här situationerna är lätt att barnen faller mellan stolarna menar Jonas Andersson, eftersom samhällets stöd till barnen bygger på att polisen vid en anmälan har dokumenterat att det finns barn i hemmet som har bevittnat våld i familjen. Här fallerar polisen alltför ofta i sin dokumentation, och när barnen inte finns med i utredningen så kan de inte få hjälp och stöd och inte heller någon ekonomisk ersättning som brottsoffer, vilket de har rätt till. Ensamma och utlämnade Socialtjänstens vårdnadsutredningar kan ta flera månader och under den perioden känner sig många av de här mammorna ensamma och utlämnade. För dem är det oerhört viktigt att kunna få prata med någon som kan reflektera kring situationen och få stöd under resans gång, berättar Jonas Andersson. Den kontakt de har med socialtjänsten är när de blir kallade till möten och samtal, mellan BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

10 mötena är det ingen kontakt alls. Men till bris Vuxentelefon om barn kan de ringa vilken dag som helst, när det passar dem, fortsätter han. I de här kontakterna framgår att informationen från myndigheterna om vilket stöd man kan förvänta sig från deras sida måste bli mycket tydligare, menar Jonas Andersson. De inblandade måste också få information om hur utredningen går. Idag är det ganska tyst under utredningens gång vilket gör att föräldrarna inte känner sig delaktiga. Dessutom kan det vara mycket svårt att ta till sig information om man befinner sig mitt i en uppslitande vårdnadstvist, påpekar han. Här har myndigheterna ett ansvar att säkerställa att informationen verkligen går fram, bland annat genom tätare kontakter. Den lilla människan är alltid i underläge i kontakterna med en myndighet. De har inte privata resurser för extern hjälp så de måste förlita sig på att myndigheterna fungerar och agerar så bra som möjligt. Samarbete fallerar Oftast är det ett missnöje med socialtjänsten, eller med skolan, som de vuxna uttrycker i sina kontakter med bris. I fallen som rör skolan har samarbetet kring ett barn mellan skolan och stödjande instanser hamnat mellan stolarna och ingenting händer. Det händer att barnet mår sämre utav att myndigheterna inte agerar, till exempel kan det sluta gå till skolan. Då eskalerar problemen och föräldrarna orkar heller inte stötta om de själva inte för stöd. Föräldrarna upplever att istället för att myndigheterna diskutera barnets bästa, så blir det en diskussion om vilken myndighet som har ansvar för barnet. Risken finns då att barnet inte får det stöd det behöver, trots att alla känner till vikten av tidiga insatser för att kunna bryta negativa och destruktiva beteenden. Och om myndigheterna inte har förståelse för varandra, hur ska då en hjälpsökande kunna förstå vad som händer? Resultatet blir att föräldrarna upplever att de blir kränkta och att skolan lägger över allt ansvar på dem, trots att de gjort allt som står i deras makt. Också föräldrar till barn med en diagnos upplever ofta att de inte får det stöd de behöver. Ofta är flera myndigheter involverade kring barnet och som förälder blir det väldigt påfrestande och förvirrande att ha kontakt med olika människor som representerar olika myndigheter, berättar Jonas Andersson. Föräldrarna upplever att de får olika besked och att myndigheterna hänvisar till varandra. Ett exempel är när skolan gör anmälningar till socialtjänsten och socialtjänsten hänvisar tillbaka med svaret att problemet är skolans. När ingen av de inblandade myndigheterna agerar kan det leda till att situationen i värsta fall försämras. Lätt att glömma individen Bristen av tydlighet och från myndigheternas sida och bristen på information om vad som kommer att ske skapar misstro hos de inblandade. Resursbrist kan vara en del av problematiken, men Jonas Andersson tror inte att det är hela sanningen. Jag tror att i myndighetens arbetsprocess så är det lätt att glömma bort att möta den enskilda individen. Man glömmer att alla individer är unika och har helt olika förutsättningar för att kunna ta emot information. Den bristanden kontinuiteten i kontakterna mellan människan och myndigheten ser han också som en orsak till misstron. När man inte får information, tror man att inget händer. Vad kan bris göra för att hjälpa när myndigheternas sviktar? Framförallt upplysa om vilka rättigheter barnet har och hur myndigheternas olika processer ser ut, svarar Jonas Andersson. bris kan också hänvisa till nästa instans om den vuxne inte fått respons från en myndighet och bris kan stötta den vuxne i att fortsätta ha kontakt med myndigheter, behålla hoppet och stå på sig så gott hon eller han kan. Det kan låta lätt att säga, men det är ändå det man måste göra för sitt eget barns bästa. För barnens skull är det viktigt att vi kan stärka de vuxna som kontaktar oss. Dilemma: Farmor är orolig för att barnbarnen misshandlas. Hennes son är mycket aggressiv mot barnens mamma och hårdhänt mot barnbarnen. Under en period fick farmor inte träffa barnbarnen. Hon är rädd för att göra en anmälan och då förlora kontakten med barnbarnen igen. Farmor ringer Mormor har skyddat mamman och ljugit för socialtjänsten att mamman sköter sin 4-åriga son på ett bra sätt i rädsla att mamman annars ska vända henne ryggen och att hon då förlorar kontakten med sitt barnbarn. Mormor ringer Pojken som idag är 10 år har under lång tid blivit slagen av föräldrarna. Kompisars föräldrar har pratat med pojkens föräldrar, men då har det blivit ännu värre för pojken. Bekant till familjen ringer Barnen har sagt till många vuxna att de är rädda för pappa och inte vill gå dit. Uppringaren undrar vad som händer om mamman inte låter sina barn gå till pappa? Bekant till mamma ringer Myndighetsbeslut Pappan har uttalat hot om att utsätta barnet för sexuella övergrepp. Mamman är nu mycket oroad sedan domstol beslutat att barnet som tidigare bara fått träffa pappan med kontaktperson nu ska träffa honom ensam och vara där över natten. Mamma ringer Trots pågående polisutredning om pappans våld mot både mamman och barnen måste mamman lämna barnen för umgänge med pappan varannan helg. Mormor ringer Pojke har blivit slagen av sin pappa. Nu har mamman fått tingsrättsdomen som ger pappan rätt till umgänge på helger och ledigheter. Mamma ringer Tydligt dilemma Vilka ser de små barnen som har det svårt? Och vilken roll spelar mor- och farföräldrar för de små barnen? BRIS-ombudet Charlott Davidssons genomläsning av kontakter från BRIS Vuxentelefon om barn visar på separerade småbarnsmödrar som oroar sig för att barnen ska fara illa hos fadern, samt en äldre generation som känner sig godtyckligt behandlade. TEXT Gunnar Sandelin FOTO Johan Gunséus 0-6 ÅRINGAR ÄR en grupp som av naturliga skäl sällan eller aldrig själva kontaktar bris. Det är istället mödrarna som oroar sig mest för de små barnen som far illa. Av de kontakter kring små barn som Charlott Davidsson gått igenom, är majoriteten av kontakterna med ensamstående eller frånskilda småbarnsmödrar. De här mammorna berättar i kontakten med bris att de känner stor oro när barnet ska gå över till en pappa som är dömd för misshandel, men som ändå har umgängesrätt. Ofta finns alkohol och psykiska problem med i bilden. Mödrarna menar att socialtjänsten till varje pris vill skydda faderns umgängesrätt, även om det finns hot om våld mot henne och barnet, säger Charlott Davidsson och exemplifierar med ett fall där mamman, trots pågående polisutredning om pappans våld både mot henne och mot barnen, måste lämna dem till umgängeshelg. I förhören har barnen berättat att pappan har slagit dem. Dessutom tycker mammorna att ingen lyssnar till barnet när det uttrycker att det inte vill åka till pappan. Det gör dem tveksamma och oroliga inför vad de ska göra. En mamma ringer och berättar att hon fått besked från tingsrätten att hon får böta om hon inte överlämnar pojken till pappan varannan helg. Mamman berättar att sonen vägrar åka och att han gråter och sparkar när det blir dags. BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

11 Barnen blir mycket utsatta i sådana situationer. Mödrar, mor- och farföräldrar försöker skydda, men ändå känns det otillräckligt. Samma saker hör vi också av barn när de kontaktar oss. I de här fallen är det svårt att säga att samhället lyckats med att se till barnets bästa även om det finns en vilja, säger Charlott Davidsson. Mest vårdnadskonflikter De pappor som hör av sig gör det mest i samband med vårdnadskonflikter där de berättar om hur mamman försvårar umgänget med det gemensamma barnet genom att till exempel knyta barnet till sig, neka umgänge eller flytta. En pappa talar om hur han strider om vårdnaden med barnets mamma. Trots gemensam vårdnad vägrar mamman att lämna dottern till pappan. Flickan blir på så sätt allt mer bunden till modern och ett flertal samarbetssamtal har varit resultatlösa. De här är pappor vill finnas för sina barn och är många gånger förtvivlade. De berättar att de ofta känner sig överkörda i en kvinnodominerad värld som socialtjänstens och att de måste vara perfekta för att kunna ha en chans mot mamman, berättar Charlott Davidsson. Mor- och farföräldrar är oerhört viktiga som närstående engagerade vuxna kring barn som far illa, men de far- och morföräldrar som kontaktar bris upplever ofta att samhället inte ser dem som en tillgång. De upplever att deras barn och socialtjänsten använder sig av dem när det passar som barnvakt och vid tillfälliga placeringar. Men när det gäller viktiga beslut kring barnbarnen har de inget att säga till om. Nästan alla kontakter från far- och morföräldrar kommer från den kvinnliga sidan, medan morfar och farfar hör bara av sig ibland. Charlott Davidsson ger ett stort erkännande för dessa äldre kvinnors barnperspektiv och förmåga att reflektera innan de söker stöd hos bris. Ofta är rädslan stor över att sonen/dottern ska klippa kontakten om de påtalar missförhållanden i hemmet. Maktlösheten är också stor inför att inte få träffa barnbarnet och vetskapen om att För barnbarnen är mor- och farföräldrar mycket viktiga eftersom de är uppmärksamma vittnen som ser hur barnet slits mellan föräldrarnas konflikter. hotet när som helt kan komma att verkställas. Ett exempel är en pojke med en missbrukande mamma som vuxit upp hos mormor och på så sätt har socialtjänsten sätt inte behövt blandas in i pojkens liv. Men mamman tog pojken och flyttade och mormor får inget veta eftersom socialtjänsten hänvisar till sekretessen, berättar Charlott Davidsson. Slits mellan lojaliteter Mor- och farföräldrarnas dilemma är tydligt: ser de att barnbarnet far illa tvingas de att välja mellan att låta detta fortgå eller att anmäla sitt eget barn. I båda fallen känner de att de sviker. En mormor berättar om hur hon täcker upp för sin missbrukande dotter som blivit anonymt anmäld av någon. Att på så sätt slitas mellan lojaliteter är vanligt då många av samtalen till bris inkluderar missbruksproblem i familjen. För barnbarnen är mor- och farföräldrar mycket viktiga eftersom de är uppmärksamma vittnen som ser hur barnet slits mellan föräldrarnas konflikter. Familjekonflikter är vanliga i detta sammanhang precis som de är vid våra barnkontakter i övrigt. Den vanligaste orsaken för mor- och farföräldrar att kontakta oss är relaterade till föräldrarnas separationer och skilsmässor, summerar Charlott Davidsson. Kontakterna visar att mor- och farföräldrar ofta tänker förebyggande och tar sitt barnbarns parti, även om det kan vara deras eget barn som slår. De får ofta barnbarnets förtroende som de förvaltar med respekt. Charlott Davidsson anser att barnbarnet borde ha större rätt till kontakt med sina mor- och farföräldrar om barnet vill det, men att här brister socialtjänstlagen i praktiken. Vilka ser de små barnen? (0-6 år) Exempel från djupläsning Mammor Sonen har blivit slagen av pappan vid umgänge. Modern har varit i kontakt med familjerätt och BUP som både rekommenderat att umgänget med fadern ska upphöra. Trots detta har tingsrätten givit pappan rätten till umgänge med sonen på helger och ledigheter. Mamma som är mycket orolig för sin dotter nu när pappan ska få träffa henne utan kontaktperson. Pappan har tidigare utsatt mamman för våld och övergrepp under många år och hotat att utsätta barnet för detta. Mamman upplever att socialtjänsten inte tar hennes rädsla på allvar. Trots pågående polisutredning om pappans våld mot både mamman och barnet måste mamman lämna barnen till umgängeshelg med pappan. Barnen har i förhör berättat att pappan slagit dem. Mamma som ringer och berättar att hon fått besked från tingsrätten att hon får böta om hon inte överlämnar pojken till pappan varannan helg. Mamman berättar att sonen vägra åka till pappan och att han gråter och sparkar när det blir dags. Mamma som ringer och berättar att hennes dotter inte längre vill åka till sin pappa. Allt har fungerat bra med umgänget till dess att pappan träffade en ny kvinna. Dottern säger att hon inte tror att pappan tycker om henne längre. Ända sedan separationen har det varit djupa konflikter mellan föräldrarna. Mamman är helt slut av alla konflikter och ser att sonen mår väldigt dåligt. Trots detta föreslår socialtjänsten växelvis boende och mammans advokat tror att tingsrätten kommer att döma enligt deras rekommendation. Sonen bor växelvis hos mamman och pappan. Det är ständigt stora konflikter mellan föräldrarna. Har haft flera fruktlösa samarbetssamtal. Familjerätten föreslår fortsatt gemensam vårdnad med växelvis boende, vilket mamman inte förstår. Upplever att föräldrarnas bråk skadar pojken. Pappor Pappa som strider om vårdnaden med barnets mamma. Har gemensam vårdnad, men mamman vägrar lämna dottern till pappan. Flickan blir allt mer bunden till modern. Har haft ett flertal samarbetssamtal, men utan framgång. Vad ser mor- och farföräldrar? Vad vill de ha hjälp med? Exempel från djupläsning Pojken har vuxit upp hos mormor. Mamman är missbrukare och har lämnat pojken i perioder. Socialtjänsten har påbörjat utredningar, men avslutat dem utan åtgärd eftersom mormor gått in och agerat trygghet i mammans ställe. När läget förvärrades kontaktade mormor socialtjänsten och berättade om hur situationen för pojken egentligen ser ut. Mamman har då valt att flytta med sin som och soc hänvisar till sin sekretess och berättar ingenting om hur barnbarnet har det. Mormor ringer. Har sitt barnbarn placerat hemma hos henne enl LVU. Dottern har ytterligare ett barn och mormor är nu orolig för denna pojke. Mormor anser att dottern är psykiskt sjuk och tycker inte att socialtjänsten tar hennes oro på allvar. Mormor som känner att hon hamnat i ett dilemma. Dottern mår psykiskt dåligt och missbrukar droger. Mormor ser att detta går ut över barnbarnen och försöker hjälpa till så mycket hon kan. En anmälan är gjord till socialtjänsten, men eftersom mormodern täcker upp för mamman finns inget att gå på. Hennes dotter inte är intresserad av hjälp från socialtjänsten. Mormodern funderar på om hon måste sluta täcka upp för modern för att barnbarnens ska få mer stöd, men det kan samtidigt innebära att utsätta barnen för fara. Farmor som funderar på att göra en anmälan till socialtjänsten eftersom hon är orolig för sina barnbarn. Båda föräldrarna har missbruksproblem och barnen far illa i hemmet. Barnen söker sig ofta till farmor. Är rädd för att föräldrarna ska hindra umgänget med barnbarnen som straff om hon gör en anmälan, men anser samtidigt att barnen inte kan fortsätta att ha det å här. Mormorn uttrycker oro för sina två barnbarn som hamnat i kläm i en vårdnadstvist. Hon ska ge sin bild till socialtjänsten och polisen på uppmaning från dessa och vill bolla tankar om vad hon kan/får säga och inte. Mormor som ringer och oroar sig för sitt barnbarn som lever med sin mamma. Mamman är psykiskt instabil och fungerar inte alltid som vuxen. Barnbarnet får ta mycket ansvar. Hon beskriver sitt barnbarn som glad och det fungerar i skolan och med kamrater. Mormorn har ändå bestämt sig för att prata med sin dotter om att ta hjälp eftersom hon anser att situationen inte är hållbar i längden. Mormor som berättar att hennes dotter skriker och ät otrevlig mot barnen. Reagerar starkt negativt om hon konfronteras med detta. Barnbarnet har börjat få kraftiga utbrott. Pappan har drogproblem. Mormor har tidigare kontaktat socialtjänsten pga sin oro för barnbarnen. Barnbarnet har berättat för farmor att pappa slår henne. Farmor upplevde att barnbarnet berättade i stort förtroende för henne. Barnets pappa är hennes som, men hon ser att han ibland inte orkar med sin dotter. Undrar vad hon kan göra för att hjälpa sitt barnbarn. BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

12 Fakta Bortförda barn Utrikesdepartementet hjälper till med ungefär 100 vårdnadstvister om året. I 60 procent av fallen har barn förts ut ur Sverige, utan att båda vårdnadshavarna godkänt det, och ofta till ett land i närheten. Om landet har skrivit under Haagkonventionen är chansen stor att barnet kan återvända hem, så snart som möjligt. Men det finns ingen garanti: om inte vårdnadshavarna kommer överens kan en domstol fälla avgörandet och ibland säga nej. UD räknar med att knappt 90 procent av fallen klaras upp men det kan även betyda att föräldern i det andra landet döms att behålla barnet. Mer komplicerad är kontakten med länder som inte skrivit under Haagkonventionen. Lagstiftningen i det andra landet gäller till fullo. UD har ingen makt att påverka utan kan bara hjälpa till, exempelvis med att hitta en advokat. Dessa ärenden kan ta mycket lång tid, och i flera fall händer ingenting trots att åren går. När det handlar om så kallade icke-konventionsärenden är förväntningarna på Sverige mycket högre än vad vi faktiskt kan göra, säger Therese Berggren, departementssekreterare på UD. I vissa länder är det besvärligt, till exempel i Mellanöstern, där en mor aldrig kan få vårdnaden av sitt barn. Absolut vanligast är att en vårdnadshavare tar med sig barnet till sitt gamla hemland. I 90 procent av fallen vet vi dessutom precis var barnet är. Therese Berggren poängterar att UD:s jurister och övrig personal kan informera och hålla kontakt, men de ska vara neutrala. Därför fungerar de varken som ombud eller kuratorer åt föräldrarna. UD har fått mycket kritik på senare tid för att vi inte gör någonting. Men de fall som uppmärksammas av medierna hör till ovanligheterna. Och man måste komma ihåg vad vi har för roll. Det är lagstiftarna som ska kritiseras. Therese Berggren varnar för att omedelbart ta kontakt med polisen, eftersom hot försvårar för frivilliga lösningar. Det absolut bästa för barnet är självklart att vårdnadshavarna lyckas samarbeta och kan komma överens. Barnen glöms bort ibland. Föräldrarna är kanske inte alltid så observanta på vad barnen vill och tänker. Maja Aase En skilsmässa är nog så komplicerad. Och när avstånden mellan barn och förälder ökar, ökar också risken för sämre kontakt. Ännu svårare kan det bli om mamma eller pappa flyttar till ett annat land. TEXT Maja Aase FOTO Johan Gunséus Konflikter över gränser Anna Löfhede, ombud på bris Nord och ansvarig för regionens vuxentelefon Om man inte kan träffas regelbundet vet man egentligen inte hur barnet mår, säger Anna Löfhede, ombud på bris Nord och ansvarig för regionens vuxentelefon. Att allt fler barn har föräldrar som arbetar och lever i utlandet märks också på frågorna till bris. Anna Löfhede har tittat närmare på de inkomna samtal under år 2008 som på olika sätt berör det globaliserade föräldraskapet. Men frågorna som vi får handlar i grunden inte om någon invandrarproblematik utan om att föräldrar rör sig internationellt. Att skilsmässokonflikter försvåras av det geografiska avståndet är tydligt. Den vardag som fungerar när människor är överens, kan bli oväntat komplex när ett förhållande över gränserna spricker: ingen kunde på förhand ana vilka problem som kan uppstå vid en vårdnadstvist. Det är svårt att veta vilka myndigheter man ska vända sig till, ärenden kan ta lång tid och BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

13 föräldrarna är oroliga över vem som ser till att barnen har det bra, säger Anna Löfhede. Ibland talar man om sin oro för att barnet kanske ska föras ut ur landet. Det förekommer att föräldrar använder det som ett hot i den pågående konflikten Det finns föräldrar som inte haft kontakt med sina barn på flera månader, ibland år. En förälder kan till exempel försöka underlätta genom att ordna med en mobiltelefon men barnet kan då bli förbjudet att ringa eller svara av den andra föräldern. bris tar också emot samtal, där den som hör av sig inte är direkt inblandad i en vårdnadstvist. Till exempel ringde en mamma som var bekymrad för en av barnens kompisar. I den familjen jobbar pappan utomlands och mamman är alkoholiserad. Eller så kan en mormor, som under sommaren får besök av släktingar från utlandet, kontakta bris. Hon misstänker att barnen inte har det bra under resten av året och undrar vart hon ska vända sig. Enligt Anna Löfhede är det påfallande vanligt att de som ringer bris har frågor som rör länder nära Sverige, i Norden och resten av Europa. Trots närheten kan regler och förutsättningar variera stort. Det är mycket lättare att berätta om hur det Pappa som undrar om vi kan hjälpa honom att få tillbaka sina barn. Mamman har kidnappat dem och rest till ett annat land. Han upplever inte att polisen eller socialtjänsten gör så mycket. Pappan har inte haft kontakt med barnen på ett halvår. Mamman har flyttat med barnen till ett annat land utan att informera pappan trots att de har gemensam vårdnad. Pappan är särskilt oroad för ett av barnen som han vet behöver mycket hjälp i skolan. Pappa som ringer och vill prata om sin dotter som bor hos sin mamma i ett annat land. Flickan är 11 år och trivs inte alls hos sin mamma enligt pappan. Mamman har ett enormt kontroll behov och flickan mår allt sämre av detta. Hon säger att hon fungerar i Sverige, vad som går att göra och till vem man ska vända sig. Och att förklara varför det är bra att vända sig till en myndighet, även om det känns jobbigt. Viktiga instanser vid vårdnadstvister över gränserna är socialtjänsten och UD. Men även bris kan spela en roll. I de mest komplexa situationerna är det extra svårt att söka hjälp. Men att prata med oss kan leda till att det blir lättare att se sin situation utifrån. Vi blir ett bollplank och frågar efter hur det blir för barnet. Oavsett var de bor måste ju föräldrar kunna komma överens om sina barn. I första hand vill de som ringer få hjälp med hur de ska tänka, mitt i konflikten. Ibland vill de få bekräftelse på att de handlar rätt när de vill göra en anmälan till socialtjänsten. Ofta vill de vara anonyma, inte minst för att det som händer sker bakom en familjs fasad. De flesta föräldrar är engagerade och vill verkligen sina barns bästa, säger Anna Löfhede. En flytt utomlands och byte av skola och språkmiljö behöver inte alls vara illa ment utan kan vara det bästa beslutet i ett visst läge. Ändå kan det ställa till stora problem för ett barn. Ofta vill de vara anonyma, inte minst för att det som händer sker bakom en familjs fasad. Samtalsexempel BRIS Vuxentelefon - om barn hellre vill bo hos sin pappa. Mamman har vårdnaden om flickan. Pappan har varit i kontakt med aktuell socialtjänst där flickan bor. Mamma till barnens kompisar ringer. Hon är orolig för två tonårsbarn vars mamma är alkoholiserad. Pappa arbetar utomlands och är inte hemma så ofta. Uppringaren undrar om det är rätt av henne att säga till barnen att de får prata med henne om hur de har det. Farmor som ringer och är orolig för sitt barnbarn. Vad kan hända om föräldrarna skiljer sig? Modern kommer från en helt annan kultur vilket märks på hennes syn på barnet och barnuppfostran. Nu har hon hotat med att flytta tillbaka till sitt hemland med barnet. Kan hon göra det? Vuxnas behov av stöd Att vara förälder är kanske ett av livets allra svåraste uppdrag. Vi vill våra barn så väl, och vi är så rädda för att göra fel. De allra flesta föräldrar gör också så gott de bara kan, utifrån sin egen förmåga. Men ibland uppstår situationer som man som förälder inte vet hur man ska hantera och heller inte vet vem man kan prata med problemet om. TEXT Cecilia Nauclér FOTO Johan Bergling TANKARNA OCH ORON blir något som föräldern försöker hantera ensam på kammaren. Kvar blir skuldkänslorna och känslan av otillräcklighet, berättar Eva Stenelund, biträdande enhetschef operativa verksamheten, bris, med mångårig erfarenhet från bris Vuxentelefon om barn. Hon är också en av dem som läst kontakter i vuxentelefonen under år 2008 och hon ser att föräldrar behöver en annan typ av stöd än till exempel släktingar eller skolpersonal, som inte har samma direkta relation till barnet. Föräldrar behöver ofta ett bollplank för just den situationen som föräldern och barnet befinner sig i. De behöver bekräftelse på hur de har det och att situationen faktiskt är jobbig. Det går att få stöd i att läsa om hur andra har och hur de löst situationen, men föräldrar behöver också få prata med någon annan om deras speciella barn och deras speciella situation. Många föräldrar är rädda för att inte orka, att inte räcka till. Och väldigt rädda för att göra fel, fortsätter Eva Stenelund. Och ibland blir BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

14 kommunikationen fel därför att föräldern redan vet så mycket om sitt barn som mår dåligt, och sällan behöver fråga varför. Men om man inte frågar vad det är som är så jobbigt, så blir det ingen kommunikation, ingen dialog, mellan föräldern och barnet. Frågor är engagemang Att fråga hur det är, vad som har hänt, hur barnet tänker och vad det skulle önska visar barnet att föräldern bryr sig och engagerar sig i barnets liv. Frågorna ger också föräldern möjlighet att vara något annat, en motvikt, till det som inte fungerar och som känns tungt. Och barnen vill verkligen att föräldrarna frågar, det visar kontakterna som bris har med barn och unga. De känner sig också ensamma med sin oro och tror att det inte är någon idé att berätta eftersom de vuxna ändå inte bryr sig. Det finns massor av vuxna som bryr sig, men som håller sina tankar inom sig för att de tror att de inte kan säga det på något bra vis. För många föräldrar blir då enda möjligheten att få barnet att gå till en psykolog men, poängterar Eva Stenelund, de glömmer då bort hur viktig den existerande relationen mellan föräldern och barnet faktiskt är. För bara att vara förälder är mycket att komma med menar hon, även om man säger fel saker. För barnet kan det vara viktig are att föräldern bryr sig och vill något med relationen, även om föräldern inte får så mycket gensvar från barnet. Förälderns vilja att finnas till landar ändå hos barnet. Det känner att någon fanns där som inte gav upp och det kan vara viktigare än ord. Dessutom är det lättare att stå ut med en lite tafflig förälder, än att inte få någonting alls. Så vad man säger spelar egentligen inte så stor roll och märker man som förälder att nu blev det tokigt, så kan man faktiskt bara säga det. För att gå runt med en stor oro länge och själv försöka lägga pussel, det leder ingen vart menar Eva Stenelund. Det viktiga är att agera, och som förälder har man alltid fler chanser. I svårare situationer där barnet mår mycket psykiskt dåligt och får behandling eller terapeutiskt stöd, kan också föräldern behöva få hjälp av andra vuxna med sin egen oro. Föräldrarna berättar för bris att de inte orkar, de vet inte vad de ska göra eller vad som har hänt. De upplever situationen som kaotisk och svårgreppbar och då är det svårt att vara den som ska ge barnet sammanhang och mening. I de här situationerna behöver föräldern ett bollplan; expertis som psykologer, barn- och ungdomspsykiatrin med flera, som i samtal med föräldern kan bena ut situationen och som tillåter föräldern att hitta en roll som han eller hon kan hantera. Föräldern kan behöva pusta ut ett tag och känna sig trygg med att det räcker med att bara finnas därhemma. Men för det krävs att föräldern fått egen hjälp. Stöd för egna idéer Föräldern behöver stöd för sina egna idéer, sina tankar och strategier, de behöver bottna i sig själva och förstå vad som händer. Men ju starkare känslan av otillräcklighet blir, desto svårare blir det ofta att söka hjälp. För de föräldrar som har haft dåliga erfarenheter av kontakter med myndigheter är det mycket svårt att söka hjälp där. Eller när problemet med barnet rör just relationen till det, kan det vara oerhört svårt att veta var man som förälder kan få hjälp. Här spelar bris Vuxentelefon om barn en viktig roll som kunnig och erfaren samtalspartner. Som samtalspartner kan vi hjälpa till att hitta balans och sortera i det som är bekymmer, hjälpa föräldern att se vad han eller hon ska ta itu med först och vad som kan vänta. Vi hjälper dem också att se vad som faktiskt fungerar för såväl barnet som för dem. Stödet ger föräldern den kraft och energi som han eller hon behöver för att stötta barnet. För föräldrar som har andra egna bekymmer att hantera också, som till exempel en svår konflikt med den andra föräldern, eller psykisk sjukdom, är det givetvis svårare att veta vilken väg som kan leda till hjälp. Bekymren överskuggar lätt hela livssituationen vilket gör att föräldern också kan behöva hjälp med att förstå vad barnet behöver. För de här föräldrarna kan en anonym stödlinje kännas som en möjlig enkel första kontakt. bris Vuxentelefon om barn hjälper också till med att informera föräldrar och andra vuxna om vilka stödjande samhällsinstanser som finns och hur de kan kontakta dem. Många vet inte ens vart de ska vända sig för att få en första kontakt. Eva Stenelund, biträdande enhetschef operativa verksamheten på BRIS. Som samtalspartner kan vi hjälpa till att hitta balans och sortera. Vi hjälper dem också att se vad som faktiskt fungerar för såväl barnet som för dem. Men det finns också de föräldrar som vänder sig till bris efter att de sökt stöd hos socialtjänst eller familjerätten och som är besvikna. Föräldrarna har sökt stöd i konflikten, de har sökt stöd i att hjälpa sitt barn och de har sökt stöd för att kunna orka själva. Men det är inte familjerättens uppgift och ingen annan går heller in. Därför är stödlinjerna så viktiga som första steg. bris Vuxentelefon om barn kan göra mycket för föräldrar och andra vuxna, men inte allt, bris kan till exempel inte gå in i konflikter eller vårdnadsärenden. bris kan agera på uppdrag av barnet, men barnet måste då själv ta kontakt via Barnens Hjälptelefon. bris kan heller inte agera som ombud i en tvist. Men vi kan vara ett bekräftande, stärkande och peppande bollplank för de som befinner sig mitt i en svår situation. Vuxna behöver vuxna För alla vuxna behöver andra vuxna. Och barn behöver flera vuxna, i synnerhet om livet krisar. Så att ringa bris Vuxentelefon om barn är ett sätt att hjälpa till, menar Eva Stenelund, oavsett om den vuxne är en släkting, vän till familjen eller till exempel skolpersonal. Ett samtal kan göra att en osäker vuxen blir lite mer modig och faktiskt vågar fråga barnets förälder hur han eller hon mår och på så sätt vågar visa att han eller hon är beredd att finnas där för föräldern. Det kan ofta finnas en rädsla från den vuxnes sida att om de kliver in i situationen, så måste de också lösa den. I samtalet vill vi att den vuxna ska förstå att han eller hon vara ett stöd, utan att behöva vara den som löser allting. BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn 2009

bris Vuxentelefon om barn 0200-230 230 www.bris.se 077-150 50 50 Pg 90 15 04-1

bris Vuxentelefon om barn 0200-230 230 www.bris.se 077-150 50 50 Pg 90 15 04-1 Barnens Hjälptelefon 0200-230 230 BRIS-mejlen BRIS-chatten BRIS Forum www.bris.se BRIS Vuxentelefon om barn 077-150 50 50 Medlemskap och gåva Pg 90 15 04-1 bris Vuxentelefon om barn 2009 b r i s Karlavägen

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv.

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv. Det här är Bris. Ett enda samtal kan förändra ett barns liv. När vuxenvärlden sviker och ingen ser eller lyssnar så finns Bris. För många barn som kontaktar oss är det första gången de vänder sig till

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

28 Missriktad. 4 Sammanfattande. 18 Tema. 32 Okända. 9 Bildcitat. 40 Medlemsnytt. 25 BRIS-akademin

28 Missriktad. 4 Sammanfattande. 18 Tema. 32 Okända. 9 Bildcitat. 40 Medlemsnytt. 25 BRIS-akademin BRIS 116 111 för dig upp till 18 år Måndag till fredag: kl 15-21 Lördag, söndag och helgdag: kl 15-18 bris Kanslier bris Box 3415 103 68 Stockholm Tel: 08-598 888 00 Fax: 08-598 888 01 E-post: info@bris.se

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

rapporten 2011 BRIS 40 år - tema fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och myndigheters agerande.

rapporten 2011 BRIS 40 år - tema fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och myndigheters agerande. rapporten 2011 BRIS 40 år - tema fysiskt och psykiskt våld, 2011 sexuella övergrepp och myndigheters agerande. BRIS-mejlen och BRIS-chatten BRIS-mejlen ger personligt svar inom några dagar. På Diskussionforum

Läs mer

BRIS Vuxentelefon om barn 2010

BRIS Vuxentelefon om barn 2010 BRIS RAPPORT BRIS Vuxentelefon om barn 2010 Myndighetskontakter Skilsmässa Familjehem Att möta vuxna 80 kr sek 2/2010 BRIS-tidningen #2/2010 1 innehåll #2/2010 chefredaktörens ord Bra. 11 5 11 BRIS Vuxentelefon

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Föräldramejlen. Årsrapport 2012

Föräldramejlen. Årsrapport 2012 Föräldramejlen Årsrapport 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009 Föräldratelefonen och Föräldraen Årsrapport 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Pappor står utanför lagen

Pappor står utanför lagen 1 av 5 2012-02-23 17:04 Pappor står utanför lagen AKTUELLT Hur länge ska vi pappor bli behandlade som idioter som inte kan ta hand om våra egna barn? Det frågar sig en pappa som känner sig överkörd och

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Barnen, bris och it. Ungas vardag online sammanställning och analys av BRIS kontakter #1/2008

Barnen, bris och it. Ungas vardag online sammanställning och analys av BRIS kontakter #1/2008 Barnen, bris och it 2011 Ungas vardag online sammanställning och analys av BRIS kontakter #1/2008 bris Kanslier bris Sveavägen 38 Box 3415 103 68 Stockholm Tel: 08-598 888 00 Fax: 08-598 888 01 E-post:

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Barnen, Bris och it 2014

Barnen, Bris och it 2014 Barnen, Bris och it 2014 Ungas vardag online en sammanställning av Bris kontakter 1 Barnen, BRIS och it 2014 Innehåll Barnen, Bris och it Ungas vardag online en sammanställning av Bris kontakter Sammanfattning

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar

Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar www.makalosa.org 1 (28) www.makalosa.org Sveriges Makalösa Föräldrar ska verka för att stärka och synliggöra ensamföräldrar och därigenom

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vad berättar barn om sina kontakter med BUP?

Vad berättar barn om sina kontakter med BUP? Vad berättar barn om sina kontakter med BUP? Kvalitativ analys av barnkontakter från 2006 INNEHÅLL Sammanfattning. 3 Inledning 4 Metod 4 Resultat. 5 Må dåligt och vara utsatt.. 5 Rädsla för att föräldrarna

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer

Läs mer

Rådgivning och stöd i botkyrka

Rådgivning och stöd i botkyrka Rådgivning och stöd i botkyrka En guide sammanställd av socialtjänsten i Botkyrka. Hit kan du vända dig! At www.botkyrka.se, catalogues are available in suomeksi, English, español, ا ل ع ر ب ي ة.. and

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS Kommunkontoret FÖREBYGGARPÄRMEN FLIK 9 1 (9) Hälsa, Trygghet, Säkerhet ATAD Prevention 2009-03-05 Hjälp i Lund Denna sida innehåller kontaktuppgifter och telefonnummer till en mängd olika verksamheter

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer