Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008"

Transkript

1 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar och värdesätter varje barn som lyssnar till och lär av barn som ger varje barn framtidstro och möjligheter Föräldratelefonen och Föräldramejlen finansieras av IKEA 2009 Rädda Barnen ISBN: Art nr: Text: Kerstin Eklund Statistik och citat: Gunnel Sundén Layout: Ulla Ståhl Omslagbild: Clipart Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: info@rb.se

3 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl... 7 Samtal och mejl De vanligaste ämnena... 8 Problem som rör barnets utveckling och gränssättning... 8 Skilsmässa, konflikter om vårdnad, boende och umgänge... 8 Våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen... 9 Övriga ämnen... 9 Relationsproblem och övriga problem i familj... 9 Problem i skolan... 9 Utåtagerande beteende hos barnet, aggressivitet, ilska... 9 Depression, självdestruktivitet hos barnet Riskbeteende hos barnet Otillräcklighet som förälder Övriga problem med barnets psykiska eller fysiska hälsa Våld och övergrepp utom familjen Barnets ålder Få pappor tar kontakt Vem ringer/skriver om vad? Barnets familj... 15

4

5 Förord Genom åren har tiotusentals föräldrar och därmed också deras barn fått stöd av svararna i Rädda Barnens Föräldratelefon och de senaste åren även Föräldramejlen. Det har varit möjligt tack vare ett stort engagemang hos hundratals Rädda Barnenmedlemmar som genom åren bemannat telefon och mejl på sin fritid. Rädda Barnen är övertygade om att det enskilda samtalet, där man som förälder i lugn och ro får resonera med en annan förälder, blir lyssnad till och bemött med empati och respekt, ger ett mycket gott stöd i föräldraskapet. Detsamma gäller förstås när man formulerar sig i ett mejl och någon eller några dagar senare får ett personligt svar. Alla föräldrar behöver stöd ibland, men en titt på statistiken för 2008 ger intrycket att bara mammor behöver stöd, inte pappor. Så är det förstås inte. Rädda Barnen tror att pappor är lika engagerade i sina barn som mammor. Ändå har Föräldratelefonen ända sedan starten för 18 år sedan i första hand varit mammornas telefon. Rädda Barnen trodde att Föräldramejlen skulle göra det mer attraktivt för pappor att höra av sig, men pappornas andel av mejlen är ännu lägre än andelen samtal till Föräldratelefonen. Enligt Barnkonventionen har barnet rätt till båda sina föräldrar och båda föräldrarna har gemensamt ansvaret för barnets uppfostran. Föräldrarna ska se till barnets bästa. Det finns idag en stor medvetenhet om att det är viktigt för barn att ha god kontakt med, och tillgång till, både sin mamma och sin pappa och det finns en strävan mot ett jämställt föräldraskap. Trots det tar männen ut endast 20 procent av föräldraledigheten och 60 procent tar inte ut någon föräldraledighet alls under barnets första år. 1 Kanske är det grunden för mammornas dominans i statistiken över samtal och mejl. Föräldratelefonen och mejlen är kvinnodominerad även på svararsidan. Det är en utmaning under kommande år att dels öka antalet manliga svarare, dels nå fler pappor som behöver stöd i sitt föräldraskap. Kerstin Eklund, Region Öst Nationell samordnare av Föräldratelefonen och Föräldramejlen. 1 Jämo, statistik

6 Sammanfattning Under 2008 tog Rädda Barnens Föräldratelefon och föräldramejl emot samtal och mejl. När irrelevanta kontakter och samtal från vaneringare räknats bort, återstår telefonsamtal och 348 mejl. Statistiken i årsrapporten grundar sig på dessa kontakter. Samtalen och mejlen rör många olika ämnen, från vardagliga problem, som de flesta föräldrar ställs inför under barnets uppväxt, till djupt allvarliga problem där barnet far illa. I 2008 års statistik framträder två typer av problem som de vanligaste orsakerna till att föräldrarna tar kontakt. Problem som rör barnets utveckling och gränssättning samt problem runt skilsmässor och frågor om umgänge, boende och vårdnad. Det tredje vanligaste ämnet är våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen. Det är det mest förekommande ämnet när någon annan än föräldrarna tar kontakt. Det är betydligt fler mammor än pappor som ringer och mejlar. Under 2008 togs nära 77 procent av alla kontakter av mammor medan pappornas andel endast var 11 procent. Sammantaget är barn med separerade föräldrar överrepresenterade, endast 26 procent av alla kontakter handlar om barn som bor med båda sina föräldrar. Nästan 32 procent av barnen lever med en ensam mamma, medan 16 procent av barnen bor växelvis hos mamma och pappa. Mejlen och samtalen rör barn i alla åldrar, men det vanligaste är att det handlar om tonåringar. 45 procent av kontakterna rör barn och ungdomar från 13 år och uppåt. Endast fyra procent av alla kontakter rör barn under två år. Det finns skillnader mellan samtalen och mejlen. Den största andelen mejl, 33 procent, handlar om barn som bor med båda sina föräldrar, medan motsvarande siffra för telefonsamtalen är 24 procent. Problem med barnets utveckling och gränssättning är det vanligaste ämnet i telefonen, men i mejlen är skilsmässa det mest förekommande ämnet. Skolproblem är det tredje vanligaste ämnet i Föräldramejlen medan våld, missbruk eller psykisk ohälsa är det tredje största ämnet i Föräldratelefonen. 6

7 Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl Rädda Barnens Föräldratelefon har funnits sedan 1991 och Föräldramejlen från april Telefonen och mejlen bemannas av ideellt arbetande Rädda Barnen-medlemmar på sju olika orter. De är själva föräldrar och har deltagit i Rädda Barnens utbildning i Föräldratelefoni. De har också gått igenom en personlig intervju där de bedömts som lämpliga för uppgiften. Svararna gör en stor insats för föräldrar och deras barn. Det är för barnens skull som Föräldratelefonen och mejlen finns. Föräldrarna är de viktigaste personerna i de flesta barns liv, och trygga föräldrar som tror på sig själva är bra för barnen. Stöd till föräldrar blir stöd även till deras barn. För de flesta människor präglas föräldraskapet av en stor glädje, men det är också svårt ibland. Under barnens uppväxt dyker det upp små eller stora problem och oro att hantera. Det är lätt att bli osäker och kanske tvivla på sin egen förmåga som förälder. Det är för de tillfällena som Föräldratelefonen och mejlen finns. Svararna har gott om livserfarenhet att dela med sig av, de lyssnar och ger stöd när det som bäst behövs. De är bollplank och hjälper till att bena upp problem, sortera i tankar och känslor och resonera om vad som kan leda till förändring. Alla föräldrar är välkomna att kontakta Föräldratelefonen och Föräldramejlen. Det kan gälla allt från små vardagliga problem som de flesta känner igen, till allvarliga svårigheter. Både mammor och pappor ringer och mejlar och ibland även andra vuxna som oroar sig för ett barn i sin närhet. Ibland behövs ett annat stöd än det telefonen och mejlen kan erbjuda. Det gäller barn som far illa. Men kontakten kan ändå vara första steget i en process som så småningom leder till förändring och att barnet får det bättre. Alla samtal och mejl är anonyma, det gäller både den som tar kontakt och den som svarar. Det skrivs inga journaler över samtalen eller mejlen men en kortfattad statistik förs över alla kontakter. Samtalen kostar bara en markering. Rädda Barnens Föräldratelefon: Måndagar Tisdag- fredag Lördag-söndag Rädda Barnens Föräldramejl: Hjälp gärna till att sprida information om Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl. Foldrar och affischer kan beställas per telefon eller i Rädda Barnens bokhandel på nätet: 7

8 Samtal och mejl 2008 Under 2008 besvarades samtal och mejl. Statistiken som följer grundar sig på av dessa kontakter, telefonsamtal och 348 mejl. Det som räknats bort är kontakter som inte handlar om enskilda barn och busringningar, sexsamtal, samtal från berusade eller förvirrade personer. Vidare har samtal från vaneringare rensats bort eftersom de kan göra statistiken missvisande. Vaneringare är personer som ringer väldigt många gånger om samma sak. Ofta sitter de fast i ett visst sätt att se på ett problem och de förmår inte ta sig vidare. De kan till exempel känna sig orättvist behandlade av myndigheter eller i en vårdnadstvist. De vanligaste ämnena För det mesta handlar ett samtal eller ett mejl om mer än en sak. Flera ämnen kommer upp under samtalets gång och olika problem kan hänga samman så att de är svåra att skilja ut. I statistiken anges dock enbart det ämne som den som tar kontakt anger som huvudproblem. De vanligaste ämnena är: Problem som rör barnets utveckling och gränssättning Detta ämne är vanligare i Föräldratelefonen än i Föräldramejlen och det är vanligare när mamman tar kontakt än när pappan gör det. Sammantaget rör 18 procent av kontakterna 2008 detta ämne. Samtalen och mejlen kan handla om allt från vardagliga problem till uppslitande konflikter mellan barn och föräldrar. Många samtal och mejl om tonåringar hör hemma i denna kategori. Det kan röra sig om datorvanor eller vilken tid tonåringen ska komma hem på kvällen. För mindre barn kan det till exempel handla om att få barnet att sova i sin egen säng. Den femtonåriga dottern hade fest hemma i lördags utan föräldrarnas vetskap. Det kom fler gäster än planerat, och grannar ringde till polisen. Flickan är nu oerhört skamsen och mamman undrar hur hon ska prata med henne. En ettårig flicka, ett öronbarn, har blivit mycket krävande och skrikig. Föräldrarna är dödströtta! Tonårssonen sitter alltmer framför datorn. Försök att begränsa tiden där leder till stora bråk, och att pojken försvinner ut. Skolarbetet blir lidande. Skilsmässa, konflikter om vårdnad, boende och umgänge Drygt 16 procent av alla kontakter 2008 handlar på något sätt om skilsmässor. Det kan handla om föräldrar med gemensam vårdnad som är oense om vilken skola barnet ska gå i, om barn som inte vill träffa en av föräldrarna eller en förälder som inte vill träffa barnet. Det kan röra djupa konflikter och vårdnadsstrider mellan föräldrarna, men föräldrar tar också kontakt för att diskutera hur man på bästa sätt ordnar för barnen med boende, skola och dagis vid en separation. Skilsmässor är det vanligaste ämnet i mejlen och i både mejl och telefonsamtal det dominerande ämnet när pappor 8

9 hör av sig. Det är högre andel av de mammor som mejlar än de som ringer som tar kontakt om skilsmässor. Pappan är besviken på exhustrun. Barnen bor varje helg hos honom och då de kommer tillbaka till mamman på söndagskvällarna, glada och uppspelta, är hon alltid sur. Hon är helt ointresserad av vad barnen har att berätta. Våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen Drygt 12 procent av kontakterna 2008 handlar om barn som far illa. Det är det vanligaste ämnet när någon annan än föräldrarna tar kontakt. Det kan vara en släkting, vän till familjen eller granne som oroar sig för barn i sin närhet. Det rör ofta föräldrar med djup social problematik. Någon eller båda föräldrarna kan vara missbrukare, eller det kan finnas missbruk i familjens närhet. Det är ofta en pappa som misshandlar mamman och ibland även barnen men det kan också gälla en mamma som skadar sina barn. Ibland handlar det om sexuella övergrepp eller misstanke om att ett barn utsätts för det. Även vanvård förekommer i den här kategorin. Mormor älskar sitt barnbarn över allt, och vill vara barnvakt ofta. Föräldrarna tycker att hon dricker för mycket och vågar knappt lämna babyn ensam med henne Övriga ämnen Relationsproblem och övriga problem i familj Hit räknas konflikter inom familjen, till exempel mellan syskon, mellan barn och styvförälder eller mellan föräldrar med olika syn på barnuppfostran. Övriga problem kan vara dödsfall eller ekonomiska problem. Ämnet förekommer i kontakter om barn i alla åldrar men är vanligare när det gäller äldre barn och tonåringar. Barnen trivs inte alls med pappans nya sambo. Hon favoriserar sina egna barn, och pappan gör inte heller mycket för att de egna barnen ska känna sig välkomna Problem i skolan Kontakterna rör såväl skoltrötthet och inlärningssvårigheter som mobbning och konflikter med kamrater. Ämnet är lika vanligt när kontakten gäller 7-12-åringar som när det gäller tonåringar. Skolproblem är de tredje vanligaste ämnet i Föräldramejlen, i telefonen kommer det längre ner på listan. En tioårig överviktig pojke har mobbats i flera år utan att skolan lyckats stoppa det. Igår fick han ett raseriutbrott i skolan och slog sönder en massa saker. Utåtagerande beteende hos barnet, aggressivitet, ilska Samtal och mejl om aggressivitet handlar främst om äldre barn och tonåringar, men det förekommer i alla åldersgrupper. För de yngre barnen kan det handla om vredesutbrott, våldsamma reaktioner när föräldrarna säger nej eller att barnet ger sig 9

10 på yngre syskon. För de äldre barnen kan problemet vara ett aggressivt och hotfullt beteende mot föräldrar och syskon. En pappa ringer om sin dotter. Hon är alltid arg, skriker och slänger saker omkring sig. Det blir ofta bråk mellan pappan och flickan. Depression, självdestruktivitet hos barnet Det gäller barn som är deprimerade, har ätstörningar eller skadar sig själva. Kontakterna handlar främst om tonåringar, men kan även gälla yngre barn. Mamma har smygläst sin dotters dagbok, där står att hon inte vill leva längre. Hur ska mamman hantera detta? Riskbeteende hos barnet De allra flesta kontakter i denna kategori handlar om tonåringar. Det kan röra bruk av alkohol eller andra droger, riskabla sexvanor, kriminalitet eller nazism. Hit räknas också samtal och mejl om barn som är beroende av dataspel. Ämnet är vanligare i telefonsamtal än i mejl. En faster är orolig för sin brorson som är i tonåren, han beter sig underligt och har förändrats. Hon tror att han börjat använda droger Otillräcklighet som förälder De föräldrar som tar kontakt tvivlar på sig själva. De kan vara uttröttade, deprimerade eller känna sig ensamma. De kan vara stressade och känna att de inte hinner ge barnen vad de behöver och de kan vara förtvivlade över att de bråkar och skäller på sina barn. Detta ämne är vanligast när det gäller kontakter om barn mellan 2 och sex år, men det förekommer för alla åldrar. En pappa, som invandrat till Sverige, undrar om det stämmer att barn i Sverige får göra som de vill, till exempel med hemkomsttider. Tolvårige sonen säger att det är så. Övriga problem med barnets psykiska eller fysiska hälsa Kontakternas handlar om barn som behandlas för fyskisk sjukdom eller barn med tvångstankar, fobier eller liknande. Det kan också gälla barn med övervikt. Ibland är det föräldrar som oroar sig över symptom på sjukdom hos barnet. Våld och övergrepp utom familjen I denna kategori handlar det om barn som utsatts för våld eller övergrepp av utomstående eller om barn som utsatt andra barn för våld eller övergrepp. Det kan exempelvis vara en flicka som blivit våldtagen eller en tonårspojke som blivit misshandlad. 10

11 Tabell 1. Huvudproblem i samtal och mejl samtal % mejl % S:a antal tel och mejl S.a % Barnets utveckling och gränssättning , , Skilsmässa , , ,2 Våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen , ,4 Relationsproblem och övriga problem i familjen 106 9, ,1 Skolproblem 73 6,5 29 8, ,9 Utåtagerande beteende hos barnet 74 6,6 27 7, ,8 Depression, självdestruktivitet hos barnet 57 5,1 13 3,7 70 4,7 Riskbeteende hos barnet 82 7,3 10 2,8 92 6,2 Otillräcklighet som förälder 48 4,3 23 6,6 71 4,8 Övriga problem med barnets fysiska eller psykiska hälsa 55 4,9 12 3,4 67 4,5 Våld, förövaren utom familjen 11 1,0 1 0,3 12 0,8 Barn som placerats eller riskerar placeras i familjehem 43 3,8 3 0,8 46 3,1 Annat 22 2, , ,8 Uppgift saknas Summa

12 Barnets ålder Det har alltid ringt många tonårsföräldrar till Rädda Barnens Föräldratelefon. Det är inget att förvånas över, tonåren är en turbulent tid och det kan vara oroligt att vara tonårsförälder. Tendensen har dock förstärkts och samtalen om tonåringar och unga vuxna (över 18) har ökat stadigt under hela 2000-talet handlade 38 procent av kontakterna om ungdomar och 2008 var motsvarande siffra 45 procent. Det vanligaste ämnet är utveckling och gränssättning. I årsrapporten 2007 gjordes en fördjupning i samtalen om tonåringar. När det gäller barn i åldern 2-6 år och 7-12 är skilsmässa det i särklass vanligaste ämnet. Det är endast fyra procent av alla samtal och mejl som handlar om riktigt små barn, under två år. Det vanligaste ämnet är då frågor om barnets utveckling och gränssättning. Tabell 2. Samtal och mejl fördelade efter barnets ålder samtal % mejl % Summa tel och mejl % Under , , , , , , ,8 18 och över , ,1 Flera barn i olika åldrar Framgår ej ,6 Summa

13 Få pappor tar kontakt Det är inte så många pappor som kontaktar Föräldratelefonen kom endast 11 procent av alla samtal och mejl från pappor. Så har det varit genom alla år, pappornas andel har legat på ungefär samma låga nivå. Under 2008 har dessutom mammornas andel av kontakterna ökat från 73 procent 2007 till nära 77 procent. I Föräldramejlen är skillnaden ännu större, nästan 80 procent av alla mejl kommer från mammor medan knappt åtta procent av mejlen skickats av en pappa. Tabell 3. Vem tar kontakt? samtal % mejl % Summa tel och mejl % Mamma , , ,6 Pappa ,3 27 7, ,1 Annan* ,4 34 9, ,9 Framgår 8 0,7 9 2,5 17 1,1 ej Summa * Kan t ex vara mor- eller farförälder, annan släkting eller vän till familjen Vem ringer/skriver om vad? När pappor tar kontakt är skilsmässa och frågor om boende, vårdnad och umgänge det vanligaste ämnet. Det gäller både telefonen och mejlen. När mammor hör av sig dominerar frågor om barnets utveckling och gränssättning. Det gäller dock enbart alla kontakter sammantaget, i Föräldramejlen är skilsmässa det vanligaste ämnet även för mammor. När kontakten tas av någon annan än föräldrarna, är det mest förekommande ämnet våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen. Det gäller både telefonsamtal och mejl. 13

14 Tabell 6. Ämne efter vem som tar kontakt samtal % mejl % S:a tel o mejl Pappa Skilsmässa Utveckling och gränssättning Våld, missbruk, psykisk ohälsa i familjen S.a % Skolproblem Utåtagerande ,7 8 4 beteende Depression, självdestruktivitet Mamma Skilsmässa Utveckling och gränssättning Våld, missbruk, psykisk ohälsa i familjen Skolproblem Utåtagerande beteende Depression, självdestruktivitet Annan Skilsmässa Utveckling och gränssättning Våld, missbruk, psykisk ohälsa I familjen Skolproblem Utåtagerande beteende Depression, självdestruktivitet

15 Barnets familj De flesta barn i Sverige, 74 procent, bor med båda sina föräldrar. 2 Av barnen mellan ett och fem år bor 87 procent med båda sina föräldrar, motsvarande siffra för barnen mellan sex och tolv år är 72 procent och för tonåringarna 58 procent. Under 2008 handlade endast 26 procent av alla kontakter om barn som bor med båda sina föräldrar. Nästan 32 procent av barnen lever med en ensam mamma medan 16 procent av barnen bor växelvis hos mamma och pappa. Skilsmässobarn är följaktligen kraftigt överrepresenterade. Det finns säkert flera orsaker till detta. Ensamstående föräldrar är ju just ensamma med barnen och den andra föräldern finns ju inte hemma som en naturlig samtalspartner om det blir problem med barnen. Det är också tänkbart att separerade föräldrar har ett mindre socialt nätverk än sammanboende. Ytterligare en förklaring kan vara att problem ofta leder till skilsmässor och att problemen kvarstår när föräldrarna separerat. Det finns dock tydliga skillnader mellan Föräldratelefonen och Föräldramejlen. Överrepresentationen av skilsmässobarn är större i telefonen än i mejlen. Den största andelen, 33 procent, av mejlen handlar om barn som bor med båda sina föräldrar. Motsvarande andel för telefonen är 24 procent. Tabell 5. Vilken typ av familj lever barnet i? samtal % mejl % Summa tel och mejl % Båda föräldrarna Förälder och styvförälder Ensam mamma Ensam pappa , ,2 63 5,6 8 2,3 71 4, , , ,8 51 4,6 9 2, Växelvis , Annan 62 5,6 11 3,1 73 4,9 Uppgift saknas 83 7, , Summa Källa: SCB, Barn och deras familjer

16 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Telefon: info@rb.se Plus/bankgiro:

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009 Föräldratelefonen och Föräldraen Årsrapport 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Samtal om tonåringar

Samtal om tonåringar Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldra, årsrapport 2007 Samtal om tonåringar Min tonåring håller på att ta över mitt liv. Min son vill bo hos mig halva tiden men jag vet inte hur jag ska få hans mamma

Läs mer

Föräldramejlen. Årsrapport 2012

Föräldramejlen. Årsrapport 2012 Föräldramejlen Årsrapport 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är

Läs mer

Föräldratelefonen. Årsrapport 2012

Föräldratelefonen. Årsrapport 2012 Föräldratelefonen Årsrapport 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl, årsrapport 2006. Hur ska jag orka? Om samtal från ensamma mammor

Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl, årsrapport 2006. Hur ska jag orka? Om samtal från ensamma mammor Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl, årsrapport 2006 Hur ska jag orka? Om samtal från ensamma mammor Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

KUNSKAP TILL PRAKTIK

KUNSKAP TILL PRAKTIK KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn och ungas utsatthet för våld Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Tabeller och figurer

Tabeller och figurer Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2008 Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2008 Innehåll Inledning 3 Tioårshistorik barnkontakter 5 Kön & ålder 5 Boende 6 Kontaktområden 6 Förövare, fysisk

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna Bedömning inför psykoterapi Föräldrarna Olika aspekter 1) Föräldrarnas beredskap att genomföra behandlingen 2) Barnets svårigheter och förmåga att tillgodogöra sig behandling 3) Yttre omständigheter barnet

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj? Hur har ni det ordnat med skola/barnomsorg i er familj? Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till TV-spel och dataspel?

Läs mer

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation Har ni separerat eller har ni problem i er relation? Riskerar ni att dra in barnen i er konflikt? Det finns stöd och hjälp både till er

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol Alla tonåringar är

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Ung och alkohol Att prata med din tonåring om alkohol

Läs mer

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

B R I S - R A P P O R T E N

B R I S - R A P P O R T E N B R I S-RAPPORTEN - R A P P O R T E2007 N 2 0 0 7 Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2007 B R I S - R A P P O R T E N 2 0 0 7 2 Innehåll Barnkontakter 4 Tioårshistorik barnkontakter 4 Kön & ålder

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun är ett samarbete mellan Norrtälje kommun, polisen, föreningar, företag, kyrkan

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

4. Föräldrar och syskon

4. Föräldrar och syskon 4. Föräldrar och syskon Inledning Barn som bor hos båda sina föräldrar Omkring tre fjärdedelar av alla ursprungliga barn, 74 procent, är skrivna tillsammans med båda sina föräldrar (se tabell 4.2). Vi

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Utvärdering av föräldraskap i Sverige 1 Utvärdering av föräldraskap i Första steget: gruppledarchecklistor Preliminära resultat Erfarna gruppledare Stor spridning i grundproffessionerna hos gruppledarna Tolk användes i 70% av grupperna Varierande

Läs mer

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer