Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Transkript

1 Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 JUNEDALS UTBILDNINGSENHET Gjuterigatan Jönköping

2 Innehållsförteckning Vision... 3 Till dig som elev... 3 Till dig som förälder... 3 Syfte och definitioner... 4 Främjande arbete... 5 Elevhälsoteamet... 5 Nätgruppen... 5 Föräldrar förebygger... 5 ANTD-undersökning... 5 Trygghetsgrupp... 6 Fadderverksamhet... 6 Temadag... 6 Åk Åk Åk Översikt föregående läsårs insatser och åtgärder... 7 Förebyggande arbete... 7 Likabehandlingsplanen... 8 Rastvärdssystemet... 9 Trygghet och trivsel... 9 Skolfrånvaro Kartläggning Åtgärdande arbete Mål Utredning och dokumentation Bilagor Bilaga 1 - Åtgärdande insatser vid ogiltig skolfrånvaro, Junedalsskolan Bilaga 2 - Utredningsmall Bilaga 3 - Vidtagna åtgärder uppföljningsmall Bilaga 4 - Ordningsregler för Junedalsskolan Bilaga 5 Årscirkel... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 Vision På Junedalsskolan tar vi avstånd från all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling råder ett tryggt klimat och en god stämning visar elever och personal ansvar och respekt för sig själva och sin omgivning känner vi stolthet över vår skola och över det arbete vi utför tillsammans Till dig som elev Du som elev har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. Tillsammans med de vuxna och dina kamrater ska du bidra till att goda relationer skapas. Det förutsätter att du visar respekt och hänsyn. Det är viktigt att du funderar över ditt sätt att uppträda och hur det påverkar andra. Junedalsskolan strävar efter att bejaka dina intressen, talanger och behov. En förutsättning för att du ska ha möjlighet att nå dina mål och ta till dig kunskap är att du känner dig trygg i din miljö här på skolan. Om du som elev själv upplever eller får kännedom om att någon annan upplever sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling vill vi att du omedelbart kontaktar någon vuxen. Det är alla vuxnas ansvar att lyssna på och stödja dig som elev. Till dig som förälder Ditt barn har rätt att känna sig tryggt på skolan. Ditt barns rätt till trygghet är således allas vår skyldighet. Vi vill att du som förälder pratar med ditt barn om och tar avstånd från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, oavsett om det sker öga mot öga eller via digitala medier. Om du som förälder misstänker att ditt eget eller någon annans barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, prata med ditt barns kontaktlärare eller annan vuxen i skolan som du har förtroende för. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn utsätter andra. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra råder vi dig att göra klart för ditt barn att du inte accepterar detta och ser allvarligt på ett sådant beteende. Även i detta fall bör du prata med ditt barns kontaktlärare. 3

4 Syfte och definitioner Likabehandlingsplanen har som syfte att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning samt ålder. Den syftar också till att förebygga och förhindra kränkande behandling. Diskriminering innebär att en elev missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt. Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med kränkande behandling menas en kränkning av någons värdighet, som saknar samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kön avser både biologiska skillnader mellan pojkar och flickor och en persons självupplevda könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck avser personer med könsidentitet eller könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen i form av kläder, kroppsspråk m.m. t ex transvestiter eller intersexuella. Sexuell läggning avser homo-, bi- eller heterosexuell läggning. Etnisk tillhörighet avser hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning avser religionsfrihet, både i fråga om religion eller annan religiös åskådning t ex ateism. Funktionsnedsättning avser varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella begränsningar av en elevs funktionsförmåga. Ålder avser alla som upplever sig särbehandlade utifrån sin ålder. Det är tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder i vissa fall t ex indelning i grupper i skolan. Skollagen 2010:800, kap. 6, 1-10 Diskrimineringslagen 2008:567, kap 1, 4-5 4

5 Främjande arbete Med främjande insatser vill vi på skolan skapa ett inkluderande klimat, trivsel och en god stämning. Vår jour- och caféverksamhet, traditioner, underhållning och elevföreningar bidrar till delaktighet, engagemang och trivsel för eleverna. Det handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i vår verksamhet. Skolans uppdrag är att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Återkommande diskussioner om etik, moral, demokrati och jämställdhet genomförs i skolans olika ämnen. Det främjande arbetet görs bl.a. i olika grupper och i årsvisa aktiviteter. Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet på Junedalsskolan, gemensamt för grundskolan och för grundsärskolan, består av olika yrkesgrupper; rektor, biträdande rektorer, speciallärare, skolsköterskor, kuratorer och studie-och yrkesvägledare. Teamet träffas två timmar en gång i veckan. EHT mötena är en förutsättning för att skapa en helhetsbild kring eleven/eleverna, i syfte att möta elevernas olika behov av stöd. EHT möter regelbundet de olika arbetslagen. Våra gemensamma arbetsuppgifter är att: arbeta främjande och förebyggande och därmed undanröja hinder till att svårigheter uppstår handleda skolans personal i elevhälsofrågor arbeta utifrån en helhetssyn med fokus på elevens situation i sin omgivning, familj och skola samverka med andra berörda instanser och verksamheter stödja personal/elever och föräldrar utifrån ett elevnära och inkluderande synsätt samverka mellan skolformerna. Nätgruppen Nätgruppen är en samverkansgrupp med olika professioner som gemensamt arbetar med operativa främjande och förebyggande insatser riktade till klasser, elever och pedagogisk personal på Junedalsskolan. Nätgruppen träffas en gång i månaden. I nätgruppen ingår kuratorer, fritidsledare och lärare från Junedalsskolan, två områdespoliser, en fritidsledare från fritidsförvaltningen, samt en fältsekreterare från socialtjänsten. Föräldrar förebygger Föräldrar Förebygger är ett generellt förebyggande program som våra politiker beslutat ska erbjudas alla föräldrar till barn och ungdomar i skolår 6 9 i Jönköpings Kommun. Syftet med Föräldrar Förebygger är främst att motverka att ungdomar börjar snusa, röka, dricka alkohol eller använda droger, genom att föräldrar samverkar. Junedalsskolan erbjuder varje läsår FF till föräldrar i åk 7, 8 och 9. Ansvar för genomförande och utvärdering har Nätgruppen. ANTD-undersökning På uppdrag av Samarbetsorganet för barn-och ungdomsfrågor (SBU) genomförs varje år en undersökning om alkohol, narkotika, tobak och doping (ANTD) i Jönköpings Kommuns 5

6 högstadieskolor i alla årskurser. Rapporten ligger till grund för beslut om nödvändiga insatser avseende alkohol, narkotika och tobak inom berörda förvaltningar. Trygghetsgrupp Trygghetsgruppens uppdrag är att levandegöra likabehandlingsplanen i verksamheterna, med syftet att alla på skolan ska känna sig trygga. Det ingår representanter från varje arbetslag och skolform, kuratorer, specialpedagog, fritidsledare och biträdande rektor. Vi träffas var fjärde vecka och diskuterar trygghetsfrågor, elevdemokrati, temadagar m.m. och hur vi kan förbättra vårt gemensamma arbete för att öka elevernas trygghet och trivsel på skolan. Vi lyfter faddrarnas synpunkter och funderingar i syfte att skapa elevdelaktighet i detta arbete, följer upp och utvärderar insatser som görs under läsåret. Vi ansvarar också för kartläggning och revidering av likabehandlingsplanen. Fadderverksamhet Fadderverksamheten är en del i trygghetsarbetet på skolan där eleverna är delaktiga genom ett förtroendeuppdrag. Under kommande läsår 2014/2015, i och med omorganisationen, kommer fadderverksamheten förändras. Under hösterminen får elever i åk 8 och 9 ansöka till att bli fadder. Trygghetsgruppen utser 10 faddrar ur varje årskurs. Under oktober genomförs en utbildningsdag för de nya faddrarna. Ansvar för genomförandet är skolfritidsledare tillsammans med representanter från trygghetsgruppen. Temadag Trygghetsgruppen planerar att genomföra en temadag under vårterminen i mars 2015 som kommer att beröra värdegrundsfrågorna och de sju diskrimeneringsgrunderna. Åk 7 arbetar med temat fysiskt/psykiskt funktionshinder med föreläsare, praktiska övningar samt filmvisning. Åk 8 arbetar med temat sexualitet och HBTQ, praktiska övningar och filmvisning. Åk 9 arbetar med temat etnicitet och religion. Åk 7 Blivande åk 7 kommer på besök i maj, träffar nya klassen, lärare. Samarbetsövningar, brev till kontaktlärare och rundvandring genomförs. Kontaktlärare följer upp i augusti. Inskolningssamtal med elev, vårdnadshavare och pedagog från arbetslaget vid terminsstart. Inskolningsdag i augusti-september vid Rocksjön med samarbetsövningar. I anslutning till utdelande av inloggningsuppgifter till skolans datorer tas frågor om beteende på internet upp. Ansvar: IT-pedagog EHT-teamet träffar alla klasser i åk 7 och presenterar sitt uppdrag och roller. Nätgruppen informerar vid skolstart om värdegrund, snatteri, trivselregler, aktiviteter på skolan samt pratar om trygghetsfrågor. Områdespoliserna informerar om skadeståndsskyldighet, brott och påföljder under vårterminen. 6

7 Hälsoenkät och hälsosamtal genomförs av skolhälsan om hälsa, trivsel, hemsituation m.m. Grundsärskolan informerar om sin verksamhet och om skolformens personkrets till alla i årskurs 7, grundskolan. Åk 8 Två dagar i Brittebo med samarbets- och värderingsövningar, friluftsliv m.m. Arbetslagsvis. Kontaktlärare följer upp och utvärderar. Ekobussen åker till platser med vatten, skog och mosse i syfte att öka förståelsen för vår miljö. Klassvis med NO-lärarna, som följer upp. Besök av Räddningstjänsten som informerar i syfte att förebygga olyckor, t ex om cykelhjälm. Moped- och trafikinformation. Åk 9 Resa till Stockholm med besök i Riksdagshuset, guidad tur i Gamla Stan och viss fri tid. Arbetslagsvis. Schindler s list med efterföljande diskussioner. SO-lärarna ansvarar. SUCK-fest hålls i juni som en avslutningsfest för åk 9. Polisinformation i juni. Översikt föregående läsårs insatser och åtgärder De främjande insatserna har genomförts enligt planen. Under året har kurator och specialpedagoger gjort kartläggningar i flera klasser och utifrån det planerat och genomfört insatser i samverkan med nätgruppen för att stärka gemenskapen och det sociala samspelet i klasserna, t ex genom lägerskola, samarbets- och värderingsövningar. Insatser har även förekommit i tjej- och killgrupper i samverkan mellan lärare och nätgrupp. Eleverna i åk 7 har haft besök av en författare som skriver ungdomsböcker. Arbetet för att samarbeta kring skolfrånvaro och tidig upptäckt av skolk initieras och fortsätter under ht-13. Implementering av frånvaromodellen pågår (bilaga 1). Under april-juni gjordes en kartläggning bestående av trygghetsenkät. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet har som mål att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi beskriver de riskområden vi har identifierat i vår kartläggning och vilka åtgärder vi planerar att genomföra under året. 7

8 Likabehandlingsplanen Vi i trygghetsgruppen diskuterar likabehandlingsplanen och nytt förslag tas fram. Intervjuer har genom först med elevrepresentanter från de olika årskurserna i grundskolan och grundsärskolan om likabehandling, inflytande och trygghet på skolan. Eleverna uttrycker generellt att de känner sig trygga på skolan och är väl medvetna om likabehandlingsplanen och de olika diskrimineringsgrunderna och tycker att det har varit bra att rektor träffar eleverna åskursvis där dessa frågor lyfts. Eleverna uppger att de vet vilka vuxna de kan vända sig till när det gäller likabehandlingsfrågor. De upplever att det är få vuxna ute på raster i kuben och att det ibland är stökigt i och utanför matsalen. De har synpunkter på klassrådstiden som används på olika sätt. En del lärare använder den tiden för att gå igenom veckans läxor, medans andra använder den tiden för att arbeta med trygghetsfrågor i klassen på olika sätt. Trygghetsgruppen har synpunkter kring rutiner för utredning vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som behöver förbättras. Det finns en otydlighet kring rutinerna. Under läsåret har samarbetet i LSG; lokala samverkansgruppen, inventerat i de olika verksamheterna hur vi uppmärksammar och hur vi arbetar med psykisk ohälsa bland våra elever på skolan. Vi har arbetat fram fyra prioriterade områden som är viktiga att lyfta fram och arbeta med under läsåret. Föräldraskap, utanförskap, höga krav samt sociala medier. Elevhälsopersonal kommer under höstterminen gå en utbildning i DISA som är en generell metod för att förebygga psykisk ohälsa. Mål att implementera likabehandlingsplanen för att det ska bli ett mer lättillgängligt och levande dokument att utveckla rutiner kring trygghetsarbetet att öka den normkritiska medvetenheten på skolan Åtgärder Likabehandlingsplanen implementeras genom information på personalkonferens, diskussioner i arbetslagen, föräldramöten och klassdiskussioner. Rektor träffar alla elever årskursvis för att informera om likabehandlingsplanen och trygghetsarbetet på skolan. Eleverna får i uppdrag att diskutera detta på klassföreståndartid. Det är viktigt att alla elever vet att de ska vända sig till någon vuxen på skolan om de själva eller någon annan utsätts för kränkning. Ansvar: rektor, trygghetsgrupp och alla på skolan. Tidpunkt: ht 2014 Vi kommer att genomföra en utbildningsdag för faddrarna där vi diskuterar värdegrundsfrågor och diskrimineringsgrunderna samt fadderuppdraget. Ansvar: trygghetsgruppen. Tidpunkt: oktober Rutinerna kring återkoppling mellan arbetslag och trygghetsgrupp behöver förbättras, så att trygghetsgruppen får ta del av arbetslagens insatser för trygghet och trivsel under året. Under höstterminen har nya rutiner framarbetats och kommer att implementeras i verksamheten under läsåret för att sedan utvärderas under vårterminen. Arbetslagen behöver utse en 8

9 representant i början av varje läsår, som är intresserad av trygghetsgruppens uppdrag Ansvar: arbetslag och trygghetsgruppens representant. Inom ramen för ämne bild kommer man att arbeta med ett kommunövergripande projekt som heter Normstorm i åk 9. Lärarna i bild har för avsikt att utveckla ett ämnesövergripande tema inom projektet. Ansvar: Lärare i bild Rastvärdssystemet Under vår kartläggning såg vi att grundskolans rastvärdssystem behöver förbättras. Eleverna känner sig otrygga i vissa korridorer och skymda utrymmen. Eleverna saknar generellt vuxennärvaro på raster och efterfrågar att rastvärdarna blir mer synliga. Mål att öka vuxennärvaron där elever vistas på skolan att utveckla rastaktiviteter Åtgärder Vi ska arbeta fram en lathund för rastvärdarna för att alla ska veta vart man ska vistas under sin rastvärdstid. Ansvar: trygghetsgruppen. Tidpunkt: december. En pärm med rastvärdstider finns i personalrummet och i Kuben. Ansvar: fritidsledare. Tidpunkt: ht Rastaktiviteter möjliggörs för eleverna. Ansvar: fritidsledare. Tidpunkt: hela läsåret. Tydliga riktlinjer från skolledningen om schema och lathund för rastvärdskap. Ansvar: rektor. Tidpunkt: personalkonferens Rektorn har informerats kring de rutiner som behöver ses över. Trygghet och trivsel Kartläggningen visar att de flesta elever känner sig trygga på vår skola, men det finns ständigt anledning att förbättra arbetet kring trygghet och trivsel. I detta arbete är kontaktlärarnas uppdrag kring relationsbyggande med eleven och elevens vårdnadshavare en grundsten. Mål att eleverna upplever trygghet och trivsel i skolan att eleverna upplever att de blir bemötta på ett positivt och respektfullt sätt Åtgärder Arbetslagen på skolan ansvarar för det dagliga arbetet kring trygghet och trivsel. Undervisande lärare arbetar utifrån positiv förstärkning, samt positiv uppmärksamhet till eleverna i klassrummet. De tar upp trygghet och trivsel i inskolningssamtal och utvecklingssamtal. Ansvar: alla lärare. Tidpunkt: löpande. 9

10 Trygghetsenkäten uppföljning och uppdatering av frågorna i enkäten, utifrån kartläggning och diskrimineringsgrunder. Ansvar: trygghetsgruppen. Tidpunkt: senast februari Klassdiskussioner elever efterfrågar mer diskussioner i klassen om trygghet, beteende och internet (netikett). Ansvar: alla lärare. Tidpunkt: hela läsåret. Diskussionsteman och värderingsövningar vi börjar utarbeta ett diskussionsunderlag, med olika teman kring dessa frågor och diskrimineringsgrunderna. Ansvar: Rektor. Tidpunkt: ht Anslag eleverna föreslår att vi synliggör trivselregler och likabehandlingsplan mer. Dels genom diskussioner, dels genom anslag på olika ställen på skolan. Vi diskuterar olika sätt att göra detta genom KLT-diskussioner m.m. Ansvar: trygghetsgruppen. Tidpunkt: läsåret Skolfrånvaro Från och med höstterminen 2012 använder skolan en modell för att tidigt upptäcka och åtgärda skolfrånvaro i samverkan med socialtjänsten (bilaga 1) Mål att utveckla och implementera rutiner för uppmärksammande av skolfrånvaro att minska skolfrånvaron att öka psykisk hälsa Åtgärder Under året arbetar skolan enligt modell för skolfrånvaro, som finns i bilaga 1. Ansvar: Rektor Vårt frånvarosystem Skola24 har utökats med möjligheten att vårdnadshavare får epost när deras barn har varit ogiltigt frånvarande från lektion. Kartläggning Under augusti sammanställer trygghetsgruppen utvärdering av årets åtgärder. Efter detta arbete tar trygghetsgruppen fram den nya likabehandlingsplanen senast sista september. Under vårterminen genomförs ny kartläggning. Detta arbete ansvarar trygghetsgruppen tillsammans med rektor för. Under föregående läsår har trygghetsgruppens arbete haltat, pga. att träffarna lagts mer sällan än planerat. Detta har gjort att gruppen inte kunnat genomföra de planerade åtgärderna, t ex lathund för rastvärdsskap och utvärdering av trygghetsenkätens frågor. Vi har också märkt att rutinerna för kartläggning behöver bli bättre, t ex genom föreslagen åtgärd med förbättrat samarbete mellan arbetslag och trygghetsgrupp. 10

11 Det har framkommit i trygghetsenkäten att eleverna vet vem de ska vända sig till om de själva eller någon annan utsätts för kränkande behandling till skillnad från föregående år. Detta är en viktig del av trygghetsarbetet och kommer att tas upp på rektors samling med eleverna samt av lärarna på utvecklingssamtal och i klassdiskussioner. Eleverna ska vända sig till någon vuxen på skolan, som de känner sig trygga med, lärare eller övrig personal. Åtgärdande arbete I det åtgärdande arbetet ingår rutiner för att upptäcka, utreda, åtgärda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mål att alla vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon annan upplever sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling att vi har tydliga och implementerade rutiner för utredning och dokumentation Information Elever och vårdnadshavare informeras under rektors samling och föräldramöte om rutiner kring likabehandlingsarbetet. De får också veta att det är viktigt att de vänder sig till någon vuxen på skolan om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Detta tas även upp vid utvecklingssamtal och klassdiskussioner. Utredning och dokumentation Det är den utsatta eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Det yttersta ansvaret för att utredning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs, har rektor. I skollagen kap. 5 6 (2010:800) beskrivs disciplinära åtgärder som rektor kan fatta beslut om. Ansvar: Personal som får kännedom om ärendet. Tidpunkt: Utredning startas samma dag. 1. Berörda klassföreståndare informeras och utredning inleds. 2. Klassföreståndaren tillsammans med annan vuxen i arbetslag som berörs, genomför samtal med de inblandade. Samtalen dokumenteras enligt utredningsmall i bilaga 2. Stor hänsyn till den utsatte och övriga inblandade ska tas. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad och utagerad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. I vissa fall kan kränkningar uppfattas och hanteras som enstaka händelser som snabbt klaras upp medan de i själva verket är mer systematiska och återkommande. (Skolverket 2006) Vår strävan är att få till stånd ett lösningsfokuserat samtal mellan skolan, vårdnadshavare, den/de som trakasserat och/eller kränkt någon och den utsatta eleven. Vid mer allvarliga omfattande/akuta incidenter kontaktas rektor/skolledning som leder och fördelar arbetet. 11

12 3. Vårdnadshavare till alla inblandade elever informeras, helst samma dag, men senast inom 24 timmar, som de enskilda samtalen skett, och kallas vid behov att komma till skolan för ytterligare samtal. 4. Rektor och elevhälsoteam informeras. Rektor ansvarar för anmälan till huvudmannen samt bedömning för om eventuellt anmälan bör göras till andra myndigheter. 5. Klassföreståndare följer upp ärendet och dokumenterar genomförda kommunikationer och åtgärder, enligt uppföljningsmall (bilaga 3). Eventuellt upprättas åtgärdsprogram. 6. Efter avslutat ärende lämnas dokumentation till arbetslagets kurator för arkivering. Om en elev känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen på skolan ansvarar rektor för utredningen. Den som får kännedom om sådant ärende anmäler detta till rektor, som utreder genom samtal med de inblandade och vidtar åtgärder. 12

13 Bilagor Bilaga 1 - Åtgärdande insatser vid skolfrånvaro, Junedalsskolan 13

14 Första frånvarotillfället/ dagen Efter tredje frånvarotillfället/ dagen Efter ytterligare tre frånvarotillfällen/ dagar Fortsatt frånvaro Fortsatt frånvaro trots åtgärder Åtgärd Alternativ/ möjligheter, ev. stöd Samtal med vårdnadshavare skall ske efter första, andra och tredje frånvarotillfället/ dagen. Kontaktlärare ringer i första hand vårdnadshavare för att informera om frånvaron. Det är dock viktigt att kolla av med vårdnadshavarna om de vet orsaken till frånvaron. Informera elev om att samtal kommer att ringas, alt. har ringts. Undersök orsaker. Önskar/efterfrågar elev eller föräldrar något stöd? I vissa fall: Om eleven är frånvarande i flera dagar/veckor och kontaktlärare inte får kontakt med vårdnadshavare trots upprepade försök, kontaktas EHT. Anmälan till socialtjänsten skall övervägas. Föreslå ev kontakt med kurator, skolsköterska eller SYV (utefter ev behov) Kontaktlärare kontaktar snabbt kurator, så att kurator kan kalla elev till samtal. Samtalet innebär en skolsocial kartläggning med syfte att hitta orsaken/ orsakerna till frånvaron, samt att motivera elev till skolgång. Beroende på orsak erbjuder kuratorn alternativt stöd med målet att frånvaron ska upphöra. Kuratorn informerar vårdnadshavare, samt återkopplar till kontaktlärare om eventuella önskemål, alternativt stöd etc. Kontaktläraren fortsätter att kontakta vårdnadshavare vid ytterligare frånvaro! Fortsatt kontakt med kurator? Kontakt med skolsköterska, SYV? BUP? Kommunens Råd och Serviceinsatser utifrån behov (inkl. fältsekreterare)? Kontaktlärare kontaktar kurator som informerar fältsekreterare. Fältsekreterare kallar elev och vårdnadshavare till samtal. Fältsekreterare gör tillsammans med familjen en kartläggning med fokus på både skolfrågor och sociala frågor. Samtalet hålls utifrån Signs of Safety med bl a mapping som metod. Syfte; att motivera elev till skolgång. Ställa frågan Vad fungerar? och se hur man kan utnyttja styrkor hos eleven och nätverket. Önskar/efterfrågar familjen stöd? Söker samtycke för återkoppling till skolan om ev. skolrelaterade önskemål, stöd etc. Kommunens Råd- och Serviceinsatser utifrån behov (inkl. insatser från fältsekreterare)? Kontakt med kurator, skolsköterska, SYV, BUP? Kontaktlärare kontaktar kurator. Kurator meddelar rektor som i sin tur kallar elev och vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal. Sammansättningen av deltagare på mötet skall behovsprövas, men förslag är kontaktlärare, rektor, kurator och ev fältsekreterare. Här är det viktigt att det endast finns nyckelpersoner med och att familjen inte känner sig i underläge. Syftet med mötet är att följa upp de åtgärder som genomförts och att utröna varför frånvaron fortsätter, men framförallt att se framåt och se - hur använda styrkorna? Åtgärder vidtas efter diskussioner med familjen. Samma erbjudande som tidigare. Kontaktlärare kontaktar kurator och rektor. Om familjen önskar ansöka om bistånd via socialtjänsten, kontakta fältsekreterare eller mottagningssekreterare på socialtjänstens lokalkontor. Om en ansökan inte är aktuellt, men oron kvarstår gör rektor en anmälan till socialtjänstens lokalkontor. Rektor samordnar ett ev konsultationsmöte med berörd personal på skolan, samt ev fältsekreterare, för att diskutera hur man går vidare. Vill familjen ha stöd, d.v.s. ansöka om bistånd? (Ansvar; mottagningssekreterare eller fältsekreterare) En lathund för vad man kan lyfta i en ev anmälan finns på Kompassen. 14

15 Bilaga 2 - Utredningsmall Utredning gällande diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling Namn: Personnummer: Klass: Handläggare: Datum när ärendet kom till vår kännedom: Beskrivning och anledning till utredning: Kort bakgrund Har eleven varit utsatt tidigare? Kortfattad beskrivning och eventuella tidigare åtgärder Elevens beskrivning av sin situation Andra inblandade elevers beskrivning av situationen Namn: Klass: Beskrivning 15

16 Namn: Klass: Beskrivning Den utsatta elevens förslag på åtgärder Vårdnadshavares förslag till åtgärder Skolans förslag till åtgärder Underskrifter Datum: handläggare Datum: rektor Datum för uppföljning: 16

17 Bilaga 3 - Vidtagna åtgärder uppföljningsmall Uppföljning gällande diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling Skola Datum Rektor E-post Tfn Elev Personnummer Klass Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende: Datum Kommunikation/åtgärd Handläggare: Ärendet avslutat: 17

18 Bilaga 4 - Ordningsregler för Junedalsskolan För att skapa en trivsam, trevlig, trygg studiemiljö med arbetsro följer vi följande ordningsregler. På Junedalsskolan uppträder vi schysst och respektfullt mot varandra. Eleverna kommer i tid till undervisningen och har med sig den materiel som behövs. På Junedalsskolan råder arbetsro på lektionerna. På Junedalsskolan använder vi ett vårdat språk utan ord, symboler eller tecken som kan betraktas som diskriminerande eller kränkande. På Junedalsskolan förvaras alla ytterkläder i elevskåpen eller på annan anvisad plats under skoldagen. På Junedalsskolan är vi aktsamma om skolans miljö och materiel. På Junedalsskolan används mobiltelefon och andra mediaspelare utan att störa eller skada. Vid undervisning och i matsal är de avstängda eller på flygplansläge. I övriga utrymmen på ljudlöst. På Junedalsskolan förekommer inga föremål och aktiviteter som kan anses som hälsofarliga eller farliga på annat sätt. Elevskåp kan på förekommen anledning öppnas av skolans personal utan elevs närvaro eller medgivande. Konsekvenser utifrån ordningsregler Vuxna har ett särskilt ansvar för elevens trygg- och säkerhet, vilket beskrivs utifrån ett fostransperspektiv i läroplanen. Skolans uppdrag är att vara delaktiga i elevens fostran till en demokratisk, ansvarstagande samhällsmedborgare som uppträder med respekt mot andra människor och egendom. I skolan har därför vuxna ett uppdrag att följa elevers utveckling i dessa frågor. Konsekvenser ska därför ses ur ett fostransperspektiv och inte som en bestraffning Om en elev inte uppträder som ordningsreglerna föreskriver: 1. kommer eleven få en tillsägelse. 2. om det upprepas eller, inte upphör får lärare får visa ut en elev från en lektion om eleven inte ändrar sitt beteende efter tillsägelse. Ett samtal mellan kontaktlärare och elev sker och elevens målsman kommer att meddelas samma dag. 3. om det upprepas eller, inte upphör får lärare besluta att en elev kan få stanna högst en timma efter undervisningen avslutats eller en timma innan undervisningen börjar. 4. om eleven upprepar sitt beteende eller gör sig skyldig till allvarligare förseelser kommer lärare att göra en anmälan till skolans elevhälsoteam. En utredning görs i samråd med föräldrar. Elevhälsoteamet kommer att föreslå åtgärder, som är anpassade till de behov som finns för att ändra beteende. 5. kan rektor, efter utredning, besluta om att tilldela eleven en skriftlig varning. Den innehåller vilka åtgärder som kommer att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Vårdnadshavare informeras. 6. kan rektor, om tidigare åtgärder efter utredning, inte varit tillräckliga eller för att tillförsäkra andra elevers trygghet eller studiero, besluta att eleven får följa 18

19 undervisningen i annan undervisningsgrupp eller på annan plats i skolan. Beslutet gäller i två veckor dock högst fyra veckor. Vårdnadshavare informeras. 7. kan rektor, om tidigare åtgärder, inte varit tillräckliga eller av andra omständigheter inte varit möjliga att genomföra, besluta att eleven får följa undervisningen vid en annan skolenhet t ex områdesenhet. Beslutet fattas gemensamt med rektor vid mottagande enhet. Beslutet gäller i två veckor dock högst fyra veckor. Vårdnadshavare informeras. 8. kan rektor, om det nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero, om syftet med ovanstående åtgärder inte uppnåtts eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, stänga av en elev helt eller delvis i grundskolan. Eleven ska få undervisningen den går miste om kompenserad. Vårdnadshavare ska få chans att yttra sig innan beslut fattas. Beslutet gäller omedelbart och gäller under den tid som krävs för att utreda vilka åtgärder som behövs. Huvudman och socialtjänst informeras. Konsekvenser gällande specifikt: Störande föremål Om en elev använder mobiltelefon, mediaspelare eller andra föremål så att de anses som störande eller skadliga får de beslagtas av lärare till skoldagens slut. Innehav av knivar, vapen el liknande föremål kommer att polisanmälas Skadegörelse Skolan polisanmäler all form av grövre skadegörelse och klotter. Skolan kan genom Jönköpings kommun kräva full ersättning för skadad egendom. Misshandel, hot eller förtal Fysiska eller verbala kränkningar kan efter bedömning av skolledning bli föremål för en polisanmälan. Tobak Om det kommer till vår kännedom att elev använder tobak kommer vårdnadshavare att meddelas senast dagen efter. Frånvaro Ogiltig frånvaro meddelas vårdnadshavare samma dag. Vårdnadshavare, elev och kontaktlärare är överens om ovanstående. Datum Vårdnadshavare Vårdnadshavare Elev Kontaktlärare 19