Demens och Utvecklingsstörning /Demens o Utvecklingsstörning/Bengt-Åke Angelöw

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demens och Utvecklingsstörning. 2010-09-27/Demens o Utvecklingsstörning/Bengt-Åke Angelöw"

Transkript

1 Demens och Utvecklingsstörning /Demens o Utvecklingsstörning/Bengt-Åke Angelöw

2 Vårdprogram Demens Vårdprogram Demens Minnesmottagningen/ /Angelöw Bengt-Åke

3 Riskfaktorer Risk faktorer för demens Genetiska risk faktorer ApoE allele e4 Familjär förekomst Biologiska risk faktorer Ålder Kön (kvinnor) Vaskulära riskfaktorer Miljö risk faktorer Alkohol Tidigare skallskada Exponering i arbetslivet Livsstil

4 Prevalens av demens i Sverige har demens har Alzheimers sjukdom (AD) har lindrig till medelsvår AD VaD AD Yngre med demens ca nya fall per år!

5 Demens: olika sjukdomars förekomst Övriga 5% FTLD 10% AD+VaD 10% AD 50% VaD 25%

6 Demenser Degenerativa demenser Cerebrovaskulära demenser Sekundära demenser Alzheimer Multi-infarktdemens Normaltryckshydrocefalus Downs syndrom Strategiska infarkter Metabola störningar Frontallobsdemens Småkärlssjukdom Nutritionella störningar Picks sjukdom Iscemisk-hypoxisk demens Intoxikationer ALS Hemorragisk demens Infektioner Huntingtons sjukdom Creutzfeldt-Jacobs Lewy body disease Borrelia Syfilis AIDS Hjärntumör Skalltrauma

7 Mentala funktioner som påverkas vid demens Frontala funktioner Initiativ Planering Omdömesförmaga Känsloliv Sociala färdigheter Minne Inlärning Lagring Återkallande Amnesi Primitivisering Afasi Språk Språkförståelse Formulering Benämning Demens Gnosis Bearbetning av sinnesintryck Uppfattning Tolkning Förståelse Agnosi Apraxi Praxis Handlingsmönster Praktiska färdigheter Koordination Program för enskilda handlingar Från Gerontopsykiatri, N. Gulmann, red.

8 Orsaker till utvecklingsstörning Prenatal orsak - 70% (DNA, Kromosomrubbning (38%), hjärnmissbildning (4%) etc). Okänd orsak 20 % Postnatal orsak 2 % Barnpsykos med tidig debut 2 % Mer än hälften de med svår utvecklingsstörning har; Epilepsi 30 % Svår syn-eller hörselnedsättning 15 % Klumpig motorik 20 % Hjärtmissbildning 15 %

9 Vad menas med utvecklingsstörning? Administrativ definition Behov av särskilda åtgärder genom omsorgsorganisation genom omvårdnad, utbildning och försörjning såsom särskola, gruppbostad, dagcenter etc och utgår cirka 0.43 % av befolkningen (Gotland 250 personer). Social definition Begåvningshandikapp som inte klarar de krav som samhället kräver IQ definition Drygt 2 % av befolkningen har en IQ under70 (Gotland personer).

10 Begåvning och ålder enligt WAIS Värdet 100 PIK 50 VIK 50 Ålder Ålder Ålder

11 Ålderstrappan Ålderstrappan Målad av Winter Carl Hansson ( ), Yttermo

12 Åldrande vid utvecklingsstörning Livstil (fetma, dålig kost, fysisk inaktivitet). Fysisk påverkan (epilepsi, cerebral pares, förlamningar, varseblivningsnedsättningar etc). Psykosociala orsaker (stress, höga krav, nedsatt mental omställningsförmåga, förluster).

13 Åldrande Åldrande i olika grupperingar unga äldre äldre äldre/äldre Normalbefolkning år år o äldre Utvecklingsstörning år år 71 år o äldre (ej Downs syndrome) Personer med år år 65 år o äldre Downs syndrome

14 Tidsförloppet vid olika former av normalt åldrande optimalt åldrande kognitiv funktion incident demens demens äldre med riskfaktorer diagnos ålder

15 Begåvning och skör självständighet Vid lindrig till måttlig psykisk utvecklingsstörning finns uppövade färdigheter som gör att varje persons omhändetagandenivå balanserar mellan eget självständigt liv och särskilt boende med flera stödinsatser. Små negativa förändringar i kognition slår hårt när vardagen hanteras genom att ständigt använda sitt yttersta av sin kapacitet för klara sina sysslor.

16 Utvecklingsstörning och icke demens Förändringar i omgivningen Närstående går bort, boendet ändras, mindre erfarenhet, kunskap och val för att hantera förändringar. Somatiska och psykiatriska besvär Syn, hörsel, nutrition, tandstatus, blodtryck, depression, sköldkörtel, apneer, deprivation Åldersmässiga förändringar Menopaus, nedsatt balans o fysisk förmåga Tillfälliga andra omständigheter Känslighet för mediciner o dess biverkan

17 Demens och depression Nedstämdhet, värst på morgon vid depression och senare på dagen vid demens. Humör mera stabilt vid depression och varierar vid demens. Nattsömn ofta störd vid depression

18 Mia 46 år, Downs syndrome gruppboende dagcentral Rikt fritidsliv Klarar med stöd mycket

19 Symtom vid DSD (Down syndrome demens) Minnesstörning Hittar inte Passar inte tider Trötthet Humörförändring och oro, mindre intresserad Försämrad språkförmåga Depression är tre gånger vanliga hos Downsyndrom än i relation till andra utvecklingsstörningar. 23 % av personer med utvecklingsstörning antas ha Down Syndrome (statistiskt 58 personer på Gotland).

20 Dödsorsaker vid Downs syndrom 1. Alzheimer 2. Lunginflammation 3. Leukemi 4. hjärtsjukdom

21 Tecken vid demens och utvecklingsstörning Tillkomst av minnesstörning Tillkomst av passivitet Förändrad sömnrytm Förlorar tidigare inlärda förmågor Försämrad ADL-förmåga (klä sig, äta, tvätta sig etc). Försämrad språklig förmåga Försämrad tidsuppfattning Försämrad motorik, gångförmåga Muskelstelhet, ryckningar Nytillkommen epilepsi Nytillkommen inkontinens Personlighetsförändringar Med utvecklingsstörning följer även en lägre reservkapacitet att återhämta sig efter stora påfrestningar. I synnerhet gäller detta vid depression, diabetes, sköldkörtelstörning, olika CNS-tillstånd.

22 Om demens och utvecklingsstörning vad händer i hjärnan? Successiv nedbrytning. Störning av blodflödet infektioner huvudtraumata

23 Alzheimers sjukdom

24 Primärdegenerativa demenssjukdomar Samband mellan olika symptom och hjärnsjukdomens lokalisation

25 Neuropsykologiska särdrag vid typisk AD Minnesstörning Verbal svårighet Nedsatt visuospatial funktion Försämrad uppmärksamhet och exekutiv funktion Men har; Intakt primärminne Intakt perception och motorisk förmåga Intakt personlighet, men påverkad anpassning (ängslan, oro, depressiva besvär)

26 Magnetkamerabild av hjärnan hos patient med Alzheimers sjukdom. Atrofierad hippocampus

27 Neurofibrillära förändringar i olika stadier av AD (Braak & Braak, Acta Neuropath, 1992; bild från Wolf) Transentorhinala stadier I & II Limbiska stadier III & IV Isokortikala stadier V & VI

28 Neuropathology in AD: neurofibrillary tangles and plaques

29 Alzheimers sjukdom - neuropatologi Definitiv diagnos är möjlig bara via patologisk bekräftelse: förekomst av neuron förlust (cerebral atrofi), utbreda amyloid plaques och neurofibrillära tangles (NFT) i hjärnan. Bogdanovic & Winblad, Huddinge Brain Bank, 2001

30 Vaskulär demens

31 Hjärnans blodförsörjning

32 Neuropsykologiska särdrag vid typisk VaD Möjlig selektiv störning av; verbal och visuospatial funktion perception och motorisk prestation Inlärning och minne av ny information försämrad exekutiv funktion lätt förändring av personlighet

33 Vaskulär demens Småkärlsdemens med vitsubstansskador och lakunära infarkter Småkärlsdemens med vitsubstansskador

34 Vaskulär demens Bakgrund kvinna opererad för hjärtklaff, aorta stenos, stroke med vänstersidig hemiparesis, misstänksam, plötsliga minnes, tröghet i tanke, viss förbättring, eget boende. MR och SPECT visade blödning i BG dx (lateral putamen), många små lesioner (infarkter) och vitsubstansförändringar. hö

35 Frontallobs demens

36 Neuropsykologiska särdrag vid typisk FTD Klar personlighetsförändring Nedsatt exekutiv funktion Men; Relativt intakt verbal och visuospatial funktion Relativt intakt episodiskt minne Intakt perception och motorisk förmåga

37 Frontallobsdemens Kvinna förändrar socialt beteende sen 3 år (apatisk och ohämmad). MR visade svår atrofi i temporal- och frontalloberna bilateralt.

38 Tack för uppmärksamheten / Angelöw Bengt-Åke / Demens och Utvecklingsstörning

Demens och Minnesmottagningen. 2009-03-13/Minnesmottagningen/Bengt-Åke Angelöw

Demens och Minnesmottagningen. 2009-03-13/Minnesmottagningen/Bengt-Åke Angelöw Demens och Minnesmottagningen 2009-03-13/Minnesmottagningen/Bengt-Åke Angelöw Vårdprogram Demens Vårdprogram Demens Minnesmottagningen/2009-01-29/Angelöw Bengt-Åke 3 2009-01-30 Minnesmottagningen Länsvårdsmottagning

Läs mer

Personer med utvecklingsstörning blir idag mycket äldre

Personer med utvecklingsstörning blir idag mycket äldre Personer med utvecklingsstörning blir idag mycket äldre Demens vid utvecklingsstörning Hur diagnostiseras det? Diagnostik av demens hos personer med måttlig till svår utvecklingsstörning En litteraturstudie

Läs mer

Demenssjukdomar. Ove Almkvist

Demenssjukdomar. Ove Almkvist Demenssjukdomar Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & Sektionen för klinisk geriatrik, NVS-institutionen, KI, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Seminarium om demenssjukdom,

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Demensutredning Anamnes (patient och anhöriga!) Klinisk undersökning Basal kognitiv screening

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Läkemedelsbehandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom

Läkemedelsbehandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom Läkemedelsbehandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom Sammanfattning Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens. För att ställa diagnosen görs en demensutredning. I tidiga faser

Läs mer

Konsultation med skolan

Konsultation med skolan Konsultation med skolan När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet för bedömning av barnets

Läs mer

Det behövs specialister inom demensvården

Det behövs specialister inom demensvården Det behövs specialister inom demensvården Demenssköterska Brämaregårdens vårdcentral Nationella riktliner för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående (2010) Enligt de nationella

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Grav hörselnedsättning Vuxna

Grav hörselnedsättning Vuxna 1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Debut före tre års ålder Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5,

Läs mer

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna Notering: Dessa ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln är resultatet av hänskjutningsförfarandet.

Läs mer

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt

Läs mer

PSYKISK HÄLSA OCH KÖN

PSYKISK HÄLSA OCH KÖN PSYKISK HÄLSA OCH KÖN GUNNEL HENSING, PROFESSOR I SOCIALMEDICIN NEW WAYS A RESEARCH PROGRAM ON MENTAL HEALTH AT WORK SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI Vad orsakar psykisk sjukdom? Exponering Livsstil Biologiska

Läs mer

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom Symptom och deras psykosociala konsekvenser vid demenssjukdom Diagnostik, rådgivning och behandling Demens är e0 förvärvat och långvarigt sjukdoms

Läs mer

Markus Björnström, leg logoped, Lemshaga akademi. Dyskalkyli och matematiska möjligheter

Markus Björnström, leg logoped, Lemshaga akademi. Dyskalkyli och matematiska möjligheter Markus Björnström, leg logoped, Lemshaga akademi Dyskalkyli och matematiska möjligheter markus.bjornstrom@gmail.com Svårt att räkna? Dålig skolgång Matteskräck Flerspråkighet Dyslexi Svag begåvning Dyskalkyli

Läs mer

Språkstörning konsekvenser för lärande och utveckling

Språkstörning konsekvenser för lärande och utveckling Språkstörning konsekvenser för lärande och utveckling Språkstörning konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand leg psykolog specialist i pedagogisk psykologi Resurscenter tal och språk Konferens

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

BILAGA III ÄNDRINGAR I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN OCH BIPACKSEDLARNA

BILAGA III ÄNDRINGAR I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN OCH BIPACKSEDLARNA BILAGA III ÄNDRINGAR I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN OCH BIPACKSEDLARNA Obs: Ändringarna i produktresumén och bipacksedlarna kan vid behov senare uppdateras av de nationella tillsynsmyndigheterna,

Läs mer

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället! Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet

Att ge omsorg mitt i livet Att ge omsorg mitt i livet Hur påverkar det arbete och försörjning? Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete De etablerade omsorgsfrågorna i svensk forskning, politik och praktik Jämställdhet: småbarns-

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare. 2012 Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare. 2012 Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4 spelare fokus Definition av mental tuffhet. Hur påverkar man mental tuffhet? Hur påverkar personlighet utveckling och prestation? Hur kan man arbeta med

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Om Demens. Gotland 2008-09-25 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt demenscentrum

Om Demens. Gotland 2008-09-25 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt demenscentrum Om Demens Gotland 2008-09-25 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt demenscentrum H.M. Drottning Silvia initiativtagare och grundare av Stiftelsen Silviahemmet Stiftelsen Silviahemmet & Demensvård

Läs mer

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands

Läs mer

TRIGGERFINGER. Stenosans, seninflammation i finger (diagnoskod M65.3, operationskod NDM49) - 10 mars 2016

TRIGGERFINGER. Stenosans, seninflammation i finger (diagnoskod M65.3, operationskod NDM49) - 10 mars 2016 TRIGGERFINGER. Stenosans, seninflammation i finger (diagnoskod M65.3, operationskod NDM49) - 1 mars 216 Triggerfinger är en inflammation kring fingrets böjsena i handflatan vilket leder till att fingret

Läs mer

Anna-Carin Attåsen 091218

Anna-Carin Attåsen 091218 OMVÅRDNAD VID STROKE Anna-Carin Attåsen 091218 Vad innebär omvårdnad? Att tillgodose personliga behov Att tillvarata individens egna resurser för att bevara eller återfinna optimal hälsa Att tillgodose

Läs mer

Demens en folksjukdom

Demens en folksjukdom Svenskt Demenscentrum Wilhelmina Hoffman 13 februari 2014 Demens en folksjukdom Ca 150 000 demenssjuka Ca 24 000 personer insjuknar varje år Samhällskostnader mer än 50 miljarder per år Kommunerna bär

Läs mer

Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder

Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering Lära sig organisationen Förstå användarens situation Förstå användarens språk Involvera användare i processen Utvärdera, testa och vara LYHÖRD! Användbarhet

Läs mer

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga

Läs mer

8 European Foundation for Osteoporosis

8 European Foundation for Osteoporosis Europeiska föreningen mot Osteoporos 8 European Foundation for Osteoporosis Frågeformular om livskvalitet Qualeffo-41 (10 December 1997) European Foundation for Osteoporosis Swedish version Copies of this

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Specifika. äldre. Anna-Carin Attåsen 100118

Specifika. äldre. Anna-Carin Attåsen 100118 Specifika symtom för äldre Anna-Carin Attåsen 100118 Karakteristiska drag hos äldre Multipla diagnoser Minskad organfunktion, nedsatt reservkapacitet och försvagad homeostas Nedsatt motståndskraft Fem

Läs mer

Evolutionära teorier om schizofreni

Evolutionära teorier om schizofreni Evolutionära teorier om schizofreni Jarl Risberg Institutionen för f r Psykologi Lunds Universitet SNPF:s Riksstämma, Göteborg 16 november 2005 Vad skiljer människan m från schimpansen? Symboliskt språk

Läs mer

13-08-28. Epilepsi. Vad är epilepsi? EPILEPSI Johan Zelano 2 september 2013

13-08-28. Epilepsi. Vad är epilepsi? EPILEPSI Johan Zelano 2 september 2013 Epilepsi EPILEPSI Johan Zelano 2 september 2013 Epilepsi Epidemiologi Klassifikation Differentialdiagnostik Utredning Behandling Vad är epilepsi? En sjukdom i hjärnan som ger en varaktig predisposition

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Barn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion

Barn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion Barn i kris - upplägg Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion Vad har de nyanlända vi möter med sig? Biologisk sårbarhet Psykologisk sårbarhet Yttre stressorer Familjen

Läs mer

Grav hörselnedsättning Vuxna

Grav hörselnedsättning Vuxna 1 Grav hörselnedsättning Vuxna Uppföljning C Personnummer: Namn: Datum (obligatoriskt): Vårdgivare: Vårdgivaren fyller i de rehabiliteringsinsatser patienten fått det senaste året och matar in uppgifterna

Läs mer

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge SveDem Initierades av Swedish Brain Power

Läs mer

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner

Läs mer

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Borlänge kommun 781 81 Borlänge Tel: 0243-740 00 kommun@borlange.se www.borlange.se När du behöver hjälp eller stöd När du behöver hjälp eller stöd i din

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion Göteborg, 2 november 2011 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com 070-5548568 1 Egencentrerat förhållningssätt

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2014-03-12 Boendestöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0183 732 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2014-03-12 Riktlinjen

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens: nutid och framåtblickar Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demensbegreppet genom tiderna 700-300 B.C. Pythagoras, Hippocrates, Plato, Aristotle Nedsatt mental

Läs mer

Antal timmar sömn per natt

Antal timmar sömn per natt Antal timmar sömn per natt Vid enstaka nätters för lite sömn ses: Nedsatt inlärningsförmåga Nedsatt ne Nedsatt koncentrationsförmåga Nedsatt reaktionstid Förändringar i sinnesstämningen För att må bra

Läs mer

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker

Läs mer

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN Identifiering Bedömning Insats VILKA BARN ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen

Läs mer

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om: CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen

Läs mer

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet 2016-03-17

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet 2016-03-17 Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 216-3-17 Inledande ord I vår förra skolenkät år 213 såg vi att det i alldeles för stor utsträckning fanns brister i hur man anpassar

Läs mer

FREDA-farlighetsbedömning

FREDA-farlighetsbedömning FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är

Läs mer

Manual Medicinsk utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Medicinsk utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Medicinsk utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad november 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015

Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015 Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har insatser

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser. ISM Institutet för stressmedicin

Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser. ISM Institutet för stressmedicin Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser Forskningsfrågor Hur har cheferna det? Hur har medarbetarna det? Kommunikationens funktion och betydelse Hur har cheferna det? Vad har vi kommit fram

Läs mer

Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.

Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig. Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig. Våra äldres tänder är fantastiska! Svensk tandvård är fantastisk i sitt arbete med förebyggande åtgärder, vilket har lett till att andelen äldre

Läs mer

Samtalsmatta 2007-2008

Samtalsmatta 2007-2008 Samtalsmatta 2007-2008 DART SÖK FUB i Göteborg SPSM Ulrika Ferm, logoped, fil dr, DART www.dart-gbg.org Joan Murphy och Lois Cameron Stirling University, Skottland www.talkingmats.com www.aacscotland.co.uk

Läs mer

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk

Läs mer

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop? Om chefen är den sista som får veta Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop? Innehåll Inledning...3 Arbetsgivarnas perspektiv...4 Medarbetarnas perspektiv...6 Sammanfattning

Läs mer

Yrkesinriktad utbildning. 13.6.2013 Ledningsgruppen, uppdaterad den 15 augusti 2014/MO

Yrkesinriktad utbildning. 13.6.2013 Ledningsgruppen, uppdaterad den 15 augusti 2014/MO IP-anvisning Yrkesinriktad utbildning 13.6.2013 Ledningsgruppen, uppdaterad den 15 augusti 2014/MO 1 Åbo yrkesinstitut IP-anvisning Yrkesinriktad utbildning OBS! IP-blanketterna syns i realtid hos vårdnadshavarna

Läs mer

Anvisning om psykosocial skyddsrond

Anvisning om psykosocial skyddsrond ANVISNING Gäller från och med 2011-09-02 Anvisning om psykosocial skyddsrond Gäller fr o m 2000-10-01 Ändrad fr o m 2003-01-01, 2011-09-02 Denna anvisning grundar sig på: Arbetsmiljölagen, AML (1977:1160)

Läs mer

Delexamen 4 Infektion 2014-02-28 FACIT

Delexamen 4 Infektion 2014-02-28 FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) Man 55 år Du är vikarierande underläkare under sommaren på infektionsakuten. Där träffar du en 55- årig man som söker den 5 augusti vid lunchtid för svår huvudvärk och feber. Han

Läs mer

Hjälpmedelscentralen. Kognition?

Hjälpmedelscentralen. Kognition? Kognition? Svårigheter? Brister i de redskap individen behöver för att bearbeta sinnesintryck och för att anpassa sitt beteende på ett ändamålsenligt sätt. Lena Nylander, överläkare, Svårigheter? Planera

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre. Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre. 1177.se Satsa hjärtligt på din hälsa! 1177.se Satsa hjärtligt på din hälsa! Det är bra för både hjärta och hjärna - ja, för hela kroppen och själen - att

Läs mer

Dalängens äldreboende Förbättringsarbete oktober 2015 mars 2016

Dalängens äldreboende Förbättringsarbete oktober 2015 mars 2016 Dalängens äldreboende Förbättringsarbete oktober 2015 mars 2016 Om Dalängen Två avdelningar (sidor) Det bor nio personer på respektive avdelning 1920 1948 Alzheimer och vaskulär demens Skillnad i vårdtyngd

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens förekomst f i hela världenv 120 Number of demented (millions)

Läs mer

IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem

IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem Människa-datorinteraktion Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se/research/hci.@it.uu.se IT i arbetet... IT i arbetet... IT i arbetet...

Läs mer

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013 Nävergårdens förskola Norum/Westerman-Annerborn KUN/73-02-27 Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari Som ett led i arbetet att följa upp förskolans verksamhet och förbättra föräldrarnas delaktighet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella

Läs mer

Så gör du demensvården. om Nationella riktlinjer vid demenssjukdom

Så gör du demensvården. om Nationella riktlinjer vid demenssjukdom Så gör du demensvården bättre! om Nationella riktlinjer vid demenssjukdom Den här beskrivningen av de viktigaste delarna av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom

Läs mer

Ganska dåligt/ Mycket dåligt Totalt

Ganska dåligt/ Mycket dåligt Totalt Resultat för hemtjänst 5, enheter 63 Hällefors, enheter med minst 3 svar 3 4 Totalt, andel svar, procent F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? F3

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Psoriasiskoll - Har psoriasis

Psoriasiskoll - Har psoriasis Psoriasiskoll - Har psoriasis Källa: Netdoktor.se (Har psoriasis) Jag har psoriasis 100% 11365 Jag har inte psoriasis, men är intresserad av att veta mer 0% 0 Totalt antal svar 11365 Kön? Kvinna 63% 6002

Läs mer

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen

Läs mer

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki

Läs mer

Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Ryggbesvär är en utmaning för såväl allmänläkare som ortopeder. Det är viktigt att känna till hur basal

Läs mer

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,

Läs mer

Åsa Andersson strategisk rådgivare

Åsa Andersson strategisk rådgivare REMISSVAR Tack för att du tar dig tid att lämna synpunkter på vårdprogrammet. Denna mall underlättar för oss när vi ska sammanställa remissvaren och vi är tacksamma om du använder den. Om du känner dig

Läs mer

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Regel 1 - Ökad medvetenhet Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer