CJP NYHETSBREV Nr 44 December CJP:s Julbok 2007 Den kristna arketypen av Edward Edinger (se sid 12)

Transkript

1 CJP NYHETSBREV Nr 44 December 2007 Några rader... HORISONTERNA KRYMPER CJP NYHETSBREV ISSN Utges av CJP Centrum för Jungiansk Psykologi AB två ggr/år (juni och december). Upplaga ex. Ansv. utgivare: Gunlög Raihle. CJP:s Julbok 2007 Den kristna arketypen av Edward Edinger (se sid 12) Det var ett spännande år! Vid Zürichsjöns strand i strålande solsken satt vi och betraktade storskrakarnas linjeformering när de som vanligt om morgonen sträckte söderut längs sjön. Nattens drömmar var vederbörligen noterade och diskuterade och eftersom det inte bjöds några föreläsningar eller seminarier på Jung-institutet den dagen hade vi en härligt lång dag framför oss. Det var en vårdag och året var Vi började skymta slutet av vår studietid vid institutet och det var hög tid att börja planera vår tillvaro efter hemkomsten till Sverige. Och CJP hade naturligtvis en central plats i våra tankar. Vi hade i och för sig redan startat (CJP bildades redan 1987), men eftersom vi inte bodde i Sverige hände det inte så mycket de första åren. Men nu skulle det bli fart på bl.a. bokutgivningen och kursverksamheten. Vintervägen har under alla år varit vår fasta punkt. Huset byggdes 1926 och blev efter något år prästgård, sedermera kyrkoherdeboställe, och från 1987 blev Vintervägen 29 alltså hemvist för Centrum för Jungiansk Psykologi. Om drygt två år, alltså i december 2009, måste vi efter ett par fantastiska decennier säga farväl till Vintervägen. Det kommer att bli ett smärtsamt avsked och exakt hur vår framtid efter flyttningen kommer att se ut, vet vi ännu inte med säkerhet. Vi har i det närmaste löst lokalfrågorna för alla berörda, förlaget (CJP), institutet (IDP) och föreningen (FDP), varför såväl bokförsäljning som kursverksamheten kommer att kunna fortsätta i någon form. Vi kommer också med största sannolikhet att finnas kvar i Solna, och jag skall berätta om var och hur så fort alla detaljer är klara. Men en sak kan jag redan nu berätta: Vi kommer att göra vårt yttersta för att den återstående tiden på Vintervägen skall bli så händelserik och givande som möjligt, både för er och för oss själva. Och när det är dags att ta farväl av vårt kära Vintervägen 29 må vi söka tröst i Jungs ord: Allt som är sant måste förändras, och endast det som låter sig förändras förblir sant. (CW14:503) Julhälsningar från Vintervägen. Kanske ses vi på något seminarium framöver? Förläggare CJP NYHETSBREV nr 44 ISSN (18:e årgången) Presentation av Vintervägen 29 2 Om mening och meningssökande (Håkan Raihle) 3 Känsla och mening (Erik Nisser) 7 Folksagans kvinnobilder, del 1 (Marie-Louise von Franz) 9 C G Jung och den jungianska psykologin (Håkan Raihle) 10 Personlighetens utveckling (Ingela Romare) 15 Annonssidan 17 Föreningsnytt 18 Kurser och studieprogram Fristående seminarier Seminarieledare på Vintervägen Dipl drömcoacher och DCkandidater 23 Kalendarium för Vintervägen Nästa nummer av CJP:s Ny hets brev ut kom mer i juni Material som önskas infört måste vara CJP tillhanda senast den 20 april För insänt, ej beställt material kan CJP tyvärr inte ta något ansvar. Om retur önskas, måste porto bifogas. För innehållet i signerade artiklar svarar resp författare och de framförda åsikterna behöver inte vara representativa för CJP och/ eller IDP. TIO-I-TOPP PÅ CJP:s BOKLISTA 1/1-31/10 1. Kassandra ( - ) 2. Det inre barnet ( - ) 3. Vid livets mitt ( 2 ) 4. Modern i saga och verklighet ( - ) 5. Gudinnorna inom oss ( 3 ) 6. Jungiansk typologi ( - ) 7. Syndabocken ( 10 ) 8. Inannas resa ( 7 ) 9. Frånvarande fäder ( - ) 10. Övergivenhet och främlingskap ( - ) Siffran inom parantes anger pla ce - ring en på Tio-i-topp listan per 31/12,

2 VINTERVÄGEN 29 ett centrum för personlig utveckling på jungiansk grund Vintervägen 29 - hemvist för CJP Centrum för Jungiansk Psykologi och IDP Institutet för Drömpsykologi - har de senaste åren på nytt blivit ett händelsernas centrum för alla intresserade av personlig utveckling i allmänhet och av jungiansk psykologi och drömmar i synnerhet. Inom ramen för det nya samarbetet mellan CJP och IDP Institutet för Drömpsykologi blommar kreativiteten och ett antal nya utbildningsprogram, förutom ett avsevärt utvidgat kurs- och seminarieutbud, har sett dagens ljus under den tid som gått. Vintervägen 29 i Solna, hemvist för CJP Centrum för Jungiansk Psykologi och IDP Institutet för Drömpsykologi. Vintervägen 29 har haft en central roll, åt mins to ne geografiskt, under de senaste årens jungianska utveckling i Sverige. Det bör ja de 1983 med att en av de då så få jungianskt orienterade, psykoterapeutiska och analytiska mottagningarna i Sverige öppnade på Vintervägen i Solna. Det fortsatte med att CJP Centrum för Jungiansk Psy ko lo gi bildades 1987 med Vin ter - vä gen som hemvist, följt av Svens ka C G Jung Stiftelsen året därpå. Två år senare, närmare bestämt i de cem ber 1989, publicerade CJP sina första boktitlar, som var Konsten att överleva (Daryl Sharp), Andarnas återkomst (Janet O. Dallett) och strax därefter Osyn li ga partners (John A. San ford). Sedan dess har det blivit mer än 60 tit lar som givits ut på CJP:s förlag. År 2000 lämnar C G Jung Stiftelsen samarbetet med CJP och flyttar från Vintervägen, efter att ha funnits där i 12 år, och i stäl let kommer det ny bil da de IDP Institutet för Dröm psy ko lo gi och FDP Föreningen för Drömpsykologi till Vintervägen. Inom ramen för detta samarbete erbjuds dels ett öppet kurs- och se mi narie pro gram och dels sammanhållna ut bild nings- och stu die pro gram. Det öppna programmet är öppet för alla som är in tres se ra de av jungiansk psy ko lo gi, dröm psy ko lo gi, personlig utveckling och re la te ra de områden. Det öppna programmet är huvudsakligen förlagt till veckoslut för att göra pro gram met tillgängligt även för till re san de. De sammanhållna ut bild nings pro gram men be står f.n. av DC-programmet, d.v.s. utbild ning en till dipl drömcoach, grundkurser i jungiansk psykologi och drömpsykologi, samt en seminarieserie med temat per son lig ut veck ling på jungiansk grund som vi kallar Mellan Chaos och Struktur. På Vintervägen ryms, förutom bibliotek och de kurslokaler som visas på bild nedan, även en ateljé som ger utrymme för den bildliga ge stalt ning en. Ateljén kan disponeras även ut an för kursprogrammet, men färg och annat ma te ri al håller man med själv och att boka tid i förväg är en nödvändighet. I biblioteket finns drygt 1000 volymer med anknytning till psykologi, mytologi, religion, al ke mi och folksagor. Den psy ko lo gis ka lit te ra tu ren har huvudsakligen jungianska för teck en, men även andra riktningar förekommer. Jungs samlade verk, och några av Freuds, tar ganska stor plats på hyllorna, liksom en del upp slags verk av mera allmän karaktär. Biblioteket fung e rar som ett referensbibliotek, d.v.s. CJP:s bibliotek, Röda rummet, används också som grupparbetsrum i samband med CJP:s/IDP:s kurser och seminarier. böckerna studeras på plats. Endast inskrivna studenter, som deltar i något av utbildningsprogrammen, kan låna hem böcker.. Lilla och stora kurslokalen syns på bilderna ned an och t.h. I anslutning till lilla kurs lokalen finns ett pen try med bl.a. mik ro vågs ugnar och kyl/frys, som kursdeltagarna har tillgång till för Lilla kurslokalen, med plats för 9-11 personer, och med angränsande pentry. Stora kurslokalen som vi här ser hälften av, kan möbleras efter behov och på bilden har vi förberett för en bildgrupp på 12 personer. att göra i ord ning sina mål ti der un der heldagsoch veckoslutskurserna. Enligt den tradition som ut veck lats öppnas dör rar na till Vin ter vä gen 29 en halvtimma före kurs start för att ge plats för vad som har kom mit att kallas kaffe med försnack. Naturligtvis finns patientmottagningen kvar på Vintervägen, och numera finns även DCmottagningen med fyra dipl drömcoacher där. Vintervägen 29 är, trots all sjudande aktivitet under dess tak, även en oas för vandraren som kan behöva en stunds vila och ved er kvick el se, eller en mötesplats för kravlös dis kus sion, t.ex. vid Onsdagsklubbens träffar den första onsdagen i varje månad. För hopp nings vis kan även du fin na något av intresse på Vin ter vä gen 29. Välkommen! Gunlög Raihle Stora kurslokalens andra halva har sam ti digt möblerats för en gruppdiskussion under bekväma former. Om du kontinuerligt vill följa vår verksamhet kan du gå in på vår hemsida eller meddela din e-post adress till kursinfo@cjp.se 2

3 OM MENING OCH MENINGSSÖKANDE av Håkan Raihle Temat för Sommarveckan 2007 på Vintervägen, Den meningssökande människan, har de senaste månaderna varit synnerligen aktuellt. I tidningar, i radio, på TV och på Internet har frågan om livets mening fått ganska mycket utrymme och en rimlig tolkning av detta är väl att temat ligger rätt i tiden. I Matteus 7:8 citeras Jesus när han säger: Ty den som söker, han finner och visst är sökandet utbrett i våra dagar, åtminstone i vår kultur. Men vad söker vi och varför? Har vi kanske förvandlats till andliga bulimiker som i urskiljningslöst frosseri proppar i oss en massa onyttigheter, i hopp om att det på något sätt skall mätta oss? Håkan Raihle, civ.ek. DHS, psykolog och jungiansk terapeut med privat praktik i Solna sedan 1983, är direktor för IDP Institutet för Drömpsykologi, där han undervisar och är ansvarig för institutets forskningsprogram. Låt mig som inledning citera Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap: Människan är det meningssökande djuret. Vi har en obändig lust att förstå hur världen hänger samman. I alla kulturer fi nns myter och berättelser om hur universum skapats och vem som har makt över naturfenomenen. Alla människor funderar någon gång över meningen med livet. I vår moderna värld har vi också vetenskapliga teorier om vilka faktorer som styr olika typer av förlopp. Sökandet efter mening genomsyrar vår tillvaro. (Den meningssökande människan, sid 9) Har livet verkligen någon mening och vad skulle den i så fall bestå av? Och vad menar vi med mening och hur skulle ett meningsfullt liv kunna se ut? I Våra ord kortfattad etymologisk ordbok härleds ordet mening från det tyska verbet meinen och som substantiv ges det tre betydelser: tanke, åsikt, innebörd. Ord för ord svenska synonymer och uttryck vidgar innebörden något, och förutom tanke, åsikt, innebörd tillkommer avsikt, syfte. Med detta som utgångspunkt skulle man kanske kunna komma fram till följande formulering: Människan vill att det skall fi nnas en tanke med hennes liv, att hennes liv skall ha ett syfte och att hennes liv skall vara ett konsekvent uttryck för en uppfattning, d.v.s. en livsåskådning. Men vi lämnas fortfarande okunniga om vilken livsåskådning det skulle handla om, vilket syfte mitt liv skall ha. Det verkar som om ordet mening är ett tomt skal som kan fyllas med lite vad som helst. Det blir som pastor Janssons välbekanta påse: Den är tom tills man fyller den med något. För att tillvaron skall vara meningsfull, så skall den, enligt samma uppslagsverk, ha en djupare, allvarlig innebörd och den skall innehålla något betydelsefullt, viktigt, ändamålsenligt, förnuftigt, vettigt. Så här långt har vi kanske fått en viss vägledning när det gäller vad som skall känneteckna den mening, som vi förutsättes söka. Man kanske skulle kunna formulera det som att den mening vi söker skall vara något med djup, allvarlig innebörd och detta något skall vara förnuftigt och ändamålsenligt. Människan är det meningssökande djuret. Vi har en obändig lust att förstå hur världen hänger samman (Peter Gärdenfors) För att få en uppfattning om vad de stora världsreligionerna anser är livets mening har jag sökt hjälp i Svenska Kyrkans nya tidskrift Existera, där jag fann en sammanställning gjord av Martin Larsson ( Religionens guide till livets mening ). I artikeln konstateras att det i samtliga religioner finns en klar uppfattning om HUR vi skall leva, men när det gäller existensen djupare syfte, VARFÖR vi lever här, så lämnas vi återigen utan något egentligt svar. Buddhismen: Människan har en livsuppgift som består i att praktisera osjälvisk generositet och medkänsla. Syftet är att nå den fullständiga upplysningen (nirvana) och bli en del av ett högre andligt medvetande. Islam: Att tjäna Allah och göra det som Koranen defi nierar som gott, för att efter döden få möta Allah i Paradiset. Judendom: Människans uppgift är att följa Guds bud och genom sitt goda föredöme förmå andra att göra detsamma och därigenom skapa en bättre värld att leva i för människan. Hinduism: Människans uppgift är att leva enligt dharma, livslagen som bl.a. säger att man inte får skada andra levande varelser och att inom dharmas ramar göra det bästa av sina inre och yttre förutsättningar. Målet är att befria sig från återfödelsens kretslopp och uppgå i världsalltet, brahman. Kristendom: Människans uppgift är att förvalta skapelsen och på individuell nivå innebär detta att ta vara på sina förmågor och fi nna sin personliga kallelse för att nå fram till en oändlig relation med Gud, d.v.s. få komma till Himmelen. Förmodligen skulle olika företrädare för dessa religiösa rörelser formulera sig på olika sätt, men ett gemensamt drag tycks ändå vara att livet här på jorden är en prövning och att något bättre väntar i en annan värld. På internet kan man som bekant hitta det mesta. På sajten kan man ge sin uppfattning om hur man ser på livets mening. När jag senast kollade hade ca personer lämnat sina svar. Några har naturligtvis svarat på ett sätt som är svårtolkat, men jag har gjort ett försök att sortera bort det uppenbara tramset och sedan grupperat svaren. Det finns naturligtvis tveksamheter och gränsfall i min klassificering av svaren, men det kan trots det vara av ett visst intresse att se hur de ungefär fördelar sig: Kristna värderingar ca 30% (t.ex. att göra gott, att förvalta skapelsen, att förbereda sig för att möta Gud); Personlig utveckling ca 30% (t.ex. att förverkliga sig själva); Sybariter (se fotnot nästa sida) ca 20% (t.ex. att njuta och ha så roligt som möjligt). forts nästa sida 3

4 forts fr föreg sid: OM MENING... Biologister och nihilister ca 15% (t.ex. att vara en länk i kedjan mellan universums början och dess slut). Joseph Campbell, den världsberömde mytologen som dog för 20 år sedan sa så här: Jag tror inte att livet har någon mening. Livet är en massa protoplasma som strävar efter att föröka sig och fortsätta leva. (Myternas makt, sid 346). Och han preciserar i det följande: Livet i sig kan inte sägas ha någon mening,. Men man skulle kunna säga att varje inkarnation (individuellt liv) har utvecklingsmöjligheter och ens uppgift under livet är förmodligen att förverkliga dessa möjligheter. I ett annat sammanhang säger Campbell, som svar på samma fråga: Man säger att vi alla söker livets mening. Men jag tror inte på det! Jag tror att det vi söker är upplevelsen av att vara levande, d.v.s. att leva i ett tillstånd där våra erfarenheter av det rent fysiska livet står i samklang med vårt innersta väsen. Då kan vi känna hänförelsen av att verkligen vara levande. (Myternas makt, sid 27). Med den här formuleringen förskjuter Campbell fokus genom att han gör meningsupplevandet till det centrala. Det vi söker är alltså en meningsfull tillvaro, eller som Campbell själv formulerar det: Vi söker upplevelsen av att vara levande. Joseph Campbell sätter fingret på några av de problem och sammanblandningar som präglar mycket av det som tycks och skrivs i frågan om livets mening. Jag tror att mycket vore vunnet om man skilde mellan å ena sidan livets mening i bemärkelsen att livet som sådant skulle ha en mening, d.v.s. att det skulle finnas ett överordnat syfte, en universell mening med att vi människor lever här på jorden, och å andra sidan livets mening i bemärkelsen en meningsfull tillvaro för individen, en individuell mening. Fotnot Sybaris var på 500-talet f.kr. en stad i Syditalien som var oerhört mäktig och rik Den erövrades av grannstaden Kroton och förintades genom att floden Kratis gavs en ny fåra så att Sybaris blev totalt översvämmad. Förintelsen var så fullständig att man inte kunna finna några spår av staden förrän på 1960-talet. Stadens innevånare, sybariterna, var kända för att i hög grad ägna sig åt stundens njutningar. Det berättas bl.a. att de sybaritiska kavalleristerna i sin fåfänga lärde sina hästar att dansa till musik, vilket krotonerna utnyttjade vid det avgörande slaget genom att spela musik som fick sybariternas hästar att börja dansa i stället för att lyda sina hjälplösa ryttare. Jag tror också att man kan behöva skilja mellan å ena sidan en kollektiv mening som gäller för en grupp människor, man skulle kanske kunna kalla det en föreskriven mening, d.v.s. en för en grupp människor gemensam mening, ofta formulerad i termer av levnadsregler eller moralregler som syftar framåt; och å andra sidan en upplevd mening som är subjektiv och individuell och som syftar på tillvaron här och nu. Om vi jämför den mening vi själva kan tänkas söka, med den mening våra jordbrukande förfäder för några hundra år sedan kan tänkas ha sökt (om nu bonden eller bondmoran överhuvudtaget ställde sig frågan), så tror jag att svaret i det senare fallet handlade om att få mat på bordet och klara familjens överlevnad. Tyvärr skulle svaret förmodligen fortfarande vara detsamma idag för stora delar av mänskligheten. Livet handlar för många fortfarande om en daglig kamp för att överleva. Det är förmodligen först när basala behov är rimligt tillfredsställda som det finns utrymme för mera abstrakt existentiella frågeställningar och behov. Jag tror inte att livet har någon mening. Livet är en massa protoplasma som strävar efter att föröka sig och fortsätta leva. (Joseph Campbell) C G Jungs tankar kring människans första och andra livshalva har vissa likheter med hur hinduismen ser på människans livslopp. I hinduismens fall så är jag rädd för att deras inställning inte fyller våra högt ställda krav på jämlikhet mellan könen, men huvudtanken är att första livshalvan ägnas åt att etablera sig i förhållande till den yttre världens omständigheter, medan den andra livshalvan i högre utsträckning ägnas åt att etablera sig i förhållande till den inre världens omständigheter. Det är om övergången mellan första och andra livshalvan som Jung uttrycker sig så här poetiskt: Fullständigt oförberedda tar vi steget in i livets eftermiddag, Och än värre, vi tar steget i den falska tron Att våra sanningar och ideal skall tjäna oss som hittills. Men vi kan inte leva livets eftermiddag Enligt förutsättningarna för livets morgon, Ty vad som är stort om morgonen Blir smått om eftermiddagen. Och vad som om morgonen var sant Blir mot kvällen till en lögn. (CW8:784) Det steg in i livets eftermiddag som Jung skriver om handlar till stor del om att frigöra sig från de sanningar och den mening som vi bibringats i de kollektiva sammanhang vi levt under den första livshalvan, familj, skola och kultur som uppfostrat och utbildat oss, för att i stället, likt en medelsålders hindu, börja söka efter den inre sanning som gör mitt liv meningsfullt. Vi måste tillägna oss en religiös attityd, som Jung kallar det. Med religiös menar han inte en konfessionell religiositet, han menar inte att vi skall bli utövande kristna, buddhister eller hinduer, utan snarare att vi måste börja ta vårt inre liv på allvar, man skulle också kunna säga att en religiös attityd innebär att man ger större utrymme för livets andliga sida och våra andliga behov. Jag nämnde tidigare att vi i vårt sökande må skilja mellan den individuella meningen och den universella. Den förstnämnda menar jag är möjlig för oss att söka medan den andra förmodligen ligger bortom vår intellektuella räckvidd. Vi når här gränsen för den kunskap som gör det möjligt för oss att formulera en mening, och vi blir, likt våra förmödrar och förfäder tvingade att ta till mytens uttryck. Vi ställs inför Livets Mysterium, som ligger bortom begreppet mening och som vi inte kan veta något om, men som vi måste ha kontakt med, respektera och reflektera över, för att kunna låta det återspeglas i den mening vi vill ge åt våra individuella liv. Och jag tror att det är detta Jung menar när han i sin självbiografi skriver om vårt behov av kontakt med det oändliga, d.v.s. vårt behov av att uppleva oss som en del av något som sträcker sig utöver den individuella meningssfären. Så här skriver Jung: Den avgörande frågan för människan är denna: Står hon i förhållande till något oändligt eller inte? Det är kriteriet på hennes liv. Blott om jag vet att det gränslösa är det väsentliga, förlägger jag inte mitt intresse till futiliteter eller till ting som inte är av avgörande betydelse Ju mer vikt en människa lägger vid sådana (oväsentligheter) desto mindre tillfredsställande blir hennes liv Om man förstår och känner att man redan i detta liv är förbunden med det oändliga, ändrar sig önskningar och inställning. Till slut gäller man något blott på grund av det väsentliga man förkroppsligar, och om man inte förkroppsligar detta, är ens liv intet värt. (Mitt liv, sid 301) Men Jung fortsätter med ett oerhört viktigt påpekande, som tyvärr alltför sällan citeras eller refereras till, nämligen det faktum att min individuella egenart, att jag är en unik personlighet, samtidigt innebär att jag är begränsad. Och om jag inte kan uppleva min individuella begränsning, kan jag heller inte stå i relation till något utöver mig själv, till något oändligt, som Jung formulerar det. (sid 302) forts nästa sida 4

5 forts fr föreg sid: OM MENING... Det förefaller som om vi i den västliga kulturkretsen har levt i ett något så när fungerande mytsystem, vilket i kombination med en krävande vardag erbjudit människorna tillräckligt med material för att fylla tillvaron med mening. Den huvudsakliga mytologiska grunden har de senaste åren utgjorts av kristendomen, det kristna mytsystemet och den kristna moralen. Människan är skapad till Guds avbild, hon är Skapelsens krona i Universums centrum. Det är en kraftfull myt som än i våra dagar har kvar sin numinositet för många människor. Men för åtskilliga andra har den meningsbärande symboliken tömts på sin laddning och värdesystemet, eller de moraliska värderingarna och levnadsreglerna, har luckrats upp. Människorna i vår kultur har i allt större utsträckning lämnats åt sig själva i sitt meningssökande. När Galileo Galilei år 1632 (i sin då publicerade Dialog över de två viktigaste världssystemen) konstaterar att jorden och vår värld inte är det centrum som solen roterar kring, blev reaktionerna oerhört starka, i synnerhet från kyrkans sida, och den stackars Galilei släpades inför inkvisitionsdomstolen. I Santa Maria kyrkan i Rom, i juni 1633, där en lysande församling kyrkliga dignitärer hade samlats, fann Galilei det för gott att ta tillbaka sina hädiska påståenden. Men trots det, så har startskottet gått för det systematiska utforskandet av vår värld. Den vetenskap som sedan dess i ökande omfattning kommit att prägla vår världsbild, har därmed fötts! Men vetenskapen med dess extraverta fokus på analys och materia har inte kunnat erbjuda någon näring för själen, åtminstone inte för de Jungiansk litteratur till nytta och nöje Kom gärna och hälsa på i vår egen internetbokhandel CJP Netshop S:ta Ursulas väg Västerås flesta. Som Jesus konstaterar, när han förebrår Petrus för att han förlorat kontakten med sin inre ledstjärna: Vad hjälper det en människa, om hon så vinner hela världen, men förlorar sin själ? (Markus 8:36) Många människor känner idag en stark frustration i sitt meningssökande. Hon har av vetenskap och kunskap degraderats från att vara Skapelsens krona till att vara en bland många naturprodukter, och detta har, som Anthony Stevens formulerar det, gjort människan till en andlig hypokondriker (Archetype Revisited, sid 35) Våra mottagningar fylls med patienter som klagar över en inre tomhet och livets totala meningslöshet. (Victor Frankl) Redan 1929, säger Jung i en föreläsning att en tredjedel av hans patienter söker hjälp därför att de upplever sin tillvaro som meningslös (CW16:83). Victor Frankl skriver 1965: Våra mottagningar fylls med patienter som klagar över en inre tomhet och livets totala meningslöshet. Människan är meningsbehövande. På det existentiella området har hon historiskt sett, och ända fram i vår tid, kunnat förlita sig på den kollektiva mening som tillhandahållits av olika auktoriteter och som förmedlats genom den kollektiva symboliken. I takt med att de etablerade auktoriteterna har försvagats och den kollektiva symboliken förlorat sin numinositet eller laddning, tycks meningssökandet visserligen ha accelererat, men tyvärr så söker människorna ofta på fel plats. Marie-Louise von Franz, en av C G Jungs närmaste medarbetare under många år, återger i en av sina böcker följande tänkvärda mini-myt (Drömmens väg, sid 184): Legenden vet berätta att när gudarna skapade människorna råkade de i gräl om var de skulle gömma svaren på livets gåtor, eftersom de ville tvinga människorna att verkligen anstränga sig för att fi nna dem. Låt oss gömma svaren på världens högsta berg, för där blir det svårt för människorna att fi nna dem, sa en gud. Nej, sa de andra, det är för enkelt. Där kommer de att fi nna dem genast. En annan gud sa: Men om vi lägger svaren i jordens mitt, då blir det verkligen svårt att fi nna dem. Nej, det är för enkelt, sa de andra, där kommer de att fi nna dem genast. Då talade en tredje gud: Men låt oss lägga svaren på havets botten, då blir det nästintill omöjligt för människorna att hitta dem. Nej, sa de andra, där kommer de att fi nna dem genast. Då föll tystnaden över gudarna Efter en lång stund talade ytterligare en gud: Vi skulle kunna lägga svaren på livets gåtor djupt inne i människorna själva, för där kommer de aldrig att leta efter dem. Och så gjorde gudarna. När hon söker på rätt plats, d.v.s. i sitt inre via sina drömmar, så har hon möjlighet att möta sin individuella symbolik, och i detta möte blir människan inte enbart meningssökande utan hon ges också möjlighet att acceptera sitt medansvar och bli meningsskapande. Hon behöver, hon söker och hon formulerar sin individuella myt, den som är kärnan i hennes livsmening. *** I det mytologiska vacuum som uppstått i vår kultur, har några sökt sig till den jungianska psykologin för att i den finna svaren på livets gåtor och det kan därför finnas anledning att erinra om Jungs egna synpunkter på detta: Det finns många som tycker sig ha funnit en livsåskådning i den jungianska psykologin och jag kan bara önska att jag hade varit en av dem, för då skulle jag kunna bespara mig alla smärtsamma tvivel och mödosamma ifrågasättanden. I stället skulle jag klart och entydigt kunna peka ut vägen till Paradiset för var och en. Olyckligtvis är det inte så. En vetenskap kan aldrig bli en livsåskådning, utan är bara ett verktyg för att kunna komma fram till en sådan. (föreläsning 1927, CW8: ) Människan behöver, hon söker och hon formulerar sin individuella myt, den som är kärnan i hennes livsmening. Jung betraktade sig själv i första hand som vetenskapsman och hans vetenskap var psykologi, och som psykolog försökte han beskriva och förklara hur det mänskliga psyket fungerade. Men han var mycket noga med att framhålla att även den vetenskapliga sanningen kan vara föränderlig. Ny forskning frambringar ny kunskap och det som igår betraktades som sanning blir i morgon ifrågasatt, förändrat och ibland till och med förkastat och ersatt med en ny vetenskaplig sanning. forts nästa sida 5

6 forts fr föreg sid: OM MENING... Jung var väl införstådd med detta och han var själv beredd att ompröva sina egna teorier och hypotetiska förklaringsmodeller i takt med att forskningen frambringade nya förklaringsmodeller med högre förklaringsvärde (se bl.a. i CW11:460). Därför känns det tråkigt och nästan tragiskt att behöva konstatera att Jungs egen öppenhet och beredskap till omprövning inte har någon motsvarighet hos många av hans efterföljare. Psykologer i allmänhet, och tyvärr jungianer i synnerhet, är inte bara ointresserade, utan till och med avvisande till allt som händer på forskningsfronten inom områdena biologi, neurologi, etologi, kognitionsvetenskap och evolutionsteori (se Stevens: Archetype Revisited, sid 344 ff). Den jungianska psykologin riskerar därmed att förlora den vetenskapliga halt som Jung själv tycks ha varit så angelägen om att upprätthålla. Jungianska begrepp som Självet, Anima och Animus och den jungianska teoribildningen kring dessa begrepp har, åtminstone hittills, inte tagits upp och avsatt några nämnvärda resultat inom forskningen. Och det tror jag framför allt är jungianernas eget fel eftersom de dels alltför sällan intresserat sig för vad som händer utanför deras mottagningsrum, dels bidragit till att bemänga begreppen med så många olika innebörder. Arketyp-teorin däremot, och framför allt komplexteorin erbjuder, såvitt jag förstår, rika möjligheter för en forskning som inte bara skulle kunna integrera den jungianska psykologin med angränsande vetenskapliga discipliner, utan som dessutom borde kunna ge ett utomordentligt bidrag till en ökad förståelse av det mänskliga psyket (som t.ex. har skett i den av Lars Tornstam formulerade gerotranscendensteorin, se t.ex. Om individuation och gerotranscendens, CJP Nyhetsbrev nr 34). *** Det meningssökande som vi tillskriver människan och som, såvitt vi vet, är unikt för henne, har naturligtvis sin grund i hur vi rent fysiologiskt/biologiskt är konstruerade. Meningssökandet är en del av den instinktuella utrustning som människan föds med. Naturligtvis inte i så sofistikerad form att vi har en instinkt att söka livets mening utan vår instinkt är mera grundläggande, eller primitiv, om ni så vill. Vår meningsinstinkt handlar om att behöva förstå hur den upplevda världen hänger ihop, för att vi sedan skall kunna använda och dra nytta av denna kunskap i nya situationer. De erfarenheter vi gör och det vi tycker oss förstå lagras i form av biokemiska och elektriska mönster i våra hjärnor, och när vi möter nya situationer jämförs den nya situationen med de lagrade mönstren. Om det finns tillräcklig överensstämmelse mellan det nya mönstret och något av de lagrade mönstren tycker vi oss förstå och denna förståelse, d.v.s. det lagrade mönstrets innebörd (och dess emotionella laddning) överförs på den nya situationen. Vårt behov av att förstå är så starkt att våra hjärnor ofta accepterar en alltför låg överensstämmelse mellan gamla och nya mönster, vilket medför att nya situationer tillskrivs innebörder som inte stämmer. Den nya situationen feltolkas, och det är så våra fördomar och förutfattade meningar uppstår. Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att allt som varit evolutionärt betydelsefullt och gynnat människoartens utveckling samtidigt har en skuggsida. Det gäller såväl vår meningsinstinkt som mycket annat i vår genetiska utrustning, t.ex. vår diskriminerande förmåga och vår samarbetsförmåga. Naturligtvis är det inte enbart egna erfarenhetsmönster som lagras i vår erfarenhetsbank. All uppfostran och utbildning har ju till syfte att göra individen delaktig i andras erfarenheter, det kan vara föräldrarnas, kompisgängets, skolans, liksom kulturens moraliska och legala regler och breda kulturella värderingar, som individens egna erfarenheter jämförs med. I mötet med sin individuella symbolik blir människan inte enbart meningssökande utan hon ges också möjlighet att acceptera sitt medansvar och bli meningsskapande. Hon behöver, hon söker och hon formulerar sin individuella myt, den som är kärnan i hennes livsmening. Ur denna jämförelse får individen inte bara en mening eller förståelse, utan genom den emotionella laddning som förknippats med den aktuella situationen tilldelas den också ett värde, t.ex. i termer av bra-dåligt, gott-ont, eller mellanformer på den skalan. Om vi går tillbaka till människoartens urhem på de afrikanska savannerna, så var det självklart så att individer med en relativt sett bättre förmåga att tolka sin omvärld och de nya situationer som ständigt uppstår, förbättrar sina överlevnadschanser i förhållande till andra individer. Och på så sätt blev det så småningom genom årtusendenas utveckling en gemensam egenskap hos den lilla grupp Homo sapiens (ung individer), som levde i Eritrea för år sedan och som hela den nuvarande mänskligheten tycks härstamma från. Frågan om syftet med mänsklighetens existens är naturligtvis en annan än frågan om vad som gör livet meningsfullt för en viss individ, men ur neurologisk synvinkel är de frågorna nära besläktade, inte bara med varandra, utan också med mera triviala frågor som t.ex. vad det är för mening med att bädda sängen på morgonen eller varför jag aldrig vinner 42 miljoner på Lotto. Våra hjärnor är helt enkelt programmerade att söka meningen i stort som i smått. Men samtidigt som detta gett oss avgörande fördelar evolutionsmässigt och fortfarande bidrar till att vi kan hantera vår vardag på ett effektivt sätt, så skapar det också problem för oss. Vi söker och ibland tycker vi oss finna mening även i situationer där ingen mening egentligen finns. Och kanske är frågan om varför mänskligheten existerar här på jorden, d.v.s. frågan om den universella meningen just en sådan fråga. Därför är det viktigt att skilja denna fråga från frågan om vad som gör mitt individuella liv meningsfullt, eller som Joseph Campbell formulerade den: Vad är det som får mig att känna mig levande? Ty att kunna leva i samklang med svaret på den frågan är av avgörande betydelse för vår psykiska och fysiska hälsa. Karl Friedrich Dürkheim, tysk diplomat, psykoterapeut och zen-mästare (som dog 1988) uttryckte det så här: När man på sin resa upptäcker att målet försvinner längre och längre bort, då förstår man att resan är det verkliga målet. Och när det gäller den universella meningen kanske vi måste nöja oss med att vårt sökandet efter mening är den mening vi söker. Håkan Raihle ÄR DU 65 ELLER ÄLDRE OCH INTRESSERAD AV DINA DRÖMMAR? Då har du chansen att komma med i nästa etapp av vårt forskningsprojekt 65+ Projektet, som leds av fil dr Barbro Wadensten, Uppsala universitet, omfattar en inledande intervju (ca 1 tim); 7 individuella drömcoachingtimmar och 1 avslutningsintervju. Deltagandet är kostnadsfritt. Intervjuer och coaching-sessioner äger rum i våra lokaler, Vintervägen 29, Solna. Drömcoaching är en icke-tolkande metod som syftar till att stimulera drömmaren till egna reflektioner och tolkningar av sina drömmar. Ring för ytterligare information och intresseanmälan INSTITUTET FÖR DRÖMPSYKOLOGI Annonsera i CJP NYHETSBREV (ISSN , upplaga ex) Kontakta oss för information, kostnadsuppgifter och bokning eller annons@cjp.se 6

7 KÄNSLA OCH MENING av Erik Nisser Neurologen Antonio Damasio berättar i en av sina böcker en kuslig historia om en manlig patient som genom ett delikat kirurgiskt ingrepp får en tumör avlägsnad från hjärnan. Läkarna lyckas snitta i tumören utan att nudda vid de kognitiva delarna av hjärnan, så att patienten efter operationen ännu kan tänka, minnas, räkna och tolka sinnesintryck som förr, men i närheten av frontalloben, säte för hjärnans emotionella centra, darrar de till på manschetten och skadar patientens förmåga att uppleva känslor. Bara en kort tid efter utskrivning från sjukhuset får patienten sparken från sitt jobb och korgen av sin fru, därför att han utan känslor är totalt odräglig hemma och på jobbet. Känslolösheten hade gjort honom till en sorts robot, vilket också visade sig i reaktionen på att både familj och arbetsgivare stötte bort honom det rörde honom inte i ryggen, det saknade all betydelse. Erik Nisser, fil kand och översättare, är CJP/IDPs kursadministratör. Seminarieledare inom områdena drömpsykologi samt symbolik och symbollära. Ämnesansvarig för området symbolik och symbollära. I den jungianska psykologin är känslofunktionen en av de fyra funktioner med vilkas hjälp människan orienterar sig i tillvaron. De övriga tre funktionerna är som bekant tanken, förnimmelsen och intuitionen. Känslofunktionen är den som tillmäter värde till saker och ting, inre som yttre, och avgör om jag gillar eller ogillar det ena eller det andra. Jung menar att detta är en rationell funktion, därför att värden i grund och botten tillmäts i enlighet med förnuftsprinciper. I den mån känslofunktionen är väl differentierad är den också ett kontrollerbart redskap för jaget, underordnat jagets vilja. Då kan jag använda funktionen efter eget skön för att värdera situationer, personer och föremål i min omgivning och bestämma mig för om jag accepterar dem eller inte. Jag behöver inte ens bestämma mig för att utföra denna värderingsakt, det går av bara farten. Men där till exempel tanken fastslår objektiva förhållanden är känslan en helt subjektiv process. Den definierar min värdering. Känslofunktionen har med andra ord en grundläggande betydelse för min identitet: i en viss mening måste man säga att vad jag känner, det säger vem jag är. Men det är en väldig skillnad på hur jag känner, alltså på intensiteten och riktningen i mina känslomässiga upplevelser. Först har vi skillnaden mellan aktivt och passivt. Det är långt ifrån samma sak att älska och att vara förälskad, till exempel. Den som älskar handlar i kärlekens intresse och får saker och ting att röra på sig medan den förälskade lite grann slår sig till ro i själva upplevelsen och kanske mer är kär i kärleken. Den förälskade låter upplevelsen styra och ta kommandot, medan älskaren i högre grad gör bruk av laddningen, medvetet riktar intresset mot föremålet för känslan och aktivt verkar för att ge upplevelsen bäring på verkligheten. Det är också skillnad mellan en känsla och en emotion. Känslan är kontrollerad och underordnad viljan, vilket innebär att jag kan välja om jag vill handla i enlighet med känslan eller inte. Att gå emot sin känsla är förstås olustigt, men många gånger nödvändigt för att kunna nå andra, viktiga mål. Det är inte alltid roligt att diska och städa, men det kan vara värt att gå emot den känslan och få det undanstökat. Går man däremot mer regelmässigt emot sin känsla får man problem men det torde å Känsla, emotion och affekt är alla skott på samma träd, men i en fallande skala av medvetenhet. andra sidan betyda att man inte har tillgång till känslofunktionen, utan att den tvärtom är omedveten och odifferentierad. Och om känslofunktionen är omedveten kommer inte dess innehåll att yttra sig som differentierade känslor utan som emotioner. Emotioner varslar alltid om omedvetenhet av något slag. En emotion är inte kontrollerbar som en känsla. Den går inte att styra med viljan på samma sätt, för den inträffar ofrivilligt och har en högre intensitet än den medvetna känslan. Det talar för att emotionen har sitt upphov i något som inte är integrerat, utan i ett omedvetet innehåll, till exempel ett komplex. Om intensiteten ökas ännu mer och till och med åtföljs av kroppsliga reaktioner skakningar, häftig rodnad, svimning eller yrsel brukar man säga att man inte längre har med en emotion att göra, utan med en affekt. Känsla, emotion och affekt är alla skott på samma träd, men i en fallande skala av medvetenhet. Känslan är den relativt svala uppskattningen av om något är angenämt eller inte, emotionen är eldigare, mer lidelsefull och tvångsmässig (eftersom den inte väljs av subjektet) och affekten har inte längre särskilt mycket med medvetna val över huvud taget att göra. Om en lastbil plötsligt kommer farande i full karriär runt hörnet och jag bara med blotta förskräckelsen hinner kasta mig undan, kan jag inte gärna påstå att mitt beteende styrdes av ett moget övervägande av situationens positiva respektive negativa kvaliteter. Jag handlade rent instinktivt. Affekter är ofta autonoma reaktioner, rena fi ght-or-fl ight-mekanismer eller ryggmärgsreflexer. Det betyder alltså att känslor, emotioner och affekter inte bara har med en fallande skala av medvetenhet att göra, utan även med en fallande skala av individualitet från den individuella, differentierade känslan till den sorts odifferentierade affektreaktioner som alla levande varelser är kapabla till, människa som djur. Etymologiskt finns ett intressant och talande förhållande mellan orden emotion, motivation och engelskans ord för rörelse, motion. Emotion och motion kommer av latinets movere, att röra. Emotioner sätter oss i rörelse. Ordet motivation kommer av latinets motivum, med betydelsen orsak till rörelse. De här sakerna hänger alltså nära samman, och man kan säga att emotionerna ger motivationen till att röra på sig. Om nu cancerpatienten i det inledande exemplet hade fått sitt emotionella centrum i hjärnan skadat, är det inte konstigt att han saknade motivationen till någon som helst rörelse. Utan emotioner finns ingen motivation och därmed inget skäl till att över huvud taget röra sig ur fläcken prefixet e- i emotion har för övrigt innebörden av bort, ut ur, ifrån. Med emotioner är vi rörda i dubbel bemärkelse både rörda i sinnet och motiverade till handling. Förekomsten av emotioner är annars ett säkert kännetecken på ett aktiverat eller konstellerat komplex. För det mesta brukar man tänka på forts nästa sida 7

8 forts fr föreg sid: KÄNSLA OCH... mindervärdigheter, problem, neuroser och lidanden när man hör talas om komplex, men i grund och botten är komplexen psykets helt naturliga, dynamiska byggstenar. Med tanke på att emotionerna är vad som stimulerar och motiverar till handling och rörelse, och att emotioner är kännetecken på aktiverade komplex, måste man instämma med Jolanda Jacobi när hon karaktäriserar komplexen som psykets bränsleceller. De kan vara smärtsamma, men detta... är inget tecken på patologisk störning. Lidande är ingen sjukdom, det är den normala motpolen till lycka. (Jung, CW16: 179) Ett komplex som jaget har en relation till, som är mer eller mindre medvetet, är alltså snarare en tillgång, eftersom det... stärker jaget och den medvetna identiteten samtidigt som det ger jaget en känsla av att vara rotat i det inre och av att höra hemma i världen. (Shalit, Oidipus komplexets arketyp, sid 91) Anledningen till att man så lätt förknippar komplex med lidande och sjukdom är att det är i lidande och sjukdom som man lättast märker deras aktivitet. Enligt det jungianska synsättet är det ju en viss sorts komplex som svarar för patologiska tillstånd, nämligen autonoma komplex, sådana som förnekas och trängs bort av medvetandet, antingen till följd av en traumatisk erfarenhet eller därför att de stöter sig med mina medvetet omhuldade värderingar (de är, som man säger, inkompatibla med min medvetna attityd ). Det kan röra sig om innehåll som en gång varit medvetna eller om saker som konstelleras (aktiveras) i ett visst utvecklingsskede och börjar stiga upp till ytan. Men att livet går sin gilla gång, utan större störningar, betyder inte att inga komplex är i verksamhet, för i så fall skulle livet absolut inte gå sin gilla gång utan stå helt still. Det finns ett slags gråzon i gränslandet mellan jaget och det omedvetna där medvetenheten är relativ och växlingarna mellan ljus och skugga mycket snabba. Jung skriver: Mellan jag gör detta och jag vet att jag gör detta är det milsvid skillnad, ibland stegrad till rena motsägelsen. Följaktligen fi nns det en medvetenhet där omedvetenheten överväger liksom en medvetenhet där självmedvetenheten överväger [Men] det fi nns inget medvetet innehåll som inte i något avseende är omedvetet. (CW8: 187f) Jaget står ständigt under inflytande av det snabba spelet mellan ljus och mörker och av de kringliggande komplexen, men så länge detta inte leder till konflikter, problem och obehag är det inget vi närmare tänker på. Inget komplex är ett odelat helt, inte heller jag-komplexet, utan alla komplex griper mer eller mindre in i varandra. På sätt och vis är denna pilsnabba överföring av influenser mellan jaget och komplexen ett exempel på hur psyket reglerar sig självt till vardags och när jaget till på köpet är vaket. Det kompensatoriska samspelet mellan jaget och det omedvetna är ingalunda något som bara sker (och gestaltas) i drömmar eller fantasier. I det lilla sker det ständigt. Det är ett annat sätt att säga att den psykiska energin ständigt är i rörelse och flyter in och ut ur de olika komplexstrukturerna. Än den ena, än den andra laddas med energi, beroende på vilken som för tillfället är bäst skickad att kompensera jagets ensidighet och ge sitt bidrag till en smidig, progressiv adaption av jaget till dess inre förutsättningar och yttre villkor. Men det händer ju att livet inte går sin gilla gång utan stöter på patrull och man hamnar i kris. Det smidiga samspelet mellan jaget och komplexen upphör och energin flyter inte lika obehindrat mot jagets gamla mål. Det kan bero på att någon väsentlig psykisk del trots allt stängts ute under den senaste progressiva, normala fasen. Det kan också bero på att personen befinner sig i en övergångsfas i livet, där den gamla adaptionen är otillräcklig och en ny livsform som bäst håller på att bildas i det omedvetna, en som bättre svarar mot framtidens roller och krav. Gestaltningen av omedvetna innehåll, transformationen av rå psykisk, emotionell energi till symboliska uttryck, är en förutsättning för psykisk hälsa. Det kan även röra sig om vad von Franz pekar ut som en negativ egenskap hos medvetandet, nämligen att det ganska lätt blir blasé, så att dess innehåll... urholkas och föråldras [och] blir ett slags mekaniska, alltför välkända ägodelar (Katten i saga och verklighet, sid 21). Vad det än beror på kommer energiflödet att stanna av, dämmas upp och rinna tillbaka ner i det omedvetna i en regressiv rörelse. Jaget känner tomhet, håglöshet och depression, eftersom energin inte längre flödar fram genom det. Men i det omedvetna laddar energin upp andra innehåll, bl.a. de som behövs för att livet framöver ska kunna gå vidare. Och jagets tomhet är den försvagning som krävs för att något nytt över huvud taget ska kunna göra sig gällande. Det kan vara fråga om en djupare eller lindrigare kris, men när de aktiverade innehållen stiger upp mot ytan eller rör sig fram mot medvetandet väcker de inte sällan ångest, av det enkla skälet att de är främmande och obekanta och väller upp i odifferentierad, kaotisk form. Graden av ångest motsvarar laddningen i det aktiverade innehållet. Den omedvetna konstellationen innehåller precis det psykiska värde, den energi och den mening som jaget skulle behöva för att fylla ut den upplevda tomheten och övervinna krisen. Men om nu ångesten får oss att stöta bort just det som så förtvivlat behövs, hur ska då överföringen av energi och värde till det medvetna livet gå till? Jung skriver om sin egen kris på 1910-talet: Jag stod hjälplös i en för mig främmande värld, och allting tycktes mig svårt och obegripligt. Jag levde ständigt i en intensiv spänning[,] det ena åskvädret avlöste det andra [men] det stod från början klart för mig att det måste fi n- nas en mening i det som jag upplevde I den mån som jag lyckades översätta emotionerna i bilder, dvs. fi nna de bilder som låg gömda i emotionerna, inträdde ett inre lugn Jag överlämnade mig frivilligt åt emotioner som jag inte kunde gilla Detta bjöd mig inte bara emot, utan det fyllde mig även med ren ångest. Jag fruktade att förlora min självkontroll och bli ett byte för det omedvetna. (Mitt liv, sid 165f) I den mån emotionerna gick att ge någon form av gestalt släppte spänningen och det gick också, på längre sikt, att relatera till det gestaltade innehållet. Om emotionen signalerar en kraftig energiladdning, som sedan i och med gestaltningen släpper, kan man alltså säga att själva gestaltningen av emotionen också fungerar som en transformator av energin. Det är just så som symboler fungerar. Något som var kaotiskt och hotfullt, too hot to handle, får symbolisk gestalt och binder därmed energin i ett uttryck som går att relatera till. Det blir möjligt att ana en mening och att värdera denna med hjälp av en mer avklarnad känsla. Med gestaltningens hjälp kan emotionen således inte bara översättas i en symbol med en möjlig mening för tanke och intuition att bearbeta, utan även med ett värde för känslofunktionen att uppskatta. I stället för ångest väcker det symboliska uttrycket nyfikenhet och stimulerar alltså känslofunktionen. Hur denna övergång går till, från kaos till kosmos, vet vi inte. Det är i sig ett stort mysterium. Jung förklarar i samma andetag att hans erfarenheter under krisen... skaffade [honom] insikt om hur välgörande det från terapeutisk synpunkt är att göra de bakom emotionerna liggande bilderna medvetna. Det måste man hålla med om. Gestaltningen av omedvetna innehåll, transformationen av rå psykisk, emotionell energi till symboliska uttryck är en förutsättning för psykisk hälsa. Det är på sätt och vis något som pågår hela tiden, men det blir förstås mer tillspetsat, för att inte säga livsnödvändigt, i tider av djup kris. I och med att det omedvetna, kompenserande forts sid 12 8

9 FOLKSAGANS KVINNOBILDER DEL 1: Allmänna reflektioner av Marie-Louise von Franz I en serie artiklar kommer Marie-Louise von Franz att diskutera några sagor som speglar typiskt kvinnliga problem och beteendemönster. I det här numret av CJP Nyhetsbrev inleds serien med några allmänna synpunkter och reflektioner beträffande sagor och sagotolkning i allmänhet. Artikelserien är en redigerad version av ett antal föreläsningar Marie-Louise von Franz höll vid C G Jung Institutet i Zürich och som tidigare i ursprunglig form publicerats i The Feminine in Fairy Tales. Marie-Louise von Franz ( ), under många år en av C G Jungs närmaste medarbetare, höll många föreläsningar vid Jung-institutet i Zürich som har blivit klassiska. Denna artikelserie är en redigerad version av Una Thomas föreläsningsanteckningar. När jag arbetar med sagor gör jag det ut ur psykologisk synvinkel. Naturligtvis är detta inte det enda sättet att tolka sagor. Både litterära, historiska och speciellt etnologiska tolkningar kan bidra med viktiga synpunkter. Eftersom många drömmar har motiv som liknar sagornas har man på senare tid också kommit att ägna sagorna särskilt intresse inom djuppsykologin, det omedvetnas psykologi. Såväl sagor och myter som människors skapande fantasi ser ut att ha sina rötter i det omedvetna. Och eftersom sagomaterialet speglar sådana aspekter av det mänskliga psyket som delas av många, får det en räckvidd utöver den individuella nivån. Man kan ha anledning att fråga sig vad som egentligen är avsikten med att tolka en saga. Om det gäller barn är det helt onödigt, eftersom de förstår sagan intuitivt. Förr i världen tycks också vuxna haft samma förmåga i större utsträckning än idag. Ända fram till 1600-talet var sagorna berättelser för vuxna. Att de till slut bara överlevde i barnkamrarna kan ha att göra med att den irrationella världsuppfattningen som dominerade tidigare, så småningom följdes av en rationell, och i och med detta skifte kom sagorna att bli betraktade som nonsens, bara avsedda för barn. Också i våra dagar finns det många som inte tar sagorna på allvar. Och eftersom vi inte längre förstår dem av oss själva, är det nödvändigt att tolka dem så att vårt medvetna kan uppfatta deras budskap. Som Jung ofta framhöll kan inte någon tolkning göra anspråk på att vara den enda rätta. Varje tolkning är en spegelbild av tolkarens inre, hans/hennes omedvetna och medvetna hypoteser, och tolkningen kan bara resultera i en tentativ tolkningshypotes. Avsikten med en psykologisk tolkning är huvudsakligen att ge vårt rotlösa jag kontakt med djupen i vårt omedvetna. Först av allt måste man då i det här sammanhanget fråga sig om det verkligen finns sagor som beskriver just kvinnliga psykologiska problem. Man skulle kunna tro att sagor med en kvinnlig huvudperson har något att säga om feminin psykologi och de med en manlig hjälte något om vad som försiggår i det manliga psyket. Men det är inte så enkelt. Många berättelser om kvinnors prövningar handlar egentligen om mäns problem, det vi ibland kallar för anima-problem. Detta gäller särskilt teman om försmådda kvinnor, som måste vandra en lång och plågsam väg för att finna sin rätta brudgum. Tänk t ex på Amor och Psyke i Apuleius roman Den gyllene åsnan. (Apuleius var en romersk författare, född omkr. 125 e.kr.) Varje tolkning är en spegelbild av tolkarens inre och tolkningen kan bara resultera i en tentativ tolkningshypotes. I en del antika gnostiska skrifter förekommer vidare Sofia, den grekiska sinnebilden för gudomlig visdom. Om henne finns många berättelser. Hon var yngsta dotter till en gud kallad Avgrunden, men hon visste inte själv vem som var hennes far. Hennes besinningslösa längtan att lära känna honom bringade henne både nöd och lidande. Hon höll på att förgås i materiens mörker och måste be om förlösning. Denna bild av den vilsegångna Sofia förekommer inte bara under senantiken. I den kabbalistiska judiska traditionen finns t ex den kringirrande Shekina. I de fall vi vet vilka som är författare till dessa skrifter, är de män. Mannen har, som alla nuförtiden vet, en omedveten feminin sida i sitt psyke.* Jung kallar den anima och berättelserna om försmådda och misskända kvinnor beskriver ofta hur rationella och patriarkaliska män förhåller sig till denna sida hos dem själva, hur de undertrycker sina känslor och det lättrörda i sitt inre. Men å andra sidan finns det ju sagor, som verkligen tycks syfta på kvinnors problem och vi måste alltså fundera över i vilket förhållande mannens anima och den verkliga kvinnan står till varandra. Verklighetens kvinna påverkar nämligen mannens feminina sida och tvärt om. Kvinnan har en uppfostrande och omvandlande effekt på mannens känsloliv och relationsförmåga. I synnerhet en man med utpräglad intellektuell läggning brukar vara tämligen outvecklad i dessa avseenden. Kanske han kommer hem och är trött, läser tidningen och går till sängs utan ett ord. Han tycker kanske det är onödigt att visa några känslor inför sin hustru, eftersom han inte ser kvinnan i henne och inte heller hennes kvinnliga behov. Hustrun kan kanske hjälpa honom att differentiera sina känslor genom att hävda sin rätt mjukt och varsamt och därmed lära honom något om hans egen feminina sida. Mannens anima har lånat många drag av hans mor, den första kvinnan i hans liv, och därför har han ofta svårigheter att uppfatta hustrun som skild från sin bild av modern. Kvinnor kan också påverkas av en mans anima-projektioner. När de uppför sig på ett visst sätt, noterar de mannens reaktioner, om han blir illa berörd eller tvärtom. Det finns kvinnor som då försöker forma sig i enlighet med mannens förväntningar. T o m små flickor kan komma på, att om de anpassar sig till faderns anima, kan de få vad de vill av honom. Sådana små pappas flickor brukar då kunna utmanövrera sin mor, som kräver att de ska ha rena naglar och sköta sig i skolan. De säger pappsen så rart att han genast faller för dem. De lär sig att utnyttja mannens anima genom att försöka likna den. Sådana forts sid 13 * Fotnot I taoistisk fi losofi använder man begreppen yin (den feminina principen) och yang (den maskulina principen) som beteckningar för de kosmiska principer som styr världen. Den individuella psykologiska motsvarigheten i jungiansk psykologi är anima, som beteckning för den i regel omedvetna feminina principen hos en man, och animus, som den i regel omedvetna maskulina principen hos en kvinna. 9

10 C G JUNG och den jungianska psykologin av Håkan Raihle Den motvillige centralfiguren inom den jungianska psykologin är naturligtvis Carl Gustav Jung, prästson från Kesswill i Schweiz, född 26 juli 1875, med en inte alldeles problemfri barndom. Man kan kalla honom motvillig eftersom han i något sammanhang lär ha suckat: Tack och lov för att jag är Jung och inte jungian. Håkan Raihle, civ.ek. DHS, psykolog och jungiansk terapeut med privat praktik i Solna sedan 1983, är direktor för IDP Institutet för Drömpsykologi, där han undervisar och är ansvarig för institutets forskningsprogram. Det finns även andra citat som tyder på att han var tämligen missnöjd med vad hans efterföljare, de s.k. jungianerna, gjorde med hans vetenskapliga arv. Så skriver han t.ex. i ett brev: There have been so many pupils of mine who have fabricated every sort of rubbish from what they took over from me. (Letters I:518, 1949) I omvärldens ögon har C G Jung alltid varit en kontroversiell figur. Han har kallats ockultist, falsk profet, teosofisk sektledare, guru, mystiker, alkemist, charlatan, rasist, nazist, polygamist och bedragare men också filosof, gnostiker, helare, poet och han är otvetydigt en av förgrundsfigurerna i tillkomsten av den moderna djuppsykologin. Många har en alldeles bestämd uppfattning om vem och vad Jung var, men när man hör olika människors uppfattningar om honom, kan man inte tro att de beskriver samma person. Det har skrivits många biografier om Jung och just när det gäller dessa tycker jag att det blir uppenbart att författarna har skapat sin egen Jung som de beskriver i biografin. Och visst är det så vi alla gör. Vi skapar oss en bild av någon utifrån vårt subjektiva urval av mer eller mindre tillförlitlig information och våra erfarenheter. Jag skulle vilja beskriva honom som en vetenskaplig sökare med ett oerhört brett intresseområde, nämligen det mänskliga psyket och alla dess yttringar och manifestationer. Det han söker är svar på hur vi människor är funtade, och det leder honom in på för samtiden kontroversiella områden, t.ex. hur sambandet mellan ande och materia kan se ut, hur det kan komma sig att människor ser flygande tefat, psykets religiösa dimension och vår civilisations framtid. På den negativa sidan tycker jag mig kunna konstatera att hans analys av det världspolitiska skeendet ibland har varit bristfällig och hans uppenbara politiska naivitet i kombination med hans obenägenhet att tydligt ta ställning i vissa frågor ligger honom fortfarande i fatet. Oavsett hur man ser på honom, så har han lämnat avtryck i vår kultur på mångahanda områden, men jag tror att på psykologins område är det upp till efterföljarna att efter bästa förmåga skilja agnarna från vetet och uppdatera våra förklaringsmodeller i takt med att ny kunskap tillförs psykologins område, även från forskningen inom närliggande områden, t.ex. biologi, neurologi, genetik, kognitionsvetenskap och evolutionsteori. Jag har senare många gånger försökt analysera vad det kan ha varit i mitt möte med den jungianska psykologin som attraherade mig så starkt. Jag hade inte tillräckliga kunskaper om jungiansk psykologi för att kunna ta ställning på saklig grund, så det måste ha handlat om något annat. There have been so many pupils of mine, who have fabricated every sort of rubbish from what they took over from me. (C G Jung) Jag tror att det var framför allt två faktorer som bidrog: 1. Upplevelsen av igenkännande i de starkt förenklade men fantasieggande förklaringsmodeller som förmedlades till mig via litteratur och andras erfarenheter. Jag fick höra talas om den hemska skuggan som man måste möta, jag fick höra berättas om den väna Anima som måste befrias från modershäxan, och över alltihopa vakade det allseende och trygghetsskapande Självet i sin visdom. 2. Den numinösa karaktären av mitt eget möte med det omedvetna. Det var en upplevelse av religiös karaktär, kanske kan man tala om en frälsningsupplevelse eller om en förälskelse. I vilket fall fick Jung bära en starkt idealiserande projektion från min sida. Men som alla vet brukar den typen av idealiserande överföring efter en tid övergå i ett kraftigt avståndstagande. Och visst har det i- bland känts som om jag skulle vilja sparka ut Jung ur min tillvaro, men vår relation har trots detta motstått alla prövningar i snart 35 år och det känns som om vi kanske har hittat fram till något som skulle kunna vara livet ut, en relation som kan inrymma oss båda med alla våra mänskliga brister. Och en av anledningarna till detta tror jag man kan finna i Mysterium Coniunctionis, där Jung skriver: Alla sanningar förändras, och endast det som förändras kan förbli sant. (CW14: 503) Han sjunger alltså osäkerhetens och föränderlighetens lov i detta korta citat och han betonar vikten av att aldrig låta sig snärjas i dogmatiska bojor. Alla sanningar har med andra ord ett bäst före -datum och om vi inte respekterar detta stelnar vi som saltstoder i öknen. Men om man tar det på allvar, så menar jag att relationen till Jung och den jungianska psykologin kan förbli både levande och närande. Vi måste alltså i Jungs efterföljd, vara beredda att ompröva våra omhuldade förklaringsmodeller, när ny kunskap och nya insikter erbjuder en möjlighet att formulera nya modeller med högre förklaringsvärde. Den jungianska psykologins extrema öppenhet för det mänskliga psykets alla yttringar kräver å andra sidan av oss att vi har ett aktivt kritiskt förhållningssätt för att undvika att vi hamnar i ockult vidskepelse eller i sekteristisk dogmatism (det som kallas jungianism). Herakleitos (grek filosof, ca 500 f.kr.) lär ha sagt att man inte kan bada i samma flod två gånger. Likt flodens vatten flyter livet förbi oss och denna föränderlighet kräver motsvarande föränderlighet hos oss, om vi vill förbli levande. Men vi kan inte, likt livet självt, befinna oss i konstant förändring, i varje fall inte om vi vill fungera som medvetna individer i en gemensam kulturmiljö. Såväl biologiskt som psykologiskt är vi konstruerade så, att vi söker stabilitet och finner trygghet i det oföränderliga. Jag föreställer mig att vi bara kan hantera denna motsättning genom att vi tillåter oss att pendla mellan Chaos och Struktur, och forts nästa sida 10

11 forts fr föreg sid: C G JUNG... ju bättre vi kan uthärda den otrygghet och kanske till och med ångest som hotar oss i Chaos, desto smidigare sker våra övergångar och därmed vår utveckling. Jung som psykiater Jung började sin läkarbana på Burghölzli, ett mentalsjukhus strax utanför Zürich, och här utvecklar Jung också sina tankar kring schizofreni (på den tiden daementia praecox), han utvecklar tänkandet kring psykosens psykologiska ursprung och lägger därmed grunden för den psykoterapeutiska psykosbehandlingen. Utifrån sina associationsexperiment utvecklar han också sin komplexteori som kommer att bli en av grundstenarna i den jungianska psykologin. Han blir centralfigur i den s.k. Zürich-skolan som får en mycket framträdande roll i psykiatrins utveckling. Burghölzli blir ett centrum för den tidens psykoanalytiskt intresserade psykiatriker och det var dit man sökte sig i långt större utsträckning än till Wien och gruppen runt Freud. Och det blir också här på Burghölzli som den psykoanalytiska rörelsen blir etablerad. Freud skriver själv: Zürich-skolan blev kärnan i kampen för att vinna erkännande av den analytiska behandlingsmetoden. Där fanns också den enda möjligheten att utbilda sig och att praktisera den nya behandlingsformen. De fl esta av mina efterföljare och medarbetare vid den tiden hade kommit till mig via Zürich, även de som geografi skt hade närmare till Wien än till Zürich. (On the History of the Psychoanalytic Movement, SE14, sid 27) Jung som psykolog Den nya psykologin Jung betraktade sig som vetenskapsman, och han beskrev sig själv som psykolog i första hand, om än med intressen som sträckte sig långt utanför de traditionella ramarna för den tidens vetenskapliga studier. Men den vetenskapliga disciplinen psykologi, som man runt förra sekelskiftet försökte etablera och utveckla blev blott till namnet ett sammanhållet ämnesområde. En tysk psykolog, William Stern, skriver år 1900 om den tidens olika psykologiska riktningar att de talar olika språk och den bild av psyket som de målar upp innehåller så många olika färger och deras respektive penselföring är så speciell, att man inte ens kan urskilja att det är samma motiv de återger. (Stern, W.:Die psychologische Arbeit des neunzehnten Jahrhunderts, Zeitschrift für Pädagogische Psychologie und Pathologie, del 2, sid ) År 1909 försökte man på en internationell psykologkongress i Geneve att skapa en gemensam terminologi för hela området psykologi. Detta sker parallellt med ansträngningar runt om i Europa och Ryssland att anamma esperanto som ett gemensamt språk, och esperanto introducerades också på psykologikongressen 1909 som ett alternativt kongresspråk. Dessa ansträngningar att åstadkomma ett gemensamt psykologi-språk kom skändligen på skam och projektet övergavs. Men problemet kvarstår alltjämt och har t.o.m. förvärrats och de missförstånd som uppstår bidrar naturligtvis till ytterligare fragmentering av ämnesområdet psykologi. Den jungianska psykologins historia För sammanhangets skull måste vi placera in Jung i de strävanden som dominerade inom disciplinen psykologi. Jung var mycket aktiv i ansträngningarna att forma och utveckla en sammanhållen disciplin, men hans tankar gick utanför dessa ramar. Han såg nämligen psykologin som den grund alla andra vetenskapliga discipliner måste vila på, d.v.s. det finns en psykologisk aspekt i all vetenskap (och på alla andra områden också). Allt upplevs och formuleras via det mänskliga psyket och Jung menade att psykologin var den enda vetenskapsgren som kunde komma till rätta med den subjektiva faktor som betraktades som en störning inom de andra vetenskapliga disciplinerna. För den som haft privilegiet att möta Jung själv, är det en oerhörd besvikelse att ta del av de otillräckliga och förenklade tillämpningar av Jungs teorier som hans efterföljare har publicerat. (H Ellenberger) Till en början använde han namnet Analytisk psykologi som samlande beteckning på sin psykologi, men på 1930-talet övergick han till att tala om Complex psychology. De flesta trodde, och tror fortfarande, att han med detta ville sätta sin komplexteori i centrum, men med beteckningen complex psychology ville han markera att hans psykologi beskriver komplexa dynamiska system, till skillnad från bl.a. behaviorismens betingningar och reflexer. Det faktum att Jungs eget namn på sin psykologi inte slog igenom bland jungianerna, d.v.s. de människor som utgav sig för att arbeta i enlighet med hans teorier, tolkar Sonu Shamdasani (nutida psykologihistoriker) som ett tecken på hur stort avståndet redan hade hunnit bli mellan upphovsmannen Jung och hans efterföljare. År 1936 skriver Toni Wolff, med Jungs välsignelse kan man förmoda, att Jung med beteckningen complex psychology avsåg sin psykologiska teori, medan beteckningen analytisk psykologi skulle reserveras för den terapeutiska behandlingen, d.v.s. den jungianska analysen. ( The Cultural Significance of Complex Psychology ). Numera har vi valt bort såväl complex psychology och analytisk psykologi som beteckningar, därför att ingen längre vet vad man menar när man använder dem. Vi talar i stället om jungiansk psykologi resp jungiansk analys. Det finns något väldigt paradoxalt i hur jungianerna relaterar till Jung på denna tid. Å ena sidan använder man sig av hans teoretiska begrepp och teorier lite hur som helst, å den andra använder man sig av hans namn som en kvalitetsstämpel (i synnerhet i USA) och han blir också föremål för en devot dyrkan i vissa kretsar. Henri Ellenberger ( , schweizisk medicinhistoriker och psykiatriker) beskriver ett besök vid Jung-institutet i Zürich (1953) på detta sätt: Ingenstans har jag funnit en plats som i så hög grad förmedlar intrycket av en teosofi sk sekt som C G Jung Institutet i Zürich. Jag har aldrig upplevt en kultplats där Mästaren förhärligats och dyrkats så intensivt. Samtidigt ägnar sig många av hans lärjungar öppet åt astrologi, ockultism och spådomskonst. (Henri Ellenberger: La Psychiatrie suisse VI, sid 306) Detta är Ellenbergers beskrivning av Jungs efterföljare, och denna beskrivning avviker dramatiskt från hans beskrivning av Jung själv: För den som haft privilegiet att möta Jung själv, är det en oerhörd besvikelse att ta del av de otillräckliga och förenklade tillämpningar av Jungs teorier som hans efterföljare har publicerat. (Idem, sid 154) Michael Fordham, en av de jungianska centralfigurerna i England hade redan 1942 uppmärksammat vad som höll på att hända i jungianska kretsar och han uppfattade de här tendenserna som rakt motsatta Jungs egen uppfattning och önskan: Det blev tydligt att man höll på att förvandla jungiansk psykologi till en kvasireligiös kult, vilket var rakt motsatt Jungs strävanden, så som jag uppfattade honom, både genom vår personliga kontakt och genom hans böcker. (Explorations into the Self, sid 2) *** När det gäller den jungianska psykologin är utvecklingen precis likadan som inom ämnesområdet psykologi i stort, om än med några decenniers eftersläpning. Shamdasani skriver: Att idag betrakta jungiansk psykologi som en sammanhållen enhetlig psykologi är en anakronism. (Jung and the Making of Modern Psychology, sid 14) forts sid 16 11

12 forts fr sid 8: KÄNSLA OCH... innehållet på det här viset, genom den symboliska gestaltningen, har kunnat knytas an till jaget har livet över huvud taget också vidgats. En av Jungs definitioner av symbol är att den fungerar just som en transformator av psykisk energi, från en lägre till en högre form, men han menar också att symbolen är det bästa uttrycket för något inte helt känt. Jaget har alltså inte helt tillskansat sig det omedvetna innehållet i och med gestaltningen i så fall vore det helt känt utan jaget förhåller sig till innehållet via det symboliska uttrycket. För Jung är jaget aldrig synonymt med psyket som sådant, utan det omedvetna har en egen verklighet med egna föremål och lagar. Den världen och dess självständiga liv kan jaget aldrig göra anspråk på med mindre än att det får katastrofala följder för jaget, till exempel i form av en psykos. Meningslöshet förhindrar livets fullhet och betyder därför sjukdom. Mening gör däremot mycket, kanske allt, möjligt att uthärda. Ingen vetenskap kommer någonsin att ersätta myten, och ingen myt kommer någonsin att kunna skapas av vetenskapen. C G Jung Hälsa innebär snarare att förhålla sig till denna psykiska, inre värld och att aktivt hjälpa till där den vill komma till utryck. Då finns en löpande dialog mellan medvetet och omedvetet som till syvende och sist är individuationens medium. All utveckling sker emellertid inte genom djupa kriser och tandagnisslan. För efter en genomgången kris kan ju livet fortsätta, och vad vore det för poäng med det hela om livet efter allt lidande bara gick sin gilla gång, som vi talade om ovan? Ett resultat av en överstånden kris är ofta att själva synen på livet så att säga kalibreras. Man är inte densamma och man har inte längre samma förväntningar på livet. Många gånger fördjupas känslan och man nöjer sig med mindre och har större nöje av mindre man blir helt enkelt mer ödmjuk. Gunnar Ekelöf brukade framhäva vikten av att gå genom ekluten i sina brev och dikter, och han kallade sig ibland för Gunnar Ekelut, på skämt fast med ett korn av allvar med skyhög densitet. Samtidigt finns ju också vad man kallar levnadsglädje. Allt det som lockar och förtjusar och känns bra. Även i detta ligger en potential för utveckling. Joseph Campbell är känd inte minst för sin devis follow your bliss, som brukar översättas med följ din lust eller bejaka din glädje. Det är en uppmaning att, fyrkantigt uttryckt, göra det som känslofunktionen tillmäter värde, att helhjärtat ägna sig åt det som känns rätt och roligt. Kanske har vi en tendens i vårt psykologiserande tidevarv att glömma bort denna enkla sanning, som alla barn lever ut med liv och lust men som vuxna sneglar på med misstro. Helt fel har man å andra sidan inte som misstänksam vuxen. För vad är det som får mig att tycka just det eller det är så roligt? Det behöver ju inte vara min innersta sanning som säger det, det kan lika gärna vara ett komplex som talar, eller en inre instans som vill min undergång! Hur ska man kunna avgöra skillnaden och veta vad som är vad? Tack och lov kan livet inte levas efter idiotsäkra recept. Man får helt enkelt lov att pröva och se, enligt principen trial and error. Risktagning är en ofrånkomlig del av livet. Det finns inga garantier, det kan gå fel, men livet blir en ökenvandring om inga risker tas. Det gäller inte bara unga utan människor i alla åldrar. Jung skriver: Ondskans demon är rädslan, negationen, fi enden som reser sig mot livet och förringar varje stordåd, som genom ormens bett ingjuter svaghetens och ålderdomens gift För hjälten är rädslan en utmaning och ett kall, ty bara djärvhet kan befria från rädslan. Och om risken aldrig tas, har man på något sätt förgripit sig på själva meningen med livet och hela ens framtid är dömd till en hopplös tristess, till en kvävande gråhet som bara lyses upp av irrbloss. (CW5: 354) Ibland vet man att man är på rätt väg. Man bara vet det. Campbell formulerar det så här: Bejaka din glädje! Det fi nns något inom dig som vet när du når medelpunkten, som vet när du är på rätt väg eller om du har gått vilse. Om man överger den rätta vägen för pengar, ja, då har man förlorat sitt liv. Men om man stannar kvar i mitten, i sitt centrum, och inte tjänar några pengar, ja, då har man i alla fall sin lycka. Individuation är att leva det symboliska livet på sitt helt unika, individuella sätt. Det innebär inte minst att ta emot emotionernas kaos och försöka ge gestalt åt den energi som emotionerna signalerar, för att också, med känslan, kunna utröna vilket värde som döljs däri ett värde som kan omplanteras i verklighetens jord. Eftersom känslan är en subjektiv process Annonsera i CJP NYHETSBREV (ISSN , upplaga ex) Kontakta oss för information, kostnadsuppgifter och bokning eller annons@cjp.se handlar det inte om värden som gäller för alla, men som i bästa fall kan komma likasinnade till godo. Men där kommer också psykologin som teoretisk konstruktion till en gräns, för även om den kan säga något om hur dessa processer i allmänhet går till, kan den aldrig förutse deras individuella utfall. Värden har med världsåskådning att göra, med vår syn på livets mening och vår helt individuella myt. Jung igen: Behovet av mytiska utsagor är tillfredsställt om vi har en åskådning som framspringer ur den själsliga helheten, nämligen samverkan mellan medvetandet och det omedvetna. Meningslöshet förhindrar livets fullhet och betyder därför sjukdom. Mening gör däremot mycket, kanske allt, möjligt att uthärda. Ingen vetenskap kommer någonsin att ersätta myten, och ingen myt kommer någonsin att kunna skapas av vetenskapen. (Mitt liv, sid 305) Erik Nisser ÄR DU ÖVER 65 OCH INTRESSERAD AV DRÖMMAR? Läs mer om Forskningsprojekt 65+ på sid 18! JULBOK DEN KRISTNA ARKETYPEN (Edward Edinger) CJP:s julpris 50 kr/st (porto tillkommer) Gäller endast t.o.m. 31/1, 2008 förutsatt att lagret räcker så länge *** Den kristna arketypen Hft, 138 sid, rikt illustrerad, med index, och bibliografi. Sv övers Marianne Blom. Jungiansk fackgranskning: Håkan Raihle. ISBN Ord pris 136 kr. GOD JULLÄSNING önskar vi på CJP! För beställning

13 forts fr sid 9: FOLKSAGANS... kvinnor kallar vi anima-kvinnor. Risken är att de förlorar sig själva och när de inte får eller kan spegla en mans reaktioner upplever de sig som identitetslösa, som om de inte är någon alls. Jag kände en gång en kvinna som hade mycket klena och svaga vrister. Hennes man ville gärna att hon skulle ha högklackade skor och fast läkarna avrådde henne plågade hon sig ändå med sina höga klackar. En kvinna som gör så är rädd att mista mannens kärlek och därmed sin egen existens. Andra kvinnor kan däremot reagera polärt mot mannens anima-projektion och visar tydligt att de är annorlunda. Dessa reaktioner kan vara såväl positiva och i överensstämmelse med hennes egen personlighet, men också negativa så att de faktiskt fjärmar henne från henne själv. På en mer primitiv nivå kan det t o m bli så att det inte går att skilja kvinna och anima åt. Mannen anar inte att hans fru inte alls är som den bild han har av henne, och hustrun märker inte om hon spelar en roll eller om hon är sig själv. I vår kristna kultur med dess starka patriarkaliska tradition saknas en religiös feminin symbol. Jung sade en gång att kvinnan inte är företrädd i överhuset. Maria-kulten kan inte ersätta denna saknade gudinnebild. På så sätt försummas mannens anima-sida och den verkliga kvinnan känner sig ofta osäker om sin egen natur. Hon väljer då ett primitivt och instinktivt sätt att leva, håller fast vid det och skyddas på så sätt från de negativa projektioner som utgår från kulturen. Hon blir till en dunkel, primitiv urmoder, en Xantippa, eller också faller hon offer för sin egen inre maskulina sida, som Jung kallar animus, och bygger upp en falsk självbild som kompenserar hennes inre osäkerhet. I matriarkala samhällen, som t ex i Sydindien, känner sig kvinnor däremot trygga i sin egen kvinnlighet. De vet sin betydelse och att de är olika männen utan att vara dem underlägsna. I lugn och ro kan de vara sig själva och göra sig gällande utan att ifrågasättas. Hos oss är kvinnorollen på väg att förvandlas. Denna utveckling är förmodligen en följd av tusentals enskilda reaktioner, som under århundradens lopp vuxit sig starka och nu brutit fram som en mäktig rörelse. Möjligen har den bitterhetskänsla över att vara försummad och utan värde, som många kvinnor upplevt, bidragit till den kollektiva kvinnoemancipationens utbrott i början av nittonhundratalet. Ändå visar det sig att dagens kvinnor ofta är mycket osäkra på vad det egentligen innebär att vara kvinna. Därför tycker jag det är viktigt att undersöka de mönster som förekommer i våra folksagor. Det har redan sagts att kvinnofigurer i myter och sagor både kan skildra en verklig kvinnas problem och den feminina sidan hos en man. Men det finns många olika schatteringar, antagligen beroende på hur mycket sagoberättarna har lagt in av sig själva i sina berättelser. Vi kan aldrig med säkerhet avgöra om en tolkning är mer adekvat än en annan, varför jag rekommenderar att man är öppen för båda möjligheterna, även om det komplicerar tolkningsarbetet. Vi måste också fråga oss vem som är hjältinna i en saga eller vad hon föreställer. Är hon en verklig kvinna? Man brukar ofta säga att myterna är gudarnas historia och sagorna de vanliga människornas. Mot denna teori talar det faktum att de inblandades namn i vissa sagor helt klart anspelar på gudar. I många törnrosaversioner heter t ex barnen Sol och Måne eller Dag och Skymning. Eftersom sol och måne knappast kan ha en mänsklig mor kan man inte bygga upp en teori om myter och sagor som grundar sig på denna skillnad. Psykologiskt sett vet vi att det i både myter och sagor handlar om arketypiska mönster, som ytligt betraktade har mycket lite med människor att göra. Det handlar om symboliska gestalter och vad de står för måste vi ta reda på. Anima-kvinnor riskerar att förlora sig själva och när de inte får eller kan spegla en mans anima, upplever de sig identitetslösa och icke existerande. Om vi verkligen vill förstå detta, måste vi fråga oss varför man hos ett folk ibland berättar historier där personerna bär gudanamn och varför personerna i andra berättelser har alldeles vanliga namn som Hans eller Peter. Först och främst beror det på att folk inte ser någon större skillnad på den officiella religionens upphöjda gestalter och andra symboliska figurer. Man säger du till både Gud och helgonen medan man däremot kan tala till kon som till ett högtstående väsen, och något annat skulle vara ett helgerån. En gång hade jag som patient en kvinna som vuxit upp i en mycket primitiv miljö. Hon led av märkliga hörselhallucinationer och hennes drömmar hade ett klart arketypiskt innehåll. Hon arbetade som städerska och var så grälsjuk att människor hade svårt att stå ut med henne. Emellertid var hon en verkligt from människa som tog sina sällsamma upplevelser på allvar och föraktade dem inte som en del schizofrena kan göra. När hon till slut började berätta, återkom hon ofta till en dröm och fick det att låta som om den varit en verklig händelse. För att stärka hennes medvetenhet och få henne tillbaka från den omedvetna världen, sa jag: Jo, men det var en dröm. Och det höll hon alltid med om. Hon var inte så förvirrad att hon inte kunde skilja mellan dröm och verklighet. Men sedan jag avbrutit henne, förmådde hon inte fortsätta sin berättelse. Hon reagerade som en konstnär som blir störd under sitt arbete. Återberättandet av drömmen upplevde hon tydligen som en sorts skapelseverk. Denna kvinna berättade märkliga historier precis som om de varit verkliga och här har vi ett exempel på hur en saga kan uppstå. Några sagor kan stamma direkt ur en dröm, andra ur skapande fantasier, precis som riktiga diktverk. I båda fallen finns dock källan i det omedvetna. Det är därför som många sagor slutar med ett uppvaknande ur ett drömtillstånd. Det finns en fransk saga som slutar så här: Tuppen gol kuckeliku, morgonen är här och min saga är slut. Eller det kan låta så här: Det blev ett ståtligt bröllop med mycket mat och dryck, men jag var i köket och fick ingenting. Kocken gav mig en spark i baken och nu sitter jag här och berättar för er. Åhöraren chockas och kastas tillbaka till verkligheten. I zigenarsagor kan det heta: De gifte sig och levde lyckliga i alla sina dar, men jag arma sate är så hungrig att magen skriker.ª Sedan skickas hatten runt för att berättaren skall få lite pengar. Sådana formuleringar påminner åhörarna om att det inte är vanliga människor och deras öden som sagorna handlar om. Man vet mycket väl att både storyn och personerna tillhör en annan dimension som vi kallar det omedvetna och som är något helt annat än vår medvetna verklighet. På en primitiv nivå förekommer en diffus kontakt med det omedvetna. Skådeplatsen saknar en fast gränsmarkering. Det finns heller inte någon riktig gräns mellan sagogestalterna och ett folks religiösa föreställningar. Sagans religiösa bilder liknar ofta den officiella religionens. Men ibland finns där också s k kompensatoriska begrepp, som motverkar den medvetna världens inskränkthet, berikar den eller strävar efter att komplettera den. Min städhjälp berättade ibland om sina drömmar och det fanns en hel del traditionell kristendom i dem. Gud Fader uppträdde t ex och talade till henne. Det han sa motsvarade det hon lärt i kristendomsundervisningen. En gång såg hon en stilig manlig gestalt. Han stod bredvid henne och sade: Du måste måla det grönt för att rädda dig själv och mänskligheten. Hon svarade att hon inte kunde men rösten fortsatte: Jag ska hjälpa dig. Sedan hon målat fick hon som belöning komma ner från den bergstopp där hon satt. När jag frågade vems röst det kunde ha varit, svarade hon att det var den helige Andes. Mannen i drömmen passade faktiskt in på den allmänna föreställningen om den helige Ande och hon kunde ögonblickligen identifiera honom trots att det inte fanns någon antydan om det i själva drömmen. Om hon tillhört en annan religion skulle mannen förstås fått ett annat namn. Men ibland tycks en drömfigur inte alls passa in i ramen för våra kollektiva symboliska bilder eller föreställningar. I fall en gudinna som bär moder jords drag och är lika anskrämlig som Baubo förekommer i en dröm, kan en katolik forts nästa sid 13

14 forts fr föreg sida: FOLKSAGANS... givetvis inte kalla henne jungfru Maria. Men Maria är vår enda representant för en numinös kvinnlig gestalt och alltså kallar vi henne helt enkelt för moder eller skapar ett fantasinamn av något slag, t ex Flädermor. Men det är inget riktigt namn och den som bär det dyrkas inte som en gudom. Sagorna har som jag nämnt sin grund i en individs inre upplevelser och låter sig inte infogas i en kulturs répresentations collectives. Sagorna ger oss alltså i högre grad än myterna en inblick i det omedvetnas kompensatoriska funktion. Vad är det då som inte kommer till uttryck i kulturens kollektiva symbolik och som det omedvetna därför vill få oss att förstå? Sagorna berättar ofta ganska förskräckliga saker om kända personer i vår religiösa tradition. Om Herren Jesus själv berättas bl a en del historier där han uppför sig illa. Så får t ex Petrus en gång i hans ställe ta emot stryk av en gästgivare. Petrus är ju alltid lite naiv och blir lätt utsatt för sådana övergrepp. Folksagans hjälte eller hjältinna är en modell för hur jaget skall förhålla sig för att på bästa sätt stödja individuationsprocessen. Ett annat exempel finns i en tjeckisk saga där en gammal stackars gubbe sitter uppe i ett träd och måste få hjälp att komma ner. I slutet visar det sig att den darrande gamle mannen är Gud själv. Tänk bara, Gud som en hjälplös gubbe som inte kan ta sig ner från ett träd! När det dessutom är en flicka som måste hjälpa honom ner, blir det en verkligt slående kompensation för våra medvetna föreställningar om Gud! Ibland blev min städhjälp rasande på Gud. Hon sa att han var avskyvärd han rände efter fruntimmer och ibland måste hon rentav kasta ut honom ur sitt sovrum. Då sa hon: Nu har Gud kommit mig för nära igen! Enligt henne bar han sig oanständigt åt och spelade henne en massa spratt, och hon hade å sin sida fått för sig att hon måste ge igen för att få ro. Vad skulle månne en präst säga om det? I sagorna blir våra répresentations collectives inte bara förvrängda utan ibland helt förvandlade. I de ovannämnda sagorna framställdes Kristus som en simpel trixter och Gud som en hjälplös gubbe. Gränsen mellan det gudomliga och det mänskliga suddas ut. I psykologiskt språkbruk är en gud alltid en gestaltning av ett arketypiskt mönster, en reaktion eller ett beteende, som har sin grund i instinkterna. Modersarketypen, den biologiska grunden för moderskomplexet, utgår givetvis från moderskapet, arketypen för coniunctio hänger samman med sexualiteten etc. Ares eller Mars är en gestaltning av vår aggressiva drift och försvarsvilja. I djurvärlden är självförsvar, aggression och rädsla en viktig del av livet, liksom hos oss. Alla gudabilder kan alltså sättas i relation till någon aspekt av en instinktsmässig reaktion. Varje arketypiskt mönster är laddat med (eller sammankopplat med) energi en ibland explosiv laddning som är okontrollerbar. Gudarna befinner sig alltså antingen en smula över eller under den mänskliga nivån. Grekerna fann en del av sina egna gudar anstötliga eftersom de uppförde sig som djur. Stoikerna försökte med olika filosofiska argument förklara detta inom ramen för sin filosofi. Till modergudinnans och liknande gudomars väsen hör att i gränslösa känsloutbrott ge uttryck för livets höjdpunkter, men de kan också förebåda katastrofer. Den indiska modergudinnan Kali får t ex blodtörstiga raseriutbrott. Också hennes egyptiska motsvarighet Sekhmet uppförde sig ibland på samma sätt. Indierna klarar sådana paradoxer, men för oss blir de problem. Från början betydde ordet sacré både helig och förryckt även hos oss, och i franskan finns fortfarande både ett gott och ett ont sacré. Sagans hjälte eller hjältinna kan sägas vara en modell för hur det jag, som skurits av från sina rötter, skulle eller borde förhålla sig för att på bästa sätt stödja den mognads- och självförverkligandeprocess som finns inplanterad i alla människor och som Jung kallar individuationsprocessen. Denna modellgestalt har å ena sidan gudomliga drag som ett arv från den inre omedvetna helhet som jaget sprungit ur. Å andra sidan bär hjältefiguren också vanliga mänskliga drag eftersom han eller hon ju är en sorts modelljag som läsaren eller lyssnaren utan vidare skall kunna identifiera sig med. Sagohjältarna tjänar som förebilder under en kommande utvecklingsfas ungefär som en storebror, lokförare eller pilot för ett barn. Deras öden visar i allegorisk form hur man genom att uppföra sig på ett visst sätt kan klara av en del av de problem av mera allmän karaktär som vi kan möta under livets gång. Det är naturligt att unga människor vill efterlikna sina idoler. De blir förebilder för ett annat sätt att leva och handla. Också sagohjältar/hjältinnor fungerar som förebilder när man måste klara av inre nödsituationer. Men jaget har många olika funktioner. Varje saga belyser därför i regel bara en viss aspekt ofta just den som saknas i den kollektiva situationen vid den aktuella tidpunkten. Ett förunderligt exempel på detta är en av vår egen kulturs hjältebilder, Guds Son. En hjälplös man på ett kors utgör i vår kultur religionens centrala gestalt, en man dömd till lidande och passivitet. Just honom tillägnar västvärldens aktiva, uppstudsiga människor vördnad och tillbedjan, just denna gestalt behöver de som föremål för sin meditation. De flesta svårigheter, också neurotiska och psykotiska besvär, hänger ihop med att jagets förhållningssätt inte överensstämmer med psykets behov i ett helhetsperspektiv. Den strida strömmen av impulser från det omedvetna kan inte tas emot av jaget på grund av dess alltför begränsade eller alltför ensidiga inställning. Därför är det en av människans viktigaste uppgifter att utveckla en jag-attityd som medger ett samspel med vårt kompensatoriska omedvetna och psykets instinktiva grund. I folksagorna finner vi berättelser om hjältar och hjältinnor vars bedrifter är det omedvetnas försök att visa upp ett jag som kan fungera som ett ideal och en förebild. Hjälten visar alltså upp en jag-aspekt som motsvarar psykets krav. Hjälten frälser landet ur ofruktbarhet och utvecklar dess vitalitet. Jaget är verkställare och endast genom jaget kan de psykiska potentialerna förverkligas. Om en konstnärlig människa inte inser sin begåvning och inte försöker göra bruk av sina möjligheter, finns de egentligen inte. I sagorna ges vägledning för hur Självet kan inkarneras via jaget, och utan jagets medverkan kan personlighetens potential aldrig förverkligas. Sv. översättning: Harriette Söderblom Redigering: Håkan Raihle Serien FOLKSAGANS KVINNOGESTALTER fortsätter i nästa nummer av CJP Nyhetsbrev. AKTUELL RECENSION Kassandrakvinnan, hft 184 sid med bibliogr. Sv. övers Erik Nisser och Agneta Danielsson. Jungiansk fackgranskn Håkan Raihle. ISBN Den jungianska analytikern Laurie Layton Shapira har skrivit en associationsrik analys av mytens Kassandra som en psykologisk bild för en kvinna med en tydlig splittring av personligheten och med ett hysteriskt beteendemönster. Shapira har låtit sig inspireras av några av sina kvinnliga analysander. Vi får följa dessa kvinnors väg till helande genom den analytiska processens kliniska faser... En intressant, idérik men svår bok. Gunnel Enby/BTJ 14

15 Filmseminarium OM PERSONLIGHETENS UTVECKLING En ängel vid mitt bord av Ingela Romare Från den första platsens genomskinliga mörker, innanför den andra platsens luft och ljus, skriver jag ner följande redogörelse med dess blandning av fakta och sanningar och minnen av sanningar och den är ständigt riktad mot den Tredje Platsen, där utgångspunkten är myten. Detta är de allra första raderna i en självbiografi, skriven av Janet Frame, en av New Zealands mest framstående författare. Självbiografin är skriven i tre delar: To the Is-land, An Angel at my Table och The Envoy from Mirror City. Ingela Romare är jungiansk analytiker med praktik i Malmö. I sin diplomavhandling analyserar hon Jane Campions fi lm En ängel vid mitt bord, och under vårterminen ger hon ett fi lmseminarium på Vintervägen i Solna med denna fi lm som utgångspunkt. Det är berättelsen om en liten flicka i en materiellt fattig men intellektuellt intensiv järnvägsfamilj, som försöker finna sin egen väg i livet. Hennes inre röst säger henne att vad hon verkligen vill här i livet är att bli författare. Men förväntningar omkring henne (och inom henne) säger henne att vad hon måste är att bli lärare. I denna konflikt bränner hon allt hon dittills har skrivit och ger sig av till ett lärarseminarium för att utbilda sig till lärare. Janet är en mycket känslig person och hamnar i en kris, som för henne via en psykiatrisk klinik till ett sinnessjukhus. Där tillbringar hon 8 år och blir utsatt för över 200 el-chocker. Hon är på gränsen att bli lobotomerad innan hon slutligen lyckas skriva sig ut från sjukhuset. Hon får ett pris för romanen The Lagoon, som hon skrivit på sjukhuset och överläkaren bestämmer sig för att inte försöka ändra hennes personlighet genom en lobotomioperation utan i stället hjälpa henne att lämna sjukhuset för att kunna finna sin egen väg som författare. Långsamt bygger Janet upp ett nytt självförtroende. Hon reser till Europa, hon träffar författarkollegor och konstnärer, hon får nya erfarenheter i livet och hon kan slutligen efter många svåra år våga tro på sig själv som en riktig författare. Den australiensiska filmregissören Jane Campion läste Janet Frames självbiografi och blev inspirerad av den. I nära samarbete mellan de två kvinnorna växte manuset fram som slutligen resulterade i filmen En ängel vid mitt bord. *** I seminariet Om personlighetens utveckling: En ängel vid mitt bord vill jag göra två saker: Jag vill med hjälp av filmen belysa individuationsprocessen, dvs den process i livet som får oss att växa, att mogna, att bli de som vi i djupaste bemärkelse är. Denna process innehåller, enligt C.G. Jungs beskrivning, möten med vår skugga, möten med vår animus/anima, möten med Självet, innan vi slutligen når fram till den plats inom oss och utom oss - där livet blir både rikt och enkelt på ett nytt sätt. Det andra jag vill göra i detta seminarium är att belysa något jag kallar för den kvinnliga principen i film. En ängel vid mitt bord är en kvinnas film, byggd på en kvinnas berättelse, men jag menar att den också i själva Seminarium OM PERSONLIGHETENS UTVECKLING En ängel vid mitt bord 8-9 mars, 2008 Tider: lör kl , sön kl Seminarieledare: Ingela Romare. Plats: Vin ter vä gen 29, Solna. Avgift: 2250/1800. Begränsat del ta gar an tal. Anmäl i god tid till (tel/fax) eller ks199-08@cjp.se. sitt berättande innehåller en kvinnlig princip, som innebär att det skapas en alldeles speciell - kärleksfull och respektfull - relation både till människorna i filmen och till åskådarna. Ingela Romare MÖTET Platsen, där solen möter vattnet, den lilla rörelsen i havet kastar ljuset åter. Och glädjen i mötet får luften att vibrera. Monica Åmberg 15

16 Ny grundkurs i jungiansk psykologi DEN JUNGIANSKA GRUNDEN börjar vårterminen 2009 Grundkurserna i jungiansk psykologi skall ses som en lägesrapport av ett pågående projekt. Mot bakgrund av läget inom den jungianska psykologin, som beskrivs i artikeln C G Jung och den jungianska psykologin (sid 10) må vi försöka skilja det tankeogräs, som såtts av en del av Jungs efterföljare, från vad som förefaller vara fortfarande giltiga förklaringsmodeller med jungianska rötter, samtidigt som vi vill försöka att stämma av dessa mot de tankar och forskningsresultat som vi känner till från angränsande områden, t.ex. biologi, neurologi, genetik, kognitionsforskning och evolutionsteori. Vår målsättning är att under grundkursen beskriva och diskutera de, enligt vår mening, centrala delarna av den jungianska psykologin. Vi kommer att försöka vara trogna mot Jungs egna formuleringar, så som vi uppfattar dem, och i de fall senare års forskning tvingar oss att problematisera hans formuleringar och kanske t.o.m. avvika från dem, kommer vi att redovisa detta. Söndagen 25 januari, 2009 Psykets struktur, topografi och dynamik, psykets fysiologiska grundvalar, arketyper, kulturella dominanter, komplex och jaget. Söndagen 22 februari, 2009 Det individuella psykets byggstenar: komplex och arketyper. Söndagen 22 mars, 2009 Kungen av Första Livshalvan: jag-utveckling, jag-svagheter, jag-försvar och jag-funktioner. Söndagen 19 april, 2009 Psykisk energi och symbolbildning, psyket som självreglerande system, den transcendenta funktionen, Homo religiosus, den meningssökande människan. Söndagen 24 maj, 2009 Drömmandet och drömumgänget, drömmandets fysiologiska grund, drömmandets funktion, individuationshypotesen. Söndagen 6 september, 2009 Ensamhet i tvåsamheten - om relationer och projektioner. Söndagen 4 oktober, 2009 Individuation och livscykeln, personlighetspotential och förverkligande, kollektiva livsmönster och den individuella utvecklingscykeln. forts fr sid 11: C G JUNG OCH... Han fortsätter: Den begreppsapparat som Jung utvecklade har urholkats av hans efterföljare och begreppen har använts i en mängd olika sammanhang och med helt andra innebörder och syften än de Jung avsåg. Innebörden av begreppen har successivt glidit bort från Jungs ursprungliga, och i många fall har begreppen givits en radikalt annorlunda innebörd. Dessa omdefi nitioner och glidningar har skett i det fördolda under sken av att det är Jungs teorier man återger eller vidareutvecklar i trohet mot Jungs intentioner. (Jung and the Making of Modern Psychology, sid 14-15) I sin för sin tid utmärkta bok Jung and the Post-Jungians gör Andrew Samuels en indelning av den jungianska psykologin i tre huvudriktningar: a. Den klassiska skolan, med dess betoning av tillvarons symboliska aspekt och med en tydligt religiös prägel (Marie-Louise von Franz, Barbara Hannah, Esther Harding); b. Den utvecklingspsykologiska skolan som har ett mera reduktivt, kliniskt synsätt och som inkorporerat mycket av Winnicotts och Melanie Kleins neofreudianska synsätt (Michael Fordham, Mario Jacoby, Andrew Samuels); Pris för nyhetsbrevets läsare 285:- inkl moms och frakt. Beställ på lb@metoda.se och skriv kokbok/cjp-kund Gröna hatten förlag c/o Metoda lb@metoda.se Hägervägen 40 nb Enskede c. Den arketypiska skolan, som är den minsta och kanske den mest svårtillgängliga (James Hillman, Pat Berry, Wolfgang Giegerich). Men som Shamdasani skrev, denna indelning är redan överspelad, fragmenteringen har fortsatt. T.o.m. Zürich-institutet, den klassiska skolans Alma Mater, finns inte längre i sin ursprungliga form. Efter att Marie-Louise von Franz hade dragit sig tillbaka, bröt sig gruppen runt henne ut från Zürich-institutet i början på 90-talet och bildade ett eget institut. Det som var kvar av det gamla institutet, som ligger strax bredvid familjen Jungs residens i Küsnacht vid Zürich-sjöns strand, splittrades sedan på nytt i början av det här seklet, när en stor del av utbildningsanalytikerna bröt sig ut och bildade ytterligare ett institut inne i Zürich. Och utvecklingen har varit likartad på andra håll i världen. Var skulle då Jung själv ha passat in i det här jungianska myllret? Knappast någonstans,skulle jag vilja säga, och jag tror att Jung skulle hålla med mig. Det sägs att ur kaos föds en högre ordning, men om det också gäller för den jungianska psykologin återstår att se. Håkan Raihle 16

17 Annonssidan Mind and Body GE l KROPPEN VAD DEN BEHÖVER! OCH SJÄLEN LIKASÅ! Unna dig massage och/eller drömcoaching Välj bland - avslappningsmassage - hel- eller halvkroppsmassage - kroppsterapeutisk behandling (även TENS) - drömcoaching För information och tidsbeställning: BJÖRN NILSTAM Dipl. Massageterapeut (AGI) Certifi erad massör Drömcoach under utb (IDP) Torsgatan 63, Stockholm T-stn: S:t Eriksplan eller ÄR DU INTRESSERAD AV DINA DRÖMMAR? Medlem i Drömcoaching i grupp eller individuellt Ny grupp startar vårterminen Även arbetsplatsanknutna grupper enligt överenskommelse. Föredrag om drömmande och drömumgänge För information och tidsbeställning: Erik Nisser Dipl drömcoach IDP tel DC-mottagningen Vintervägen 29 Solna. UNIVALMENNUSTA SUOMESSA Univalmennusseminaarit jatkuvat keväällä 2008 Helsingissä, Tampereella ja Vaasassa. Univalmennus on menetelmä joka elvyttää unen näkijän omia ajatuksia unensa mahdollisesta tulkinnasta. Kokopäiväseminaarit pidetään Helsingissä lauantaina 19/1, 16/2, 15/3, 12/4, 10/5 Tampereella sunnuntaina 3/2, 2/3, 6/4, 4/5, 25/5 Vaasassa lauantaina 2/2, 1/3, 5/4, 3/5, 24/5. Viiden kokopäiväseminaarin hinta on 300 euroa per henkilö. Ryhmän koko rajoittuu max 8 henkilöön. Hillevi Furtenback dipl. univlamentaja IDP Ilmottautumiset ja lisätiedot Sähköposti: hillevi.furtenback@telia.com Puh.: Kännykkä: DRÖMCOACHING I FINLAND Drömseminarierna fortsätter under vårterminen 2008 i Helsingfors, Vasa och Tammerfors. Dröm-coachingmetoden som används är icketolkande och syftar till att stimulera drömmaren till egna reflektioner och till att själv finna eventuella tolkningar av sina drömmar. Gruppen träffas för endagsseminarier i Helsingfors lördag 19/1, 16/2, 15/3, 12/4 och 10/5 Vasa lördag 2/2, 1/3, 5/4, 3/5 och 24/5 Tammerfors söndag 3/2, 2/3, 6/4, 4/5 och 25/5. Gruppens storlek är begränsad till max 8 personer. Avgift: 300 euro per person för hela terminen. Hillevi Furtenback dipl. drömcoach IDP Anmälningar och information E-post: hillevi.furtenback@telia.com Tel Mobil Vill du annonsera i CJP Nyhetsbrev? (Upplaga ex) För information Ring eller skicka ett e- postmeddelande till cjp@cjp.se ÄR DU 65 ELLER ÄLDRE OCH INTRESSERAD AV DINA DRÖMMAR? Då har du chansen att komma med i nästa etapp av vårt forskningsprojekt 65+ Projektet, som leds av fil dr Barbro Wadensten, Uppsala universitet, omfattar en inledande intervju (ca 1 tim); 7 individuella drömcoachingtimmar och 1 avslutningsintervju. Deltagandet är kostnadsfritt. Intervjuer och coaching-sessioner äger rum i våra lokaler, Vintervägen 29, Solna. Drömcoaching är en icke-tolkande metod som syftar till att stimulera drömmaren till egna reflektioner och tolkningar av sina drömmar. Ring för ytterligare information och intresseanmälan INSTITUTET FÖR DRÖMPSYKOLOGI Shantena Augusto Sabbadini är fysiker, PhD och sinolog och har arbetat tillsammans med dr Rudolf Ritsema vid Eranos Foundation, Schweiz, med forskning kring och översättning av den kinesiska visdomstexten I Ching. Förhandsinformation Ett exklusivt tillfälle att möta Shantena Augusto Sabbadini i seminariet DREAMS AND THE I CHING 7-9 november, 2008 KS Dreams and the I Ching (öppet seminarium på lättförståelig engelska, tim). Sem.ledare: Shantena Sabbadini. Tid: 7-9/11 (fre kl , lör kl , sön kl ). Avgift: 4000:-/3400:- Detta är ett unikt tillfälle att arbeta tillsammans med dr Sabbadini. Seminariet ger en första inblick i hur man konstruktivt kan använda I Chings texter för att fördjupa den medvetna insikten om vad som försiggår i den yttre och den inre verkligheten. Genom att låta I Ching fungera som en katalysator för de tankar, känslor och spontana associationer som är förknippade med ett specifikt problem man brottas med, genomgår man en process som i mångt och mycket är en parallell till ett kreativt drömumgänge, och i seminariet ges även tillfälle att undersöka de drömmar som deltagaren upplever som relevanta i samband med det aktuella problemet. 17

18 FÖRENINGEN FÖR DRÖMPSYKOLOGI SVENSKA C G JUNG STIFTELSENS VÄNNER GÖTEBORG Vårterminens drömcoaching-grupp DCG14-08 Pedagogisk drömcoachinggrupp (8 ggr á 3 tim). Drömcoach: Erik Nisser. Tid: onsdag 30/1, 13/2, 27/2, 12/3, 26/3, 9/4, 23/4 och 14/5, kl Plats: Vintervägen 29, Solna. Avgift: 2400 (medl) resp 2800:- (ej medl). Deltagarantal: max 7 personer. Bindande anmälan senast den 14/8 per tfn eller DCG12-07@cjp.se. Onsdagsklubben Onsdagsklubben är öppen för alla intresserade och träffas den första onsdagen i varje månad, kl 19. Temat för vårens träffar är Drömmens väg och vi inleder varje träff med att göra ett videobesök hos Marie-Louise von Franz och lyssna på hur hon arbetar med drömmar och sedan blir det som vanligt kaffe/te med tilltugg. Vårterminens träffar äger rum den 6/2, 5/3, 2/4, 7/5 och 4/6. Förhandsanmälan kan göras till eller till onsdag@cjp.se. Ingen avgift för medlemmar, övriga 50 kr/gång. Kurser och utbildningar Under vårterminen fortsätter grundkursen i jungiansk psykologi som planerat, och en ny kurs börjar, nämligen grundkursen i drömpsykologi som vi kallat Den kreativa människan. Under höstterminen börjar en grundkurs i jungiansk utvecklings- och person-lighetspsykologi som vi kallat Mellan Chaos och Struktur (se sid 19 för en närmare presentation av de nya kurserna). Under vårterminen 2009 börjar så ytterligare en omgång av grundkursen i jungiansk psykologi Den jungianska grunden. Samtliga kurs- och utbildningsprogram presenteras närmare på nästa sida. Öppna fristående seminarier under vårterminen 2008 Höstterminens fristående seminarier, öppna för alla intresserade, presenteras på sidorna Forskningsprojekt 65+ Drömforskningsprojektet 65+ fortsätter under vårterminen 2008 med individuell drömcoaching. De som är intresserade av att delta kan anmäla sig till (Håkan Raihle) eller 65plus@cjp.se. Deltagande i projektet är kostnadsfritt, men en förutsättning är att man är 65 år eller äldre, att man är intresserad av sina drömmar och är beredd att delta i sju individuella coaching-timmar under vår- och/eller höstterminen Coaching-sessionerna äger rum på DC-mottagningen, Vintervägen 29, Solna. Innan coachingsessionerna inleds ingår en intervju på ca en timme, då information ges om forskningsprojektet, om det gemensamma sekretessåtagandet och om drömcoaching som metod. Efter den genomförda coachingserien görs en avslutande intervju på ca en timme Deltagarantalet i projektet är begränsat och tidig intresseanmälan är därför att rekommendera. Som drömcoacher i projektet fungerar erfarna, dipl drömcoacher och utvärderingen av projektet görs av fil dr Barbro Wadensten, Uppsala universitet. Drömveckor på Mallorca För sensommaren 2009 planerar vi att upprepa succén med våra drömveckor på Mallorca (Alcudia). Deltagarantalet är tyvärr som tidigare starkt begränsat och deltagarna ordnar själva efter egen kassa och bekvämlighet resa, kost och logi. Det prel programmet består av ett morgonpass kl och ett eftermiddagspass kl med kortare föreläsningar och andra förberedelser inför kommande natts drömmar. Övrig tid disponeras av deltagarna för sol, bad, shopping eller annan avkoppling. Tillfälle för individuell drömcoaching kroppsbehandling och motion kommer att finnas, men ingår dock ej i kursavgiften. Den preliminära avgiften för en drömvecka har beräknats till kr (inkl välkomstdrink och avslutningsfest) och för båda veckorna kr. Definitivt program kommer Vårterminens tema DETTA ATT VARA MÄNNISKA Arbetet med vårprogrammet pågår, men följande seminarier är klara: Lördagen den 26 januari kl Gud, Jung och den moderna människan Seminarium med Ingela Romare, jungiansk analytiker och filmregissör om hur vi handskas med existentiella frågor i vår moderna tid. Lokal: Haga Församlingshem, Haga Östergata 30, vid Hagakyrkan. Lördagen den 23 februari kl Nyfiken på Jung? Vi vill fira att den första fullständiga utgåvan av MITT LIV, C G Jungs klassiska självbiografi nu utkommer på svenska och bjuder in till en eftermiddag i Göteborg. Medverkande: Agneta Pleijel, författare: Mina läsningar av Jungs Mitt liv, Suzanne Gieser, fil dr, samtalsterapeut: Var står Jungs teorier idag?, Gunilla Midböe, socionom, leg. psykoterapeut, jungiansk analytiker: Jung idag reflektioner kring centrala mönster i det analytiska arbetet. Både medlemmar och icke-medlemmar är välkomna. Ingen avgift. Lokal: Folkets Hus, Olof Palmes plats. Ett arrangemang i samarbete med ABF. En kväll i maj Jag och du att vara människa tillsammans med andra Seminarium med Eva Mannheimer Björkander, fil lic. Exakt tid meddelas senare på vår hemsida Lokal: Haga Församlingshem, Haga Östergata 30, vid Hagakyrkan. *** Under våren i övrigt planeras: Årsmöte (februari-mars) Två seminarier under mars-april är under planering Samtalsgrupp C G Jung Mitt liv med Berit Rexmo som samtalsledare. Svenska C G Jung Stiftelsens Vänner Göteborg Kontaktperson: Kalju Plank, Toredalsgatan 130, Göteborg. Tel E-post kalju@plank.se att meddelas i nästa nummer av CJP Nyhetsbrev (juni 2008). Intresseanmälan kan göras till eller till mallorca@cjp.se Medlemskap i FDP Föreningen för Drömpsykologi Att vara medlem i FDP Föreningen för Drömpsykologi kostar 250:-/kalenderår. Med lems av gif ten för 2008 insättes på postgiro Ange Medlem 2008 på talongen. Ange även din e-postadress för löpande kurs- och föreningsinformation. Föreningsstämma 2007 Årets föreningsstämma hölls den 1 maj, 2007, på Vinter-vägen 29, Solna. Medlemmar som önskar protokoll från denna kan kontakta FDP per telefon eller arsstamma@cjp.se. Föreningsstämma 2008 Föreningsstämman 2008 kommer att hållas den 1 maj kl på Vintervägen 29, Solna. Anmälan om deltagande i stämman kan göras till eller foreningsstamma@cjp.se, dock senast den 15/4, VÅRTERMINEN 2008 Fredag-söndag 1-3 februari Drömimprovisationer Seminarium med Eyvind Andersen, teaterregissör. Tider: fredag kl , lördag kl , söndag kl Plats: Sensus Friskhuset, Studentgatan 2 i Malmö. Avgift: 800 kr (medl), 1000 kr (ickemedl). Lördagen den 1 mars, kl Vad är en depression? Själens sorg, kroppens depression, alkemins nigredo och mystikens dunkla natt - likheter och olikheter. Vi gör ett försök att reda ut begreppen. Föreläsning med Anders Löfström, med dr och analytisk psykolog. Plats: Sensus Friskhuset, Studentgatan 2 i Malmö. Avgift: 100 kr (medl), 150 kr (ickemedl), studenter med CSN-kort gratis inträde Lördagen den 29 mars, kl Jesus som bilden av den enskildes ansvar för helheten Filmseminarium kring Pasolinis film Matteusevangeliet med Bernard Durel, dominikanerbroder, och Ingela Romare, filmregissör och jungiansk analytiker. Plats: IOGT-lokalen, Bantorget 5 i Lund. Föranmälan till Anna Glad på tel , därefter inbetalning på Jungföreningens pg Avgift (inkl lunch): 500 kr (medlem), 600 kr (ickemedlem). Lördagen 26 april, kl 15 Årsmöte Därefter kl Egyptisk mytologi Föreläsning med Eva Mannheimer Björkander, fil lic. Plats: Sensus Friskhuset, Studentgatan 2 i Malmö. Avgift: gratis för medl., ickemedl. 150 kr, studenter med CSN-kort gratis inträde. *** Ordförande: Violetta Milutinovic, tel , epost: violetta.m@uvtcmail.com Kassör: Agnieszka Tarwid Löfström, tel , epost: agn@psykoterapitjanst.se Sekreterare: Gudrun Edh, tel , epost: gudrunedh@telia.com C G Jung Föreningen i Skåne Kontaktperson: Violetta Milutinovic tel eller ; E-post violetta.m@uvtcmail.com På stämman förekommer de stadgeenliga punkterna på dagordningen. Ytterligare punkter på dagordningen anmäles av stämmodeltagaren samtidigt med anmälan om deltagande i stämman. Individuell drömcoaching Vintervägens DC-mottagning (ring för tidbokning) Furtenback, Hillevi (dipl DC) Isaksson, Helena (dipl DC) Nisser, Erik (dipl DC) Stenberg, Maria (dipl DC) FDP Föreningen för Drömpsykologi Ordförande: Håkan Raihle, Tel , e-post fdp@cjp.se Klubbmästare: Helena Isaksson Tel , e-post onsdagsklubben@cjp.se 18

19 Kurser och studieprogram på Vintervägen Kurser och studieprogram som börjar vårterminen 2008 Kurser och studieprogram som börjar höstterminen 2008 Kurser och studieprogram som börjar vårterminen 2009 GRUNDKURS I JUNGIANSK DRÖMPSYKOLOGI MED DRÖMTOLKNING DEN KREATIVA MÄNNISKAN söndagar 24/2, 30/3, 27/4, 25/5, 14/9, 12/10, 16/11 kl KS Den kreativa människan (grundkurs i jungiansk drömpsykologi med drömtolkning, 7 ggr á 4 tim). Kursledare: Erik Nisser/Håkan Raihle. Tider: söndagar 24/2, 30/3, 27/4, 25/5, 14/9, 12/10 och 16/11, kl Avgift: 4500/3950. Bindande anmälan senast 1/2, 2008, till eller ks242-08@cjp.se Under seminarieserien diskuteras den jungianska drömpsykologins grunder och vi ägnar speciell uppmärksamhet åt hur och i vilken mån de jungianska förklaringsmodellerna påverkas av nyare forskning inom områdena kognitionsvetnskap, evolutionsteori samt modern hjärnforskning. Mot bakgrund av den drömpsykologiska diskussionen försöker vi definiera vad en dröm kan vara, och vad den inte kan vara, för att därigenom skapa oss en uppfattning om vad drömmen kan förmedla till drömmaren, och hur vi på bästa sätt kan göra oss nytta av vårt drömumgänge. Vi växlar mellan teoretiska funderingar och praktisk tillämpning och självklart kommer vi att även diskutera drömmens språk, symbolik och struktur och andra relevanta aspekter av drömmen som kan underlätta tolkningen av de nattliga budskapen. Söndagen 24 februari, 2008, kl Kultur och drömmande: Drömumgängets, drömtydningens och drömtolkningens historia. Söndagen 30 mars, 2008, kl Hjärna och drömmande: Drömmandets funktioner och människan som meningssökande varelse i ett evolutionsperspektiv. Söndagen 27 april, 2008, kl Drömtolkningens grunder: drömtext, drömstruktur, drömmens kontext och personliga associationer. Söndagen 25 maj, 2008, kl Drömmar i serie: assimilation, integration, adaption och mytologiska grundmönster Söndagen 14 september, 2008, kl Suggestion och coaching i drömumgänget. Drömcoaching som metod. Söndagen 12 oktober, 2008, kl Drömtolkning i praktiken: Praktiska tillämpningsövningar (1). Söndagen 16 november, 2008, kl Drömtolkning i praktiken: Praktiska tillämpningsövningar (2). PERSONLIG UTVECKLING PÅ JUNGIANSK GRUND MELLAN CHAOS OCH STRUKTUR lördagar 13/9, 11/10, 15/11, 24/1, 21/2, 21/3, 18/4 och 23/5, KS Mellan Chaos och Struktur - personlig utveckling på jungiansk grund (erfarenhetsseminarier med utgångspunkt från jungiansk utvecklings- och personlighetspsykologi, 8 ggr à 3 tim). Seminarieledare: Håkan Raihle. Tider: lördagar 13/9, 11/10, 15/11, 24/1, 21/2, 21/3, 18/4 och 23/5, kl , Avgift: 5500/4800. Bindande anmälan senast 15/8 till eller ks243-08@cjp.se En seminarieserie om personlig utveckling och hur vi kan hjälpa oss själva i vårt sökande efter att bli dem vi var avsedda att bli. Under seminarieserien blandar vi egna erfarenheter med jungiansk teori, mytologi och drömmar. Vi kommer bl.a. att behandla mytologiska grundmönster för vår utveckling, kollektiva livsmönster, det sociala arvet, våra individuella utvecklingscykler, livskrisens funktion, den individuella meningen, det personliga ansvaret och vägen framåt. Lördagen 13 september, 2008, kl Mytologiska grundmönster och kollektiva livsmönster, den individuella historian. Lördagen 11 oktober, 2008, kl Livskrisen och det individuella livsmönstret och den individuella utvecklingscykeln. Lördagen 15 november, 2008, kl Det sociala arvet, anpassning eller revolt, persona-identifikation och den utvecklingsbefrämjande Skuggan. Lördagen 24 januari, 2009, kl Den meningssökande människan och det meningsfulla livet. Lördagen 21 februari, 2009, kl Människans verklighet och verklighetens människa, om komplex och arketyper. Lördagen 21 mars, 2009, kl Jag och du, vi och dom, om projektioner, relationer och utanförskap. Lördagen 18 april, 2009, kl Den individuella meningen, det personliga ansvaret och vägen framåt. Lördagen 23 maj 2009, kl Vi ses längs vägen, uppsamling och avslutande diskussioner. GRUNDKURS I JUNGIANSK PSYKOLOGI DEN JUNGIANSKA GRUNDEN söndagar 25/1, 22/2, 22/3, 19/4, 24/5, 6/9 och 4/10, KS Den jungianska grunden (grundkurs i jungiansk psykologi, 7 ggr á 3 tim). Kursledare: Erik Nisser och Håkan Raihle. Tider: söndagar 25/1, 22/2, 22/3, 19/4, 24/5, 6/9 och 4/10, kl Avgift: 4500/3950. Bindande anmälan senast 20/12, 2008 till eller ks244-09@cjp.se Grundkursen i jungiansk psykologi, Den jungianska grunden (KS240-07), börjar höstterminen 2007 och omfattar 21 tim. Samtliga seminarier äger rum på Vintervägen 29, Solna. Under seminarieserien behandlas grunderna i den jungianska psykologin och speciell vikt kommer att läggas vid nyare forskningsrön inom modern hjärnforskning, kognitionsvetenskap och evolutionsteori samt hur dessa eventuellt kan påverka de jungianska förklaringsmodellerna. Söndagen 25 januari, 2009 Psykets struktur, topografi och dynamik, psykets fysiologiska grundvalar, arketyper, kulturella dominanter, komplex och jaget. Söndagen 22 februari, 2009 Det individuella psykets byggstenar: komplex och arketyper. Söndagen 22 mars, 2009 Kungen av Första Livshalvan: jag-utveckling, jag-svagheter, jag-försvar och jag-funktioner. Söndagen 19 april, 2009 Psykisk energi och symbolbildning, psyket som självreglerande system, den transcendenta funktionen, Homo religiosus, den meningssökande människan. Söndagen 24 maj, 2009 Drömmandet och drömumgänget, drömmandets fysiologiska grund, drömmandets funktion, individuationshypotesen. Söndagen 6 september, 2009 Ensamhet i tvåsamheten - om relationer och projektioner. Söndagen 4 oktober, 2009 Individuation och livscykeln, personlighetspotential och förverkligande, kollektiva livsmönster och den individuella utvecklingscykeln. 19

20 Öppna fristående seminarier på Vintervägen 29 VÅRTERMINEN 2008 I de fall två avgifter anges, gäller den lägsta medlemmar i FDP Föreningen för Drömpsykologi. Alla kurser, seminarier och föreläsningar äger rum på Vintervägen 29 i Solna (om inte annat anges). Anmälan är alltid bindande och görs till FDP tel eller till CJP, tel/fax Inbetalning av kurs av gif ten skall vara FDP tillhanda senast en vecka före se mi na ri estart. Betalning görs till FDP:s postgiro eller bankgiro Kaffe/te serveras en halvtimme före seminarie start. Ev. måltider med ta ges. PEDAGOGISK DRÖMCOACHING GRUPP onsdagar 30/1, 13/2, 27/2, 12/3, 26/3, 9/4, 23/4 och 14/5, kl DCG14-08 Drömcoachinggrupp (8 ggr á 3 tim). Gruppledare: Erik Nisser. Tider: onsdagar 30/1, 13/2, 27/2, 12/3, 26/3, 9/4, 23/4 och 14/5, kl Avgift: 2800/2400. Bindande anmälan senast 15/1 till eller dcg14-08@cjp.se Drömcoachinggruppen syftar till att ge erfarenhet av drömcoaching som metod och hur denna kan berika umgänget med egna och andras drömmar. Under åtta gruppträffar utforskas deltagarnas drömmar. Metoden är icke-tolkande och syftar till att stimulera drömmaren till egna associationer och reflektioner beträffande drömmens bilder och situationer, för att utifrån detta material närma sig en adekvat tolkning av drömmens innebörd. ONSDAGSKLUBBEN DRÖMMENS VÄG onsdagar 6/2, 5/3, 2/4, 7/5 och 4/6, kl Onsdagsklubben träffas den första onsdagen i varje månad under terminerna kl 19 på Vintervägen 29, Solna. Kaffe och te finns från och programmet börjar kl Avgift: Ingen avgift för medlemmar i FDP, övriga 50:-/gång. Under vårterminen kommer vi att visa några avsnitt ur de videofilmade intervjuer med Marie-Louise von Franz som utgjorde underlag för hennes bok Drömmarnas väg. Du kan få fortlöpande kurs- och föreningsinformation med ändringar och tillägg till seminarieprogrammet om du skickar ett e-post meddelande till kursinfo@cjp.se FRISTÅENDE SEMINARIUM KÄNSLA OCH TANKE Om personlig utveckling i ett livscykelperspektiv lördag 9 februari kl KS Känsla och tanke - om personlig utveckling i ett livscykelperspektiv (seminarium, 6 tim). Seminarieledare: Bo Heffler. Tid: lördag 9/2 kl Avgift: 1500/1200. Bindande anmälan senast 20/1 till eller ks194-08@cjp.se Seminariet behandlar människans utveckling i ett livscykelperspektiv och syftar till att ge kunskap i modern utvecklingspsykologi med en strävan efter en helhetssyn på utveckling som en sammansatt och under hela livet pågående process. Det sammanhållande temat under seminariet är människans sökande efter mening i olika åldrar. FRISTÅENDE SEMINARIESERIE FOLKSAGANS SYMBOLIK lördag 9 februari kl söndag 12 april kl KS Folksagans symbolik (seminarium, 2 ggr à 3 tim). Seminarieledare: Erik Nisser. Tider: lör 9/2 kl , lör 12/4 kl Avgift: 1500/1200. Bindande anmälan senast 20/1 till eller ks195-08@cjp.se Sagor kan läsas som symboliska berättelser om psykologiska processer som utveckling, problemlösning, integration, transformation och som kompensatoriska produkter i förhållande till den medvetna kulturen. vi bekantar oss med folksagan på psykologiska grunder och prövar själva på att tolka någon saga. FRISTÅENDE SEMINARIUM DRÖMMEN I RÖRELSE söndag 10 februari, kl KS Drömmen i rörelse (workshop, 6 tim). Workshopledare: Birgitta Härkönen. Tid: söndag 10/2 kl Avgift: 1500/1200. Bindande anmälan senast 20/1 till eller ks196-08@cjp.se Under workshopen ges en bakgrund till hur man kan använda sig av rörelse och dans bl a i drömumgänget. Drömmarnas rörelseuttryck kan lyftas fram och göras synliga och genom att utforska dessa kan vi fördjupa förståelsen av samspelet mellan kropp och psyke. Att göra drömmens rörelse synlig ökar förståelsen av hur kropp, känslor tankar och ord hänger samman. Under workshopen provar vi olika rörelseövningar och några drömexempel utforskas i relation till olika rörelseinterventioner. Kom i ledig klädsel som du kan röra dig fritt i. FRISTÅENDE SEMINARIUM EN ÄNGEL VID MITT BORD om personlighetens utveckling lör 8/3 kl , sön 9/3 kl KS En ängel vid mitt bord - om personlighetens utveckling ur ett jungianskt perspektiv (filmseminarium, 11 tim). Seminarieledare: Ingela Romare. Tider: lör 8/3 kl , sön kl Avgift: Bindande anmälan senast 20/2 till eller ks199-08@cjp.se Med hjälp av filmen En ängel vid mitt bord belyses individuationsprocessen, d.v.s. den process som det innebär att växa och mogna till de personligheter vi i djupaste bemärkelse var avsedda att bli. Filmen är en kvinnas film, byggd på en kvinnas berättelse, och Ingela Romare visar att den också i sitt berättande innehåller en Kvinnlig princip som innebär att det skapas en alldeles speciell, kärleksfull och respektfull relation till såväl människornma i filmen som till åskådarna. Se artikel sid xx. FRISTÅENDE SEMINARIUM ORDET OCH DRÖMMEN en introduktion till Jacques Lacan lördag 12 april kl KS Ordet och drömmen - en introduktion till Jacques Lacan (seminarium, 4 tim). Seminarieledare: Nicole Liljefors. Tid: lördag 12/4, kl Avgift: 1000/800. Bindande anmälan senast 25/3 till eller ks201-08@cjp.se Jacques Lacan som teoretiker är inte den allra mest lättillgängliga. De flesta som hör hans namn förknippar honom sannolikt med språket och ordet som han menar har en speciell funktion i psykologiska sammanhang. I detta seminarium kommer vi att diskutera vissa av Lacans nyckelbegrepp och på vilket sätt de kan vara relevanta för hur man uppfattar och förstår drömmar inom en psykodynamisk referensram. Till hjälp för förståelsen presenteras rikligt med kliniska exempel. FRISTÅENDE SEMINARIUM ATT VÄXA UPP ELLER GE UPP SIG SJÄLV lördag 12 april kl KS Att växa eller ge upp sig själv (seminarium, 2 tim. Seminarieledare: Jan Forslin. Tid: lördag 12/4 kl Avgift: 500/400. Bindande anmälan senast 25/3 till eller ks171-08@cjp.se. Att bli utsatt för ledarskap, dvs att underordna sig någon som på formell eller annan grund 20