4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

Transkript

1 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket barn som helst utan ett barn som ska kallas heligt och Guds egen Son (Luk 1:32). Förmodligen har hon inte en aning om vad det här innebär i praktiken, men hon litar ändå på Gud, lita på att han ska ta hand om henne och litar på att allt ska bli bra. Men ifall hon ändå skulle tvivla på att det var på riktigt fick hon ändå ett tecken: Hennes släkting Elisabet väntar också barn, trots att hon är gammal och mänskligt sett inte kan få barn, men för Gud är ingenting omöjligt. (Luk 1:37) Därför beger sig Maria för att kolla så att det verkligen stämmer, och för att tillsammans med Elisabet kunna glädja dig över Guds storhet. Och när hon nu möter Elisabet, och ser att hon verkligen är gravid, och att även Elisabet har fått reda

2 på vad som har hänt med Maria, så brister alla fördämningar för henne, och hon lovsjunger Gud för hans storhet, och prisar honom för allt det han gjort, det han gör och det han kommer att göra. Marias lovsång, eller Magnificat som den heter på Latin, är en av de finaste lovsångerna vi har i vår bibel, och den har sjungits och betts i aftonbönen, Vespern, under större delen av kyrkans historia. Till innehållet har lovsången har stora likheter med Hannas lovsång där hon, som skulle bli profetens Samuels mor, lovsjunger Gud för hans storhet, efter att hon har blivit gravid genom ett gudomligt ingripande. (1 Sam 1:1-10) Till formen liknar sången många av våra psaltarpsalmer och är uppbyggd av s.k. parallellism, där den första raden speglas i nästa rad, som fördjupar innehållet: Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min frälsare: Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna. Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:

3 Man kan delas in Marias lovsång i tre delar. 1. I den första lovsjunger Maria Gud för det Han har gjort med henne. Gud är den Mäktige, den Helige och den Barmhärtige, som kan göra det omöjliga möjligt. 2. I den andra delen prisas Gud för hur han styr hela världshistorien och hela mänskligheten efter sina planer. Detta är något som Maria själv fick erfara när Gud t o m använder Kejsaren i Rom och hans skattskrivning för att uppfylla profetian om att Messias skulle födas i Betlehem. Hur mäktiga jordiska härskare och makthavare än kan verka, ser ändå Maria Guds finger bakom det som sker och ingen övermodig människa kan vara säker på att förverkliga sina planer. För människan spår, men Gud rår. Men den som hoppas på Gud får alltid hjälp på ett eller annat sätt. 3. I den sista delen av lovsången ser Maria hur Gud nu håller på att uppfylla sina löften om att rädda sitt folk. Ett löfte som Gud har givit ända sen Abrahams dagar ända fram till nu. Och det redskap som Gud använder är hans tjänare, som profeten Jesaja skriver om (t ex Jes 41, 42, 43, 44, 45, 49, 52, 53, 61).

4 Ibland har det tolkats som att Guds tjänare är hela folket, hela Israel, och ibland har man tolkat att det handlar om en särskilt utvald person. Vi vet att dessa profetior var viktiga för Jesus och att han såg hela sin verksamhet i ljuset av dessa ord. I Nasarets synagoga t ex när han läst profetian och kommenterade den med att Idag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig. (Luk 4:16-21) Och när Jesus förutsäger sitt lidande och sin död så är det troligt att han hämtade det från texten om Herrens lidande tjänare, som var föraktad och som led och dog för att hela mänskligheten (Jes 52:13-53:12) Hur är det möjligt att få en sådan tro, som Maria har, ser Guds finger i allt som sker, även det mest grymma och meningslösa? Jo, jag tror att vägen dit heter omvändelse och överlåtelse: att man vänder sig bort från säg själv tilltron på sin egen förmåga och vänder sig till Gud och litar på att Gud ser allt och vet allt, och tror det som ängeln sa: för Gud är ingenting omöjligt! (Luk 1:37)

5 Maria fick själv lära sig den läxan av ängen Gabriel. För när hon fick budskapet om att hon skulle bli havande och förda en son tänkte hon först på sig själv och sin egen förmåga och hon utbrister: Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft en man. Men det är inte hon som ska fixa det, det ska Gud: Helig Ande skall komma över dig och den högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son, säger ängeln (Luk 1:35). Därmed kan Maria slappna av, ställa sig till Guds förfogande och låta Gud verka i henne, och därmed kan undret ske. Därför kan hon också lovsjunga Gud för hans storhet, hans helighet och hans barmhärtighet. Tro handlar alltså om att låta Gud vara Gud och inte försöka ta över hans roll. Att slappna av och låta Gud verka, med mig och med människor runt omkring. Att lita på att Gud har koll på läget även om inte jag har det. Även om inte jag förstår vad som sker så blir allt ändå tillslut till det bästa.

6 Som Paulus skriver i Rom 8:28: Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan. Och vilken befrielse det blir när vi börjar tänka på det här sättet. Även om det kan vara lite läskigt att inte riktigt ha kontrollen över sitt liv, ungefär som när man sätter sig i baksätet och måste åka med när man är van att köra själv. Men samtidigt så har vi ändå aldrig helt kontrollen över våra liv, för det är så mycket som vi inte styr över Då är det bättre att lita på Gud och överlåta sitt liv i hans hand. För då kan vi med Maria utbrista: Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min frälsare: Ära vare Fadern, och Sonen och den helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet.