Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande?

Transkript

1 Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande? En undersökning av livsmedelsförpackningar från butiker i Täby kommun, Danderyds kommun och Vaxholms stad Av Irina Aliesson Examensarbete, Magisterprogrammet för livsmedelstillsyn, 15 hp Institutionen för Livsmedelsvetenskap Publikation nr 276 Institutionen för Mikrobiologi Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2010 Department of Food Science Department of Microbiolog

2 Självständigt arbete 15 högskolepoäng, Magisterprogrammet för livsmedelstillsyn, SLU Titel: Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande? En undersökning av livsmedelsförpackningar från butiker i Täby kommun, Danderyds kommun och Vaxholms stad Are health claims misleading? - an investigation of food products from supermarkets in Täby, Danderyd and Vaxholms municipalities. Student: Irina Aliesson Handledare: Ingela Steen Ronnermark, Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor, Täby Klara Båth, Institutionen för mikrobiologi, SLU Examinator: Maria Lundesjö Ahnström, inst. för Livsmedelsvetenskap, SLU

3 Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande? En undersökning av livsmedelsförpackningar från butiker i Täby kommun, Danderyds kommun och Vaxholms stad Av Irina Aliesson Handledare: Klara Båth, SLU & Ingela Steen Ronnemark, Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor Examinator: Maria Lundesjö Ahnström, SLU Institutionen för Livsmedelsvetenskap Publikation nr 276 Institutionen för Mikrobiologi Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2010 Department of Food Science Department of Microbiolog

4

5 FÖRORD Jag vill tacka mina handledare: Dr. Klara Båth Institutionen för mikrobiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för tips gällande uppsatsens utformning, och miljö- och hälsoskyddsinspektör Ingela Steen Ronnermark för idén och tips. Dessutom vill jag tacka Gunilla Lindström som tog in mig som examensarbetande på Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor och personer från Miljökontoret för trivsam och inspirerande arbetsmiljö. TACK! Irina Aliesson

6

7 ABSTRACT Are health claims misleading? - an investigation of food products from supermarkets in Täby, Danderyd and Vaxholms municipalities. Many food producers would like to mark their products with a health claim, e.g. reducing risk of disease. It is necessary for customers to know if the claims are true or not and to choose the right product which matches their needs. It is thus important with independent investigations of the market of products with health claims such as: - contains soluble fiber which reduces risk of heart disease. - a low fat diet will reduce risk of cancer. This product has a lower level of fat If producer wants to use such type of claim, it must be controlled by rules, like: There is scientific research that proves health effects of this product, Not to write that this special food can prevent, ease, reduce or treat disease. Thus, health claim must correspond to Swedish nutrition (dietary) recommendations and be built on Swedish public scientific admitted researches. Labeling on food packages is controlled according to 5 LIVSFS 2004:27 Redlighet (=probity). In this work many products that were labeled with help of claim such as bread for heart, bread for stomach, useful bacteria, rich in fibers, rich in omega 3 and low GI-index were observed. The most popular claims were omega 3 and fiber. It was interesting to see that some products that earlier usually included one particular ingredient, now includes another ingredient, for example fish was sold with omega 3 before, and now fish was supplied with fiber, on contrary, pasta which usually included fiber, now is marked as enriched with omega 3. This investigation concluded that the probity must be further developed and that misleading marketing are common.

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 7 2. BAKGRUND Tidigare undersökningar Märkningslagstiftning: Redlighet mot vilseledande 9 3. MATERIAL OCH METODER RESULTAT DISKUSSION SLUTSATS REFERENSER 21 BILAGOR Bilaga 1. Utgående brev till butiker 23 Bilaga 2. Exemplar på märkning i butiker 25 Bilaga 3. Egenåtgärdsprogram 31 Bilaga 4. Ordlista 32 Bilaga 5. GI-index 35 Bilaga 6. Bort med vilseledande märkning av omega-3 37 Bilaga 7. Resterande bilder 41 Bilaga 8. Nyckelhålsmärkning 48

9 1. INLEDNING Syftet med examensarbetet var att kartlägga märkning av livsmedelsförpackningar, främst hälsosamt bröd, pasta, fisk och mejeriprodukter. Avsikten med detta arbete var att utmana livsmedelsföretagare (tillverkare/butik) att följa märkningsföreskrifterna, påminna om deras ansvar att inte vilseleda konsumenter; påpeka brister inom märkning, redlighet. Besök gjordes på butikerna ICA, Coop, Vi och Hemköp i Täby kommun, Danderyds kommun samt Vaxholms stad. De produkter som valdes ut var de som såg mest intressanta ut ur ett hälsoperspektiv. Hälsopåståenden undersöktes ur redlighetsperspektiv för att utreda om de kunde vara vilseledande för konsumenten. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna i kommunerna Täby, Danderyd och Vaxholm slogs samman 2007 samman till en förvaltning och Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor bildades. Ingen av dessa kommuner deltog i det nationella tillsyn projekt angående märkning utfört av Livsmedelsverket 2006 (Jansson, 2007). Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor önskade därför nu göra en undersökning för att kartlägga hur väl märkningsföreskrifterna efterlevs i dessa kommuner samt få en helhetsbedömning av märkningsförfarandet och samtidigt undersöka om hälsopåståenden kan vara vilseledande. 2. BAKGRUND 2.1. Tidigare studier som har gjorts angående märkning Det finns flera studier som gjordes tidigare angående märkning av livsmedelsförpackningar. Lena Jansson, Lena Wallin, Martina Karlsson och Barbro Turesson från Livsmedelsverket utförde ett nationellt tillsynsprojekt angående märkning av livsmedel under 2006 (Jansson, 2007) Drygt 400 produkter inom 28 kommuner granskades, såsom bröd, fiskeri och charkuteri. Avsikten var att granska förekomsten av vilseledande märkning av livsmedel. Önskan var att få ett brett underlag om tillämpningen av märkningsreglerna, och få kännedom om eventuella brister i märkningen för att effektivt kunna göra riktade insatser inom redlighetsområdet. Projektets syfte var att öka kunskapen om och efterlevnaden av både obligatoriska och frivilliga märkningsregler samt minska risken för att konsumenterna blir vilseledda. (Jansson, 2007). Projektet visade brister i märkningen av livsmedel. De vanligaste avvikelserna förekom på bröd och gällde avsaknad av mängddeklaration på fullkorn och kostfiber. Ofta påträffades 7

10 tillskrivningar av nyttighetsaspekter för bröd som följd av hälsotrenden som är stark idag. Det visade sig behövas mer definitioner av till exempel hälsofördelar, på bröd. De vanligaste upptäckta felen på fiskeriprodukter var inom handelsbeteckning, ursprung och produktionsmetod. Projektet riktade sig både till konsumenter och tillverkare, både för att öka konsumenters kännedom att välja rätt produkter och för att påpeka fel till företagare, att företagaren är ansvarig för att ge tillräckligt underlag för påståenden på livsmedelsförpackningar och inte vilseleda konsumenten. Det finns behov av fler märkningsprojekt (Jansson, 2007). Petra Lindström vid SLU utförde 2007 examensarbetet Krävs skärpning vid märkning? - en kartläggning av livsmedel som märks i butik i 2007 i Örebro (Lindström, 2007). Petra undersökte märkning på charkuteri och fiskeriprodukter i 16 butiker avseende helhetsbedömning och märkningsföreskrifternas efterlevnad. Hon hittade liknande brister som i det nationella projekt livsmedelsverket genomförde 2006 (Jansson, 2007), så bedömningen gjordes att det fanns risk för att konsumenten kunde bli vilseledd och att det behövdes skärpning vid märkning. Catarina Zielonka från Chalmers Tekniska högskola, Göteborg genomförde ett examensarbete i Näringslära Hälsopåståenden och märkning av livsmedel: en kartläggning av strategier och åtgärder inom livsmedelsindustrin och myndigheter i 2006 i Örebro (Zielonka, 2006). Ett urval av charkuteriprodukter från Atra Lithells, cerealier, bröd och pasta granskades visuellt och med hjälp av analysmetoder avseende näringsinnehåll. Utbudet av hälsosamma livsmedel och hur företagaren valde att deklarera näringsvärden kartlades, samt vilka hälsopåståenden förekom. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet European Food Safety Authority EFSA granskade och utvärderade 2006 åtta ansökningar i hälsopåstående om att vissa livsmedel kan minska risken för sjukdomar eller främja barns hälsa EFSA:s granskning handlar om hälsopåståenden enligt artikel 14 i EU-förordningen om hälsopåstående (EG 1924/2006). Sju av åtta hälsopåståenden fick underkänt av EFSA, och en ansökan av åtta hade tillräcklig vetenskaplig grund, det var påståendet om växtsteroler, att de sänker blodets kolesterolvärden och därmed minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. 8

11 Följande samband mellan kost och hälsa anses väl belagda (Rapport av Livsmedelverket från ): övervikt och energiinnehåll kolesterol i blodet och fettkvalitet blodtryck och salt ateroskleros och blodkolesterolnivå/blodtryck förstoppning och kostfiber benskörhet och kalcium karies och fermenterbara kolhydrater järnbrist och järnintag De ingredienser som bidrar till dessa åtta kosthälsosamband skall vara en naturlig del av livsmedlet. Produkter med innehåll av levande mikroorganismer omfattas inte av programmet. Kost och cancer får inte användas i samband med påståenden på livsmedel. Exempel på påståenden som inte accepterades i programmet var: X hjälper Dig att sänka Ditt kolesterolvärde Saltet Y sänker Ditt blodtryck Z förebygger tack vare sin höga fiberhalt förstoppning. (Livsmedelsverkets hemsida, ur nyhetsarkivet ) 2.2. Märkningslagstiftning. Redlighet mot vilseledande. Regler om vilka uppgifter som ska finnas på livsmedelsförpackningar som säljs inom EU och hur uppgifterna ska presenteras finns huvudsakligen i märkningsdirektivet (EG) 13/2000, förordning (EG) 1924/2006, artikel 14 och 17.1 i förordning (EG) nr 178/2002. Att ange näringsvärdet på livsmedel är frivilligt inom EU och medlemsländerna får inte ställa mer långtgående krav än vad EU slagit fast. Näringsvärdesdeklaration är dock obligatoriskt om ett livsmedel saluförs med näringspåståenden, hälsopåståenden och för livsmedel med tillsats av vitaminer och mineralämnen. 9

12 Föreskrifterna för märkning av livsmedel är beskrivna i LIVSFS 2004:27, SLVFS 2000:14, SLVFS 2000: 15, LIVSFS 2005:9. Märkningsuppgifterna som ska anges på livsmedelsförpackningar är: livsmedlens beteckning = varans namn ingrediensförteckning med mängd av vissa ingredienser nettoinnehåll bäst-före-datum, respektive sista förbrukningsdag för känsliga livsmedel speciella anvisningar för förvaring eller användning och bruksanvisning namn och adress för tillverkaren av livsmedlet eller den som förpackar eller säljer ursprung alkoholhalt uppgifter om innehåll av allergena ingredienser. (LIVSFS 2004:27) Enligt 5 Redlighet i märkningsföreskrifterna (LIVSFS 2004:27) märkningen och dess närmare utformning får inte vilseleda köparen när gäller dess beskaffenhet, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, hållbarhet, ursprung eller härkomst samt tillverknings- eller produktionsmetod, - genom att tillskriva livsmedlet verkningar eller egenskaper som det inte har, eller - genom att antyda att livsmedlet har speciella egenskaper då i själva verket alla liknande livsmedel har sådana egenskaper Får inte tillskriva livsmedel egenskaper som innebär att de förebygger, behandlar eller botar någon sjukdom hos människor eller antyda sådana egenskaper, såvida inte annat framgår av föreskrifter om naturligt mineralvatten eller om livsmedel för särskilda näringsändamål. Om märkningen innehåller påståenden om eller antyder att livsmedlet förebygger, behandlar eller botar sjukdom, kan produkten komma att betraktas som läkemedel (LIVSFS 2004:27) EG- märkningsdirektivet 13/2000 reglerar även i viss mån reklam för livsmedel: Hälsopåståenden skall stå i överensstämmelse med svenska officiella kost- och näringsrekommendationer och bygga på i Sverige allmänt erkända vetenskapliga fakta. Den som är ansvarig för märkningen av livsmedlet ska alltid kunna motivera/verifiera/förklara varför en viss märkningsuppgift använts. (direktiv (EG) 13/2000) 10

13 3. MATERIAL OCH METOD Examensarbetet utfördes på Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor under våren 2009 med hjälp och stöd från handläggare Ingela Steen Ronnermark och Klara Båth, SLU, Institutionen för mikrobiologi. Till att börja med sammanställdes ett informationsbrev som skickades till de butiker där besök planerades. Därefter ägnades tid åt fältstudier i livsmedelsbutikerna ICA, Hemköp, Coop och Vi i Täby, Danderyd och Vaxholm. Data insamlades för undersökning, märkningen på förpackningar av hälsosamma livsmedel som finns på marknaden (fryst fisk, mejeri, bröd, importerade konserver och pasta) fotograferades och en del köptes in. Hur mycket hälsosamma produkter som fanns bedömdes på plats. De som var mest intressanta och synliga, märktes mest, till exempel med någon slags av symbol, nyckelhålsmärke eller GI-index (bilaga 5), och som förmodligen lockade mest köpare valdes ut till studien. Märkning på livsmedelsförpackningar granskades enligt 5 LIVSFS 2004:27 Redlighet. Därefter sammanställdes och tolkades resultaten. Litteraturstudie gjordes, inläsning på lagstiftning, vägledning om märkning samt vetenskaplig litteratur. Totalt besöktes 12 butiker. Undersökningen genomfördes genom anmälda kontrollbesök av författaren. I enlighet med Petra Lindströms undersökning (Lindström, 2007) kontrollerades enbart märkningen vid besöken och bedömningen baserades enbart på märkningsuppgifterna. Ingen provtagning utfördes för att kontrollera riktigheter i märkningen. Totalt kontrollerades 79 produkter, fördelat på 20 bröd, 14 pasta, 15 mejeri-, 20 fiskeriprodukter och 10 konserver. I enlighet med Livsmedelsverkets nationella projekt i märkning under 2006 (Jansson, 2007) ansvarar berörda butiker för att åtgärda avvikelser och rapportera till handläggare på Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor. Projektet inkluderade inte uppföljning av resultatet. Fel och brister som uppmärksammades under examensarbetet ska följas upp av respektive handläggare. 11

14 4. RESULTAT OCH OBSERVATION. Produktensurvali12butiker:ICA,Coop,ViochHemköp itäby,danderydskommuner,vaxholmsstad De mest intressanta hälsopåståenden och säljande uttryck som upptäckts: 1) Tar hand om din mage på allra bästa sätt (Arla Yoghurt Dolfidus) 2) Sköt om magen som om den vore din bästa vän (Arla Yoghurt Dolfidus) 3) Sänker aktivt kolesterolvädret (Unilever Becel pro-activ) 4) Bevarar magens naturliga balans (Norrmejerier Verum hälsofil) 5) Laddat med hälsosamma rågfiber, mineraler och vitaminer (Fazer Rye Fibre bröd) 6) Må bättre (Fazer bröd) 7) Ger en låg och långsam blodsockerstegring (Lantmännen AXA GI-havre bröd) 8) Laddat med protein och fiber (Carbzone bröd NyStart low carb) 9) Prova även våra andra produkter (Carbzone bröd NyStart low carb) 10) Fullkornsbröd med extremt bra näringsvärden (Polarbröd AB, Polarkraft Extrem bröd) 11) Rikt på fullkorn, med låg fetthalt och ett extremt högt fiberinnehåll (Polarbröd AB, Polarkraft Extrem bröd) 12

15 12) Det perfekta brödet, med extra hög fiberhalt, bakat på nyttig rapsolja, med omega3 fettsyror (Europabagarns Pauluns bröd) 13) Hjärtegott (Skogaholms bröd Hjärtegott) 14) Ett fullkornsbröd innehåller ämnen som är bra för din hälsa (Skogaholms bröd Hjärtegott) 15) En god laktosfri yogurtshot som lugnar en orolig mage, har positiv effekt på IBS, har välgörande bakterier (Valio Yoghurt Gefilius Max) 16) Smart fiber (Axa smart och gott bröd) 17) Dagens dos omega 3 från fisk (Abba, skylt i butik Vaxholm, ICA) 18) Äntligen ett vitt bröd lika fiberrikt som fullkornsbröd! (NyStart! bröd, skylt i butik) 19) Matkvalite ger livskvalite (Ekologisk fullkornspasta av Castagno) 20) För alla magar som har bråttom finns ProViva drickyoghurt 21) Bäst bakterie vinner (Skylt ProViva, skånemejerier, Ica Arninge) 22) Ett fullkornsbröd innehåller ämnen som är bra för din hälsa, till exempel vitaminer, mineralämnen, antioxidanter och kostfiber. En hälsosam livsstil och en väl sammansatt kost rik på fullkornsprodukter minskar risken för hjärtsjukdom. Hjärtegott innehåller 50% fullkorn (Hjärtegott av Skogaholm, Ica Stop, Coop Djursholm, Ica Vaxholm) 23) Mat med lågt GI är inget hokus pokus. Istället handlar det om långsamma kolhydrater, mat som gör dig mätt längre och som därför kan fungera som inspiration om du vill komma i form. (Arlas hemsida). 13

16 Tabell 2. Symboler och trender som dominerade på livsmedelsförpackningarna: 1) nyckelhålsmärke 2) eko-märke, krav-märke 3) GI- index 4) 50 % fullkorn 5) gott och nyttigt 6) Becel Älska ditt hjärta 7) Rågfiber 8) Kolhydratsintaget ökade med 67 gram per person och dag från Källa: Jordbruksverkets statistikrapport 2005:4 Mest påträffade hälsoaspekter: omega3 produkter(bilaga 6), fullkornsprodukter är överrepresenterade, produkter med lågt GI (bilaga 5), prebiotiska och probiotiska produkter samt margariner med växtsteroler. 14

17 Näringsvärdedeklarationen ska utformas enligt en utav nedanstående grupper. Grupp A Energivärde Mängden protein, kolhydrat, fett Grupp B Energivärde Mängden protein, kolhydrat, sockerarter, fett, mättat fett, kostfiber och natrium (egenåtgärdsprogram, reviderat program september 2004) Det fanns produkter med olika näringsvärdesdeklaration både grupp A och grupp B. Tabell 3 enligt SLVL 1993:8 presenterar några av dem. Tabell 3. Näringsvärdedeklarations typer (bilaga 3) Vad som deklareras A Energi Protein Kolhydrater Fett (Ev. relevanta mineraler och vitaminer) (Ev. enkelomättat-, fleromättat fett eller stärkelse) B Energi Protein Kolhydrater varav sockerarter Fett varav mättat fett Kostfiber Natrium och/eller koksalt (Ev. relevanta mineraler och vitaminer) (Ev. enkelomättat-, fleromättat fett eller stärkelse) står separat Energi Protein Kolhydrater Fett Kostfiber Natrium Energi Protein Kolhydrater Fett Natrium Vilka produkter/företag ProViva AXA Pågen Fazer Kungsörnen Barilla Carbzone Cultura Verum Becel Carlshamn Europabagarn Danone Actimel 15

18 Vid märkning av en pasta framgick att den innehöll inulin. Råvaran till ingrediensen inulin skall anges och beteckningen kan t.ex. vara cikoriarotfiber (inulin) om inulin framställts. På en förpackning förekom en lång lista på hälsoeffekter som inulin kan främja, många positiva effekter, men ingenting om vetenskaplig bevisning, det vore bra att hänvisa till en källa om inulin istället. En tillverkare lanserade en ny produkt och uppmanar på förpackningens märkning kunden att prova på andra produkter och ger en fullständig lista med produkter. Ett annat företag använde en bild på en känd fotbollspelare för att locka kundernas uppmärksamhet, på samma förpackning finns påståendet omega 3. Utöver påståendena nyttig och rik på fanns även exempel på prioritering av produktens egenskaper framför liknande produkter så som den första pastan. Det är fel att skriva rik på omega3 på margarin, tillverkad från rapsolja, eftersom alla rapsoljor innehåller omega3. Bland mejeri produkter förekom beskrivning av nyttiga bakterier. Bra exempel på lansering av nyttighet av bakterier i mejeri fanns på skyltarna till ProViva av skånemejerier: Bäst bakterie vinner. Tydligt hälsopåstående med hälsoeffekter framgår på Max Gefelius förpackning: Hör till functional foods se valio.se, har positiv effekt på IBS. Beteckning på fiskeriprodukter är ibland felmärkta, till exempel chumlax på fiskförpackningar. Chumlax är inte lax, utan Oncorhynchus keta: Chumlax eller hundlax som den också kallas fångas i Stilla Havet. Den är mörkare i köttet och har en mycket lägre fetthalt än den norska fjordlaxen. Den är också avsevärt billigare än sin skandinaviske namne. I dagsläget kostar chumlaxen knappt en fjärdedel av priset på norsk fjordlax. (Göteborg-Posten Konsument, 2009) Att Pangasius används i märkning på fryst fisk är felaktigt, denna fisk borde märkas med sitt svenska namn Hajmal. Latinsk beteckning är frivilligt vid märkning av fisk, medans svenskt namn på fiskart är obligatorisk. Det är ingen allvarlig avvikelse om det står laxspett eller laxfilé, 16

19 men enligt märkningsföreskrifterna borde det stå lax. Ett livsmedel får heller inte märkas med Rik på omega 3, utan det bör märkas innehåller omega3 (se bilaga 4). Enligt EUförordningen om närings- och hälsopåståenden om livsmedel bör endast två typer av näringspåståenden om omega-3-fett användas, och bara för livsmedel med en viss lägsta halt av omega-3-fett. Tillåtna påståenden är OK: Innehåller omega-3-fettsyror OK: Ökat innehåll av omega-3-fettsyror INTE OK: Påståenden som rik på omega-3-fettsyror är tills vidare inte tillåtna. Näringspåståenden om de enskilda fettsyrorna får inte göras förrän det finns EUgemensamma värden för rekommenderat dagligt intag. 17

20 5. DISKUSSION Många produkter visade sig marknadsföras med hjälp av något slags påstående om hälsoeffekter, till exempel, bröd för hjärta, pasta för mage, nyttiga bakterier, hälsobröd, rik på fiber, rik på omega-3, låg GI-index etc. Det var intressant att upptäcka kostfiber i fiskpinnar och omega-3 i pasta, som är ovanligt och nytt för sådana typer av produkter, vanligtvis (och naturligt) förekommande är det omvända; omega-3 i fisk och kostfiber i pasta. Jämfört med tidigare undersökningar och kontrollprojekt var de flesta märkningar på de livsmedelsförpackningar som kontrollerades i detta projekt tillfredställande och utan större anmärkning. De flesta tillverkare sköter sig bra, men fortfarande finns en del felmärkta förpackningar. Samma fel som upptäcktes i livsmedelsverkets projekt år 2006 (Jansson, 2007) observerades även i denna studie, till exempel upptäcktes fel inom handelsbeteckning på fisk, men ursprung och märkning inom produktionsmetoder såg bra ut. Rik på omega3 är tveksam märkning på odlad lax, eftersom halten av omega 3 beror på fodret som laxen får i sig, vildfångad lax innehåller mer omega3 än odlad lax. En del fel identifierades angående beräkning av fettsyror, på en fiskförpackning angavs större andel med fettsyror än totalt mättat fett. Carlshamn matfett angav på förpackningen att det innehöll omega3, men då margarinet tillverkats av rapsolja innehåller matfettet i likhet med alla andra margarin tillverkade på vegetabiliska oljor omega3. Omega3 som märkning på Carlshamn margarin är således inte nödvändig, eftersom i alla margariner tillverkade av vegetabiliska oljor utgörs huvuddelen av omega-3-fettsyrorna av alfa-linolensyra, (18:3 n-3, ALA), som är en essentiell fettsyra. Vid märkning av bröd framhålls fullkorn på fem av 20 produkter vilket motsvarar 25 %. På två av de 20 bröden (dvs. 10 %) angavs flerkorn i märkningen. Det är obligatoriskt, i de fall fullkorn framhålls, att deklarera mängden i ingrediensförteckning. Mängddeklaration i ingrediensförteckning framgick på fem produkter av fem, vilket motsvarar 100 %. Tillverkarna skötte sig således bra. På fyra av fem produkter uppgavs vad det var för sädesslag i fullkorn, till exempel, rågfullkorn. På sju av de 20 bröden framhölls fiber alt. kostfiber. Men det räcker inte att ange med fiber, man bör uppge kostfiber och styrka med vilken sorts fiber, till exempel, 18

21 ärtfiber. Mängddeklaration av fiber i ingrediensförteckning framgick på sju bröd av sju bröd med fiber, vilket motsvarar 100 %. Vid märkning av bröd påträffades mest lågt glykemiskt index och detta relaterades även till vetenskapliga tester, till exempel, AXA GI havre har ett vetenskapligt testat lågt glykemiskt index (GI). Tydliga hälsopåståenden upptäcktes på Hjärtegott bröd av Hjärtegott av Skogaholm: Ett fullkornsbröd innehåller ämnen som är bra för din hälsa, till exempel vitaminer, mineralämnen, antioxidanter och kostfiber. En hälsosam livsstil och en väl sammansatt kost rik på fullkornsprodukter minskar risken för hjärtsjukdom. Hjärtegott innehåller 50% fullkorn. Bröd som är bakat på nyttig rapsolja låter onödigt, vad är det för speciell nytta med just den rapsoljan, alla rapsoljor är nyttiga i sådana fall. Livsmedelsverket avråder från användning av säljande uttryck om dessa inte förklaras i märkningen. Om säljande uttryck används i märkningen utan att dessa förklaras riskerar konsumenten att vilseledas. Exempel på beskrivning av den väsentliga delen av produktionsmetod är: Fazer Rye Fibre är en metod från Fazer där vi utvinner näringsrika delar av rågkornet. Enligt märkningsföreskrifterna får märkningen inte ge ett felaktigt intryck; säljande uttryck får inte användas. Om sådana uttryck används och ger konsumenterna intryck av att ett livsmedel har högre kvalitet än ett likadant livsmedel på marknaden, ska det i märkningen motiveras på vilket sätt det aktuella livsmedlet har högre kvalitet. (LIVSFS 2004:27) T.ex. borde Lyxigt bröd kompletteras med information om på vilket sätt brödet är lyxigt. Istället bör annan märkning användas, t.ex. bröd med extra mycket kostfiberhalt. Detta bröd innehåller minst 8,5 % kostfiber från ärtfiber. Påståenden om fullkorn och kostfiber på bröd och pasta förekom ofta vilseledande eller med otillräckligt beskrivande beteckning. Märkning på kostfiber borde skärpas, enligt föreskrifterna, med kostfiberart (34 punkt i LIVSFS 2004:27) 19

22 6. SLUTSATS Det fanns en del produkter med märkning som kunde bedömas som vilseledande på grund av säljande uttryck eller otillräckligt beskrivning/förklaring av påståenden. Flera beskrivningar av använda recept, beskrivning av produktionsmetod, beskrivning av den väsentliga delen av produktionsmetoden som pekas ut i märkningen, jämförande information mot andra produkter är ofta förekommande på livsmedelsförpackningar. Undersökningen visade att vilseledande märkning påträffades och att redlighet i livsmedelsmärkning bör förbättras ytterligare. Upptäckta avvikelser påpekades och rätt märkning föreslogs, t.ex. att uttryck bör tydliggöras eller skrivas om. Det är angeläget att underlätta för konsumenten att välja bland brett presenterade hälsosamma produkter, inte förvirra dem med onödig/felaktig information vilken saknar solid bakgrund eller tvärtom, otillräcklig information eller säljande uttryck som kan leda till överkonsumtion. Företagen ansvarar för att hälsouttrycken på livsmedelsförpackningen stämmer överens med det verkliga livsmedlets egenskaper. Undersökningen kom fram till att det finns en del att förbättra i butikernas eget program gällande märknings redlighet i punkt presentation och butikansvarig bör åtgärda brister inom märkning. 20

23 7. REFERENSER Litteratur Becker W, Lyhne N, Pedersen AN, Aro A, Fogelholm M, Þórsdottír I, Alexander J, Anderssen SA, Meltzer HM, Pedersen JI. Nordic Nutrition Recommendations 2004 Integrating nutrition and physical activity. Nord 2004:13, Nordic Council of Ministers, Copenhagen. Arrenfeldt H/ Svensk Dagligvaruhandel, Bygdeson P/Axfood AB, Hansson-Borg A/BergendahlsGruppen AB/Vi-butikerna, Ahlqvist A/Coop Sverige AB, Ovegard M/ICA Sverige AB Dagligvaruhandelns branschriktlinjer för egenkontrollprogram baserat på HACCP enligt EG 852/2004, Svensk Dagligvaruhandel januari 2007 Tillgänglig online: EG 2000/13(2000) Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt reklam för livsmedel, Direktiv 2000/13/EG[antagande: medbeslutande COD/1999/0090]. Europeiska unionens officiella tidning EGT L 109, Tillgänglig online: packaging/l21090_sv.htm EG 1924/2006 (2006) Förordning om hälsopåstående, Livsmedelsverket. Tillgänglig online: Egenåtgärdsprogram Hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel, Livsmedelsbranschens regler, Livsmedelsföretagen, Svensk dagligvaruhandel, reviderat program september Tillgänglig online: Jansson, L., Wallin L., Karlsson M., Turesson B.,(2007) Nationellt tillsynsprojekt 2006 om livsmedelsmärkning, Rapport , LIVSMEDELSVERKET Jansson, L., Reuterswärd A.L., Lindeberg I., (2007) Kontrollprojekt om nyckelhålsmärkning Rapport , Livsmedelsverket. Lindström, P. (2007) Krävs skärpning vid märkning? - en kartläggning av livsmedel som märks i butik, Dnr ä Rapport nr 2.Miljökontoret Örebro. Tillgänglig online: namndrapport+markning.pdf LIVSFS 2004:27(2004) Märkningsföreskrifterna Märkning och presentation av livsmedel och dess vägledning Tillgänglig online: V%C3%A4gledning%20m%C3%A4rkning.pdf 21

24 LIVSFS 2005:9 (2005) Användning av viss symbol Tillgänglig online: Rapport av Livsmedelverket från Utredning och analys av hälsopåståenden vid märkning av livsmedel Tillgänglig online: functional_food/rapport1998_functional.pdf Reuterswärd, A.L. (2006) Nyckelhålet för spannmålsprodukter, Rapport Livsmedelsverket. SLVFS 1993:21 Näringsvärdesdeklaration Tillgänglig online: Zielonka, C. (2006) Hälsopåståenden och märkning av livsmedel: en kartläggning av strategier och åtgärder inom livsmedelsindustrin och myndigheter, Chalmers Tekniska högskola, Institutionen för kemi- och bioteknik, Göteborg Internet Codex Alimentarius, EFSA, Livsmedelsverkets hemsida, ur nyhetsarkivet : Sju av åtta hälsopåståenden får underkänt av EFSA, märkning: ekologiska symboler Livsmedelsverkets förslag till strategi för ett långsiktigt redlighetsarbete, , Göteborg-Posten Konsument, Lax är inte alltid lax, Muntlig källa Christensen, Jonas, jurist på Ekolagen, föreläsningar och seminarier i Livsmedelsjuridik, SLU, Koch, Kristine, föreläsningsmaterial: Functional foods, Sveriges Lantbruksuniversitet,