Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande?"

Transkript

1 Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande? En undersökning av livsmedelsförpackningar från butiker i Täby kommun, Danderyds kommun och Vaxholms stad Av Irina Aliesson Examensarbete, Magisterprogrammet för livsmedelstillsyn, 15 hp Institutionen för Livsmedelsvetenskap Publikation nr 276 Institutionen för Mikrobiologi Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2010 Department of Food Science Department of Microbiolog

2 Självständigt arbete 15 högskolepoäng, Magisterprogrammet för livsmedelstillsyn, SLU Titel: Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande? En undersökning av livsmedelsförpackningar från butiker i Täby kommun, Danderyds kommun och Vaxholms stad Are health claims misleading? - an investigation of food products from supermarkets in Täby, Danderyd and Vaxholms municipalities. Student: Irina Aliesson Handledare: Ingela Steen Ronnermark, Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor, Täby Klara Båth, Institutionen för mikrobiologi, SLU Examinator: Maria Lundesjö Ahnström, inst. för Livsmedelsvetenskap, SLU

3 Är hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar vilseledande? En undersökning av livsmedelsförpackningar från butiker i Täby kommun, Danderyds kommun och Vaxholms stad Av Irina Aliesson Handledare: Klara Båth, SLU & Ingela Steen Ronnemark, Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor Examinator: Maria Lundesjö Ahnström, SLU Institutionen för Livsmedelsvetenskap Publikation nr 276 Institutionen för Mikrobiologi Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2010 Department of Food Science Department of Microbiolog

4

5 FÖRORD Jag vill tacka mina handledare: Dr. Klara Båth Institutionen för mikrobiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för tips gällande uppsatsens utformning, och miljö- och hälsoskyddsinspektör Ingela Steen Ronnermark för idén och tips. Dessutom vill jag tacka Gunilla Lindström som tog in mig som examensarbetande på Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor och personer från Miljökontoret för trivsam och inspirerande arbetsmiljö. TACK! Irina Aliesson

6

7 ABSTRACT Are health claims misleading? - an investigation of food products from supermarkets in Täby, Danderyd and Vaxholms municipalities. Many food producers would like to mark their products with a health claim, e.g. reducing risk of disease. It is necessary for customers to know if the claims are true or not and to choose the right product which matches their needs. It is thus important with independent investigations of the market of products with health claims such as: - contains soluble fiber which reduces risk of heart disease. - a low fat diet will reduce risk of cancer. This product has a lower level of fat If producer wants to use such type of claim, it must be controlled by rules, like: There is scientific research that proves health effects of this product, Not to write that this special food can prevent, ease, reduce or treat disease. Thus, health claim must correspond to Swedish nutrition (dietary) recommendations and be built on Swedish public scientific admitted researches. Labeling on food packages is controlled according to 5 LIVSFS 2004:27 Redlighet (=probity). In this work many products that were labeled with help of claim such as bread for heart, bread for stomach, useful bacteria, rich in fibers, rich in omega 3 and low GI-index were observed. The most popular claims were omega 3 and fiber. It was interesting to see that some products that earlier usually included one particular ingredient, now includes another ingredient, for example fish was sold with omega 3 before, and now fish was supplied with fiber, on contrary, pasta which usually included fiber, now is marked as enriched with omega 3. This investigation concluded that the probity must be further developed and that misleading marketing are common.

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 7 2. BAKGRUND Tidigare undersökningar Märkningslagstiftning: Redlighet mot vilseledande 9 3. MATERIAL OCH METODER RESULTAT DISKUSSION SLUTSATS REFERENSER 21 BILAGOR Bilaga 1. Utgående brev till butiker 23 Bilaga 2. Exemplar på märkning i butiker 25 Bilaga 3. Egenåtgärdsprogram 31 Bilaga 4. Ordlista 32 Bilaga 5. GI-index 35 Bilaga 6. Bort med vilseledande märkning av omega-3 37 Bilaga 7. Resterande bilder 41 Bilaga 8. Nyckelhålsmärkning 48

9 1. INLEDNING Syftet med examensarbetet var att kartlägga märkning av livsmedelsförpackningar, främst hälsosamt bröd, pasta, fisk och mejeriprodukter. Avsikten med detta arbete var att utmana livsmedelsföretagare (tillverkare/butik) att följa märkningsföreskrifterna, påminna om deras ansvar att inte vilseleda konsumenter; påpeka brister inom märkning, redlighet. Besök gjordes på butikerna ICA, Coop, Vi och Hemköp i Täby kommun, Danderyds kommun samt Vaxholms stad. De produkter som valdes ut var de som såg mest intressanta ut ur ett hälsoperspektiv. Hälsopåståenden undersöktes ur redlighetsperspektiv för att utreda om de kunde vara vilseledande för konsumenten. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna i kommunerna Täby, Danderyd och Vaxholm slogs samman 2007 samman till en förvaltning och Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor bildades. Ingen av dessa kommuner deltog i det nationella tillsyn projekt angående märkning utfört av Livsmedelsverket 2006 (Jansson, 2007). Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor önskade därför nu göra en undersökning för att kartlägga hur väl märkningsföreskrifterna efterlevs i dessa kommuner samt få en helhetsbedömning av märkningsförfarandet och samtidigt undersöka om hälsopåståenden kan vara vilseledande. 2. BAKGRUND 2.1. Tidigare studier som har gjorts angående märkning Det finns flera studier som gjordes tidigare angående märkning av livsmedelsförpackningar. Lena Jansson, Lena Wallin, Martina Karlsson och Barbro Turesson från Livsmedelsverket utförde ett nationellt tillsynsprojekt angående märkning av livsmedel under 2006 (Jansson, 2007) Drygt 400 produkter inom 28 kommuner granskades, såsom bröd, fiskeri och charkuteri. Avsikten var att granska förekomsten av vilseledande märkning av livsmedel. Önskan var att få ett brett underlag om tillämpningen av märkningsreglerna, och få kännedom om eventuella brister i märkningen för att effektivt kunna göra riktade insatser inom redlighetsområdet. Projektets syfte var att öka kunskapen om och efterlevnaden av både obligatoriska och frivilliga märkningsregler samt minska risken för att konsumenterna blir vilseledda. (Jansson, 2007). Projektet visade brister i märkningen av livsmedel. De vanligaste avvikelserna förekom på bröd och gällde avsaknad av mängddeklaration på fullkorn och kostfiber. Ofta påträffades 7

10 tillskrivningar av nyttighetsaspekter för bröd som följd av hälsotrenden som är stark idag. Det visade sig behövas mer definitioner av till exempel hälsofördelar, på bröd. De vanligaste upptäckta felen på fiskeriprodukter var inom handelsbeteckning, ursprung och produktionsmetod. Projektet riktade sig både till konsumenter och tillverkare, både för att öka konsumenters kännedom att välja rätt produkter och för att påpeka fel till företagare, att företagaren är ansvarig för att ge tillräckligt underlag för påståenden på livsmedelsförpackningar och inte vilseleda konsumenten. Det finns behov av fler märkningsprojekt (Jansson, 2007). Petra Lindström vid SLU utförde 2007 examensarbetet Krävs skärpning vid märkning? - en kartläggning av livsmedel som märks i butik i 2007 i Örebro (Lindström, 2007). Petra undersökte märkning på charkuteri och fiskeriprodukter i 16 butiker avseende helhetsbedömning och märkningsföreskrifternas efterlevnad. Hon hittade liknande brister som i det nationella projekt livsmedelsverket genomförde 2006 (Jansson, 2007), så bedömningen gjordes att det fanns risk för att konsumenten kunde bli vilseledd och att det behövdes skärpning vid märkning. Catarina Zielonka från Chalmers Tekniska högskola, Göteborg genomförde ett examensarbete i Näringslära Hälsopåståenden och märkning av livsmedel: en kartläggning av strategier och åtgärder inom livsmedelsindustrin och myndigheter i 2006 i Örebro (Zielonka, 2006). Ett urval av charkuteriprodukter från Atra Lithells, cerealier, bröd och pasta granskades visuellt och med hjälp av analysmetoder avseende näringsinnehåll. Utbudet av hälsosamma livsmedel och hur företagaren valde att deklarera näringsvärden kartlades, samt vilka hälsopåståenden förekom. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet European Food Safety Authority EFSA granskade och utvärderade 2006 åtta ansökningar i hälsopåstående om att vissa livsmedel kan minska risken för sjukdomar eller främja barns hälsa EFSA:s granskning handlar om hälsopåståenden enligt artikel 14 i EU-förordningen om hälsopåstående (EG 1924/2006). Sju av åtta hälsopåståenden fick underkänt av EFSA, och en ansökan av åtta hade tillräcklig vetenskaplig grund, det var påståendet om växtsteroler, att de sänker blodets kolesterolvärden och därmed minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. 8

11 Följande samband mellan kost och hälsa anses väl belagda (Rapport av Livsmedelverket från ): övervikt och energiinnehåll kolesterol i blodet och fettkvalitet blodtryck och salt ateroskleros och blodkolesterolnivå/blodtryck förstoppning och kostfiber benskörhet och kalcium karies och fermenterbara kolhydrater järnbrist och järnintag De ingredienser som bidrar till dessa åtta kosthälsosamband skall vara en naturlig del av livsmedlet. Produkter med innehåll av levande mikroorganismer omfattas inte av programmet. Kost och cancer får inte användas i samband med påståenden på livsmedel. Exempel på påståenden som inte accepterades i programmet var: X hjälper Dig att sänka Ditt kolesterolvärde Saltet Y sänker Ditt blodtryck Z förebygger tack vare sin höga fiberhalt förstoppning. (Livsmedelsverkets hemsida, ur nyhetsarkivet ) 2.2. Märkningslagstiftning. Redlighet mot vilseledande. Regler om vilka uppgifter som ska finnas på livsmedelsförpackningar som säljs inom EU och hur uppgifterna ska presenteras finns huvudsakligen i märkningsdirektivet (EG) 13/2000, förordning (EG) 1924/2006, artikel 14 och 17.1 i förordning (EG) nr 178/2002. Att ange näringsvärdet på livsmedel är frivilligt inom EU och medlemsländerna får inte ställa mer långtgående krav än vad EU slagit fast. Näringsvärdesdeklaration är dock obligatoriskt om ett livsmedel saluförs med näringspåståenden, hälsopåståenden och för livsmedel med tillsats av vitaminer och mineralämnen. 9

12 Föreskrifterna för märkning av livsmedel är beskrivna i LIVSFS 2004:27, SLVFS 2000:14, SLVFS 2000: 15, LIVSFS 2005:9. Märkningsuppgifterna som ska anges på livsmedelsförpackningar är: livsmedlens beteckning = varans namn ingrediensförteckning med mängd av vissa ingredienser nettoinnehåll bäst-före-datum, respektive sista förbrukningsdag för känsliga livsmedel speciella anvisningar för förvaring eller användning och bruksanvisning namn och adress för tillverkaren av livsmedlet eller den som förpackar eller säljer ursprung alkoholhalt uppgifter om innehåll av allergena ingredienser. (LIVSFS 2004:27) Enligt 5 Redlighet i märkningsföreskrifterna (LIVSFS 2004:27) märkningen och dess närmare utformning får inte vilseleda köparen när gäller dess beskaffenhet, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, hållbarhet, ursprung eller härkomst samt tillverknings- eller produktionsmetod, - genom att tillskriva livsmedlet verkningar eller egenskaper som det inte har, eller - genom att antyda att livsmedlet har speciella egenskaper då i själva verket alla liknande livsmedel har sådana egenskaper Får inte tillskriva livsmedel egenskaper som innebär att de förebygger, behandlar eller botar någon sjukdom hos människor eller antyda sådana egenskaper, såvida inte annat framgår av föreskrifter om naturligt mineralvatten eller om livsmedel för särskilda näringsändamål. Om märkningen innehåller påståenden om eller antyder att livsmedlet förebygger, behandlar eller botar sjukdom, kan produkten komma att betraktas som läkemedel (LIVSFS 2004:27) EG- märkningsdirektivet 13/2000 reglerar även i viss mån reklam för livsmedel: Hälsopåståenden skall stå i överensstämmelse med svenska officiella kost- och näringsrekommendationer och bygga på i Sverige allmänt erkända vetenskapliga fakta. Den som är ansvarig för märkningen av livsmedlet ska alltid kunna motivera/verifiera/förklara varför en viss märkningsuppgift använts. (direktiv (EG) 13/2000) 10

13 3. MATERIAL OCH METOD Examensarbetet utfördes på Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor under våren 2009 med hjälp och stöd från handläggare Ingela Steen Ronnermark och Klara Båth, SLU, Institutionen för mikrobiologi. Till att börja med sammanställdes ett informationsbrev som skickades till de butiker där besök planerades. Därefter ägnades tid åt fältstudier i livsmedelsbutikerna ICA, Hemköp, Coop och Vi i Täby, Danderyd och Vaxholm. Data insamlades för undersökning, märkningen på förpackningar av hälsosamma livsmedel som finns på marknaden (fryst fisk, mejeri, bröd, importerade konserver och pasta) fotograferades och en del köptes in. Hur mycket hälsosamma produkter som fanns bedömdes på plats. De som var mest intressanta och synliga, märktes mest, till exempel med någon slags av symbol, nyckelhålsmärke eller GI-index (bilaga 5), och som förmodligen lockade mest köpare valdes ut till studien. Märkning på livsmedelsförpackningar granskades enligt 5 LIVSFS 2004:27 Redlighet. Därefter sammanställdes och tolkades resultaten. Litteraturstudie gjordes, inläsning på lagstiftning, vägledning om märkning samt vetenskaplig litteratur. Totalt besöktes 12 butiker. Undersökningen genomfördes genom anmälda kontrollbesök av författaren. I enlighet med Petra Lindströms undersökning (Lindström, 2007) kontrollerades enbart märkningen vid besöken och bedömningen baserades enbart på märkningsuppgifterna. Ingen provtagning utfördes för att kontrollera riktigheter i märkningen. Totalt kontrollerades 79 produkter, fördelat på 20 bröd, 14 pasta, 15 mejeri-, 20 fiskeriprodukter och 10 konserver. I enlighet med Livsmedelsverkets nationella projekt i märkning under 2006 (Jansson, 2007) ansvarar berörda butiker för att åtgärda avvikelser och rapportera till handläggare på Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor. Projektet inkluderade inte uppföljning av resultatet. Fel och brister som uppmärksammades under examensarbetet ska följas upp av respektive handläggare. 11

14 4. RESULTAT OCH OBSERVATION. Produktensurvali12butiker:ICA,Coop,ViochHemköp itäby,danderydskommuner,vaxholmsstad De mest intressanta hälsopåståenden och säljande uttryck som upptäckts: 1) Tar hand om din mage på allra bästa sätt (Arla Yoghurt Dolfidus) 2) Sköt om magen som om den vore din bästa vän (Arla Yoghurt Dolfidus) 3) Sänker aktivt kolesterolvädret (Unilever Becel pro-activ) 4) Bevarar magens naturliga balans (Norrmejerier Verum hälsofil) 5) Laddat med hälsosamma rågfiber, mineraler och vitaminer (Fazer Rye Fibre bröd) 6) Må bättre (Fazer bröd) 7) Ger en låg och långsam blodsockerstegring (Lantmännen AXA GI-havre bröd) 8) Laddat med protein och fiber (Carbzone bröd NyStart low carb) 9) Prova även våra andra produkter (Carbzone bröd NyStart low carb) 10) Fullkornsbröd med extremt bra näringsvärden (Polarbröd AB, Polarkraft Extrem bröd) 11) Rikt på fullkorn, med låg fetthalt och ett extremt högt fiberinnehåll (Polarbröd AB, Polarkraft Extrem bröd) 12

15 12) Det perfekta brödet, med extra hög fiberhalt, bakat på nyttig rapsolja, med omega3 fettsyror (Europabagarns Pauluns bröd) 13) Hjärtegott (Skogaholms bröd Hjärtegott) 14) Ett fullkornsbröd innehåller ämnen som är bra för din hälsa (Skogaholms bröd Hjärtegott) 15) En god laktosfri yogurtshot som lugnar en orolig mage, har positiv effekt på IBS, har välgörande bakterier (Valio Yoghurt Gefilius Max) 16) Smart fiber (Axa smart och gott bröd) 17) Dagens dos omega 3 från fisk (Abba, skylt i butik Vaxholm, ICA) 18) Äntligen ett vitt bröd lika fiberrikt som fullkornsbröd! (NyStart! bröd, skylt i butik) 19) Matkvalite ger livskvalite (Ekologisk fullkornspasta av Castagno) 20) För alla magar som har bråttom finns ProViva drickyoghurt 21) Bäst bakterie vinner (Skylt ProViva, skånemejerier, Ica Arninge) 22) Ett fullkornsbröd innehåller ämnen som är bra för din hälsa, till exempel vitaminer, mineralämnen, antioxidanter och kostfiber. En hälsosam livsstil och en väl sammansatt kost rik på fullkornsprodukter minskar risken för hjärtsjukdom. Hjärtegott innehåller 50% fullkorn (Hjärtegott av Skogaholm, Ica Stop, Coop Djursholm, Ica Vaxholm) 23) Mat med lågt GI är inget hokus pokus. Istället handlar det om långsamma kolhydrater, mat som gör dig mätt längre och som därför kan fungera som inspiration om du vill komma i form. (Arlas hemsida). 13

16 Tabell 2. Symboler och trender som dominerade på livsmedelsförpackningarna: 1) nyckelhålsmärke 2) eko-märke, krav-märke 3) GI- index 4) 50 % fullkorn 5) gott och nyttigt 6) Becel Älska ditt hjärta 7) Rågfiber 8) Kolhydratsintaget ökade med 67 gram per person och dag från Källa: Jordbruksverkets statistikrapport 2005:4 Mest påträffade hälsoaspekter: omega3 produkter(bilaga 6), fullkornsprodukter är överrepresenterade, produkter med lågt GI (bilaga 5), prebiotiska och probiotiska produkter samt margariner med växtsteroler. 14

17 Näringsvärdedeklarationen ska utformas enligt en utav nedanstående grupper. Grupp A Energivärde Mängden protein, kolhydrat, fett Grupp B Energivärde Mängden protein, kolhydrat, sockerarter, fett, mättat fett, kostfiber och natrium (egenåtgärdsprogram, reviderat program september 2004) Det fanns produkter med olika näringsvärdesdeklaration både grupp A och grupp B. Tabell 3 enligt SLVL 1993:8 presenterar några av dem. Tabell 3. Näringsvärdedeklarations typer (bilaga 3) Vad som deklareras A Energi Protein Kolhydrater Fett (Ev. relevanta mineraler och vitaminer) (Ev. enkelomättat-, fleromättat fett eller stärkelse) B Energi Protein Kolhydrater varav sockerarter Fett varav mättat fett Kostfiber Natrium och/eller koksalt (Ev. relevanta mineraler och vitaminer) (Ev. enkelomättat-, fleromättat fett eller stärkelse) står separat Energi Protein Kolhydrater Fett Kostfiber Natrium Energi Protein Kolhydrater Fett Natrium Vilka produkter/företag ProViva AXA Pågen Fazer Kungsörnen Barilla Carbzone Cultura Verum Becel Carlshamn Europabagarn Danone Actimel 15

18 Vid märkning av en pasta framgick att den innehöll inulin. Råvaran till ingrediensen inulin skall anges och beteckningen kan t.ex. vara cikoriarotfiber (inulin) om inulin framställts. På en förpackning förekom en lång lista på hälsoeffekter som inulin kan främja, många positiva effekter, men ingenting om vetenskaplig bevisning, det vore bra att hänvisa till en källa om inulin istället. En tillverkare lanserade en ny produkt och uppmanar på förpackningens märkning kunden att prova på andra produkter och ger en fullständig lista med produkter. Ett annat företag använde en bild på en känd fotbollspelare för att locka kundernas uppmärksamhet, på samma förpackning finns påståendet omega 3. Utöver påståendena nyttig och rik på fanns även exempel på prioritering av produktens egenskaper framför liknande produkter så som den första pastan. Det är fel att skriva rik på omega3 på margarin, tillverkad från rapsolja, eftersom alla rapsoljor innehåller omega3. Bland mejeri produkter förekom beskrivning av nyttiga bakterier. Bra exempel på lansering av nyttighet av bakterier i mejeri fanns på skyltarna till ProViva av skånemejerier: Bäst bakterie vinner. Tydligt hälsopåstående med hälsoeffekter framgår på Max Gefelius förpackning: Hör till functional foods se valio.se, har positiv effekt på IBS. Beteckning på fiskeriprodukter är ibland felmärkta, till exempel chumlax på fiskförpackningar. Chumlax är inte lax, utan Oncorhynchus keta: Chumlax eller hundlax som den också kallas fångas i Stilla Havet. Den är mörkare i köttet och har en mycket lägre fetthalt än den norska fjordlaxen. Den är också avsevärt billigare än sin skandinaviske namne. I dagsläget kostar chumlaxen knappt en fjärdedel av priset på norsk fjordlax. (Göteborg-Posten Konsument, 2009) Att Pangasius används i märkning på fryst fisk är felaktigt, denna fisk borde märkas med sitt svenska namn Hajmal. Latinsk beteckning är frivilligt vid märkning av fisk, medans svenskt namn på fiskart är obligatorisk. Det är ingen allvarlig avvikelse om det står laxspett eller laxfilé, 16

19 men enligt märkningsföreskrifterna borde det stå lax. Ett livsmedel får heller inte märkas med Rik på omega 3, utan det bör märkas innehåller omega3 (se bilaga 4). Enligt EUförordningen om närings- och hälsopåståenden om livsmedel bör endast två typer av näringspåståenden om omega-3-fett användas, och bara för livsmedel med en viss lägsta halt av omega-3-fett. Tillåtna påståenden är OK: Innehåller omega-3-fettsyror OK: Ökat innehåll av omega-3-fettsyror INTE OK: Påståenden som rik på omega-3-fettsyror är tills vidare inte tillåtna. Näringspåståenden om de enskilda fettsyrorna får inte göras förrän det finns EUgemensamma värden för rekommenderat dagligt intag. 17

20 5. DISKUSSION Många produkter visade sig marknadsföras med hjälp av något slags påstående om hälsoeffekter, till exempel, bröd för hjärta, pasta för mage, nyttiga bakterier, hälsobröd, rik på fiber, rik på omega-3, låg GI-index etc. Det var intressant att upptäcka kostfiber i fiskpinnar och omega-3 i pasta, som är ovanligt och nytt för sådana typer av produkter, vanligtvis (och naturligt) förekommande är det omvända; omega-3 i fisk och kostfiber i pasta. Jämfört med tidigare undersökningar och kontrollprojekt var de flesta märkningar på de livsmedelsförpackningar som kontrollerades i detta projekt tillfredställande och utan större anmärkning. De flesta tillverkare sköter sig bra, men fortfarande finns en del felmärkta förpackningar. Samma fel som upptäcktes i livsmedelsverkets projekt år 2006 (Jansson, 2007) observerades även i denna studie, till exempel upptäcktes fel inom handelsbeteckning på fisk, men ursprung och märkning inom produktionsmetoder såg bra ut. Rik på omega3 är tveksam märkning på odlad lax, eftersom halten av omega 3 beror på fodret som laxen får i sig, vildfångad lax innehåller mer omega3 än odlad lax. En del fel identifierades angående beräkning av fettsyror, på en fiskförpackning angavs större andel med fettsyror än totalt mättat fett. Carlshamn matfett angav på förpackningen att det innehöll omega3, men då margarinet tillverkats av rapsolja innehåller matfettet i likhet med alla andra margarin tillverkade på vegetabiliska oljor omega3. Omega3 som märkning på Carlshamn margarin är således inte nödvändig, eftersom i alla margariner tillverkade av vegetabiliska oljor utgörs huvuddelen av omega-3-fettsyrorna av alfa-linolensyra, (18:3 n-3, ALA), som är en essentiell fettsyra. Vid märkning av bröd framhålls fullkorn på fem av 20 produkter vilket motsvarar 25 %. På två av de 20 bröden (dvs. 10 %) angavs flerkorn i märkningen. Det är obligatoriskt, i de fall fullkorn framhålls, att deklarera mängden i ingrediensförteckning. Mängddeklaration i ingrediensförteckning framgick på fem produkter av fem, vilket motsvarar 100 %. Tillverkarna skötte sig således bra. På fyra av fem produkter uppgavs vad det var för sädesslag i fullkorn, till exempel, rågfullkorn. På sju av de 20 bröden framhölls fiber alt. kostfiber. Men det räcker inte att ange med fiber, man bör uppge kostfiber och styrka med vilken sorts fiber, till exempel, 18

21 ärtfiber. Mängddeklaration av fiber i ingrediensförteckning framgick på sju bröd av sju bröd med fiber, vilket motsvarar 100 %. Vid märkning av bröd påträffades mest lågt glykemiskt index och detta relaterades även till vetenskapliga tester, till exempel, AXA GI havre har ett vetenskapligt testat lågt glykemiskt index (GI). Tydliga hälsopåståenden upptäcktes på Hjärtegott bröd av Hjärtegott av Skogaholm: Ett fullkornsbröd innehåller ämnen som är bra för din hälsa, till exempel vitaminer, mineralämnen, antioxidanter och kostfiber. En hälsosam livsstil och en väl sammansatt kost rik på fullkornsprodukter minskar risken för hjärtsjukdom. Hjärtegott innehåller 50% fullkorn. Bröd som är bakat på nyttig rapsolja låter onödigt, vad är det för speciell nytta med just den rapsoljan, alla rapsoljor är nyttiga i sådana fall. Livsmedelsverket avråder från användning av säljande uttryck om dessa inte förklaras i märkningen. Om säljande uttryck används i märkningen utan att dessa förklaras riskerar konsumenten att vilseledas. Exempel på beskrivning av den väsentliga delen av produktionsmetod är: Fazer Rye Fibre är en metod från Fazer där vi utvinner näringsrika delar av rågkornet. Enligt märkningsföreskrifterna får märkningen inte ge ett felaktigt intryck; säljande uttryck får inte användas. Om sådana uttryck används och ger konsumenterna intryck av att ett livsmedel har högre kvalitet än ett likadant livsmedel på marknaden, ska det i märkningen motiveras på vilket sätt det aktuella livsmedlet har högre kvalitet. (LIVSFS 2004:27) T.ex. borde Lyxigt bröd kompletteras med information om på vilket sätt brödet är lyxigt. Istället bör annan märkning användas, t.ex. bröd med extra mycket kostfiberhalt. Detta bröd innehåller minst 8,5 % kostfiber från ärtfiber. Påståenden om fullkorn och kostfiber på bröd och pasta förekom ofta vilseledande eller med otillräckligt beskrivande beteckning. Märkning på kostfiber borde skärpas, enligt föreskrifterna, med kostfiberart (34 punkt i LIVSFS 2004:27) 19

22 6. SLUTSATS Det fanns en del produkter med märkning som kunde bedömas som vilseledande på grund av säljande uttryck eller otillräckligt beskrivning/förklaring av påståenden. Flera beskrivningar av använda recept, beskrivning av produktionsmetod, beskrivning av den väsentliga delen av produktionsmetoden som pekas ut i märkningen, jämförande information mot andra produkter är ofta förekommande på livsmedelsförpackningar. Undersökningen visade att vilseledande märkning påträffades och att redlighet i livsmedelsmärkning bör förbättras ytterligare. Upptäckta avvikelser påpekades och rätt märkning föreslogs, t.ex. att uttryck bör tydliggöras eller skrivas om. Det är angeläget att underlätta för konsumenten att välja bland brett presenterade hälsosamma produkter, inte förvirra dem med onödig/felaktig information vilken saknar solid bakgrund eller tvärtom, otillräcklig information eller säljande uttryck som kan leda till överkonsumtion. Företagen ansvarar för att hälsouttrycken på livsmedelsförpackningen stämmer överens med det verkliga livsmedlets egenskaper. Undersökningen kom fram till att det finns en del att förbättra i butikernas eget program gällande märknings redlighet i punkt presentation och butikansvarig bör åtgärda brister inom märkning. 20

23 7. REFERENSER Litteratur Becker W, Lyhne N, Pedersen AN, Aro A, Fogelholm M, Þórsdottír I, Alexander J, Anderssen SA, Meltzer HM, Pedersen JI. Nordic Nutrition Recommendations 2004 Integrating nutrition and physical activity. Nord 2004:13, Nordic Council of Ministers, Copenhagen. Arrenfeldt H/ Svensk Dagligvaruhandel, Bygdeson P/Axfood AB, Hansson-Borg A/BergendahlsGruppen AB/Vi-butikerna, Ahlqvist A/Coop Sverige AB, Ovegard M/ICA Sverige AB Dagligvaruhandelns branschriktlinjer för egenkontrollprogram baserat på HACCP enligt EG 852/2004, Svensk Dagligvaruhandel januari 2007 Tillgänglig online: EG 2000/13(2000) Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt reklam för livsmedel, Direktiv 2000/13/EG[antagande: medbeslutande COD/1999/0090]. Europeiska unionens officiella tidning EGT L 109, Tillgänglig online: packaging/l21090_sv.htm EG 1924/2006 (2006) Förordning om hälsopåstående, Livsmedelsverket. Tillgänglig online: Egenåtgärdsprogram Hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel, Livsmedelsbranschens regler, Livsmedelsföretagen, Svensk dagligvaruhandel, reviderat program september Tillgänglig online: Jansson, L., Wallin L., Karlsson M., Turesson B.,(2007) Nationellt tillsynsprojekt 2006 om livsmedelsmärkning, Rapport , LIVSMEDELSVERKET Jansson, L., Reuterswärd A.L., Lindeberg I., (2007) Kontrollprojekt om nyckelhålsmärkning Rapport , Livsmedelsverket. Lindström, P. (2007) Krävs skärpning vid märkning? - en kartläggning av livsmedel som märks i butik, Dnr ä Rapport nr 2.Miljökontoret Örebro. Tillgänglig online: namndrapport+markning.pdf LIVSFS 2004:27(2004) Märkningsföreskrifterna Märkning och presentation av livsmedel och dess vägledning Tillgänglig online: V%C3%A4gledning%20m%C3%A4rkning.pdf 21

24 LIVSFS 2005:9 (2005) Användning av viss symbol Tillgänglig online: Rapport av Livsmedelverket från Utredning och analys av hälsopåståenden vid märkning av livsmedel Tillgänglig online: functional_food/rapport1998_functional.pdf Reuterswärd, A.L. (2006) Nyckelhålet för spannmålsprodukter, Rapport Livsmedelsverket. SLVFS 1993:21 Näringsvärdesdeklaration Tillgänglig online: Zielonka, C. (2006) Hälsopåståenden och märkning av livsmedel: en kartläggning av strategier och åtgärder inom livsmedelsindustrin och myndigheter, Chalmers Tekniska högskola, Institutionen för kemi- och bioteknik, Göteborg Internet Codex Alimentarius, EFSA, Livsmedelsverkets hemsida, ur nyhetsarkivet : Sju av åtta hälsopåståenden får underkänt av EFSA, märkning: ekologiska symboler Livsmedelsverkets förslag till strategi för ett långsiktigt redlighetsarbete, , Göteborg-Posten Konsument, Lax är inte alltid lax, Muntlig källa Christensen, Jonas, jurist på Ekolagen, föreläsningar och seminarier i Livsmedelsjuridik, SLU, Koch, Kristine, föreläsningsmaterial: Functional foods, Sveriges Lantbruksuniversitet,

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Ny lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenter. Vad betyder det för onlinehandeln, mobilappar mm?

Ny lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenter. Vad betyder det för onlinehandeln, mobilappar mm? Så möter vi konsumenternas behov av information i framtiden. 28 maj 2013 Ny lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenter. Vad betyder det för onlinehandeln, mobilappar mm? Mona Lauermann Orheden,

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Oktober 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning De kommande åren ska EU fatta beslut om vilka påståenden om hälsa kopplat

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; (H 132) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012. Livsmedelskontroll av kosttillskott. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah

VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012. Livsmedelskontroll av kosttillskott. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012 Livsmedelskontroll av kosttillskott Lena Lidö och Haileselassie Yibrah Livsmedelskontroll av kosttillskott Lena Lidö och Haileselassie

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera/föra in livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera eller föra in och sälja färdigförpackade

Läs mer

Offentlig kontroll av kosttillskott i Vellinge kommun 2012-2013

Offentlig kontroll av kosttillskott i Vellinge kommun 2012-2013 2013-09-19 Tillväxt och samhällsbyggnad Jonas Leo Jonas Andermyr Dnr 2013/1731 Miljö och Byggnadsnämnden Offentlig kontroll av kosttillskott i kommun 2012-2013 Postadress VELLINGE KOMMUN 235 81 Besöksadress

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631 Det finns många bra-för-magen-produkter. Och så finns det. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur, Lactobacillus plantarum

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål;

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål; 1 (H 371) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna

Läs mer

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428 VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428 Informationsförordningen (EU) nr 1169/2011 Nya regler för informationom livsmedel

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Squares xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Längre liv, bättre liv Under de senaste årtiondena har forskare undersökt en skenbart längre livslängd hos många människor bosatta i regionerna som omger Caucusbergen,

Läs mer

Fruktyoghurt. Fruktyoghurt. Lättyoghurt Solfrukt. Lättyoghurt Jordgubb. Lättyoghurt Björnbär Hallon. Lättyoghurt Päron Citron

Fruktyoghurt. Fruktyoghurt. Lättyoghurt Solfrukt. Lättyoghurt Jordgubb. Lättyoghurt Björnbär Hallon. Lättyoghurt Päron Citron Vårt sortiment av fruktyoghurt passar människor med smak för livets goda, som också är måna om att få i sig något nyttigt. Här bjuds på smakupplevelser av både kända och mera exotiska frukter, ibland i

Läs mer

Lena Nyberg, Dr Med vet Projektledare FoU

Lena Nyberg, Dr Med vet Projektledare FoU Lena Nyberg, Dr Med vet Projektledare FoU Detta är Skånemejerier Näst största mejeriföretaget i Sverige Omsättning: 2.7 miljarder kronor Bildades 1964 Ägs av 800 mjölkproducenter 650 anställda Processar

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Vad betyder uppgifterna Flingor av ris och fullkornsvete, berikade med vitaminer (B1, B2, B3, B6, folsyra, B12, C) och järn Nettovikt: BÄST FÖRE-DAG Juni 2008 1 2 Kvantitet Produktens

Läs mer

Näringspåståenden och hälsopåståenden

Näringspåståenden och hälsopåståenden Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel Förordning (EG) nr 1924/2006 Fastställd: 2009-11-05 av avdelningschefen Innehåll 1 Inledning...5 1.1 Syftet

Läs mer

Märkning av färdigförpackade livsmedel

Märkning av färdigförpackade livsmedel Märkning av färdigförpackade livsmedel Information till dig som märker färdigförpackade livsmedel Märkning av färdigförpackade livsmedel I den här broschyren finns information för dig som ansvarar för

Läs mer

Att upphandla. bröd GUIDE TILL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

Att upphandla. bröd GUIDE TILL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Att upphandla bröd GUIDE TILL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Vi bakar med kärlek. I fem generationer har vi älskat att baka. Det gör vi med omsorgsfullt utvalda råvaror och mjöl från vår egen kvarn. Surdeg är en

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Kosttillskott. 2013-09-03 av enhetschefen för kontrollstödsenheten 2010-06-22 Vägledning kosttillskott

Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Kosttillskott. 2013-09-03 av enhetschefen för kontrollstödsenheten 2010-06-22 Vägledning kosttillskott Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Kosttillskott Fastställd: Ersätter: 2013-09-03 av enhetschefen för kontrollstödsenheten 2010-06-22 Vägledning kosttillskott Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte och

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein.

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Vår havredryck är som mjölk. Fast för människor. Hela tanken med kossornas mjölk är ju att den ska drickas av kalvar, inte av oss. Havredryck däremot är fantastisk

Läs mer

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta Göran Petersson Hälsodebatt Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006 Kemi- och Bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg goranp@chalmers.se Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta - Myten att hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1993:19) om märkning och presentation av livsmedel; (H 130:4) Utkom från trycket den

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Vet du vad du äter? Tips till bättre val. - ta en titt på förpackningspåskrifterna

Vet du vad du äter? Tips till bättre val. - ta en titt på förpackningspåskrifterna Tips till bättre val Välj produkter enligt följande kriterier: Mjölk och surmjölk fri Yoghurt, fil och kvark fri låg halt, högst 1 % kolhydrater högst 12 g /100 g Ost låg halt, högst 17 % salt högst 1,2

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap

NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap PRESENTATIONEN BASERAS PÅ en litteratursammanställning av Sara Johansson, Dr (Chalmers) Goat Milk Nutrition

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Kontroll av märkning av färdigförpackad djupfryst fisk i butik

Kontroll av märkning av färdigförpackad djupfryst fisk i butik Kontroll av märkning av färdigförpackad djupfryst fisk i butik En projektinriktad kontroll genomförd av arbetsgruppen Livs Levande samarbete där miljökontoren i nio större kommuner ingår. 2(13) September

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

HANDBOK. om närings- och hälsopåståenden. hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels

HANDBOK. om närings- och hälsopåståenden. hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels Branschstöd för närings- och hälsopåståenden HANDBOK om närings- och hälsopåståenden Kontakt Livsmedelsföretagen (Li) Box 55680, 102

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

Oil4Life Test rapport

Oil4Life Test rapport Oil4Life Test rapport Ditt resultat Oil4Life Test ID: b1h5r6l6 Ålder: 28 Nationalitet: Norway Använt omega-3: nei Kön: mann Datum: 30.11.10 God Måste förbättras Resultat God Måste förbättras Ditt skyddsindex

Läs mer

mer liv än någonsin!

mer liv än någonsin! De syns inte men mer liv än någonsin! ProBion - den smarta tabletten. ProBion innehåller livskraftiga mjölksyrabakterier inbäddade i en sinnrik struktur. Mjölksyrabakterier är naturliga och utgör ett historiskt

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Profilprogram för varumärket nyckelhålet

Profilprogram för varumärket nyckelhålet Profilprogram för varumärket nyckelhålet Utgivet av Livsmedelsverket (Sverige), Fødevarestyrelsen (Danmark), Helsedirektoratet och Mattilsynet (Norge) Innehåll Introduktion Sidan 3 Symbolen Nyckelhålets

Läs mer

Göran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998

Göran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998 Göran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998 Dags för livsmedelsmärkning med GI - GlukosIndex - Det står nu klart att

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

HANDBOK. om närings- och hälsopåståenden. hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels

HANDBOK. om närings- och hälsopåståenden. hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels Branschstöd för närings- och hälsopåståenden HANDBOK om närings- och hälsopåståenden 2:a upplagan, juli 2014 Kontakt Livsmedelsföretagen

Läs mer

Kosttillskott Kontroll av märkningen på apotek och hälsokost

Kosttillskott Kontroll av märkningen på apotek och hälsokost Kosttillskott Kontroll av märkningen på apotek och hälsokost Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun rapport 2:2012 Miljö 2012-10-18 Inledning Inför planeringen för år 2012 beslutades att delar av

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Digestion. Kolhydrater. GI och GL Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 ««««««««««««2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄR VERSION 2003/0165(COD) 3.3.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer