Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige

Transkript

1 Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige intervjuundersökning Rapport 2007:17 Foto: Mats Pettersson

2

3 Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige intervjuundersökning Marknadsenheten Referens Bengt Johnsson Åsa Lannhard Öberg Annelie Rosell

4

5 Innehåll 1 Syfte Metod Omfattning Allmän beskrivning av företagen i undersökningen Arealstorlek Arealanvändning Innehav av mjölkkvot Handjursbidrag och djurantal Verksamhet på gårdarna Gårdar som drivs av andra än svenska företagare Gårdar som drivs av svenskar Intervjuundersökning Företagare med ursprung utanför Sverige Skäl till att flytta till Sverige och varför Sverige valdes Bakgrund Etableringen i Sverige Drift av företag i Sverige jämfört med hemlandet Andra erfarenheter Framtiden Företagare med ursprung i Sverige Skäl till start av mjölkföretag Etablering Drift av företaget Andra erfarenheter Framtiden Sammanfattning Bilagor

6

7 1 Syfte En av Jordbruksverkets uppgifter är att följa och utvärdera utvecklingen i jordbrukssektorn. Genom den reform av stöden som EU genomfört i och med införandet av frikopplade stöd, det s.k. gårdsstödet, ökar vikten av att vara konkurrenskraftig i jordbruksproduktionen baserat på företagsekonomiska kalkyler fria från tidigare stöd. Reformen syftar till att marknadsorientering skall styra produktionen och att stöd inte längre ska riktas till olika produktionsgrenar. Jordbruksverket har i olika uppföljningar funnit tecken på att konkurrenskraften i svensk jordbruksproduktion har försämrats gentemot andra EU-länder genom att kostnaderna för produktionsmedel i Sverige har ökat snabbare än i flera andra länder. Konkurrensen på livsmedelsmarknaderna tillsammans med förändringarna i jordbrukspolitiken ökar fokus på att produktionen i Sverige utvecklar och stärker sin konkurrenskraft för att klara att hävda sig. Mjölkproduktionen liksom annan jordbruksproduktion verkar på EU:s inre marknad och konkurrenskraft är avgörande för att framgångsrikt kunna delta på denna marknad, men även på tredjelandsmarknader. På mjölkområdet kan utvecklingen vara extra viktig att följa och analysera eftersom reformen på det området var mer omfattande än inom andra sektorer, med både sänkningar av stödpriser och frikoppling av direktstöden. Mjölkproduktionen i Sverige har under 2006 och inledningen av 2007 minskat och mot den bakgrunden är det också motiverat att ta fram mer underlag om faktorer som har betydelse för sektorns konkurrenskraft. Jordbruksverket ser det därför som angeläget att närmare analysera hur konkurrenskraft kan nås och utvecklas i landets mjölkproduktion. Analysen avgränsas till primärledet, d.v.s. mjölkproducenterna. En intressant grupp är de jordbrukare som nystartat under senare år, och särskilt de som flyttat från andra länder till Sverige för att starta mjölkproduktion. De erfarenheter som denna grupp av producenter har av att producera mjölk i Sverige jämfört med sitt hemland är ett viktigt bidrag till att belysa hur mjölkproduktionen kan utveckla och stärka sin konkurrenskraft. En anledning till att Jordbruksverket bedömer att just gruppen med nystartare är intressant att studera ur ett konkurrenskraftsperspektiv, är att dessa företagare valt att satsa på mjölkproduktion under den tid då nuvarande politiska förutsättningar (frikoppling och avreglering) varit kända och genomförts. Om det går att identifiera några gemensamma drag hos dessa mjölkföretag kan de vara viktiga att peka ut. 3

8

9 2 Metod Jordbruksverket har fått underlag från de två största mejeriföretagen i Sverige, Arla Foods och Skånemejerier, om vilka producenter som startat med mjölkproduktion under perioden Det bedömdes att flertalet utländska nyetablerare finns i dessa mejeriföretags upptagningsområde. Med nystartare räknas producenter som är helt nya i sektorn d.v.s. inte har tagit över produktion inom familjen eller har bedrivit mjölkproduktion inom landet på en annan gård. Vid de telefonintervjuer som gjorts har det dock framgått att en del av de företag som mejerierna valt ut som nystartare har bedrivit mjölkproduktion i egen regi på andra gårdar eller tillsammans med anhöriga. För dessa har det emellertid skett ett byte av produktionsplats och en förändring av storleken på företaget under den undersökta tidsperioden. Mejerierna har identifierat de företagare som flyttat till Sverige från andra länder. En osäkerhetsfaktor i detta sammanhang är att Jordbruksverket inte har kunnat styra, och inte har information om, hur de båda mejeriföretagen tagit fram sina adresslistor. Arla har t.ex. angett att listan förmodligen inte är komplett vad gäller utländska nystartare i östra Sverige. Jordbruksverket har även frågat företrädare för nöt- och grisköttsnäringarna om det finns kännedom om utländska jordbrukare som etablerat sig i Sverige. Enligt dessa företrädare finns det några få i södra Sverige som bedriver grisproduktion samt ytterligare någon mjölkproducent som inte omfattas av Jordbruksverkets undersökning. Jordbruksverket har med ledning av befintliga register på verket gjort en sammanställning av följande data för respektive företag. Företagsform enligt gårdsstödsregistret 2006 Total areal samt fördelning på olika grödor enligt gårdsstödsregistret 2006 Innehav av mjölkkvot den 31 mars 2007 Mottagna djurbidrag för handjur och stutar under 2006 Registrerade djur i augusti 2007 enligt CDB Jordbruksverket utarbetade en enkät, se bilaga 1, för att få svar på frågor som inte täcks in av de uppgifter som finns i de olika registren. Frågorna i enkäten är mer av värderande natur som t.ex. skäl till varför produktionen påbörjades och hur utfallet har blivit. Gruppen utländska jordbrukare har även fått svara på frågor om eventuell tidigare jordbruksdrift i sitt hemland och om man ser några skillnader i sina produktionsmetoder jämfört med hur svenska kollegor producerar mjölk. Jordbrukarna kontaktades inledningsvis per brev, se bilaga 2, där det meddelades att Jordbruksverket ville genomföra en telefonintervju. Jordbrukarna kontaktades sedan per telefon. 5

10

11 3 Omfattning Arla Foods och Skånemejerier har lämnat uppgifter om att det i juli 2007 fanns 38 nystartade mjölkproducenter i deras företag. Av dessa har två stycken inte kunnat återfinnas i Jordbruksverkets register medan ytterligare en inte är registrerad för någon mjölkkvot. Jordbruksverket har avstått från att kontakta två av dessa företag. Med andra ord skickades brev till totalt 36 företag om information angående intervjuundersökningen. För fyra företag som kontaktades har intervjuer inte kunnat genomföras av olika skäl. För fem företag kunde inte någon areal matchas med uppgifter om mjölkkvot och djur i CDB. Tre av dessa hade utländska brukare och två hade svenska brukare. Dessa företag har dock ingått i de som intervjuats. Sammanfattningsvis har intervjuer genomförts med 32 företag. De intervjuade har överlag varit positiva till att ställa upp och bidra med sitt underlag till undersökningen. 7

12

13 4 Allmän beskrivning av företagen i undersökningen Totalt intervjuades 32 företag som nystartat mjölkproduktion under perioden Arla Skånemejerier Svenska Utländska Svenska Utländska Antal nystartare Merparten i gruppen som är medlemmar i Arla har sina företag i västra Sverige. En förklaring till koncentrationen i Västsverige kan dock vara att listan från Arla inte var komplett. Det finns inte något företag som är beläget norr om Stockholm. De utländska brukarna har sitt ursprung främst i Nederländerna och i Danmark samt några få i Tyskland. I några fall har holländare först flyttat till Danmark och därifrån till Sverige. I stort sett alla företag drivs som enskild firma. Uppgifterna i avsnitt är hämtade från Jordbruksverkets register. 4.1 Arealstorlek Den genomsnittliga arealen åker och betesmark på de företag som ingår i undersökningen uppgår till ca 135 hektar med ett medianvärde på nästan exakt 100 hektar. Den genomsnittliga arealen på de företag som drivs av svenska brukare är något högre än för de som drivs av brukare med utländsk härkomst. Det beror dock på att ett av de svenska företagen har en areal som ligger betydligt högre än övriga i gruppen. Medianvärdet för de utländska företagen ligger därför på ca 125 hektar jämfört med knappt 100 för de svenska. Fem av de svenska företagen har en mindre areal än det minsta av de företag som har utländska brukare. Samtliga företag utom ett som drivs av svenska brukare har både åkermark och betesmark. Ett företag har bara åkermark. Av företagen med utländska brukare saknar ca en tredjedel betesmark helt eller har mindre än 10 procent betesmark av den totala arealen. Andelen betesmark är därmed högre hos företag med svenska brukare. 4.2 Arealanvändning Bland enskilda grödor dominerar odlingen av vall. Omkring två tredjedelar av åkerarealen utnyttjas för vallodling. Det är inte någon skillnad mellan företag med svenska eller utländska brukare. Något större andel av företagen med svenska brukare saknar helt spannmålsodling. Andelen spannmål är låg på de flesta företag, oftast mindre än 25 procent. Det finns dock några företag med svenska brukare där andelen ligger runt 50 procent eller högre. Det är vanligare med odling av majs på de företag som har utländska företagare. I stort sett alla företag med utländska brukare som är belägna i södra Sverige har majsodling. Av de svenska företagen i samma område är det ca hälften som odlar majs. Bland företagen i övriga Sverige förekommer odling av proteingrödor på en del företag. Det är främst svenska brukare som odlar ärter. Några företag i södra Sverige odlar oljeväxter och sockerbetor och för den delen av odlingen går det inte att se någon skillnad mellan utländska och svenska brukare. 9

14 4.3 Innehav av mjölkkvot Genomsnittlig mjölkkvot för samtliga gårdar uppgår till nästan 900 ton. Genomsnittet för de företag som brukas av svenska respektive utländska mjölkproducenter är i stort sett detsamma men siffran för de svenska producenterna dras upp något av ett företag som är mycket stort. Medianvärdet för de utländska företagen är drygt 800 ton medan det är ca 500 ton för gruppen med svenska företag. Spridningen mellan de svenska företagen är betydligt större än för de utländska. Nästan hälften av de svenska företagen har en mjölkkvot som är mindre än 500 ton. Det finns endast något enstaka företag med utländska brukare med mindre kvot än 500 ton. Andelen större företag med större kvot än ton är dock relativt lika. 4.4 Handjursbidrag och djurantal Endast ett fåtal av företagen sökte handjursbidrag under fjolåret och av dessa gällde det för de flesta något enstaka djur. Några företag fick bidrag för ca 10 djur. Företagen kan betraktas som specialiserade mjölkföretag utan vidareuppfödning av köttdjur. Uppgifterna ur CDB visar hur många djur som är registrerade vid ett visst datum på respektive företag. Det går dock inte att få uppgifter ur CDB om vilken typ av djur som finns registrerade så den uppgiften inhämtades under telefonintervjun. I genomsnitt har företagen ca 200 nötkreatur registrerade i CDB. Skillnaden mellan de svenska och de utländska företagen är liten. I gruppen med svenska företagare finns det något fler företag med relativ få djur och något fler företag med många djur. Inom gruppen med utländska företagare är skillnaderna i djurantal mindre. 4.5 Verksamhet på gårdarna De uppgifter som redovisas i detta avsnitt är hämtade från faktadelen av intervjuundersökningen Gårdar som drivs av andra än svenska företagare De företag som drivs av företagare med ursprung utanför Sverige har i genomsnitt kor. Flera av deras företag har mellan mjölkkor. Endast något enstaka företag har färre än 50 kor. Flertalet av gårdarna har mjölkkorna i lösdrift. Mjölkningen sker som regel i mjölkgrop och i några fall har man mjölkningsrobot. Hanteringen av grovfodret sker oftast i plansilo och/eller med rundbalar. Rundbalarna är då ett komplement till plansilo. Ganska många anger att man lägger silo i s.k. limpa på marken. Tornsilo förekommer endast i ett fåtal fall. Även om det finns tornsilo på gården har en del valt att inte använda denna. Anställd personal förekommer men är inte så vanligt. I något fall har anställda följt med från hemlandet. Däremot är oftast mer än en i familjen sysselsatt på gården. Majoriteten av de utländska företagarna anlitar maskinstation. Förädling och annan sidoverksamhet förekommer i mycket liten utsträckning. 10

15 4.5.2 Gårdar som drivs av svenskar De gårdar som drivs av svenskar som ingår i undersökningen är i genomsnitt mindre än de som drivs av företagare med ursprung i annat land. I genomsnitt har de svenska företagen omkring 50 kor även om det finns några företag med mer än 100 kor. En större andel av de svenska gårdarna har mjölkkorna uppbundna och använder rörmjölkning. Några av gårdarna har robot och några har mjölkgrop. Merparten hanterar grovfodret som rund- eller fyrkantsbalar. Några har plansilo och något företag har tornsilo. Arbetskraften utgörs oftast av en brukare, några företag har flera familjemedlemmar helt eller delvis på gården. Något företag har anställda och något har enbart anställda. Det är relativt vanligt att man har maskinsamverkan med grannar. Hos de svenska nystartarna förekommer en del sidoverksamhet, exempelvis maskinkörning, lammproduktion och uthyrning av bostäder. 11

16

17 5 Intervjuundersökning Jordbruksverket har genom telefonintervjuer med nystartade mjölkföretag försökt att skapa en bild av varför man valt att starta och om det finns några gemensamma drag hos dessa företag. Intervjuerna har varit mer ingående med de producenter som har sitt ursprung i annat land än Sverige. Dessa jordbrukare har också fått svara på frågor om motiv till varför man valt att flytta till Sverige och vilka skillnader och likheter det finns med att vara producent i Sverige och i hemlandet. Båda kategorierna har även fått lämna faktauppgifter om sina företag som antal mjölkkor, innehav av andra djurslag och hur stor del av arealen som är ägd respektive arrenderad. På grund av att undersökningen är begränsad till 32 företag är det inte meningsfullt att göra några statistiska bearbetningar av de uppgifter som samlats in. För respektive område som de olika frågorna täcker görs därför en generell sammanställning av de svar som lämnats. 5.1 Företagare med ursprung utanför Sverige Skäl till att flytta till Sverige och varför Sverige valdes De flesta av de intervjuade mjölkproducenterna anger kostnadsläget för mark och mjölkkvoter som det viktigaste skälet till varför man flyttat från hemlandet. En expansion av befintligt företag eller att helt nystarta i sitt hemland har bedömts som svårare och mer kostnadskrävande än att etablera sig i ett nytt land. Som skäl för att flytten skedde till just Sverige angavs, förutom kostnadsläget, flera mjuka värden. Sverige upplevs som ett säkert land för barnen att växa upp i och är likt det land man kommer ifrån på ett socialt och kulturellt plan. Även det faktum att landet inte är tätbefolkat betonades vara en fördel. Bland de länder som jordbrukarna valt mellan nämns, utöver Sverige, ofta Kanada, Tyskland och länder i Östeuropa. Kanada upplevs dock som beläget för långt bort medan samhället i Tyskland och Östeuropa skiljer sig från hemlandet mer än Sverige, vilket skulle kunna leda till integrationsproblem. Kunskaper om Sverige har inhämtats på många olika sätt. En av jordbrukarna överlät till mäklare att ta reda på uppgifter om svenska mjölkföretag medan andra reste runt i landet och till och med bosatte sig i Sverige i avvaktan på att finna en lämplig gård. Flera holländska jordbrukare hade kontakter med landsmän som redan etablerat mjölkföretag i Sverige. Det finns även konsulter som specialiserat sig på att förmedla kontakter till jordbrukare som vill etablera jordbruk i andra länder. Några holländare uppgav att det fortfarande finns ganska lite information i hemlandet om att etablera ett jordbruksföretag i Sverige. Kanada och Danmark marknadsförs betydligt mer Bakgrund Flertalet av de nystartade mjölkproducenterna har haft jordbruk redan innan de kom till Sverige. Nästan undantagslöst har jordbruket som startats i Sverige varit större än det man hade i det land man kom ifrån. Det finns några mjölkproducenter som först flyttat från Nederländerna till Danmark för att efter några år flytta vidare till Sverige på grund av stigande kostnader för tillköp av kvot och mark i Danmark. Förutom de som varit jordbrukare i hemlandet finns det några som haft yrken med annan anknytning till jordbruk, t.ex. som rådgivare eller administratörer. 13

18 Åldern på nystartarna varierar från knappt 30 år till över 50 år med en dragning åt den nedre delen av intervallet. Utbildningsnivån varierar från att enbart ha arbetat praktiskt med jordbruk till att vara universitetsutbildad. Flertalet hade dock genomgått sin utbildning på lantbruksskola. I de flesta fall har hela familjen flyttat till Sverige och familjemedlemmarna är engagerade i det svenska företaget. I något fall finns delar av familjen kvar i hemlandet Etableringen i Sverige Flertalet av de intervjuade mjölkproducenterna har kommit till Sverige under de senaste två åren och det gäller särskilt för producenter med ursprung i Nederländerna. Några enstaka kom redan , bland annat från Tyskland. Det vanligaste sättet för etableringen i Sverige är att man har köpt en gård med maskiner och djur. I några fall har man tagit med sig maskiner och inventarier från sitt hemland, men i relativt begränsad omfattning. Djur har inte tagits med till Sverige i något fall på grund av de restriktioner som finns. I några få fall att har man etablerat sig på arrenderade gårdar. Den jordbruksfastighet man köpt har ofta varit i behov av upprustning. Det har därför skett nyinvesteringar i både byggnader, inventarier och maskiner. Vid investeringar i byggnader har det skett en utökning av den tidigare verksamheten. Mjölkproducenterna har angivit att nyetableringen oftast har gått bra och att avkastningen stigit jämfört med den nivå som företrädarna uppnådde. Skillnader i jordmån och väderlek mellan hemlandet och Sverige är faktorer som tar en viss tid att vänja sig vid. Många har inte hunnit bedöma lönsamheten i sitt företag ännu på grund av att de varit i Sverige så kort tid, men bland dem som hunnit utvärdera sin etablering mer i detalj uppger flera att tillfredställande lönsamhet kunnat uppnås relativt snabbt Drift av företag i Sverige jämfört med hemlandet Skillnaderna i den praktiska driften av jordbruksföretag i Sverige och i hemlandet är som regel små. Det finns dock några skillnader som påtalats. Jordmån och klimat skiljer sig åt vilket påverkar valet av grödor. I hemlandet baseras foderstaten oftare på majs och den innehåller lägre andel kraftfoder, vilket flera av de intervjuade anser ger korna bättre hälsa. Majsodling förekommer även efter flytten, om den skett till södra Sverige, medan det av klimatskäl inte är möjligt längre norrut. I några fall har man fortfarande hjälp av rådgivare i hemlandet eftersom man inte är van att göra foderstatsberäkningar enligt svenska metoder. Många av de intervjuade anser att de svenska jordbrukarna gör betydligt flera delmoment i arbetet på gården med egen arbetskraft medan jordbrukarna i deras hemländer lejer betydligt mera. Det rör sig främst om maskinstationstjänster för ensilageskörd och gödselspridning. Förutom skillnader i kostnader för jordbruksfastigheter och mjölkkvot, som är betydligt lägre i Sverige, har några producenter kunnat identifiera ett antal kostnadsskillnader. Kostnaderna för foder är högre i Sverige, vilket några av de intervjuade förklarade med att konkurrensen är sämre i försäljningsledet. Det fanns dock andra som tyckte att det finns fullt tillräckligt med företag att vända sig till. Det framfördes att det inte går att teckna fastpriskontrakt för foderleveranser för längre period än ett år, medan det i andra länder går det att teckna kontrakt för flera år. Vissa mjölkproducenter nämnde också att kostnaden för arbete är högre i Sverige vilket bottnar i både högre löner och en lägre arbetseffektivitet. Några mjölkproducenter med holländskt ursprung tog upp att både elektricitet och diesel är billigare i Sverige medan några danskar framförde att byggnation och maskinköp är dyrare i Sverige. 14

19 Ett problem som flera mjölkproducenter tar upp är bristen på servicefunktioner som reparatörer, verkstäder och hantverkare. I hemländerna finns det att tillgå exempelvis mjölkmaskinsreperatörer med kort varsel medan man får vänta betydligt längre i Sverige. Nästan utan undantag anser man sig ha blivit väl bemött i Sverige av såväl grannar som rådgivare och myndigheter. Synen på den svenska byråkratin varierar. Vissa ansåg att regelverket i Sverige är enklare att följa jämfört med hemlandet och att myndigheterna är flexibla och hjälpsamma. Om man har gjort fel får man hjälp att lösa problemen. Andra framförde att de svenska reglerna är stelbenta och att de utgör hinder i vägen för att expandera företaget. Djurskyddsreglerna togs ofta upp som exempel på regler som hindrar utveckling. Några utländska mjölkproducenter hade dåliga erfarenheter av veterinärkontakter. En annan erfarenhet som framfördes var att mjölkföretagarna i hemlandet är mer självständiga i förhållande till rådgivarna än vad de svenska kollegorna är Andra erfarenheter Kontakterna med hemlandet är i de flesta fall ganska få när det gäller driften av företaget. Man köper sällan produkter i sitt hemland. De köp som görs rör ofta maskiner, mjölkningsutrustning (robotar) och byggnadsinventarier. Det är mycket sällan det förekommer inköp av produktionsmedel som foder, utsäde och gödselmedel. Inte i något fall säljer man produkter från gården till sitt hemland. Kontakt med hemlandet finns ofta när det gäller rådgivningstjänster. Om det bedrivs produktion i både Sverige och i hemlandet har man valt att ha samma rådgivare i båda länderna. Verksamhet vid sidan om jordbruket och vidareförädling av jordbruksprodukter på gården, t.ex. gårdsbutik, förekommer mycket sällan. Det flesta av företagen är specialiserade mjölkföretag utan annan verksamhet. På grund av att flertalet av företagen befinner sig i en uppbyggnadsfas har det ännu inte funnits tid till att satsa på annat än mjölkproduktionen. I några fall har man uttalat en önskan att starta turistverksamhet på gården (bo på lantgård) och hästuppfödning, eftersom man bedrev sådan verksamhet i hemlandet. Ett problem som vissa tar upp är att det är svårt att låna pengar i Sverige. Bankerna är försiktigare än i de länder man kommer ifrån Framtiden I stort sett alla företag uppger att man avser att stanna i Sverige. Faktorer som har betydelse för ett framtida vägval är dock att hela familjen lyckas anpassa sig till livet i Sverige och att lönsamheten långsiktigt är acceptabel. De flesta av företagen anger att man avser att behålla produktionen oförändrad eller kommer att investera. Det är inte ovanligt med planer, i vissa fall pågående, att ersätta befintliga byggnader på företaget med nybyggnation som då ger plats för en utvidgad besättning. Flera av de intervjuade företagarna tror att det kommer att flytta flera jordbrukare från hemlandet till Sverige för etablering i mjölksektorn. Det är dock relativt få som har varit direkt inblandade i andra nyetableringar. 15

20 5.2 Företagare med ursprung i Sverige Skäl till start av mjölkföretag Bland de svenska nystartarna varierade skälen till att starta mjölkföretag. Flera av de intervjuade berättade att de hade ett intresse för att syssla med jordbruk och då i synnerhet med djur. Det fanns ofta släktband som gjorde att man tog över en gård. Andra skäl som framfördes var att man vill vara egen företagare och att man såg yrket som en tilltalande livsstil. I ett fall har investering i mjölkproduktion gjorts av rent ekonomiska skäl. Utbildningsnivån är skiftande och även om de flesta intervjuade har någon form av utbildning på lantbruksskola finns det en del som inte har någon bakgrund i jordbrukssektorn. I en del fall har man arbetat inom jordbrukssektorn med närliggande yrken och några har även högskoleutbildning. Åldern på de svenska nystartarna är jämnt spritt mellan 20 och 50 år Etablering Det är mindre vanligt bland de svenskar som etablerat mjölkproduktion att man köpt ett helt företag. I en del fall har de startat verksamhet som tidigare bedrivits av släktingar eller av grannar. I dessa fall har man tagit över befintlig verksamhet på gården. Det finns även exempel på etableringar som skett genom att man tagit med sig djur och maskiner från t.ex. föräldrarnas jordbruk Drift av företaget De flesta som startat mjölkproduktion av de svenska företagarna har erfarenhet sedan tidigare, även om några inte haft mjölkkor. Man var därför förberedd på vilka krav som skulle ställas. Produktionsmässigt har det inte framförts att man haft några större problem. De flesta är nöjda med produktionsresultatet både i växtodlingen och i mjölkproduktionen. I några fall där man flyttat kor från en gård till en annan eller där man bytt teknik för mjölkningen har det dock varit inkörningsproblem. Många av de svenska nystartarna som intervjuats tar upp problem med bristande lönsamhet. Som nystartare är man känslig för små störningar, särskilt om man har en hög belåning. Det kan både vara störningar i produktionen och förväntade bidrag som uteblir eller kommer senare än väntat. Det finns dock företag i gruppen som tycker att man har en bra lönsamhet Andra erfarenheter I likhet med de utländska företagarna framfördes även från någon av de svenska företagarna att det är svårt att få bankerna intresserade av att satsa pengar i jordbrukssektorn. Det framfördes en del kritik mot administrationen av bland annat stödsystemen. Som nystartare är man känslig för försenade stöd och har man varit utsatt för kontroll får man vänta länge på utbetalningen. Ett förslag som framfördes var att nystartare skulle kunna få en del av gårdsstödet i förskott för att klara en ansträngd likviditet. Några nystartare upplevde att förfarandet för att upprätta godkända ansökningar om startstöd och investeringsstöd är allt för byråkratiskt. En svensk nystartare poängterade vikten av att utbildningar på jordbruksområdet behandlar företagsledning, en fråga som blir alltmer betydelsefull när mjölkföretagen ökar i storlek. 16

21 Även de flesta företag som drivs av svenskar är specialiserade på mjölkproduktion och har inte andra produktionsgrenar eller verksamhet vid sidan av jordbruket. Sidoverksamhet förekommer dock i större utsträckning än bland de utländska nystartarna. I några fall förekommer exempelvis skogsbruk och körslor utanför gården. Något företag hyr ut bostäder medan några har lammproduktion. Vidareförädling förekommer inte på gårdarna, men i ett fall levereras mjölk till ett lokalt förädlingsföretag Framtiden Nästan alla de tillfrågade företagen avser att fortsätta med mjölkproduktion. Skäl som skulle kunna motivera en nedläggning av verksamheten uppgavs vara ansträngd ekonomi och hård arbetsbelastning. Merparten angav att man inte avser att utöka koantalet. Brist på mark eller osäker lönsamhet är skäl till varför man inte är intresserad av att utöka. De företag som har ekologisk produktion och har korna uppbundna framförde att de måste bygga om till lösdrift för att uppfylla regelverket. Det finns också företagare, oftast bland de yngre, som berättade att man ska bygga om till lösdrift eller utöka med exempelvis ytterligare en mjölkningsrobot. 17

22

23 6 Sammanfattning Underlaget till denna undersökning omfattar relativt få intervjuade mjölkproducenter. Det innebär att det inte är meningsfullt att göra några statistiska beräkningar av svarsmaterialet. Slutsatser får därmed göras av mer kvalitativt slag förutom det som gäller direkt mätbara uppgifter om arealer, storlek på mjölkkvoter och antal djur. Att utländska personer köper gårdar i Sverige för att etablera mjölkproduktion är en relativt ny företeelse. Merparten av dem kommer från Nederländerna och Danmark. Flera av de utländska nystartarna har genom försäljning av ett företag i hemlandet med sig ett startkapital vid etableringen i Sverige vilket torde ha ökat möjligheterna att uppnå lönsamhet i mjölkproduktionen. Det avgörande skälet för flertalet av de mjölkproducenter med utländskt ursprung som investerat i Sverige är att man haft en vilja att utöka eller nystarta mjölkproduktion men kostnaderna för mark och mjölkkvot har varit för höga i det land man kommer ifrån. Utöver dessa skäl har Sverige av sociala och kulturella orsaker setts som ett attraktivt land att etablera sig i framför andra alternativ. Bland de svenska nystartarna varierade skälen till att starta mjölkföretag. Flera av de intervjuade berättade att de hade ett intresse för att syssla med jordbruk och då i synnerhet med djur. De utländska nystartarna hade i grund och botten också detta motiv för sitt yrkesval. Skälen till att flytta till Sverige var däremot rent ekonomiska i de flesta fall. I gruppen av svenskar som startat mjölkproduktion har en del varit jordbrukare tidigare utan mjölkproduktion, en del har bedrivit produktion tillsammans med föräldrar eller andra släktingar. Det är dock relativt ovanligt att man startat upp helt från noll. Jämförelsen med de utländska företagen haltar därför eftersom dessa varit rena nystartare i Sverige. De utländska företagarna har dock oftast bedrivit mjölkproduktion före etableringen i Sverige. För de utländska nystartarna har investeringen i Sverige ofta skett genom att man köpt ett helt företag med mark, byggnader, maskiner och djur. Inte sällan har företaget varit i behov av investeringar, t.ex. nya djurstallar. I de fall som mjölkproduktion bedrivits i hemlandet är produktionen i Sverige oftast betydligt större. Bland de svenska nystartarna var det däremot mindre vanligt att man köpt hela företag där inventarier, maskiner och djur ingått. Oftast hade man med sig en del djur och maskiner från tidigare verksamhet. Storleken på produktionen är i genomsnitt större på de gårdar som startats av utländska brukare. De som har startat upp under de senaste åren har ofta fler än 100 mjölkkor. Det är dessutom vanligt att man avser att utöka ytterligare. Bland de svenska nystartarna är skillnaderna betydligt större. Något enstaka företag är mycket stort medan flertalet ligger runt mjölkkor och några har ännu färre. De flesta av de svenska mjölkproducenterna har ingen avsikt att utöka koantalet. Sidoverksamhet eller förädling på gården är ingen vanlig företeelse bland dessa nystartade mjölkföretag. Sidoverksamhet förekommer dock i större utsträckning bland de svenska företagarna. De utländska nystartarna upplevde skillnaderna i att bedriva mjölkproduktion i Sverige och i hemlandet som små. Jordmån och klimat skiljer sig dock åt vilket påverkat valet av grödor. I hemlandet baseras foderstaten oftare på majs och den innehåller lägre andel kraftfoder. Undersökningen visade att det är vanligare med odling av majs på de företag i Sverige som har utländska företagare. De utländska mjölkföretagarna lejer dessutom in maskintjänster i än högre omfattning än vad de svenska nystartade mjölkproducenterna gör. 19