Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige"

Transkript

1 Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige intervjuundersökning Rapport 2007:17 Foto: Mats Pettersson

2

3 Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige intervjuundersökning Marknadsenheten Referens Bengt Johnsson Åsa Lannhard Öberg Annelie Rosell

4

5 Innehåll 1 Syfte Metod Omfattning Allmän beskrivning av företagen i undersökningen Arealstorlek Arealanvändning Innehav av mjölkkvot Handjursbidrag och djurantal Verksamhet på gårdarna Gårdar som drivs av andra än svenska företagare Gårdar som drivs av svenskar Intervjuundersökning Företagare med ursprung utanför Sverige Skäl till att flytta till Sverige och varför Sverige valdes Bakgrund Etableringen i Sverige Drift av företag i Sverige jämfört med hemlandet Andra erfarenheter Framtiden Företagare med ursprung i Sverige Skäl till start av mjölkföretag Etablering Drift av företaget Andra erfarenheter Framtiden Sammanfattning Bilagor

6

7 1 Syfte En av Jordbruksverkets uppgifter är att följa och utvärdera utvecklingen i jordbrukssektorn. Genom den reform av stöden som EU genomfört i och med införandet av frikopplade stöd, det s.k. gårdsstödet, ökar vikten av att vara konkurrenskraftig i jordbruksproduktionen baserat på företagsekonomiska kalkyler fria från tidigare stöd. Reformen syftar till att marknadsorientering skall styra produktionen och att stöd inte längre ska riktas till olika produktionsgrenar. Jordbruksverket har i olika uppföljningar funnit tecken på att konkurrenskraften i svensk jordbruksproduktion har försämrats gentemot andra EU-länder genom att kostnaderna för produktionsmedel i Sverige har ökat snabbare än i flera andra länder. Konkurrensen på livsmedelsmarknaderna tillsammans med förändringarna i jordbrukspolitiken ökar fokus på att produktionen i Sverige utvecklar och stärker sin konkurrenskraft för att klara att hävda sig. Mjölkproduktionen liksom annan jordbruksproduktion verkar på EU:s inre marknad och konkurrenskraft är avgörande för att framgångsrikt kunna delta på denna marknad, men även på tredjelandsmarknader. På mjölkområdet kan utvecklingen vara extra viktig att följa och analysera eftersom reformen på det området var mer omfattande än inom andra sektorer, med både sänkningar av stödpriser och frikoppling av direktstöden. Mjölkproduktionen i Sverige har under 2006 och inledningen av 2007 minskat och mot den bakgrunden är det också motiverat att ta fram mer underlag om faktorer som har betydelse för sektorns konkurrenskraft. Jordbruksverket ser det därför som angeläget att närmare analysera hur konkurrenskraft kan nås och utvecklas i landets mjölkproduktion. Analysen avgränsas till primärledet, d.v.s. mjölkproducenterna. En intressant grupp är de jordbrukare som nystartat under senare år, och särskilt de som flyttat från andra länder till Sverige för att starta mjölkproduktion. De erfarenheter som denna grupp av producenter har av att producera mjölk i Sverige jämfört med sitt hemland är ett viktigt bidrag till att belysa hur mjölkproduktionen kan utveckla och stärka sin konkurrenskraft. En anledning till att Jordbruksverket bedömer att just gruppen med nystartare är intressant att studera ur ett konkurrenskraftsperspektiv, är att dessa företagare valt att satsa på mjölkproduktion under den tid då nuvarande politiska förutsättningar (frikoppling och avreglering) varit kända och genomförts. Om det går att identifiera några gemensamma drag hos dessa mjölkföretag kan de vara viktiga att peka ut. 3

8

9 2 Metod Jordbruksverket har fått underlag från de två största mejeriföretagen i Sverige, Arla Foods och Skånemejerier, om vilka producenter som startat med mjölkproduktion under perioden Det bedömdes att flertalet utländska nyetablerare finns i dessa mejeriföretags upptagningsområde. Med nystartare räknas producenter som är helt nya i sektorn d.v.s. inte har tagit över produktion inom familjen eller har bedrivit mjölkproduktion inom landet på en annan gård. Vid de telefonintervjuer som gjorts har det dock framgått att en del av de företag som mejerierna valt ut som nystartare har bedrivit mjölkproduktion i egen regi på andra gårdar eller tillsammans med anhöriga. För dessa har det emellertid skett ett byte av produktionsplats och en förändring av storleken på företaget under den undersökta tidsperioden. Mejerierna har identifierat de företagare som flyttat till Sverige från andra länder. En osäkerhetsfaktor i detta sammanhang är att Jordbruksverket inte har kunnat styra, och inte har information om, hur de båda mejeriföretagen tagit fram sina adresslistor. Arla har t.ex. angett att listan förmodligen inte är komplett vad gäller utländska nystartare i östra Sverige. Jordbruksverket har även frågat företrädare för nöt- och grisköttsnäringarna om det finns kännedom om utländska jordbrukare som etablerat sig i Sverige. Enligt dessa företrädare finns det några få i södra Sverige som bedriver grisproduktion samt ytterligare någon mjölkproducent som inte omfattas av Jordbruksverkets undersökning. Jordbruksverket har med ledning av befintliga register på verket gjort en sammanställning av följande data för respektive företag. Företagsform enligt gårdsstödsregistret 2006 Total areal samt fördelning på olika grödor enligt gårdsstödsregistret 2006 Innehav av mjölkkvot den 31 mars 2007 Mottagna djurbidrag för handjur och stutar under 2006 Registrerade djur i augusti 2007 enligt CDB Jordbruksverket utarbetade en enkät, se bilaga 1, för att få svar på frågor som inte täcks in av de uppgifter som finns i de olika registren. Frågorna i enkäten är mer av värderande natur som t.ex. skäl till varför produktionen påbörjades och hur utfallet har blivit. Gruppen utländska jordbrukare har även fått svara på frågor om eventuell tidigare jordbruksdrift i sitt hemland och om man ser några skillnader i sina produktionsmetoder jämfört med hur svenska kollegor producerar mjölk. Jordbrukarna kontaktades inledningsvis per brev, se bilaga 2, där det meddelades att Jordbruksverket ville genomföra en telefonintervju. Jordbrukarna kontaktades sedan per telefon. 5

10

11 3 Omfattning Arla Foods och Skånemejerier har lämnat uppgifter om att det i juli 2007 fanns 38 nystartade mjölkproducenter i deras företag. Av dessa har två stycken inte kunnat återfinnas i Jordbruksverkets register medan ytterligare en inte är registrerad för någon mjölkkvot. Jordbruksverket har avstått från att kontakta två av dessa företag. Med andra ord skickades brev till totalt 36 företag om information angående intervjuundersökningen. För fyra företag som kontaktades har intervjuer inte kunnat genomföras av olika skäl. För fem företag kunde inte någon areal matchas med uppgifter om mjölkkvot och djur i CDB. Tre av dessa hade utländska brukare och två hade svenska brukare. Dessa företag har dock ingått i de som intervjuats. Sammanfattningsvis har intervjuer genomförts med 32 företag. De intervjuade har överlag varit positiva till att ställa upp och bidra med sitt underlag till undersökningen. 7

12

13 4 Allmän beskrivning av företagen i undersökningen Totalt intervjuades 32 företag som nystartat mjölkproduktion under perioden Arla Skånemejerier Svenska Utländska Svenska Utländska Antal nystartare Merparten i gruppen som är medlemmar i Arla har sina företag i västra Sverige. En förklaring till koncentrationen i Västsverige kan dock vara att listan från Arla inte var komplett. Det finns inte något företag som är beläget norr om Stockholm. De utländska brukarna har sitt ursprung främst i Nederländerna och i Danmark samt några få i Tyskland. I några fall har holländare först flyttat till Danmark och därifrån till Sverige. I stort sett alla företag drivs som enskild firma. Uppgifterna i avsnitt är hämtade från Jordbruksverkets register. 4.1 Arealstorlek Den genomsnittliga arealen åker och betesmark på de företag som ingår i undersökningen uppgår till ca 135 hektar med ett medianvärde på nästan exakt 100 hektar. Den genomsnittliga arealen på de företag som drivs av svenska brukare är något högre än för de som drivs av brukare med utländsk härkomst. Det beror dock på att ett av de svenska företagen har en areal som ligger betydligt högre än övriga i gruppen. Medianvärdet för de utländska företagen ligger därför på ca 125 hektar jämfört med knappt 100 för de svenska. Fem av de svenska företagen har en mindre areal än det minsta av de företag som har utländska brukare. Samtliga företag utom ett som drivs av svenska brukare har både åkermark och betesmark. Ett företag har bara åkermark. Av företagen med utländska brukare saknar ca en tredjedel betesmark helt eller har mindre än 10 procent betesmark av den totala arealen. Andelen betesmark är därmed högre hos företag med svenska brukare. 4.2 Arealanvändning Bland enskilda grödor dominerar odlingen av vall. Omkring två tredjedelar av åkerarealen utnyttjas för vallodling. Det är inte någon skillnad mellan företag med svenska eller utländska brukare. Något större andel av företagen med svenska brukare saknar helt spannmålsodling. Andelen spannmål är låg på de flesta företag, oftast mindre än 25 procent. Det finns dock några företag med svenska brukare där andelen ligger runt 50 procent eller högre. Det är vanligare med odling av majs på de företag som har utländska företagare. I stort sett alla företag med utländska brukare som är belägna i södra Sverige har majsodling. Av de svenska företagen i samma område är det ca hälften som odlar majs. Bland företagen i övriga Sverige förekommer odling av proteingrödor på en del företag. Det är främst svenska brukare som odlar ärter. Några företag i södra Sverige odlar oljeväxter och sockerbetor och för den delen av odlingen går det inte att se någon skillnad mellan utländska och svenska brukare. 9

14 4.3 Innehav av mjölkkvot Genomsnittlig mjölkkvot för samtliga gårdar uppgår till nästan 900 ton. Genomsnittet för de företag som brukas av svenska respektive utländska mjölkproducenter är i stort sett detsamma men siffran för de svenska producenterna dras upp något av ett företag som är mycket stort. Medianvärdet för de utländska företagen är drygt 800 ton medan det är ca 500 ton för gruppen med svenska företag. Spridningen mellan de svenska företagen är betydligt större än för de utländska. Nästan hälften av de svenska företagen har en mjölkkvot som är mindre än 500 ton. Det finns endast något enstaka företag med utländska brukare med mindre kvot än 500 ton. Andelen större företag med större kvot än ton är dock relativt lika. 4.4 Handjursbidrag och djurantal Endast ett fåtal av företagen sökte handjursbidrag under fjolåret och av dessa gällde det för de flesta något enstaka djur. Några företag fick bidrag för ca 10 djur. Företagen kan betraktas som specialiserade mjölkföretag utan vidareuppfödning av köttdjur. Uppgifterna ur CDB visar hur många djur som är registrerade vid ett visst datum på respektive företag. Det går dock inte att få uppgifter ur CDB om vilken typ av djur som finns registrerade så den uppgiften inhämtades under telefonintervjun. I genomsnitt har företagen ca 200 nötkreatur registrerade i CDB. Skillnaden mellan de svenska och de utländska företagen är liten. I gruppen med svenska företagare finns det något fler företag med relativ få djur och något fler företag med många djur. Inom gruppen med utländska företagare är skillnaderna i djurantal mindre. 4.5 Verksamhet på gårdarna De uppgifter som redovisas i detta avsnitt är hämtade från faktadelen av intervjuundersökningen Gårdar som drivs av andra än svenska företagare De företag som drivs av företagare med ursprung utanför Sverige har i genomsnitt kor. Flera av deras företag har mellan mjölkkor. Endast något enstaka företag har färre än 50 kor. Flertalet av gårdarna har mjölkkorna i lösdrift. Mjölkningen sker som regel i mjölkgrop och i några fall har man mjölkningsrobot. Hanteringen av grovfodret sker oftast i plansilo och/eller med rundbalar. Rundbalarna är då ett komplement till plansilo. Ganska många anger att man lägger silo i s.k. limpa på marken. Tornsilo förekommer endast i ett fåtal fall. Även om det finns tornsilo på gården har en del valt att inte använda denna. Anställd personal förekommer men är inte så vanligt. I något fall har anställda följt med från hemlandet. Däremot är oftast mer än en i familjen sysselsatt på gården. Majoriteten av de utländska företagarna anlitar maskinstation. Förädling och annan sidoverksamhet förekommer i mycket liten utsträckning. 10

15 4.5.2 Gårdar som drivs av svenskar De gårdar som drivs av svenskar som ingår i undersökningen är i genomsnitt mindre än de som drivs av företagare med ursprung i annat land. I genomsnitt har de svenska företagen omkring 50 kor även om det finns några företag med mer än 100 kor. En större andel av de svenska gårdarna har mjölkkorna uppbundna och använder rörmjölkning. Några av gårdarna har robot och några har mjölkgrop. Merparten hanterar grovfodret som rund- eller fyrkantsbalar. Några har plansilo och något företag har tornsilo. Arbetskraften utgörs oftast av en brukare, några företag har flera familjemedlemmar helt eller delvis på gården. Något företag har anställda och något har enbart anställda. Det är relativt vanligt att man har maskinsamverkan med grannar. Hos de svenska nystartarna förekommer en del sidoverksamhet, exempelvis maskinkörning, lammproduktion och uthyrning av bostäder. 11

16

17 5 Intervjuundersökning Jordbruksverket har genom telefonintervjuer med nystartade mjölkföretag försökt att skapa en bild av varför man valt att starta och om det finns några gemensamma drag hos dessa företag. Intervjuerna har varit mer ingående med de producenter som har sitt ursprung i annat land än Sverige. Dessa jordbrukare har också fått svara på frågor om motiv till varför man valt att flytta till Sverige och vilka skillnader och likheter det finns med att vara producent i Sverige och i hemlandet. Båda kategorierna har även fått lämna faktauppgifter om sina företag som antal mjölkkor, innehav av andra djurslag och hur stor del av arealen som är ägd respektive arrenderad. På grund av att undersökningen är begränsad till 32 företag är det inte meningsfullt att göra några statistiska bearbetningar av de uppgifter som samlats in. För respektive område som de olika frågorna täcker görs därför en generell sammanställning av de svar som lämnats. 5.1 Företagare med ursprung utanför Sverige Skäl till att flytta till Sverige och varför Sverige valdes De flesta av de intervjuade mjölkproducenterna anger kostnadsläget för mark och mjölkkvoter som det viktigaste skälet till varför man flyttat från hemlandet. En expansion av befintligt företag eller att helt nystarta i sitt hemland har bedömts som svårare och mer kostnadskrävande än att etablera sig i ett nytt land. Som skäl för att flytten skedde till just Sverige angavs, förutom kostnadsläget, flera mjuka värden. Sverige upplevs som ett säkert land för barnen att växa upp i och är likt det land man kommer ifrån på ett socialt och kulturellt plan. Även det faktum att landet inte är tätbefolkat betonades vara en fördel. Bland de länder som jordbrukarna valt mellan nämns, utöver Sverige, ofta Kanada, Tyskland och länder i Östeuropa. Kanada upplevs dock som beläget för långt bort medan samhället i Tyskland och Östeuropa skiljer sig från hemlandet mer än Sverige, vilket skulle kunna leda till integrationsproblem. Kunskaper om Sverige har inhämtats på många olika sätt. En av jordbrukarna överlät till mäklare att ta reda på uppgifter om svenska mjölkföretag medan andra reste runt i landet och till och med bosatte sig i Sverige i avvaktan på att finna en lämplig gård. Flera holländska jordbrukare hade kontakter med landsmän som redan etablerat mjölkföretag i Sverige. Det finns även konsulter som specialiserat sig på att förmedla kontakter till jordbrukare som vill etablera jordbruk i andra länder. Några holländare uppgav att det fortfarande finns ganska lite information i hemlandet om att etablera ett jordbruksföretag i Sverige. Kanada och Danmark marknadsförs betydligt mer Bakgrund Flertalet av de nystartade mjölkproducenterna har haft jordbruk redan innan de kom till Sverige. Nästan undantagslöst har jordbruket som startats i Sverige varit större än det man hade i det land man kom ifrån. Det finns några mjölkproducenter som först flyttat från Nederländerna till Danmark för att efter några år flytta vidare till Sverige på grund av stigande kostnader för tillköp av kvot och mark i Danmark. Förutom de som varit jordbrukare i hemlandet finns det några som haft yrken med annan anknytning till jordbruk, t.ex. som rådgivare eller administratörer. 13

18 Åldern på nystartarna varierar från knappt 30 år till över 50 år med en dragning åt den nedre delen av intervallet. Utbildningsnivån varierar från att enbart ha arbetat praktiskt med jordbruk till att vara universitetsutbildad. Flertalet hade dock genomgått sin utbildning på lantbruksskola. I de flesta fall har hela familjen flyttat till Sverige och familjemedlemmarna är engagerade i det svenska företaget. I något fall finns delar av familjen kvar i hemlandet Etableringen i Sverige Flertalet av de intervjuade mjölkproducenterna har kommit till Sverige under de senaste två åren och det gäller särskilt för producenter med ursprung i Nederländerna. Några enstaka kom redan , bland annat från Tyskland. Det vanligaste sättet för etableringen i Sverige är att man har köpt en gård med maskiner och djur. I några fall har man tagit med sig maskiner och inventarier från sitt hemland, men i relativt begränsad omfattning. Djur har inte tagits med till Sverige i något fall på grund av de restriktioner som finns. I några få fall att har man etablerat sig på arrenderade gårdar. Den jordbruksfastighet man köpt har ofta varit i behov av upprustning. Det har därför skett nyinvesteringar i både byggnader, inventarier och maskiner. Vid investeringar i byggnader har det skett en utökning av den tidigare verksamheten. Mjölkproducenterna har angivit att nyetableringen oftast har gått bra och att avkastningen stigit jämfört med den nivå som företrädarna uppnådde. Skillnader i jordmån och väderlek mellan hemlandet och Sverige är faktorer som tar en viss tid att vänja sig vid. Många har inte hunnit bedöma lönsamheten i sitt företag ännu på grund av att de varit i Sverige så kort tid, men bland dem som hunnit utvärdera sin etablering mer i detalj uppger flera att tillfredställande lönsamhet kunnat uppnås relativt snabbt Drift av företag i Sverige jämfört med hemlandet Skillnaderna i den praktiska driften av jordbruksföretag i Sverige och i hemlandet är som regel små. Det finns dock några skillnader som påtalats. Jordmån och klimat skiljer sig åt vilket påverkar valet av grödor. I hemlandet baseras foderstaten oftare på majs och den innehåller lägre andel kraftfoder, vilket flera av de intervjuade anser ger korna bättre hälsa. Majsodling förekommer även efter flytten, om den skett till södra Sverige, medan det av klimatskäl inte är möjligt längre norrut. I några fall har man fortfarande hjälp av rådgivare i hemlandet eftersom man inte är van att göra foderstatsberäkningar enligt svenska metoder. Många av de intervjuade anser att de svenska jordbrukarna gör betydligt flera delmoment i arbetet på gården med egen arbetskraft medan jordbrukarna i deras hemländer lejer betydligt mera. Det rör sig främst om maskinstationstjänster för ensilageskörd och gödselspridning. Förutom skillnader i kostnader för jordbruksfastigheter och mjölkkvot, som är betydligt lägre i Sverige, har några producenter kunnat identifiera ett antal kostnadsskillnader. Kostnaderna för foder är högre i Sverige, vilket några av de intervjuade förklarade med att konkurrensen är sämre i försäljningsledet. Det fanns dock andra som tyckte att det finns fullt tillräckligt med företag att vända sig till. Det framfördes att det inte går att teckna fastpriskontrakt för foderleveranser för längre period än ett år, medan det i andra länder går det att teckna kontrakt för flera år. Vissa mjölkproducenter nämnde också att kostnaden för arbete är högre i Sverige vilket bottnar i både högre löner och en lägre arbetseffektivitet. Några mjölkproducenter med holländskt ursprung tog upp att både elektricitet och diesel är billigare i Sverige medan några danskar framförde att byggnation och maskinköp är dyrare i Sverige. 14

19 Ett problem som flera mjölkproducenter tar upp är bristen på servicefunktioner som reparatörer, verkstäder och hantverkare. I hemländerna finns det att tillgå exempelvis mjölkmaskinsreperatörer med kort varsel medan man får vänta betydligt längre i Sverige. Nästan utan undantag anser man sig ha blivit väl bemött i Sverige av såväl grannar som rådgivare och myndigheter. Synen på den svenska byråkratin varierar. Vissa ansåg att regelverket i Sverige är enklare att följa jämfört med hemlandet och att myndigheterna är flexibla och hjälpsamma. Om man har gjort fel får man hjälp att lösa problemen. Andra framförde att de svenska reglerna är stelbenta och att de utgör hinder i vägen för att expandera företaget. Djurskyddsreglerna togs ofta upp som exempel på regler som hindrar utveckling. Några utländska mjölkproducenter hade dåliga erfarenheter av veterinärkontakter. En annan erfarenhet som framfördes var att mjölkföretagarna i hemlandet är mer självständiga i förhållande till rådgivarna än vad de svenska kollegorna är Andra erfarenheter Kontakterna med hemlandet är i de flesta fall ganska få när det gäller driften av företaget. Man köper sällan produkter i sitt hemland. De köp som görs rör ofta maskiner, mjölkningsutrustning (robotar) och byggnadsinventarier. Det är mycket sällan det förekommer inköp av produktionsmedel som foder, utsäde och gödselmedel. Inte i något fall säljer man produkter från gården till sitt hemland. Kontakt med hemlandet finns ofta när det gäller rådgivningstjänster. Om det bedrivs produktion i både Sverige och i hemlandet har man valt att ha samma rådgivare i båda länderna. Verksamhet vid sidan om jordbruket och vidareförädling av jordbruksprodukter på gården, t.ex. gårdsbutik, förekommer mycket sällan. Det flesta av företagen är specialiserade mjölkföretag utan annan verksamhet. På grund av att flertalet av företagen befinner sig i en uppbyggnadsfas har det ännu inte funnits tid till att satsa på annat än mjölkproduktionen. I några fall har man uttalat en önskan att starta turistverksamhet på gården (bo på lantgård) och hästuppfödning, eftersom man bedrev sådan verksamhet i hemlandet. Ett problem som vissa tar upp är att det är svårt att låna pengar i Sverige. Bankerna är försiktigare än i de länder man kommer ifrån Framtiden I stort sett alla företag uppger att man avser att stanna i Sverige. Faktorer som har betydelse för ett framtida vägval är dock att hela familjen lyckas anpassa sig till livet i Sverige och att lönsamheten långsiktigt är acceptabel. De flesta av företagen anger att man avser att behålla produktionen oförändrad eller kommer att investera. Det är inte ovanligt med planer, i vissa fall pågående, att ersätta befintliga byggnader på företaget med nybyggnation som då ger plats för en utvidgad besättning. Flera av de intervjuade företagarna tror att det kommer att flytta flera jordbrukare från hemlandet till Sverige för etablering i mjölksektorn. Det är dock relativt få som har varit direkt inblandade i andra nyetableringar. 15

20 5.2 Företagare med ursprung i Sverige Skäl till start av mjölkföretag Bland de svenska nystartarna varierade skälen till att starta mjölkföretag. Flera av de intervjuade berättade att de hade ett intresse för att syssla med jordbruk och då i synnerhet med djur. Det fanns ofta släktband som gjorde att man tog över en gård. Andra skäl som framfördes var att man vill vara egen företagare och att man såg yrket som en tilltalande livsstil. I ett fall har investering i mjölkproduktion gjorts av rent ekonomiska skäl. Utbildningsnivån är skiftande och även om de flesta intervjuade har någon form av utbildning på lantbruksskola finns det en del som inte har någon bakgrund i jordbrukssektorn. I en del fall har man arbetat inom jordbrukssektorn med närliggande yrken och några har även högskoleutbildning. Åldern på de svenska nystartarna är jämnt spritt mellan 20 och 50 år Etablering Det är mindre vanligt bland de svenskar som etablerat mjölkproduktion att man köpt ett helt företag. I en del fall har de startat verksamhet som tidigare bedrivits av släktingar eller av grannar. I dessa fall har man tagit över befintlig verksamhet på gården. Det finns även exempel på etableringar som skett genom att man tagit med sig djur och maskiner från t.ex. föräldrarnas jordbruk Drift av företaget De flesta som startat mjölkproduktion av de svenska företagarna har erfarenhet sedan tidigare, även om några inte haft mjölkkor. Man var därför förberedd på vilka krav som skulle ställas. Produktionsmässigt har det inte framförts att man haft några större problem. De flesta är nöjda med produktionsresultatet både i växtodlingen och i mjölkproduktionen. I några fall där man flyttat kor från en gård till en annan eller där man bytt teknik för mjölkningen har det dock varit inkörningsproblem. Många av de svenska nystartarna som intervjuats tar upp problem med bristande lönsamhet. Som nystartare är man känslig för små störningar, särskilt om man har en hög belåning. Det kan både vara störningar i produktionen och förväntade bidrag som uteblir eller kommer senare än väntat. Det finns dock företag i gruppen som tycker att man har en bra lönsamhet Andra erfarenheter I likhet med de utländska företagarna framfördes även från någon av de svenska företagarna att det är svårt att få bankerna intresserade av att satsa pengar i jordbrukssektorn. Det framfördes en del kritik mot administrationen av bland annat stödsystemen. Som nystartare är man känslig för försenade stöd och har man varit utsatt för kontroll får man vänta länge på utbetalningen. Ett förslag som framfördes var att nystartare skulle kunna få en del av gårdsstödet i förskott för att klara en ansträngd likviditet. Några nystartare upplevde att förfarandet för att upprätta godkända ansökningar om startstöd och investeringsstöd är allt för byråkratiskt. En svensk nystartare poängterade vikten av att utbildningar på jordbruksområdet behandlar företagsledning, en fråga som blir alltmer betydelsefull när mjölkföretagen ökar i storlek. 16

21 Även de flesta företag som drivs av svenskar är specialiserade på mjölkproduktion och har inte andra produktionsgrenar eller verksamhet vid sidan av jordbruket. Sidoverksamhet förekommer dock i större utsträckning än bland de utländska nystartarna. I några fall förekommer exempelvis skogsbruk och körslor utanför gården. Något företag hyr ut bostäder medan några har lammproduktion. Vidareförädling förekommer inte på gårdarna, men i ett fall levereras mjölk till ett lokalt förädlingsföretag Framtiden Nästan alla de tillfrågade företagen avser att fortsätta med mjölkproduktion. Skäl som skulle kunna motivera en nedläggning av verksamheten uppgavs vara ansträngd ekonomi och hård arbetsbelastning. Merparten angav att man inte avser att utöka koantalet. Brist på mark eller osäker lönsamhet är skäl till varför man inte är intresserad av att utöka. De företag som har ekologisk produktion och har korna uppbundna framförde att de måste bygga om till lösdrift för att uppfylla regelverket. Det finns också företagare, oftast bland de yngre, som berättade att man ska bygga om till lösdrift eller utöka med exempelvis ytterligare en mjölkningsrobot. 17

22

23 6 Sammanfattning Underlaget till denna undersökning omfattar relativt få intervjuade mjölkproducenter. Det innebär att det inte är meningsfullt att göra några statistiska beräkningar av svarsmaterialet. Slutsatser får därmed göras av mer kvalitativt slag förutom det som gäller direkt mätbara uppgifter om arealer, storlek på mjölkkvoter och antal djur. Att utländska personer köper gårdar i Sverige för att etablera mjölkproduktion är en relativt ny företeelse. Merparten av dem kommer från Nederländerna och Danmark. Flera av de utländska nystartarna har genom försäljning av ett företag i hemlandet med sig ett startkapital vid etableringen i Sverige vilket torde ha ökat möjligheterna att uppnå lönsamhet i mjölkproduktionen. Det avgörande skälet för flertalet av de mjölkproducenter med utländskt ursprung som investerat i Sverige är att man haft en vilja att utöka eller nystarta mjölkproduktion men kostnaderna för mark och mjölkkvot har varit för höga i det land man kommer ifrån. Utöver dessa skäl har Sverige av sociala och kulturella orsaker setts som ett attraktivt land att etablera sig i framför andra alternativ. Bland de svenska nystartarna varierade skälen till att starta mjölkföretag. Flera av de intervjuade berättade att de hade ett intresse för att syssla med jordbruk och då i synnerhet med djur. De utländska nystartarna hade i grund och botten också detta motiv för sitt yrkesval. Skälen till att flytta till Sverige var däremot rent ekonomiska i de flesta fall. I gruppen av svenskar som startat mjölkproduktion har en del varit jordbrukare tidigare utan mjölkproduktion, en del har bedrivit produktion tillsammans med föräldrar eller andra släktingar. Det är dock relativt ovanligt att man startat upp helt från noll. Jämförelsen med de utländska företagen haltar därför eftersom dessa varit rena nystartare i Sverige. De utländska företagarna har dock oftast bedrivit mjölkproduktion före etableringen i Sverige. För de utländska nystartarna har investeringen i Sverige ofta skett genom att man köpt ett helt företag med mark, byggnader, maskiner och djur. Inte sällan har företaget varit i behov av investeringar, t.ex. nya djurstallar. I de fall som mjölkproduktion bedrivits i hemlandet är produktionen i Sverige oftast betydligt större. Bland de svenska nystartarna var det däremot mindre vanligt att man köpt hela företag där inventarier, maskiner och djur ingått. Oftast hade man med sig en del djur och maskiner från tidigare verksamhet. Storleken på produktionen är i genomsnitt större på de gårdar som startats av utländska brukare. De som har startat upp under de senaste åren har ofta fler än 100 mjölkkor. Det är dessutom vanligt att man avser att utöka ytterligare. Bland de svenska nystartarna är skillnaderna betydligt större. Något enstaka företag är mycket stort medan flertalet ligger runt mjölkkor och några har ännu färre. De flesta av de svenska mjölkproducenterna har ingen avsikt att utöka koantalet. Sidoverksamhet eller förädling på gården är ingen vanlig företeelse bland dessa nystartade mjölkföretag. Sidoverksamhet förekommer dock i större utsträckning bland de svenska företagarna. De utländska nystartarna upplevde skillnaderna i att bedriva mjölkproduktion i Sverige och i hemlandet som små. Jordmån och klimat skiljer sig dock åt vilket påverkat valet av grödor. I hemlandet baseras foderstaten oftare på majs och den innehåller lägre andel kraftfoder. Undersökningen visade att det är vanligare med odling av majs på de företag i Sverige som har utländska företagare. De utländska mjölkföretagarna lejer dessutom in maskintjänster i än högre omfattning än vad de svenska nystartade mjölkproducenterna gör. 19

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland Projektplan 2007-12-19. Reviderad version 2008-01-30. 1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland 2. Projektidé Mjölkproduktionen har under mycket lång tid varit och

Läs mer

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer 1(6) ANMÄLAN - miljöfarlig verksamhet Jordbruk eller annan djurhållande verksamhet med mer än 100 de men högst 400 de, 1.20 C. Enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag 29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,

Läs mer

Beskriv verksamheten inklusive omfattning (inriktning, djurens inhysning & gödselhantering)

Beskriv verksamheten inklusive omfattning (inriktning, djurens inhysning & gödselhantering) Miljö- och byggavdelningen 683 80 HAGFORS Anmälan om bedrivande av lantbruk enligt 2 kap 3 MPF (2013:251) Skriv tydligt Uppgifter om fastighet och sökande Företagets namn Fastighetsbeteckning (där animalieproduktion

Läs mer

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 Lantbruksbarometern 2015: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat

Läs mer

ANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning

ANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion 1 Uppgifterna kommer att registreras i miljönämndens register och behandlas enligt de regler som finns

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande 1 Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten December 2012 2 Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten 2012-11-21 Per Persson Studie

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten.

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten. AV STAFFAN DANIELSON 03092014 Vem äger Sveriges lantbruk, igår, idag och imorgon? Några fakta och synpunkter Sveriges skogsmarksareal uppgår till 28 milj. hektar. Av denna areal är 22,5 miljoner hektar

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Effekterna av jordbruksreformen

Effekterna av jordbruksreformen 1(12) 2005-10-19 Referenser: Harald Svensson, 036/155113, 070/5539564 Bengt Johnsson, 036/155138 Lägesrapportering nr 5 Effekterna av jordbruksreformen - Jämfört med lägesrapporteringen i juni 2005 är

Läs mer

Nötkreatur i december 2015

Nötkreatur i december 2015 Statistikenheten 20160216 1(8) Nötkreatur i december 2015 JO0111 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Nötkreatur i december 2012 JO0702

Nötkreatur i december 2012 JO0702 Statistikenheten 20130214 1(6) Nötkreatur i december 2012 JO0702 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet & hälsoskydd (1998:899) - Animalieproduktion

ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet & hälsoskydd (1998:899) - Animalieproduktion ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet & hälsoskydd (1998:899) - Animalieproduktion Anmälan avser Utökning av befintlig animalieproduktion Nystart av animalieproduktion Befintlig verksamhet

Läs mer

Enligt 21 i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Företag, namn Organisationsnummer Kundid för kommunal verksamhet

Enligt 21 i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Företag, namn Organisationsnummer Kundid för kommunal verksamhet ANMÄLAN AV ANIMALIEPRODUKTION MED MER ÄN 100 DJURENHETER Enligt 21 i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) 1(6) Nystart av animalieproduktion Utökning av befintlig animalieproduktion

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller

JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller JORDBRUKET INOM EU i diagram och tabeller 1 Jordbruket inom EU i diagram och tabeller Statistikenheten 981105 Referenser Lars Augustsson 036-15 59 61 2 Innehåll 1 EU:s jordbruksproduktion som del av världsproduktionen.

Läs mer

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Stödrätter för gårdsstöd 2016 1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha

Läs mer

1 000 svenska bönder om konjunkturen

1 000 svenska bönder om konjunkturen 1 000 svenska bönder om konjunkturen Trots positiv tendens: Majoriteten av 1 procent av lantbrukarna upplever att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig. Efter tre års negativ trend finns förhoppningar

Läs mer

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a)

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier 1. Investeringen bidrar

Läs mer

REGIONSIFFROR 17 MARS 2016

REGIONSIFFROR 17 MARS 2016 REGIONSIFFROR 17 MARS 2016 Lantbruksbarometern 2016: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2002. Preliminär statistik

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2002. Preliminär statistik Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2002. Preliminär statistik JO0901 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE A.2 Statistikområde Lantbrukets ekonomi A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014 Mjölkföretagardagar Umeå 12-13 februari 2014 Politik och lönsamhet Jonas Carlberg Foto: Ester Sorri 8000=40 Mjölkföretagrens vardag -huvudsysslor Djur Betesmarker Växtodling Underhåll av byggnader och

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Seminarium: Nyheter inom Foder

Seminarium: Nyheter inom Foder Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010 Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...

Läs mer

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare. Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Lars Jonasson Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

1 Historisk jordbruksstatistik

1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes

Läs mer

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2001

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2001 Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2001 JO0901 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE A.2 Statistikområde Lantbrukets ekonomi A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu. PM 2015-01-14 Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.se Ewa Rabinowicz Tel: 046 222 07 83 E-post: ewa.rabinowicz@slu.se

Läs mer

1 000 svenska bönder om konjunkturen

1 000 svenska bönder om konjunkturen REGION Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län 1 000 svenska bönder om konjunkturen REGION Värmlands län V. Götalands län REGION Hallands län Skåne län REGION Västernorrlands län Gävleborgs län

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig politik för ett hållbart jordbruk

Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig politik för ett hållbart jordbruk 1(67) YTTRANDE 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 Bilaga Regeringskansliet Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2016 Ingemar Henningsson 070-6628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2015 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd det mesta under December (kurs 9,41) Gamla Miljöstöd delbetalning början

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Miljöeffekter av Hälsokontrollen

Miljöeffekter av Hälsokontrollen Miljöeffekter av Hälsokontrollen Modellberäkningar av EU:s jordbruksreform 2008 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 ik ist 0 1 0 at t s 2 0 01 m od lb l e äk r e 0 2 0 2 2 t io ar d na en c s s a b ik

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

1 Historisk jordbruksstatistik

1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes till digital form. I detta avsnitt presenteras en del

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Privatpersoners kunskap om den inre marknaden Av de 500 privatpersoner som deltog i undersökningen är det 20 procent som handlat på distans, sökt sjukvård,

Läs mer