FRÅN SJUKSKÖTERSKA TILL CHEF

Transkript

1 Hälsa och samhälle FRÅN SJUKSKÖTERSKA TILL CHEF EN EMPIRISK STUDIE ANTONIA BOMMARCO Examensarbete Magisternivå 15 hp Ledarskap och organisation Februari 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 FRÅN SJUKSKÖTERSKA TILL CHEF EN EMPIRISK STUDIE ANTONIA BOMMARCO Bommarco, A. Från sjuksköterska till chef. En empirisk studie. Examensarbete i Ledarskap och organisation 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har påverkat valet och hur de upplever och ser på sin egen roll. Metoden som användes är grundad teori och studien baseras på djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession är sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestående av fyra faser där kategorin vändpunkt identifierades som kärnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism. Nyckelord: Avdelningschef, första linjens chef, grundad teori, offentlig organisation, sjuksköterska, symbolisk interaktionism, vändpunkt 2

3 FROM NURSE TO MANAGER AN EMPIRICAL STUDY ANTONIA BOMMARCO Bommarco, A. From nurse to manager. An empirical study. Examination paper in Management and Organisation, mastersdegree, 15 points. Malmö University: Health and Society, Dep. of Social Work, The aim with the study was to examine which actions lead to nurses becoming ward managers and which consequences it may get to a nurse becoming a manager, which factors do they consider have influenced their choice and how do they experience their own role. The used method is Grounded theory and the study is based on interviews with six ward managers which are nurses in profession. The result ended out in a process model containing four phases and the category turning point experience was identified as the core category. The result was analyzed on the basis of the theoretical perspective of symbolic interactionism. Keywords: Grounded theory, nurse, symbolic interactionism, turning point experience, ward manager 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 Syfte och frågeställningar 6 BAKGRUND 6 Sjuksköterska 7 Profession 8 Från avdelningssköterska till avdelningschef 8 Chefskap och ledarskap 9 Offentlig organisation 10 Linjeorganisation och decentralisering 10 METOD 11 Grundad teori 11 Memos 13 Forskningsprocessen enligt Glaser 13 Öppna fasen 13 Selektiva fasen 14 Teoretiska fasen 15 Teoretisk referensram 15 Pragmatism 15 Symbolisk interaktionism 15 FORSKNINGSPROCESSEN 17 Förförståelse 17 Urval 17 Djupintervjuer 18 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 18 Forskningsetiska ställningstaganden 19 RESULTAT 20 Modell 21 Symbolisk interaktionism 22 Första fasen i processen 22 Identifiering av ledaregenskaper 22 Stöd och bekräftelse 23 Andra fasen i processen 24 Kärnkategorin Vändpunkt 24 Becoming an ex 25 Vändpunkten 26 Tredje fasen i processen 28 Lämna sjuksköterskerollen 28 Kvarhållande 28 Frigörelse 29 Släppa yrkesidentiteten 29 Ensamhet 31 Synen på organisationen 33 Insyn 33 Brist på stöd 34 Krav/Ansvar 35 4

5 Synen på den egna rollen/utveckling 35 Drivkrafter 38 Fjärde fasen i processen 39 Framtiden 39 Historisk referensram 40 TIDIGARE FORSKNING 42 Paths to nursing leadership 42 From white dress to white collar 43 METODDISKUSSION 45 RESULTATDISKUSSION 46 REFERENSER 49 BILAGOR Informationsbilaga 51 Samtyckesbilaga 52 Beslut från Etikprövningsnämnden MAH 53 5

6 INLEDNING Som färdig sjuksköterska sedan 10 år och efter att ha arbetat som avdelningschef i några år har jag haft mycket funderingar kring chef- och ledarskap. Med magisterutbildningen i Ledarskap och organisation vid Malmö Högskola har dessa funderingar aktualiserats men också nyanserats. Mina egna erfarenheter i kontakten med olika chefer lika väl som mina upplevelser i rollen som chef har påverkat min syn på ledarskap. Frågor kring professionens betydelse för ledarskapet har problematiserats under resans gång och visat sig inte vara så enkla som de verkar eller ibland uppfattas. Föreställningar och uppfattningar kring chefer, ledare och deras arbete är betydligt mer komplexa än det kan synas vid första anblicken. Dessutom är sjukvårdens hierarki intressant både ur ett genusperspektiv och utifrån professionens betydelse. Eftersom jag var tvungen att avgränsa mina frågeställningar inriktades studien på sjuksköterskan som avdelningschef. Ambitionen har varit att närma mig forskningsuppgiften med öppet och nyfiket sinne. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att se vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor att vara chefer. Tre övergripande frågeställningar utgör ramen för studien: Vilka samspel har inverkat och vilka villkor har möjliggjort för sjuksköterskorna att bli chefer? Vilka är de faktorer som de uppfattar har påverkat valet och vilka samband identifierar de själv som väsentliga? Hur upplever de och hur ser de på sin egen roll? Metoden som använts i studien är grundad teori. Utgår man från denna metod bör man närma sig forskningsområdet utan en alltför preciserad forskningsfråga, samtidigt har man vanligtvis vissa tankar kring området man vill studera och som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Forskningsfrågan ska därför vara fokuserad på en handling/händelse samt spegla personernas egen syn på rollen som avdelningschef men samtidigt vara öppen för det som de själv uppfattar som det centrala. BAKGRUND I detta avsnitt följer en redogörelse för sjuksköterskeyrkets utveckling och professionaliseringsprocess, vad som kännetecknar en profession, administrativa funktioner, synen på chef- och ledarskap, en beskrivning av offentlig organisation samt avdelningschefens roll i en decentraliserad linjeorganisation. Denna bakgrundsbeskrivning är av grundläggande betydelse för förståelsen av det fortsatta arbetet och bidrar till att ge en mer heltäckande bild av det studerade ämnesområdet. I följande avsnitt förekommer några citat hämtade från intervjuerna med de 6

7 sex avdelningschefer som studien baseras på. Sjuksköterska Sjuksköterskans historia är lång och brokig och präglas både av enskilda, ofta namngivna, kvinnors bidrag till yrkesrollens utveckling men också av en lång rad anonyma kvinnor som i egenskap av jordemödrar, diakonissor, kloka gummor, sjukvakterskor och privatsköterskor format yrket. Man kan säga att det var med kristendomens intåg i Sverige och det faktum att kloster grundades som våra första offentliga vårdare formades. Ett av klostrens uppgift var att ta hand om sjuka och i sjuksalarna fick de vård av nunnorna. Från hospitalen och helgeandshusen under medeltiden fram till lasaretten under 1600-talet och vidare under 1800-talet finns de vårdande kvinnorna beskrivna, men deras uppgift och roll varierade under dessa århundraden. Det är först 1919 som begreppet sjuksköterska klart och tydligt definieras i ett riksdagsbeslut; att sjuksköterska är den som gått i en av staten godkänd sjuksköterskeskola. Sjuksköterskeyrket hade därmed blivit en del av det statskontrollerade samhället. Trots detta fortsatte yrket att vara ett kall där varken arbetstider eller lön fanns reglerade, men att bli utexaminerad sjuksköterska innebar dock rätten till pension. Utbildningen stärktes och förbättrades de kommande decennierna och 1957 kom yrkestiteln legitimerad sjuksköterska. Titeln innebar en trygghet för patienten och gav en möjlighet för medicinalstyrelsen att återkalla legitimationen om man misskött sig. Utbildningen blev dessutom för sjuksköterskorna själva ytterligare ett led i steget mot professionalisering. Det innebar också en avgränsning mot undersköterskorna och vårdbiträdena och sjuksköterskans medicinskåpsnycklar blev en maktsymbol. Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) bildades 1910 och dess främsta uppgift var att samla kvalificerade sjuksköterskor och verka för att höja utbildningens kvalitet. Dock fortsatte motsättningarna i föreningen, å ena sidan fanns de som ville reformera yrkesrollen, å andra sidan de som ville bevara den som ett kall. På 1930-talet fick sjuksköterskorna sin fackförening efter stridigheter i SSF. Fortbildning, reglering av arbetstider och fritid, diskussioner om rätten till ett privatliv blev nu centrala frågor. På 1950-talet blev utbildningen enhetlig i hela landet, utbildningstiden bestämdes och 1953 utbildades den första manliga sjuksköterskan på dispens. Den teoretiska undervisningen bedrevs främst av läkare och var inriktad på sjukdomslära, men etik och sjuksköterskerollen var också centrala ämnen i utbildningen. Under talen reformerades sjukvården och personalstrukturen, och utbildningarna förändrades och utvecklades. Administrationen blev större och de gamla traditionerna började på olika sätt försvagas. Sjuksköterskan tog steget in på expeditionen och undersköterskor och vårdbiträden var de som skötte det mesta i den patientnära vården. Vården rationaliserades enligt scientific management med synen att varje person och enhet skulle vara specialiserad på ett fåtal saker kom grundutbildningen för sjuksköterskor som betonade att sjuksköterskeutbildningen skulle ge eleverna kunskaper, utveckla egenskaper och attityder, träna färdigheter samt förbereda för ledarskap, utvecklingsarbete och personlig mognad. Med Vård 77 reformerades utbildningen ytterligare och för den så kallade hälso- och sjukvårdslinjen (sjuksköterskeutbildningen) blev omvårdnad karaktärsämnet. Under 1980-talet lades tyngdpunkten vid vårdämneskunskaper och yrkeserfarenhet, inte som tidigare vid naturvetenskapligt vetande. Förutom omvårdnad betonades nu också forskning, samhälls och beteendevetenskap samt etik. En ny förordning kom 1993 och nu introduceras basutbildningen på 120 poäng med en tydligare högskoleprägel och kandidatexamen. Allmänna kunskaper blir viktigare än vårderfarenhet. Omvårdnadsbegreppet blir nu än mer centralt och 7

8 utbildningens karaktärsämne som stärks ytterligare och förväntas vila på vetenskap och beprövad erfarenhet (Holmdahl, 1994). Profession Thylefors (2007) beskriver att vård och omsorg bedrivs inom hel- eller halvprofessionella organisationer. Den professionella organisationen kan definieras som en verksamhet där kunskap produceras, tillämpas, förmedlas och bevaras. Förekomsten av starka professionella grupper påverkar dynamiken på en arbetsplats. Thylefors (a a) nämner också ett antal krav på ett yrke för att det ska ha status av profession och nämner bland annat yrkesmonopol som garanteras via legitimering, en utvecklad kåranda och en formaliserad utbildning. Sjuksköterskor beskrivs som en relativt färsk profession. Verksamheter som styrs av starka professionella grupper skapar speciella förutsättningar för chefer och arbetsledare. Inom sjukvården finns också absoluta gränser mellan olika yrkesgrupper genom kraven på formell kompetens, och här skiljer sig professionella organisationer från andra företag genom att hindra medarbetarnas möjligheter till gränsöverskridande och avancemang (a a). När man diskuterar karriärvägar för sjuksköterskor med sjuksköterskor är den generella uppfattningen att dessa är ganska begränsade. En möjlighet att utvecklas i yrkesrollen sker genom specialistutbildning, t ex till anestesisjuksköterska eller barnmorska, men i samband med karriärvägar nämns främst möjligheterna att bli chef eller att forska. En uppfattning är att de kliniska karriärvägarna eller bristande möjligheter att göra klinisk karriär kombinerat med forskning sällan nämns, eller upplevs som begränsade. Från avdelningssköterska till avdelningschef Dåtidens avdelningssköterska var ofta identisk med sin avdelning och en viss avdelning kunde också benämnas med avdelningssköterskans namn, som till exempel vi lägger in patienten hos syster Ingeborg, och då visste alla vilken avdelning som avsågs (Holmdahl, 1994, s 237). Men under 1960-talet förändras detta i viss mån och sjuksköterskornas arbetsledande befattning betonas alltmer i utbildningen. Sjuksköterskan lyfts fram som den självklara ledaren i vårdandet, hon är den som har kompetens och kunskap och bedöms kunna ha ansvaret för att förstå och hantera svåra situationer. God omdömesförmåga och överblick är eftersträvansvärda förmågor och sjuksköterskans uppgift är att samordna och fördela uppgifterna till underställd personal, såsom undersköterskor och sjukvårdsbiträden. Men hon ska nu till skillnad mot tidigare inte bara övervaka att dessa utför sitt arbete utan också fördela och ta ansvar för vad de i själva verket gör (Rehn, 2008). Sjukvården utvecklas och går mot en allt större byråkratisering vilket leder till en mer omfattande administration. I den dåvarande avdelningsföreståndarens arbetsuppgifter ingick förutom att administrera, undervisa, samordna och leda personal och vårdarbetet även att sköta förråd och utrustning. Det innebar att hon måste arbeta operativt men också utveckla vården (Nilsson, 2005). Så här beskriver en av avdelningscheferna i studien en avdelningsföreståndare i slutet av 1980-talet: hon var väldigt mycket ute hos personalen. Hon ringde varje söndagskväll och fick rapport på alla patienterna för sedan gick hon rond på måndag morgon. (D) 8

9 Rosengren & Ottosson (2007) menar att skillnaden mellan titlarna avdelningsföreståndare och avdelningschef finns i den förra genom en betoning på det kliniska arbetet och patienten men i den senare på administration och personalplanering. I och med att utvecklingen gått mot ökat fokus på de administrativa sysslorna har också titeln avdelningschef blivit allt vanligare. Från 1990-talet skedde en förändring av avdelningsföreståndarens funktion; från att ha varit patientorienterad blev rollen alltmer administrativt och ekonomiskt inriktad. Ungefär samtidigt ändras titeln till avdelningschef vars uppgift är att leda, utveckla och styra verksamheten mot uppsatta mål. Därtill kommer uppdraget att ansvara för ekonomi, utveckling, personal och omvårdnaden på enheten. För det ansvaret krävs en syn på den egna verksamheten som ställs i relation till hela organisationen liksom sådant som kan ha betydelse för verksamheten, som t ex utveckling inom områden som information, omvårdnad, teknologisk och medicinsk utveckling samt medarbetarnas ökade krav på delaktighet och medbestämmande. Dessutom krävs god kunskap i arbetsmiljöfrågor (Nilsson, 2005). En vanligt förekommande föreställning är att manliga sjuksköterskor oftare än kvinnliga gör en administrativ karriär. I en doktorsavhandling av Dufwa (2004) framkommer att under 1960-talet utgör administrativa och pedagogiska karriärvägar en dragningskraft på manliga sjuksköterskor. Även i början av 1990-talet finns det många män på administrativa poster. Men tydligare är att män i större utsträckning söker sig till arbetsplatser som domineras av män, exempelvis inom psykiatrin, och att de i hög grad söker sig till karriärvägar utanför sjuksköterskeyrkets ramar, som inom läkemedelsindustrin. En egen reflektion är att män är avdelningschefer under en kort period i karriären för att sedan söka sig vidare, antingen till andra, högre chefsbefattningar inom organisationen eller går vidare till arbeten utanför sjukvården, framför allt läkemedelsindustrin. Vid det undersökta sjukhuset fanns heller inga manliga avdelningschefer inom de somatiska divisionerna när studien genomfördes. Den som är ytterst ansvarig för omvårdnadsarbetet inom en enhet/avdelning kallas på de flesta håll i Sverige för chef. Olika benämningar förekommer så som vårdenhetschef, enhetschef eller avdelningschef (Nilsson, 2005). I denna uppsats används avdelningschef eftersom det är den titel som förekommer på det undersökta sjukhuset. Chefskap och ledarskap Mycket har skrivits om skillnader i definitioner kring ledarskap och chefskap. Thylefors (2007) definierar en chef som en person som formellt utsetts att ha en chefsbefattning och som har organisatoriskt underställd personal. Chefen ska bland annat utöva ledarskap vilket i sin tur handlar om socialt inflytande. En ledare är en person som utövar mer inflytande än andra i ett socialt sammanhang. Ledarskap är en arbetsuppgift för chefer men en chef har också andra arbetsuppgifter, som att planera, rekrytera, sköta budget och allt som krävs för att nå verksamhetsmålen. En chef som utövar ledarskap är en formell ledare och som sådan ledare har hon/han mandat både uppifrån som nedifrån. I human-serviceorganisationer karaktäriseras ledarskapet av några typiska drag som ger en speciell prägel åt ledningsuppgiften. Här finns bland annat ett levande "råmaterial" som integrerar i produktionsprocessen (i detta fall patienten), en mer eller mindre stark politikerstyrning, ett beroende av offentlig finansiering, en stor andel professionella med- 9

10 arbetare (vars kompetens arbetsgivaren är beroende av) samt en offentlig exponering (a a). Offentlig organisation Hälso- och sjukvården räknas som en offentlig organisation vars kännetecken är att den har en folkvald ledning vilket innebär att organisationen är ansvarig inför en demokratiskt vald politisk ledning. Denna parlamentariska uppbyggnad innebär att folket utgör grunden för all auktoritet. Gemensamt för alla offentliga organisationer är att de handlar på uppdrag av politiskt valda organ och styrs genom ett skriftligt lag- och regelverk. En offentlig verksamhet ska också ta tillvara många intressen; såsom exempelvis lyhördhet för användare, kostnadseffektivitet, öppenhet, likabehandling, yrkesmässigt oberoende och insyn i beslutsprocesser. Denna komplexitet gör att offentliga organisationer ofta utsätts för kritik. Det innebär en svårighet att hitta en balans mellan alla dessa intressen men öppnar också för flexibilitet, inflytande och godtycklighet för de anställda i sådana organisationer. De delvis motstridiga mål som finns i offentlig verksamhet ger alltså möjlighet till både flexibilitet och handlingsutrymme men skapar också ansvarsproblem. Ytterligare ett kännetecken är att offentliga organisationer, till skillnad från privata, inte bedriver sin verksamhet på en ekonomisk marknad med fri konkurrens (Christensen m fl, 2005). Enligt Thylefors (2007) är det utmärkande för offentliga organisationer att de sköter viss service utan vinstintresse, är underordnade politisk styrning och har en finansiering som utgör ett styr- och kontrollinstrument för politikerna. Offentlig sektor präglas av tre kulturer: den politiska, den administrativa och den professionella. Dessa tre domäner har sinsemellan oförenliga organisationskriterier, normer och kännetecken för framgång vilket också innebär att de ofta står i motsättning till varandra. Balansen upprätthålls genom ständiga förhandlingar. Politiska ideologier står ofta i motsättning till professionella bedömningar liksom till ekonomiska ställningstaganden. Thylefors (a a) påpekar också att det finns ett spänningsoch beroendeförhållande mellan politiker och de professionella i en organisation. I samma grad som politiker kan vara okunniga om, exempelvis verksamhetsinnehåll, är personalen okunnig om den politiskt styrda organisationens spelregler och processer. Irritation från medarbetarhåll beror ofta på bristande kännedom om organisationens villkor. Offentlig sektor styrs av övergripande mål, många gånger är det ramlagar, som reglerar verksamheten. Dessa lagar är ofta formulerade på ett vagt och övergripande sätt vilket kräver att de är tolkningsbara och måste konkretiseras för att fungera som styrande mål i verksamheten. Samtidigt som de innebär en svårighet utgör de också en möjlighet att överleva politiska maktskiften och ständigt pågående förändringar i omvärlden (a a). Organisering i människobehandlande organisationer kan betraktas ur många olika teoretiska perspektiv. Jag har dock valt att stanna vid det som Thylefors (a a) beskriver som den dominerande modellen inom hälso- och sjukvården, det vill säga den professionella byråkratin. Karaktäristiskt för denna är att den domineras av flera starka yrkesgrupper, har en stor operativ kärna samt en ledning som inte förväntas lägga sig i det löpande arbetet. Stödfunktioner i organisationen finns för att ge service åt de professionella medarbetarna och inte styra dem. Ett annat utmärkande drag är att det hos de professionella är väsentligare att vara accepterad av kollegorna än av ledningen. 10

11 Linjeorganisation och decentralisering Grundstommen inom hälso- och sjukvården är alltså ett byråkratiskt system och en linjeorganisation, d v s att ansvar och befogenheter är fördelade i en linje uppifrån toppen i organisationen ner till första linjens chef och slutligen till samtliga medarbetare i organisationen. Beslutsvägar och kommunikation ska ske i linjen. Samtidigt har det sedan 1980-talet skett en allt större decentralisering. Tanken har varit att skapa självständiga enheter med kortare beslutsvägar. Enligt Thylefors (2007) har decentraliseringen av ansvar och befogenheter på så sätt givit chefsrollen större tyngd men också utökat den och gjort den mer komplicerad. Decentraliseringen leder också till att det ställs högre krav på cheferna; det är inte längre bara verksamheten och personalen som är det centrala utan uppgifter som budgetarbete och ekonomi, handlingsplaner och samverkan på olika nivåer. I detta kan ligga en inbyggd konflikt och otydlighet. Samtidigt som organisationen har en tydlig linjefunktion så har andra delar decentraliserats vilket skapar en svår balansgång för, kanske framförallt just, första linjens chef. Detta utrycks också av flera av informanterna i denna studie: Se bara det här med information t ex som är jättesvårt. Det kommer från verksamhetschefen till vårdchefen och så kommer det ner till oss, och ibland så läcker det ut någonstans på vägen innan vi har fått besked. Och då får man ju ta det då och säga okej jag är jätteledsen, jag vet inte detta och det är inget som jag har undanhållit från er. Och det är klart... men det har jag lärt mig under dessa fem åren att hantera så jag upplever det inte lika svårt. Sen är det lite också hur mycket mandat man har från sin chef också och där känner jag att jag har fullt stöd och mandat... (A) Ett liknande erfarenhet har en annan avdelningschef i studien: Jag tycker att det är dålig information ut till oss avdelningschefer. Alla sitter och grunnar och lägger tid på saker som man sedan upptäcker att det finns riktlinjer för som jag inte hade någon aning om. Ibland tycker jag att det är alldeles för mycket mellanhänder. Informationen läser man först i tidningen och sen får man det på jobbet. Det blir ju en osäkerhet för personalen när man själv inte vet om vad som ska stå i tidningen. Om det är för att det är en stor organisation det vet jag inte. (C) METOD Grundad teori Valet av metod ska spegla det som studien vill söka svar på. Att välja metod innebär också att ta ställning för vilket perspektiv metoden ska utgå ifrån. Starrin m fl (1991) menar att det viktigaste argumentet i valet av en kvalitativ metod är nyfikenhet men också förståelse, upptäckt, teorigenerering, variation och validitet. Guvå och Hylander (2003) påtalar redan i förordet till sin metodbok om grundad teori (i studien används genomgående den svenska termen) att i det vardagliga tänkandet finns en risk att man tror sig veta hur något ligger till innan praktiken har utforskats eller att man håller sig så nära empirin att analyserna blir oteoretiska. Hartman (2001) skriver, att om man utgår från en redan etablerad teoretisk 11

12 ram kan det leda till att datainsamlandet blir skevt och intetsägande. För om man styrs av förutfattade uppfattningar av vad som är viktigt kommer man att samla in det datamaterial som man tror är viktigt, till skillnad från det som verkligen är viktigt. Metoden har sin utgångspunkt i den praktiska erfarenheten. Syftet är sedan att grunda teorier utifrån empiriska data samt att fånga det komplexa i verkligheten som inte är synligt vid första anblicken eller genom kausala samband (Guvå & Hylander 2003). Grundad teori kan beskrivas som teorigenerering på empirisk grund, d v s att organisera en mängd idéer genererade från empiriska data (Starrin m fl, 1991). Inom grundad teori är det centrala alltså inte att utgå ifrån någon teori utan att istället förutsättningslöst närma sig sitt undersökningsområde. Glaser betonar att forskningsprocessen ska inledas med så få förutfattade meningar som möjligt. Som forskare ska man försöka ta reda på vad som pågår hos de människor man undersöker och vilka problem de är ställda inför. En grundad teori ska alltså beskriva det som är viktigast för de personer som teorin handlar om (Hartman 2001). Grundad teori är en induktiv metod med inslag av deduktiva element. Urval, datainsamling och analys sker interaktivt. Denna interaktiva process styrs av specifika regler och metoden som används vid analysen är en konstant jämförelse, komparation, av data vilket leder till att man hela tiden kommer att se vad som är viktigt i det insamlade datamaterialet. Det är på denna grund som teorin genereras. Den huvudsakliga tanken är att man undviker att utgå från en tidigare teori eller testa en hypotes utan i stället ska man generera en ny teori. Betoningen ligger med andra ord i processen att generera teori istället för att verifiera en teori (Glaser & Strauss, 1967). Grundare av metoden är Barney Glaser och Anselm Strauss som hade olika akademiska bakgrunder men fann en gemenskap i missnöjet med traditionella induktiva och deduktiva metoder. Tillsammans skrev de The Discovery of Grounded Theory 1967 som beskriver metoden som de tillsammans utvecklat. Glaser och Strauss gick sedan skilda vägar och Strauss började arbeta tillsammans med Juliet Corbin. Glaser fortsatte att till största delen ensam skriva artiklar och metodböcker. Deras skillnader i synen på metodens utveckling och ofta hätska debatt därom framkommer i all litteratur om grundad teori. Hartman (2001) menar att forskaren som väljer grundad teori står inför ett problem: att följa Strauss eller Glaser. Han menar också att det är nödvändigt att välja eftersom skillnaderna är betydande. Guvå och Hylander (2003) däremot menar att framställningen av grundad teori är både brokig och motsägelsefull och anser att det ligger helt i linje med metoden att begrepp omvandlas och modifieras. De påpekar att det som förenar både Strauss, Glaser och andra som valt att använda och modifiera metoden är det vägledande att bygga teorier utifrån empiriska data. Jag har trots detta valt att följa Hartmans rekommendation och håller mig i största möjliga utsträckning till Glasers forskningsprocess. Inom ramen för denna uppsats finns inte heller någon möjlighet att mer ingående redogöra för skillnaderna mellan Glaser och Strauss, men som Guvå och Hylander (a a) också påpekar har metoden blivit använd, tolkad och utvecklad på ett sätt som gör det svårt att slaviskt hålla sig till en linje. Grundad teori är tänkt att utveckla mellanteorier (middle-range). De beskriver en domän, något som är viktigt för en grupp människor. Teorin ska vara grundad i data men samtidigt kraftig nog att förklara mänskligt beteende. Teorin kan handla 12

13 om processer, något föränderligt, med två eller flera framträdande stadier (Hartman, 2001). Grundad teori har sina rötter i pragmatismen, vilket innebär att förklaringar av händelser och situationer måste vara meningsfulla för de involverade (Denscombe, 2009). Hartman (2001) beskriver att Glasers idé är att börja med att skilja på ett forskningsområde och ett forskningsproblem. Forskningsområdet är vanligtvis en grupp människor. Forskaren närmar sig dessa människor inte med något specifikt problem i åtanke utan med en öppen fråga om vad som egentligen försiggår hos dem. Forskningsproblemet kommer sedan att växa fram i det insamlade materialet. Har man en preciserad frågeställning så riskerar man att förbise det som verkligen är viktigt för de människor man undersöker. Memos Memos, eller minnesanteckningar, görs av forskaren parallellt med kodning och kategorisering genom att man skriver ner idéer och samband mellan koderna parallellt med kodningen Glaser betonar betydelsen av att föra memos och hävdar att den forskare som inte gör det inte heller använder sig av grundad teori och menar att det är i skrivandet av memos som teorin genereras och inte i kodandet (Glaser, 1978). Koderna ska alltså inte verifiera teorin utan de teoretiska idéerna ska växa fram i arbetet med kodningen. memos are the theorizing write-up of ideas about codes and their relationships as they strike the analyst while coding (Glaser, 1978, s 83). Det viktiga är att alltid avbryta sitt kodande och skriva ner sina tankar i memos så fort de uppkommer, annars riskerar de att försvinna och glömmas bort. Viktigt är också att dessa och det kodade materialet hålls separerade från varandra. Memos ska också föras under hela forskningsprocessen. För egen del var det i början inte helt tydligt hur viktigt det var att skriva memos. Samtidigt uppstod tankar och idéer under arbetets gång vilka omedelbart skrevs ner i minnesanteckningarna. På så sätt uppstod nya tankar och spår i arbetet vilket hela tiden förde arbetet framåt. Ibland var det delar, ett ord eller citat, som gav upphov till tankar och frågor. Ibland var det hela intervjuer, likheter och skillnader i materialet som förde in tankarna på nya vägar. Allt skrevs ner i minnesanteckningarna. Forskningsprocessen enligt Glaser Här följer i korthet en beskrivning av forskningsprocessen med viss anknytning till tillvägagångssättet i denna studie. Processen, enligt Glaser, består av tre faser, den öppna, den selektiva och slutligen den teoretiska. Det viktiga är att inte lämna den ena fasen och gå över i nästa förrän vissa kriterier är uppfyllda. Öppna fasen Den öppna fasen präglas av att man försöker hitta kategorier i sina data. Detta sker genom att en rad frågor ställs till insamlade data. Fasen kallas öppen för att man som forskare inte sätter upp några begränsningar för vilka kategorier som ska finnas med utan förhåller sig öppen till det insamlade materialet. Forskaren utvecklar också på så sätt en teoretisk känslighet för sitt material genom att insamling och analys sker parallellt (Hartman, 2001). Den första intervjun var en kartläggning: Vad tycker personen är viktigt, problematiskt, meningsfullt i rollen som avdelningschef? Hur har yrkeskarriären sett ut? 13

14 Vad är det centrala och vilka tankar finns i det dagliga arbetet? Intervju nummer två hade liknande struktur men med ytterligare fokus på de händelser som var centrala i den första intervjun. Dessa två intervjuer kodades rad för rad och benämndes med etiketter eller beskrivande meningar, även kallade substantiva koder (Guvå & Hylander, 2003). Dessa substantiva koder kan liknas vid byggstenar eller pusselbitar och allt registreras. I de första två intervjuerna identifierades tillsammans 40 koder. Denna kodning låg sedan till grund för den tredje intervjun i vilken ytterligare ett antal koder hittades. Därefter gjordes en första kategorisering av koderna där datamaterialet sorterades under rubriker som fortfarande var konkreta och hämtade direkt ur data men med mer beskrivande och fokuserade på de processer/händelser som framträder i materialet. Fortfarande var det viktigt att inte bli för teoretisk. Det gällde att kunna pendla mellan delarna och helheten. På en stor anslagstavla sattes varje rubrik upp och under dem citat direkt hämtade från intervjuerna. 17 kategorier kunde då urskiljas som mer övergripande beskrev de processer som framkom i materialet. På detta sätt visade det sig att citaten från intervjuerna fick ett tydligare innehåll. Enligt Guvå och Hylander (a a) är det viktigt att hela tiden växla mellan kodlista och hela intervjun. Utifrån kodning och kategorisering av de första tre intervjuerna utkristalliserades de händelser/processer som blev fokus i den fjärde intervjun. Parallellt med detta fördes memos vilket ledde till att det uppstod tankar och idéer under processens gång. Samma ord eller fras kan ges olika koder när de utgör indikatorer på olika skeenden. När det, i den första kategoriseringen, upptäcktes att en kod kunde sorteras under två eller flera rubriker var det viktigt att hitta den kategori som tydligast beskrev händelsen. Ibland flyttades koder/citat från en rubrik till en annan men till slut hittades den som bäst beskrev innebörden. Guvå och Hylander (a a) beskriver det som att det handlar om att lukta och smaka på varje utsaga för att få idéer om hur olika aspekter ska kunna benämnas utifrån en icke given nomenklatur. I slutet av den öppna fasen börjar också tankar uppstå kring vilken kategori som utgör kärnkategorin, det vill säga vilken kategori som tydligast beskriver det som är centralt för den grupp människor man undersöker (Hartman, 2001). Ett begrepp som ofta förekommer i samband med grundad teori är mättnad. Det vill säga när ska man sluta samla in data och när är kategorin teoretisk mättad? Med mättnad menas att man som forskare inte kan hitta ytterligare data som har plats i teorin. För att nå maximal mättnad bör man i sitt material försöka maximera skillnaderna i urvalet och på så sätt finna fler variationer i kategoriernas egenskaper. När man inte längre hittar några variationer anses kategorin vara mättad. Teoretisk mättnad uppstår när man märker att inga nya data eller begrepp dyker upp i kategorin (Hartman, 2001). Starrin (1996) problematiserar begreppet genom att ställa frågan hur mycket data som ska samlas in. Författaren menar att mättnadsdiskussionen möjligen är en av de svåraste och mest oklara delarna i grundad teori. För hur kan man veta när en kategori verkligen är mättad? Starrin menar att grundarna Glaser och Strauss aldrig redogjort ingående för begreppet vilket innebär att det slutligen måste anses vara en bedömningsfråga. Samtidigt menar Starrin (a a), att när upprepade datainsamlingar är gjorda, enligt den komparativa metoden, och dessa inte tillför något nytt i ett mönster eller i en kategori så kan man anta att en mättnad existerar. 14

15 Selektiva fasen När man börjar se konturerna av en teori som är förenlig med data som helhet börjar man fokusera på kodningen mot en kärnkategori. Kärnkategorin benämns ibland också som huvudvariabel eller huvudkategori. Ofta handlar denna kärnkategori om grundläggande sociala processer som kan liknas vid en empirisk vägvisare. Den selektiva kodningen avgränsar arbetet på så sätt att endast de kategorier som kan relateras till kärnkategorin finns med (Starrin m fl, 1991). Detta kan innebära att man måste överge sina älsklingskategorier, eftersom de inte har någon plats i den färdiga teorin och inte kan relateras till kärnkategorin. Målsättningen är att generera en teori som redogör för mönster som är relevanta för fältet som undersöks. Målet är alltså inte deskription eller verifiering utan mönstersökning. Några regler i sökandet av kärnkategorin enligt Glaser (1978): o Den måste vara central och kunna relateras till så många kategorier och dessa kategoriers egenskaper som möjligt. o Den förekommande ofta i data. o Den tar längre tid att mätta än vad som är fallet med andra kategorier. o Den kan på ett lätt och meningsfullt sätt relateras till andra kategorier. o Den uttrycker problemets dimensioner, d v s den uttrycker en huvudproblematik. Även i den selektiva fasen är forskarens memos till stor hjälp för att hålla ihop forskningsprocessen när nya tankar och idéer uppkommer. Teoretiska fasen I den teoretiska fasen är fokus på de relationer som råder mellan kategorierna. I denna fas formuleras hypoteser och den slutliga teorin. Teoretisk referensram Grundad teori är starkt förknippad med pragmatismen och den symboliska interaktionismen. Här ges en kort beskrivning av dessa två riktningar och under resultatdelen kopplas undersökningens resultat till några centrala tankar utifrån symbolisk interaktionism. Pragmatism Pragmatism kan beskrivas som social nytta och en betoning av praktiskt mänskligt handlande. Pragmatismen har också karaktäriserats som en antiteoretisk filosofi där det gäller att hålla sig så nära den praktiska, empiriska verkligheten som möjligt (Alvesson & Sköldberg, 1994). Pragmatismen präglas framför allt av tre ståndpunkter, enligt Månsson (2002). Det första är att det viktiga är att betona det konkreta och specifika i stället för det abstrakta och universella. Det andra är att sökandet efter Sanningen uppfattas som meningslöst. Det tredje är ett avståndstagande från det dualistiska synsättet då den dualistiska uppdelningen uppfattas som felaktig. Dessa sidor är enligt pragmatikerna i själva verket bara olika sidor av samma helhet. Symbolisk interaktionism Glaser och Strauss metod, grundad teori, har sina rötter i den symbolistiska interaktionismen, en kvalitativ metodologisk riktning som uppstod i USA i början av 1900-talet. Själva namnet symbolisk interaktionism lanserades av Herbert Blumer Blumer var sociolog i Chicago och senare också lärare till Strauss som på så 15

16 sätt influerades av hans tankegångar. Blumer i sin tur var elev till Mead som också förknippas med riktningen och hade sina rötter inom socialpsykologin i början av 1900-talet (Alvesson & Sköldberg, 1994). Symbolisk interaktionism är ett synsätt, ett perspektiv och en utgångspunkt för en analys av den sociala verkligheten (Trost & Levin, 1996). Interaktion betyder att två saker står i relation till varandra och inverkar på varandra. Ofta har interaktionen med rörelse att göra och människor orsakar rörelser hos varandra genom att de påverkar varandras motiv, föreställningar och intressen. Det är med andra ord en samspelshandling. Symbolisk betyder att mycket av våra beteenden och handlingar är symboliska, d v s att vi använder gester, rörelser och ting på ett sätt så att de syftar på något annat, utöver sig själva. Många beteenden och handlingar förmedlar något mer än själva det som är synligt; detta kan ske medvetet och omedvetet (Berg, 1975). Den symboliska interaktionismen betonar att samhället bör studeras med utgångspunkt från människors eget konkreta och påtagliga perspektiv, och Blumer var starkt kritisk till den rådande behavioristiska vetenskapstraditionen som byggde på uppfattningen om stimulus och respons som grund för studier om människan. Blumer fokuserade istället på det som var centralt i mellanmänskliga relationer, d v s att vi tolkar och definierar varandras handlingar i stället för att reagera på dem som stimuli. Centralt i interaktionistisk teori är studiet av medvetandet i allmänhet och jagmedvetandet i synnerhet. Medvetandet är ett resultat av att individen interagerar med andra individer (a a). En reaktion på en annan människas handling sker således inte direkt utan bygger på den mening eller betydelse som förknippas med handlingen. Denna betydelse skapas i mötet och genom ett interaktivt användande av språkliga symboler och en tolkning av meningsbärande handlingar. Människan är en aktiv tolkande varelse och därför inte determinerad. Även immateriella ting eller objekt har en betydelse eller innebörd som människor tillskriver dem. I den interaktionistiska analysen betonas processen och vanliga begrepp inom denna riktning är process, stadier eller karriär för att beskriva sociala fenomen. Samtidigt finns det en viss stabilitet i samhället som bevaras av sociala normer, och på så sätt uppstår också nya och oväntade situationer vilka påverkar samhällslivet i en ständig utvecklings- och förändringsprocess. Denna förändring kan forskaren endast upptäcka om han/hon befinner sig nära den miljö som undersöks. Syftet med forskningen är att se världen så som de man undersöker upplever den. Alltså är teorigenerering och empirisk forskning två sidor av samma sak enligt interaktionisterna. Teorin är resultatet av forskarens deltagande i en pågående social process (Månsson, 2002). En central tanke hos Mead är att den sociala interaktionen mellan människor formar oss och det sociala livet. Förmågan till självmedvetande och självreflektion är unik för människan och det är genom språket som kunskap förmedlas och utvecklingen sker. Kommunikationen, verbal- och ickeverbal sker genom ett utbyte av symboler (Månsson, 2002). En central och mycket viktig tanke inom den symboliska interaktionismen är att man ser människan som en aktiv skapare av sin egen verklighet. I redovisningen av resultatet kommer kärnkategorin kopplas till sociologen Fuchs Ebaughs (1988) resonemang kring rollutträde och vändpunkter. Hennes teori har också rötterna i den symboliska interaktionismen. 16

17 FORSKNINGSPROCESSEN Under denna rubrik redogörs för tillvägagångssättet med studien samt synen på förförståelse, urval validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Här finns också en beskrivning av forskningsetiska ställningstaganden. Förförståelse I metodlitteraturen nämns mycket lite om förförståelse i samband med grundad teori. Däremot används begreppet teoretisk känslighet för att beskriva det som forskaren utvecklar i genomförandet av undersökningen. Denna medvetenhet hjälper forskaren att fokusera på det som är viktigt. Det finns olika källor till teoretisk känslighet och den viktigaste är den inre källan, vilket är forskarens känslighet gentemot materialet som uppstår i den analytiska processen. Det finns även yttre källor till teoretisk känslighet och här nämns t ex yrkeserfarenhet och personlig erfarenhet (Hartman, 2001). Denscombe (2009) påtalar att det vi redan vet om ämnet måste betraktas som provisoriska begrepp och möjliga att ifrågasätta. De är bara en preliminär startpunkt från vilken undersökningen påbörjas. Detta kan gälla både teoretisk kunskap och personlig erfarenhet. Guvå och Hylander (2003) påpekar att grundad teori bygger på teori från symbolistisk interaktionism, att tillvaron konstrueras och förändras genom interaktion mellan människor. Forskarens erfarenheter och utgångspunkt är viktiga delar i denna konstruktion och forskaren måste därför ständigt analysera sitt eget förhållande till data. Enligt Guvå och Hylander (a a) brukar forskare använda sig av två metoder för sin förförståelse inom kvalitativ forskning. Antingen redogör man noga för sin förförståelse, som inom hermeneutiken, eller också sätter man den inom parentes som inom fenomenologin. Men den forskare som använder sig av grundad teori kan välja en tredje väg, nämligen att när teorier eller erfarenheter som är relevanta för studien gör sig påminda så används de på samma sätt som andra insamlade data. Såväl teoretisk som praktisk kunskap bidrar till att öka den teoretiska sensitiviteten, vilket underlättar framväxandet av en ny teori. Starrin m fl (1991) talar om estetisk distans vilket innebär att betraktaren, i detta fall forskaren, varken har för liten eller stor distans till det han/hon observerar. Man är både observatör och deltagare och distansen påverkar mottagligheten för intryck och ökar förmågan att sortera information. Urval Urvalet i studien består av avdelningschefer (första linjens chefer) som i sin grundprofession är sjuksköterskor. Det första urvalet skedde slumpvis från en maillista över avdelningschefer på det undersökta sjukhuset. Sammanlagt intervjuades sex avdelningschefer vid ett universitetssjukhus i södra Sverige. Avdelningscheferna befann sig i åldrarna år och hade erfarenhet som sträckte sig från 6 månader till 17 år. Ingen av avdelningscheferna arbetade på samma klinik och avdelningarna som de var chef för hade också olika typer av verksamhet, som t ex vårdavdelning och mottagning. På sjukhuset fanns inga manliga avdelningschefer vid tiden för undersökningen. I enlighet med metoden fanns en ambition att uppnå en så stor bredd som möjligt avseende ålder, erfarenhet, karriärväg och typ av arbetsplats i urvalet. 17

18 Enligt grundad teori ska datainsamlandet ske tills man uppnår mättnad. Tiden som fanns till förfogande samt uppsatsens storlek var dock en begränsande faktor i att uppnå total mättnad. Kvale (1997) besvarar frågan hur många intervjupersoner som behövs med att intervjua så många personer som behövs för att ta reda på vad du vill veta (s 97). Antalet kan skifta beroende på tid och tillgängliga resurser samt lagen om avtagande avkastning. Kvale (a a) menar också att de flesta intervjuundersökningar vinner på ett färre antal intervjuer med mer tid för förberedelser och analys istället för att försöka närma sig kvantitativa kriterier (att desto fler intervjuer desto mer vetenskapligt). Här betonas alltså intervjuernas kvalitet framför kvantitet. Djupintervjuer Inom grundad teori räknas allt som data. Det kan vara djupintervjuer, enkäter, skönlitteratur, deltagande observationer, dagböcker. "All is data" är ett uttryck av Glaser som ofta citeras (i Hartman, 2001, s 63). Starrin (1996) menar att kvalitativa intervjuer är ett medel för forskning vars mål är att upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörder. Det viktiga är här upptäckten, att upptäcka vad som sker och vad det är som händer. I grundad teori är deltagande observationer/fältstudier och djupintervjuer de vanligaste metoderna för datainsamling. Syftet och frågeställningen för denna studie var att få en uppfattning om vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer, att upptäcka vilka samspel som inverkat och vilka villkor som möjliggjort för dem att bli chef. Hur upplever de och hur ser de på sin egen roll? För att få en djupare kunskap om vad avdelningscheferna själva uppfattade som centralt användes enbart djupintervjuer. Intervjuerna bokades genom ett telefonsamtal med muntlig information om studien och sedan skickades ett mail med informationsbilagan (Bilaga 1) så att personen i lugn och ro kunde ta ställning till om hon (används genomgående i studien eftersom enbart kvinnor deltog) ville delta i studien eller inte. Därefter fick intervjupersonen återkomma med förslag på datum och tider som passade samt önskemål var intervjun skulle äga rum vilket i samtliga fall blev antingen på hennes hemmaplan eller i bokad lokal på sjukhuset. Intervjuerna varade mellan 30 och 60 minuter och spelades in med hjälp av digital diktafon som sedan transkriberades ordagrant. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet En ständigt återkommande diskussion är den om validitet, reliabilitet och generaliserbarhet i förhållande till kvantitativ och kvalitativ metod. Här avses om det som undersökts mäter det som var avsikten att mäta, är resultatet tillförlitligt och går det att generalisera till en större population? De tre begreppen har använts både av forskare som använder kvantitativ metod för att kritisera och underminera kvalitativ forskning, men också av kvalitativa forskare själva för att kvalificera sin egen forskning. Det finns kvalitativa forskare som anser att diskussionen borde avfärdas eller ignoreras eftersom de utgör ett hinder och begränsande faktor. De anser istället att den kvalitativa metoden har andra kvaliteter som inte kan inordnas i dessa begrepp. Andra forskare använder begrepp som tillförlitlighet, trovärdighet och konfirmerbarhet för att diskutera sanningsvärdet i sina resultat (Kvale, 1997). Medan vissa forskare anser att denna kvalitetssäkring måste utföras oberoende av vilken forskningsmetod man använder anser andra att den måste anpassas efter de 18

19 förutsättningar som gäller för en kvalitativ studie (Guvå & Hylander, 2003). Kvale (1997) menar också att det finns olika mål för att generalisera där ett beskrivs som det som kan finnas och på så sätt öppna för nya alternativ för tanke och handling. I samband med reliabilitet (själva noggrannheten) i kvalitativa undersökningar (intervjuer) så måste forskaren vara medveten om t ex ledande frågor, utskrifter och analys men samtidigt betonar Kvale (a a), att en för stark betoning på reliabilitet kan motverka kreativitet och föränderlighet. Med validitet menas hur väl studien mäter det som den avser att mätas. Guvå och Hylander (2003) menar att det har skett en förskjutning de senaste åren och att man med validering numera har kommit att innefatta hela forskningsprocessen och inte bara resultatet. Forskningsetiska ställningstaganden Kvale (1997) tar i sin bok om den kvalitativa forskningsintervjun upp de etiska och moraliska dilemman som kan uppstå i samband med intervjuundersökningar. En viktig aspekt är att forskning om människor måste tjäna både vetenskapliga och mänskliga intressen vilket kan innebära en svår balansgång. De etiska ställningstagandena sker därför under hela den kvalitativa forskningsprocessen. De fyra allmänna huvudkraven på forskning inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att de som är berörda av forskningen ska vara informerade om forskningens syfte av forskaren. De ska också informeras om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan välja att avbryta sitt deltagande. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva har rätt att bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet). Detta skedde i studien genom att deltagarna fick information både muntligt och genom en informationsbilaga (Bilaga 1) som skickades till dem före intervjun. De fick på så sätt tid att tänka om de ville delta eller inte. I samband med intervjun fick de åter informationen att deltagandet var frivilligt och att de när som kunde avbryta sitt deltagande om de önskade. Efter intervjun skrev de under en samtyckesbilaga (Bilaga 2). Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om de personer som ingår i studien förvaras och behandlas på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (a a). Intervjuerna i studien spelades in med hjälp av en digital diktafon och transkriberades sedan ordagrant. Materialet har förvarats på ett sätt som gör det oåtkomligt för obehöriga. Uppgifter och namn som var för detaljerade har avidentifierats. Men eftersom citat används i studien går inte allt att avidentifiera eftersom delar av kunskapsinnehållet då skulle gå förlorade vilket har inneburit ett ställningstagande i varje enskilt fall. I informationsbilagan som informanterna fick före intervjun stod att avidentifierade citat kan komma att användas i den färdiga uppsatsen vilket också innebär ett informerat samtycke. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas för forskningsändamål (a a). Datamaterialet i denna studie har endast använts till detta ändamål. Innan studien påbörjades godkändes den av den lokala etikprövningsnämnden vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle (Bilaga 3). 19

20 RESULTAT Under denna rubrik presenteras resultatet i studien och delar kopplas till ett teoretiskt resonemang utifrån symbolisk interaktionism för att på så sätt fördjupa förståelsen för resultatet. Datamaterialet består av djupintervjuer med sex avdelningschefer på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Som en kort bakgrund presenteras här de sex informanterna: Informant A är ca 45 år. Har bakgrund i annan verksamhet än sjukvården. Färdig sjuksköterska 1997 och har en specialistutbildning. Har arbetat som sektionsledare innan hon blev avdelningschef. Har varit avdelningschef på samma avdelning i fem år men har inte tidigare arbetat som sjuksköterska på den avdelningen. Informant B är ca 55 år. Arbetat som undersköterska innan hon blev sjuksköterska Arbetat som sjuksköterska i 18 år. Hade även uppdrag som ställföreträdande avdelningschef på samma arbetsplats där hon sedan blev avdelningschef. Arbetat som avdelningschef i 15 år på samma avdelning. Informant C är ca 45 år. Färdig sjuksköterska Har ingen erfarenhet av arbetsledande befattning innan hon blev avdelningschef. Arbetat som avdelningschef i 6 år på samma avdelning som hon tidigare har arbetat som sjuksköterska. Informant D är ca 50 år. Färdig sjuksköterska Arbetade sedan på samma avdelning i sammanlagt ca 15 år. Var också ställföreträdande avdelningschef på samma avdelning. Har specialistutbildning. Arbetar nu som avdelningschef sedan två år på en avdelning där hon inte tidigare har arbetat som sjuksköterska. Informant E är ca 30 år. Färdig sjuksköterska Arbetat som sektionsledare på annan avdelning och sen avdelningen där hon nu har ett vikariat som avdelningschef. Har arbetat som avdelningschef i 6 månader. Informant F är ca 55 år. Färdig sjuksköterska Har arbetat i arbetsledande befattningar sedan 1988 och avdelningschef i 17 år. Har arbetat som avdelningschef i tre år på den arbetsplats hon är idag. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt metoden i grundad teori. I den sista fasen är målet att formulera en teori som är grundad i data. I arbetet med de teoretiska koderna kan man använda sig av det som Glaser (1978) kallar för kodningsfamiljer. Exempel på sådana är orsak-verkan, process, dimension, strategi och kulturella familjer. Studiens omfattning har inte gjort det möjligt att nå ända fram till att formulera en teori men att resultatet kan inordnas under temat process har varit uppenbart. I arbetet med studien och i kodningen framträdde processfamiljen som den teoretiska ram vilken omsluter de substantiva koderna. En process beskriver begrepp som exempelvis faser, stadier, övergång, ordningsföljd, karriär, banor, passager och förlopp. En process innefattar åtminstone två steg. I studien framkommer tydligt att det hänt något med personerna innan de blev chefer vilket också är en utveckling som fortsätter efter att de blivit chefer. 20