Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning"

Transkript

1 Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning Innehåll 1. Bakgrund Våra ekologiska fotavtryck Tropikskogens många värden Elevblad Frågor för att initiera debatt och eftertanke Tips på aktiviteter Rapporter Kort om palmolja, soja och tropiskt timmer Vårt ansvar Övningar Fotavtryck Klassens fotavtryck i världen Olika skostorlek Räkna ut ditt eget fotavtryck Odling Värdet av tropiska skogar Gör planscher Fem bondgårdar Jag, en fattig bonddräng Handel Vilka får tjugan? Starta ett rättvist och ekologiskt palmoljeföretag Rollspelskonferens om bönder i Tredje världen Våra valmöjligheter Livscykelanalys Kritiska frågor Reportage om de tropiska skogarna En rättvisedag Förslag till Internetkällor och material Frågor och svar...15 ISBN WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 1

2 1 Bakgrund 1.1 Våra ekologiska fotavtryck Med ökande världshandel följer att vi konsumenter påverkar förhållandena på andra håll i världen mer och mer. En hel del ingredienser i den mat vi äter har sitt ursprung på andra kontinenter. Träet i trädgårdsmöbeln kan ha vuxit i tropikerna på andra sidan klotet. Oftast är vi som konsumenter inte alls medvetna om vilka effekter våra inköp har. Ibland är dessa effekter positiva, till exempel genom att de medverkar till ökad sysselsättning och förbättrade levnadsvillkor i u-länder. Men i andra fall är effekterna negativa. Detta gäller till exempel när produktionen av de varor vi importerar orsakar miljöproblem eller sociala problem i produktionsländerna. Det finns inga mänskliga aktiviteter som inte påverkar miljön. Vad det gäller är att se till att de negativa effekterna minimeras. Som konsumenter har vi möjligheter att välja produkter som producerats på ett miljömässigt bra sätt. Olika märkningssystem har introducerats. Ett exempel är FSC-märkning av trä. En förutsättning för att kunna göra miljömässigt bra val är att intresset väcks för att veta något om vår konsumtions effekter. Ekologiska fotavtryck är en tankemodell som ger ett mått på hur mycket resurser vår livsstil kräver. Det här materialet, Våra ekologiska fotavtryck, förtydligar kopplingen mellan vår konsumtion och effekterna, vårt avtryck, i tropikerna. Palmolja, soja och tropiskt timmer tas som utgångspunkt. Materialet vänder sig främst till grundskolans senare år, gymnasiet och folkhögskolor. 1.2 Tropikskogens många värden De tropiska skogarna utgör ett extremt viktigt hem för en stor del av alla de växt- och djurarter som finns på Jorden. Detta förklaras bland annat av att dessa ekosystem funnits kontinuerligt under en mycket lång tid. En del av den biologiska mångfalden är spektakulär och väl synlig. Det gäller till exempel de stora däggdjuren som finns i skogarna, som apor, kattdjur, elefanter och noshörningar. Andra lika viktiga delar av mångfalden är inte lika synliga, till exempel alla de insektsarter och växtarter som lever högt uppe i trädkronorna. Dessutom återstår fortfarande mycket att upptäcka. Lokalt är skogarna i tropikerna viktiga för alla de människor som är beroende av skogen för sin utkomst. Skogen är deras hem, och i skogen finns nära nog allt de behöver. Men även för oss som bor långt borta är tropikskogen viktig. Här finns råmaterial till mediciner, här finns växtarter som har potential att bli domesticerade till nya grödor, här finns vacker natur. De tropiska skogarna har också betydelse som regulatorer av det globala klimatet. Deras roll som kolsänkor uppmärksammas alltmer i debatten om risken för klimatförändringar. WWF har under många år arbetat för skydd av tropikskogarna. Ett sätt som WWF valt är att arbeta med information och utbildning om tropikskogarna och deras betydelse. Det här materialet är ett led i denna strävan. På WWF:s hemsida finns mycket annat material, bl.a. ett studiepaket om tropikskogar I tropikskogens värld. 1.3 Elevblad Vilka ekologiska fotavtryck lämnar vi här? I det här materialet har vi valt att lyfta fram tre olika slags varor som hör till de stora drivkrafterna bakom den pågående snabba omvandlingen av tropiska skogar. Med hjälp av elev- 2 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

3 bladen tittar vi närmare på odling, handel och konsumtion av palmolja, soja och tropiskt timmer. Med utgångspunkt från dessa produkter illustreras miljöfrågor och brister i rättvisa i världen. Vi gör också hemma-hos-besök hos lantbrukarfamiljer i Kina, Brasilien och Indonesien, hos en liten grupp ursprungsbefolkning på Sumatra i Indonesien och hos Amueshaindianer i Peru. 1.4 Frågor för att initiera debatt och eftertanke På varje elevblad finns ett antal frågeställningar att fundera på. En del av dessa har ett givet svar och kan besvaras med hjälp av texten. Andra öppnar för reflektion och diskussion om vår livsstil, globala försörjningsfrågor och miljöfrågor. Kommentarer till dessa frågor och svar i den mån det finns sådana återfinns i slutet på lärarhandledningen. 1.5 Tips på aktiviteter I läroplan och kursplaner kan man finna många skrivningar som ger stöd åt att arbeta med frågor som det här materialet belyser. Agenda 21, handlingsplanen för detta århundrade, betonar att utbildning är avgörande för att främja en hållbar utveckling. Som en uppföljning till detta har utbildningsministrarna runt Östersjön enats kring en strategi för utbildning för uthållig utveckling. Vi lever i en värld som ständigt förändras och denna utbildning är en process av lärande där vi försöker möta dessa förändringar. Viktiga färdigheter att träna blir då förmågan att kritiskt reflektera över olika alternativ och förstå samband i komplexa sammanhang. Utbildningen bör länka samman ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter, ge insikter i globala, regionala och lokala överlevnadsfrågor och fokusera på produktions- och konsumtionsmönster och konsumentansvar. Därtill kommer utveckling av respekt för biologisk och kulturell mångfald, träning i demokrati och en rad andra viktiga frågor. Palmolja, soja och timmer utgör bra exempel för att belysa och arbeta med dessa dimensioner. I lärarhandledningen ges tips på aktiviteter som kopplar till elevbladen. 1.6 Rapporter Som bakgrundstöd finns för de som vill fördjupa sig i ämnet faktaspäckade rapporter om palmolja, soja och tropiskt timmer. 1.7 Kort om palmolja, soja och tropiskt timmer Nyodling är ett av de viktigaste hoten mot den biologiska mångfalden globalt sett. Under de senaste 20 åren har 300 miljoner hektar av tropisk skog försvunnit eller omförts till olika former av odlingsmark. Oljepalm är en snabbt expanderande plantagegröda som nu täcker stora arealer i Sydostasien. Odlingen av sojabönor expanderar på motsvarande sätt snabbt i Sydamerika. Ofta är nyodling en drivkraft till avskogning, men kopplingarna kan se olika ut på olika håll i världen. Ibland är kopplingen direkt och tydlig, men i andra fall kan det vara knepigare att se sambanden. Anläggande av plantager kan till exempel ibland vara en förevändning för skogsavverkning där avverkningen är det egentliga målet. Resultatet kan då bli en förstörd natur utan plantage och utan produktiv användning av marken. Både soja och palmolja importeras i stor skala till Sverige, och tropiskt virke finner vi i form av trädgårdsmöbler och hos till exempel båtbyggare och dörrfabrikanter. Palmolja Den svenska importen av palmolja kan uppskattas till ton årligen. Merparten av denna olja kommer från Malaysia och Indonesien. Med den genomsnittliga avkastningen i Malaysia motsvarar detta att vi svenskar lånar en total yta på omkring ha. Detta kan också uttryckas så att varje svensk lånar 11 kvadratmeter mark för att tillfredsställa sin konsumtion av palmolja. Palmoljan ingår i margarinet som finns på de svenska butikshyllorna och det används på bred front som vegetabilisk olja i mycket av vår mat. WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 3

4 Även våra kor, grisar och höns äter produkter från oljepalmen. En ansenlig kvantitet palmkärnexpeller (en restprodukt efter utvinning av palmkärnolja) från oljepalmsodlingarna i Sydostasien importeras till Sverige. Palmoljan kommer från områden som tidigare var tropisk regnskog. Skogar som anses vara världens artrikaste ekosystem. Soja Den största mängden sojaprodukter som importeras till Sverige är råvara till foder för våra kor, grisar och höns. Den del som importeras i former som direkt blir mat för människor är bara ett par procent av den totala importen. Detta trots att sojabönan är väldigt nyttig och kan tillagas på många sätt. Den svenska importen av soja som foderråvara är för närvarande runt ton varje år, nästan en båtlast varje dag! Mycket av sojan kommer från Brasilien. Med den genom-snittliga avkastningen i Brasilien motsvarar detta att vi svenskar lånar en total yta på omkring ha eller annorlunda uttryckt bortåt fotbollsplaner. Det kan också ut-tryckas så att varje svensk lånar 220 kvadrat-meter mark för att tillfredsställa våra husdjurs foderbehov. Låter det mycket? Det är mycket. Den expanderande sojaodlingen har stor och långsiktig inverkan på miljön i Brasilien. När jordbruket utvecklas i det inre av landet skapas nya jobb och inkomster men en av världens artrikaste savanner, Cerradon, försvinner när nya områden odlas upp. Med stora insatser av handelsgödsel och bekämpningsmedel ersätts savannens mångfald med stora sojabönsfält. När europeiska kor matas med soja producerar korna så mycket mjölk att vi inte kan konsumera allt själva. Överproduktionen dumpas på världsmarknaden och en del hamnar i Brasilien, där små mjölkbönder slås ut. Tropiskt timmer Den svenska importen av tropiskt trä kan uppskattas till ton årligen. Mycket av detta kommer från Indonesien och Brasilien. Forskare har uppskattat att den genomsnittliga tillväxten i tropisk regnskog är runt 15 ton per ha och år. Då motsvarar vår användning av tropiskt trä att vi svenskar lånar en total yta på omkring ha. Detta kan också uttryckas så att varje svensk lånar omkring två kvadratmeter mark för sin konsumtion av tropiskt trä. Det tropiska timret kommer från områden som tidigare täcktes av orörd tropisk regnskog. Avverkningen där hotar stora värden, både ekonomiska, estetiska och ekologiska. Tropikskogarnas framtid är en angelägenhet lika mycket för de människor som är direkt beroende av tropikskogen för sitt dagliga liv som för oss som bor långt bort men ändå är beroende av tropikskogarnas mångfald och ekologiska funktioner. 1.8 Vårt ansvar Det är hög tid för oss människor att utveckla globala system som gör det möjligt för oss alla att ta solidariskt ansvar för den biologiska mångfalden. Vi svenskar och våra förfäder har farit rätt hårt fram med vår egen natur för att utveckla landet. En del misstag har vi rättat till, andra inte. Om vi nu vill medverka till att de ovärderliga genetiska och andra värdena i de tropiska ekosystemen bevaras måste vi i en rättvisare värld vara med och ta det ekonomiska ansvaret för detta. Det finns mycket producenter, återförsäljare, investerare och konsumenter kan göra för att bidra till en mer hållbar odling, handel och konsumtion av olika varor. WWF hoppas att det här studiematerialet medverkar till att intresse väcks och kunskap inhämtas om dessa stora framtidsfrågor. 4 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

5 2. Övningar 2.1 Fotavtryck Klassens fotavtryck i världen SO, NO: Målet är att öka elevernas kunskaper om världskartan och jordens olika produktionsområden. 1. Köp en billig världskarta och fäst på tavlan, eller rita en enorm världskarta genom att förstora en OH-karta med hjälp av OHprojektor. Eleverna utrustas med varsin kartbok. 2. Fråga eleverna var i världen de har varit. Be dem kolla i kartboken var på världskartan deras ställen ligger. De kan sedan komma fram till tavlan och på ungefärligt ställe rita in sitt fotavtryck. 3. Dra kopplingar mellan de bokstavliga fotavtrycken till ekologiska fotavtryck: Eleverna har under sina resor självklart påverkat och satt sina fotavtryck på olika orter. De har i viss utsträckning påverkat miljön där. De kanske åt en fisk, plockade en sten, spred frön från en blomma, trampade sönder en myra, köpte en träskål, åkte en taxi som spred avgaser osv. Men eleverna kan påverka miljöer i andra länder även hemifrån. Deras livsstil lämnar avtryck på miljön, så kallade ekologiska fotavtryck. Alla som har ätit bananer har satt små fotavtryck på bananplantager i t.ex. Costa Rica. 4. Fråga eleverna var i världen de har satt sina matfotavtryck. De kan använda kartböckerna för att ta reda på var olika råvaror finns. De får räcka upp handen och berätta om något som de har ätit och varifrån råvaran kommer. Det kan handla om juice från Brasilien, te från Indien osv. Rita in elevernas fotavtryck på världskartan. 5. Fråga eleverna var i världen de har satt sina energifotavtryck. De kan använda kartböckerna för att ta reda var man utvinner t.ex. olja och uran. De får räcka upp handen och berätta om någon energikälla som de har utnyttjat, och var i världen den finns. Rita in fotavtrycken på världskartan. 6. Fråga eleverna var i världen de har satt sina materialfotavtryck. De kan använda kartböckerna för att ta reda på var olika råvaror finns. De får räcka upp handen och berätta om något material de har använt, och varifrån de tror att materialet hämtas. Det kan handla om bomull från Indien, trädgårdsmöbler i teak från Sydostasiens tropikskogar eller aluminiumburkar gjorda av råvara från gruvor i Sydamerika Olika skostorlek SO, matte, bild: Målet är att eleverna ska förstå proportionerna mellan konsumtionen i olika delar världen. 1. Använd en världskarta, eventuellt den ni använde i föregående uppgift. 2. Låt eleverna räkna ut ytan på sin sko. Bäst är att rita av skon på ett rutat papper och sen räkna efter hur många cm 2 skosulan är. Man får jämka de rutor som ligger delvis innanför och delvis utanför. Räkna sedan ut ett medelvärde i klassen. 3. Denna skostorlek får representera den yta som motsvarar det tillgängliga ekologiska fotavtrycket. I Living Planet Report, som finns på WWF:s hemsida, har man beräknat den ytan till ca 1,9 hektar per person. Det är alltså enligt denna beräkningsmodell den yta som var och en av oss borde klara oss med om vi ska leva inom ramarna för hur mycket jorden kan försörja oss med. Men lever vi inom ramarna? Med hjälp av tabellen på nästa sida kan vi se hur stora några länders ekologiska fotavtryck är enligt Living Planet Report, samt, i den högra kolumnen ett index som visar hur fotavtrycket för respektive land är i förhållande till världens tillgängliga. 4. Räkna om detta till skostorlek. Vi tar som exempel att en normalsko mäter 200 cm 2 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 5

6 Land Fotavtryck Index på över/underkonsumtion (ha/person) (Aktuellt fotavtryck/världens tillgängliga) Bangladesh 0,53 0,28 Brasilien 2,38 1,25 Kina 1,54 0,81 Colombia 1,34 0,70 Etiopien 0,78 0,41 Indien 0,77 0,41 Indonesien 1,13 0,59 Malaysia 3,16 1,66 Nigeria 1,33 0,70 Sverige 6,73 3,54 USA 9,70 5,10 Världens tillgängliga fotavtryck 1,9 1,0 (På WWF:s hemsida finns en fullständig Living Planet Report.) och vi låter den motsvara 1,9 hektar i ekologiskt fotavtryck. Ett svenskt fotavtryck är 6,73 (dvs. ca 3,5 gånger större) och motsvarar då 700 cm 2 i skostorlek. 5. Tillverka låtsasskor för olika länder som motsvarar deras ekologiska fotavtryck. Gör respektive sko typisk för sitt land, t.ex. sandaler från varma länder. Smycka gärna skorna med nationsflaggor mm. 6. Placera ut skorna på respektive länder. För att underlätta skotillverkningen ges i tabellen nedan ungefärliga skostorlekar, yta och längd, samt ett index i högra kolumnen som visar hur mycket större eller mindre skons fotsula är i förhållande till en normalsko på 200 cm 2. De största storlekarna är fingerade. Beräkningen av skostorlek kan göras på olika sätt. Ett sätt är att beräkna ytan som i exemplet ovan och då finner man i den nedre tabellens kolumn för yta att den svenska skon ligger mitt emellan storlek 52 och 56 och bör vara runt 50 cm lång. Ett annat sätt är att räkna ut index för hur mycket större skon är (3,5) och leta upp ett motsvarande värde i den nedre tabellens högra kolumn. Resultatet blir givetvis även då en sko mellan storlek 52 och 56. Skostorlek Yta (cm 2 ) Längd (cm) Index i förhållande till storlek 39 (200 cm 2 ) , , , , , , , , , , , ,44 6 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

7 Ytterligare ett sätt att räkna på skor För att ta reda på skons längd och bredd när man vet ytan kan man också göra så här: a) Låt eleverna ta reda på hur skons längd förhåller sig till dess minsta bredd. Använd ritningen på det rutade pappret. En vanlig sko är ungefär 4 gånger så lång som den minsta bredden (l = 4b). b) Räkna sedan ut ytan på en rektangel med skons längd som en sida och dess minsta bredd som den andra sidan. c) Kontrollera hur mycket större skosulan är än den beräknade ytan för rektangeln, dvs. skosulans yta/rektangelns yta. Normalt blir det ca 12 %. Y = l x b x 1,12. Eftersom l = 4b kan detta skrivas som Y = 4b x b x 1,12 eller förenklat och avrundat Y = 4,5 x b 2. Vi löser ut b och får då b = (Y/4,5). Normalskons bredd är alltså (200/4,5) = 6,7 cm och dess längd 4 x 6,7 = 27 cm vilket stämmer med tabellen på förra sidan. Detta samband kan användas för att ta reda på längd och bredd på skor vars yta man känner. Fördjupning: Ta reda på antalet invånare i den stad eller bygd du bor i samt vilken yta området har. Hur stor yta behövs om alla har ett avtryck på 6,73 ha? Hur många skulle den yta ert område har kunna försörja om alla har ett avtryck på 6,73 ha? 2. Låt eleverna i par göra en värderande undersökning. De för protokoll i form av ett diagram där de listar och utvärderar de hemsidor och uträkningsmodeller som de stöter på. De väljer ut viktiga jämförelsepunkter, t ex användarvänlighet, layout, trovärdighet osv. Vilken modell gillar de bäst? Vilken är sämst? Vilken verkar sannast? Vilken är mest användarvänlig? Vilken ska klassen använda? 3. När klassen har enats om den bästa hemsidan räknar alla elever ut sitt fotavtryck där. Klassens värden samlas i ett stapeldiagram på tavlan. Alla får rita sin egen stapel. Som jämförelse läggs staplar för andra länder in, t.ex. USA och Pakistan. Fördjupning: Eleverna funderar på hur de ska kunna minska sitt fotavtryck och skriver individuella planer med några enkla, genomförbara punkter. Skriv brev till föräldrarna och förklara att klassen ska göra ett experiment med att minska sina fotavtryck. När eleverna har provlevt efter sin plan minst ett dygn testar de sitt fotavtryck på hemsidan igen. Blev det någon skillnad? Räkna ut ditt eget fotavtryck Matematik, datakunskap, engelska, NO: Målet är att eleverna ska få använda och utvärdera olika hemsidor och beräkningsmodeller för ekologiska fotavtryck. 1. Låt eleverna gå in på olika hemsidor där de kan räkna ut hur många hektar stort deras ekologiska fotavtryck är. De kan söka på ecological footprint och få fram en mängd sidor med uträkningsmodeller och -program. De kommer att få ganska olika resultat på olika hemsidor, eftersom footprintbegreppet inte är entydigt. Ett bra program finns att ladda ner på följande hemsida: WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 7

8 2.2 Odling Värdet av tropiska skogar Bild, svenska, NO, SO: Syftet är att eleverna får tänka sig in i tropikskogen som miljö och hur det kan vara att leva där. Använd elevblad 5, 14 och 17. En spännande, stämningsfull, läskig eller lycklig bild från en tropikskog och människor där. Bilder kan också fås från WWF i form av äldre nummer av Panda och tropikskogsbroschyrer. I WWF:s broschyr Tropikskogens ansikten finns två motbilder; idealbilden och katastrofbilden, där två olika framtidsscenarier för en tropikskog skildras. 1. Eleverna tittar på och skriver en kort text till en bild som läraren visar. 2. Eleverna läser upp sina texter i par. 3. Eleverna arbetar vidare på sin text till en kort novell. Övningen är hämtad ur WWF:s utbildningsmaterial I tropikskogens värld. Där finns många fler exempel på övningar kring miljö och människor i de tropiska skogarna Gör planscher NO, SO, (bild): Målet är att eleverna ska lära sig i vilka länder soja och oljepalm odlas och var tropikträ kommer ifrån samt hur växterna ser ut och används. Använd elevblad 2, 3, 7, 8, 9, 13, 14 och 16. Låt eleverna göra planscher om sojabönor, oljepalmer och tropikträ. Av planscherna ska framgå var växterna odlas eller tas ut, hur de ser ut och vad de används till Fem bondgårdar NO, SO, (bild): Målet är att eleverna ska få jämföra hur man odlar växter och föder upp djur i Sverige och i Tredje världen. Använd elevblad 3, 4, 9, 10 och 11. Dela upp eleverna i fem grupper. Varje grupp ska bygga en modell eller göra en ritning, eller alternativt skriva en uppsats om ett lantbruk. Lotta ut följande uppgifter: a. En ekologisk gård i Sverige b. En icke ekologisk gård i Sverige c. Safris gård på Java (se elevblad 4) d. Familjen Zhilings gård i Kina (se elevblad 10) e. En gård i Brasilien (se elevblad 11) 8 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

9 Modellerna byggs på masonit eller kartong. Som byggmaterial kan ni använda kartong, hönsnät, papier-maché, silkespapper, tändstickor, leksaksdjur, piprensare m.m. Av modellerna, ritningarna eller uppsatserna ska framgå hur stort lantbruket är, vad som odlas, hur de sår, gödslar och skördar, vilka djur som föds upp, vad djuren äter, hur djuren mår, hur naturen mår och eventuellt tar skada. Fördjupning: Ta kontakt med lokala lantbrukare, virkeshandlare eller andra producenter och fråga om de har några förslag på hur man skulle kunna minska vår negativa påverkan på miljö och människor i syd? Jag, en fattig bonddräng SO, svenska, (bild): Målet är att eleverna ska få leva sig in i hur det är i Tredje världen. Använd elevblad 4, 5, 10, 11 och Låt eleverna välja någon i Tredje världen att skriva en Jag-är-dikt om. Dikterna kan börja t.ex: Jag är arbetare på oljepalmsplantage eller Jag är bonde på Cerradon Dikterna kan handla om t.ex. orättvisor, miljö och drömmar. 2. Skriv rent dikterna och illustrera dem. Läs upp och diskutera dikternas budskap i grupp. Gör gärna en diktsamling av all poesi, och tryck upp den som present eller till försäljning. 2.3 Handel Vilka får tjugan? Matematik, SO: Målet är att eleverna ska få grepp om hur handeln med tropiska produkter ser ut, och vart pengarna tar vägen. Använd elevblad 6, 7, 12 och Förstora och kopiera upp varsin svartvit tjugolapp till eleverna. Låt dem anta att de går till en svensk mataffär och köper en liter matolja framställd av palmolja, för precis 20 kronor. 2. Ge eleverna saxar och linjaler så att de kan dela upp tjugolappen i riktiga proportioner till dem som får del av den efter palmoljeköpet. De bör göra delar till åtminstone moms, detaljhandelns påslag (ring och fråga), de multinationella företagen (de som organiserar transporter, förädling och förpackning) och producenterna i Malaysia (dessa får 3,50 kronor). Eleverna behöver elevbladen om handel och konsumtion av palmolja för att kunna lösa uppgiften. 3. Hur många ören kan bli kvar till arbetarnas löner när producenternas 3,50 kronor ska bekosta: röjning av mark, gödsel, kontroll av ogräs och skadedjur, pressning av palmoljan, transport till hamnen, vinst till produktionsföretaget och till slut arbetslöner? Fördjupning: Ta upp frågan om handeln med palmolja kan kallas rättvis. Hur ska rättvis handel se ut? Hur mycket mer än tjugo kronor per liter skulle palmoljan kosta oss om arbetarna skulle få rättvis lön och ursprungslandet skulle få in korrekta skatter och avgifter? Undersök Rättvisemärkt Starta ett rättvist och ekologiskt palmoljeföretag SO, NO: Målet är att eleverna ska förstå hur företagens ansvar för miljö och samhälle lätt kommer i skymundan av ekonomiska orsaker. Använd elevblad Läraren beskriver hur vi måste få företagen att ta mer ansvar för miljö och rättvisa när marknaden går mot avreglering och globalisering. Hållbar utveckling innebär att vi ska ha en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra möjligheterna för framtida generationer att tillfredsställa sina. Det betyder att vi behöver hållbara företag. FN:s generalsekreterare Kofi Annan lanserade 1999 en överenskommelse om ett samarbete mellan FN och WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 9

10 näringslivet (Global Compact). Hittills är 300 företag anslutna till pakten som ska främja mänskliga rättigheter, förbättra arbetsförhållanden och skydda miljön. 2. Dela upp eleverna i grupper och be dem starta hållbara palmoljeföretag i Indonesien. Låt dem läsa i faktabladen om produktion och odling av palmolja, och gå in på hemsidorna för handelssamarbetet Rättvisemärkt, och KRAV, (alt. kontakta en KRAV-bonde) samt WWF:s hemsida Här finns mycket detaljerad information så det är viktigt att se de stora dragen. Hur ska framställning och handel med palmolja i Indonesien se ut för att bli både rättvisemärkt och KRAV-märkt samt dessutom skona värdefulla tropiska skogar? Elevernas hållbara företag ska arbeta rättvist och ekologiskt utifrån den situation som Indonesien är i idag. Låt dem skriva företagets rättvise- och miljöplan. Fördjupning: Ordna en mässa där eleverna muntligt presenterar och lanserar sina företagsidéer. Klassen kan efter mässan diskutera följande viktiga frågor: Hur påverkar rättvisemärket och KRAV-odlingen priset på företagets palmolja? Hur kan elevernas företag överleva i konkurrens med miljö- och rättvisesabotörer? Hur får man andra företag att ta sitt miljö- och rättviseansvar? Vad kommer elevernas rättvisa palmolja att kosta? Rollspelskonferens om bönder i Tredje världen SO, NO, svenska: Målet är att eleverna ska få kunskaper om intressekonflikter kring odling i tropiska länder och inblick i hur det går till att fatta demokratiska beslut. De ska diskutera och framföra andras åsikter i argumenterande form. sojaodlare med olika stora gårdar, en annan grupp är jordbruksarbetare, en grupp är brasilianska mjölkbönder, en grupp spelar direktörer för multinationella livsmedelsföretag, en grupp är representanter från EU, en grupp är ministrar från landets regering och sista gruppen är biologer från miljöorganisationer. 2. Grupperna arbetar med att ta reda på sin grupps inställning till rättvis prissättning av jordbruksprodukter. Låt dem läsa i faktabladen om produktion och odling av soja, och gå in på hemsidan för handelssamarbetet Rättvisemärkt. Deras uppgift är att i ett rollspel företräda företaget eller organisationen. Grupperna beslutar om vilken linje de ska driva på rollspelskonferensen. De förbereder sina argument och ett tre minuter långt anförande som ska hållas i inledningen av rollspelet. 3. Eleverna är utklädda till bönder, direktörer, osv. De placeras företags-/organisationsvis i konferenssalen. Längst fram i salen sitter de 3 5 bönderna en av dem utses till ordförande och en till sekreterare. 4. Rollspelet inleds med ett välkomsttal av ordförande. 5. De olika grupperna håller varsitt anförande på 3 minuter, där de klargör sina ställningstaganden. 6. Ordförande efterlyser en tydlig formulering kring rättvis prissättning av böndernas soja. Representanterna för företagen och organisationerna räcker upp handen och yttrar sig en i taget. Ordförande gör upp talarlistor. Formuleringen som växer fram på sekreterarens blädderblock eller tavla modifieras, preciseras, förses med undantag, kompletteras med kontrollkommittéer och diskuteras. Konferensen enas till slut, eventuellt genom omröstning, om en formulering. Grupperna kan reservera sig om de inte kan godta majoritetsbeslutet. Använd elevblad En grupp bönder i Tredje världen har tagit initiativ till en konferens för att diskutera sina möjligheter att få en rättvis prissättning på sina varor, förslagsvis soja, och sitt arbete. Eleverna i klassen delas in i grupper (3 5 elever per grupp). En grupp spelar 10 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

11 2.4 Våra valmöjligheter Livscykelanalys NO, SO: Målet är att eleverna ska se hur deras konsumtion inverkar på miljöer och samhällen i hela världen. De får också tillfälle att tänka över vilka valmöjligheter som finns. Använd elevblad 1 7, 8 13 eller Eleverna delas in i grupper. Varje grupp blir tilldelad en av råvarorna palmolja, soja och tropiskt trä. 2. Elevgruppernas uppgift är att göra en enkel livscykelanalys för någon av den aktuella råvarans slutprodukter. Livscykelanalyser är beskrivningar av en produkts miljöpåverkan från vaggan till graven. Eftersom var och en av de tre råvarorna har flera olika användningsområden kan grupper med samma råvara senare specialisera sig på varsin slutprodukt. För att inte uppgiften ska bli för stor är det bra om slutprodukten innehåller så få andra råvaror som möjligt. 3. Elevgrupperna tar fram fakta om sina råvaror, väljer en slutprodukt som de specialiserar sig på och skriver en livscykelanalys. Analysen kan ha disposition enligt mallen nedan. 4. När eleverna har gjort en livscykelanalys av sin slutprodukt kan de gå djupare in på vilka alternativa produkter som borde analyseras. Kanske hittar de någon produkt som är lika bra men närproducerad, eller en KRAVmärkt variant. Livscykelanalys Inventering Eleverna beskriver, med hjälp av faktabladen och andra källor, den valda slutproduktens positiva och negativa miljöbelastning i kronologisk ordning från råvaruuttag, via handel, industriprocesser och transporter, till konsumtions- och avfallsled i Sverige. Effektanalys (Genomförs endast om eleverna vill fördjupa sig i våra större miljöeffekter) Eleverna funderar över slutproduktens miljöbelastning och sorterar upp den i olika kategorier av miljöeffekter, som hot mot biologisk mångfald, klimateffekt, övergödning i haven, tungmetaller och miljögifter. Värdering Eleverna väger samman slutproduktens fördelar och nackdelar, och drar sina slutsatser om fortsatt användning. De kan ta upp t. ex: Vilka är de största positiva och negativa effekterna? Vilka alternativa produkter finns? Hur påverkas samhället, den biologiska mångfalden och landskapssbilden? Vilka sociala och etiska hänsyn bör tas? WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 11

12 2.4.2 Kritiska frågor Svenska, SO, NO: Målet är att eleverna ska reflektera över sina värderingar och få öva sin förmåga att tänka kritiskt. Ha alla elevbladen 1 17 tillgängliga. 1. Gör en värderingsövning där klassrummets fyra hörn får representera olika ställningstaganden. Ställ frågan Vem har ansvar för att människor och miljön i syd inte ska påverkas negativt av vår konsumtion av palmolja? Eleverna får välja mellan följande hörn/svar: a) företag (som tillverkar) b) banker/investerare (som lånar ut pengar) c) affärer (som säljer) d) konsumenter (som handlar). När alla elever tyst för sig själv valt alternativ går de mot det hörn av klassrummet som svaret representerar. De fyra grupperna pratar ihop sig i sitt hörn. De berättar sedan för resten av klassen om sina tankar. 2. Låt sedan eleverna sitta med sina grupper och formulera ett antal kritiska frågor som man vill ställa till företag, investerare, affärer eller sig själv som konsument. 3. Sammanställ klassens frågor och skicka dem till t.ex. ett margarinföretag eller livsmedelskedja beroende på vilka de vill ställa frågor till Reportage om de tropiska skogarna Svenska eller engelska, SO, NO: Målet är att eleverna ska få öva sig att skriva texter med både information och budskap, och samtidigt fördjupa sina kunskaper om andra kulturer och miljöer. Ha alla elevbladen 1 17 tillgängliga. Eleverna väljer själva vilka de vill använda. 1. Eleverna får i uppgift att skriva varsitt tidningsreportage och fördjupa sig inom något område i faktabladen som känns viktigt. Det kan vara ett reportage om växter, djur, miljöer, skövling, handel, orättvisor, katastrofer, konsumtion, fotavtryck, arbetare, lantbrukare, minoritetsfolk, småproducenter, soja, palmolja, tropiskt timmer, djurfoder, slöseri, genmanipulerade grödor osv. Reportaget ska informera... Ge djupgående täckning av valda ämnen. Presentera detaljer. Ge översikt. Inspirera till mer läsande.... och väcka intresse Beskriv på ett sätt som liknar nyhetsjournalistiken. En nyhetsvinkel behövs som skapar intresse och skiljer ut sig t.ex. något nytt, oväntat, aktuellt eller dramatiskt. Gör en långsam förändring till en plötslig genom att haka på tillfällen, t.ex. nya rön och rapporter som lanseras, aktuella samhällsdebatter, vetenskapskongresser, larm, faror, risker... Gör experternas kommentarer till verklighet med exempel och händelser. Lägg in en samhällelig aspekt på naturvetenskapsämnen. Symbolisera något komplext med något mer enkelt, t.ex. ett djur i regnskogen får symbolisera problemen kring palmolja. Artikelns uppbyggnad Rubrik lockande, fyndig, sann, utformad som ett påstående. Nedryckare är en andra rubrik som ger mer information och skapar nyfikenhet. Ingress (= Fet inledning) lockar till fortsatt läsning och ger skummaren det viktigaste: När? Var? Vem? Hur? Varför? Brödtexten det nyaste och viktigaste först, minst viktigt sist eftersom redaktören kanske behöver skära bort text i slutet. Byline journalistens signatur, eventuellt med foto (bildbyline). 12 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

13 Diskutera vad som är viktigt att tänka på när man skriver ett reportage. Några tips finns i rutan på föregående sida. 2. Gå igenom hur en artikel läggs upp (se rutan på föregående sida). Be eleverna använda foton, bilder, diagram, tabeller, faktarutor, historiska översikter, citat osv. för att ge reportaget variation och tydlighet. 3. När eleverna är klara med sitt första utkast till artiklarna får de sätta sig i smågrupper för att ge varandra gensvar. Eleverna läser upp sina artiklar för varandra. Gensvargruppen ställer frågor om sådant de vill veta mer om, och hjälper till med tips och idéer. De stryker under det som var bäst i varje artikel. 4. Elevernas reportage sätts ihop till en klasstidning, som kan säljas inför någon klassresa eller till förmån för något tropikskogsprojekt som eleverna vill engagera sig i. Klassen kan också samla sina artiklar i en nättidning, om några elever vill göra en hemsida En rättvisedag SO, svenska, bild, NO, hemkunskap m fl. ämnen: Målet är att eleverna ska få en helhetsbild av frågorna kring miljö och rättvisa i världen. Elevblad 1 och enligt anvisningar i valda övningar 1. Plocka ihop några av övningarna som beskrivits ovan till ett program för en dag. 2. Låt eleverna i hemkunskapen planera en grillunch med elever i skolan, eller en grillmiddag för föräldrar, syskon och elever. Planera måltiden så att den blir miljövänlig och rättvis. 3. Visa på eftermiddagen/kvällen upp vad eleverna har gjort för deras familjer. Sälj tidningar och diktsamlingar, ställ ut modeller och planscher, och gör kanske till och med en musikal eller ett skådespel om miljö och rättvisa. Till sist Berätta gärna för oss på WWF om ert arbete. Vi vill gärna ta del av era erfarenheter och synpunkter. WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 13

14 3. Förslag till Internetkällor och material Internetkällor Globalporten, gemensam portal för många organisationer Svenska Naturskyddsföreningen Världsnaturfonden Sida Miljöförbundet Jordens Vänner Institutet för Livsmedel och Bioteknik FAO (Food and Agriculture Organisation of the UN) Forum Syd Kooperation Utan Gränser Föreningen för rättvisemärkt, Sverige KRAV Om soja och sojarätter Rainforestweb Rainforest Action Network World Resources Institute Worldwatch Institute World Rainforest Movement Forest Stewardship Council International Timber Trade Organisation, ITTO International Center for Forestry Research Material Palmoljan var kommer den från och vart tar det vägen? Sojan var kommer den från och vart tar den vägen? Tropiskt timmer - var kommer det från och vart tar det vägen? Tre faktaspäckade rapporter från WWF om palmolja, soja och tropiskt timmer som beskriver odling, handel och konsumtion av dessa produkter. De kan laddas ner kostnadsfritt från Internet. En mycket begränsad tryckt upplaga finns. I tropiksskogens värld ett utbildningsmaterial om de tropiska skogarna bestående av lärarhandledning och 28 elevblad. Årskurs 4 9. I denna finns också en utförlig lista på informationskällor vad gäller tropikskogar. Globalt jordbruk på rätt väg? en rapport från Svenska Naturskyddsföreningen, ISBN Genteknik är vi redo? Utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen Författare Malin Wahlstedt och Mikael Karlsson. Miljöeffekter av jordbrukets markanvändning. SIK-rapport 650, Författare Lisa Blix och Berit Mattsson. Hur många svenskar tål världen? Svenska Naturskyddsföreningen. Författare Karin Grego. Regnskog i mitt kylskåp? Broschyr om palmolja och soja utgiven av Miljöförbundet Jordens Vänner. Text: Björn Möllersten. 14 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

15 4. Frågor och svar Elevbladen innehåller frågor under rubriken Att fundera på. Här nedan ges kommentarer till vilka resonemang som kan föras kring dessa frågor eller vilka svar som kan tänkas. Blad 1: Våra ekologiska fotavtryck 1. Hur var det förr? Använde vi fler eller färre saker som producerades långt borta? Vilka orsaker kan det finnas till att det har ändrat sig? I vårt gamla bondesamhälle producerades nästan allt hemma på gården. Bättre kommunikationer, mer pengar, mer kunskap om olika produkter och högre konsumtion i största allmänhet är några av orsakerna till att det ändrat sig. 2. Hur stor del av lönen för en vanlig svensk familj går åt till maten? Detta kan eleverna kanske ta reda på genom att intervjua några olika personer. Man kan kanske också ringa till en konsumentrådgivare på kommunen eller till en rådgivare kring privatekonomi på en bank. Rimligt är procent. Blad 2: Oljepalmen 1. Hur hög blir en oljepalm jämfört med svenska träd? Svenska granar på bra mark blir ofta mer än 30 m höga, och i sällsynta fall över 40 m. Det fanns en gran i Jonsered som var 51 m hög men den fälldes av en svår storm i september Oljepalmen blir oftast omkring 15 meter hög, en del kan bli upp till 30 meter. 2. Finns det andra palmer som producerar något som går att äta? Ja, visst finns det det! Glöm inte bort kokospalmen som är viktig mat för hundratals miljoner människor längs kusterna i tropikerna och dadlarna som vi äter vid jul! 3. Vad har alla de länder där man odlar oljepalm gemensamt? Titta på en karta! Alla länderna ligger i det tropiska bältet. 4. Hur många procent av världens oljepalmsfrukter produceras i Malaysia och Indonesien? 78 procent. 3. Känner Du till några medicinalväxter eller mediciner som kommer från växter? Vi har många medicinalväxter i vår flora. Boken Örtmedicin och växtmagi utgiven på Det Bästas Förlag samt Människan och naturen; etnobiologi i Sverige ger massor av rolig information. Hästhov, johannesört, kabbeleka, lingon, ljung, maskros, näckros, rölleka, rönn, ek, lind och stensöta är några vanliga medicinalväxter. En av de mer kända medicinerna som utvinns ur växtriket är hjärtmediciner som utvinns ur fingerborgsblomman, Digitalis. Regnskogens växter innehåller många substanser som används medicinskt. Antingen utvinns sådana ämnen direkt från växterna eller så kopieras de och framställs på kemisk väg. Kinin är ett exempel, den hittills mest effektiva medicinen för behandling av malaria. WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 15

16 5. Jämför produktionen av oljepalmsfrukter med produktionen av soja (Elevblad 8). Vilket är mest? Produktionen av sojabönor var år miljoner ton att jämföra med 116 miljoner ton oljepalmsfrukter. Blad 3: Odling av oljepalm i Indonesien 1. Hur kan ugglor göra nytta i en oljepalmsplantage? Gör ugglor nytta i Sverige? Ugglor är bra i en oljepalmsplantage eftersom de fångar gnagare som annars gör skada i plantagen. Våra ugglor fångar också gnagare och hjälper därmed till att hålla balans i naturen och tar säkert en och annan mus som annars skulle ställt till bekymmer för människor. Genom att fånga gnagare hjälper ugglor också till att minska gnagarnas skadegörelse på nyplanterad skog. 2. Hur har människorna traditionellt levt i regnskogen? Här kan fantasin flöda! Många människor har levt av att jaga och samla ätliga växter. Småskaligt svedjejordbruk har också varit vanligt i regnskogarna. 3. När regnskogen huggs ner påverkas vi i Sverige. Försök förklara. Regnskogen har exempelvis betydelse för det globala klimatet eftersom det binds stora mängder kol i trädens biomassa. I regnskogens växter finns vidare många kemiska ämnen som vi behöver för utveckling av nya mediciner och andra produkter. Den biologiska mångfalden i de tropiska ekosystemen ger oss underlag för nya grödor eller ätliga frukter. Man kan också nämna immateriella värden som till exempel den tillfredsställelse det innebär att veta att det finns många intressanta djur i tropikerna eller att regnskogarna finns och är vackra. Detta kan man uppskatta även om man aldrig får uppleva mer än bilder av djur och vackra skogar. Detta är det rent antropocentriska perspektivet, dvs. vad som är till nytta för människan. Ur ett mer biocentriskt perspektiv är regnskogarna ovärderliga. Det är en unik naturtyp som har funnits i miljontals år och hyser över hälften av världens alla arter av växter och djur. 4. På vilka vis är oljepalmen viktig för folk i de länder där man odlar mycket oljepalmer? Man kan dels nämna att den ger jobb och exportinkomster vilket gör att människor i 16 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

17 de länder där oljepalmer odlas får råd att köpa saker från andra länder. Vidare bör man nämna att oljepalmen är viktig för lokalbefolkningen eftersom den gör att människorna får tillgång till förhållandevis billig matolja. Blad 4: Hälsa på hos nybyggarna på Sumatra i indonesien 1. Varför tror du att Safri och hans familj flyttade från Java till Sumatra? Titta på en karta! Hur långt är det mellan centrala Java och Jambi? Främsta anledningen för Safri var säkert densamma som för de flesta andra transmigranter : Det bor mycket folk på Java och det är ont om mark. På Sumatra har det funnits mark som transmigranter kunnat odla upp. Det är ungefär 100 mil mellan Centrala Java och Jambi, och det är alltså en lång flytt som Safri och de andra gjort. 2. Vad har hänt med ån som rinner genom Pemayung? Vattnet har blivit förorenat och vattenföringen har blivit mer ojämn som en följd av att man avverkat skog längre upp i tillrinningsområdet. 3. Jämför Ditt liv med Safris barns liv! Vad är bättre, vad är sämre? Skulle Du vilja byta? En ren diskussionsfråga där man kan komma in på värdet av att ha mycket grejor och också om de negativa sidoeffekter det för med sig att ha en massa prylar som krånglar, blir borttappade, osv. Ett stort fält där alla träffas kan ställas mot svenska hus där barn sitter och tittar på TV Man kan också diskutera om det är bra eller dåligt att barn får hjälpa till med djuren och man kan diskutera maten, osv. 4. Hur tror Du det blir för Safris barn och barnbarn? Detta kan bero mycket på hur lönsam oljepalmsodlingen blir framöver och även om hur folk och beslutsfattare i området kommer att hantera miljöfrågorna. Detta kan gälla vattnet i floden. Kanske finns det anledning att se optimistiskt på den här byns framtid? Blad 5: På besök i djungeln 1. Jämför Jawans liv med Safris liv (Elevblad 4). Vem tycker Du verkar att ha det bäst? Safris liv liknar mer vårt liv. De har TV, barnen går i skola, familjen är inne i pengaekonomin, osv. Vem som har det bäst beror på vilka värderingar man gör. Jawan och hans grupp är rätt säkra om bara skogen finns kvar. Där finns det mesta som de behöver. Safri och den gruppen är mer beroende av vad som händer i världen, vilket kan avgöra om det går att sälja palmolja. 2. Påverkar vi på något vis Jawans liv? (Se elevblad 6 och 7.) Vår konsumtion av palmolja kan medverka till avskogning och medverka till att Jawans liv i regnskogen hotas. Svenska importörer och konsumenter kan fråga efter palmolja som produceras på ett ekologiskt hållbart sätt! På så vis kan det finnas utrymme för grupper som lever i regnskogen även i framtiden. 3. Hur tror Du det blir för Jawans barn och barnbarn? Ser man till vad som hänt på många andra håll i världen så kan man kanske misstänka att Jawans barn och barnbarn ändå kommer att få alltmer kontakt med pengaekonomi, skolor, etc. Men endast framtiden kan ge säkert svar! Blad 6: Vem tjänade på att du åt palmolja igår? 1. Jämför den svenska importen av palmolja med importen av soja (Elevblad 12). Vilken import är störst? Sojaimporten är betydligt större ( ton palmolja att jämföra med ton soja enbart till djurfoder). WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 17

18 2. Är handeln med palmolja rättvis? Leta information om rättvisemärkning! Hur ser symbolen ut och vad innebär den? Nej, det kan man knappast tycka med tanke på hur liten del av det vi betalar som verkligen når producenterna. Information om rättvisemärkning hittar man på Där finns även symbolen, två personer som balanserar på en gungbräda med jordklotet under. Bakom Föreningen för rättvisemärkt står ett antal kyrkliga organisationer, LO, TCO, Forum Syd, Kooperation Utan Gränser, Röda Korsets Ungdomsförbund m.fl. Rättvisemärkt är ett handelssamarbete. Social, ekonomisk och demokratisk utveckling gynnas i de områden där livsmedel framställs enligt garantier för rättvisemärkt. Märkningen garanterar att odlare och lantarbetare får skälig ersättning för sitt arbete. När Du köper rättvisemärkta varor bidrar Du till en bättre och friare tillvaro för både barn och vuxna i de fattiga delarna av världen. Om många konsumenter efterfrågar och köper rättvisemärkt så kommer det säkert fler sådana varor! 3. Hur många procent av världsimporten går till EU? Tror du att EU har möjligheter att påverka producenterna? EU importerar omkring 18 procent av all palmolja som säljs på världsmarknaden. Som näst största importör så bör man kunna påverka producenterna. 4. Svenskar har inte alltid ätit palmolja. Vad åt vi i stället innan vi kunde importera palmolja? Längre tillbaka åts mer animaliskt fett. När det senare blev mer vanligt med margarin baserades detta till stor del på vegetabilisk olja från raps och rybs. Användning av palmolja i stor skala är en relativt sentida företeelse. 5. Vilka fördelar och nackdelar är det med rapsolja jämfört med palmolja? Detta kräver både eftertanke och faktasök! Om man ser till handeln så är en fördel med rapsoljan att den kan produceras inom landet och behöver därmed inte transporteras långa sträckor. En nackdel med oljeväxter i Sverige är att det finns problem med odlingen, t.ex. rapsbaggen. I den odling av raps som inte är ekologisk används därför en hel del bekämpningsmedel. Ser man till tekniska egenskaper så finns det skillnader mellan rapsolja och palmolja. Palmoljan behöver till exempel inte härdas på samma sätt som rapsoljan. Man får ut mer olja per hektar från en oljepalmsplantage jämfört med ett rapsfält. Blad 7: Har du ätit palmolja idag? 1. Vad beror det på att många människor inte har tillräckligt att äta? Det beror framför allt på att resurserna i världen är orättvist fördelade. De fattigaste människorna har inte möjlighet att äta sig mätta trots att matproduktionen i världen egentligen är tillräcklig. 2. Vad tror du det kommer att innebära om Jordens folkmängd ökar till 9 miljarder? För skogarna? För jordbruket? För miljön? Kommer maten att räcka? Här finns det utrymme för diskussion! Antingen måste mer mark odlas upp eller så måste avkastningen på den redan odlade arealen öka, eller en kombination av bådadera. Mycket kan komma att bero på hur framtida jordbrukare klarar att bruka marken så att man kombinerar hög skörd med bra näringstillstånd i marken. Ett sätt är att använda handelsgödsel, men det kräver mycket energi att framställa kvävehaltig handelsgödsel. Långsiktigt mest hållbart är att använda biologiska metoder för att förse marken med kväve. Tillgången till fosfor anses ofta vara svårare att lösa än kväve. En långsiktigt viktig fråga är hur vi kan ta vara på näringen i vårt kiss och annat avfall. Vi måste hitta bra metoder så att näringsämnena kommer tillbaka till jorden och inte hamnar i världshaven eller på soptippar. Än så länge finns det väl anledning att tro att maten kommer att räcka. Under senare tid har matproduktionen i världen ökat snabbare än befolkningen. Det finns emellertid stora miljöproblem i samband med odlingen som måste lösas. 18 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

19 3. Tror du att det är möjligt för 9 miljarder människor att leva miljövänligt på Jorden? Dessa frågor är generellt mest relaterat till hur vi fördelar våra resurser och hur vi lever, inte så mycket till hur många vi är. Om 9 miljarder människor ska leva i ett slit- och slängsamhälle och med det överflöd på grejor som gäller för västvärlden så behöver vi tio jordklot till om resurserna skall räcka till! 4. Har du ätit palmolja idag? I vilken mat tror du att det kan ha varit palmolja? Undersök! I de flesta matvaror med vegetabilisk olja eller vegetabiliskt fett angivet i varudeklarationen ingår det palmolja. Detsamma gäller för de flesta sorters margarin. Sannolikt äter alla elever varje dag något som innehåller palmolja. 5. Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att köra bil på palmolja? En viktig fördel är att palmolja inte är ett fossilt bränsle utan något som kan produceras från växtriket. Detta innebär fördelar beträffande risken för klimatförändringar vilka ju ökar i takt med att vi bränner fossila bränslen. Men om vi skulle börja köra bil på palmolja så skulle efterfrågan på palmolja öka mycket, och ytterligare tropiska områden skulle behövas för palmoljeproduktionen. 6. Hur tror du att fortsatt sänkta priser på matolja kommer att påverka konsumenter i fattiga länder? Hur kommer det att påverka dem som odlar palmolja? Om priserna sjunker i takt med att produktionen ökar så kan det vara till gagn för fattiga människor som därigenom kan få råd att äta mer. För producenterna kan det ställa till problem eftersom lönsamheten blir sämre. För odlarna blir det allt viktigare att man organiserar sig så att man kan ha chans att möta köparna i förhandlingar på mer lika villkor. Blad 8: Sojabönan 1. Jämför produktionen av sojabönor med produktionen av oljepalmsfrukter (elevblad 2). Vilket är mest? Produktionen av sojabönor är större (162 miljoner ton) än produktionen av oljepalmsfrukter (116 miljoner ton). 2. Hur många procent av världsproduktionen sker i USA? Omkring 46 procent. 3. Hur har producenterna kunnat öka produktionen? Nämn minst två förändringar! Man har ökat arealen och man har ökat sin arealavkastning. Höjd arealavkastning har uppnåtts genom att man använder förädlade sorter som ger högre skörd och också genom att man använder mer handelsgödsel och bekämpningsmedel. Man har också börjat använda GMO. 4. Vad menas med kvävefixering? Finns svenska grödor som kan fixera luftens kväve? Vissa växter, främst ärtväxter, har en förmåga att med hjälp av bakterier fixera kväve från luften. Om man har sådana kvävefixerande grödor i växtföljden (t ex klöver, havre, klöver) så kan man minska eller helt eliminera behovet av att tillföra kväve i form av handelsgödsel. Att ärtväxter fixerar kväve är väl känt också för svenska bönder. Klöver i vallen vill man ha av bland annat det skälet. Foderärter, kokärter, vicker och åkerbönor är bra att ha i växtföljden eftersom dessa grödor kan fixera kväve. WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 19

20 Blad 9: Sojaodlingen och miljön 1. Hur kommer det sig att det finns så många olika sorters växter och djur på Cerradon? Framför allt för att Cerradon har funnits så länge och på så vis har många arter hunnit utvecklas. Dessutom ligger Cerradon mellan stora artrika naturtyper, som låglandsregnskogen i norr, torrstäppen i nordöst, bergsregnskogar vid kusten och nere i sydväst finns den stora våtmarken Pantanal och den vidsträckta Pampas. Arter som tillhör dessa naturtyper sprider sig också in mot Cerradon. 2. Varför har manvarg och jaguar blivit sällsynta? Nämn minst två orsaker! Stora delar av de områden där de levt har odlats upp och dessutom har de jagats hårt. 3. Vad Tycker Du om GMO? Fördelar? Risker? En ren diskussionsfråga! Bland fördelar man kan tänka sig är att man får fram sorter som är mer härdiga eller mer motståndskraftiga mot insekter som annars ställer till skada. Man hoppas ofta på att få fram sorter som har högre avkastning eller som har annorlunda näringsvärde. Vidare har man fått fram sorter som kan odlas med mindre plöjning, men i gengäld uppnår man ofta detta genom att öka användningen av ogräsbekämpningsmedel. Nackdelar kan bl.a. vara att det kan finnas risker för att man av misstag får fram sorter som sprider sig för mycket eller ställer till andra problem i naturen, eller att vissa modifierade gener sprider sig på ett sätt som inte var planerat. Utveckling av sorter som kräver kombination med vissa bekämpningsmedel kan leda till en stark maktkoncentration hos de företag som har patent på sådana bekämpningsmedel och som hävdar rättigheter till genmodifierat utsäde. WWF förordar försiktighetsprincipen, dvs så länge man inte kan bevisa att GMO är ofarligt bör det inte användas. 4. Har vi genmodifierade organismer i Sverige? Ja, det förekommer försöksodlingar med GMO i Sverige. 5. Hur stort område täcker Cerradon? Hur många gånger större är Brasilien än Sverige? Cerradon är lika stor som västra Europa (Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien). Brasilien är ca km 2 att jämföra med Sverige som är km 2. Brasilien är alltså nästan 19 gånger större än Sverige. 20 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Oljepalmen. klasar. Det kan finnas upp till 4 000 frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange.

Oljepalmen. klasar. Det kan finnas upp till 4 000 frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange. Oljepalmen Oljepalmer växer naturligt i Afrika. Därifrån har de spridits och de odlas nu på många håll i tropikerna. Det går att skörda en stor mängd oljepalmfrukter från varje palm, och ett område med

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Ren Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck

Ren Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck Djurens ekologiska fotavtryck Elevblad 1a Liksom vi människor lämnar djuren ekologiska fotavtryck efter sig. Vilket av djuren nedan har det största respektive minsta ekologiska fotavtrycket? Ren Ekorre

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Värderingsövning. Handelsspelet - spelet om världsmarknaden

Värderingsövning. Handelsspelet - spelet om världsmarknaden Värderingsövning Handelsspelet - spelet om världsmarknaden I den här övningen får deltagarna prova på hur det är att verka i en (förenklad) modell av världsmarknaden. Det börjar som en tävling mellan olika

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Malaysias regnskog skövlas

Malaysias regnskog skövlas malaysia En arbetare skördar frukter från oljepalmen vid ett plantage på malaysiska Borneo. Malaysias regnskog skövlas Malaysias regnskogar lämnar i snabb takt plats åt palmoljeplantager. Landet är världens

Läs mer

fairtrade av susanne lundström

fairtrade av susanne lundström fairtrade av susanne lundström 8 9 Vem har sagt att rättvisa produkter måste se tråkiga och fula ut? Och får man verkligen ställa krav på kvaliteten? Det har hänt mycket de senaste åren inom rättvis handel.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Frågor och svar om Köttguiden 2016 Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.

Läs mer

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen? Urgammal regnskog I de tropiska regnskogarna finns många växter och djur. Men under årens lopp har en tredjedel av regnskogen gått förlorad och avskogningen fortsätter på många håll i tropikerna. Mer än

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Ekologi börjar hemma Hållbar utveckling

Ekologi börjar hemma Hållbar utveckling Förmåga att utveckla Ur syfte i kursplanen för ämnet Värdera val och handlingar i hemmet utifrån perspektivet hållbar utveckling. Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa,

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer