Oljepalmen. klasar. Det kan finnas upp till frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Oljepalmen. klasar. Det kan finnas upp till 4 000 frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange."

Transkript

1 Oljepalmen Oljepalmer växer naturligt i Afrika. Därifrån har de spridits och de odlas nu på många håll i tropikerna. Det går att skörda en stor mängd oljepalmfrukter från varje palm, och ett område med oljepalm kan producera mycket mer matolja än ett lika stort område med raps i Sverige. Mest oljepalmer odlas nu i Indonesien och Malaysia. En hög palm med grov stam och mycket frukt Oljepalmen har grov stam och blir oftast omkring 15 meter hög. En del palmer kan bli ända upp till 30 meter höga och 200 år gamla. Kronan är stor och tät med blanka hängande blad. Blommorna växer tillsammans med bladen i stora gyllene blomklasar. Frukterna sitter i toppen av trädet i stora klasar. Det kan finnas upp till frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange. Det finns flera förädlade sorters oljepalm. Mängden frukt är större på de odlade palmerna än på de vilda. En del sorter har också kortare stam. Det underlättar skörden. Massor av olja Under fruktens yttre skal ligger ett gult oljerikt lager som är 5 10 mm tjockt. Detta fruktkött består till ungefär 50 procent av olja. Den oljan kallas palmolja. Längre in i frukten finns ett mörkt frö som också är rikt på olja. Den oljan kallas för palmkärnolja. De två oljorna har olika egenskaper. Palmoljan har en bra konsistens och behöver inte härdas för att bli användbar till margarin. Härdning är en kemisk process som omvandlar vegetabilisk olja till fett med fastare konsistens och det är dyrt och komplicerat. Palmoljans goda egenskaper och låga pris har gjort att den används både som matolja och för att göra margarin. På ett hektar (100 gånger 100 meter) med oljepalmer i Nicaragua räcker frukterna till kg olja varje år. Detta motsvarar behovet av matolja för 300 människor! En enda palm räcker till att förse två människor med matolja året om! En palm kan försörja två personer med matolja! I södra och mellersta Sverige odlas raps. De gula rapsfälten syns väl i landskapet när rapsen blommar. Från raps får man också matolja. Men mängden olja från ett hektar raps blir mycket mindre än från ett hektar oljepalmer. Ett område med välskötta oljepalmer ger mer än sex gånger så mycket matolja som ett lika stort område med raps. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 2 (sida 1 av 2)

2 Att fundera på: 1. Hur hög blir en oljepalm jämfört med svenska träd? 2. Finns det andra palmer som producerar något som går att äta? 3. Vad har alla de länder där man odlar oljepalm gemensamt? Titta på en karta! 4. Hur många procent av världens oljepalmsfrukter produceras i Malaysia och Indonesien? 5. Jämför produktionen av oljepalmsfrukter med produktionen av soja (Elevblad 8). Vilket är mest? Oljepalmen kommer ursprungligen från Afrika I vilka länder odlar man oljepalmer? Från sitt afrikanska hem har oljepalmen spridits till andra kontinenter. Slavarna tog med sin användbara palm till Brasilien för omkring 200 år sedan. Köpmän och kolonialister tog med den till Sydostasien. Den fraktades med holländska skepp till Java i Indonesien År 1875 lär de första oljepalmerna ha planterats i Malaysia. Malaysia har nu den största produktionen av oljepalmsfrukter. Stora områden har också planterats i Indonesien. Nigeria ligger inom det område i Afrika där oljepalmen växer naturligt. Där finns också stora arealer med oljepalmer. Malaysia 2,5 11,8 3,4 milj. ton Indonesien 8 milj. ton Nigeria 56,6 milj. ton Thailand 34 milj. ton Colombia Övriga Nästan hälften av världens oljepalmsfrukter produceras i Malaysia (Källa: FAO) Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 2 (sida 2 av 2)

3 Odling av oljepalm i Indonesien Nya odlingar är en av de största orsakerna till att tropiska skogar försvinner. Oljepalm är en av de grödor som ökar mest. Samtidigt är palmolja viktig för många människor. Det gäller att odla den med stor hänsyn till miljön. Stora företag i samarbete med småproducenter I Indonesien har man odlat oljepalmer under lång tid men från 1977 har odlingen ökat snabbt. Lokalbefolkningens små plantager har var mycket viktiga för utvecklingen. Bybor som tidigare varit arbetare blev småbrukare och började samarbeta med de stora bolagen. Till att börja med var samarbetet bra. Plantageföretagen lärde bönderna en del om hur man odlar oljepalmer. Men efter ett tag blev det mindre bra. Småbönderna blev mer och mer beroende av de stora företagen. Företagen bestämmer priserna för bönderna. Priset som bönderna får täcker knappt kostnaderna för produktionen. Många småbrukare har dessutom stora lån som ska betalas av. Tropikskog blir oljepalmsplantage Oljepalmer odlas i områden där det tidigare växte regnskog. En av Jordens mest artrika naturtyper, den tropiska regnskogen, försvinner i allt snabbare takt. Djur och växter riskerar att utrotas och människorna kan inte fortsätta sin traditionella livsföring. Ungefär 15 miljoner hektar försvinner varje år, vilket motsvarar 1/3 av Sverige. I regnskogarna myllrar det av liv, hälften av Jordens alla sorters växter och djur finns här. Regnskogen har sedan urminnes tid varit hem för många människor. De har lärt sig leva på att samla frukter och jaga i god samklang med naturen. Under århundraden har de lärt sig saker om skogens växter och djur som ofta ingen annan vet. Regnskogen har sedan urminnes tid varit hem för människor och djur. De flesta av regnskogens växter och djur klarar sig inte när man hugger ner skogen. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 3 (sida 1 av 2)

4 Oljepalmen är viktig för många människor Trots problemen med oljepalmsodling så tycker många människor som sysslar med odlingen att oljepalmen är en bra gröda. Det finns inte så många andra odlade grödor som trivs i de områden där oljepalmen odlas. Indonesien har en snabbt ökande befolkning som måste försörja sig och det traditionella livet i regnskogen fungerar bara om man inte är för många. Oljepalmodlarna är ofta invandrare från andra områden i Indonesien. De har inte samma traditioner och inte Följder av att tropisk regnskog blir oljepalmsplantage Livsmiljön för människorna som traditionellt levt i skogen försvinner. Mellan 80 och 100 procent av de däggdjur, reptiler och fåglar som fanns i ursprungsskogen överlever inte i oljepalmsplantager. Ofta drabbas områden där det finns orangutanger och andra apor. Plantagen anläggs på stora ytor, vilket gör det svårt för tigrar, elefanter och andra djur som behöver mycket mark. Att bränna skog är en vanlig metod för att röja mark. Trots att det numera är förbjudet på många håll anläggs fortfarande bränder. Ibland blir de svåra att kontrollera. Man jagar och dödar djur som ses som skadedjur på oljepalmplantagerna. Man använder konstgödsel och bekämpningsmedel vilket kan förgifta grundvattnet och ytvattnet. Lokalbefolkningen saknar ofta tillgång till annat vatten och tvingas därför använda dåligt vatten. Jord sköljs bort från områden där skogen kalhuggits. Detta minskar bördigheten och ställer till problem i åar och dammar där jorden och näringen ofta hamnar till sist. heller de kunskaper som krävs för ett traditionellt liv i regnskogen. Det går att odla oljepalmer mer miljövänligt I Malaysia har man funderat på hur man kan odla oljepalm på ett bättre sätt. Först och främst måste man kartlägga och skydda de mest värdefulla skogarna. Sedan måste plantagerna förbättras för både miljö och människor. Exempel på förbättringar som redan gjorts i många plantager är att: man bygger terrasser som hindrar att jorden rinner bort när det regnar. man låter bli att bränna ris och stubbar när man anlägger nya plantager. man odlar andra låga växter under palmerna som skydd för marken. man komposterar de tomma fruktklasarna och återför både den komposten och annat avfall till plantagen. man kan bekämpa problem med råttor genom att se till att ugglor trivs. Exempel på vad man kan göra ytterligare: Skydda skogen i sådana småområden inom en plantage som ändå inte lämpar sig för oljepalmer. Skydda skog längs floder. Se till att företaget som odlar oljepalmer har en plan för hur miljöarbetet kan förbättras. Se till att i första hand plantera oljepalmer på områden där skogen redan är avverkad sedan tidigare. Se till att man har rättvisa avtal med småbönder som odlar oljepalmer så att de får rimligt betalt för sin produktion. Att fundera på: 1. Hur kan ugglor göra nytta i en oljepalmsplantage? Gör ugglor nytta i Sverige? 2. Hur har människorna traditionellt levt i regnskogen? 3. När regnskogen huggs ner påverkas vi i Sverige. Försök förklara. 4. På vilka vis är oljepalmen viktig för folk i de länder där man odlar mycket oljepalmer? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Oljepalmer planteras ofta där orangutanger och andra apor tidigare bodde. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 3 (sida 2 av 2)

5 Hälsa på hos nybyggarna på Sumatra i Indonesien Pemayung Byn Pemayung ligger i en provins som heter Jambi i det inre av Sumatra. Här bor Safri med sin familj. De flyttade hit från Java och har fått en liten gård. Safri arbetar också på oljepalmsplantagen. Vägen till byn går genom oljepalmsplantagerna. Pemayung ligger i Jambi på Sumatra. Sumatra ligger precis på ekvatorn och i Pemayung är det alltid varmt och fuktigt. Ursprungligen var det djungel i hela området men nu har mycket av skogen avverkats. Oljepalmer, gummiträd, fruktträd och jordbruksgrödor odlas på de platser där det tidigare var skog. I Pemayung bor huvudsakligen folk som tidigare kommit från Java. På Java bor det väldigt mycket folk men på de andra indonesiska öarna bodde man tidigare inte lika tätt. Därför har många människor flyttat från Java till andra öar. Byar med invandrare från Java brukar kallas transmigrasi-byar. Byborna tycker det är viktigt att barnen får utbildning. För att skolarbetet ska hinnas med behöver de flesta inte hjälpa till så mycket hemma. Föräldrarna vill också att barnen ska känna att de vuxna arbetar hårt för att det ska gå bra i framtiden. Därigenom hoppas man att barnen ska känna tacksamhet och ta ansvar. Skogen har avverkats för att ge plats för oljepalmer. Det som ser ut som skog i bakgrunden på bilden till vänster är en plantage med gummiträd. Till höger byskolan i Pemayung. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 4 (sida 1 av 2)

6 Familjen Safri och några av barnens kompisar vid familjens hus. Safri skördar oljepalmsfrukter. Vardagslivet för byns barn Man vaknar oftast runt klockan sex eller senast halv sju. Efter morgontvätt och frukost är det dags att gå några kilometer till skolan. Det tar minuter beroende på var i byn man bor. Skolan håller på från sju till tolv med en timmas rast mellan nio och tio. Under rasten spelar man ibland fotboll. Om hungern sätter in finns det grönsaker eller riskakor att köpa. Efter skolan går man hem och äter och sen är man med sina kompisar fram tills det börjar mörkna. Det finns ett stort öppet fält i byn där alla kan vara. De flesta yngre barn leker med grejor som de gör själva eller hittar. Några barn, ungefär ett av tio, har dyrare grejor som till exempel en cykel, videospel eller badmintonrack. Tidigare brukade byns barn och ungdomar bada i en liten å som rinner genom byn men det gör man inte längre. Det rinner mindre vatten i ån nu efter all skogsavverkning i området och vattnet är inte heller rent. En del barn hjälper sina föräldrar med djuren. De har ansvaret för att utfodra fåren eller för att ta in hönsen på kvällen. Runt klockan sex på kvällen blir det mörkt och då samlas alla hemma för att äta middag. Sedan läser man läxor eller tittar på TV innan man går och lägger sig runt klockan nio. Safri och hans familj I byn bor Safri med sin fru Rukiyem och deras fem barn: Waluyo (19) studerar statskunskap i Muarabungo, Sutrisno (17) går andra året i gymnasiet, Ratini (14) går andra året på högstadiet, Rukmini (12) går i årskurs fem och Supardi (9) går i årskurs två. Deras gård Safri flyttade till Pemayung De kom ursprungligen från Mojokerto på centrala Java. Safri och hans familj har en liten gård som de fick av staten när de flyttade till Sumatra. Safri jobbar förutom med sin gård också på oljepalmsplantagen i närheten. Hemma på gården har de fyra får, 30 höns och tolv ankor. De har ungefär två hektar mark där de har planterat oljepalmer. Dessutom har de ett halvt hektar med andra odlingar. I den delen av gården ligger deras hus. Där odlar man sötpotatis, chilipeppar, jack-frukt och grönsaker. Där finns också några timmerträd så att familjen inte ska behöva köpa virke om de behöver bygga eller reparera på sina hus. Ekonomin Många familjer i byn tjänar mellan och indonesiska rupees per månad ( svenska kronor/månad). Trots låga inkomster lyckas en del familjer spara lite varje månad. Eftersom de flesta bor i egna hus och odlar mycket av sin mat blir utgifterna inte så stora. Om oljepalmerna Tack vare palmerna har familjen det ganska bra ställt. Hittills har det inte varit några större problem att sälja skörden. Priserna är emellertid dåliga under de tider då man skördar mest. Inkomsterna från oljepalmerna gör att familjen kan betala barnens skolgång. De har också haft råd att skaffa en motorcykel, TV med parabolantenn och en bandspelare. Planer på att ytterligare utvidga odlingen i området gör dem dock oroliga. Provinsledningen i Jambi har planer på att öka arealen med oljepalmer upp till en miljon hektar och om det förverkligas är byborna rädda för att priset på oljepalmsfrukter kommer att sjunka. Detta gäller speciellt under den tid på året då man skördar mest. Att fundera på: 1. Varför tror du att Safri och hans familj flyttade från Java till Sumatra? Titta på en karta! Hur långt är det mellan centrala Java och Jambi? 2. Vad har hänt med ån som rinner genom Pemayung? 3. Jämför Ditt liv med Safris barns liv! Vad är bättre, vad är sämre? Skulle Du vilja byta? 4. Hur tror Du det blir för Safris barn och barnbarn? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 4 (sida 2 av 2)

7 På besök i djungeln I det inre av en av Indonesiens stora öar i Sumatras djungler har ett folk som kallas Kubu levt sedan urminnes tid. Kubu är det namn som de holländska kolonisatörerna en gång gav dem, men själva kallar de sig Suku Anak Dalam. Traditionellt har Kubu levt av att jaga och på att samla frukter, ätliga växter och allt annat nyttigt som regnskogen producerar. Medicin har man fått från skogens medicinalväxter. Man har aldrig byggt några stora hus för man har traditionellt flyttat runt i skogen. För att det ska vara lätt att flytta har man bara enkla arrangemang så att man kan sova bekvämt och skydda sig mot regn. Det är ju alltid varmt så man behöver inte hus med riktiga väggar och tak. Eftersom de har haft för vana att bara bo på ett ställe en viss tid och sen flytta till en annan plats så har deras traditionella liv påverkat skogen väldigt lite. Tidigare fanns det Kubu över hela södra Sumatra men nu är de hänvisade till ett område som kallas Bukit Duabelas (de tolv bergskullarna). Detta område är 287 kvadratkilometer stort och här bor omkring Kubu i flera små grupper. Skolan? Kubufolket har en djup kunskap om regnskogens växter och djur. Denna S U M A T R A Kuala Lumpur Singapore Jambi Bukit Duabelas EKVATORN Jakarta J A V A mil Jawan, Nika och två av deras tre barn. Baswan är tre år och lille Muhammed Madai är bara tre månader. kunskap har samlats i generationer och den förs vidare genom att föräldrar och andra äldre berättar för barnen. En del Kubu-föräldrar vill inte att deras barn ska gå i skolan. De säger att i skolan lär dem sig bara saker som man inte behöver veta för att klara sig i regnskogen, och det man verkligen behöver veta får man inte lära sig. Pengarna? Tidigare generationers Kubu har inte alls behövt pengar. Det fanns ju ändå ingen affär och inget man behövde handla heller! Fortfarande tycker en del Kubu att pengar snarare ställer till bekymmer än löser problem. Det är en av anledningarna till att en del Kububarn inte går i skolan. Föräldrarna tycker att barn som går i skolan får en massa idéer som inte passar Kubu. Barnen i skolan kommer i kontakt med en massa saker som kostar pengar. En del Kubus, som värderar det traditionella livet högt, tycker inte om att barnen vänjer sig vid att vara beroende av pengar. En del Kubu har ändrat sitt liv och börjat handla med pengar och till och med odla oljepalmer. Detta skapar diskussion bland Kubu, många tycker inte att man ska hålla på med det. Jawan och hans grupp Omkring fyra mil öster om en liten stad som heter Bangko i det inre av Sumatra bor Jawan och hans grupp. De tillhör Kubu-folket. Det finns ingen väg till platsen där de bor utan man måste gå en hel dag genom den varma och fuktiga regnskogen för att komma till deras hem. Jawan bor tillsammans med sin fru Nika och deras tre barn på ett traditionellt vis nära en liten å mitt inne i skogen. Där har de VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 5 (sida 1 av 2)

8 När skogen avverkas finns det ingen livsmiljö kvar för Kubu. Lastbilar kör timmer till industrin. De fruktträd som Kubu har värdesatt i generationer följer också med. bott i nio månader, men när den bästa fruktsäsongen snart är över kommer de att flytta till en annan del av djungeln. Det växer många olika sorters djungelfrukter här, säger Jawan. Umbunton, codo-koiaa, poa-sijoou och tampui kallar vi några av de som är godast och viktigast för oss. Vi jagar en del också. Mest jagar vi hjort. Det finns tigrar här i skogen också, men vi jagar aldrig tiger, vi jagar bara sådant som vi kan äta. Jawan berättar om skogen Jag önskar att skogen förblir så som den alltid har varit! Mina barnbarn ska kunna bo här i skogen, men för att vi och de ska kunna klara oss måste skogen vara så stor att det går att flytta och utnyttja stora områden. Om skogen är liten går det inte att leva ett bra och lyckligt liv här säger Jawan, och han fortsätter: Det har redan varit en lång kamp om skogen. Redan min far kämpade med att försöka försvara skogen. Under hans tid började ett företag som heter PT ALAS att avverka i skogen. Min far ville att skogen skulle vara kvar för kommande generationer av Suku Anak Dalam. Efter avverkningarna har det blivit än värre. Man har nu planterat oljepalmer över stora områden. Ja, det är nu oljepalmer mer eller mindre i hela området mellan här och Jambi. Planteringarna har blivit alldeles för stora. De tar inte bara skogen utan de tar våra liv, de tar allt från Suku Anak Dalam. Hur ska vi kunna leva i framtiden? Nika ammar Muhammed Madai. Kubu som flyttat ut från skogen Jawan fortsätter sin berättelse: Företaget som odlar oljepalm har övertalat 50 Suku Anak Dalamfamiljer i ett annat område att lämna sin mark. Som ersättning får de låna pengar från staten så att de klarar sig några månader. Men hur går det senare? Kommer staten att ta ansvar för flera generationer framåt? De där 50 familjerna har redan svårigheter. De hade det bättre i skogen än som de har det nu. Och nu kan de ju inte komma tillbaka till skogen förrän palmoljeodlingen upphör och det kan dröja. Om staten ger oss mat så säger vi tack, men de får ändå inte röra vår skog! Jawan har märkt att det finns en grundläggande skillnad! Skillnaden mellan oss Suku Anak Dalam och många andra är att vi arbetar för de saker vi behöver. Vi arbetar inte för att spara pengar och inte heller för att få pengar till att köpa en massa saker. För oss är de flesta grejor oviktiga. Om vi kan äta grillad muntjak-hjort och goda djungelfrukter precis som våra förfäder så är vi nöjda. Om det verkligen är kris så kan vi alltid samla mer frukt i skogen och sälja en del på marknaden så att vi får in rupees (ungefär 15 svenska kronor). Det brukar räcka till det vi behöver. Att fundera på: 1. Jämför Jawans liv med Safris liv (Elevblad 4). Vem tycker Du verkar att ha det bäst? 2. Påverkar vi på något vis Jawans liv (Se elevblad 6 och 7)? 3. Hur tror Du det blir för Jawans barn och barnbarn? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Stora delar av de områden som Kubu tidigare utnyttjade har nu blivit oljepalmsplantager. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 5 (sida 2 av 2)

9 Vem tjänade på att du åt palmolja igår? Vi svenskar importerar nu stora mängder palmolja och det behövs omkring hektar mark för att producera den palmolja vi köper. Priserna på palmolja är låga och det är en av orsakerna till att palmolja används i stor skala. Men de låga priserna gör också att odlarna inte får vidare bra betalt. Stora företag styr i stor utsträckning både odling och handel. Palmoljan exporteras i stora tankbåtar. Vem säljer? 68 procent av all palmolja från världens odlade oljepalmer exporteras. De stora exportländerna är Malaysia och Indonesien. Nederländerna kommer på tredje plats, men där odlas inga oljepalmer! De importerar och förädlar palmolja och säljer sedan vidare till andra länder. Vem köper? Den största importen av palmolja går till Indien, EU och Kina. Sveriges import är bara 1,6 promille av världshandeln. Per person köper vi dock lite mer palmolja än genomsnittet i världen eftersom vi svenskar bara utgör 1,5 promille av Jordens befolkning. Sverige importerar ungefär ton palmolja varje år. För att producera den mängden behövs det omkring hektar mark där det tidigare vuxit tropisk regnskog. Detta motsvarar mer än fotbollsplaner. Man kan också räkna ut att det motsvarar att varje svensk lånar ungefär 11 kvadratmeter mark i tropikerna för att få fram den palmolja vi konsumerar ton ton ton ton EXPORT ton Malaysia Indonesien Nederländerna Papua Nya Guinea Övriga Malaysia och Indonesien är de största exportörerna av palmolja (Källa: FAO) ton ton ton ton IMPORT ton ton Indien EU Kina Pakistan Egypten Övriga Indien, EU och Kina tillsammans köper mer än hälften av palmoljan på världsmarknaden (Källa: FAO). VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 6 (sida 1 av 2)

10 MARGARIN SVERIGE 60% MOMS 20% MALAYSIA 17% SJÖFART 3% Mindre än en femtedel av det svenska priset stannar i produktionslandet. Rättvis handel!? En liter matolja kostar i svenska affärer omkring 20 kronor (i tvålitersförpackning). Företag i Europa och i andra delar av världen köper sin palmolja på den internationella marknaden i Malaysias huvudstad (Kuala Lumpur). Där kostar den omkring 3,50 kr per liter (17 procent av det som den svenske konsumenten får betala). Det priset ska räcka som ersättning till det producerande företaget, arbetslöner, konstgödning till palmerna, bekämpningsmedel, pressning av palmoljan och röjning av mark. Dessutom ska det täcka kostnaden för transporter till hamn i Malaysia. I figuren ovan kan du se var de pengar som Du betalar för palmoljan går: Förpackning, transporter i Sverige, detaljhandel, m.m. 60 procent. Moms: 20 procent. Lön till producent, konstgödning, bekämpningsmedel, pressning, röjning av mark, transport till hamn i Malaysia, vinst till producerande företag: 17 procent. Sjötransport: 3 procent. I Indonesien är palmoljan ännu billigare. Där får de som producerar palmolja bara 1,60 1,80 kronor för en liter (8 procent av svenskt konsumentpris). Det beror mest på att lönerna är låga i Indonesien. Av det man får betala i affären är det allra mesta ersättning för vidareförädling, paketering, detaljhandel, transporter i Sverige och moms. Indonesiska odlare är oftast inte organiserade i någon form av föreningar där de gemensamt kan ställa krav på priserna. De blir därför ofta utnyttjade. Företagen gör stora vinster och vi konsumenter kan köpa billig matolja. Trots detta anser många odlare att palmoljeproduktion är attraktiv. Man har ofta inte så många alternativa möjligheter att tjäna pengar. Multinationella företag Handeln organiseras till stor del av multinationella företag (stora företag som är verksamma i många länder). De flesta företagen som handlar med palmolja har anknytning till raffinaderier och annan förädlingsindustri. Svenska margarintillverkare importerar också palmolja. Palmoljan kommer i stora tankbåtar till Sverige. Inte bara när du handlar margarin utan även när du går till banken kan det finnas en koppling till palmolja. Europeiska investerare och banker medverkar till att skogen blir oljepalmsplantager genom att man satsar pengar i verksamheten. Att fundera på: 1. Jämför den svenska importen av palmolja med importen av soja (Elevblad 12). Vilken import är störst? 2. Är handeln med palmolja rättvis? Leta information om rättvisemärkning! Hur ser symbolen ut och vad innebär den? 3. Hur många procent av världsimporten går till EU? Tror Du att EU har möjligheter att påverka producenterna? 4. Svenskar har inte alltid ätit palmolja. Vad åt vi i stället innan vi kunde importera palmolja? 5. Vilka fördelar och nackdelar är det med rapsolja jämfört med palmolja? Detta kräver både eftertanke och faktasök! Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 6 (sida 2 av 2)

11 Har du ätit palmolja idag? Palmolja ingår i många olika produkter som man hittar i de svenska affärerna, till exempel i margarin, choklad, grillolja och kosmetika. Med den växande befolkningen på Jorden ökar behovet av mat. Trots att Jordens människor nu i genomsnitt har mer mat än tidigare så är det fortfarande 800 miljoner som inte får tillräckligt. Om vi delade rättvist skulle maten räcka till alla. Palmoljan är viktig för många människor i till exempel Kina, Indien och Indonesien. Palmolja finns i många varor Antagligen har Du ätit lite palmolja idag fast Du inte visste om det. Palmolja finns som en del i nästan all slags margarin. Om Du åt en chokladbit är det också stor chans att Du fick i Dig lite palmolja. Samma sak om Du åt ett kex eller en kaka. Men det är inte så lätt att veta när man äter palmolja. Ofta står det inte att det är palmolja i produkterna utan bara att det är vegetabilisk olja eller vegetabiliskt fett. Olika slags oljor blandas. Palmolja ingår också i t.ex. kosmetika, rengöringsmedel, hushållskemikalier och i många olika livsmedel. De fattigas matolja Man tror att Jordens befolkning kommer att öka från dagens sex miljarder människor till runt nio miljarder. Sedan tror man att Jordens befolkning kommer att hålla sig kring den nivån. De sex miljarder människor som lever nu äter i genomsnitt 25 procent mer Palmolja ingår i många olika produkter, till exempel i smink, tvål, glass, kakor och choklad. Även husdjuren äter en hel del produkter från oljepalmen. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 7 (sida 1 av 2)

12 palmkärnexpeller. Till Sverige importeras runt ton varje år. År 2000 var 800 miljoner människor hungriga. Samtidigt var 800 miljoner människor för feta... Det finns miljömärkt palmolja! Redan nu säljer en del länder miljömärkt palmolja. Den har producerats på ett sätt som har liten negativ inverkan på miljön. Man undviker till exempel att använda kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Men det går kanske inte så lätt att hitta miljömärkt margarin eller miljömärkt matolja i affären. Fråga efter det så får Du reda på om det finns. Samtidigt får de som säljer en påminnelse om att sådana produkter efterfrågas! per person än de tre miljarder människor som levde runt Vi producerar alltså betydligt mer än dubbelt så mycket mat på Jorden nu jämfört med Men det finns fortfarande omkring 800 miljoner människor som inte kan äta sig mätta. Detta gäller t.ex. för många människor i Afrika och i Indien. Världens rika befolkning har problem åt andra hållet. Omkring 800 miljoner av oss äter för mycket och blir feta. Om vi delade rättvist skulle maten räcka till alla. Priserna på palmolja är låga och produktionen av palmolja ökar hela tiden i världen. Under 1999 sjönk priset på palmolja med 30 procent. Ökningen av palmolja på världsmarknaden kommer nog att leda till att priserna sänks ännu mer. Palmolja är en viktig matolja för många människor i utvecklingsländer som Kina, Indien och Indonesien. Rostskyddsmedel, bilbränsle och djurfoder Stora mängder palmolja används inom stålindustrin för att motverka rost. Palmolja kan också användas som bilbränsle. I Malaysia testar Mercedes Benz palmolja som bränsle för sina bilar. Man kan köra runt 150 mil med oljan som kommer från ett enda hektar med oljepalmer varje år. Det som blir kvar efter kallpressning av palmoljan kallas palmkärnexpeller. Det är rikt på både energi och protein och exporteras som foderråvara. Djuren i EU är världens ledande konsumenter av detta foder. EU står för hela 75 procent av den globala importen av Att fundera på: 1. Vad beror det på att många människor inte har tillräckligt att äta? 2. Vad tror du det kommer att innebära om Jordens folkmängd ökar till nio miljarder? För skogarna? För jordbruket? För miljön? Kommer maten att räcka? 3. Tror Du att det är möjligt för nio miljarder människor att leva miljövänligt på Jorden? 4. Har Du ätit palmolja idag? I vilken mat tror du att det kan ha varit palmolja? Undersök! 5. Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att köra bil på palmolja? 6. Hur tror du att fortsatt sänkta priser på matolja kommer att påverka konsumenter i fattiga länder? Hur kommer det att påverka dem som odlar palmolja? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Palmolja kan också användas som bilbränsle. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 7 (sida 2 av 2)

Satsning ger eko. Miljövänligare odlingsmetoder skonar miljön vid byn Dosan och ger samtidigt större skördar. Nu kan vi ge våra barn en bra

Satsning ger eko. Miljövänligare odlingsmetoder skonar miljön vid byn Dosan och ger samtidigt större skördar. Nu kan vi ge våra barn en bra Satsning ger eko. Miljövänligare odlingsmetoder skonar miljön vid byn Dosan och ger samtidigt större skördar. Nu kan vi ge våra barn en bra utbildning, säger Rahman*, småbrukare. * I Indonesien är det

Läs mer

Malaysias regnskog skövlas

Malaysias regnskog skövlas malaysia En arbetare skördar frukter från oljepalmen vid ett plantage på malaysiska Borneo. Malaysias regnskog skövlas Malaysias regnskogar lämnar i snabb takt plats åt palmoljeplantager. Landet är världens

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Text och foto Peter Hanneberg Här i dalgångarna sköljde enorma översvämningar fram 1998! Allan Carlsson sveper med handen över den vackra

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper.

Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper. Tigerns År 2010 På dödsbädden kallade Buddha till sig alla jordens djur. Men bara tolv kom i tur och ordning råttan, oxen, tigern, haren, draken, ormen, hästen, geten, apan, tuppen, hunden och sist grisen.

Läs mer

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen? Urgammal regnskog I de tropiska regnskogarna finns många växter och djur. Men under årens lopp har en tredjedel av regnskogen gått förlorad och avskogningen fortsätter på många håll i tropikerna. Mer än

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%

Läs mer

Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning

Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning Innehåll 1. Bakgrund...2 1.1 Våra ekologiska fotavtryck...2 1.2 Tropikskogens många värden...2 1.3 Elevblad...2 1.4 Frågor för att initiera debatt och eftertanke...3

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion.

Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 32 Fax: 08 85 13 29 Ola.jennersten@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Jordbruksdepartementet 103 33

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART Med regnskog i tanken? I höst blir Sverige testmarknad för en ny diesel som innehåller palmolja. Det är bensinbolaget OKQ8 som lanserar

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud? Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Sojabönan. kunskapen sakta spridit sig över hela världen. Man har hittat dagboksanteckningar

Sojabönan. kunskapen sakta spridit sig över hela världen. Man har hittat dagboksanteckningar Sojabönan Sojabönan har odlats i många år i Kina och den är världens viktigaste olje- och proteingröda. Om den odlas på rätt sätt är odlingen bra för marken. Sojaodlingen är omfattande i USA. I Sydamerika

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Exempel från: Håll Sverige Rent. Äppeltestet

Exempel från: Håll Sverige Rent. Äppeltestet Exempel från: Håll Sverige Rent Äppeltestet Vad är egentligen ett fint äpple och vilket äpple är bäst för miljön? I den här uppgiften får ni smaka, testa och diskutera. Bild på äpplen Gör så här Förberedelser

Läs mer

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien, ca

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Lokal ekonomi räddar elefanter

Lokal ekonomi räddar elefanter 24 grus & guld 2/2016 Mums! Elefanterna i Wasgamuwa Nationalpark går gärna in och äter i närliggande odlingar. Lokal ekonomi räddar elefanter Hur kan människor och vilda djur samsas om marken? I Sri Lanka

Läs mer

Våra ekologiska fotavtryck

Våra ekologiska fotavtryck Våra ekologiska fotavtryck Information om människans påverkan på vår miljö Du äter palmolja varje dag utan att veta om det Varifrån kommer din lunch, egentligen? Jätteräkor en läckande läckerhet Törstiga

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Chokladens sötma stannar ofta i Nord. men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd

Chokladens sötma stannar ofta i Nord. men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd Chokladens sötma stannar ofta i Nord men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd A. PROBLEM INOM KAKAOINDUSTRIN Västafrika har sedan mitten av 1900-talet varit produktionscentrum

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Information till läraren: Skriv ut på OH-film, klipp ut korten och fördela dem i klassen. Be eleverna som fått de fyra kryssmarkerade korten att placera ut

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Närodlat, härodlat eller därodlat? Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är

Läs mer

Raps. vår älskade gula växt

Raps. vår älskade gula växt Raps vår älskade gula växt Rapslandet Välkommen till rapslandet fyllt med duktiga lantbrukare, gula blommor, surrande bin, svarta frön och gyllene oljor. Raps känner nog de flesta till genom rapsoljan

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2009 Tipspromenad

Globala veckans tipspromenad 2009 Tipspromenad Globala veckans tipspromenad 2009 Denna tipspromenad är gjord för att passa alla åldrar. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas t ex vid kyrkkaffet, i pensionärsgrupper eller för konfirmander.

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna

Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna Trä är ett fantastiskt material. Man kan göra mycket av det. Trä går runt, runt i ett kretslopp. Det kan brytas ner i naturen och bli träd igen. Det förnyar sig själv.

Läs mer

DEL 2: KREATIV AVFOLKNING I EN JAPANSK BERGSBY. 2013-01-08 Av: LUR Konstnär

DEL 2: KREATIV AVFOLKNING I EN JAPANSK BERGSBY. 2013-01-08 Av: LUR Konstnär DEL 2: KREATIV AVFOLKNING I EN JAPANSK BERGSBY 2013-01-08 Av: LUR Konstnär Ristorkning Utöver Kamiyama Artist in residence arbetar Green valley på olika sätt med att göra Kamiyama till en mer attraktiv

Läs mer

skogar Partnerskap för världens VÄRLDENS SKOGAR

skogar Partnerskap för världens VÄRLDENS SKOGAR Foto: Juan Carlos Munoz / naturepl.com VÄRLDENS SKOGAR Partnerskap för världens Vad har svenska företag som TetraPak och Ikea gemensamt med skogsbrukande indianstammar i Bolivia? Svaret är att alla bedriver

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Miljöplan för Torpets Förskola

Miljöplan för Torpets Förskola Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald Brist på mångfald har i långa tider disskuterats av miljö och naturvänner. På senare tid har man uppmärksammat vikten av detta. Det kan t o m vara så att kedjan av

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2005 Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor

Läs mer

Månadsbrev från fotbollsvolontärerna

Månadsbrev från fotbollsvolontärerna Månadsbrev från fotbollsvolontärerna december 2009 Nu har vi varit här halva vår tid, och man börjar känna sig riktigt hemma i Kongo. Men samtidigt känns det jobbigt att inse att vi bara har halva tiden

Läs mer