Oljepalmen. klasar. Det kan finnas upp till frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Oljepalmen. klasar. Det kan finnas upp till 4 000 frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange."

Transkript

1 Oljepalmen Oljepalmer växer naturligt i Afrika. Därifrån har de spridits och de odlas nu på många håll i tropikerna. Det går att skörda en stor mängd oljepalmfrukter från varje palm, och ett område med oljepalm kan producera mycket mer matolja än ett lika stort område med raps i Sverige. Mest oljepalmer odlas nu i Indonesien och Malaysia. En hög palm med grov stam och mycket frukt Oljepalmen har grov stam och blir oftast omkring 15 meter hög. En del palmer kan bli ända upp till 30 meter höga och 200 år gamla. Kronan är stor och tät med blanka hängande blad. Blommorna växer tillsammans med bladen i stora gyllene blomklasar. Frukterna sitter i toppen av trädet i stora klasar. Det kan finnas upp till frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange. Det finns flera förädlade sorters oljepalm. Mängden frukt är större på de odlade palmerna än på de vilda. En del sorter har också kortare stam. Det underlättar skörden. Massor av olja Under fruktens yttre skal ligger ett gult oljerikt lager som är 5 10 mm tjockt. Detta fruktkött består till ungefär 50 procent av olja. Den oljan kallas palmolja. Längre in i frukten finns ett mörkt frö som också är rikt på olja. Den oljan kallas för palmkärnolja. De två oljorna har olika egenskaper. Palmoljan har en bra konsistens och behöver inte härdas för att bli användbar till margarin. Härdning är en kemisk process som omvandlar vegetabilisk olja till fett med fastare konsistens och det är dyrt och komplicerat. Palmoljans goda egenskaper och låga pris har gjort att den används både som matolja och för att göra margarin. På ett hektar (100 gånger 100 meter) med oljepalmer i Nicaragua räcker frukterna till kg olja varje år. Detta motsvarar behovet av matolja för 300 människor! En enda palm räcker till att förse två människor med matolja året om! En palm kan försörja två personer med matolja! I södra och mellersta Sverige odlas raps. De gula rapsfälten syns väl i landskapet när rapsen blommar. Från raps får man också matolja. Men mängden olja från ett hektar raps blir mycket mindre än från ett hektar oljepalmer. Ett område med välskötta oljepalmer ger mer än sex gånger så mycket matolja som ett lika stort område med raps. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 2 (sida 1 av 2)

2 Att fundera på: 1. Hur hög blir en oljepalm jämfört med svenska träd? 2. Finns det andra palmer som producerar något som går att äta? 3. Vad har alla de länder där man odlar oljepalm gemensamt? Titta på en karta! 4. Hur många procent av världens oljepalmsfrukter produceras i Malaysia och Indonesien? 5. Jämför produktionen av oljepalmsfrukter med produktionen av soja (Elevblad 8). Vilket är mest? Oljepalmen kommer ursprungligen från Afrika I vilka länder odlar man oljepalmer? Från sitt afrikanska hem har oljepalmen spridits till andra kontinenter. Slavarna tog med sin användbara palm till Brasilien för omkring 200 år sedan. Köpmän och kolonialister tog med den till Sydostasien. Den fraktades med holländska skepp till Java i Indonesien År 1875 lär de första oljepalmerna ha planterats i Malaysia. Malaysia har nu den största produktionen av oljepalmsfrukter. Stora områden har också planterats i Indonesien. Nigeria ligger inom det område i Afrika där oljepalmen växer naturligt. Där finns också stora arealer med oljepalmer. Malaysia 2,5 11,8 3,4 milj. ton Indonesien 8 milj. ton Nigeria 56,6 milj. ton Thailand 34 milj. ton Colombia Övriga Nästan hälften av världens oljepalmsfrukter produceras i Malaysia (Källa: FAO) Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 2 (sida 2 av 2)

3 Odling av oljepalm i Indonesien Nya odlingar är en av de största orsakerna till att tropiska skogar försvinner. Oljepalm är en av de grödor som ökar mest. Samtidigt är palmolja viktig för många människor. Det gäller att odla den med stor hänsyn till miljön. Stora företag i samarbete med småproducenter I Indonesien har man odlat oljepalmer under lång tid men från 1977 har odlingen ökat snabbt. Lokalbefolkningens små plantager har var mycket viktiga för utvecklingen. Bybor som tidigare varit arbetare blev småbrukare och började samarbeta med de stora bolagen. Till att börja med var samarbetet bra. Plantageföretagen lärde bönderna en del om hur man odlar oljepalmer. Men efter ett tag blev det mindre bra. Småbönderna blev mer och mer beroende av de stora företagen. Företagen bestämmer priserna för bönderna. Priset som bönderna får täcker knappt kostnaderna för produktionen. Många småbrukare har dessutom stora lån som ska betalas av. Tropikskog blir oljepalmsplantage Oljepalmer odlas i områden där det tidigare växte regnskog. En av Jordens mest artrika naturtyper, den tropiska regnskogen, försvinner i allt snabbare takt. Djur och växter riskerar att utrotas och människorna kan inte fortsätta sin traditionella livsföring. Ungefär 15 miljoner hektar försvinner varje år, vilket motsvarar 1/3 av Sverige. I regnskogarna myllrar det av liv, hälften av Jordens alla sorters växter och djur finns här. Regnskogen har sedan urminnes tid varit hem för många människor. De har lärt sig leva på att samla frukter och jaga i god samklang med naturen. Under århundraden har de lärt sig saker om skogens växter och djur som ofta ingen annan vet. Regnskogen har sedan urminnes tid varit hem för människor och djur. De flesta av regnskogens växter och djur klarar sig inte när man hugger ner skogen. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 3 (sida 1 av 2)

4 Oljepalmen är viktig för många människor Trots problemen med oljepalmsodling så tycker många människor som sysslar med odlingen att oljepalmen är en bra gröda. Det finns inte så många andra odlade grödor som trivs i de områden där oljepalmen odlas. Indonesien har en snabbt ökande befolkning som måste försörja sig och det traditionella livet i regnskogen fungerar bara om man inte är för många. Oljepalmodlarna är ofta invandrare från andra områden i Indonesien. De har inte samma traditioner och inte Följder av att tropisk regnskog blir oljepalmsplantage Livsmiljön för människorna som traditionellt levt i skogen försvinner. Mellan 80 och 100 procent av de däggdjur, reptiler och fåglar som fanns i ursprungsskogen överlever inte i oljepalmsplantager. Ofta drabbas områden där det finns orangutanger och andra apor. Plantagen anläggs på stora ytor, vilket gör det svårt för tigrar, elefanter och andra djur som behöver mycket mark. Att bränna skog är en vanlig metod för att röja mark. Trots att det numera är förbjudet på många håll anläggs fortfarande bränder. Ibland blir de svåra att kontrollera. Man jagar och dödar djur som ses som skadedjur på oljepalmplantagerna. Man använder konstgödsel och bekämpningsmedel vilket kan förgifta grundvattnet och ytvattnet. Lokalbefolkningen saknar ofta tillgång till annat vatten och tvingas därför använda dåligt vatten. Jord sköljs bort från områden där skogen kalhuggits. Detta minskar bördigheten och ställer till problem i åar och dammar där jorden och näringen ofta hamnar till sist. heller de kunskaper som krävs för ett traditionellt liv i regnskogen. Det går att odla oljepalmer mer miljövänligt I Malaysia har man funderat på hur man kan odla oljepalm på ett bättre sätt. Först och främst måste man kartlägga och skydda de mest värdefulla skogarna. Sedan måste plantagerna förbättras för både miljö och människor. Exempel på förbättringar som redan gjorts i många plantager är att: man bygger terrasser som hindrar att jorden rinner bort när det regnar. man låter bli att bränna ris och stubbar när man anlägger nya plantager. man odlar andra låga växter under palmerna som skydd för marken. man komposterar de tomma fruktklasarna och återför både den komposten och annat avfall till plantagen. man kan bekämpa problem med råttor genom att se till att ugglor trivs. Exempel på vad man kan göra ytterligare: Skydda skogen i sådana småområden inom en plantage som ändå inte lämpar sig för oljepalmer. Skydda skog längs floder. Se till att företaget som odlar oljepalmer har en plan för hur miljöarbetet kan förbättras. Se till att i första hand plantera oljepalmer på områden där skogen redan är avverkad sedan tidigare. Se till att man har rättvisa avtal med småbönder som odlar oljepalmer så att de får rimligt betalt för sin produktion. Att fundera på: 1. Hur kan ugglor göra nytta i en oljepalmsplantage? Gör ugglor nytta i Sverige? 2. Hur har människorna traditionellt levt i regnskogen? 3. När regnskogen huggs ner påverkas vi i Sverige. Försök förklara. 4. På vilka vis är oljepalmen viktig för folk i de länder där man odlar mycket oljepalmer? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Oljepalmer planteras ofta där orangutanger och andra apor tidigare bodde. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 3 (sida 2 av 2)

5 Hälsa på hos nybyggarna på Sumatra i Indonesien Pemayung Byn Pemayung ligger i en provins som heter Jambi i det inre av Sumatra. Här bor Safri med sin familj. De flyttade hit från Java och har fått en liten gård. Safri arbetar också på oljepalmsplantagen. Vägen till byn går genom oljepalmsplantagerna. Pemayung ligger i Jambi på Sumatra. Sumatra ligger precis på ekvatorn och i Pemayung är det alltid varmt och fuktigt. Ursprungligen var det djungel i hela området men nu har mycket av skogen avverkats. Oljepalmer, gummiträd, fruktträd och jordbruksgrödor odlas på de platser där det tidigare var skog. I Pemayung bor huvudsakligen folk som tidigare kommit från Java. På Java bor det väldigt mycket folk men på de andra indonesiska öarna bodde man tidigare inte lika tätt. Därför har många människor flyttat från Java till andra öar. Byar med invandrare från Java brukar kallas transmigrasi-byar. Byborna tycker det är viktigt att barnen får utbildning. För att skolarbetet ska hinnas med behöver de flesta inte hjälpa till så mycket hemma. Föräldrarna vill också att barnen ska känna att de vuxna arbetar hårt för att det ska gå bra i framtiden. Därigenom hoppas man att barnen ska känna tacksamhet och ta ansvar. Skogen har avverkats för att ge plats för oljepalmer. Det som ser ut som skog i bakgrunden på bilden till vänster är en plantage med gummiträd. Till höger byskolan i Pemayung. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 4 (sida 1 av 2)

6 Familjen Safri och några av barnens kompisar vid familjens hus. Safri skördar oljepalmsfrukter. Vardagslivet för byns barn Man vaknar oftast runt klockan sex eller senast halv sju. Efter morgontvätt och frukost är det dags att gå några kilometer till skolan. Det tar minuter beroende på var i byn man bor. Skolan håller på från sju till tolv med en timmas rast mellan nio och tio. Under rasten spelar man ibland fotboll. Om hungern sätter in finns det grönsaker eller riskakor att köpa. Efter skolan går man hem och äter och sen är man med sina kompisar fram tills det börjar mörkna. Det finns ett stort öppet fält i byn där alla kan vara. De flesta yngre barn leker med grejor som de gör själva eller hittar. Några barn, ungefär ett av tio, har dyrare grejor som till exempel en cykel, videospel eller badmintonrack. Tidigare brukade byns barn och ungdomar bada i en liten å som rinner genom byn men det gör man inte längre. Det rinner mindre vatten i ån nu efter all skogsavverkning i området och vattnet är inte heller rent. En del barn hjälper sina föräldrar med djuren. De har ansvaret för att utfodra fåren eller för att ta in hönsen på kvällen. Runt klockan sex på kvällen blir det mörkt och då samlas alla hemma för att äta middag. Sedan läser man läxor eller tittar på TV innan man går och lägger sig runt klockan nio. Safri och hans familj I byn bor Safri med sin fru Rukiyem och deras fem barn: Waluyo (19) studerar statskunskap i Muarabungo, Sutrisno (17) går andra året i gymnasiet, Ratini (14) går andra året på högstadiet, Rukmini (12) går i årskurs fem och Supardi (9) går i årskurs två. Deras gård Safri flyttade till Pemayung De kom ursprungligen från Mojokerto på centrala Java. Safri och hans familj har en liten gård som de fick av staten när de flyttade till Sumatra. Safri jobbar förutom med sin gård också på oljepalmsplantagen i närheten. Hemma på gården har de fyra får, 30 höns och tolv ankor. De har ungefär två hektar mark där de har planterat oljepalmer. Dessutom har de ett halvt hektar med andra odlingar. I den delen av gården ligger deras hus. Där odlar man sötpotatis, chilipeppar, jack-frukt och grönsaker. Där finns också några timmerträd så att familjen inte ska behöva köpa virke om de behöver bygga eller reparera på sina hus. Ekonomin Många familjer i byn tjänar mellan och indonesiska rupees per månad ( svenska kronor/månad). Trots låga inkomster lyckas en del familjer spara lite varje månad. Eftersom de flesta bor i egna hus och odlar mycket av sin mat blir utgifterna inte så stora. Om oljepalmerna Tack vare palmerna har familjen det ganska bra ställt. Hittills har det inte varit några större problem att sälja skörden. Priserna är emellertid dåliga under de tider då man skördar mest. Inkomsterna från oljepalmerna gör att familjen kan betala barnens skolgång. De har också haft råd att skaffa en motorcykel, TV med parabolantenn och en bandspelare. Planer på att ytterligare utvidga odlingen i området gör dem dock oroliga. Provinsledningen i Jambi har planer på att öka arealen med oljepalmer upp till en miljon hektar och om det förverkligas är byborna rädda för att priset på oljepalmsfrukter kommer att sjunka. Detta gäller speciellt under den tid på året då man skördar mest. Att fundera på: 1. Varför tror du att Safri och hans familj flyttade från Java till Sumatra? Titta på en karta! Hur långt är det mellan centrala Java och Jambi? 2. Vad har hänt med ån som rinner genom Pemayung? 3. Jämför Ditt liv med Safris barns liv! Vad är bättre, vad är sämre? Skulle Du vilja byta? 4. Hur tror Du det blir för Safris barn och barnbarn? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 4 (sida 2 av 2)

7 På besök i djungeln I det inre av en av Indonesiens stora öar i Sumatras djungler har ett folk som kallas Kubu levt sedan urminnes tid. Kubu är det namn som de holländska kolonisatörerna en gång gav dem, men själva kallar de sig Suku Anak Dalam. Traditionellt har Kubu levt av att jaga och på att samla frukter, ätliga växter och allt annat nyttigt som regnskogen producerar. Medicin har man fått från skogens medicinalväxter. Man har aldrig byggt några stora hus för man har traditionellt flyttat runt i skogen. För att det ska vara lätt att flytta har man bara enkla arrangemang så att man kan sova bekvämt och skydda sig mot regn. Det är ju alltid varmt så man behöver inte hus med riktiga väggar och tak. Eftersom de har haft för vana att bara bo på ett ställe en viss tid och sen flytta till en annan plats så har deras traditionella liv påverkat skogen väldigt lite. Tidigare fanns det Kubu över hela södra Sumatra men nu är de hänvisade till ett område som kallas Bukit Duabelas (de tolv bergskullarna). Detta område är 287 kvadratkilometer stort och här bor omkring Kubu i flera små grupper. Skolan? Kubufolket har en djup kunskap om regnskogens växter och djur. Denna S U M A T R A Kuala Lumpur Singapore Jambi Bukit Duabelas EKVATORN Jakarta J A V A mil Jawan, Nika och två av deras tre barn. Baswan är tre år och lille Muhammed Madai är bara tre månader. kunskap har samlats i generationer och den förs vidare genom att föräldrar och andra äldre berättar för barnen. En del Kubu-föräldrar vill inte att deras barn ska gå i skolan. De säger att i skolan lär dem sig bara saker som man inte behöver veta för att klara sig i regnskogen, och det man verkligen behöver veta får man inte lära sig. Pengarna? Tidigare generationers Kubu har inte alls behövt pengar. Det fanns ju ändå ingen affär och inget man behövde handla heller! Fortfarande tycker en del Kubu att pengar snarare ställer till bekymmer än löser problem. Det är en av anledningarna till att en del Kububarn inte går i skolan. Föräldrarna tycker att barn som går i skolan får en massa idéer som inte passar Kubu. Barnen i skolan kommer i kontakt med en massa saker som kostar pengar. En del Kubus, som värderar det traditionella livet högt, tycker inte om att barnen vänjer sig vid att vara beroende av pengar. En del Kubu har ändrat sitt liv och börjat handla med pengar och till och med odla oljepalmer. Detta skapar diskussion bland Kubu, många tycker inte att man ska hålla på med det. Jawan och hans grupp Omkring fyra mil öster om en liten stad som heter Bangko i det inre av Sumatra bor Jawan och hans grupp. De tillhör Kubu-folket. Det finns ingen väg till platsen där de bor utan man måste gå en hel dag genom den varma och fuktiga regnskogen för att komma till deras hem. Jawan bor tillsammans med sin fru Nika och deras tre barn på ett traditionellt vis nära en liten å mitt inne i skogen. Där har de VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 5 (sida 1 av 2)

8 När skogen avverkas finns det ingen livsmiljö kvar för Kubu. Lastbilar kör timmer till industrin. De fruktträd som Kubu har värdesatt i generationer följer också med. bott i nio månader, men när den bästa fruktsäsongen snart är över kommer de att flytta till en annan del av djungeln. Det växer många olika sorters djungelfrukter här, säger Jawan. Umbunton, codo-koiaa, poa-sijoou och tampui kallar vi några av de som är godast och viktigast för oss. Vi jagar en del också. Mest jagar vi hjort. Det finns tigrar här i skogen också, men vi jagar aldrig tiger, vi jagar bara sådant som vi kan äta. Jawan berättar om skogen Jag önskar att skogen förblir så som den alltid har varit! Mina barnbarn ska kunna bo här i skogen, men för att vi och de ska kunna klara oss måste skogen vara så stor att det går att flytta och utnyttja stora områden. Om skogen är liten går det inte att leva ett bra och lyckligt liv här säger Jawan, och han fortsätter: Det har redan varit en lång kamp om skogen. Redan min far kämpade med att försöka försvara skogen. Under hans tid började ett företag som heter PT ALAS att avverka i skogen. Min far ville att skogen skulle vara kvar för kommande generationer av Suku Anak Dalam. Efter avverkningarna har det blivit än värre. Man har nu planterat oljepalmer över stora områden. Ja, det är nu oljepalmer mer eller mindre i hela området mellan här och Jambi. Planteringarna har blivit alldeles för stora. De tar inte bara skogen utan de tar våra liv, de tar allt från Suku Anak Dalam. Hur ska vi kunna leva i framtiden? Nika ammar Muhammed Madai. Kubu som flyttat ut från skogen Jawan fortsätter sin berättelse: Företaget som odlar oljepalm har övertalat 50 Suku Anak Dalamfamiljer i ett annat område att lämna sin mark. Som ersättning får de låna pengar från staten så att de klarar sig några månader. Men hur går det senare? Kommer staten att ta ansvar för flera generationer framåt? De där 50 familjerna har redan svårigheter. De hade det bättre i skogen än som de har det nu. Och nu kan de ju inte komma tillbaka till skogen förrän palmoljeodlingen upphör och det kan dröja. Om staten ger oss mat så säger vi tack, men de får ändå inte röra vår skog! Jawan har märkt att det finns en grundläggande skillnad! Skillnaden mellan oss Suku Anak Dalam och många andra är att vi arbetar för de saker vi behöver. Vi arbetar inte för att spara pengar och inte heller för att få pengar till att köpa en massa saker. För oss är de flesta grejor oviktiga. Om vi kan äta grillad muntjak-hjort och goda djungelfrukter precis som våra förfäder så är vi nöjda. Om det verkligen är kris så kan vi alltid samla mer frukt i skogen och sälja en del på marknaden så att vi får in rupees (ungefär 15 svenska kronor). Det brukar räcka till det vi behöver. Att fundera på: 1. Jämför Jawans liv med Safris liv (Elevblad 4). Vem tycker Du verkar att ha det bäst? 2. Påverkar vi på något vis Jawans liv (Se elevblad 6 och 7)? 3. Hur tror Du det blir för Jawans barn och barnbarn? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Stora delar av de områden som Kubu tidigare utnyttjade har nu blivit oljepalmsplantager. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 5 (sida 2 av 2)

9 Vem tjänade på att du åt palmolja igår? Vi svenskar importerar nu stora mängder palmolja och det behövs omkring hektar mark för att producera den palmolja vi köper. Priserna på palmolja är låga och det är en av orsakerna till att palmolja används i stor skala. Men de låga priserna gör också att odlarna inte får vidare bra betalt. Stora företag styr i stor utsträckning både odling och handel. Palmoljan exporteras i stora tankbåtar. Vem säljer? 68 procent av all palmolja från världens odlade oljepalmer exporteras. De stora exportländerna är Malaysia och Indonesien. Nederländerna kommer på tredje plats, men där odlas inga oljepalmer! De importerar och förädlar palmolja och säljer sedan vidare till andra länder. Vem köper? Den största importen av palmolja går till Indien, EU och Kina. Sveriges import är bara 1,6 promille av världshandeln. Per person köper vi dock lite mer palmolja än genomsnittet i världen eftersom vi svenskar bara utgör 1,5 promille av Jordens befolkning. Sverige importerar ungefär ton palmolja varje år. För att producera den mängden behövs det omkring hektar mark där det tidigare vuxit tropisk regnskog. Detta motsvarar mer än fotbollsplaner. Man kan också räkna ut att det motsvarar att varje svensk lånar ungefär 11 kvadratmeter mark i tropikerna för att få fram den palmolja vi konsumerar ton ton ton ton EXPORT ton Malaysia Indonesien Nederländerna Papua Nya Guinea Övriga Malaysia och Indonesien är de största exportörerna av palmolja (Källa: FAO) ton ton ton ton IMPORT ton ton Indien EU Kina Pakistan Egypten Övriga Indien, EU och Kina tillsammans köper mer än hälften av palmoljan på världsmarknaden (Källa: FAO). VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 6 (sida 1 av 2)

10 MARGARIN SVERIGE 60% MOMS 20% MALAYSIA 17% SJÖFART 3% Mindre än en femtedel av det svenska priset stannar i produktionslandet. Rättvis handel!? En liter matolja kostar i svenska affärer omkring 20 kronor (i tvålitersförpackning). Företag i Europa och i andra delar av världen köper sin palmolja på den internationella marknaden i Malaysias huvudstad (Kuala Lumpur). Där kostar den omkring 3,50 kr per liter (17 procent av det som den svenske konsumenten får betala). Det priset ska räcka som ersättning till det producerande företaget, arbetslöner, konstgödning till palmerna, bekämpningsmedel, pressning av palmoljan och röjning av mark. Dessutom ska det täcka kostnaden för transporter till hamn i Malaysia. I figuren ovan kan du se var de pengar som Du betalar för palmoljan går: Förpackning, transporter i Sverige, detaljhandel, m.m. 60 procent. Moms: 20 procent. Lön till producent, konstgödning, bekämpningsmedel, pressning, röjning av mark, transport till hamn i Malaysia, vinst till producerande företag: 17 procent. Sjötransport: 3 procent. I Indonesien är palmoljan ännu billigare. Där får de som producerar palmolja bara 1,60 1,80 kronor för en liter (8 procent av svenskt konsumentpris). Det beror mest på att lönerna är låga i Indonesien. Av det man får betala i affären är det allra mesta ersättning för vidareförädling, paketering, detaljhandel, transporter i Sverige och moms. Indonesiska odlare är oftast inte organiserade i någon form av föreningar där de gemensamt kan ställa krav på priserna. De blir därför ofta utnyttjade. Företagen gör stora vinster och vi konsumenter kan köpa billig matolja. Trots detta anser många odlare att palmoljeproduktion är attraktiv. Man har ofta inte så många alternativa möjligheter att tjäna pengar. Multinationella företag Handeln organiseras till stor del av multinationella företag (stora företag som är verksamma i många länder). De flesta företagen som handlar med palmolja har anknytning till raffinaderier och annan förädlingsindustri. Svenska margarintillverkare importerar också palmolja. Palmoljan kommer i stora tankbåtar till Sverige. Inte bara när du handlar margarin utan även när du går till banken kan det finnas en koppling till palmolja. Europeiska investerare och banker medverkar till att skogen blir oljepalmsplantager genom att man satsar pengar i verksamheten. Att fundera på: 1. Jämför den svenska importen av palmolja med importen av soja (Elevblad 12). Vilken import är störst? 2. Är handeln med palmolja rättvis? Leta information om rättvisemärkning! Hur ser symbolen ut och vad innebär den? 3. Hur många procent av världsimporten går till EU? Tror Du att EU har möjligheter att påverka producenterna? 4. Svenskar har inte alltid ätit palmolja. Vad åt vi i stället innan vi kunde importera palmolja? 5. Vilka fördelar och nackdelar är det med rapsolja jämfört med palmolja? Detta kräver både eftertanke och faktasök! Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 6 (sida 2 av 2)

11 Har du ätit palmolja idag? Palmolja ingår i många olika produkter som man hittar i de svenska affärerna, till exempel i margarin, choklad, grillolja och kosmetika. Med den växande befolkningen på Jorden ökar behovet av mat. Trots att Jordens människor nu i genomsnitt har mer mat än tidigare så är det fortfarande 800 miljoner som inte får tillräckligt. Om vi delade rättvist skulle maten räcka till alla. Palmoljan är viktig för många människor i till exempel Kina, Indien och Indonesien. Palmolja finns i många varor Antagligen har Du ätit lite palmolja idag fast Du inte visste om det. Palmolja finns som en del i nästan all slags margarin. Om Du åt en chokladbit är det också stor chans att Du fick i Dig lite palmolja. Samma sak om Du åt ett kex eller en kaka. Men det är inte så lätt att veta när man äter palmolja. Ofta står det inte att det är palmolja i produkterna utan bara att det är vegetabilisk olja eller vegetabiliskt fett. Olika slags oljor blandas. Palmolja ingår också i t.ex. kosmetika, rengöringsmedel, hushållskemikalier och i många olika livsmedel. De fattigas matolja Man tror att Jordens befolkning kommer att öka från dagens sex miljarder människor till runt nio miljarder. Sedan tror man att Jordens befolkning kommer att hålla sig kring den nivån. De sex miljarder människor som lever nu äter i genomsnitt 25 procent mer Palmolja ingår i många olika produkter, till exempel i smink, tvål, glass, kakor och choklad. Även husdjuren äter en hel del produkter från oljepalmen. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 7 (sida 1 av 2)

12 palmkärnexpeller. Till Sverige importeras runt ton varje år. År 2000 var 800 miljoner människor hungriga. Samtidigt var 800 miljoner människor för feta... Det finns miljömärkt palmolja! Redan nu säljer en del länder miljömärkt palmolja. Den har producerats på ett sätt som har liten negativ inverkan på miljön. Man undviker till exempel att använda kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Men det går kanske inte så lätt att hitta miljömärkt margarin eller miljömärkt matolja i affären. Fråga efter det så får Du reda på om det finns. Samtidigt får de som säljer en påminnelse om att sådana produkter efterfrågas! per person än de tre miljarder människor som levde runt Vi producerar alltså betydligt mer än dubbelt så mycket mat på Jorden nu jämfört med Men det finns fortfarande omkring 800 miljoner människor som inte kan äta sig mätta. Detta gäller t.ex. för många människor i Afrika och i Indien. Världens rika befolkning har problem åt andra hållet. Omkring 800 miljoner av oss äter för mycket och blir feta. Om vi delade rättvist skulle maten räcka till alla. Priserna på palmolja är låga och produktionen av palmolja ökar hela tiden i världen. Under 1999 sjönk priset på palmolja med 30 procent. Ökningen av palmolja på världsmarknaden kommer nog att leda till att priserna sänks ännu mer. Palmolja är en viktig matolja för många människor i utvecklingsländer som Kina, Indien och Indonesien. Rostskyddsmedel, bilbränsle och djurfoder Stora mängder palmolja används inom stålindustrin för att motverka rost. Palmolja kan också användas som bilbränsle. I Malaysia testar Mercedes Benz palmolja som bränsle för sina bilar. Man kan köra runt 150 mil med oljan som kommer från ett enda hektar med oljepalmer varje år. Det som blir kvar efter kallpressning av palmoljan kallas palmkärnexpeller. Det är rikt på både energi och protein och exporteras som foderråvara. Djuren i EU är världens ledande konsumenter av detta foder. EU står för hela 75 procent av den globala importen av Att fundera på: 1. Vad beror det på att många människor inte har tillräckligt att äta? 2. Vad tror du det kommer att innebära om Jordens folkmängd ökar till nio miljarder? För skogarna? För jordbruket? För miljön? Kommer maten att räcka? 3. Tror Du att det är möjligt för nio miljarder människor att leva miljövänligt på Jorden? 4. Har Du ätit palmolja idag? I vilken mat tror du att det kan ha varit palmolja? Undersök! 5. Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att köra bil på palmolja? 6. Hur tror du att fortsatt sänkta priser på matolja kommer att påverka konsumenter i fattiga länder? Hur kommer det att påverka dem som odlar palmolja? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Palmolja kan också användas som bilbränsle. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 7 (sida 2 av 2)

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen? Urgammal regnskog I de tropiska regnskogarna finns många växter och djur. Men under årens lopp har en tredjedel av regnskogen gått förlorad och avskogningen fortsätter på många håll i tropikerna. Mer än

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART Med regnskog i tanken? I höst blir Sverige testmarknad för en ny diesel som innehåller palmolja. Det är bensinbolaget OKQ8 som lanserar

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning

Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning Innehåll 1. Bakgrund...2 1.1 Våra ekologiska fotavtryck...2 1.2 Tropikskogens många värden...2 1.3 Elevblad...2 1.4 Frågor för att initiera debatt och eftertanke...3

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Stockholms läns landsti ing

Stockholms läns landsti ing Stockholms läns landsti ing 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1405-0599 Landstingsstyrelsen Motion 2014:10 av Michel Silvestri m.fl. (MP) om noutolerans mot icke certifierad palmolja

Läs mer

Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna

Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna Trä är ett fantastiskt material. Man kan göra mycket av det. Trä går runt, runt i ett kretslopp. Det kan brytas ner i naturen och bli träd igen. Det förnyar sig själv.

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter olja och andra fetter (sas) AV-nummer: 31404tv 12 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker som kommer gående på en smal gata./ Den kan ge energi. Den kan

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2009 Tipspromenad

Globala veckans tipspromenad 2009 Tipspromenad Globala veckans tipspromenad 2009 Denna tipspromenad är gjord för att passa alla åldrar. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas t ex vid kyrkkaffet, i pensionärsgrupper eller för konfirmander.

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

Ecom. Riktigt gott kaffe med gott samvete. www.jobmeal.se

Ecom. Riktigt gott kaffe med gott samvete. www.jobmeal.se Ecom Riktigt gott kaffe med gott samvete www.jobmeal.se Nu är det bråttom Den snabba avverkningen av regnskogen är en av vår tids största globala miljökatastrofer. Motsvarande halva Sveriges skogsbestånd

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Samtliga produkter från är omsorgsfullt utvalda efter personliga möten med Kretas producenter. Vi har valt

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Flytande biobränslen för el- och värmeproduktion

Flytande biobränslen för el- och värmeproduktion Flytande biobränslen för el- och värmeproduktion Värmeforskdagarna 2013 Kerstin Sernhed, Grontmij AB 2013-01-31 Vad är bioolja? Bioolja är flytande fett eller fettsyror framställt ur biomassa. Både vegetabiliskt

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte 1 (4) 2015-03-27 Rapporten är skriven av Christer Ljungwall, Daniel Ekström och Felix Nyström Tillväxtanalys kontor i Peking christer.ljungwall@growthanalysis.se En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1

Läs mer

Smugglar svenska turister elfenben? Opinionsundersökning genomförd av Cint/WWF 2014

Smugglar svenska turister elfenben? Opinionsundersökning genomförd av Cint/WWF 2014 Smugglar svenska turister elfenben? Opinionsundersökning genomförd av Cint/WWF 2014 Undersökningen SYFTE Syftet med undersökningen är att få en bild av hur svenska turister agerar, tänker och uppmärksammas

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Energikostnad för olika förpackningar

Energikostnad för olika förpackningar Energikostnad för olika förpackningar Elevblad 16a Tabellen nedan visar hur mycket energi som går åt för att producera ett gram (1g) av olika slags förpackningsmaterial. Tabellen visar även hur lång tid

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Var i världen finns våra skogar?

Var i världen finns våra skogar? Var i världen finns våra skogar? På många håll i världen finns det skogar. Skogarna blir höga och täta på platser med bra jord. Skogen vill ha lagom mycket regn och varmt klimat. Vid ekvatorn regnar det

Läs mer