Framtidens barnbibliotek rum, struktur och fantasi - konferensanteckningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens barnbibliotek rum, struktur och fantasi - konferensanteckningar"

Transkript

1 Framtidens barnbibliotek rum, struktur och fantasi - konferensanteckningar Hur hittar man strukturen i biblioteksrummet, samtidigt som man får in det fantasifulla? Hur kan man göra bibliotekskatalogen både bibliotekstekniskt funktionell och samtidigt rolig? Hur integrerar man rummet och katalogen? Det är frågeställningar som belystes under konferensen som gick av stapeln 3 april 2006 i Stockholm. Arrangör var Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för barnbibliotek. Här finns minnesnoteringar från följande föreläsare Tankar om rum och utveckling Cay Corneliusson, konsulent, Kulturrådet Arkitekter och barn lär varandra Mie Svennberg, arkitekturkonsulent i Göteborg och Västra Götaland och Rebecka Graf, arkitekturpedagog, Göteborg, berättar om hur man kan engagera barn och ungdomar i planerings- och byggprocesser med utgångspunkt i ett samarbete med Regionbibliotek Västra Götaland Teman en del av exponeringen Om hur man kan arbeta med temaavdelningar på barnavdelningen. Yvonne Nilsson, biblioteksassistent, Kalix bibliotek Extreme makeover på Råslätts bibliotek Bengt Albertsson, bibliotekarie, Råslätts kommunbibliotek Rumlige kvaliteter Om samspillet mellem fysisk rum, læring, kreativitet og socialt liv Kim Rasmussen, Kultursociolog og børneforsker, Roskilde Universitetscenter Barnbiblioteket - i rummet och i rymden Ett rum som Luleås barn gör till sitt. Regine Nordström, journalist och redaktör för Barnens polarbiblioteks webbtidning Flingan, och Kristina Andersson, bibliotekarie, Luleå Stadsbibliotek Ett bibliotek för barn - från dröm till verklighet Helén Gomér, utställningsproducent och Ingrid Källström, bibliotekarie, Rum för barn, Kulturhuset, Stockholm

2 Tankar om rum och utveckling Cay Corneliuson, Statens Kulturråd CC uttryckte glädje över att barnbibliotekets utformning äntligen kommit i fokus. Det är positivt för barnbiblioteksutvecklingen på många sätt. Det hjälper till att marknadsföra verksamheten och genom att aktivt arbeta med rummet utvecklar man också verksamheten. Med rummet kan man Starta en dialog Skapa känsla Informera Vägleda När det gäller utveckling av miljöer kan Kulturrådet bidra med regionala och lokala utvecklingsbidrag. Det är dock blygsamma summor, drygt 5 miljoner. För ombyggnadsprojekt behövs andra pengar och det hör heller inte till Kulturrådets uppgifter. Exempel på ansökningar som fått pengar har varit En förstudie till Rum för barn Luleå där man planerar ett nytt stadsbibliotek och där förhållandet mellan det fysiska rummet och virtuella miljöer ska utforskas Hissa segel, där ett nätverk hade rummet som tema och ett delprojekt inom Doff som ska utveckla symboler både för webb och hyllor. För övrigt har det varit få ansökningar för metodutveckling med miljö och rumslighet som utgångspunkt, men den här konferensen kan kanske inspirera till flera. Miljöns utformning och barns och ungdomars delaktighet är en koppling som ligger nära till hands när det gäller metodutveckling. Några exempel: I Regionbibliotek Västra Götalands tidning kan man i nr 1/06 läsa om tre danska bibliotek som arbetar med biblioteksmiljön; Fredrikshavn, Hjörring och Århus. I Fredrikshavn har man tagit medvetna steg för att skapa interaktion mellan personal och barn och mellan barn och barn. T.ex genom Filmboxen (barn spelar in sig själva), Animationsmaskinen (film gör med hjälp av lergubbar, Ordklövern (enarmad bandit som kombinerar ord) och Hyperhästen (berättar sagor när man gungar) I den danska läslyskampnjen talas det om miljön som en läsfrämjande faktor. Kampanjen vilar på tre fyrtorn; den goda läsaren, den goda boken och den goda upplevelsen. Där talas det om att optimera de fysiska förutsättningarna för barns möte med litteraturen. Rummet kan iscensättas för att stärka upplevelsen eller så kan upplevelsen iscensättas. I den norska Framtidscenarierapporten formuleras tre olika scenarier. Miljön och biblioteket som fysisk mötesplats är en viktig beståndsdel i två av dem (Åndens bibliotekshus, Library Fair och Uten en tråd) I det engelska kampanjprogrammet ses biblioteksbyggnaden, dess utformning och placering i kommersiella centra som mkt väsentligt. Personalens kommunikativa förmågor ses också som mycket centralt. Viktigare än att de har rätt utbildning. I Mars Express utforskas bl.a. vad samarbete med andra yrkesgrupper arkitekter och scenografer. Se t.ex en artikel på projektets hemsida Biblioteksrummet som markndsföring av rummet. På en amerikansk trendspanarsajt är det senaste temat brand spaces och being spaces. Där beskrivs hur tillfälliga miljöer byggs upp pop-up stores - eller hur man medvetet använder befintliga miljöer för att sälja sin vara. Miljön ses alltså i sig som en marknadsföring, men den

3 måste ge något extra (avslappning, upptäckter, förvandling, bara hang out) Tanken är att miljön färgar av sig på det man vill sälja. Biblioteken skulle definitivt kunna utveckla sitt rum i säljande syfte. Om inte miljön vore ett effektivt verktyg för att sälja skulle inte näringslivet använda sig av den.. Pia Björklig har i boken Lärande och fysiks miljö skrivit om skolans arkitektur. Hon skriver om mellanrummens betydelse i ett kapitel som heter Rum och mellanrum. En yta som inte har en tydlig funktion, korridorer, trappor, mellanrum ger barnen sin egen och skiftande betydelse. Tanken är fantasieggande även ur biblioteksynpunkt. En aktuell fråga är vad skolbibliotekens utbyggnad betyder för folkbibliotekens inriktning på arbete med barn. Antagligen mot att folkbiblioteken blir mera av lokala barnkulturcentra. Vad betyder det i sin tur för lokalernas utformning? Man kan tänka sig att samarbetet med kulturskolan utvecklas och att alla sinnen flyttar in. Det ska bli spännande att se vad Aktionsgruppen för barnkultur kommer att säga och vad det för med sig. Rum för barn är resultatet av ett mycket medvetet utvecklingsarbete och det är mycket betydelsefullt att det har kommit till. Det är ett tydligt exempel på ett förhållningssätt och ett verktyg att använda sig av i det fortsatta arbetet. Avslutningsvis uttryckte Cay Corneliuson två förhoppningar: att det inte längre kommer att vara möjligt att bygga bibliotek med barnavdelningar som inte förhåller sig på ett medvetet sätt till barn och till biblioteksplanen. att Rum för barn är startskottet för en utveckling med en massa roliga spektakulära och underbara biblioteksrum som startar en dialog med barnen, som hjälper till att sätta barnverksamheten på kartan och som gör barnbiblioteket till ett roligt ställe där det händer saker Vid pennan Solveig Hedenström

4 Arkitekter och barn lär varandra Mie Svennberg och Rebecka Graf Mie Svennberg, arkitekt och arkitektkonsult för barn och ungdom och Rebecka Graf, inredningsarkitekt och bildlärare, berättade livfullt och med många bilder om hur de tillsammans med barn och ungdomar tagit fram idéer till förändringar av tre olika bibliotek i Balltorp, Skövde och Kungälv. Projektet ingår som en del av 2020 Mars Express, barns och ungdomars bibliotek en framtidsspaning. Planerare och arkitekter behöver barn och unga för de har en unik kunskap om sin egen närmiljö och hur de använder den samma gäller väl för oss på biblioteken (skrivarens anmärkning). Demokratiaspekten är också viktig. Stöd för barns delaktighet i planerings- och byggprocesser finns bl a i Barnkonventionen ( 12), Agenda 21 som ju också gäller den byggda miljön och Plan- och bygglagen. Men för att kunna delta i planeringen behöver barnen kunskaper och verktyg. Det har varit arkitekternas uppgift att förse dem med redskapen. Upplägget av de tre biblioteksprojekten har varit likartade. Inledningsvis betonades att det var barnens idéer om det framtida biblioteket som var intressant. Att målet är tydligt för barnen är viktigt. Är de oklara över syftet med projektet anpassar de sig till vad de tror att den vuxne vill ha ut. Barnen behöver också ett språk för att kunna tala om miljö och arkitektur. Arbetet inleddes därför med ett bildspel med exempel på arkitekturens roll för upplevelsen av rummet och miljön. Utifrån bildspelet fördes diskussioner om bl a ljusets roll och färgens och materialets. Skalans betydelse togs upp t ex vad är rymligt och vad gör att rummet känns trångt? Hur hittar man i rummet, hur tydlig är funktionerna t ex i trapporna var andra frågeställningar. Utifrån en bild på Turning torso frågades om arkitekturen som minnesmärke eller som en plats för alla. Barnen var överens om att biblioteket är för alla. Det fortsatta arbetet bestod av en inventering utifrån en specifik frågeställning på varje plats. Idéerna redovisades sedan genom modellbyggen som ställdes ut. Eftersom det handlar om tre mycket olika bibliotek och barn i olika åldrar skilde sig resultaten åt. Balltorp är en liten ort, där det finns en skola, en fotbollsplan och ett bibliotek men inte så mycket mer. Det innebär att biblioteket spelar en stor roll. De mellanstadieelever, som deltog i projektet, frågade folk på orten vad de tyckte om Balltorp och vad mer de skulle vilja ha där. Svaren blev t ex tätare bussturer, ett shoppingcentrum, fler idrottsarenor, längre öppet på biblioteket mm. Den centrala frågan blev till slut: Hur ska biblioteket överleva? Barnens lösningar i modellerna visade att de tänkte att biblioteket måste flytta samman med andra verksamheter t ex idrottshall, konsthall, museum eller bokhandel. Lekrum och kafé skulle enligt barnens förslag finnas i anslutning till biblioteket. Skövde stadsbibliotek i det stora kulturhuset granskades av en grupp högstadieelever som bor utanför staden. Den inledande frågan där var: Vad får man som tonåring göra biblioteket och vad får man inte göra? Deras intryck av biblioteket var att det var som en fästning, en tråkig plats där man snabbt uträttade sitt ärende, men där man inte fick prata och inte vara tillsammans. I sina modeller hade de radikala förslag till förändringar. En grupp gjorde om allt, flyttade trappor, ville ha mer ljus och öppna ytor. En annan grupp tog bort sagorummet och gjorde ett rum för rollspel. Andra förslag blev mysiga samtalsrum eller fler separata rum med glasväggar så det inte blir tillhåll för skumma typer medan biblioteket i övrigt skulle

5 vara en tyst plats. Slutfrågan i Skövde kan även gälla många andra bibliotek: Får ungdomar plats att vara ungdomar på våra bibliotek? I Mimers hus i Kungälv finns biblioteket på flera plan. Eftersom det var förskolebarn som granskade biblioteket, utgick man från en fiktiv historia om en lillebror som inte kunde läsa och som var ganska otålig. Frågan till barnen var: Hur hittar lillebror på biblioteket och hur har han det på biblioteket? Barnen använde en karta för att se hur man hittar och lekte detektiver för att undersöka vad folk gjorde på biblioteket. Barnen föreslog sedan i sina modeller stora förändringar av barnavdelningen och av hela huset. En grupp flyttade ut barnbiblioteket i hallen, så det blev högt i taket och så att pappa kunde ha koll på lillebror från vuxenavdelningen på övervåningen. Andra föreslog fik och lekhörna ihop i biblioteket, så föräldrarna kan fika medan barnen leker. Några inredde mysigt barnavdelningen med mycket färger och många små lampor. Barnen hade också många förslag på aktiviteter på biblioteket för en rastlös lillebror: lekhörna, trolleriscen, studsmatta, koja, tält eller utrymmen att koppla av i t ex en säng för att ligga och lyssna på musik. För att man lättare skulle kunna orientera sig föreslog barnen t ex en ombyggnad av entrén så det redan i ingången blir tydligt vart man ska gå. Slutfrågorna i Kungälv blev: Hur hittar man om man är liten och finns det plats för den som är liten på biblioteket? Avslutningsvis konstaterades att värdet av att ha med barn och ungdomar i planeringen är att det blir mycket bättre då! Barn kan sin närmiljö och har konstruktiva lösningar t ex hur man kan göra när det finns ett barn med ett funktionshinder i klassen. De tänker också på rättvisa, att alla olika grupper och åldrar ska få plats. För att biblioteket ska blir en miljö som fungerar och känns bekväm för ungdomar, måste de vara med i planeringen. De vet ju bäst t ex vilka funktioner de vill ha, hur de rör sig i biblioteket, hur de vill sitta osv. Men för att barn och unga ska kunna vara med i planeringsprocesser måste de få redskapen att berätta. Processen måste också få ta tid, speciellt inventeringen är viktig. De vuxna å sin sida måste vara beredda att lyssna och det är viktigt att läraren och bibliotekarien är med och legitimerar betydelsen av deras insats. Bilder och mer om de redovisade projekten finns på och i Framsidan, Regionbibliotek Västra Götalands tidskrift, nr Irene Eriksson, Gävle stadsbibliotek

6 TEMAN - EN DEL AV EXPONERINGEN Yvonne Nilsson, Kalix bibliotek Biblioteksverksamheten i Kalix bygger på ledord som; lust, inspiration, information, fantasi, upplevelser. När det gäller barn- och ungdomsavdelningen har man utgått ifrån tanken att barnen ser rummet, det är vi vuxna som ser medierna. Man jobbar mycket med omvärldsbevakning till grund för sina utställningar. Vad är aktuellt i barnens värld just nu, som biblioteket kan lyfta fram och komplettera med eget material? Under ca 13 år har man aktivt jobbat med att temaindela media på barn- och ungdomsavdelningen. Skön- och facklitteraturen har integrerats med varandra och även bilderböckerna temaindelas. Hyllorna är genomgående låga utan annan skyltning ovanpå än de egentillverkade temaskyltarna. De anser att fördelarna med metoden är att: - barn, föräldrar och lärare lättare själva hittar i beståndet - indelningen lockar till läsning - barnens behov och önskemål kommer i fokus - beståndet synliggörs - fantasin stimuleras - skönlitteraturen blir ett komplement i skolundervisningen Hinder för metoden kan enligt Yvonne vara att: - det blir svårare att hitta en viss författare - det blir mycket jobb med katalogen - all personal inte är positiv till arbetsättet - det kan vara svårt att hitta rätt tema för varje bok (men det är bara att bestämma sig säger Yvonne, blir det fel kan man ändra ) Vid pennan: Carin Collén, Sollefteå kommunbibliotek

7 Extreme Makeover av Råstätts bibliotek Bengt Albertsson Råslätt är en kommundel i Jönköping som utifrån sett anses mångkulturellt och socialt belastat, men alla hejar på alla som i en bygemenskap. Biblioteket är ett integrerat skol- och folkbibliotek i anslutning till Stadsgårdens högstadieskola, bad och fritids. Inredning och karaktär är utformat på 70-talet och har i stort sett varit oförändrad sedan dess. Jönköpings län deltar tillsammans med Skåne och Västra Götaland i projektet Mars Express. Man söker med barns och ungdomars hjälp nytänkande ifråga om biblioteksmiljöer. Bibliotekarier har gjort flera studieresor både i Sverige och utomlands. Några nya tankar som uppstått via mars Express: Tillåt lek med biblioteket som idé, t.ex barns idéer om fotbollsplan, café mm. Första anslaget är viktigt Kunskap är kul; pedagogiskt upplägg, t.ex. Navet i Borås Gestaltning i biblioteket: ordet blir kött, d.v.s synliggöra med inredning, möbler o.s.v. T.ex. sagorummet i Ljungby. Ungdomens väsen, ungdomar idag, vilka är det? Why not let the children build your new library? sagt av Rita Bapiste under en studieresa med Mars Express. Höstterminen 2004 startade arbetet med en tävling bland tre klasser årskurs sju. Samarbete med lärare, främst teknik och slöjd inleddes. Alla skulle rita sitt drömbibliotek och tre första priser gavs: det smartaste, det galnaste och det snyggaste. Idéerna på ritningarna utvecklades sedan via konstruktion av modeller där eleverna fick arbeta i grupper om tre. En scenograf kopplades in i arbetet under slutet av höstterminen och förslagen sammanvägdes. På vårterminen börjar det praktiska arbetet då barnen själva med vägledning av lärare scenograf och en dekormålare förverkligar idéerna. En del proffsarbete inom el och snickeri fick dock lejas in. Biblioteket hade öppet under hela byggperioden och låntagarna var mycket tålmodiga. Resultatet firades med en stor invigningsfest. Ur de vuxnas erfarenheter: Samarbetet med scenografen var bra, kanske är det en yrkesgrupp som är mer inställd på att hjälpa fram andras idéer än arkitekter är. Kanske hade det varit lättare att arbeta med färre elever, de som var verkligt intresserade. En del möbler och inredning som barnen önskat visade sig fungera mindre bra i biblioteksverksamhet. En divan fick bytas till en soffa. Kojan stimulerade till lek och bus. Ur barnens utvärdering: bra att få lära sig om inredning bra att få bidra till ett bättre bibliotek skönt att få ta i med kroppen skönt att slippa lektioner

8 lärorikt att få pröva sin egen idé lärorikt att få skapa själv, utan gränser Vid pennan: Viveka Falk, Klintehamns bibliotek, Gotland

9 Rumlige kvaliteter: samspelet mellan det fysiska rummet, inlärning, kreativitet och socialt liv / Kim Rasmussen (kultursociolog och barndomsforskare) Kim Rasmussen har sju olika ingångar till ämnet : 1. Frågan om vad rum egentligen betyder och vad ett barnbibliotek är om det ska beskrivas som rum. Det finns knappast något entydigt svar på vad rumsliga kvaliteter egentligen är för något. Man får olika svar beroende på vem man frågar och hur man frågar. Den 4-åriga flickan och den 34-åriga barnbibliotekarien uppfattar den rumsliga kvaliteten helt olika. Dessutom är begreppet rum alltför abstrakt och tredimensionellt när man talar med mindre barn. Plats, ställe är mer konkret och tvådimensionellt. Ett rums kvalitet blir alltid bedömt utifrån flera olika aspekter: ljus, mörker, ljud, doft, estetik, brukarens behov, upplevelser, tidigare erfarenheter och de känslor som rummet framkallar. För barn hänger uppfattningen också i hög grad ihop med samspelet mellan andra barn och vuxna i rummet och med det som finns i rummet. 2. Som ett exempel på denna växelverkan av intryck tog Kim Rasmussen sina egna minnen av sin barndoms barnbibliotek: positiva minnen av högläsning (han beklagade att högläsning inte förekommer på biblioteken numera ), stillheten, stämningen som avvek från andra rum, boksnurrorna som spännande detalj, musikavlyssning, serieböcker och vänlig och personlig hjälp med faktasökande till skolarbete. 3. Spår av barnbiblioteket i forskningen: även om Rasmussens forskningsprojekt inte handlade om barnbibliotek, dök de ändå upp i olika sammanhang: i kvartersprojektet där barn visade runt i sin närmiljö var det alltför långt till biblioteket för att de själva skulle gå dit, men många barn berättade att biblioteket var en plats dit man gick med sin familj. I undersökningen som handlade om barns institutionaliserade vardagsliv där barnen under en vecka fick ta foton av de platser de besökte, fanns också bilder från barnbiblioteket: man kunde namnet på bibliotekarien, och man uppfattade biblioteket som ett ställe man tyckte om att gå till. 4. Ovetenskapliga samtal med barn: Rasmussen frågade ett antal 8-9-åringar hur deras bibliotek såg ut och alla kunde beskriva det, såväl helhet som detaljer, t.ex. byggnaden, färger, skulpturer utanför, dockhus och barnboksfigurer inne i biblioteksrummet. Påfallande var också att flera barn tyckte om biblioteket för att det var en plats där det fanns lugn och ro! Hög ljudnivå stressar såväl barn som vuxna, och ljudnivån är ofta hög i de miljöer barn vistas. 5. Facklitteraturen: det finns en del existerande forskning kring barn, plats och rum, och även om den inte behandlar barnbiblioteken specifikt, kan man ändå anta att det mesta stämmer även för dessa. Kulturgeografen Hugh Matthews framhåller att barn själva skapar stämningar och känslor kring platser och som inte nödvändigtvis stämmer med det som de vuxna avsett Miljöpsykologen Roger Hart använder sig av begrepp som platsupplevelse och platsfunktion och poängterar komplexiteten i upplevelsen av plats/rum. Arkitekturforskaren Edward Phelps har pekat på att den innebörd man tillskriver en plats är ett växelspel mellan människa och plats och också att den förändrar sig med åren. Hur upplever en 4-åring resp. en 12-åring sitt bibliotek? Slutligen arkitekten Robert Ventura som myntat begreppet Less is more. I en tid när många rum tenderar att bli överfulla, kan det vara bra att påminnas om att enkelheten kan vara väl så effektiv när det gäller att skapa intryck. 6. Vad för slags rum är barnbiblioteket? En särskild kvalitet är att många barn upplever biblioteket som en mötesplats dit man går frivilligt, ett frirum utan skolans krav och regler.

10 Som vuxen vill man skapa en bra miljö för barn, men det är först i mötet mellan biblioteket/bibliotekarien och det som barnet bidrar med som rummets/platsens kvaliteter skapas. Är biblioteken en plats där barnens eget skapande får plats? Hur ofta har vi utställningar där barnen själva skapat det som visas? 7. Vem ska bestämma utformningen av framtida barnbibliotek och vilka metoder kan man använda sig av om man vill ha med barnen i processen? Kim Rasmussen poängterar att det är viktigt att använda sig av såväl teoretiska idéer som intervjuer med barn. Några tips på metoder att få med barnen: - man kan låta barnen fotografera det som de tycker om i barnbiblioteket, kanske också det de inte tycker om med efterföljande intervjuer. -Låt barnen göra en utställning av fotografierna. -Man kan låta sig visas runt på biblioteket av barnen : vilka är de bästa respektive sämsta ställena? Finns det döda ställen som egentligen saknar funktion? -Låt skolklasser med äldre barn berätta vad de kom ihåg från barnbiblioteket. Viktigt att komma ihåg: - Barnbiblioteket appellerar till hela familjen - Barnbiblioteket ska särskilja sig från andra delar av biblioteket Vid pennan: Helén Sandberg, Hässleholms stadsbibliotek

11 Barnbiblioteket i rummet och i rymden Ett rum som Luleås barn gör till sitt. Kristina Andersson, bibliotekarie Luleå stadsbibliotek, och Regine Nordström, journalist och redaktör för Barnens Polarbibliotek och webbtidningen Flingan. Bakgrund Ett kulturhus i Luleå är en fråga som diskuterats bland politikerna i decennier. Så äntligen den 29/ togs beslutet av kommunfullmäktige. En arkitekturtävling utlystes och bidrag kom in från olika delar av Sverige och världen. Ett bidrag hette Lady in red, för den röda fasaden ut mot norra hamnen, och hade skickats in av arkitektbyrån Tirsén och Aili, Luleå, som fick uppdraget. Inredningsuppdraget gick till Inredare AB från Piteå. Kulturens hus består av en yta på ca kvadratmeter och ska innehålla stadsbibliotek, konsthall, Norrbottensmusiken, konserthall, kongresshall, café och restaurang. Se även Invigningen är beräknad till januari I det nuvarande stadsbiblioteket är det trångt och den traditionellt uppbyggda barnavdelningen går inte att utveckla. Hela mediebeståndet ryms inte i öppen hylla utan ungefär hälften står nere i källaren. Det finns heller inget rum för barnaktiviteter som sagoläsning eller barnteater. Barnavdelningen är i dagsläget mycket svårarbetad. Barnavdelningen i Kulturens hus ska ligga på entréplanet. Målgruppen är barn 0-12 år och deras föräldrar, under barnens fritid. Skolan är viktig, men barns fritid prioriteras. Barns tankar, idéer och funderingar är grunden för utformningen av barnbiblioteket, både i lokalen och för verksamheten i enlighet med Barnkonventionen. Ungdomsavdelningen kommer att ligga på plan 3. Vi kommer att samarbeta med Teknikens hus i Luleå. Vi anser att de kan tillföra mycket genom att de arbetar med barn, är experter på experiment och på att utforma saker för barn. Det känns viktigt att vi når barnen på deras egna villkor Vi samarbetar även med Barnens Polarbibliotek, ett virtuellt bibliotek Barnens Polarbibliotek Diskussioner om en webbsajt för barn startades 1993 och 1997 lades sajten ut. Grundarna var bibliotekarierna Therese Nyström, länsbiblioteket och Ann-Catrine Westerberg Luleå folkbibliotek. Sajten är i dag ombyggd. Regine kom in i bilden Bakgrunden till Barnens Polarbibliotek var att stimulera barn att använda ny teknik för att hitta böcker och andra medier. BP hade och har en regional utgångspunkt som öppnar sig mot världen. Webben har inga väggar, och med dator och Internetuppkoppling når man över hela världen. Webbsajten var också tänkt att stimulera barn att göra själv, interaktivitet via Internet samt att stimulera till barns bildskapande genom en medveten formgivning av sidan. Barnen kunde skicka in egna berättelser, boktips, fakta om Norrbotten mm. En bas fanns med litteratur med regional utgångspunkt. Sajten har hela tiden varit i rörelse och man har funderat på hur man kan förändra den på bästa sätt introducerades Labyrintbiblioteket och i detta kunde man söka på ett annat sätt. Där fanns temaavdelningar samt en samordning mellan det fysiska och virtuella rummet började sajten kännas spretig. Gamla saker låg kvar, nya hade kommit till och tilltalet hade blivit otydligt. Vände man sig till barn eller till vuxna? Bengt Frank, ansvarig för webbsidorna och bibliotekskonsulent Detlef Barkanowitz bestämde sig för att koncentrera sig på en profil, samt fokusera på en målgrupp: barn 8-12 år på fritiden som kan läsa svenska. Journalisten Regine Nordström engagerades för att skriva artiklar.

12 Gamla, goda idéer som fick vara kvar är den regionala utgångspunkten med dess färger, spel, litteratur och artiklar. Författarna som presenteras har sin bas i regionen. Interaktivitet och kommunikation, barnens eget bildskapande och samarbete med fysiska bibliotek var och är viktiga principer för det fortsatta arbetet. Nytt är den klart angivna målgruppen och webbtidningen Flingan. Nya Barnens Polarbibliotek med webbtidningen Flingan och Luleå stadsbiblioteks nya barnavdelning ska samarbeta. Det virtuella biblioteket ska inte ses som ett hot utan är ett komplement där man exempelvis kan söka fakta om snö, eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta i böcker. BP frågar efter bilder och texter från barnen och i webbtidningen har man en ram för artiklarna och en hel del av aktiviteterna. Det är en tidning om berättande med regionen som bas och förmodligen den enda webbtidningen för barn på svenska. Nya BP arbetar mycket mer med bilder eftersom webben är ett bildmedium. Regine gav oss en demonstration över hur sajten fungerar. Bland annat så är webbtidningen Flingan uppdelad i tre delar: vänsterspalt, mittenspalt och högerspalt för att göra den mer lättläst. I Förrådet finns artiklar som tidigare varit huvudartiklar. All text som är röd är klickbar. Artiklarna behöver inte scrollas utan ligger i plattor. Det finns också en uppmaning till barnen som kallas hör av dig där barn kan mejla till Flingan. Barnens Polarbibliotek och nya barnbiblioteket kommer att ha samma illustratör. Mitt Drömbibliotek I april 2004 började barnbibliotekarierna i Norrbottens län att arbeta i nätverk. Arvidsjaur, Arjeplog, Kalix och Boden bad barn rita sitt drömbibliotek. Denna begäran gick också ut i Luleå. De fyra första kommunerna sammanställde sina teckningar som alla var fantasifulla och genomarbetade. Exempelvis fanns det mitt i biblioteket i Arvidsjaur en stor skoter. I ett drömbibliotek för barn ska lokalen vara målad i starka färger. Där ska finnas soffor, fåtöljer, kuddar, bollhav, stereo, Tv, fotbollsplaner, bassänger, bowling, plats att rita, spökgrotta där man kan läsa rysare, djungelrum med träd och lianer där bibliotekarierna kan svinga sig när de ska hämta böcker, en skog där det ska finnas böcker om djur och natur. Barnen ville ha rymdbibliotek, hundbibliotek, riddarbibliotek, hjärtbibliotek med kuddar, soffor och tavlor allt i hjärtform, fantasybibliotek med utlåningen i gapet på Frankensteins monster. Vi vuxna pratar om låga hyllor för att öka tillgängligheten, men barnen ritade höga hyllor med stegar. Många barn hade tänkt på belysningen och att denna skulle kunna förändras. Det ska finnas en toalett på barnavdelningen. Vuxenavdelningen är liten, om den alls finns med. Nätverksgruppen gjorde också studiebesök för att se vilken vardag barnen lever i omvärldsbevakning. Man gjorde studiebesök på leksaksaffären Barnens hus och ställde sig frågan: Vilka vill Barnens hus nå? Vilka vill vi nå? Vad händer i barnens verklighet som vi kan ta in i rummet och i rymden? Bilderna på barnens drömbibliotek skildrar inte bara deras drömmar om hur ett bibliotek ska se ut, utan ger också en glimt av barnens intressen, vardag och omgivning. På teckningarna kan vi se vad de gör på sin fritid. Vi vuxna ser rummet som en plats att rymma våra hyllmetrar och bokbestånd, barnen ser rummet som en plats för upplevelse. Barnet frågar sig: Vad finns här just för mig? Detta är något vi försökt tänka på när vi nu skapar ett nytt bibliotek och där har vi stor hjälp av Teknikens hus. Det ultimata barnbiblioteket ska utgå från Barnkonventionen, Bibliotekslagen, Unescos biblioteksmanifest. Man ska utgå från barnens perspektiv och önskemål det är viktigt att lyssna på användarna. Barn ska vara delaktiga i utformningen av verksamheten och lokalerna bl.a genom att de fått rita sitt drömbibliotek och genom intervjuer. Vad är det som efterfrågas av barn jämfört med vad som finns? Barn ska vilja komma till biblioteket, det ska vara roligt att gå dit. Vi vuxna tror att vi vet hur barn vill ha det. Gå ner på barnens nivå stå på knä - för att se vad som verkligen hamnar i

13 blickfånget. I Arvidsjaur såg alla barn den stora draken som fanns på barnavdelningen, men inte förrän de vuxna gick ner på knä såg de den ordentligt. Nya barnavdelningen ska vara uppdelad i temaavdelningar. Upplägget ska vara sökbart och enkelt för alla: från katalogen - till hyllan - till boken. Avdelningarna ska inte vara hierarkiskt uppbyggda med underavdelningar eftersom barn inte tänker att vissa djur är mer betydelsefulla än andra. Vad som också är viktigt är att det finns en rörlighet i rummet och i rymden. En hemsida är enkel att ändra på, och det är bara att ta bort det som inte fungerar. Det ska finnas möjlighet till förändring i rummet, det gäller att inte bygga fast sig. Ett exempel på att förnya beståndet är att en bok som filmats och som ges ut i nyutgåva, exempelvis med omslag från filmen, får betydligt högre status än den gamla, trots att det är exakt samma bok. Vad händer i barnens värld just nu som vi kan ta in i rummet, i rymden? Vid pennan: Agneta Krohn Strömshed, Mjölkuddens bibliotek, Luleå

14 Ett bibliotek för barn - från dröm till verklighet Presentation av Rum för barn, Kulturhuset, Stockholm. Helén Gomér, utställningsproducent och Ingrid Källström, bibliotekarie Hur gör man biblioteket mer barnanpassat? Barn behöver röra på sig. Barn i olika åldrar stör varandra och då är det viktigt att dela upp ytan i olika rum. Sponsring från bl.a. Åhléns (3, 2 miljoner) gjorde projektet möjligt. Biblioteket stängde och allt revs. Ett år fick ombyggnaden ta. Ansvaret låg på en liten intern grupp, som höll i kontakterna med personalen och en barnreferensgrupp. Arkitektgrupp inkopplad, men utformningen gjordes av scenografer, ljussättare, museiarbetare. Resultatet blev: 1. Utställningsyta, för närvarande med en Alfons-utställning. 2. Småbarnsrummet för barn 0-3 år. Innanför staketet är det viktigt att vara tillsammans på golvet eller i den långa 1700-talsinspirerade soffan. Barnets känslor i centrum! En kupol att krypa in i, leksaker, pekböcker och små väskor med en bok och föremål, som inspirerar till vidare lek kring boken. Att röra sig är nödvändigt, därför en gunga. 3. Kom och läs med mig! Så vill det bruna rummet locka barn 4-7år. Eftersom de flesta barnen ännu inte kan läsa själva är bilden viktig. En karta visar vägen och bilder på väggen tipsar om innehållet i böckerna på hyllorna under. Hyllor i ett vackert ekmaterial ger ett ombonat och varmt intryck. Hyllor för böcker men också att sitta på. Ett kabinettsskåp för olika aktiviteter i böckernas värld. En spännande trappa med rum att krypa in i, klockor, som visar olika tider och naturligtvis är böcker om rymden placerade högst upp och småkrypsböcker längst ner. Att hyllorna är höga utgör inte något hinder för barn i dessa åldrar, som älskar att klättra på stegar. En trygg miljö, men ändå spännande, som inbjuder till upptäcktsfärder upp och ner. Det här är ett rum också för vuxna, men datorer behövs inte. 4. Vita rummet, som är utformat som en mandelformad piazza, är ett rum för barn 8-12 år. Genreindelat med text över hyllorna och små tittskåp, som visar vägen till böcker om kärlek, äventyr, förr i tiden m.m, m.m. Fack och skön på samma hylla och även böcker på sju olika språk. I detta rum ska man kunna försvinna, sitta gömd för sig själv, kanske inne i hyllan. 5. En magisk stämning råder i det runda rummet med stjärnhimmel. Ett rum för olika program. 6. Bildverkstad 7. Rum för matsäcken. Här finns bland annat mikro, skötbord och ett spännande akvarium med pirayor. Efter ombyggnaden strömmar små och stora till de nya rummen för barn och extra ytor för alla barnvagnar behövs! Vid pennan: Ingrid Hjortsjö, Ängelholms stadsbibliotek

Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden

Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden Bakgrund: Kulturens hus planeras för fullt i Luleå. Byggstart 1 april 2005. Planerad inflyttning i december 2006. Huset ska inrymma Stadsbiblioteket,

Läs mer

Framtidens barnbibliotek

Framtidens barnbibliotek Framtidens barnbibliotek Samtidighet Delaktighet Ömsesidighet Tankar och synpunkter från verksamma inom Kalmar läns barnbibliotek Process startad 5 oktober 2009, fortsatt 2 februari 2010 Region Kalmars

Läs mer

Metodöversikt och utvärdering

Metodöversikt och utvärdering Metodöversikt och utvärdering Workshop under ledning av kulturpedagoger med socionom och barnbibliotekarier som observatörer Ålder: år 3-6 Produkter: barnteckningar, film, sammanfattande bilder på grundval

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Sammanställning av svaren

Sammanställning av svaren Sammanställning av svaren Utvärderingsfrågor Barnboksveckorna 2009 1. Hur tycker ni att det länsövergripande samarbetet kring Barnboksveckorna har fungerat? Vad var bra? Vad var dåligt? Tanken på ett länsövergripande

Läs mer

Enkät 1; Om din läsning (7-11 år)

Enkät 1; Om din läsning (7-11 år) Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Att stimulera elevers läsintresse ett samverkansuppdrag Enkät 1; Om din läsning (7-11 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Våra idéer till ett nytt. Stadsbibliotek. av 5a, Knutbyskolan, Rinkeby

Våra idéer till ett nytt. Stadsbibliotek. av 5a, Knutbyskolan, Rinkeby Våra idéer till ett nytt Stadsbibliotek av 5a, Knutbyskolan, Rinkeby Stockholms Stadsbibliotek är för litet. Det världsberömda biblioteket vid Odenplan i Stockholm ritades av Gunnar Asplund för 80 år sedan.

Läs mer

Att skapa ett attraktivt biblioteksrum

Att skapa ett attraktivt biblioteksrum Att skapa ett attraktivt biblioteksrum Föreläsning av Petra Trobäck Fokus, Jönköpings stadsbibliotek, 2014-03-14 Allmänt Alla är välkomna, men jag kan inte kommunicera med alla för då skulle ingen lyssna.

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges

Läs mer

Jönköpings Stadsbibliotek

Jönköpings Stadsbibliotek Jönköpings Stadsbibliotek 1 Foto: Magdalena Angslycke Jönköpings stadsbibliotek invigdes 1969. Arkitekterna Jan Wallinder och Johan Hedborg ritade en vacker och funktionell byggnad, som tar vara på ljuset

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Norrbottens länsbibliotek, Detlef Barkanowitz

Norrbottens länsbibliotek, Detlef Barkanowitz PROJEKTPLAN 1 (6) Projektnamn: Kommunerna och Barnens Polarbibliotek (Polarbibblo) KomPo Del av det treåriga projektet Barnen, folkbiblioteken och de digitala bibliotekstjänsterna i lässtimulerande arbete.

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand BIBLIOTEKSPLAN 2013 Inledning/Bakgrund Läsning är nyckeln till lärande. För att kunna hantera stora mängder information i dagens föränderliga samhälle

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se HÖSTENS PROGRAM 201 3 Kävlinge bibliotek Kvarngatan 17 244 31 Kävlinge 046-73 94 72 kavlinge.bibliotek@kavlinge.se Löddeköpinge bibliotek Barsebäcksvägen 60 246 30 Löddeköpinge 046-73 95 30 loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Manual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning

Manual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning Manual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning Sammanställd av Djurens Rätt Göteborg 1 Djurens Rätt Göteborg genomförde i december 2012 en utställning på Frölunda kulturhus

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017

VERKSAMHETSPLAN 2017 VERKSAMHETSPLAN 2017 VERKSAMHETSPLAN 2017 Presentation Lilla Bruket, pedagogisk omsorg, erbjuder barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Brukets hemvist är en lokal i området Tumba

Läs mer

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Solen, pedagogisk omsorg, kommer att erbjuda barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Solens hemvist är en lokal på Domarvägen i Huddinge

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Bruket, pedagogisk omsorg, erbjuder barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Brukets hemvist är en lokal i området Tumba

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013 Lidköping kommun sammanställning biblioteksundersökning 2013 1 Sammanfattning Nya ökade möjligheter ger nya utmaningar I det stora hela är Lidköpingsborna nöjda med sitt nya bibliotek. Resultatet indikerar

Läs mer

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola 2016-05-04 Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola Avdelning Ugglan Vetlanda här växer människor och företag Innehåll Syfte mål och vision Struktur/ Arbetssätt Koppling till styrdokument

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga Barns perspektiv i den fysiska planeringen Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga mania.teimouri@kulturivast.se Upplägg Arkitekturpedagogik Metoder för dialog och delaktighet Frågor Arkitekturkonsulentens

Läs mer

Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden.

Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden. Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden. Närvarande: Bo Alsterberg, Erik Sieurin, Gun Hellander, Karin Wikström, Britt-Lis Holmström, Ulrika Blomkvist, Anneli Nilsson, Kristian

Läs mer

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S)

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S) MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Kommunikation och områdesarbete 2012-04-18 Referens Lena Hellström Dag och tid Onsdag den 18april 2012 Plats Närvarande Alby bibliotek Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

2010-06-23. Foto; Lennart Krafve 2010-2014. Biblioteksplan för Vaggeryds kommun. Kultur Information Utbildning

2010-06-23. Foto; Lennart Krafve 2010-2014. Biblioteksplan för Vaggeryds kommun. Kultur Information Utbildning 2010-06-23 Foto; Lennart Krafve 2010-2014 Biblioteksplan för Vaggeryds kommun Kultur Information Utbildning Innehållsförteckning Ordförandes tankar..s.3 Vision.s.4 Uppdraget,,,s.5 Biblioteksverksamheten

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Vad är inte delaktighet?

Vad är inte delaktighet? Vad är delaktighet? Vad är inte delaktighet? Inte sedd och hörd Utanförskap Uteslutning Ej kunna påverka beslut som står fast Ej bli lyssnad på Stängt ej öppet för dialog Vad är inte delaktighet? Undanhållas

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Dagen handlade om våra minsta biblioteksanvändare, bebisarna, och fokus för dagen var frågor som -Hur kommer jag igång med aktiviteter på biblioteket för bebisar?

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Jenny Sundström Experimentellt arbete

Jenny Sundström Experimentellt arbete Nu är ytterligare en kurs på väg att avslutas och det är dags att åter igen försöka samla ihop sina tankar och arbetsprocess till någon begriplig text. Jag hoppas att med denna portfölj kunna ge er läsare

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 Kampanjplan 1 (5) Kampanjens namn: Barnboksveckor 2015 Upprättad av: Planeringsgruppen Datum: 2015-04-29 Uppdaterad (datum): 2015-05-11 Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 1. Bakgrund och syfte Biblioteken

Läs mer

Design your story. microsoft. jobbet är i huvudsak något man gör, inte en plats man går till.

Design your story. microsoft. jobbet är i huvudsak något man gör, inte en plats man går till. Design your story microsoft jobbet är i huvudsak något man gör, inte en plats man går till. 1 SITTPLATSER En arbetsplats på Microsoft är ett ställe där man kan utföra sitt arbete. Företaget har gått från

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 www.teatertre.se / 08-669 00 60 Peka Trumma Dansa är en rytmisk, rörlig och rolig föreställning för de yngsta, fritt efter

Läs mer

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll. Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Samt fjärilslarver till våren

Samt fjärilslarver till våren Grovplanering för Trulleskogen hösten 2010 Våra gemensamma mål för Äsperöds fritidsverksamhet och som vi fokuserar på denna höst utifrån vår arbetsplan är: Delaktighet Vi vill utveckla barnens medvetenhet

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 Vi som arbetar på Forellen är; Kristina Lindqvist Taban Hama Saeed Elisabet Hammare Mariam Hammoud 35h/v Barngruppen består just nu av 11 barn. Det finns

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Patientenkät Väntrumsmilj

Patientenkät Väntrumsmilj Patientenkät Väntrumsmilj 1. I vilket väntrum sitter du? 1. I vilket väntrum sitter du? n A. Sunderby sjukhus 79 100 100 100 179 100 B. Kalix vårdcentral 0 0 0 0 0 0 C. Hortlax vårdcentral 0 0 0 0 0 0

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Vi gör alla våra val i livet. En upptäckt lockar fram en annan och snart uppstår ett mönster som vi tidigare inte varit medvetna om. Så var det för oss. Vi var intresserade

Läs mer