Regional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation"

Transkript

1 Sida 1 av 11 Regional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation Kommunalråd Yvonne Stålnacke inleder konferensen. Hon tycker att det är bra att hälsoläget i Sverige och länet förbättras totalt sett, men oroväckande att skillnaderna i hälsa ökar mer och mer. - Hur kan vi leva upp till att skapa samhälleliga förutsättningar för en hälsa på lika villkor för hela befolkningen? En god hälsa får samhället att växa och bidrar till hållbar utveckling. Den utveckling vi vill ha påverkas av politiska beslut. Det kan många gånger vara svårt för politiker att fatta långsiktiga beslut, exempelvis för att investeringen vi gör nu inte syns förrän jag har slutat som politiker. Men vi behöver bestämma oss för om vi ska släcka bränder eller tänka långsiktigt. - Det händer mycket i landet som vi kan dra lärdom av, nya sätt att tänka. Vi behöver ompröva det vi gör gör vi rätt saker? Vi ska ta vara på den kompetens som finns i länet kring att göra socioekonomiska beräkningar. Jämlik hälsa en etisk fråga med samhällsekonomisk potential Johan Jonsson är både moderator och föreläsare under konferensen. Han har arbetat med välfärd som folkhälsochef i Västra Götaland och andra sammanhang. I sitt seminarium Jämlik hälsa en etisk fråga med samhällsekonomisk potential talar han om att förena olika ekonomiska och politiska villkor och använda samverkan.

2 Sida 2 av 11 - En viktig förutsättning är att tänka runt hörnet, längre än till nästa val. - Hälsan förbättras men skillnaderna mellan olika grupper ökar, det kallas den svenska paradoxen. Ofta använder man sig av medelvärde när hälsan beskrivs och tänker det blir ju bättre. Tänk på hur spridningen ser ut och fråga efter det det gäller både politiker och tjänstemän. - I Göteborg finns ungdomar som inte ser lagar som något att bry sig om. Det finns områden där ambulans inte åker in utan poliseskort, vilket har lett till dödsfall. Detta är en konsekvens av skillnader som finns i staden. Ett envist arbete behövs för att bromsa utvecklingen. - Professorn Denny Vågerö som var med i Marmotkomissionen har kallat skillnaderna för orättfärdiga. Det är ett starkt uttryck för att komma från en forskare. Orättfärdigt är det för att vi inte använder förutsättningar på rätt sätt. Att vi skapar skillnader i hälsa. Medellivslängd För 25 år sedan levde kvinnor med lång utbildning 2,5 år längre än kvinnor med kort utbildning. Idag är skillnaden 5 år. Medellivslängden har ökat i alla grupper utom bland kvinnor med kort utbildning. I en jämförelse mellan olika bostadsområden i Göteborg är skillnaderna i genomsnittlig återstående medellivslängd upp till 9 år. - Investeringar i bankvärlden i jämförelse med den kända kostnaden det skulle innebära att utrota fattigdomen globalt visar vad som anses viktigt av de ekologiska, ekonomiska och sociala benen.

3 Sida 3 av 11 Johan Jonsson har lett framtagandet av en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland, där det bor 1,6 miljoner människor. - Sverige fick som alla andra länder en uppmaning från WHO att använda sig av Marmotkommissisonens rapport och starta ett arbete. Många länder har gjort det, som Danmark och Norge. Men inte i Sverige. Det har lett till Malmökommissionens arbete, Östgötakommissionen som pågår och vårt arbete i Västra Götaland. - Det är ett problem att vilja saknas från regeringen när kommuner, landsting och regioner jobbar med välfärd och jämlik hälsa. - Vårt arbete i Västra Götaland började i praktiken. Vi träffade många inom hälsa och sjukvård, arbetsförmedlingen, facken, föreningar och andra och de hade mängde av vilja och förslag. Det som kom fram var sådant som även kommit fram i kommissioner som jobbar för jämlik hälsa, exempelvis i Malmö. Det kommer att gälla för Norrbotten också. Ni kan använda er av den forskning som andra tagit fram. Arbetslöshet dödar - Arbetslöshet är en viktig orsak till ohälsa och ohälsa är förstås en viktig orsak till död. Arbete ger en uppgift, vilket är bra, men det sociala som ett arbete för med sig är viktigare. Både på och utanför arbetsplatsen. - Att inte ha bra utbildning leder till arbetslöshet. Arbetslöshet leder till att man har det svårt socioekonomiskt. Att ha det svårt socioekonomiskt leder till ohälsa. Ohälsa leder till för tidig död. Utbildning är därför mycket viktigt. Det här är the causes of the causes. Johan Jonsson beskriver en matris med tre block, barn och unga, arbetsmarknaden och äldre. Genom de tre blocken flödar två pilar: levnadsvanor och livslångt lärande.

4 Sida 4 av 11 Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utsorteringsmekanism Erik Nilsson är chef för utvecklingsavdelningen på Skolverket och tidigare utbildningschef i Botkyrka samt skolborgarråd i Stockholm. Med erfarenhet som både politiker och tjänsteman i bagaget föreläser han under rubriken Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utsorteringsmekanism. Hans seminarium har tre avsnitt: Sambandet mellan skolframgång och ett gott liv Mekanismer bakom klasstrukturer Vad vi måste hålla koll på för att skolan och förskolan inte ska bli en utsorteringsmekanism Samband mellan skolframgång och ett gott liv Ju lägre genomsnittliga betyg en grupp har, desto högre andel missbruk av alkohol och droger och kriminalitet förekommer. Statistiken visar stora skillnader. Bland gruppen män med höga betyg är 0,6 procent inblandade i kriminalitet. Bland gruppen män med låga betyg är andelen 12,5 procent. Samma mönster finns för självupplevd hälsa. Bland lågutbildade kvinnor uppger 60 procent att de mår bra medan andelen av de högutbildade kvinnorna som uppger sig må bra är 80 procent. - Man brukar säga att man måste må bra för att lyckas i skolan. Jag menar att man måste lyckas i skolan för att må bra. Utan skolan blir barn senare maktlösa i samhället. Det är en stor skyddsfaktor att klara skolan. - Tidigare fängelsechefen Ann-Britt Grünewald har visat att en stor andel av de intagna på Österåkeranstalten har grava läs- och skrivsvårigheter. Barn som kommer från fosterhem och från andra trasiga omständigheter och går gymnasiet klarar sig bra. Att klara skolan fungerar som en skyddsfaktor.

5 Sida 5 av 11 Mekanismer bakom klasstrukturer En pedagogisk förskola är viktig för barnens senare utbildning. Sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas resultat är mycket tydlig. Men det finns lärare som har bra sätt att hjälpa eleverna förbi de socioekonomiska förutsättningarna. Vad kan man lära sig av de skolor och klasser som arbetar bra? Hur gör de för att lyckas? Gör vi inget så lyckas de som har goda förutsättningar i alla fall. Förskolan är betydelsefull för de som inte har så mycket hemifrån. Kvalitet i skolan har avgörande betydelse. Språk nyckeln till utbildning Så utbildning är nyckeln till hälsa. Men vad är nyckeln till utbildning? Erik Nilsson menar att det är språk. - Språk är kunskapsinhämtning. Det är att kommunicera med andra. Språk är makt och maktresurser, att förstå nyheter och tidningar, att kunna uttrycka önskningar och så vidare. Och språk är en av de starkaste bärarna av det sociala arvet. Rikt språk avgör studieresultaten En elevs möjlighet till lärande beror inte på vilket språk hen talar, utan hur rikt det språket är. Det handlar om språkligt kapital och språklig valuta. Det är alltså kopplat till bakgrund och socioekonomisk miljö. Regeln om språkligt kapital gäller för alla i Sverige, nya som gamla svenskar från storstad och bruksorter. Invandrarbarn med rik språkbakgrund kommer ikapp barn med bakgrund i motsvarande socioekonomiska grupp inom några år. Invandrarbarn växlar in den valuta de har i den nya valutan svenska språket. Förskolan och skolan har två utmaningar: 1. Flerspråkigas språkliga kapital 2. Att alla barn får tillräckligt språkligt kapital oavsett bakgrund Erik Nilssons faktorer för att undvika misslyckande: 1. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Där är kundnöjdhet inte ett bra mått. 2. Kompetensfördelning barn med störst behov ska möta de duktigaste lärarna. 3. Förskolans pedagogiska innehåll. 4. Uppmärksamma tidigt elever med hög frånvaro. 5. Läsinlärningen. 6. Mottagande och undervisning av nyanlända elever. 7. Kompetensstöd till lärare för undervisning av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Så mycket inkluderande lösningar som möjligt. Att flytta undan elever slår ut dem. 8. Särskolan ska bli mindre sär och mer skola. 9. Starkt fokus på ungdomar utanför de nationella gymnasieprogrammen procent går inte vanligt gymnasium. Systematiskt kvalitetsarbete är vägen! I Botkyrka har man sett att det skiljer i språkutveckling beroende på vilken förskola barnen går på. Att gå i vilken förskola som helst är bättre än att inte gå i förskola alls, men allra bäst är att gå i en förskola med bra kvalitet.

6 Sida 6 av 11 Kund- och marknadsmekanismer är inte bra när det gäller att mäta kvalitet i skolan. De mest utsatta områdena får minst klagomål. Elever med hög frånvaro behöver inte alltid ha det på grund av sina hemförhållanden. Det kan också bero på det skolan gör. Att kolla sjukfrånvaron är också viktigt. Erik avslutar med att modersmålsundervisning för invandrarbarn stöttar lärandet på det nya språket, om modersmålslärarna får stöd. Och om modersmålet är det starkaste språket barnet har.

7 Sida 7 av 11 Att skapa utrymme för investeringar så gör vi i Norrköping Louise Källbom är temaledare för sociala investeringar på SKL och nationalekonom i Norrköpings kommun. Hon föreläser om hur Norrköping skapar utrymme för sociala investeringar. Personlig balansräkning Mellan åldern 0 till 18 år kostar jag i genomsnitt 3 miljoner kronor för samhället. Mellan 18 och 65 år producerar jag och innebär en vinst för samhället. Vid 53 års ålder når jag break even och har betalat igen mina 3 miljoner. Efter pensionen vid 65 år blir jag återigen en kostnad för samhället i och med pensionsutbetalningarna. Norrköping har en social investeringsfond på 40 miljoner kronor. Varför valde Norrköping att starta en fond? - Vi ville bryta negativa händelseförlopp tidigt och arbeta förebyggande. Fonden startade 2010 och idag ligger 33,5 miljoner kronor ute i totalt fem olika insatser. - Vi ställer krav på investeringen att den ska ha effekt på arbetslösheten, innebära samverkan och att den ska ge både ekonomiska och mänskliga vinster. Fondens styrgrupp leds av ekonomidirektören som är ordförande. Den består även av fem förvaltningschefer, folkhälsocontroller och Louise. Styrgruppen diskuterar den projektidé som lyfts fram. Om styrgruppen anser att det är ett bra projekt så får det utarbetas ett projektförslag. Det är förvaltningschefen där pengarna ska räknas hem som skriver under själva ansökan. När projektansökan är klar skickas den till SKL där ett forskarnätverk genom Psynk-projektet ger ett utlåtande. Styrgruppen ger förslag och beslut fattas av kommunstyrelsen. Norrköpings fem insatser

8 Sida 8 av Skolfam 2. Alla barn i skolan Målet är att minska ogiltig frånvaro. Än så länge är frånvaron halverad. 3. Servicetrainee 30 personer med invandrarbakgrund och ekonomiskt bistånd matchas mot passande jobb inom kommunen och anställs under ett år. 4. Center för ungdomar med neuropsykiatrisk funktionshindersproblematik - Målet är en fungerande skolgång, sysselsättning och fritid. 5. Solid återkomst Målet är att minska återfall i missbruk och kriminalitet. Unga Kris bidrar med kontaktmannaskap 7 dagar i veckan. Det krävs inte mycket för att nå break even här, eftersom vårddagarna är många och dyra. Nytt med Norrköpings fond 1. Långsiktighet. Pengarna finns centralt och det finns inget politiskt beroende. 2. Samverkan. Ingen har tjing på pengarna, alla förvaltningar och andra kan söka pengar och göra saker. Det är inte politiskt styrt, beslut om insatserna går inte genom de politiska nämnderna. 3. Utvärdering. Vi tittar inte på om vi har hållit budget utan vilken effekt insatsen har gett. Återföringsmodellen Pengarna som tagits ur fonden ska betalas tillbaka av förvaltningarna. Om ett projekt inte ger effekt ligger risken i fonden. Om återbetalningen inte kan ske kommer fonden att urholkas. I Örebro har risken lagts på förvaltningarna, det vill säga, pengarna ska betalas tillbaka oavsett resultat.

9 Sida 9 av 11 Styrning och ledning för sociala investeringar Tomas Bokström är temaansvarig för sociala investeringar och tidiga insatser och verksam i Psynk (psykisk hälsa barn och unga) på SKL. Han föreläser om hur SKL jobbar med sociala investeringar och Psynk. Psynk handlar om synkronisering av olika instanser och koordinering av verksamheter för att tidigt hjälpa barn och unga i behov av sammansatt stöd. Det är en överenskommelse, inte en fond. Tidiga insatser är en grundtanke och arbetet får gärna göras på förskolan. Kriterier för social investering: 1. Tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och göras TIDIGT i ålder och process 2. Förhåller sig till business as usual och implicerar ineffektiviteter i ordinarie verksamhet 3. Manual som omfattar innehåll, omfattning, kriterier för programtrohet, processmått och förväntad effekt 4. Samband mellan kort- och långsiktiga effekter vetenskapliga studier och forskning krävs. Steg i arbetet med tidiga insatser Vänta inte! Säger Tomas. Börja med en behovsanalys och red ut vilka aktörer som berörs. Involvera dem. Fundera över hur samverkan kommer att funka. Gruppen ska nå enighet om problemet och ambitionsnivån. Insatsbudgeten är gemensam. Identifiera och beskriv insatsen med frisk- och riskfaktorer. Prioritera och besluta om insatsen. När vi implementerar ska vi säkerställa goda förutsättningar för genomförandet. En god förutsättning är om den som arbetar i verksamheten kan säga jag gör det i mitt dagliga arbete. Kontrollera hur gamla insatser funkar och ta bort, ersätt eller gör om dem.

10 Sida 10 av 11 Mänskliga vinster viktigare än ekonomiska Till skillnad från Norrköpings modell är de mänskliga vinsterna viktigare än de ekonomiska i Psynk och insatser får därför fortsätta även om de leder till ekonomisk förlust men med mänskliga vinster. Av den anledningen följs inte ekonomin upp lika strikt. Kostnader för den ojämlika hälsan i Norrbotten så här går vi vidare Johan Johansson knyter ihop konferensen med ett avslutande avsnitt. Med hjälp av länets politiker vill han lyfta frågan om att gå vidare med den kunskap som nu finns. Han börjar med att berätta om läget i Europa. OXFAMs senaste rapport visar att den pågående ekonomiska krisen i Europa kommer att skapa 25 miljoner nya fattiga. Spännvidden mellan rik och fattig kommer också att öka. Orsakerna är både den ekonomiska krisen och den åtstramningspolitik som är förd till följd av krisen. - En viss tillnyktring kan ses i bankväsendet personer dör i landet av orättfärdig ohälsa. I Västra Götaland har de räknat ut vad den ojämlika hälsan kostar, det vill säga om alla skulle ha lika förutsättningar idag går 0,5 % i tillväxt förlorad varje år. - Alla måste ha samma förutsättningar att göra goda val. Mellan 25 och 30 procent av vårdens resurser används till att bota, lindra och vårda de som inte skulle ha varit sjuka om de haft bättre förutsättningar. Sociala myndigheter skulle spara in 20 procent av sina socialbidragspengar om det fanns goda förutsättningar för alla. - Beräkningarna som Västra Götaland gjort är ganska allmängiltiga. Exempelvis har samma modell använts i Malmö. Ni kan själva bedöma hur det ser ut hos er. Har ni en högre eller lägre andel med kort utbildning så påverkas resultatet i negativ eller i mer positiv riktning. - Arbete handlar om att tänka långsiktigt och vara uthållig. Det handlar om strukturer. Eldsjälar och projekt ersätter inte strukturer. Utan den politiska kraften står vi oss slätt. Det är viktigt att ha med forskare i arbetet och värdera det vi gör, vad som är framgångsrikt och vad som är mindre framgångsrikt. Uppföljning är viktigt. Johan avslutar med tankar från Olle Lundberg, professor, som arbetar på CHESS på Karolinska institutet. Om vi ska bryta trenden mot ökade hälsoskillnader måste vi göra många små förändringar och förbättringar. Då krävs modet att fråga inte bara vad vi gör bra, utan vad vi gör som har motsatt effekt, vad vi gör för lite av och vad vi kan lära av andra. Summering av politikers tankar om dagen och hur de ska fortsätta Johan efterlyste reflektioner från de närvarande politikerna och Yvonne Stålnacke, kommunalråd i Luleå inledde: - Vi ska fortsätta jobba med våra program och vår översiktsplan, där trygghet finns med. Vi behöver också modiga politiker som vågar tänka längre än till nästa val.

11 Sida 11 av 11 Politikerna från Luleå, Piteå, och Haparanda och Älvsbyns kommuner samt Norrbottens läns landsting gav synpunkter. Det handlar mycket om att använda den kunskap som redan finns, att göra istället för att prata. För vissa var kunskaperna kring medellivslängd, det centrala i utbildning och hälsoriskerna med arbetslöshet nya kunskaper att ta med sig hem. Flera tog också upp fritidens roll i hälsan. Avslutning med Yvonne Stålnacke - Balansräkningen som visar vad samhället förlorar och tjänar på oss ska se bättre ut för fler människor. Det jag tar med mig är förskolan. Vi i Luleå ska titta mer på vad vi gör i förskolan. Vi behöver även se hur vi arbetar långsiktigt. När det gäller pengar kommer påsen inte att bli större, fördelningen måste ändras.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket. Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Social investeringsfond i Norrköping 33,8 mkr (nu 6 ytterligare) Total politisk enighet Uppdrag till kommunstyrelsen kontor Ekonomidirektör sammankallande Varför

Läs mer

Sociala investeringar

Sociala investeringar Sociala investeringar För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Samordningsförbunden Västmanlands konferens i Västerås 1/10 2012 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Disposition Om Psynk psykisk hälsa

Läs mer

Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012

Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012 Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012 Disposition Fredrik om behovet av nytänkande kring finansiering

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Riktlinje 2010-12-15 Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond KS-605/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 15 december 2012. Syftet med den sociala investeringsfonden är att

Läs mer

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond RIKTLINJER för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond... 15 december 2010 Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Beslutade av kommunstyrelsen den 15

Läs mer

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V). SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap

Läs mer

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor

Läs mer

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO 1, ska belysa hälsoläget

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Solid Återkomst. Delrapport 2. Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS

Solid Återkomst. Delrapport 2. Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS Solid Återkomst Delrapport 2 Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS Projektgrupp/styrgrupp: Anneli Englund, samordnare socialkontoret ungdomsenheten Stefan Björklund, ordförande KRIS

Läs mer

Dokumentation: Ett gott liv fo r alla, utbildning fo r kommunfullma ktige

Dokumentation: Ett gott liv fo r alla, utbildning fo r kommunfullma ktige Dokumentation: Ett gott liv fo r alla, utbildning fo r kommunfullma ktige 2015-08-28 Sunderby folkhögskola Anna Lindh Wikblad Vision Luleå 2050 Anna leder samhällsutvecklingskontoret, som är ett stöd för

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning har effekter!

Studie- och yrkesvägledning har effekter! Studie- och yrkesvägledning har effekter! Storbritannien forskning kring insatser f ökad vägledning Resultat: I kombination med andra elevvårdande insatser mycket effektivt för elever som riskerar att

Läs mer

Mål, metoder och resultat hur kan regioner verka för bättre psykisk hälsa hos barn och unga?

Mål, metoder och resultat hur kan regioner verka för bättre psykisk hälsa hos barn och unga? Mål, metoder och resultat hur kan regioner verka för bättre psykisk hälsa hos barn och unga? Reglab 21 oktober 2015 Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se Agenda 1. Om Psynk och UPH 2. Generella erfarenheter

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer

Läs mer

2015-10-02. Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond

2015-10-02. Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-10-02 Socialnämnden Dnr Son 2015/264, Kst 2015/176 Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Sociala investeringar. - en ljusnande framtid är svår

Sociala investeringar. - en ljusnande framtid är svår Sociala investeringar - en ljusnande framtid är svår Sammanfattning av seminarium Almedalen, Fredag 3 juli 2015 Varför är det viktigt med sociala investeringar? Det har aldrig tidigare funnits så mycket

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Maria Haglund, Kumla kommun Gunnel Gustavsson, Laxå kommun

Maria Haglund, Kumla kommun Gunnel Gustavsson, Laxå kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) 2010-05-26 Plats och tid Kommunhuset, Laxå kl. 13.30-16.10 Ledamöter Ersättare Ordförande Annica Eriksson, Kumla kommun Tommy Holmqvist, Laxå kommun Magnus Andersson, Hallsbergs

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Carina Hjertonsson, sekreterare Arne Karlsson, vård- och fält Anna Aspås, vård- och fält Jenny Thelander, vård-och fält

Carina Hjertonsson, sekreterare Arne Karlsson, vård- och fält Anna Aspås, vård- och fält Jenny Thelander, vård-och fält Plats och tid Kommunalhuset, Ljungarummet, torsdagen den 16 maj 2013 klockan 13.15 16.00 1 Beslutande Närvarande Stefan Gustafsson, ordförande Anders Åberg, socialchef Therese Rostedt, folkhälsoplanerare

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Verksamhetsinriktning Part 2012-2014 Helsingborg/Landskrona December 2011 Samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, utvecklingsnämndens

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

www.skolutveckling.se Nordisk konferens i Nynäshamn Kvalitet i vuxnas lärande 2008-05 -14

www.skolutveckling.se Nordisk konferens i Nynäshamn Kvalitet i vuxnas lärande 2008-05 -14 Nordisk konferens i Nynäshamn Kvalitet i vuxnas lärande 2008-05 -14 Jag vet inte vad god kvalitet är, men jag känner igen den när jag ser den Citat ur stödmaterialet: Att granska och förbättra Kvalitet

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Ett nytt sätt att styra och leda

Ett nytt sätt att styra och leda Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Ett prioriterat delmål för den svenska alkoholpolitiken ALKOHOLFRIA ARBETSPLATSER

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer