Regional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation

Transkript

1 Sida 1 av 11 Regional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation Kommunalråd Yvonne Stålnacke inleder konferensen. Hon tycker att det är bra att hälsoläget i Sverige och länet förbättras totalt sett, men oroväckande att skillnaderna i hälsa ökar mer och mer. - Hur kan vi leva upp till att skapa samhälleliga förutsättningar för en hälsa på lika villkor för hela befolkningen? En god hälsa får samhället att växa och bidrar till hållbar utveckling. Den utveckling vi vill ha påverkas av politiska beslut. Det kan många gånger vara svårt för politiker att fatta långsiktiga beslut, exempelvis för att investeringen vi gör nu inte syns förrän jag har slutat som politiker. Men vi behöver bestämma oss för om vi ska släcka bränder eller tänka långsiktigt. - Det händer mycket i landet som vi kan dra lärdom av, nya sätt att tänka. Vi behöver ompröva det vi gör gör vi rätt saker? Vi ska ta vara på den kompetens som finns i länet kring att göra socioekonomiska beräkningar. Jämlik hälsa en etisk fråga med samhällsekonomisk potential Johan Jonsson är både moderator och föreläsare under konferensen. Han har arbetat med välfärd som folkhälsochef i Västra Götaland och andra sammanhang. I sitt seminarium Jämlik hälsa en etisk fråga med samhällsekonomisk potential talar han om att förena olika ekonomiska och politiska villkor och använda samverkan.

2 Sida 2 av 11 - En viktig förutsättning är att tänka runt hörnet, längre än till nästa val. - Hälsan förbättras men skillnaderna mellan olika grupper ökar, det kallas den svenska paradoxen. Ofta använder man sig av medelvärde när hälsan beskrivs och tänker det blir ju bättre. Tänk på hur spridningen ser ut och fråga efter det det gäller både politiker och tjänstemän. - I Göteborg finns ungdomar som inte ser lagar som något att bry sig om. Det finns områden där ambulans inte åker in utan poliseskort, vilket har lett till dödsfall. Detta är en konsekvens av skillnader som finns i staden. Ett envist arbete behövs för att bromsa utvecklingen. - Professorn Denny Vågerö som var med i Marmotkomissionen har kallat skillnaderna för orättfärdiga. Det är ett starkt uttryck för att komma från en forskare. Orättfärdigt är det för att vi inte använder förutsättningar på rätt sätt. Att vi skapar skillnader i hälsa. Medellivslängd För 25 år sedan levde kvinnor med lång utbildning 2,5 år längre än kvinnor med kort utbildning. Idag är skillnaden 5 år. Medellivslängden har ökat i alla grupper utom bland kvinnor med kort utbildning. I en jämförelse mellan olika bostadsområden i Göteborg är skillnaderna i genomsnittlig återstående medellivslängd upp till 9 år. - Investeringar i bankvärlden i jämförelse med den kända kostnaden det skulle innebära att utrota fattigdomen globalt visar vad som anses viktigt av de ekologiska, ekonomiska och sociala benen.

3 Sida 3 av 11 Johan Jonsson har lett framtagandet av en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland, där det bor 1,6 miljoner människor. - Sverige fick som alla andra länder en uppmaning från WHO att använda sig av Marmotkommissisonens rapport och starta ett arbete. Många länder har gjort det, som Danmark och Norge. Men inte i Sverige. Det har lett till Malmökommissionens arbete, Östgötakommissionen som pågår och vårt arbete i Västra Götaland. - Det är ett problem att vilja saknas från regeringen när kommuner, landsting och regioner jobbar med välfärd och jämlik hälsa. - Vårt arbete i Västra Götaland började i praktiken. Vi träffade många inom hälsa och sjukvård, arbetsförmedlingen, facken, föreningar och andra och de hade mängde av vilja och förslag. Det som kom fram var sådant som även kommit fram i kommissioner som jobbar för jämlik hälsa, exempelvis i Malmö. Det kommer att gälla för Norrbotten också. Ni kan använda er av den forskning som andra tagit fram. Arbetslöshet dödar - Arbetslöshet är en viktig orsak till ohälsa och ohälsa är förstås en viktig orsak till död. Arbete ger en uppgift, vilket är bra, men det sociala som ett arbete för med sig är viktigare. Både på och utanför arbetsplatsen. - Att inte ha bra utbildning leder till arbetslöshet. Arbetslöshet leder till att man har det svårt socioekonomiskt. Att ha det svårt socioekonomiskt leder till ohälsa. Ohälsa leder till för tidig död. Utbildning är därför mycket viktigt. Det här är the causes of the causes. Johan Jonsson beskriver en matris med tre block, barn och unga, arbetsmarknaden och äldre. Genom de tre blocken flödar två pilar: levnadsvanor och livslångt lärande.

4 Sida 4 av 11 Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utsorteringsmekanism Erik Nilsson är chef för utvecklingsavdelningen på Skolverket och tidigare utbildningschef i Botkyrka samt skolborgarråd i Stockholm. Med erfarenhet som både politiker och tjänsteman i bagaget föreläser han under rubriken Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utsorteringsmekanism. Hans seminarium har tre avsnitt: Sambandet mellan skolframgång och ett gott liv Mekanismer bakom klasstrukturer Vad vi måste hålla koll på för att skolan och förskolan inte ska bli en utsorteringsmekanism Samband mellan skolframgång och ett gott liv Ju lägre genomsnittliga betyg en grupp har, desto högre andel missbruk av alkohol och droger och kriminalitet förekommer. Statistiken visar stora skillnader. Bland gruppen män med höga betyg är 0,6 procent inblandade i kriminalitet. Bland gruppen män med låga betyg är andelen 12,5 procent. Samma mönster finns för självupplevd hälsa. Bland lågutbildade kvinnor uppger 60 procent att de mår bra medan andelen av de högutbildade kvinnorna som uppger sig må bra är 80 procent. - Man brukar säga att man måste må bra för att lyckas i skolan. Jag menar att man måste lyckas i skolan för att må bra. Utan skolan blir barn senare maktlösa i samhället. Det är en stor skyddsfaktor att klara skolan. - Tidigare fängelsechefen Ann-Britt Grünewald har visat att en stor andel av de intagna på Österåkeranstalten har grava läs- och skrivsvårigheter. Barn som kommer från fosterhem och från andra trasiga omständigheter och går gymnasiet klarar sig bra. Att klara skolan fungerar som en skyddsfaktor.

5 Sida 5 av 11 Mekanismer bakom klasstrukturer En pedagogisk förskola är viktig för barnens senare utbildning. Sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas resultat är mycket tydlig. Men det finns lärare som har bra sätt att hjälpa eleverna förbi de socioekonomiska förutsättningarna. Vad kan man lära sig av de skolor och klasser som arbetar bra? Hur gör de för att lyckas? Gör vi inget så lyckas de som har goda förutsättningar i alla fall. Förskolan är betydelsefull för de som inte har så mycket hemifrån. Kvalitet i skolan har avgörande betydelse. Språk nyckeln till utbildning Så utbildning är nyckeln till hälsa. Men vad är nyckeln till utbildning? Erik Nilsson menar att det är språk. - Språk är kunskapsinhämtning. Det är att kommunicera med andra. Språk är makt och maktresurser, att förstå nyheter och tidningar, att kunna uttrycka önskningar och så vidare. Och språk är en av de starkaste bärarna av det sociala arvet. Rikt språk avgör studieresultaten En elevs möjlighet till lärande beror inte på vilket språk hen talar, utan hur rikt det språket är. Det handlar om språkligt kapital och språklig valuta. Det är alltså kopplat till bakgrund och socioekonomisk miljö. Regeln om språkligt kapital gäller för alla i Sverige, nya som gamla svenskar från storstad och bruksorter. Invandrarbarn med rik språkbakgrund kommer ikapp barn med bakgrund i motsvarande socioekonomiska grupp inom några år. Invandrarbarn växlar in den valuta de har i den nya valutan svenska språket. Förskolan och skolan har två utmaningar: 1. Flerspråkigas språkliga kapital 2. Att alla barn får tillräckligt språkligt kapital oavsett bakgrund Erik Nilssons faktorer för att undvika misslyckande: 1. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Där är kundnöjdhet inte ett bra mått. 2. Kompetensfördelning barn med störst behov ska möta de duktigaste lärarna. 3. Förskolans pedagogiska innehåll. 4. Uppmärksamma tidigt elever med hög frånvaro. 5. Läsinlärningen. 6. Mottagande och undervisning av nyanlända elever. 7. Kompetensstöd till lärare för undervisning av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Så mycket inkluderande lösningar som möjligt. Att flytta undan elever slår ut dem. 8. Särskolan ska bli mindre sär och mer skola. 9. Starkt fokus på ungdomar utanför de nationella gymnasieprogrammen procent går inte vanligt gymnasium. Systematiskt kvalitetsarbete är vägen! I Botkyrka har man sett att det skiljer i språkutveckling beroende på vilken förskola barnen går på. Att gå i vilken förskola som helst är bättre än att inte gå i förskola alls, men allra bäst är att gå i en förskola med bra kvalitet.

6 Sida 6 av 11 Kund- och marknadsmekanismer är inte bra när det gäller att mäta kvalitet i skolan. De mest utsatta områdena får minst klagomål. Elever med hög frånvaro behöver inte alltid ha det på grund av sina hemförhållanden. Det kan också bero på det skolan gör. Att kolla sjukfrånvaron är också viktigt. Erik avslutar med att modersmålsundervisning för invandrarbarn stöttar lärandet på det nya språket, om modersmålslärarna får stöd. Och om modersmålet är det starkaste språket barnet har.

7 Sida 7 av 11 Att skapa utrymme för investeringar så gör vi i Norrköping Louise Källbom är temaledare för sociala investeringar på SKL och nationalekonom i Norrköpings kommun. Hon föreläser om hur Norrköping skapar utrymme för sociala investeringar. Personlig balansräkning Mellan åldern 0 till 18 år kostar jag i genomsnitt 3 miljoner kronor för samhället. Mellan 18 och 65 år producerar jag och innebär en vinst för samhället. Vid 53 års ålder når jag break even och har betalat igen mina 3 miljoner. Efter pensionen vid 65 år blir jag återigen en kostnad för samhället i och med pensionsutbetalningarna. Norrköping har en social investeringsfond på 40 miljoner kronor. Varför valde Norrköping att starta en fond? - Vi ville bryta negativa händelseförlopp tidigt och arbeta förebyggande. Fonden startade 2010 och idag ligger 33,5 miljoner kronor ute i totalt fem olika insatser. - Vi ställer krav på investeringen att den ska ha effekt på arbetslösheten, innebära samverkan och att den ska ge både ekonomiska och mänskliga vinster. Fondens styrgrupp leds av ekonomidirektören som är ordförande. Den består även av fem förvaltningschefer, folkhälsocontroller och Louise. Styrgruppen diskuterar den projektidé som lyfts fram. Om styrgruppen anser att det är ett bra projekt så får det utarbetas ett projektförslag. Det är förvaltningschefen där pengarna ska räknas hem som skriver under själva ansökan. När projektansökan är klar skickas den till SKL där ett forskarnätverk genom Psynk-projektet ger ett utlåtande. Styrgruppen ger förslag och beslut fattas av kommunstyrelsen. Norrköpings fem insatser

8 Sida 8 av Skolfam 2. Alla barn i skolan Målet är att minska ogiltig frånvaro. Än så länge är frånvaron halverad. 3. Servicetrainee 30 personer med invandrarbakgrund och ekonomiskt bistånd matchas mot passande jobb inom kommunen och anställs under ett år. 4. Center för ungdomar med neuropsykiatrisk funktionshindersproblematik - Målet är en fungerande skolgång, sysselsättning och fritid. 5. Solid återkomst Målet är att minska återfall i missbruk och kriminalitet. Unga Kris bidrar med kontaktmannaskap 7 dagar i veckan. Det krävs inte mycket för att nå break even här, eftersom vårddagarna är många och dyra. Nytt med Norrköpings fond 1. Långsiktighet. Pengarna finns centralt och det finns inget politiskt beroende. 2. Samverkan. Ingen har tjing på pengarna, alla förvaltningar och andra kan söka pengar och göra saker. Det är inte politiskt styrt, beslut om insatserna går inte genom de politiska nämnderna. 3. Utvärdering. Vi tittar inte på om vi har hållit budget utan vilken effekt insatsen har gett. Återföringsmodellen Pengarna som tagits ur fonden ska betalas tillbaka av förvaltningarna. Om ett projekt inte ger effekt ligger risken i fonden. Om återbetalningen inte kan ske kommer fonden att urholkas. I Örebro har risken lagts på förvaltningarna, det vill säga, pengarna ska betalas tillbaka oavsett resultat.

9 Sida 9 av 11 Styrning och ledning för sociala investeringar Tomas Bokström är temaansvarig för sociala investeringar och tidiga insatser och verksam i Psynk (psykisk hälsa barn och unga) på SKL. Han föreläser om hur SKL jobbar med sociala investeringar och Psynk. Psynk handlar om synkronisering av olika instanser och koordinering av verksamheter för att tidigt hjälpa barn och unga i behov av sammansatt stöd. Det är en överenskommelse, inte en fond. Tidiga insatser är en grundtanke och arbetet får gärna göras på förskolan. Kriterier för social investering: 1. Tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och göras TIDIGT i ålder och process 2. Förhåller sig till business as usual och implicerar ineffektiviteter i ordinarie verksamhet 3. Manual som omfattar innehåll, omfattning, kriterier för programtrohet, processmått och förväntad effekt 4. Samband mellan kort- och långsiktiga effekter vetenskapliga studier och forskning krävs. Steg i arbetet med tidiga insatser Vänta inte! Säger Tomas. Börja med en behovsanalys och red ut vilka aktörer som berörs. Involvera dem. Fundera över hur samverkan kommer att funka. Gruppen ska nå enighet om problemet och ambitionsnivån. Insatsbudgeten är gemensam. Identifiera och beskriv insatsen med frisk- och riskfaktorer. Prioritera och besluta om insatsen. När vi implementerar ska vi säkerställa goda förutsättningar för genomförandet. En god förutsättning är om den som arbetar i verksamheten kan säga jag gör det i mitt dagliga arbete. Kontrollera hur gamla insatser funkar och ta bort, ersätt eller gör om dem.

10 Sida 10 av 11 Mänskliga vinster viktigare än ekonomiska Till skillnad från Norrköpings modell är de mänskliga vinsterna viktigare än de ekonomiska i Psynk och insatser får därför fortsätta även om de leder till ekonomisk förlust men med mänskliga vinster. Av den anledningen följs inte ekonomin upp lika strikt. Kostnader för den ojämlika hälsan i Norrbotten så här går vi vidare Johan Johansson knyter ihop konferensen med ett avslutande avsnitt. Med hjälp av länets politiker vill han lyfta frågan om att gå vidare med den kunskap som nu finns. Han börjar med att berätta om läget i Europa. OXFAMs senaste rapport visar att den pågående ekonomiska krisen i Europa kommer att skapa 25 miljoner nya fattiga. Spännvidden mellan rik och fattig kommer också att öka. Orsakerna är både den ekonomiska krisen och den åtstramningspolitik som är förd till följd av krisen. - En viss tillnyktring kan ses i bankväsendet personer dör i landet av orättfärdig ohälsa. I Västra Götaland har de räknat ut vad den ojämlika hälsan kostar, det vill säga om alla skulle ha lika förutsättningar idag går 0,5 % i tillväxt förlorad varje år. - Alla måste ha samma förutsättningar att göra goda val. Mellan 25 och 30 procent av vårdens resurser används till att bota, lindra och vårda de som inte skulle ha varit sjuka om de haft bättre förutsättningar. Sociala myndigheter skulle spara in 20 procent av sina socialbidragspengar om det fanns goda förutsättningar för alla. - Beräkningarna som Västra Götaland gjort är ganska allmängiltiga. Exempelvis har samma modell använts i Malmö. Ni kan själva bedöma hur det ser ut hos er. Har ni en högre eller lägre andel med kort utbildning så påverkas resultatet i negativ eller i mer positiv riktning. - Arbete handlar om att tänka långsiktigt och vara uthållig. Det handlar om strukturer. Eldsjälar och projekt ersätter inte strukturer. Utan den politiska kraften står vi oss slätt. Det är viktigt att ha med forskare i arbetet och värdera det vi gör, vad som är framgångsrikt och vad som är mindre framgångsrikt. Uppföljning är viktigt. Johan avslutar med tankar från Olle Lundberg, professor, som arbetar på CHESS på Karolinska institutet. Om vi ska bryta trenden mot ökade hälsoskillnader måste vi göra många små förändringar och förbättringar. Då krävs modet att fråga inte bara vad vi gör bra, utan vad vi gör som har motsatt effekt, vad vi gör för lite av och vad vi kan lära av andra. Summering av politikers tankar om dagen och hur de ska fortsätta Johan efterlyste reflektioner från de närvarande politikerna och Yvonne Stålnacke, kommunalråd i Luleå inledde: - Vi ska fortsätta jobba med våra program och vår översiktsplan, där trygghet finns med. Vi behöver också modiga politiker som vågar tänka längre än till nästa val.

11 Sida 11 av 11 Politikerna från Luleå, Piteå, och Haparanda och Älvsbyns kommuner samt Norrbottens läns landsting gav synpunkter. Det handlar mycket om att använda den kunskap som redan finns, att göra istället för att prata. För vissa var kunskaperna kring medellivslängd, det centrala i utbildning och hälsoriskerna med arbetslöshet nya kunskaper att ta med sig hem. Flera tog också upp fritidens roll i hälsan. Avslutning med Yvonne Stålnacke - Balansräkningen som visar vad samhället förlorar och tjänar på oss ska se bättre ut för fler människor. Det jag tar med mig är förskolan. Vi i Luleå ska titta mer på vad vi gör i förskolan. Vi behöver även se hur vi arbetar långsiktigt. När det gäller pengar kommer påsen inte att bli större, fördelningen måste ändras.