Regional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation"

Transkript

1 Sida 1 av 11 Regional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation Kommunalråd Yvonne Stålnacke inleder konferensen. Hon tycker att det är bra att hälsoläget i Sverige och länet förbättras totalt sett, men oroväckande att skillnaderna i hälsa ökar mer och mer. - Hur kan vi leva upp till att skapa samhälleliga förutsättningar för en hälsa på lika villkor för hela befolkningen? En god hälsa får samhället att växa och bidrar till hållbar utveckling. Den utveckling vi vill ha påverkas av politiska beslut. Det kan många gånger vara svårt för politiker att fatta långsiktiga beslut, exempelvis för att investeringen vi gör nu inte syns förrän jag har slutat som politiker. Men vi behöver bestämma oss för om vi ska släcka bränder eller tänka långsiktigt. - Det händer mycket i landet som vi kan dra lärdom av, nya sätt att tänka. Vi behöver ompröva det vi gör gör vi rätt saker? Vi ska ta vara på den kompetens som finns i länet kring att göra socioekonomiska beräkningar. Jämlik hälsa en etisk fråga med samhällsekonomisk potential Johan Jonsson är både moderator och föreläsare under konferensen. Han har arbetat med välfärd som folkhälsochef i Västra Götaland och andra sammanhang. I sitt seminarium Jämlik hälsa en etisk fråga med samhällsekonomisk potential talar han om att förena olika ekonomiska och politiska villkor och använda samverkan.

2 Sida 2 av 11 - En viktig förutsättning är att tänka runt hörnet, längre än till nästa val. - Hälsan förbättras men skillnaderna mellan olika grupper ökar, det kallas den svenska paradoxen. Ofta använder man sig av medelvärde när hälsan beskrivs och tänker det blir ju bättre. Tänk på hur spridningen ser ut och fråga efter det det gäller både politiker och tjänstemän. - I Göteborg finns ungdomar som inte ser lagar som något att bry sig om. Det finns områden där ambulans inte åker in utan poliseskort, vilket har lett till dödsfall. Detta är en konsekvens av skillnader som finns i staden. Ett envist arbete behövs för att bromsa utvecklingen. - Professorn Denny Vågerö som var med i Marmotkomissionen har kallat skillnaderna för orättfärdiga. Det är ett starkt uttryck för att komma från en forskare. Orättfärdigt är det för att vi inte använder förutsättningar på rätt sätt. Att vi skapar skillnader i hälsa. Medellivslängd För 25 år sedan levde kvinnor med lång utbildning 2,5 år längre än kvinnor med kort utbildning. Idag är skillnaden 5 år. Medellivslängden har ökat i alla grupper utom bland kvinnor med kort utbildning. I en jämförelse mellan olika bostadsområden i Göteborg är skillnaderna i genomsnittlig återstående medellivslängd upp till 9 år. - Investeringar i bankvärlden i jämförelse med den kända kostnaden det skulle innebära att utrota fattigdomen globalt visar vad som anses viktigt av de ekologiska, ekonomiska och sociala benen.

3 Sida 3 av 11 Johan Jonsson har lett framtagandet av en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland, där det bor 1,6 miljoner människor. - Sverige fick som alla andra länder en uppmaning från WHO att använda sig av Marmotkommissisonens rapport och starta ett arbete. Många länder har gjort det, som Danmark och Norge. Men inte i Sverige. Det har lett till Malmökommissionens arbete, Östgötakommissionen som pågår och vårt arbete i Västra Götaland. - Det är ett problem att vilja saknas från regeringen när kommuner, landsting och regioner jobbar med välfärd och jämlik hälsa. - Vårt arbete i Västra Götaland började i praktiken. Vi träffade många inom hälsa och sjukvård, arbetsförmedlingen, facken, föreningar och andra och de hade mängde av vilja och förslag. Det som kom fram var sådant som även kommit fram i kommissioner som jobbar för jämlik hälsa, exempelvis i Malmö. Det kommer att gälla för Norrbotten också. Ni kan använda er av den forskning som andra tagit fram. Arbetslöshet dödar - Arbetslöshet är en viktig orsak till ohälsa och ohälsa är förstås en viktig orsak till död. Arbete ger en uppgift, vilket är bra, men det sociala som ett arbete för med sig är viktigare. Både på och utanför arbetsplatsen. - Att inte ha bra utbildning leder till arbetslöshet. Arbetslöshet leder till att man har det svårt socioekonomiskt. Att ha det svårt socioekonomiskt leder till ohälsa. Ohälsa leder till för tidig död. Utbildning är därför mycket viktigt. Det här är the causes of the causes. Johan Jonsson beskriver en matris med tre block, barn och unga, arbetsmarknaden och äldre. Genom de tre blocken flödar två pilar: levnadsvanor och livslångt lärande.

4 Sida 4 av 11 Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utsorteringsmekanism Erik Nilsson är chef för utvecklingsavdelningen på Skolverket och tidigare utbildningschef i Botkyrka samt skolborgarråd i Stockholm. Med erfarenhet som både politiker och tjänsteman i bagaget föreläser han under rubriken Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utsorteringsmekanism. Hans seminarium har tre avsnitt: Sambandet mellan skolframgång och ett gott liv Mekanismer bakom klasstrukturer Vad vi måste hålla koll på för att skolan och förskolan inte ska bli en utsorteringsmekanism Samband mellan skolframgång och ett gott liv Ju lägre genomsnittliga betyg en grupp har, desto högre andel missbruk av alkohol och droger och kriminalitet förekommer. Statistiken visar stora skillnader. Bland gruppen män med höga betyg är 0,6 procent inblandade i kriminalitet. Bland gruppen män med låga betyg är andelen 12,5 procent. Samma mönster finns för självupplevd hälsa. Bland lågutbildade kvinnor uppger 60 procent att de mår bra medan andelen av de högutbildade kvinnorna som uppger sig må bra är 80 procent. - Man brukar säga att man måste må bra för att lyckas i skolan. Jag menar att man måste lyckas i skolan för att må bra. Utan skolan blir barn senare maktlösa i samhället. Det är en stor skyddsfaktor att klara skolan. - Tidigare fängelsechefen Ann-Britt Grünewald har visat att en stor andel av de intagna på Österåkeranstalten har grava läs- och skrivsvårigheter. Barn som kommer från fosterhem och från andra trasiga omständigheter och går gymnasiet klarar sig bra. Att klara skolan fungerar som en skyddsfaktor.

5 Sida 5 av 11 Mekanismer bakom klasstrukturer En pedagogisk förskola är viktig för barnens senare utbildning. Sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas resultat är mycket tydlig. Men det finns lärare som har bra sätt att hjälpa eleverna förbi de socioekonomiska förutsättningarna. Vad kan man lära sig av de skolor och klasser som arbetar bra? Hur gör de för att lyckas? Gör vi inget så lyckas de som har goda förutsättningar i alla fall. Förskolan är betydelsefull för de som inte har så mycket hemifrån. Kvalitet i skolan har avgörande betydelse. Språk nyckeln till utbildning Så utbildning är nyckeln till hälsa. Men vad är nyckeln till utbildning? Erik Nilsson menar att det är språk. - Språk är kunskapsinhämtning. Det är att kommunicera med andra. Språk är makt och maktresurser, att förstå nyheter och tidningar, att kunna uttrycka önskningar och så vidare. Och språk är en av de starkaste bärarna av det sociala arvet. Rikt språk avgör studieresultaten En elevs möjlighet till lärande beror inte på vilket språk hen talar, utan hur rikt det språket är. Det handlar om språkligt kapital och språklig valuta. Det är alltså kopplat till bakgrund och socioekonomisk miljö. Regeln om språkligt kapital gäller för alla i Sverige, nya som gamla svenskar från storstad och bruksorter. Invandrarbarn med rik språkbakgrund kommer ikapp barn med bakgrund i motsvarande socioekonomiska grupp inom några år. Invandrarbarn växlar in den valuta de har i den nya valutan svenska språket. Förskolan och skolan har två utmaningar: 1. Flerspråkigas språkliga kapital 2. Att alla barn får tillräckligt språkligt kapital oavsett bakgrund Erik Nilssons faktorer för att undvika misslyckande: 1. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Där är kundnöjdhet inte ett bra mått. 2. Kompetensfördelning barn med störst behov ska möta de duktigaste lärarna. 3. Förskolans pedagogiska innehåll. 4. Uppmärksamma tidigt elever med hög frånvaro. 5. Läsinlärningen. 6. Mottagande och undervisning av nyanlända elever. 7. Kompetensstöd till lärare för undervisning av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Så mycket inkluderande lösningar som möjligt. Att flytta undan elever slår ut dem. 8. Särskolan ska bli mindre sär och mer skola. 9. Starkt fokus på ungdomar utanför de nationella gymnasieprogrammen procent går inte vanligt gymnasium. Systematiskt kvalitetsarbete är vägen! I Botkyrka har man sett att det skiljer i språkutveckling beroende på vilken förskola barnen går på. Att gå i vilken förskola som helst är bättre än att inte gå i förskola alls, men allra bäst är att gå i en förskola med bra kvalitet.

6 Sida 6 av 11 Kund- och marknadsmekanismer är inte bra när det gäller att mäta kvalitet i skolan. De mest utsatta områdena får minst klagomål. Elever med hög frånvaro behöver inte alltid ha det på grund av sina hemförhållanden. Det kan också bero på det skolan gör. Att kolla sjukfrånvaron är också viktigt. Erik avslutar med att modersmålsundervisning för invandrarbarn stöttar lärandet på det nya språket, om modersmålslärarna får stöd. Och om modersmålet är det starkaste språket barnet har.

7 Sida 7 av 11 Att skapa utrymme för investeringar så gör vi i Norrköping Louise Källbom är temaledare för sociala investeringar på SKL och nationalekonom i Norrköpings kommun. Hon föreläser om hur Norrköping skapar utrymme för sociala investeringar. Personlig balansräkning Mellan åldern 0 till 18 år kostar jag i genomsnitt 3 miljoner kronor för samhället. Mellan 18 och 65 år producerar jag och innebär en vinst för samhället. Vid 53 års ålder når jag break even och har betalat igen mina 3 miljoner. Efter pensionen vid 65 år blir jag återigen en kostnad för samhället i och med pensionsutbetalningarna. Norrköping har en social investeringsfond på 40 miljoner kronor. Varför valde Norrköping att starta en fond? - Vi ville bryta negativa händelseförlopp tidigt och arbeta förebyggande. Fonden startade 2010 och idag ligger 33,5 miljoner kronor ute i totalt fem olika insatser. - Vi ställer krav på investeringen att den ska ha effekt på arbetslösheten, innebära samverkan och att den ska ge både ekonomiska och mänskliga vinster. Fondens styrgrupp leds av ekonomidirektören som är ordförande. Den består även av fem förvaltningschefer, folkhälsocontroller och Louise. Styrgruppen diskuterar den projektidé som lyfts fram. Om styrgruppen anser att det är ett bra projekt så får det utarbetas ett projektförslag. Det är förvaltningschefen där pengarna ska räknas hem som skriver under själva ansökan. När projektansökan är klar skickas den till SKL där ett forskarnätverk genom Psynk-projektet ger ett utlåtande. Styrgruppen ger förslag och beslut fattas av kommunstyrelsen. Norrköpings fem insatser

8 Sida 8 av Skolfam 2. Alla barn i skolan Målet är att minska ogiltig frånvaro. Än så länge är frånvaron halverad. 3. Servicetrainee 30 personer med invandrarbakgrund och ekonomiskt bistånd matchas mot passande jobb inom kommunen och anställs under ett år. 4. Center för ungdomar med neuropsykiatrisk funktionshindersproblematik - Målet är en fungerande skolgång, sysselsättning och fritid. 5. Solid återkomst Målet är att minska återfall i missbruk och kriminalitet. Unga Kris bidrar med kontaktmannaskap 7 dagar i veckan. Det krävs inte mycket för att nå break even här, eftersom vårddagarna är många och dyra. Nytt med Norrköpings fond 1. Långsiktighet. Pengarna finns centralt och det finns inget politiskt beroende. 2. Samverkan. Ingen har tjing på pengarna, alla förvaltningar och andra kan söka pengar och göra saker. Det är inte politiskt styrt, beslut om insatserna går inte genom de politiska nämnderna. 3. Utvärdering. Vi tittar inte på om vi har hållit budget utan vilken effekt insatsen har gett. Återföringsmodellen Pengarna som tagits ur fonden ska betalas tillbaka av förvaltningarna. Om ett projekt inte ger effekt ligger risken i fonden. Om återbetalningen inte kan ske kommer fonden att urholkas. I Örebro har risken lagts på förvaltningarna, det vill säga, pengarna ska betalas tillbaka oavsett resultat.

9 Sida 9 av 11 Styrning och ledning för sociala investeringar Tomas Bokström är temaansvarig för sociala investeringar och tidiga insatser och verksam i Psynk (psykisk hälsa barn och unga) på SKL. Han föreläser om hur SKL jobbar med sociala investeringar och Psynk. Psynk handlar om synkronisering av olika instanser och koordinering av verksamheter för att tidigt hjälpa barn och unga i behov av sammansatt stöd. Det är en överenskommelse, inte en fond. Tidiga insatser är en grundtanke och arbetet får gärna göras på förskolan. Kriterier för social investering: 1. Tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och göras TIDIGT i ålder och process 2. Förhåller sig till business as usual och implicerar ineffektiviteter i ordinarie verksamhet 3. Manual som omfattar innehåll, omfattning, kriterier för programtrohet, processmått och förväntad effekt 4. Samband mellan kort- och långsiktiga effekter vetenskapliga studier och forskning krävs. Steg i arbetet med tidiga insatser Vänta inte! Säger Tomas. Börja med en behovsanalys och red ut vilka aktörer som berörs. Involvera dem. Fundera över hur samverkan kommer att funka. Gruppen ska nå enighet om problemet och ambitionsnivån. Insatsbudgeten är gemensam. Identifiera och beskriv insatsen med frisk- och riskfaktorer. Prioritera och besluta om insatsen. När vi implementerar ska vi säkerställa goda förutsättningar för genomförandet. En god förutsättning är om den som arbetar i verksamheten kan säga jag gör det i mitt dagliga arbete. Kontrollera hur gamla insatser funkar och ta bort, ersätt eller gör om dem.

10 Sida 10 av 11 Mänskliga vinster viktigare än ekonomiska Till skillnad från Norrköpings modell är de mänskliga vinsterna viktigare än de ekonomiska i Psynk och insatser får därför fortsätta även om de leder till ekonomisk förlust men med mänskliga vinster. Av den anledningen följs inte ekonomin upp lika strikt. Kostnader för den ojämlika hälsan i Norrbotten så här går vi vidare Johan Johansson knyter ihop konferensen med ett avslutande avsnitt. Med hjälp av länets politiker vill han lyfta frågan om att gå vidare med den kunskap som nu finns. Han börjar med att berätta om läget i Europa. OXFAMs senaste rapport visar att den pågående ekonomiska krisen i Europa kommer att skapa 25 miljoner nya fattiga. Spännvidden mellan rik och fattig kommer också att öka. Orsakerna är både den ekonomiska krisen och den åtstramningspolitik som är förd till följd av krisen. - En viss tillnyktring kan ses i bankväsendet personer dör i landet av orättfärdig ohälsa. I Västra Götaland har de räknat ut vad den ojämlika hälsan kostar, det vill säga om alla skulle ha lika förutsättningar idag går 0,5 % i tillväxt förlorad varje år. - Alla måste ha samma förutsättningar att göra goda val. Mellan 25 och 30 procent av vårdens resurser används till att bota, lindra och vårda de som inte skulle ha varit sjuka om de haft bättre förutsättningar. Sociala myndigheter skulle spara in 20 procent av sina socialbidragspengar om det fanns goda förutsättningar för alla. - Beräkningarna som Västra Götaland gjort är ganska allmängiltiga. Exempelvis har samma modell använts i Malmö. Ni kan själva bedöma hur det ser ut hos er. Har ni en högre eller lägre andel med kort utbildning så påverkas resultatet i negativ eller i mer positiv riktning. - Arbete handlar om att tänka långsiktigt och vara uthållig. Det handlar om strukturer. Eldsjälar och projekt ersätter inte strukturer. Utan den politiska kraften står vi oss slätt. Det är viktigt att ha med forskare i arbetet och värdera det vi gör, vad som är framgångsrikt och vad som är mindre framgångsrikt. Uppföljning är viktigt. Johan avslutar med tankar från Olle Lundberg, professor, som arbetar på CHESS på Karolinska institutet. Om vi ska bryta trenden mot ökade hälsoskillnader måste vi göra många små förändringar och förbättringar. Då krävs modet att fråga inte bara vad vi gör bra, utan vad vi gör som har motsatt effekt, vad vi gör för lite av och vad vi kan lära av andra. Summering av politikers tankar om dagen och hur de ska fortsätta Johan efterlyste reflektioner från de närvarande politikerna och Yvonne Stålnacke, kommunalråd i Luleå inledde: - Vi ska fortsätta jobba med våra program och vår översiktsplan, där trygghet finns med. Vi behöver också modiga politiker som vågar tänka längre än till nästa val.

11 Sida 11 av 11 Politikerna från Luleå, Piteå, och Haparanda och Älvsbyns kommuner samt Norrbottens läns landsting gav synpunkter. Det handlar mycket om att använda den kunskap som redan finns, att göra istället för att prata. För vissa var kunskaperna kring medellivslängd, det centrala i utbildning och hälsoriskerna med arbetslöshet nya kunskaper att ta med sig hem. Flera tog också upp fritidens roll i hälsan. Avslutning med Yvonne Stålnacke - Balansräkningen som visar vad samhället förlorar och tjänar på oss ska se bättre ut för fler människor. Det jag tar med mig är förskolan. Vi i Luleå ska titta mer på vad vi gör i förskolan. Vi behöver även se hur vi arbetar långsiktigt. När det gäller pengar kommer påsen inte att bli större, fördelningen måste ändras.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket. Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade

Läs mer

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga Styrning och ledning för sociala investeringar Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga Psynk psykisk hälsa barn och unga Del av överenskommelse mellan Socialdepartementet

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Social investeringsfond i Norrköping 33,8 mkr (nu 6 ytterligare) Total politisk enighet Uppdrag till kommunstyrelsen kontor Ekonomidirektör sammankallande Varför

Läs mer

Fördjupning i ledning och styrning. Malin Bengtsson och Tomas Bokström Västra Götalandsregionen 9 september 2015

Fördjupning i ledning och styrning. Malin Bengtsson och Tomas Bokström Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Fördjupning i ledning och styrning Malin Bengtsson och Tomas Bokström Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Roller och uppgifter i styrning och ledning POLITIK ÖVERGRIPANDE PRIO FÖRVALTNINGSLEDNING

Läs mer

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa. Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se Vem arbetar med sociala investeringar? Vad är en social investering?

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Sociala investeringar

Sociala investeringar Sociala investeringar För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Samordningsförbunden Västmanlands konferens i Västerås 1/10 2012 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Disposition Om Psynk psykisk hälsa

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Social investeringsfond

Social investeringsfond Social investeringsfond Norrköpings kommun Malin Bengtsson Ekonom sociala investeringar Norrköpings kommun 136 000 invånare Växande population Gammal industristad 12,2 % arbetslöshet (ca 4,5% högre än

Läs mer

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Riktlinje 2010-12-15 Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond KS-605/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 15 december 2012. Syftet med den sociala investeringsfonden är att

Läs mer

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond RIKTLINJER för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond... 15 december 2010 Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Beslutade av kommunstyrelsen den 15

Läs mer

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen

Läs mer

Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012

Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012 Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012 Disposition Fredrik om behovet av nytänkande kring finansiering

Läs mer

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V). SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Upplägg Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet. Åtgärder för

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Norrköpings sociala investeringsfond

Norrköpings sociala investeringsfond Norrköpings sociala investeringsfond tema Louise Källbom Nationalekonom, Norrköpings kommun och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). E-post: louise.kallbom@norrkoping.se. Det är egentligen ganska enkelt.

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera.

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera. Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera. Ett ekonomisk angreppssätt Sociala investeringar är ett ekonomiskt angreppssätt för att bryta

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun Vad är sociala investeringar? Förebyggande, tidigt genomförda insatser tidigt i processen eller tidigt i ålder

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Bilaga 1 Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Vid ogiltig skolfrånvaro tillämpas Haninge kommuns handlingsplan för uppföljning av elevers frånvaro. Ett av stegen i handlingsplanen är att

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Utvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå

Utvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå Utvärdering Gröna Kortet Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå Gröna kortet är: Rutiner och checklista för personal

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Senaste utvecklingen kring sociala investeringar. Konferens Sociala investeringar 26 november 2015

Senaste utvecklingen kring sociala investeringar. Konferens Sociala investeringar 26 november 2015 Senaste utvecklingen kring sociala investeringar Konferens Sociala investeringar 26 november 2015 Agenda Introduktion Utveckling av modeller för sociala investeringar Framtagande av ett socialt utfallskontrakt

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Arbetet inom Psynk. Tomelilla, 27 maj 2014 Tomas Bokström

Arbetet inom Psynk. Tomelilla, 27 maj 2014 Tomas Bokström Arbetet inom Psynk Tomelilla, 27 maj 2014 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Agenda 1. Psynk psykisk hälsa barn och unga 2. Tidiga insatser/sociala investeringar 3. Erfarenheter och aktiviteter 4. Ramverk

Läs mer

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården 2015. elisabeth.melin@skl.se

Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården 2015. elisabeth.melin@skl.se Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården 2015 elisabeth.melin@skl.se ÖJ ansvar, samarbete/handlingsplan Socialstyrelsen regeringens ansvar utveckla ÖJ inom socialtjänsten (huvudfinansiär)

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Nyanlända elevers lärande

Nyanlända elevers lärande Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad

Gör jämlikt gör skillnad Gör jämlikt gör skillnad SAMLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET MINSKAR SKILLNADER I HÄLSA Anna-Maarit Tirkkonen Eskilstuna kommun Åsa Ranung Åsa Ranung Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Eskilstuna 31 maj

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Barnkonventionen i Jönköpings län Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Sofia Lager Milton FoU-ledare Barn och unga FoU-rum Yvonne Linden Andersson Utvecklingsledare/samordnare FoU-rum

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Människan i staden - hur fungerar vi?

Människan i staden - hur fungerar vi? Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv Innehållsförteckning Syfte 3 Målgrupper 3 Verksamhetsöverskridande arbete 3 Vetenskapligt stöd 4 Insats/Innovation

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 december 2013 18 Paragraf Diarienummer KS-2013/1319.175 Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för

Läs mer

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Dokumentering och utvä rdering

Dokumentering och utvä rdering Dokumentering och utvä rdering Högskolan Skövde 4 september 2012 Ett samarbete som nu har inletts mellan Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, och Högskolan i Skövde. Fortsättning följer!

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Sociala investeringar. - en ljusnande framtid är svår

Sociala investeringar. - en ljusnande framtid är svår Sociala investeringar - en ljusnande framtid är svår Sammanfattning av seminarium Almedalen, Fredag 3 juli 2015 Varför är det viktigt med sociala investeringar? Det har aldrig tidigare funnits så mycket

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun 2012-05-24

Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun 2012-05-24 Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun 2012-05-24 Strategisk befolkningsnivå Behov uttryckt i hälsa, tillväxt och välfärd RF/LF KF Styrelser Sjukvård Skola Föreningsliv Boende Kultur

Läs mer