Arbetet inom Psynk. Tomelilla, 27 maj 2014 Tomas Bokström
|
|
- Christer Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetet inom Psynk Tomelilla, 27 maj 2014 Tomas Bokström
2 Agenda 1. Psynk psykisk hälsa barn och unga 2. Tidiga insatser/sociala investeringar 3. Erfarenheter och aktiviteter 4. Ramverk för att investera i tidiga insatser 5. Uppföljning och utvärdering 6. Avslutande reflektioner
3 1. Psynk psykisk hälsa barn och unga Överenskommelse mellan SKL och Socialdepartementet om att driva utvecklingsarbete 33,5 mkr/år, Synkronisering! Fem teman - Första linjen - Barn i behov av sammansatt stöd - Skolresultat och psykisk hälsa - Tidiga insatser/sociala investeringar - Gemensam ledning och styrning
4 1. Publikationer och verktyg (
5 Agenda 1. Psynk psykisk hälsa barn och unga 2. Tidiga insatser/sociala investeringar 3. Erfarenheter och aktiviteter 4. Ramverk för att investera i tidiga insatser 5. Uppföljning och utvärdering 6. Avslutande reflektioner
6 2. Tidiga insatser/sociala investeringar Temats fokus Modeller för finansiering Ledning och styrning Uppföljning och utvärdering Insatser exempel på konkret arbete Samband mellan kort- och långsiktiga effekter verktyg för skattning Nationell och internationell utveckling på området
7 2. Kriterier för en social investering Tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och minska kostnader Tidigt i ålder eller i process Förhåller sig till business as usual och implicerar ineffektiviteter i ordinarie verksamhet - Utbud - Fel/inadekvata insatser - För lite insatser - Organisation - Bristande incitament/stuprör - Dålig matchning mellan behov och utbud
8 2. Kriterier för en social investering (forts) Insatsen är väldefinierad - Innehåll - Omfattning - Kriterier för programtrohet, processmått - Förväntad effekt tydlig och utvärderingsbar Samband mellan kort- och långsiktiga effekter (hypotes)
9 Agenda 1. Psynk psykisk hälsa barn och unga 2. Tidiga insatser/sociala investeringar 3. Erfarenheter och aktiviteter 4. Ramverk för att investera i tidiga insatser 5. Uppföljning och utvärdering 6. Avslutande reflektioner
10 3. Erfarenheter Kontext Stor andel av offentliga resurser inlåsta i sena åtgärder med tveksam effekt Behov av bättre samordnade insatser för barns och ungas psykiska hälsa bättre utfall vad gäller skolresultat, arbetsmarknad, försörjning Efterfrågan på evidens Mycket stort intresse för socioekonomiska kalkyler och sociala investeringar Internationell trend - Social Impact Bonds (UK) - Pay for Success Bonds (USA) - Social Investment Package (EU)
11 3. Erfarenheter Bristande modeller för arbete med tidiga insatser Oklarheter kring Organisation - Styrning, mandat, projektledning Tillgängliga resurser - Finansiella - Kompetens Behovsanalys Beslut om prioriterade resultat och målgrupper Kriterier för sociala investeringar Socioekonomiska kalkyler vs. faktiska utfall av sociala investeringar Uppföljning och utvärdering Kommunikation inom organisationen Kunskapsspridning
12 3. Aktiviteter Ekonomnätverk för sociala investeringar - Första mötet 19 februari Nytt möte planerat 15 oktober Forskarnätverk - Möte 8 september Utbildning sociala investeringar tillsammans med Skandia - Behovsanalys - Organisation - Uppföljning och utvärdering Enkät för att kartlägga kommuner och landstings arbete med sociala investeringar - Skickas ut i maj, resultat publiceras i början av hösten - Delar data med intresserade forskare
13 Agenda 1. Psynk psykisk hälsa barn och unga 2. Tidiga insatser/sociala investeringar 3. Erfarenheter och aktiviteter 4. Ramverk för att investera i tidiga insatser 5. Uppföljning och utvärdering 6. Avslutande reflektioner
14 4. Ramverk för tidiga insatser/sociala investeringar Fem steg för arbetet Samlad kunskap om viktiga faktorer att bevaka samt effektiva insatser under barns uppväxt för god utveckling
15 4. Fem steg för att investera i tidiga insatser
16
17 Steg 1: Identifiera det resultat som behöver förbättras och involvera berörda aktörer - Nödvändiga aktiviteter Identifiera resultat som behöver förbättras - Tidigare erfarenheter/kartläggningar - Nya analyser Identifiera målgrupper i behov av tidiga insatser - Analys av kostnader för särskilda grupper/insatser - Erfarenheter från kartläggningar, samkörning av data Identifiera och involvera berörda aktörer - Uppnå samsyn kring behovet av samverkan inom kommunen och med landstinget och ev. andra aktörer
18
19 Steg 2: Definiera förutsättningarna för att investera i tidiga insatser - Är det klarlagt vilka funktioner som är ansvariga samt vilka som äger och utför processen? Organisationen för gemensam ledning och styrning tillräckligt tydlig och välfungerande? Finns beredskap (resurser) att ta emot och analysera information kring hur de insatser man sätter in påverkar de önskade utfallen? - Bl.a. koppling till FoU-resurser Ekonomisk modell?
20
21 Steg 2: Definiera förutsättningarna för att investera i tidiga insatser Gemensam insatsbudget ILLUSTRATIV Insamla medel Fördela medel till insats Genomföra, utvärdera och följa upp insats Avsluta insats Kommunala förvaltningar Landsting Gemensam insatsbudget Insats A Insats B Mål 1: Resultat Mål 2: Resultat Mål 3: Resultat Ordinarie verksamhet Övrig finansiering Insats C Årliga avsättningar görs från driftsbudget till gemensam insatsbudget Landsting/kommun ansöker om medel för att genomföra en insats under en Övrig finansiering kan vara begränsad prövoperiod* medel från andra forum/ Ej krav på återbetalning av organisationer utan krav medel på återbetalning Fokus på uppföljning och utvärdering av resultat i form av mänskliga vinster** Uppföljning av kostnadsbesparingar för berörd(a) aktör(er) endast om tillämpligt För insatser som uppvisar förväntat resultat övervägs integration i ordinarie verksamhet, inkl. övergång till ordinarie finansiering Övriga insatser avslutas * Om möjlighet under vissa perioder ej finns att tillföra medel till gemensam budget är ett tänkbart alternativ att använda modellen för att utvärdera pågående insatser av liknande karaktär. Om utvärderingen visar på bristande resultat kan medel därigenom omfördelas till nya insatser. ** Definierade mänskliga vinster ska ha evidensbaserad koppling till det övergripande målet för arbetet med tidiga insatser.
22 Steg 2: Definiera förutsättningarna för att investera i tidiga insatser Återföringsmodellen ILLUSTRATIV Insamla medel Fördela medel till insats Genomföra, utvärdera och följa upp insats Avsluta insats Kommunala förvaltningar Insats A Ordinarie verksamhet Landsting Övrig finansiering Insats B Insats X -100 Investeringsfond Investeringsfond Finansiär Medel avsätts till en investeringsfond som förväntas ge avkastning på insatt kapital Övrig finansiering kan vara medel från andra forum/organisationer, med eller utan krav på återbetalning/avkastning Landsting/kommun ansöker om medel för att genomföra en insats under en begränsad prövoperiod Krav på återbetalning av medel motsvarande delar av förväntad kostnadsbesparing* Uppföljning och utvärdering av resultat både i form av mänskliga vinster** och kostnadsbesparingar för berörd(a) aktör(er) För insatser som uppvisar goda resultat övervägs integration i ordinarie verksamhet, inkl. övergång till ordinarie finansiering Delar av kostnads-besparing till ordinarie verksamhet och delar till fonden + finansiärer * Återbetalningsperioden anpassas till den tidshorisont då respektive insats förväntas ge effekt i form av kostnadsbesparingar ** Definierade mänskliga vinster ska ha evidensbaserad koppling till det övergripande målet för arbetet med tidiga insatser.
23
24
25
26 Steg 4: Genomför vid behov prioritering och fatta beslut om insatser - Hur identifierar och prioriterar man möjliga insatser? Krav på evidens Krav på struktur Krav på kostnadsanalys Tydliga prioriteringskrav
27
28 Steg 5: Säkerställ goda förutsättningar för genomförande av tidiga insatser Besluta om vem, hur och när insatser ska följas upp och utvärderas Utveckla rutin för hur lärdomar kan återkopplas till framtida insatser Identifiera vilka kanaler som ska användas för att kommunicera resultat Säkerställ goda förutsättningar för en framgångsrik implementering
29
30 Så var det bara att se till att det blir gjort!
31 Agenda 1. Psynk psykisk hälsa barn och unga 2. Tidiga insatser/sociala investeringar 3. Erfarenheter och aktiviteter 4. Ramverk för att investera i tidiga insatser 5. Uppföljning och utvärdering 6. Avslutande reflektioner
32 5. Uppföljning och utvärdering Hur vet vi att det vi gör har effekt? Hur uppnår vi ny kunskap? Hur jämför vi alternativa insatser? Hur utformar vi administrativa system så att uppföljning och utvärdering inte innebär för/onödigt stora merkostnader? Vilken kompetens behövs för att göra goda utvärderingar?
33 Styrning med uppföljning och utvärdering Görs det som ska göras, nås de som ska nås av insatsen? - Processmått för att mäta programtrohet Uppföljning Får vi de utfall som det var tänkt, vad är storleken på effekten? - Mätning av utfall, väntade och oväntade (bieffekter) Effektutvärdering Vad innebär de förändrade utfallen ekonomiskt, kort- och långsiktigt? - Kort sikt: Ev. förändring av konsumtion av välfärdstjänster, relaterat till insatsens kostnad - Lång sikt: Förändrade utfalls påverkan på sannolikheten för framtida välfärdskonsumtion samt produktionsvinster Cost/benefit-analys
34 Utvärderingsguide Definiera krav för att utvärdera sociala investeringar Beskriva ett arbetssätt
35 Utvärderingens fyra faser
36 Vilken typ av effektutvärdering? Före-efter-mätning Matchad kontroll TVEKSAM! Randomiserad kontrollerad studie (RCT)
37 RANDOMIZE EVERYTHING Controlled trials are shedding light on human behavior and how to nudge it in a positive direction.
38 Vilka effekter? Skolresultat (tester, prov, betyg) Psykisk hälsa (instrument t.ex. SDQ, Försörjning, arbetsmarknadsutfall
39 Juridisk bedömning Samtycken Hantering av data Ev. forskningsetisk prövning - EPN
40 Genomförande Säkra implementering Kontinuerlig uppföljning av processmått - projektstyrning Systematisk insamling/registrering av insatser Konsumtion av välfärdstjänster (insatser i skola, socialtjänst, BUP)
41 Analys av data och kostnader Jämförelse interventions- och kontrollgrupp - Medelvärden - Variation - Effektstyrka Cost effectiveness Cost benefit
42 Samband över tid och mellan verksamheter Modell från utvärderingsrapport av Skolfam2 i Norrköping, Bernfort och Lundqvist, LiU, 2014
43 Kunskapsspridning Standard för rapportering av resultat Om lyckat projekt - etablera process för att skala upp/införa i ordinarie verksamhet
44 Agenda 1. Psynk psykisk hälsa barn och unga 2. Tidiga insatser/sociala investeringar 3. Erfarenheter och aktiviteter 4. Ramverk för att investera i tidiga insatser 5. Uppföljning och utvärdering 6. Avslutande reflektioner
45 6. Avslutande reflektioner - vision Utvecklad förmåga att utifrån behov och prioriteringar testa nya arbetssätt och att skala upp dessa om de är framgångsrika Utvecklad kunskapsöverföring mellan verksamheter, kommuner, landsting och länder Bibliotek över effektiva interventioner, med kostnader och ekonomiska effekter redovisade -
46
47
48
49 Samband mellan kort- och långsiktiga effekter (exempel) Ökad livsinkomst genom ökning i test score (medelvärde) 1 0,118 Ökad livsinkomst genom ett extra studieår (medelvärde) 2 0,099 Gymnasieexamen leder till lägre kriminallitet 3-0,143 1 Hall, M., & Farkas, G. (2011). Adolescent cognitive skills, attitudinal/behavioral traits and career wages. Social) Forces, 89(4), 1261<1285. The National Longitudinal Survey of Youth (NLSY79) 2 Harmon, C., & Walker, I. (1995). Estimates of the economic return to schooling for the United Kingdom. The American Economic Review, 85 (5), 1278< Lochner & Moretti, 2004 Levitt & Lochner, 2001 Sabates, 2008 Buonanno & Leonida, 2009 Ou & Reynolds, 2010 Machin et al., 2011 Brugard & Falch, 2011 Webbink et al., 2008 Bjerk, 2011 Van Dorn, et al., 2011
50 Vad krävs? Lokalt engagemang och mod att verkligen skärskåda och utveckla sina system - Ekonomers aktiva roll i verksamhetsutveckling Nationell kompetens- och utvecklingsfunktion - Tvärsektoriellt metoder, implementering, utfall och kostnader Nordiskt samarbete för att bygga evidens kring långsiktiga effekter
51 Framtid Efter Psynk? - Finns en ambition om fortsatt utvecklingsarbete SKL? - Kongressuppdrag Myndigheter? - Folkhälsomyndigheten? - Myndighet med ansvar för kunskapsstyrning?
52 Tack!
Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga
Styrning och ledning för sociala investeringar Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga Psynk psykisk hälsa barn och unga Del av överenskommelse mellan Socialdepartementet
Läs merVänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.
Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se Vem arbetar med sociala investeringar? Vad är en social investering?
Läs merSociala investeringar för att åstadkomma förändring
Sociala investeringar för att åstadkomma förändring 3 december 2015 Tomas Bokström w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e Agenda 1. Bakgrund - Uppdrag Psykisk Hälsa 2. Sociala investeringar
Läs merVarför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Läs merSociala investeringar och hållbar ledning och styrning
Sociala investeringar och hållbar ledning och styrning 14 november 2016 Tomas Bokström w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e 1. Koppling strategisk operativ nivå Hur får vi planer, aktiviteter
Läs merUppföljning och utvärdering av sociala investeringsprojekt. Eskilstuna 7 maj 2015 Tomas Bokström
Uppföljning och utvärdering av sociala investeringsprojekt Eskilstuna 7 maj 2015 Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se Varför utvärdera? Vi vill förbättra resultat X Vilka möjliga insatser kan förbättra
Läs merKan privata finansiärer av sociala investeringar medföra förbättrade sociala utfall?
Kan privata finansiärer av sociala investeringar medföra förbättrade sociala utfall? Malin Bengtsson Henrik Storm Dyrssen Josefin Klingvall Tomas Bokström En social investering är en tidig eller förebyggande
Läs merSociala investeringar
Sociala investeringar För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Samordningsförbunden Västmanlands konferens i Västerås 1/10 2012 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Disposition Om Psynk psykisk hälsa
Läs merSociala investeringar. - en ljusnande framtid är svår
Sociala investeringar - en ljusnande framtid är svår Sammanfattning av seminarium Almedalen, Fredag 3 juli 2015 Varför är det viktigt med sociala investeringar? Det har aldrig tidigare funnits så mycket
Läs merRegion Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel
Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel Emma Mårtensson, folkhälsa och hållbarhet Definition av social investering En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie
Läs merMål, metoder och resultat hur kan regioner verka för bättre psykisk hälsa hos barn och unga?
Mål, metoder och resultat hur kan regioner verka för bättre psykisk hälsa hos barn och unga? Reglab 21 oktober 2015 Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se Agenda 1. Om Psynk och UPH 2. Generella erfarenheter
Läs merSenaste utvecklingen kring sociala investeringar. Konferens Sociala investeringar 26 november 2015
Senaste utvecklingen kring sociala investeringar Konferens Sociala investeringar 26 november 2015 Agenda Introduktion Utveckling av modeller för sociala investeringar Framtagande av ett socialt utfallskontrakt
Läs merSocial Impact Bond ett socialt utfallskontrakt. Plenarföreläsning Onsdag 18 april kl
Social Impact Bond ett socialt utfallskontrakt Plenarföreläsning Onsdag 18 april kl. 11.10 12.00 Upplägg för presentationen Sociala investeringar och socialt utfallskontrakt Exempel: Team Nystart i Norrköping
Läs merSociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun
Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun Vad är sociala investeringar? Förebyggande, tidigt genomförda insatser tidigt i processen eller tidigt i ålder
Läs merSveriges första sociala utfallskontrakt
Sveriges första sociala utfallskontrakt För förbättrade skolresultat och minskad risk för återplacering för HVB- och SiS-placerade barn och unga Samarbete mellan Norrköpings kommun, Leksell Social Ventures,
Läs merNya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012
Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012 Disposition Fredrik om behovet av nytänkande kring finansiering
Läs merVad är sociala investeringar? 17 frågor och svar
Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar Innehåll - 17 frågor: 1. Vad är en social investering? 4 2. Vad innebär det att arbeta med sociala investeringar? 5 3. Är det någon skillnad mellan sociala
Läs merFrån sociala investeringsprojekt till sammanhållen utvecklingsorganisation
Från sociala investeringsprojekt till sammanhållen utvecklingsorganisation i Örebro Genom en kombination av perspektivskifte och konkreta metoder och verktyg bidrar sociala investeringar till en effektivare
Läs merLokal utvecklingsreserv (sociala investeringar för tidiga insatser)
Ekonomiavdelningen Ärendenr: 2016/275 Fastställd: KS 2016-09-07 Reviderad: - RIKTLINJE Lokal utvecklingsreserv (sociala investeringar för tidiga insatser) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Definition
Läs merSocialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade
Läs merSociala investeringar
Sociala investeringar Redovisning och budgetering 1 Uppdrag Psykisk Hälsa och Avdelningen för ekonomi och styrning, SKL 2018 Kontaktpersoner: Tomas Bokström Robert Heed Fredrik Holmström tomas.bokstrom@skl.se
Läs merUtbildning sociala investeringar
Utbildning sociala investeringar Clarion Skanstull 27 november 2015 w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e Program 08.30-9.00 Kaffe och gruppindelning/bordsplacering 09.00-09.10 Introduktion
Läs merFördjupning i ledning och styrning. Malin Bengtsson och Tomas Bokström Västra Götalandsregionen 9 september 2015
Fördjupning i ledning och styrning Malin Bengtsson och Tomas Bokström Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Roller och uppgifter i styrning och ledning POLITIK ÖVERGRIPANDE PRIO FÖRVALTNINGSLEDNING
Läs merFörslag på att införa sociala investeringsfonder
2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-05-23 89 KS 155/18 Uppdragsbeskrivning - Arbetsmodell för sociala investeringar Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Läs merRiktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun
VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer
Läs merSociala investeringar i Sundsvalls kommun Riktlinje
Sociala investeringar i Sundsvalls kommun Riktlinje Foto: Sundsvalls kommun Fastställt av Kommunfullmäktige Datum för fastställande 2015-06-22 Giltighetstid Tills vidare Ansvarig funktion Tillförordnad
Läs merSocial investeringsfond i Norrköping
Social investeringsfond i Norrköping Totalt 40 mkr (30 mkr) Fem insatser Återföringsmodell Uppföljning/utvärdering Mänskliga vinster Ekonomiska vinster Varför en social investeringsfond? Bryta negativa
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Läs merAnvisningar för Sociala investeringar
[Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...
Läs merVarför checklista och för vem?
Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas
Läs merEffekter av sociala investeringar. Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström
Workshopspass 3 Effekter av sociala investeringar Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström Syfte Introduktion till vad effektutvärdering av sociala investeringsprojekt
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merUtvärdering av genomförande- organisationerna i ESI
Utvärdering av genomförande- organisationerna i ESI Teaser för Reglab Mats Kullander 2017-02-09 Vad påverkar förmåga att åstadkomma förändring?! Placering i samhällssystem! Konstruktion! Effektlogik! Genomförandestrategi
Läs merExempelsamling Logikmodeller
Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig
Läs merLedningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar
RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se
Läs merVetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?
Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Medel för utveckling inom ANDT Folkhälsomyndigheten 16 april 2015 Karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Conclusion: While it is possible
Läs merSocial investeringsfond
Social investeringsfond Norrköpings kommun Malin Bengtsson Ekonom sociala investeringar Norrköpings kommun 136 000 invånare Växande population Gammal industristad 12,2 % arbetslöshet (ca 4,5% högre än
Läs merHässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
2016-02-04 19 13 Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholm stad Remiss från kommunstyrelsen, dnr 171-968/2015 Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den
Läs merAtt leda in i framtiden. Birgitta Augustsson - Temaledare Tidiga insatser/sociala investeringar
Att leda in i framtiden Birgitta Augustsson - Temaledare Tidiga insatser/sociala investeringar PSYNK/ SKL www.skl.se/psynk Ale kommun birgitta.augustsson@ale.se Sociala investeringar Handlar om att ta
Läs merRiktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms
Läs merSocialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Social investeringsfond i Norrköping 33,8 mkr (nu 6 ytterligare) Total politisk enighet Uppdrag till kommunstyrelsen kontor Ekonomidirektör sammankallande Varför
Läs merVerksamhetsplan och budget 2012
Om Lunds samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och Lunds kommun. Samordningsförbundets
Läs merPsynkronisering S Y K I K
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Sörmland 4 oktober 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra
Läs merLokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker
Förslag till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA KFV Bakgrund TUNA (Träning, Utveckling Nära Arbetslivet) Eskilstuna är en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna
Läs merSociala investeringar från dröm till verklighet
Sociala investeringar från dröm till verklighet tema Tomas Bokström 1 Fredrik Lindencrona 2 Ing-Marie Wieselgren 3 1 MSc i statsvetenskap. Temaansvarig Tidiga insatser, sociala investeringar. SKL. E-post:
Läs merSOCIALA INVESTERINGAR OCH SOCIALA UTFALLSKONTRAKT
SOCIALA INVESTERINGAR OCH SOCIALA UTFALLSKONTRAKT 20181121 Tomas Bokström Social and Health Impact Center (SHIC) RISE Research Institutes of Sweden Behov Trots stor och växande kunskap - låg omsättningshastighet
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merÖppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården 2015. elisabeth.melin@skl.se
Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården 2015 elisabeth.melin@skl.se ÖJ ansvar, samarbete/handlingsplan Socialstyrelsen regeringens ansvar utveckla ÖJ inom socialtjänsten (huvudfinansiär)
Läs merProtokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN
REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar
Läs merPsynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs mer2013-06-04 Ks 417/2013. Riktlinje för sociala investeringar Örebro kommun
2013-06-04 Ks 417/2013 Riktlinje för sociala investeringar Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...3 Sociala investeringar...4 Vem kan ansöka?...4 Kriterier...4 Prioriteringsordning...5
Läs merRiktlinjer för sociala investeringsmedel
Riktlinjer för sociala investeringsmedel 1 Syftet med dessa riktlinjer är att skapa en enhetlighet i hanteringen av sociala investeringsmedel. Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har valt att investera
Läs merVerksamhetsplan och budget 2013
Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merLärdomar och möjligheter för ökat resultatfokus utvärdering i halvtid. Presentation xxx XXX
Lärdomar och möjligheter för ökat resultatfokus utvärdering i halvtid Presentation xxx XXX Innehåll Syftet med utvärdering TM 1: Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. TM 3: Öka konkurrenskraften
Läs merMål för arbetet med sociala investeringar
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Åsa Ranung Folkhälsocentrum +46155245843 2014-02-20 HBN14-004-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T E S D A T U M Mål
Läs merRiktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:
För förvaltningschefsgruppen 1 (5) SKRIVELSE (Diskussionsunderlag) 2014-08-14 Roland Persson Socialchef Kommunstyrelsen Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning
Läs merSoci a l a i n veste r i n gsm ed e l
Beslutad av: regionutvecklingsnämnden, 2019-05-23 Diarienummer: RUN 2019-00210 Riktlinje Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen/Koncernkontoret Innehållsansvar:
Läs merEvidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa
Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University
Läs merTill Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma
1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag
Läs merSocial investeringsfond
TJÄNSTEUTLÅTANDE KS/2014:531-708 2018-01-11 1/3 Handläggare Per Malmquist Kommunstyrelsen Social investeringsfond Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. inte införa sociala investeringsfonder
Läs merNorrköpings sociala investeringsfond
Norrköpings sociala investeringsfond tema Louise Källbom Nationalekonom, Norrköpings kommun och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). E-post: louise.kallbom@norrkoping.se. Det är egentligen ganska enkelt.
Läs merSocialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
Läs merKartläggnings- och analysgruppen. Lena Strindlund SCÖ Projektledare
Kartläggnings- och analysgruppen Lena Strindlund SCÖ Projektledare Bakgrund Efterfrågan på: En gemensam faktabaserad helhetsbild av målgruppen och deras behov Kartläggning kring hur parterna är organiserade
Läs merEn lyckad spridning och implementering?
En lyckad spridning och implementering? - Checklista för gap-analys av lokala verksamheter: vad behöver vi? - Spridning och implementering med kvalitet En lyckad spridning och implementering? - Checklista
Läs merNationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)
STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som
Läs merSSPFR/ Sociala insatsgrupper
SSPFR/ Sociala insatsgrupper En del av västbasarbetet på Tjörn Handläggare: Strategisk samverkansgrupp Datum: 2014-01-27 Tjörn Möjligheternas ö Bakgrund Tjörns kommun har en tradition samarbete över förvaltningsgränserna.
Läs merUtvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga
Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga Samverkanskonferens 140930 Marie Cesares Olsson Ingela Pihlström Upplägg Vilka samverkar vi kring Mål & Syfte Vad har vi gjort Lärdomar hittills
Läs merRegional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation
Sida 1 av 11 Regional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation Kommunalråd Yvonne Stålnacke inleder konferensen. Hon tycker att det är bra att hälsoläget i Sverige
Läs merRiktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond
Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa
Läs merSkolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL
Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola
Läs merKatja Kamila 2012-03-30
VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser
Läs merCENTRALA ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING ÅTVIDABERG KINDA
CENTRALA ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING ÅTVIDABERG KINDA UPPDRAG? Lagen om finansiell samordning (2003:1210) 2 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Läs merModell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Läs merRollbeskrivning. sociala investeringar
Rollbeskrivning sociala investeringar Ett utvecklat arbete med sociala investeringar kräver en organisation som kan hantera de olika delar som ingår. Som i allt strategiskt drivet arbete behöver samtliga
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser???
Läs merStrategi EU-kontor Skåne Nordost
Strategi EU-kontor Skåne Nordost 1 Innehållsförteckning 1. Syfte sid. 3 2.1 Mål/inriktning sid. 3 2.2 EU 2020 sid. 4 3.1 Verksamhetsutveckling sid. 4 3.2 Metod och genomförande sid.5 4.1 Strategisk påverkan/samverkan
Läs merImplementering, uppföljning och förbättringsarbete.
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete www.uppdragpsykiskhalsa.se Vilka är vi i rummet idag? Presentera kort: Namn, organisation Hur du idag kommer i kontakt med utveckling och uppföljning
Läs mer#knutkonferens #kortombarnrätt 2015-10-23 1
#knutkonferens #kortombarnrätt 2015-10-23 1 Från tro till vetande! RÄTT INSATS, TILL RÄTT PERSON, I RÄTT TID, AV RÄTT AKTÖR OCH TILL RÄTT KOSTNAD. KOMMUNALT NÄTVERK FÖR UTVECKLING I ett partnerskap samarbetar
Läs merSociala investeringsfonder i Sverige Att utvärdera sociala investeringar. Lars Hultkrantz 25 mars 2015
Sociala investeringsfonder i Sverige Att utvärdera sociala investeringar Lars Hultkrantz 25 mars 2015 1 Kommunernas förbättringsarbete går inget vidare (Arnek 2014, ESO-rapport) 2015-03-25 2 Statiskt vs
Läs merSocioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande
Läs merFörstudie Europeiska socialfonden 2014
Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och
Läs merVad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera.
Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera. Ett ekonomisk angreppssätt Sociala investeringar är ett ekonomiskt angreppssätt för att bryta
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merNationell organisering för kunskapsutveckling i socialtjänsten. Dialogkonferens FoU Välfärd 6 februari 2016 Anna Lilja Qvarlander SKL
Nationell organisering för kunskapsutveckling i socialtjänsten Dialogkonferens FoU Välfärd 6 februari 2016 Anna Lilja Qvarlander SKL Systemet för kunskapsstyrning Kommuner/lands -ting/region Regionala
Läs merInformationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)
Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till
Läs merFörslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Läs merGuide till samhällsekonomisk analys
Guide till samhällsekonomisk analys Kort om vad, varför och hur - med exempel från verkligheten Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning och innehåll Syftet med den
Läs merRecentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige
Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se
Läs merU T V E C K L I N G S L E D A R E
Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik
Läs merFrån nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst
Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Svensk förening för socialmedicin Läkaresällskapet, Stockholm 29 april 2016 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Definitioner Spridning
Läs merInnehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget
Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se
Läs merLokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508
Läs merÖverenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 12/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-06-09 Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Ärendenr:
Läs merUppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019
www.pwc.se Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019 Inledning Från och med 1 januari 2015 skärptes skollagen och det blev tydligare att en kommun löpande
Läs mer