DROGFÖREBYGGANDE ARBETE HUR JOBBA I SKOLAN KRING ANT? OLIKA METODER

Transkript

1 Faktaundervisning ökar kunskaperna men minskar inte tobaks- och alkoholanvändningen DROGFÖREBYGGANDE ARBETE - MED BETONING PÅ TOBAK OCH ALKOHOL HK 5 sp, våren 2009 Anki Stenkull-Aura Den traditionella informationen om skadeverkningar av olika droger och deras negativa konsekvenser är ineffektiv då det gäller att påverka ungas bruk, enligt en Cochraneöversikt (fhi.se Sven Bremberg) HUR JOBBA I SKOLAN KRING ANT? Utgångspunkten i all undervisning utgå från var eleven står erfarenhetsmässigt och kunskapsmässigt Enklaste sättet för att få reda i det är att starta ett samtal med eleverna Fördel att skapa nätverk där myndigheter, skolor, ideella organisationer och andra planera gemensamma satsningar nå så stora delar av barn och ungas vardagsverklighet där attityder, livssyn, självbild och levnadsvanor formas. Du måste vara klar över din egen inställning till tobak och alkohol; egna minnen från barndomen, hur ser du på tobak och alkohol idag... Viktigt att inte moralisera! Skolbaserade program kan minska ungdomars rökning med 5-30% Bäst effekt har program där man diskuterat normer och förstärker elevens förmåga att säga nej till tobak Vi skall ge barnen fakta om tobak och alkohol samt hjälpa dom att sortera sina kunskaper OLIKA METODER Samtalet Sitt i ring och låt barnen berätta utifrån bestämda frågor, Utan att värdera måste vi kunna prata om bruket, det sociala bruket, beroende o icke bruk Ta reda på vart barnen kan vända sig med frågor kring exempelvis oro över föräldrars konsumtion ex vad tänker du på när du hör ordet alkohol/tobak - vad är fest för dig? - tankar och känslor kring ölflaskor Heta stolen - olika påståenden kring temat men också annat Fyra hörn - samma idé som föregående Hög läsning - ex Emil i Lönneberga och griseknoen Rollspel

2 Lär dom att säga NEJ på ett bra sätt... Se personen i ögonen Se säker ut Stå rak Tala tydligt Var lugn Ge jag-budskap (inte man) Be inte om ursäkt Viska inte Se inte skyldig ut Se inte rädd ut Bli inte arg Använd flera olika strategier parallellt Öka elevernas kunskap om konsekvenserna av tobaks- och alkoholanvändning på kort och lång sikt Påvisa att de flesta ungdomar inte använder T&S&A Lyfta fram hur jämnåriga ser på tobak och alkohol Träna ungdomar i att kunna motstå/vara kritisk till reklam Öka elevernas egen tilltro till att förbli drogfria ÖVERLAG FÖREBYGGANDE PROGRAM I SKOLAN Ett bra skolklimat med tydlig ledning Få men tydliga och klara regler som är förankrade hos eleverna Uttalade strategier om hur man hanterar regelbrott Handlingsplan för förebyggande insatser och hanterande av problem beteende Varierad undervisning Samarbete mellan skolan och föräldrarna En strukturerad fritid Elevhälsovårdens roll Stöd från omgivande samhälle TOBAK De flesta rökare grundlägger sitt tobaksberoende i tonåren CAN Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning genomför varje år en undersökning av 9:ornas tobaksvanor, vartannat år 6:ornas År 9 42% av såväl p som f i år 9 har aldrig rökt 18 % av pojkarna röker (5% snusar) 30 % av flickorna (13%) År 6 67 % av pojkarna och 70 % av flickorna har aldrig rökt 3 % av pojkarna och 2% av flickorna anser att de röker Experimenterandet med tobak börjar redan i slutet av lågstadiet och tar fart under högstadiet Den sociala inlärningsprocessen som gör att man blir rökare brukar anses ta 2-3 år. Denna process delas in i flera faser 1. Förberedande fas 2. Man prövar fas 3. Experimenterande 4. Regelbunden rökning 5. Tobaksberoende Ny forskning tyder på att ungdomar börjar utveckla ett nikotinberoende redan efter några dagars eller veckors rökning. Största faktorn till ungdomars tobaksanvändning är föräldrarnas tobaksvanor och inställning till tobak. Syskon och kompisar har också stor betydelse, samt marknadsföringen av tobak

3 FAKTORER SOM PÅVERKAR RISKEN FÖR TOBAKSDEBUT Individuella egenskaper; kön, personlighet, ålder Relationer i familjen Tobaksvanor och attityder i familjen, särskilt hos föräldrarna attityder och vanor hos kompisar Sociala normer förmedlade av andra vuxna i närmiljön Synen på tobak i samhället i stort Tobaksreklam Tillgänglighet BASIC FAKTA KRING TOBAK Risker med tobaksrökning: Nikotinberoende kommer ganska snabbt Kärlkramp i benen cancer (lung-, i urinblåsan, magsäcken, livmodern, tjocktarmen, njurarna, munhålan...) Kronisk bronkit Åderförkalkning Stroke i hjärnan Hjärtinfarkt Benskörhet Dessa skador märks först efter år ÄMNEN I CIGARETTRÖKEN I Sverige dör 6400 människor/år pga av rökning Ca 500 dör av passiv rökning Kolmonoxid en osynlig och luktfri gas. Blockerar de röda blodkropparna så att syret inte kan transporteras ut i kroppen (vid höga koncentrationer) Ökar risken för hjärt- o kärlsjukdomar Finns också i bilarnas avgaser mg i huvudröken och 5x mer i sidoröken Ammoniak: Frätande ämne Används i gödningsmedel och rengöringsmedel Kan förvärra sjukdomar i luftvägarna Förekommer mer i sidoröken (4-5ggr) Vätecyanid: Färglöst, mandelluktande gift Användes vid avrättningarna i gaskamrarna Kan orsaka huvudvärk, yrsel, illamående o kräkning Mest i huvudröken Tjära Bly Tungmetall Blyförgiftning kan orsaka födelsedefekter och inlärningsvårigheter hos barn Forskning... Nikotion 1 mg men det räcker med 0,2 mg för att få kicken ( om en människa får 60 mg rent N på tungan dör hon inom några minuter)

4 Andra metaller al, zink, mg, au, kvicksilver, kisel, ag, titan och cu Andra ämnen aceton, arsenik, butan, kadmium, etanol, formaldehyd, hexamin, metan, metanol, fenol, nikotin, glykol, toluen, vinylklorid 4-aminodifenyl och betanaftylamin m.fl Rökning försämrar ungdomars kondition och ökar risken för luftvägssjukdomar samt att de har sämre möjligheter till att vara friska och i form än jämnåriga Att börja röka i ungdomen kan påverka lungvävnadens utveckling eftersom lungorna fortfarande utvecklas i tonåren Nytt lagförslag på gång i Finland där man vill begränsa tobakens synlighet genom att förbjuda publicering av tobak såväl på bild som i skriven text. Detta skulle gälla tidningar, tv-program o teaterscen. Redan idag finns ett förbud mot direkt marknadsföring av tobaksprodukter i Finland. Enligt WHO och Världsbanken är höjda tobakspriser den mest effektiva åtgärden för att minska konsumtionen Minskning med 4% i medel- och höginkomst länder s.s Norden SNUS Hälsoriskerna ännu inte lika väl utforskade Det vi vet: Tillför höga nikotindoser vilket ökar belastningen på hjärt- och kärlsystemet och då påverkar kroppens ämnesomsättning Innehåller ett flertal cancerframkallande ämnen Mer beroende skapande än cigaretter INNEHÅLL I SNUS 0,5-5 % nikotin eller 8 mg Radioaktivt polonium 30-tal olika metallföreningar, kolväten, aldehyder, amider, nitriler, alkander, terpener, polyfenoler, klorerade organiska ämnen ALKOHOL WHO:s undersökning där Lasse Kannas medverkat fick man följande resultat: Drack de svenskspråkiga sig oftare fulla oftare Alkoholbruket mera allmänt bland sv.spr Dock inte sammankopplat med problematiskt beteende som de finskspråkigas

5 Enligt en undersökning: Finlands svenskspråkiga ungdomars dryckesvanor i Österbotten och huvudstadsregionen en jmf med finskspråkiga ungdomar Dryckesfrekvensen y Under testperioden gick den ner i alla grupper förutom för de sv spr gymnasisterna, men % satsen var något högre bland de sv.spr Grundskolan läsåret var andelen nyktra betydligt fler bland de svenskspråkiga Æ planat ut till 05/06 Berusning - Gymnasiet andelen nyktra något högre bland de finskspråkiga 05/06 Av alla undersökta är det svenskspråkiga flickor i Österbotten som är mest nyktra på båda stadierna i jmf med pojkarna De omvända gäller i H:fors regionen Æ Har också minskat snabbare bland de finskspråkiga eleverna på grundskole nivå - Har ökat bland gymnasisterna i bägge språkgrupperna

6 BASIC FAKTA OM SKADOR AV ALKOHOL Hjärnskador först drabbas närminnet. Minnesluckor i samband med förtärning kan vara tidigt symptom på hjärnskada Lillhjärnan balanssvårigheter o nedsatt förmåga att koordinera rörelser Magsäcken magkatarr och magsår Levern redan efter några dagars drickande kan levern bli svullen och öm. Cellerna skadas och funkar sämre Benstommen risk för benbrott, skörare skelett Nervsystemet smärta, känselbortfall, förlamning Matstrupen i samband med leverskador åderbrock i nedre delen av livshotande blödningar Hjärtat skada hjärtsvikt Bukspottskörteln kan drabbas av inflammationer Huden risk för olycksfall sår Sexualdriften hormonpåverkan och störd sexfunktion Muskler kan orsaka en särskild sjukdom (myopati) medför att hela muskler kan förstöras Foster får samma alkoholhalt i blodet som mamman kan ge skador på hjärna och andra organ RISKGRÄNSER VID ALKOHOL En flaska lättöl pilsner (7g alkohol) En burk starköl (20 g alkohol) ger leverskador hos kvinnor 2 burkar starköl (40 g alkohol) begynnande risk för män att få leverskador 1 flaska vin/ 20 cl sprit ( 70 g ) riskzon för svåra alkholskador ALKOHOLISM Kännetecken Ökad toleransnivå Återställarbehov Lättväckt begär Kontrollförlust Minnesluckor Typiska drag hos en alkoholist Tvångsmässig önskan att drick Tappar kontrollen, när man väl börjat kan inte sluta Fysisk abstinens Tolerans större mängd krävs för påverkan Alkoholen tar över, klarar inte familjeliv och jobb Fortsätter dricka trots att man vet att det förstör livet Kroppens biologiska utveckling är färdig först vid 18 års ålder Fram till dess är leverns avgiftningsförmåga inte tillräckligt utvecklad Inte heller njurarnas förmåga att rena blodet är färdigutvecklat Nervsystemet är fortfarande under uppbyggnad och därför mycket känsligare

7 Det drogförebyggande arbetet handlar främst om vuxnas förmåga att skapa en trygg och tydlig struktur och att förmedla värme och uppmuntran och om att ge barn och unga de verktyg som behövs för att ta sig fram och orientera sig i världen. (ur Skolan kan förebygga, FHI,2007) BARN TILL MISSBRUKANDE FÖRÄLDRAR Tar ofta på sig olika roller 1. Hjälten - reservföräldern 2. Syndabocken bäst på att vara sämst 3. Clownen skämtar bort obehaget 4. Tapetblomman en mänsklig kameleont Vart vänder du dig som lärare? - rektor i första hand - skolhälsovårdaren eller elevvårdsteam FÖRELÄSNINGEN GRUNDAR SIG PÅ INFORMATION FRÅN FÖLJANDE KÄLLOR: Tobaksfria ungdomar hur når vi dit? Statens folkhälsoinstitut, 2002:26 Barn och alkohol, Elsie Cohen (1997) Fakta och forskning om ungdomar och alkhol; Alko Skolan kan förebygga, TIPS PÅ BRA LITTERATUR OCH WWW-SIDOR Våga börja prata - en bok om föräldraskap, relationer, känslor, alkohol och droger av Börje Dahl, Informationsmaterial om tobak 2008, För skolbaserad prevention Vertygslåda.