Församlingsinstruktion Solna församling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Församlingsinstruktion Solna församling"

Transkript

1 Församlingsinstruktion Solna församling

2

3 innehåll namnet Solna Historisk snabbexposé Omvärldsanalys: närvärldsbeskrivning: Solna stad Folkmängd och ålder Invånare och förvärvsarbete Internationellt Vänorter Solna nationalparksstaden Solna utbildningsstaden Solna idrottsstaden De troendes Solna Svenska kyrkan i Solna Vad värderar medborgarna? Församlingens organisation Organisationsplan Personalstat Regler för fortbildning av personal Domkapitlets regler församlingens grundläggande uppgift: måldokument: församlingens verksamhetsidé uppföljning undertecknat Gudstjänst Undervisning Diakoni Mission Ekumenik Religionsdialog Finskspråkigt arbete Teckenspråkigt arbete Arbete på samiska Tillgänglighet Miljöansvar Församlingsexpedition Information Gudstjänst Sjukhuskyrkan Musik/kultur Vandringar/skolverksamhet Barn och familj Konfirmand/ungdom Vuxenarbete Senior

4 INLEDNING En församlingsinstruktion är ett styrdokument som beskriver hur en specifik församling gestaltar Svenska kyrkans grundläggande uppgift. Den utarbetas av kyrkoherde och kyrkoråd var för sig och godkänns av domkapitlet som har ett tillsynsansvar för att kyrkoordningen skall följas. Solna församlingsinstruktion har försökt att ta hänsyn till historien och nutiden, våra resurser och Stockholms stifts domkapitels anvisningar, som återfinns på sidan 16. Solna Namnet Solna Vattnet var större förr. Huvuddelen av Solna socken/församling omfattade ett mycket större område än idag nämligen det som i dag är Stockholms malmar, Djurgården, halva Lidingö samt Sickla i Nacka. Huvuddelen av Solna församling var alltså en skärgård. Namnet Solna hette från början Solnö eller Solö. Olov von Dalin härleder namnet som bildat av Sol eller Soln, vilket skulle betyda sjö eller strand. Om detta stämmer, så framstår Stadens vapen med sin sol som byggt på en missuppfattning. Denna missuppfattning kan enligt Solna stads hemsida ha startat med att Solna kyrkas kyrkotorn fick en ny prydnad 1723 i form av en sol.

5 Historisk snabbexposé Solna är en av Sveriges mest expansiva kommuner i ett av Sveriges hetaste områden, storstockholm. Under större delen av Solna församlings existens, som kan härledas till åtminstone 1180-talet då rundkyrkan byggdes, har närheten till Stockholm och kungahuset inneburit att gränser flyttats på olika sätt vilket erbjudit Solna församling både möjligheter och problem. Denna inledning vill i korthet lyfta fram några datum och händelser från historien som får utgöra en bakgrund till de överväganden och vägval angående kyrkans grundläggande uppgift och olika målsättningar som presenteras i Solna församlings församlingsinstruktion. 5

6 TALET Avsätts mark till kyrka och prästgård. Rundkyrkan restes förmodligen på 1180-talet och antas tillsammans med Bromma och Munsö och möjligen kastalen i Tre Kronor förutom sina kyrkliga funktioner också ha ingått i ett slags bevaknings/försvarssystem kring de viktiga vattenlederna. År 1187 påstås Stockholm ha grundats enligt ett dokument skrivet av Franciskanerna i Visby år TALET Omkring år 1250 ger Birger Jarl samhället på holmen stadsrättigheter. Därmed får Solna församling och socken en konkurrent med växtkraft och vars särskilda omständigheter med invånare, klosterstiftelser och kungahus påverkat och påverkar Solna fram till våra dagar TALET År 1305 nämns Solna i ett brev från Sigtuna där det talas om en parochie dicte Solnö (en församling kallad Solnö). Att församlingen existerat tidigare framgår av en anteckning från 1314 som beskriver en visitation som ärkebiskop Nicolaus Allonis genomförde år Under detta århundrade byggs kyrkan ut med ett långhus i väster och kryssvalv slås i koret med en form som liknar Riddarholmskyrkans TALET Rekonstruktion av Solna kyrka på 1200-talet. År 1446 tvistar kung Kristoffer av Bayern med ärkebiskop Nicolaus Ragvaldi om patronatsrätten till kyrkan, vilken då kallas S:t Jacobi och S:t Martini kapell. Efter reformationen är församlingen i så gott som obruten följd antingen regalt eller patronellt pastorat med kungen som patronus i egenskap av ägare till nuvarande Ulriksdals och Karlbergs slott. Albertus Pictors målningar kommer till i kyrkan och det nyanlagda vapenhuset i söder. Statyn av S:t Martin av Tours och Madonnan kommer på plats i Solna kyrka, vars långhus byggs ut och förses med en ny sakristia TALET År 1529 läggs Solna församling av Gustav Vasa ihop med S:t Nicolai församling, dvs det som idag är Gamla stan och Storkyrkan. Sveriges reformator Olaus Petri är kyrkoherde under perioden Järva och Bergshamra som tidigare tillhört Sollentuna socken införlivas med Solna TALET Under 1600-talet flyttas Solnas gränser norrut på grund av Stockholms behov av mark. Drottning Kristina avsöndrar Solna församling inklusive Munkelägret (nuvarande Kungsholmen), från S:t Nicolai den 23 maj År 1637 byggs Karlbergs slott och 1644 Jakobsdals slott. Karl XII:s bror Ulrik dör och år 1684 byter slottet namn till Ulriksdals slott. Solnas frihet blir kort, då församlingen år 1671 kopplas ihop med Kungsholmens nybildade församling. Under 1670-talet blir Magnus Gabriel de la Gardie en viktig mecenat för Solna kyrka, som restaureras under åren Efter renoveringarna blir Solna kyrka en populär begravningskyrka, vilket visas av de epitafier och huvudbanér som placeras i kyrkan under detta århundrade TALET År 1701 utvidgas kyrkogården och drottning Ulrika Eleonora låter uppföra bogårdsmur. År 1723 år drabbas Solna kyrka, prästgården och kaplansgården av brand. Bostadshusen brinner ner till grunden, tornhuv och kyrktak brinner ner till murarna. Kyrkan repareras, tornet ersätts och klockorna som tidigare hängde i ett separat torn flyttas till det nya tornet. Prästgården och kaplansgården byggs 1726 med starkt stöd av Ulrika Eleonora. Under detta århund- rade anläggs Hagaparken som engelsk park. Stor betydelse för utformningen av parken hade arkitekten Fredrik Magnus Piper. År 1772 låter Gustav III bygga Gamla Haga som sommarbostad. År 1792 blir Karlbergs slott krigsakademi TALET År 1800 blir Solna på nytt en egen församling. Johan Olov Wallin är kyrkoherde under åren Prästgården byggs till. Befolkning från Stockholm börjar etablera sig i Hagalund och Huvudsta. År 1899 blir Hagalund municipalsamhälle TALET År 1903 blir Huvudsta municipalsamhälle. År 1906 färdigställs Hagalunds kyrka efter stora frivilliga insatser. År 1907 börjar exploateringen av Råsunda. År 1943 får Solna stadsrättigheter. Befolkningen ökar kraftigt under 1950-talet och uppgår 1 januari 1962 till personer. Efter beslut av Kunglig Majt den 27 april 1962 delas församlingen den 1 januari 1963 i två delar Råsunda och Solna, samtidigt som en ekonomisk samfällighet bildas. Administrationen flyttar in i det nybyggda stadshuset år Löftets kyrka byggs år Bergshamra kyrka byggs år 1962 och Råsunda kyrka byggs som ny församlingskyrka i Råsunda församling år TALET I och med kyrka-stat-reformen år 2000 sjunker andelen kyrkotillhöriga av befolkningen på ett påtagligt sätt. Antalet kyrkliga handlingar är dock fortsatt högt och efterfrågan på församlingens förskolor är stor. Efter flera års utredande beslutar Stockholms stiftstyrelse att fr o m 1 januari 2008 återbilda Solna församling. Råsunda församling och den kyrkliga samfälligheten upphör och den demokratiska beslutsorganisationen förenklas. År 2007 flyttar såväl administration som stora delar av församlingsverksamheten in i Kyrkans Hus det tidigare tingshuset på Skytteholmsvägen 14 och ny kyrkoherde anställs.

7 Skytteholmsvägen i början av förra seklet. Skytteholmsvägen 1970-tal. Korsningen Solnavägen/Solna kyrkväg. Bandy på Rudsjön Falkenerarbostället cirka Filmstaden i mitten av förra seklet. 7

8 Omvärldsinventering med vissa slutsatser Solna stad Solna församlings gränser är identiska med Solna stad som utgör en egen kommun i Stockholms län. Till ytan är Solna kommun den tredje minsta i landet med sina drygt 19 kvadratkilometer. På den lilla ytan bor personer (31/ ), vilket innebär att befolkningsmässigt intar Solna stad plats nummer 30 bland Sveriges 290 kommuner och invånarantalet ökar stadigt. I planerna de närmaste åren ingår byggandet av cirka bostäder, främst i de nya områdena Frösunda, Västerjärva och Ulriksdal. År 2016 beräknas det finnas drygt boende i Solna stad. Antalet arbetstillfällen i Solna är i stort identiskt med invånarantalet och pendlingen såväl in till som ut från Solna är stor, vilket möjliggörs av mycket goda kommunikationer. Solna stad präglas av tillväxt och framtidstro. De tio största arbetsgivarna är Stockholms läns landsting (Karolinska sjukhuset och nio vårdcentraler), NCC AB, Skanska Sverige AB, Karolinska institutet, Solna stad, PEAB Sverige AB, Pressens morgontjänst, EDB Business Partner AB, Hewlett Packard Sverige AB och IF Skadeförsäkringar AB. Medelinkomsten och utbildningsnivån i Solna ligger högre än riksgenomsnittet. Folkmängd och ålder 31/ Ålder Antal Andel av befolkningen Solna Andel av befolkningen Riket % 8 % % 13 % % 9 % % 26% % 26 % % 13% % 5 % Totalt: % 100 % Invånare och förvärvsarbete 31/ Invånare och förvärvsarbete, cirka Antal Invånare 31/ Förvärvsarbetande Solnabor Bor och förvärvsarbetar i Solna Antal arbetstillfällen Antal arbetsställen Pendlar till Solna dagligen Pendlar ut från Solna dagligen Slutsatser Solna församling bör finnas närvarande där stora delar av befolkningen bor och ska därför skyndsamt undersöka möjligheter att etablera kyrkliga lokaler i de norra delarna av staden, Frösunda, Västerjärva/ Ulriksdal. Utrikes födda år 2009 Andel (%) av de boende i Män Kvinnor Totalt Solna I samband med detta arbete 24 Solna 25 församling 24 ska förutom Riket bör en översyn av Solna 14 en fortsatt 15 satsning 14 på barn församlings lokalbehov i och senioråldrarna försöka framtiden göras. uppmärksamma de behov och bredda kontakterna med den Solna församling ska finnas del av befolkningen som är med i olika nätverk för att yrkesverksam. kunna ta ansvar för den dagbefolkning som finns inom församlingens gränser. 8

9 Internationellt Sverige har under de senaste åren på många sätt kommit närmare världen och världen har kommit till oss! Detta har dels skett genom planerade beslut, som vårt medlemskap i EU, men också genom att människor sökt sig till vårt land på grund av krig, politisk oro och miljökatastrofer. I Solna stads integrationspolicy är arbete ett av de prioriterade områdena, både privata och offentliga. Enligt Länsarbetsnämnden har Solna låg arbetslöshet bland gruppen utomnordiska medborgare, men Solna stads ambitionsnivå är högre än så. Nämligen att arbetskraftsdeltagandet ska vara lika oavsett etnisk bakgrund. Flyktingmottagandet förväntas öka under de närmaste åren. Av den del av befolkningen i Solna som inte tillhör Svenska kyrkan, finns det skäl att anta att en större del tillhör gruppen utrikes födda. I Solna och i grannkommunen Sundbyberg bor ett relativt stort antal finländare. Slutsatser Solna församling bör bidra till integrationen genom att dels ha goda kontakter med kristna med annan etnisk bakgrund och andra kyrkofamiljer, dels ha goda kontakter med bekännare av annan tro. Det borde vara möjligt för Solna församling att i samarbete med Solna stad erbjuda introduktion på arbetsmarknaden, inspiration och kunskap kring detta kan hämtas från ett intressant projekt i Märsta kyrkliga samfällighet Integration i praktik. Solna församling bör samarbeta med Sundbybergs församling för att ta ansvar för den befolkning med finländskt ursprung som söker gudstjänstgemenskap, social stimulans och stöd vid livets vändpunkter. Vänorter Efter andra världskriget öppnades möjligheter för internationellt utbyte och Solna stad ingick sitt första vänortsavtal med Gladsaxe i Danmark år Andra orter som Solna stad har organiserat samarbete med är Ski, Norge, vänort sedan år 1955, Pirkkala, Finland, vänort sedan år 1980, Valmiera, Lettland, vänort sedan år 1991, Kalamaria, Grekland, samarbetsort sedan år 1997, Warszawa- Bemowo, Polen, samarbetsort sedan år 2001, Burbank, Kalifornien, USA, systerstadsförbund sedan år Såväl ur religionssociologisk som från geografisk-politisk synpunkt uppvisar orterna en intressant spännvidd. Här finns våra nordiska grannländer med sina stadiga demokratier och sina evangelisk-lutherska kyrkor. I vår geografiska närhet finns Lettland som ofta inte haft sitt öde i sina egna händer och som för inte så länge sedan var inlåsta i den sovjetiska intressesfären med sina olika kyrkotraditioner, där den evangelisk-lutherska kyrkan inte är oviktig. Den vackra Maria, Kalamaria präglas av sin grekiskt ortodoxa kyrkotradition. Vid ett första påseende kan den östliga kyrkotraditionen verka exotisk och långt borta från såväl den evangeliskt-lutherska som romerskt-katolska kyrkotraditionen som är mer västligt orienterad. En viktig sak att komma i håg är att såväl Svenska kyrkan och den ortodoxa kyrkan i Grekland är nationalkyrkor, det vill säga dominerande folkkyrkor som folkflertalet tillhör. Till sist har vi smältdegeln Burbank i Kalifornien i USA. Ett USA dit miljoner vände sig från förtryck och fattigdom i Europa. I dag är kyrkolivet lika omväxlande, rörligt och mångfacetterat som andra samhällssektorer. Vilken roll kyrkor och andra trossamfund kommer att spela i framtiden beror dels på om de är villiga att ta samhällsansvar och visa ödmjukhet mot människor av annan Gudstro eller ingen tro alls och dels på om beslutshavare låter kyrkor och trossamfund verka öppet och ansvarsfullt i det offentliga rummet. Slutsats Solna församling bör undersöka möjligheterna att på olika sätt bidra till och ta del av det utbyte som sker med Solna stads vänorter, samarbetsorter och systerstadsförbund. Av särskilt intresse är de nordiska städerna och Lettland. 9

10 Slutsatser Solna nationalparksstaden En tredjedel av Solnas yta upptas av nationalparken, som med sina stora parker och vackra byggnader är ett uppskattat område för fler än Solnas invånare. Solna församling har historiskt goda kontakter med hovet och Ulriksdals slott. Varje år firas Hagadagarna med Solna stad som huvudarrangör. I anslutning till Nationalparken ligger några av Solnas viktigaste turistmå Ulriksdals slott, Confidencen, Haga Brunnsviken vid Polska udden. slott och Stallmästargården. Som närmaste grannar med parken ligger Norra begravningsplatsen, Ulriksdals begravningsplats och Solna kyrkogård med Solna kyrka och den kringliggande kyrkbyn som idag är relativt glest besökt av turister. Det som sker i dag är dels kyrkogårdsvandringar och kyrkvisningar vid några tillfällen per år, till exempel på Stadens dag i september. FOTO: CHRISTER JOELSSON Solna församling bör synas mer också i denna miljö, dels genom att samarbeta med slottsförvaltningen när det gäller det utåtriktade programmet på Uriksdals slottskapell, dels med medverkan på Hagadagarna. Solna församling bör verka för att stärka Solna kyrka och kyrkogård som besöksmål genom ett närmare samarbete med Solnadals värdshus och genom att utnyttja marken mer effektivt än i dag, så att vi dels möjliggör fler besökare och dels säkrar Solna kyrkas underhåll genom intäkter från markförsäljning.

11 Match mellan kyrkan och kommunen, på gamla fotbollsstadion i Råsunda, den 4 oktober Solna utbildningsstaden Inom Solna stads gränser finns utbildningar på olika nivåer, från förskola, över grundskola, gymnasieutbildningar till eftergymnasial utbildning i form av Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Karolinska Institutet, Polishögskolan och Militärhögskolan Karlberg. Församlingen är närvarande med personal bland annat genom sjukhuskyrkan och universitetskyrkan. Slutsats Solna församling ska utveckla möjligheterna att bidra till utbildningsväsendet genom att dels själv bedriva utbildning och dels genom att på olika sätt närvara på och samverka med skolor och utbildningsinstitutioner. Solna idrottsstaden I Solna är idrott viktigt. Intresset för AIK tar sig ibland närmast fantastiska uttryck. Men här finns också mycket annat på både breddidrottens som toppidrottens arenor. I föreningslivet dominerar idrottsföreningarna när det gäller antal medlemmar. Detta gäller också yngre tonåringar. Slutsats Solna församling bör undersöka möjligheterna till närmare samarbete med idrottsrörelsen t.ex. när det gäller konfirmationsundervisningen. 11

12 Vy från Hagalund, över Rudviken och Skytteholm, med Stadshuset till höger. 12 De troendes Solna I Solna finns fler kyrkor och samfund representerade. Förutom mer traditionella frikyrkor som Missionskyrkan och Pingstkyrkan så finns här olika etniska grupper representerade från exempelvis Rumänien, Grekland, Etiopien och Eritrea. I Solna finns också många människor som representerar andra religioner. Den största gruppen är med all säkerhet den muslimska gemenskapen. Slutsatser Solna församling bör ta ett initiativ så att ett lokalt kristet råd bildas, gärna i samverkan med Sundbyberg. Ett namn på detta råd skulle exempelvis kunna vara Solna-Sundbybergs kristna råd. Solna församling bör hitta en praktisk struktur för att befrämja samtalet kring gemensamma angelägenheter som exempelvis begravningsfrågor och äktenskap. Av vikt under kommande år är att anpassa Ulriksdals begravningsplats så att det passar olika religioner och även de som saknar religiös identitet. Solna församling bör också främja möjligheter för boende i Solna av olika kulturell och religiös bakgrund att mötas under vänskapliga former.

13 Svenska kyrkan i Solna Drygt 60 % av befolkningen har sin kyrkotillhörighet knuten till Svenska kyrkan. Andelen förväntas sjunka inför den period av inflyttning som väntar de närmaste tio åren. Efterfrågan på dop, vigslar och begravningsgudstjänster är ökande och innebär att väntetiderna kan bli långa trots att exempelvis Solna kyrka har öppet sju dagar i veckan. I dagsläget har församlingen tre heltidsförskolor, två öppna förskolor och en deltidsförskola. Församlingen har flera fastigheter i attraktiva delar av Solna stad. I en del av dessa fastigheter bedriver vi ingen eller en mycket liten egen verksamhet. Sedan många år har Solna församling goda kontakter och ett gott samarbete med Solna stad. Detta samarbete underlättades då Råsunda församling och Solna församling hade sina administrativa lokaler inhysta i Stadshuset. Solna församling är demokratiskt styrd. De beslutande församlingarna utses i allmänna val. Detta innebär att Solna församling har företrädare från de partier som är aktiva i kommunpolitiken. Slutsatser Hösten 2007 flyttade Solna församling in i gamla tingshuset på Skytteholmsvägen 14. KYRKANS HUS För att hålla uppe medlemsantalet så mycket som möjligt är det viktigt att prioritera de kyrkliga handlingarna och vårt utbud till barn, ungdomar och deras familjer. För att kunna ha några resursstarka verksamhetscentra och framför allt för att kunna starta nytt i norra delarna av staden bör en utredning ske om vilka lokaler som ska behållas i framtiden. Solna församling vill vara en aktiv och ansvarstagande aktör i Solna stad också i framtiden. Därför bör vi fortsätta att på olika nivåer odla samråd och goda kontakter med företrädare för Solna stad. Ett bra samarbete är viktigt för att upprätthålla de stora partiernas vilja till helhetsansvar för Svenska kyrkan genom att besluta om kyrkopolitiska program och ställa kompetenta beslutsfattare till tjänst. Vad värderar medborgarna? Nedanstående uppgifter är hämtade från en värderingsjämförelse utförd av Nordic Scan som återfinns i SEB:s rapport från 2008: En titt i plånboken hos 60-talisterna. Slutsats Innan Solna församling gör stora satsningar inom olika åldrar och för olika behov så är det viktigt att ta del av medborgarnas faktiska värderingar och behov genom att ta del av olika undersökningar och mätningar. 13

14 Närvärldsbeskrivning Församlingens organisation Solna församling har från den 1 januari 2008 en ny organisation. Organisationen speglar återgången till ett enförsamlingspastorat, efter drygt fyrtio års samverkan med Råsunda församling i en kyrklig samfällighet. Solna kyrkofullmäktige är beslutande organ och avgör frågorna om mål och ekonomi för församlingens verksamhet. Kyrkofullmäktige utser kyrkorådet, församlingens verkställande organ, som tillsammans med kyrkoherden styr och leder församlingens arbete. Kyrkofullmäktige utser också valnämnden, som ansvarar för att kyrkoval genomförs på lokalplanet vart fjärde år, och kyrkogårdsnämnden som har ansvar för begravningsverksamheten och kyrkogårdsförvaltningens serviceverksamhet. Revisorerna granskar på fullmäktiges uppdrag räkenskaper, verkställande organ och förvaltning. Valberedningen nominerar ledamöter till de organ som kyrkofullmäktige utser. Kyrkorådet utser kyrkoherden efter samråd med domkapitlet. Man utser också kanslichef och kyrkogårdschef. Kyrkoherden leder församlingens arbete. Kanslichefen ansvarar för administration/ekonomi och fastighetsförvaltning. Kyrkogårdschefen leder och ansvarar för kyrkogårdsförvaltningens arbete. Samtliga tre chefstjänstemän är direkt underställda kyrkoråd/kyrkogårdsnämnd och samverkar i en ledningsgrupp. Respektive chef anställer och lönesätter underställd personal. Gruppen ansvarar gemensamt och individuellt för beredning av ärenden till kyrkoråd och kyrkogårdsnämnd och är arbetsgivarrepresentanter i församlingens arbetsmiljökommitté. Församlingens verksamhet är indelad i olika team, en del är verksamhetsdrivande, andra har stödjande karaktär. Teamorganisationen ansluter till traditionell verksamhetsindelning i en verksamhet som inte baseras på distrikt. I ett föränderligt samhälle behövs en flexibel arbetsorganisation. Teamen och deras arbetsuppgifter förändras över tiden och erbjuder en möjlighet till variation för medarbetarna. Teamorganisationen är en platt organisation, med kyrkoherde och övrig ledningsgrupp nära de olika teamen och med få mellanchefer. I varje team finns en teamledare. Samtliga teamledare har samordnande funktion, en del har dessutom budget- och personalansvar. Organisationsplan 14

15 Personalstat I församlingens personalstat för år 2009 finns vidstående befattningar inrättade. Beroende på förändringar i behov och andra omständigheter kan tidvis olika befattningar hållas obemannade. Antalet befattningar är omräknat till heltidsanställningar. Assistent, ekonomiassistent, löneassistent 8,40 Barnskötare 8,50 Fastighetsförvaltare 1,00 Förman, kyrkogårdsarbetare, inkl säsongsanställda 17,70 Församlingsassistent 6,00 Församlingshemsvärd, ekonomibiträde 3,50 Förskolechef 2,00 Förskollärare 11,00 Förste vaktmästare, vaktmästare 6,00 Informationssekreterare -assistent 3,00 Kamrer 1,00 Kanslichef 1,00 Komminister 14,00 Kyrkogårdschef 1,00 Kyrkoherde 1,00 Lokalvårdare 1,00 Organist, församlingsmusiker 6,51 Sjukhusassistent, diakon 7,00 Utredningssekreterare 2,00 Omräknat till antal heltidsbefattningar 101,61 En övergripande fördelning av befattningarna på de olika teamen/ verksamhetsområdena kan göras enligt vidstående. 15

16 Regler för fortbildning av personal Församlingen följer de riktlinjer för personalutbildning och personalutveckling som träffats mellan Församlingsförbundet och personalorganisationerna. Som ett riktvärde gäller en anslagstilldelning motsvarande minst fem utbildningsdagar per anställd och kalenderår. Inför församlingssammanläggningen genomfördes en omfattande kartläggning av samtliga anställdas utbildningsnivå och behov av kompetensutveckling. Kartläggningen har bl.a. resulterat i en planering av riktade utbildningsinsatser de närmaste åren bl.a. inom området för datakunskap där en första etapp kommer att genomföras under Vidare planeras insatser för höjande av den allmänna kunskapsnivån bland anställda och även förtroendevalda för vår kyrka och dess historia. De individuella utbildningsbehoven fastställs i huvudsak i samråd mellan den anställde och närmaste chef vid årliga PU-samtal. Prioriteringar sker efter samråd i bl.a. kollegier och ledningsgrupp. Domkapitlets regler Här följer en kort sammanfattning av de regler som domkapitlet i Stockholms stift har utfärdat och som Solna församling följer: 1) Domkapitlet erinrar om Kyrkoordningens bestämmelser att huvudgudstjänst skall firas i varje församling alla söndagar och kyrkliga helgdagar. 2) Domkapitlet har kommenterat Kyrkoordningens bestämmelse av annan gudstjänstordning. I huvudgudstjänst får vid ett visst tillfälle eller under en viss tid användas någon annan gudstjänstordning eller musik än den som ingår i Den svenska kyrkohandboken och andra psalmer och församlingssånger än de som ingår i Den svenska psalmboken, jämte tillägg. Domkapitlet framhåller att detta endast får ske undantagsvis och med tydlig motivering. 3) Domkapitlet har beslutat att huvudgudstjänst med nattvard skall firas minst 24 gånger under ett kyrkoår. 4) I Kyrkoordningen finns bestämmelsen om att en gudstjänst tillsammans med annan församling i ett annat kristet samfund får firas som huvudgudstjänst om kyrkorådet medger det. Innan kyrkorådet fattar sådant beslut skall samråd ske med församlingens präster och musiker. Tillstånd skall inhämtas från domkapitlet. 5) Domkapitlet påminner om bestämmelserna i Kyrkoordningen om samråd angående huvudgudstjänstens uppbyggnad och utformning samt gudstjänstplan. Det framhålls att beslutet om gudstjänstplan skall FOTO: CAROLINE HEDIN fattas av kyrkoherden, men det är samtidigt nödvändigt att det finns ett väl fungerande samråd. Vid oenighet mellan kyrkorådet och kyrkoherden om gudstjänstplanen får ärendet föras till domkapitlet för beslut. 6) Domkapitlet har kommenterat Kyrkoordningens bestämmelser om vem som får leda församlingens gudstjänst. För Solna församlings del så har detta endast betydelse därigenom att det krävs tillstånd för gästpredikanter som inte är präster. Sådant tillstånd kan ges av stiftets biskop eller församlingens kyrkoherde. 7) Domkapitlet har beslutat att riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, fastställda av biskopsmötet skall gälla i Stockholms stift. Endast präst eller församlingspedagog i Svenska kyrkan eller person med minst motsvarande formell teologisk och/eller pedagogisk utbildning och som tillhör Svenska kyrkan kan vara konfirmandlärare med ansvar för egen grupp inom Stockholms stift. Avsteg från riktlinjerna t ex när det gäller konfirmandålder kan medges av domkapitlet, om särskilda skäl föreligger. 16 Biskop Eva Brunne är ordförande i domkapitlet. 8) Domkapitlet påminner om Kyrkoordningens bestämmelse om att det i varje församling skall finnas anställd minst en kyrkomusiker med behörighet som organist eller kantor.

17 Församlingens grundläggande uppgift Inledningen till kyrkoordningens andra avdelning beskriver församlingens uppgift på följande sätt: Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift. (KO s.48) 17

18 Gudstjänst KÄNNETECKEN: CENTRUM VARIATION MÖTESPLATS TRADITION FÖRNYELSE Gudstjänst i Hagalunds kyrka.

19 Biskop emerita Caroline Krook och Solnas kyrkoherde Johan Engvall efter mottagningsgudstjänsten i Solna kyrka. Gudstjänsten är centrum i församlingens liv och verklighet. I gudstjänsten uttrycks svenska kyrkans tro, lära och liv. Tillsammans och i obruten följd med tidigare generationer får vi ta del av Ordet och sakramenten, men också uttrycka vår tids glädje och oro genom förkunnelse, psalmsång, förbön och andra uttryckssätt. Huvudgudstjänst firas som regel i fyra av församlingens kyrkor varje söndag. I dessa kyrkor förekommer också veckomässor och musikgudstjänster under veckans andra dagar. I Kyrkans Hus firas olika gudstjänster varje veckodag, såsom morgonbön, veckomässa och andakter. Meditation och dans erbjuds också. Med våra förskolor firas vardagsgudstjänster med föräldrar och barn. Församlingen har fem kyrkor; Solna, Råsunda, Bergshamra, Hagalund och Löftets kyrka. Den sistnämnda hyrs för närvarande ut till två gudstjänstfirande församlingar och till Hela människan RIA Solna-Sundbyberg. Dessa olika rum ger olika förutsättningar och möjligheter till gestaltning och liturgisk utformning, vilket är en rikedom att glädjas över och ta till vara i framtiden. I Solna församling vill vi vårda och utveckla en god förkunnelse genom textstudier och teologiska samtal inom prästkollegiet varje vecka. I Solna församling utförs cirka tusen kyrkliga handlingar per år. Vi prioriterar det personliga samtalet och den goda förberedelsen för att genomföra dem så att de både blir en församlingsgudstjänst och en familjehögtid. Musiken och sången bidrar med sina klanger och toner till djup och relevans åt våra gudstjänster. Genom sin rikedom ger den möjlighet att gå från det enkla och lågmälda till det högtidliga och starka. Musiken tydliggör sambandet med tidigare generationers gudstjänstfirande och riktar sig samtidigt framåt mot den himmelska lovsången. Därför är det nödvändigt att både vårda traditionen och utveckla nya musikaliska uttryck sida vid sida. Församlingen vill genom att använda både egenproducerad och externt nyskriven musik öka såväl variation som tillgänglighet för människor i olika åldrar som söker sig till våra kyrkor. För församlingens vidare beskrivning hänvisas till måldokumentet, punkt 3 gudstjänstliv. 19

20 Undervisning 20 KÄNNETECKEN: Heltidsförskolan i Huvudsta gamla slott. INNEHÅLL MÖTE INSIKT RESPEKT DIALOG Församlingen vill utifrån en kristen människosyn och en medveten pedagogisk grundhållning gå livsvägen tillsammans med människor och under vandringen peka på Jesus Kristus. Församlingen vill erbjuda mötesplatser, utbildning och stimulans som syftar till såväl andlig som mänsklig växt. I mötet med barn och ungdomar vill församlingen erbjuda såväl trygga grupper som öppna verksamheter för barn, ungdomar, vuxna och seniorer. Församlingen har för närvarande tre heltidsförskolor med åttio platser; Glädjen, Huvudsta gamla slott och Näckrosgården. Dessutom finns en deltidsförskola; Hannebergsgården och två öppna förskolor; Kyrkans Hus och Ulriksdalsgården. I församlingen finns en rullande tvåårig ledarutbildning där rekryteringen sker från ungdomsgrupp och konfirmandgrupper. Församlingens skolarbete sker framför allt i form av vandringar med olika temata som anpassats till skolans undervisningsplan. Församlingen erbjuder ett spektrum av samtals- och studiegrupper utifrån olika livssituationer. Vid behov erbjuds också enskilda stödsamtal, själavård, korttidsterapier och rådgivning. För församlingens vidare beskrivning hänvisas till måldokumentet, punkt 6 barn och familj, punkt 7 vandringar och skolverksamhet, samt punkt 8 konfirmand/ungdom.

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling 1(6) Församlingsinstruktion för Fässbergs församling Fässbergs församling utgör eget pastorat och ingår i Mölndals kyrkliga samfällighet i Göteborgs stift. I pastoratet finns en befattning som kyrkoherde

Läs mer

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Församlingsinstruktion för Kortedala församling

Församlingsinstruktion för Kortedala församling Församlingsinstruktion för Kortedala församling Illustration: Andreas Karlsson I församlingen finns tre prästbefattningar, en kyrkoherde och två komministrar samt två diakonbefattningar. I församlingen

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Fastställt av: Kyrkorådet 2009-12-10 Församlingsinstruktion Innehåll 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 3. Församlingsidé 4. Pastoralt program för gudstjänst, undervisning, mission och diakoni 5. Kyrkliga

Läs mer

Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling

Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling församlingsinstruktion partille pastorat 2015 Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling församlingsinstruktion Inledning... 1-2 Omvärld... 3 församlingens grundläggande uppgift Gudstjänst...

Läs mer

Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen

Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Församlingsinstruktionen ett grunddokument Varje församling ska ha en församlingsinstruktion och församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Kyrklig samverkan i Visby stift

Kyrklig samverkan i Visby stift SAMHÄLLSINFORMATION TILL HUSHÅLLEN Kyrklig samverkan i Visby stift Vi värnar om en öppen folkkyrka som tar ansvar i samhället. Kyrkan ska synas, höras och vara tillgänglig för alla. Dess främsta uppgift

Läs mer

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,

Läs mer

Församlingsinstruktion för Ransbergs församling

Församlingsinstruktion för Ransbergs församling Församlingsinstruktion för Ransbergs församling Vad är vi? Att vara församling är att dela en tro. Vi tror på Gud som skapat världen och att hela skapelsen därför är viktig: natur, miljö, människor och

Läs mer

Församlingsinstuktion Gärdhems församling

Församlingsinstuktion Gärdhems församling Församlingsinstuktion Gärdhems församling Kapitel 2 Omvärldsbeskrivning och analys Kapitel 1 Gärdhem teologisk grundsyn Svenska kyrkan i Gärdhem, Gärdhems församling, är en del av Trossamfundet Svenska

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

Församlingsinstruktion. Antagen

Församlingsinstruktion. Antagen Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Bilaga 1 till Kf 1, 2012-02-02 Församlingsinstruktion för Malungs församling i Västerås stift Godkänd av Malungs församlings kyrkofullmäktige 2012-02-02. Utfärdad av Västerås stifts domkapitel 2012- -.

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Församlingsinstruktion 2014 Oscars församling innehåll

Församlingsinstruktion 2014 Oscars församling innehåll Församlingsinstruktion 2014 Oscars församling innehåll Omvärldsanalys sid 2 Gudstjänst sid 3 Undervisning sid 4 Mission sid 4 Diakoni sid 5 Slutord sid 6 Omvärldsbeskrivning historik och omvärld Oscars

Läs mer

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Församlingsinstruktion för Boo församling Godkänd av kyrkofullmäktige och kyrkoherde 2014-11-11 Utfärdad av domkapitlet 2014-12-10 ------------------------------------- Introduktion Kyrkans centrum och

Läs mer

livet kyrkovalet 2013 valprogram i En öppen fred, rättvisa, kyrkan mitt i Folkkyrka försoning och hållbar utveckling solpaneler på Kyrktaken

livet kyrkovalet 2013 valprogram i En öppen fred, rättvisa, kyrkan mitt i Folkkyrka försoning och hållbar utveckling solpaneler på Kyrktaken En öppen Folkkyrka fred, rättvisa, försoning och hållbar utveckling kyrkan mitt i livet solpaneler på Kyrktaken valprogram i kyrkovalet 2013 fastställt av partistyrelsen 20/2 Inledning Tusentals centerpartister

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Vinberg-Ljungby församling Innehåll Ramar för församlingens liv 2 Omvärldsbeskrivning 3 Pastoralt program 4 2 Ramar för församlingens liv Vinberg-Ljungby församling är en församling

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT Linköpings Berga församling FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT Godkänd av Linköpings Berga kyrkoråd och kyrkoherde Anders Arin 2006-12-06 DISPOSITION OCH STRUKTUR

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet

Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs lokala program för Salems församling 2014-2017 Innehåll Förord 3 Ledande ord för det lokala programmet 3 Svenska kyrkan i Salem 4 Församlingens

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm

Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm 1101 Församlingspedagog Arbetstagare med församlingspedagogutbildning som svarar för planering av och medverkar i församlingens

Läs mer

Svenska kyrkan Västerås

Svenska kyrkan Västerås Underlag och beslut Västerås pastorat 2014. Svenska kyrkan Västerås INLEDNING Västerås kyrkliga samfällighet övergår, utan eget beslut, i enlighet med kyrkomötets beslut till att bli ett pastorat den 1

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Församlingsinstruktion för Danmark-Funbo församling Inledning Historisk tillbakablick Församlingens organisation

Församlingsinstruktion för Danmark-Funbo församling Inledning Historisk tillbakablick Församlingens organisation Församlingsinstruktion för Danmark-Funbo församling Beslutad av Danmark-Funbo församlings kyrkofullmäktige och av kyrkoherden den 20120510 Fastställd av Uppsala Domkapitel 20121206 Inledning Historisk

Läs mer

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 1 Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10 Antagen av Kyrkofullmäktige 2014-11-25 Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 2 Församlingsinstruktion, en sammanfattning För Landvetter och Härryda församlingar

Läs mer

Församlingsinstruktion för. Angereds församling. Göteborgs stift 2016

Församlingsinstruktion för. Angereds församling. Göteborgs stift 2016 Församlingsinstruktion för Angereds församling Göteborgs stift 2016 1 Innehåll Angered - en del av världen Att vara kyrka i Angered Mission - ett fredsarbete Gudstjänster som berör Lärande undervisning

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT 1. INLEDNING 1.1. FÖRSAMLINGEN Ramsbergs församling är en landsortsförsamling med jordbruks- och skogsområden. De två större orterna är Ramsberg

Läs mer

Församlingsinstruktion 2011 för Åsarps församling i Floby pastorat

Församlingsinstruktion 2011 för Åsarps församling i Floby pastorat Församlingsinstruktion 2011 för Åsarps församling i Floby pastorat 1. Vad är vi? Församlingen är ett uttryck för Guds nåd. Där bjuds, fritt och för intet, evangeliet för vem som vill höra. Församlingens

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT 1. INLEDNING 1.1. FÖRSAMLINGEN Lindesbergs församling består av tätorten Lindesberg och Vedevåg, och där tillhörande jordbruksoch skogsområden.

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION BURTRÄSK LÖVÅNGERS PASTORAT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION BURTRÄSK LÖVÅNGERS PASTORAT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION BURTRÄSK LÖVÅNGERS PASTORAT Burträsk Lövångers pastorat Församlingsinstruktion Innehåll Pastoratspresentation... 2 Slutsatser omvärldsanalys... 3 Slutsatser barnkonsekvensanalys...

Läs mer

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING Texten utgår från Verksamhetsbeskrivningar år 2014 samt Visioner och mål i Frösåkers församling 2015. Jämförelse har gjorts med Församlingsinstruktionen

Läs mer

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vision Husby församling vill vara en öppen katedral av glädje och helighet. Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vårt uppdrag, vår mission, är att vara kyrka i vår tid och i vår

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Antal dop har ökat med 20 procent de senaste tre åren.

Antal dop har ökat med 20 procent de senaste tre åren. Antal dop har ökat med 20 procent de senaste tre åren. Antal dop har stadigt minskat de senaste 10 åren. Konfirmandstatistiken ligger på ungefär 50 procent. Konfirmandstatistiken ligger på ungefär 85 procent.

Läs mer

Församlingsinstruktion i Ås församling

Församlingsinstruktion i Ås församling Församlingsinstruktion i Ås församling 1. Omvärldsanalys Invånare/kyrkotillhöriga: 2 600 invånare; 2249 kyrkotillhöriga (31.12.2006) Åldersstruktur: ca 30% under 18 år, ca 11 % över 65 år Social struktur:

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Världen vi lever i omvärldsbeskrivning Skäggetorps församling utgörs av stadsdelen Skäggetorp och Tornby och ett område norr om järnvägen

Läs mer

Carina Nilsson, kyrkoherde Margareta Wallberg, kyrkogårdschef Hans-Åke Carlsson, ekonom Arja Stenholm, kanslichef

Carina Nilsson, kyrkoherde Margareta Wallberg, kyrkogårdschef Hans-Åke Carlsson, ekonom Arja Stenholm, kanslichef LIDINGÖ FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1/6 Plats och tid S:ta Annagården, torsdagen den 30 maj 2013 kl. 19:00 Beslutande Enligt bilagda förteckning, bilaga 1 Övriga deltagande Carina Nilsson, kyrkoherde

Läs mer

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut de kommande fyra åren? Det

Läs mer

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015 Församlingsbeskrivning och Omvärldsanalys Församlingsbeskrivning Landeryds församling har de senaste 40 åren utvecklats från en landsbygdsförsamling utanför Linköping till en förortsförsamling med den

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION SOLNA FÖRSAMLING

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION SOLNA FÖRSAMLING FÖRSAMLINGSINSTRUKTION SOLNA FÖRSAMLING 1 En församlingsinstruktion är ett styrdokument som presenterar hur en specifik församling gestaltar Svenska kyrkans grundläggande uppgift: att fira gudstjänst,

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Svenska kyrkan Lidingö församling Stockholms stift dop i lidingö kyrka konfirmation i breviks kyrka FÖRSAMLINGSINSTRUKTION Lidingö församling, Svenska kyrkan Innehåll 2. Förord

Läs mer

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum.

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum. 1 Veteaxet Jesus sa: Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Johannesevangeliet 12:24 Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

VI SÖKER DIG SOM: o Har ett hjärta för barn och ungdomar och vill bli en del av deras vardag här i Vännäs.

VI SÖKER DIG SOM: o Har ett hjärta för barn och ungdomar och vill bli en del av deras vardag här i Vännäs. VI SÖKER DIG SOM: o Har ett hjärta för barn och ungdomar och vill bli en del av deras vardag här i Vännäs. o Är trygg i din egen tro och vill och kan dela den med andra. o Vill vara spindeln i nätet för

Läs mer

Sjöviks folkhögskola aug

Sjöviks folkhögskola aug 16 Sjöviks folkhögskola 11-14 aug PROPOSITIONER 2016 PROPOSITION 2016:1 PRELIMINÄR VERKSAMHETSINRIKTNING 2018 Svenska Kyrkans Ungas syftesparagraf: Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn

Läs mer

Församlingsinstruktion för Hortlax församling

Församlingsinstruktion för Hortlax församling Församlingsinstruktion för Hortlax församling En församlingsinstruktion fungerar som grund för målarbetet i församlingen och denna är antagen under 2014 och kommer att revideras vid nästa kyrkoval. På

Läs mer

Nomineringslista för val till kyrkofullmäktige i Lerums församling. 1. Anita Borke, Lerums centrum. 2. David Sandén, Hallsås

Nomineringslista för val till kyrkofullmäktige i Lerums församling. 1. Anita Borke, Lerums centrum. 2. David Sandén, Hallsås Nomineringslista för val till kyrkofullmäktige i Lerums församling. 1. Anita Borke, Lerums centrum 2. David Sandén, Hallsås 3. Anna Karin Jönbrink, Lilla Bråta 4. Sven Larsson, Hallsås 5. Lena Backlund,

Läs mer

Församlingsinstruktion för Kungälv-Ytterby församling

Församlingsinstruktion för Kungälv-Ytterby församling Församlingsinstruktion för Kungälv-Ytterby församling Inledning Kungälv-Ytterby församling utgörs av centralorten i Kungälvs kommun. Bygden har gamla och stolta anor och kännetecknas av att vara ett gränsland.

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I LAG, TRO & LIV Universal Kyrkan av Jesus Kristus UKJK STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I (.) Antagna den 2 1. Namn och identitet UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I.., förkortat. är en gemenskap

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING

SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING Inför kyrkovalet den 15 september 2013 vill vi informera om våra värderingar i några aktuella och viktiga frågor för det politiska

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Norra Mellby församling BEGRAVNINGSPASTORAL

Norra Mellby församling BEGRAVNINGSPASTORAL Norra Mellby församling BEGRAVNINGSPASTORAL Födelse och död är heliga händelser. Någon kommer in i livet, någon går ur tiden. Nära födelse och död blir allt annat smått. Livet är större än det som i övrigt

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion för Ytterby församling, Kungälvs pastorat Fastställd av Domkapitlet 060916 Inledning Ytterby församling verkar i en bygd med gamla och stolta anor och kännetecknas av att vara ett

Läs mer

Vision och program inför kyrkovalet 2017 för POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

Vision och program inför kyrkovalet 2017 för POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan 1 1 0 1 0 1 Vision och program inför kyrkovalet 0 för POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan VISION POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst

Läs mer

I VÅR KYRKA.. EN LITEN BOK FRÅN

I VÅR KYRKA.. EN LITEN BOK FRÅN I VÅR KYRKA.. EN LITEN BOK FRÅN I VÅR KYRKA FINNS NÅGOT FÖR ALLA Vi vill vara konkreta i vårt sätt att arbeta tillsammans; förtroendevalda, ideella och anställda. Framtidens kyrka måste göras av oss tillsammans.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingens konstitution består av Grundsatser, Församlingsordning samt Församlingsstadgar, antagna av Immanuelskyrkans församling i Stockholm Immanuelskyrkans

Läs mer

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum.

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum. 1 Veteaxet Jesus sa: Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Johannesevangeliet 12:24 Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet

Läs mer

Församlingsinstruktion för Tibro församling

Församlingsinstruktion för Tibro församling Församlingsinstruktion för Tibro församling Vad är vi? Att vara församling är att dela en tro. Vi tror på Gud som skapat världen och att hela skapelsen därför är viktig: natur, miljö, människor och djur,

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD!

ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD! ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD! Utdrag ur Handlingsplan för dopuppföljning 0-18 år i Vantörs församling 2011 Omvärldsbeskrivning av Vantörs församling ur perspektivet Barn & Unga Vantörs församling 1957 delade

Läs mer

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling.

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling. PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Se bifogad handling. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktsårsmötet att: fastställa verksamhetsberättelsen 2012 PROPOSITION 2013:2 Preliminär verksamhetsplan

Läs mer

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete Verbum Första upplagan, tredje tryckningen 2008 Svenska Kyrkan och Verbum Förlag Omslag och grafisk form:

Läs mer

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?! Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater Din röst spelar roll! Söndagen den 20 september 2009 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om

Läs mer

SALA- NORRBY- MÖKLINTA PASTORAT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR: SALA NORRBY MÖKLINTA FÖRSAMLINGAR

SALA- NORRBY- MÖKLINTA PASTORAT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR: SALA NORRBY MÖKLINTA FÖRSAMLINGAR SALA- NORRBY- MÖKLINTA PASTORAT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR: SALA NORRBY MÖKLINTA FÖRSAMLINGAR M Möklinta kyrka 1 INLEDNING: En församlingsinstruktion föreslås av kyrkorådet tillsammans med kyrkoherden.

Läs mer

Vill du vara med och älska Vännäs?

Vill du vara med och älska Vännäs? Missionskyrkan Vännäs är en växande gemenskap mitt i samhället. Vi vill fungera som ett andligt hem för alla och har därför ett mångsidigt arbete. Vill du vara med och älska Vännäs? Vi söker PASTOR www.missionskyrkanvannas.se

Läs mer

Pastoralteologisk dag

Pastoralteologisk dag Pastoralteologisk dag ERSTA 2 OKTOBER 2013 MALMÖ MYCKET ÖVERBYGGNAD LITE FÖRANKRING FRÅGOR Vilken betydelse kan sammanslagningen få ur ett diakonalt perspektiv? Finns det nya möjligheter för de samlade

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Församlingsinstruktion Ullångers församling 2010-2013

Församlingsinstruktion Ullångers församling 2010-2013 Församlingsinstruktion Ullångers församling 2010-2013 1. Vår omvärld Fakta: Invånare: 1177 Medlemmar i svenska kyrkan: 978 personer (per 091231). Ullångers församling bildar pastorat med Vibyggerå församling.

Läs mer

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING 2017-2021 FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING 2017-2021 Verksamhetsidé (ur strategin): Grunden för verksamheten i Esbo församlingar utgörs av

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Församlingsinstruktion för Nödinge församling

Församlingsinstruktion för Nödinge församling Församlingsinstruktion för Nödinge församling Nödinge församling tillhör Göteborgs stift och ingår i Götaälvdalens kontrakt. I pastoratet finns tre prästtjänster, en kyrkoherde och två komministrar. Den

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer