Arbetsterapeutiska utredningar och interventioner i skolan för barn med autismspektrumtillstånd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsterapeutiska utredningar och interventioner i skolan för barn med autismspektrumtillstånd"

Transkript

1 Arbetsterapeutiska utredningar och interventioner i skolan för barn med autismspektrumtillstånd En scoping review HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi FÖRFATTARE: Ronja Lindén & Alexandra Lundgren HANDLEDARE: Therese Jonson JÖNKÖPING 2019, juni

2 Sammanfattning Bakgrund: Forskning visar på att barn med funktionsnedsättningar vill delta i alla aktiviteter i skolan men att de inte kan. Detta kan bero på brist på anpassningar och stöd, insatser kopplade till arbetsterapeutens kompetensområden. I många länder är arbetsterapeuter anställda inom skolan men i Sverige är det mindre vanligt att en arbetsterapeut ingår i skolverksamheten. Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar med barn med autismspektrumtillstånd i skolan. Metod: Studiedesignen som användes var scoping review. Datainsamlingen skedde genom en litteratursökning med so kord relevanta för syftet, sökningarna gjordes i databaserna AMED, PubMed, CINAHL, PsycINFO, Medline och ERIC. Litteratursökningen kompletterades med manuella sökningar i andra studiers referenslistor. Litteratursökningen resulterade i 14 artiklar samt 6 artiklar från de manuella sökningarna, vilket blev totalt 20 artiklar. Resultat: Studien resulterade i två övergripande kategorier; utredningar och interventioner, med sex underkategorier; intervju, observation, interventioner för utmanande beteende, hjälpmedel och träning i att använda hjälpmedel, sensoriska interventioner samt interventioner för sociala färdigheter. Slutsats är att det förekommer många interventioner för barn med autismspektrumtillstånd i skolan som kan bidra till att dessa barn får samma möjligheter att klara av skolan som andra. Nyckelord: Autism, aktivitet och delaktighet, sensoriska interventioner, utmanande beteende, aktivitetsrättvisa. 2

3 Summary Occupational therapy investigations and interventions in school for children with autism spectrum disorder. Background: Research shows that children with disabilities wants to participate in all activities in school but that they can t. This may be due to lack of adaptations and support, interventions linked to the occupational therapist's areas of competence. In many countries, occupational therapists are employees of the school, but in Sweden it is less common for an occupational therapist to be included in the school staff. Purpose: To describe how occupational therapists work with children with autism spectrum disorder in school. Method: The study design used was scoping review. The data collection was done through a literature search with keywords relevant to the purpose, the searches were made in the databases AMED, PubMed, CINAHL, PsycINFO, Medline and ERIC. The literature search was supplemented with manual searches in other studies reference lists. The literature search resulted in 14 articles and 6 articles from the manual searches, a total of 20 articles were included. Result: The study resulted in two overarching categories; investigations and interventions, with six subcategories; interview, observation, interventions for challenging behavior, aids and training in using assistive devices, interventions for sensory processing and interventions for social skills. Conclusion: there are many interventions for children with autism spectrum in school that can help these children to have the same opportunities to cope with school as others. Keywords: Autism, activity and participation, sensory interventions, challenging behavior, occupational justice. 3

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 6 Autismspektrumtillstånd... 6 Barn med autismspektrumtillstånd i skolan... 6 Betydelsen av delaktighet... 7 Arbetsterapeutens arbetsmetod... 8 Syfte... 9 Material och metod Design Urval Databearbetning och analys Forskningsetiska o verva ganden Resultat Interventioner Utredningar Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Betydelse för arbetsterapi Förslag på vidare forskning Slutsatser Referenser Bilaga 1 Översikt sökschema Bilaga 2 Artikelöversikt 4

5 Inledning Att arbeta inom skolan som arbetsterapeut är vanligt internationellt sett, bland annat i USA och Kanada, (College of Occupational Therapists of Ontario, 2017; Department of Rehabilitation Medicine, 2017). I Sverige är det däremot ovanligt att som arbetsterapeut arbeta inom skolans värld. Endast ett tiotal av Sveriges alla 290 kommuner har anställt arbetsterapeuter i elevhälsoteamet, i skolan (Riksförbundet Attention, 2015). Arbetsterapeuter arbetar i team ihop med andra yrkesgrupper som till exempel sjuksköterskor, logopeder, dietister, lärare, socionomer eller fysioterapeuter. Detta för att ge barnen bästa möjlighet att utvecklas (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a). Elever med funktionsnedsättningar, såsom autismspektrumtillstånd, får ofta inte det stöd som krävs för att de ska klara av att vara delaktiga och att uppfylla målen som skolan har (Almqvist & Granlund, 2005). De går även oftare i en vanlig klass än i en särskild klass, vilket ställer högre krav på skolans förståelse och kunskap om elevernas behov. Många specialpedagoger anser att skolans anpassningar är bristfälliga när det gäller att möta dessa elevers behov (Skolverket, 2016b). En kartläggning har gjorts på lärare där närmare 95% av de som svarade inte ansåg att de fått tillräcklig förberedelse på lärarutbildningen i att arbeta med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där autismspektrumtillstånd ingår (Bartonek, Borg, Hammar, Berggren & Bölte, 2018). Att gå i skolan innebär att man lär sig att ta ansvar och förbereds för att leva och arbeta i samhället. Undervisningen ska därför anpassas efter varje individs behov för att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter att få lära sig just detta (Skolverket, 2018). I Sverige har alla barn mellan 6-16 år skolplikt och måste därför gå i skolan (Skolverket, 2019). Intresset för ämnet väcktes hos författarna till detta examensarbete då skolans värld fortfarande är en ny arena för arbetsterapeuter i Sverige (Riksförbundet Attention, 2015) och för att författarna anser att arbetsterapeuter kan göra stor skillnad för dessa barn just i skolan. Under författarnas praktik på ny arena, som var i en grundsärskola, fanns många områden där en arbetsterapeut kunde komplettera med sin kunskap bland annat i skolmiljön samt för att underlätta lärandet för att barnen skulle bli mer delaktiga. 5

6 Bakgrund Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser som innebär svårigheter eller begränsningar inom områdena social kommunikation, socialt samspel, förmågan att föreställa sig saker samt att vara flexibel (Socialstyrelsen, 2010). Problemområden hos barn med autismspektrumtillstånd är bland annat svårigheter att hantera sinnesintryck. De kan ha svårt för vissa ljud, ljus och smaker men även viss typ av beröring. Hantering av flera sinnesintryck samtidigt är också problematiskt. Ett annat område där svårigheter finns är i motoriken, då är det bland annat stelt rörelsemönster och bristfällig koordination samt svårt att bedöma avstånd. När dessa barn ställs inför höga krav kan de utveckla psykiska stressymptom vad det gäller social förståelse, kommunikation samt förmågan att kunna hantera sinnesintryck. Psykiska symptom såsom självskadebeteende, ätstörningar och tvångsbeteende är vanliga hos dessa barn. Barn med autismspektrumtillstånd har ofta problem med sömnen, de har svårt att komma ned i varv och få ro när det ska sova och de vaknar ofta på nätterna (Socialstyrelsen, 2010). Autismspektrumtillstånd har på senare år blivit vanligare, det kan bero på att man har större kunskap nu och kriterierna för diagnosen har ändrats samt att flera personer med diagnosen upptäckts. I Sverige finns det omkring barn och unga med autismspektrumtillstånd, vilket är knappt en procent av alla barn. Tillståndet är vanligare hos pojkar och symptomen visar sig på olika sätt vilket gör det svårare att upptäcka hos flickor (Socialstyrelsen, 2010), detta eftersom flickor är bättre på att dölja svårigheter de har i sociala situationer (Gould & Ashton-Smith, 2011). Barn med autismspektrumtillstånd i skolan Barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har samma rättigheter och skyldigheter att delta i skolan som andra elever och de ska kunna få anpassningar efter sina behov (Socialdepartementet, 2008). En kunskapsöversikt har gjorts av Sveriges Arbetsterapeuter och visar att barn med funktionsnedsättning vill delta i alla skolaktiviteter men inte kan. Detta kan då bero på okunskap hos personal eller brist på anpassningar och stöd. Samtliga av dessa problemområden är kopplade till arbetsterapeutens kompetensområde (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a). Enligt skollagen ska elevhälsan på skolan skapa en miljö som ger elever goda förutsättningar för att kunna utvecklas mot skolans mål samt främja elevers välmående och hälsa. Sveriges Arbetsterapeuter arbetar för att kommunerna i landet ska använda arbetsterapeuters kompetens inom elevhälsan, för att skolorna ska kunna skapa tillgängliga lärmiljöer där alla elever får det stöd de har behov av (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a). 6

7 Elever med autismspektrumtillstånd självskattar sin delaktighet i skolan lägre än sina skolkamrater och de känner sig mindre förstådda av sina lärare samt att de även själva har svårigheter att förstå sina lärare (Falkmer, Granlund, Nilholm & Falkmer, 2012). Skolmiljön och de uppgifter som utförs i dess olika pedagogiska sammanhang påverkar möjligheterna för elever med olika funktionsnedsättning att tillämpa sina färdigheter. Olika egenskaper hos eleven kan också påverka i vilken utsträckning anpassningar i skolmiljön rymmer hens behov. Inom arbetsterapi har man insett att beteendet påverkas av och inte kan separeras från människans miljö (Egilson & Traustadottir, 2009). Betydelsen av delaktighet Inom arbetsterapi är delaktighet ett centralt begrepp och definieras enligt Socialstyrelsen (2010) som en individs engagemang i en livssituation. Denna definition stämmer väl överens med Kielhofners (2017) resonemang där delaktighet kan visa sig genom att en individ visar engagemang i en meningsfull aktivitet. Delaktighet främjar välmåendet och är motsatsen till utanförskap och syftar på det engagemang vi har i aktiviteter som utgör livet. Delaktighet påverkas av en individs egna förmågor kopplat till miljö (Taylor, 2017). Delaktighet innebär också att vara en del i en aktivitet, en relation eller ett sammanhang, i detta fall i skolan. Och det kan då handla om att vara en del i ett gemensamt lärande i en undervisningssituation till exempel (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018). För att kunna utvecklas behövs både aktivitet och delaktighet, som exempelvis att kunna vara delaktig i skolundervisningen. Arbetsterapeuten har sin grund i teorier om människan, hälsa, aktivitet samt delaktighet. Människan ses som en individ som vill och kan utvecklas och vara aktiv (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018b). Denna studie berör begreppet aktivitetsrättvisa (occupational justice) vilket är ett viktigt begrepp som innebär att människor har rätt att välja aktiviteter som känns meningsfulla och ha möjlighet att delta i obligatoriska aktiviteter som att gå till skolan. Aktivitetsrättvisa beaktarrättigheter, gruppers aktivitetsbehov och möjliggör aktiviteter (Wilcock, 2006). I arbetsterapeuters arbete förekommer utmaningar gällande ojämlikheter, modellen Equity Lens for Occupational Therapy (ELOT) kan då vara till hjälp. I modellen beskrivs hur arbetsterapeuter genom ett strukturerat sätt kritiskt kan reflektera över de arbetssätt som används inom den kontext där de befinner sig, för att utveckla handlingsstrategier som kan förebygga dessa ojämlikheter (Restall, MacLeod Schroeder & Dubé, 2018). Arbetsterapeutens uppgift är bland annat att stödja personen i att kunna förändra sina vanor och rutiner och att anpassa miljön, som kan vara antingen stödjande eller hindrande för personen i utförandet av olika aktiviteter i detta fall i skolan. Aktiviteten påverkas av fyra olika faktorer som samverkar och dessa är viljekraft, utförandekapacitet, vanebildning och miljö. En funktionsnedsättning så som exempelvis autismspektrumtillstånd kan påverka möjligheten för en person att vara aktiv och delaktig i sina aktiviteter i vardagen (Taylor, 2017). Viljekraft beskrivs som vår motivation till en aktivitet, utförandekapacitet är varje individs förmåga att utföra en aktivitet, vanebildning beskriver vårt beteendemönster som utgörs av de aktiviteter vi gör kontinuerligt, utan att tänka på att vi utför de. Miljön omfattar 7

8 alla de platser där individer vistas men även föremål och de människor vi interagerar med (Taylor, 2017). Arbetsterapeutens arbetsmetod I arbetet med elever använder sig arbetsterapeuten av en modell som beskriver själva åtgärdsprocessen. Det första arbetsterapeuten gör genom sitt arbete utifrån modellen Occupational Therapy Intervention Process Model, (OTIPM), är att påbörja en utredning, där en bred bild skapas av vem eleven är och i vilka aktiviteter eleven beskriver sig ha svårigheter i. För att sedan identifiera styrkor och svagheter i utförandet av meningsfulla uppgifter. Utifrån informationen som framkommer formulerar arbetsterapeuten, tillsammans med eleven, mål och delmål att uppfylla. Detta görs genom intervju och/eller observation av eleven i skolmiljön (Fisher, 2009). Sedan väljs modeller för intervention, detta kan vara till exempel kompensation, som innebär att aktiviteterna anpassas med hjälp av utrustning och hjälpmedel och/eller en förändring i miljön. En annan modell är aktivitetsträning som innebär terapeutiska aktiviteter som ger eleven möjlighet att utveckla aktivitetsförmågan för att till exempel återfå förmågan som gått förlorad eller att utveckla förmåga som eleven aldrig förvärvat, här tränar man i själva aktiviteten. Ännu en typ av modell för intervention är förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner. Det innebär terapeutisk aktivitet vars syfte är att underlätta vid tillfrisknandet eller även här att utveckla kroppsfunktioner som eleven aldrig förvärvat (Fisher, 2009). 8

9 Syfte Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar med barn med autismspektrumtillstånd i skolan. 9

10 Material och metod Design För att besvara syftet och frågeställningarna och för att få en bred bild av hur arbetsterapeuter arbetar i skolan med barn som har autismspektrumtillstånd, genomfördes en scoping review (Arksey & O Malley, 2005). Det är en bra metod för att sammanställa befintlig forskning inom området (Polit & Beck, 2017). Arksey & O Malleys (2005) fem-stegsmetod valdes i denna scoping review. Första steget är att identifiera forskningsfrågan för studien, andra steget är att söka efter artiklar som överensstämmer med syftet. Tredje steget är att välja artiklar med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Fjärde och det femte steget innefattar kartläggning, sammanfattning och med hjälp av olika teman beskriva den data som kommit fram (Arksey & O Malley, 2005). Urval och datainsamling Författarna fick rådgivning av bibliotekarie att söka i en databas i taget. Sökningen genomfördes i databaserna CINAHL där innehållet främst är hälso- och vårdrelaterat, PsycINFO som är en beteendevetenskaplig databas, ERIC som är en databas med pedagogisk inriktning, Pubmed som bland annat inkluderar områdena omvårdnad, medicin samt hälsovårdssystemet, AMED där innehållet är kopplat till medicin, arbetsterapi och fysioterapi samt Medline som är en databas med inriktning mot det medicinska området. Följande kriterier användes för inklusion: artiklarna skulle innehålla arbetsterapeutiska interventioner i skolan. Individerna som ingick i studierna skulle ha en diagnos som ingår under autismspektrumtillstånd samt vara mellan 6-17 år gamla. Artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2010 och 2019 för att få så aktuell forskning som möjligt. Ännu ett inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska då svenska artiklar inte förekom i de använda databaserna och att författarna inte har kunskaper i andra språk (Figur 1). Vid sökningen gjordes begränsningar med hjälp av de Booleska operatorerna AND och OR för att få med artiklar med olika benämningar av autism och arbetsterapi. Sökorden och kombinationen som användes var (Occupational therapy OR occupational therapist) AND (autism OR asd OR autism spectrum disorder) AND school. Vid sökningarna fylldes åldern på deltagarna i (6-17 år) i första steget av sökningen, i de databaser där det var möjligt. Annars fylldes detta i efter att sökningen gjorts för att få med artiklar inom rätt åldersspann. Peer-reviewed artiklar användes främst, vid sökning i vissa databaser gick det inte att välja peer-reviewed, därav är det inte ett kriterium för inklusion i alla databaser. Artikelsökningen skedde mellan datumen och

11 Figur 1. Flödesschema över litteratursökning (Forsberg & Wengström, 2016). Antalet artiklar som framkom efter sökningen var 710 stycken och av dessa var 88 stycken dubbletter som exkluderades. Titlar som granskades var 622 och av dessa exkluderades 452 artiklar. Sedan granskades 170 artiklar utifrån abstrakt, dessa delades upp mellan författarna och av dessa exkluderades 108 artiklar. De artiklar som hade passande titel och abstrakt lästes i fulltext vilket resulterade i 62 artiklar. Efter att ha läst fulltextartiklarna exkluderades 48 stycken eftersom de inte relaterade till syftet eller så utfördes interventionerna av någon annan profession än en arbetsterapeut. Vissa artiklar var inte möjliga att öppna i fulltext och därav exkluderades de också. En manuell sökning gjordes genom artiklarnas referenslistor, både 11

12 referenslistor hos artiklar som användes i arbetet och artiklar som exkluderades, och gicks igenom vilket resulterade i sex funna artiklar. Detta resulterade slutligen i 20 artiklar som passar syftet för denna litteraturstudie (bilaga 1). Databearbetning och analys Författarna läste igenom artiklarna var för sig, och resultaten jämfördes och diskuterades sedan. Författarna läste artiklarna på ett reflekterande sätt och områden diskuterades parallellt. Det som framkom sammanställdes sedan i en artikelöversikt/matris (bilaga 2). Matrisen innehåller information om författarna, år, syftet med de olika studierna, vilken metod de använt sig av, datainsamling och urval samt resultaten som framkommit. Författarna valde ut relevant data ur artiklarna och sorterade resultaten i kategorier. Liknande utredningar och interventioner samlades i grupper och bildade på så sätt de olika kategorierna (Arksey & O Malley, 2005). Forskningsetiska överväganden För att öka tillförlitligheten har en begränsning av artiklarnas publiceringsår gjorts, enligt Forsberg & Wengström (2016) är forskning en färskvara. I en litteraturstudie eller scoping review är det en fördel att inkludera olika typer av studier, både kvalitativa och kvantitativa (Forsberg & Wengström, 2016). Detta har författarna haft i åtanke under processens gång. De etiska aspekterna har författarna tagit hänsyn till genom att framförallt välja artiklar godkända av en etisk kommitté. En genomgång av artiklarna, en beskrivning samt en referering gjordes noggrant för att behandla artiklarna på ett etiskt korrekt sätt eftersom denna litteraturstudie bygger på resultat från studier som redan är publicerade och därav är det väldigt viktigt att det görs på ett korrekt sätt, utan fusk och ohederlighet. Det som också har gjorts är att inkludera och redovisa alla artiklar som valts ut, både de med positiva och negativa resultat (Forsberg & Wengström, 2016). En etisk egengranskning inför examensarbetet har inte varit aktuell att genomföra da detta a r en scoping review. Författarna genomförde en väl motiverad sökning kopplat till syftet. Den framkomna informationen har hanterats korrekt genom de centrala forskningsetiska principerna: autonomiprincipen, inte skada-principen, nyttoprincipen och rättviseprincipen (Kristensson, 2014). 12

13 Resultat Denna scoping review resulterade i 20 artiklar som svarade till syftet och frågeställningen (Bilaga 1). Studierna som inkluderats kommer främst från USA men även länder som Australien, England, Irland, Israel, Kanada och Sverige är representerade. Antalet deltagare i studierna varierade mellan en och 984 st. Utifrån studierna som ingått i denna litteraturstudie, har två kategorier skapats. Dessa är utredningar och interventioner. Två underkategorier har skapats inom kategorin utredningar och dessa är intervju och observation. I kategorin interventioner har fyra underkategorier skapats och dessa är interventioner för utmanande beteende, hjälpmedel och träning i att använda hjälpmedel, interventioner för sensorisk bearbetning och interventioner för sociala färdigheter (figur 2). Figur 2. Kategorier och underkategorier sammanställt enligt Arksey och O'Malley (2005). Utredningar Intervju Intervju och observation kompletterar ofta varandra i en arbetsterapeutisk utredning. Intervju av lärare var en del av utredningen i flera studier (Mills & Chapparo, 2018; Munkholm, Berg, Löfgren & Fisher, 2010; Kinnealy et al, 2012; Umeda & Deitz, 2011). Inför interventionen där ett aktivitetsschema skulle införas fick lärarna en genomgång av arbetsterapeuten i hur de skulle använda schemana på rätt sätt. Resultaten från dessa studier visade en signifikant förbättring i utförande av uppgifter för eleverna. Lärarna som intervjuades ansåg att sensoriska aktivitetsscheman var till fördel för eleverna. Dessa resultat ger en ökad evidens för att sensoriska interventioner kan öka prestationen i skolan för elever med autismspektrumtillstånd (Mills & Chapparo, 2018). Eleverna blev i två av studierna intervjuade före och efter införandet av interventioner och syftet med det var att få en bild av 13

14 hur de tyckte att det fungerade före interventionerna och ifall eleverna tyckte att de hade gett någon effekt (Kinnealey et al. 2012; Umeda & Deitz, 2011). Observation I sju studier gjordes observationer av eleverna, bland annat genom klassrumsobservation och videoinspelningar (Mills & Chapparo, 2018; McNamee & Patton, 2018; Mills & Chapparo, 2017; Mills, Chapparo & Hinitt, 2016; Munkholm, Berg, Löfgren och Fisher, 2010; Kinnealey, Pfeiffer, Miller, Roan, Shoener & Ellner, 2012; Umeda & Deitz, 2011). Observation kunde göras direkt i reell miljö men även via inspelad video. Syftet med Munkholm, Berg, Löfgren och Fishers (2010) studie var att utvärdera skolversionen av Assessment of Motor and Process Skills, Skol-APM. Resultatet i studien gav stöd till arbetsterapeuters användande av Skol-AMPS och visade även att instrumentet är anpassat för att användas internationellt. I tre av studierna (Mills, Chapparo & Hinitt, 2016; Mills & Chapparo, 2018; Mills & Chapparo, 2017) infördes sensoriska aktivitetsscheman. Med sensoriska aktivitetsscheman menas att elever utför olika aktiviteter som påverkar deras sinnen. Olika aktiviteter kan användas beroende på elevens problematik. Exempel på aktiviteter är att studsa sittandes på en stor boll, klämma på en ärtpåse, axelmassage eller att hoppa på en liten trampolin och landa i kuddar. Inför interventionerna utförde arbetsterapeuterna bedömningar av eleverna genom klassrumsobservationer. Vid observationerna tittade man på hur elevernas utförande av skoluppgifter fungerade. I studierna av Kinnealey et al. (2012) och Umeda & Deitz (2011) användes videoinspelning av eleverna. Arbetsterapeuterna observerade även eleverna direkt i klassrummet samt hade som uppgift att utveckla beteendebeskrivningar som var specifika för varje elev. Utredningarna låg till grund för interventionerna; ljudabsorberande väggar och halogenlampor (Kinnealey et al, 2012) med positiva resultat för eleverna gällande förbättring av uppmärksamhet och engagemang i klassrummet. I studien av Umeda och Deitz (2011) var interventionen terapikuddar, kuddar med luft i som placeras på en vanlig stol, för elever med sensoriska processvårigheter där resultatet inte visade på någon relevant förbättring i elevernas beteende. Interventioner En form av intervention handlade om att ha en bra struktur för samverkan. För att få ett fungerande samarbete mellan arbetsterapeuter, lärare, elever och föräldrar krävs fem olika delar, som bygger på varandra. Första delen innebär att skapa en god samarbetsmiljö med öppen kommunikation, tillit och respekt. Sedan ska detta samarbete resultera i ett tydligt definierat problem med lämpliga resultat. När ett problem finns kommer nästa del, där samverkande ingår samt att man ska välja ut lämpliga interventionsstrategier som passar för eleven. Utifrån dessa steg har en förutsättning för fjärde delen skapats, att genomföra en 14

15 framgångsrik intervention. Alla dessa delar tillsammans ger framgångsrika resultat för elever med autism i skolan (Collins & Crabb, 2010). Interventioner för utmanande beteende Interventioner riktade mot utmanande beteende, så som svårigheter i att hantera ilska samt självskadebeteende, visade sig ge goda resultat i flera studier (Tanner, Hand, O Toole & Lane, 2015; Koenig, Buckley-Reen & Garg, 2012; Lydon, Healy & Grey, 2010). Användning av olika strategier i skolan, som att göra förändringar i miljön och att lära ut tekniker i att hantera olika känslor som uppkommer, hade positiva effekter och minskade elevernas utmanande beteende (Tanner, Hand, O Toole & Lane, 2015; Lydon Healy & Grey, 2010). En studie undersökte effekterna på elevernas beteende genom att använda ett program som innehöll olika andningsövningar, avslappningsövningar, taktfast sång samt yogaställningar. Resultatet visade en minskning av utmanande beteende för deltagarna i studien (Koenig, Buckley-Reen & Garg, 2012). Vidare beskrivs att förändringar i klassrumsmiljön, som att exempelvis skapa tysta områden, olika typer av sittplatser som stora sittsäckar att sitta i och att skapa förutsägbara rutiner och smidiga övergångar mellan olika aktiviteter, kan hjälpa elever med autism att hantera olika beteenden. Att ge eleverna möjlighet att välja utifrån flera val av aktivitet och ge mer tid till eleven är olika slags interventioner som används för att hantera beteenden hos eleverna och att på så sätt öka deras deltagande i skolans aktiviteter (Handley-More & Orenlicher, 2013). Hjälpmedel och träning i att använda hjälpmedel I två av studierna ger arbetsterapeuten träning i att använda olika hjälpmedel. I studien av Janeslätt, Kottorp & Granlund (2014) var syftet att utvärdera användningen av ett tidshjälpmedel. Deltagarna fick träning individuellt hemma och i skolan. Resultatet av studien visar på en signifikant ökning av förmågan av tidshantering för eleverna. Även Desai, Chow, Mumford, Hotze & Chau (2014) fick positivt resultat för eleven i sin fallstudie, som undersökte två kommunikationsenheter: BIGMACK som är ett hjälpmedel med inspelning samt en app som fanns i en Ipad, dessa ökade elevens kommunikationsförmåga. Eleven fick träning i att använda de båda hjälpmedlen för kommunikation. Användandet av appen i ipaden gav mest effekt då eleven efter ett tag aktiverade den själv och kunde använda den självständigt. Sensoriska interventioner Vikten av sensoriska interventioner har lyfts fram i fem av artiklarna som ingått i denna studie. I dessa fem studier var effekten av interventionerna ökad prestation i skolan, där interventionerna utfördes (Mills & Chapparo, 2018; Mills & Chapparo, 2017; Mills, Chapparo & Hinnit, 2016; Pfeiffer, Koenig, Kinnealey, Sheppard & Hendersons, 2011; Bagatell, Mirigliani, Patterson, Reyes & Test, 2010; Kinnealey et al. (2012). En studie fick sämre 15

16 effekter efter den sensoriska interventionen (Davis, Dacus, Strickland, Copeland, Chan, Blenden, Scalzo, Osborn, Wells & Christian, 2013). Resultatet av Mills & Chapparos (2017) studie ger ökad evidens för sensoriska interventioner i skolan. Den sensoriska interventionen, som bygger på samarbete mellan arbetsterapeut, lärare och elev, bestod av ett sensoriskt aktivitetsschema som användes i klassrummet. Aktivitetsschemat innehöll sensoriska aktiviteter och dessa var bland annat att studsa på en terapiboll, använda viktväst samt att klämma på en ärtpåse. Aktiviteterna valdes ut efter varje barns enskilda behov. Det framkommer att interventionen ökar prestationen för fem av sju deltagare i studien. Även studien av Mills, Chapparo & Hinnit (2016) visade på positiva resultat efter införandet av ett sensoriskt aktivitetsschema. Även i denna studie användes sensoriska aktiviteter så som axelmassage, hoppa på en minitrampolin eller att studsa på en terapiboll. Resultatet var en signifikant förbättring för tre av fyra elever när det gäller utförandet av uppgifter i klassrummet. I studierna av Mills och Chapparo (2017) och av Mills, Chapparo och Hinnit (2016) undersöktes användandet av ett sensoriskt aktivitetsschema i klassrummet, men i en senare studie Mills och Chapparo (2018) användes ett kvalitativt tillvägagångssätt för att fånga lärares uppfattningar av interventionen. Analysen av intervjusvaren visade att lärarna tyckte att aktivitetsschemat var en fördel för eleverna och att det hade en positiv påverkan på elevernas koncentration under lektionerna (Mills & Chapparo, 2018). Ökat deltagande i klassrummet, som visade sig genom att deltagarna satt kvar på sin plats under längre tid, var en effekt av att använda terapibollsstolar i en studie. Stolarna innehöll en terapiboll som stabiliserades i en ring på botten av stolen eller som man höll fast med fötterna. Dessa tillät eleverna att röra på sig medan de satt (Bagatell et al. 2010). I studien av Kinnealey et al. (2012) installerades ljudabsorberande väggar och halogenlampor för att undersöka om elever med autism fick ökad uppmärksamhet under lektionerna i skolan. Arbetsterapeutens roll i denna studie var att utveckla beteendebeskrivningar som var specifika för varje elev. Detta för att under videoinspelningarna kunna avgöra vilka beteenden som var avvikande för varje elev. Arbetsterapeuten höll även intervjuer med eleverna angående de miljömässiga förändringarna, vid utgångsläget samt under och efter interventionerna. Resultatet av studien visar på att installation av ljudabsorberande väggar samt halogenlampor kan vara en fördel för elever med sensorisk överkänslighet samt öka deras uppmärksamhet och engagemang i klassrummet. Alla sensoriska interventioner visade inte positiva resultat. Effekten av terapikuddar, kuddar som innehåller luft och som placeras på vanliga stolar, undersöktes i studie, men visade ingen märkbar förändring. Elevernas sittande och utförande av uppgifter observerades under två faser, först när de satt på vanliga stolar och sedan på terapikuddar (Umeda & Deitz, 2011). Vidare beskrivs att viktvästar inte hade någon effekt på självskadebeteende, som visade sig genom att deltagaren bet sig själv. Deltagarens självskadebeteende undersöktes under tre faser (utan väst, med väst och utan väst) och elevens beteende låg på samma nivå under alla tre faser (Davis et.al, 2013). 16

17 Interventioner för sociala färdigheter Fyra studier undersökte sociala färdigheter (Gal, Lamash, Bauminger-Zviely, Zancanaro & Weiss 2015; Gutman, Raphael, Ceder, Khan, Timp & Salvant, 2010; Stagnitti, O Connor & Sheppard, 2012; Tanner, Hand, O Toole & Lane, 2015) för barn med autismspektrumtillstånd. Arbetsterapeuterna i studierna höll i interventionerna som var: användande av StoryTable (digital applikation för sagoberättande), rollspel samt deltagande i Learn to Play (spelbaserad intervention som syftar till att utveckla självinitierade låtsaslekar hos barn). Interventionerna i studierna syftar till att förbättra elevernas sociala färdigheter. Litteraturstudien av Tanner, Hand, O Toole & Lane (2015) hade som syfte att gå igenom interventioner inom ramen för arbetsterapi, för att förbättra socialt deltagande, begränsat och repetitivt beteende, lek och fritid. Resultatet visade att gruppbaserade träningsprogram för sociala förmågor ledda av en arbetsterapeut ökade de sociala färdigheterna och den sociala kommunikationen. Sammantaget visade resultaten från ovanstående studier att dessa interventioner kan vara till fördel och är effektiva för barn med autismspektrumtillstånd då resultaten visade på förbättring av deras sociala-, lek-, och språkfärdigheter samt en ökning av elevernas sociala interaktioner. 17

18 Diskussion Metoddiskussion Författarna beslutade sig för att göra denna studie då ingen liknande studie hittades som sammanställde forskningsläget inom valt ämne. En scoping review valdes eftersom arbetsterapeuter idag inte vanligen återfinns inom skola. De arbetsterapeuter som arbetar i skolor idag är en minoritet och författarna ville få en bredd av det som finns inom ämnet. Metoden valdes då denna kan innehålla både kvalitativa, kvantitativa samt litteraturstudier. Styrkan i att inkludera flera olika designer är att det ger en bred bild av valt område (Forsberg & Wengström, 2016). Först gjordes ett par provsökningar för att få en överblick av hur mycket forskning som fanns inom ämnet. Sökningarna gjordes breda och en hel del forskning framkom. När sedan sökningarna som användes i arbetet gjordes, var bortfallet stort da de flesta artiklar inte kunde uppfylla kriterier fo r inklusion och inte svarade pa examensarbetets syfte. Sökningen gick inte att göras för bred, då fångades väldigt många icke relevanta artiklar upp, som inte alls passade syftet. I de databaser där det var möjligt användes ett åldersspann för att fånga upp artiklar med rätt åldrar för syftet. Trots detta innehöll flertalet artiklar deltagare som hamnade utanför åldersspannet, både uppåt och nedåt. Bortfallet blev stort då artiklarna inte svarade på syftet. Antingen var interventionerna av arbetsterapeuterna inte utförda inom skolan eller så hade inte deltagarna autism. Artikelsökningen blev långdragen och upplevdes svår då väldigt få artiklar fanns som visade sig relevanta för syftet och frågeställningen för examensarbetet. Detta medförde att vissa artiklar berör ett bredare åldersspann utöver grundskolans som ingår i syftet för arbetet. Författarna anser däremot att de flesta deltagare i de utvalda studierna hamnar inom åldersspannet och därför kan de anses som passande för syftet. En annan tänkbar anledning till att det förekom bredare åldersspann i vissa artiklar kan vara att olika länder har skolstart vid olika åldrar samt att vissa går i skolan längre än till 18 års ålder. Artiklarna där deltagarna då var fem år eller över 18 år ansåg författarna att relevansen i studien var viktig och dessa studier exkluderades inte av denna anledning. Tillvägagångssättet för bearbetning av artiklarna ska beskrivas tydligt för att trovärdigheten skulle säkerställas (Backman, 2016). För att stärka trovärdigheten ska en noggrann dokumentation av de olika sökningarna samt en diskussion av artiklarnas innehåll göras (Arksey & O Malley, 2005). Fo rfattarna beskrev detaljerat hur tillva gaga ngssa ttet fo r bearbetningen av artiklarna gjordes och anser att detta gjordes på ett noggrant sätt så att trovärdigheten kan stärkas och för att andra ska kunna göra om sökningen på samma sätt. Vid beskrivning av sökprocessen har författarna beskrivit varje steg och varför artiklar exkluderades för att det ska bli mer tydligt. Författarna diskuterade och använde sig av triangulering i urvalsprocessen samt vid innehållsanalysen av artiklarna och detta ökar trovärdigheten i resultatet. Enligt Kristensson (2014) ökar trovärdigheten när två eller fler 18

19 personer analyserar och diskuterar ett material för att resultatet inte ska påverkas av en persons förförståelse. Studier granskade av en etisk kommitté valdes i första hand, där det var möjligt. Eftersom artiklar och studier inom ämnet var svåra att hitta, valdes även studier som inte var granskade av en etisk kommitté. Författarna anser att alla inkluderade artiklar var relevanta för studien och svarade på syftet. Författarna valde att fokusera på sökningarna i databaserna och endast använda vetenskapliga artiklar till denna studie och inte använda sig av grå litteratur som kan vara exempelvis avhandlingar, rapporter eller kliniska prövningar. Valet att inte sträva efter att identifiera alla befintliga studier inom området berodde på tidsaspekten till denna studie. De valda databaserna var enligt författarna de mest lämpade för syftet till studie. Valet av databaserna gjordes efter att beskrivningarna av de olika databaserna lästes på bibliotekets hemsida. Databaserna AMED, PubMed, CINAHL, PsycINFO, Medline och ERIC valdes ut. AMED är en databas med vetenskapliga artiklar och andra publikationer som handlar om bland annat arbetsterapi och fysioterapi. PubMed är en stor medicinsk databas innehållande ett stort antal artiklar. CINAHL handlar om bland annat rehabilitering och omvårdnad. PsychINFO är en databas med inriktning psykiatri och innehåller artiklar som handlar om bland annat psykiatriska diagnoser. Medline är kanske den mest kända medicinska databasen, denna är ungefär samma databas som PubMed men med annat teckensnitt. Databasen ERIC berör även den psykologi men även pedagogik. Resultatdiskussion Syftet med denna studie var att beskriva tidigare forskning om hur arbetsterapeuter arbetar med barn med autismspektrumtillstånd i skolan. Resultatet av innehållsanalysen visade att arbetsterapeutens insats ofta syftade till att främja elevernas förmågor i sensorisk och social integration. Interventioner riktade mot sensoriska förmågor verkade vara en ofta förekommande intervention bland arbetsterapeuterna, då de flesta artiklarna handlade om det (Mills & Chapparo, 2018; Mills & Chapparo, 2017; Mills, Chapparo & Hinitt, 2016; Pfeiffer et al. 2011; Lydon, Healy & Grey, 2010; Davis et al. 2013; Bagatell et al. 2010). Denna metod eller typ av intervention diskuterades i olika artiklar och de flesta fick positiva resultat, men även mindre bra resultat framkom, bland annat att viktvästar inte gav någon effekt på självskadebeteende (Davis et al, 2013). Författarna anser utifrån denna studies resultat att det tyder på att arbetsterapi i skolan kan förbättra uppmärksamhet och utförandet av uppgifter för barn med autismspektrumtillstånd. Flertalet artiklar syftade till att förbättra barnets sociala integration (Gal et al. 2015; Gutman et al. 2010; Stagnitti, O Connor & Sheppard, 2012; Tanner et al. 2015), en svårighet som förekommer vid autismspektrumtillstånd är just bristande social integration (Socialstyrelsen, 2010). Majoriteten av artiklarna innehöll olika typer av interventioner som arbetsterapeuten arbetar med i skolan medan utredningar som arbetsterapeuten gör i skolan för dessa barn var något färre. Däremot innehöll artiklarna även båda delarna, alltså både utredning och intervention som arbetsterapeuten utförde, vilket är en del av arbetsprocessen för arbetsterapeuten (Fisher, 19

20 2009). Endast en av artiklarna som användes i denna studie utvärderade ett arbetsterapeutiskt instrument, School-AMPS, för att mäta kvalitén i olika utföranden av skolarbete (Munkholm, Berg, Löfgren & Fisher, 2010). Författarna tror att eftersom arbetsterapeuter inte har etablerat sig i skolans värld överallt ännu, så kan andra professioner ha arbetsterapeutens arbetsuppgifter men utan att ha optimal utbildning för att utföra dessa. Utredningar i studiens artiklar utgjordes genom intervju och observation (Mills & Chapparo, 2018; McNamee & Patton, 2018; Mills & Chapparo, 2017; Mills, Chapparo & Hinitt, 2016; Kinnealey et al. 2012; Umeda & Deitz, 2011). Detta stämmer överens med Sveriges Arbetsterapeuters (2016) beskrivning av vad en arbetsterapeut gör på individnivå; utredning och bedömning av individens förutsättningar och behov för att kunna vara aktiv och delaktig i sitt liv. De flesta av studierna som ingick i denna scoping review var från USA, endast en av dem var från Sverige. Detta tyder på att det är vanligare med arbetsterapeuter i skolan i USA (College of Occupational Therapists of Ontario, 2017) om man jämför med arbetsterapeuter i Sverige där enbart ett fåtal kommuner har anställda arbetsterapeuter inom skolan (Riksförbundet Attention, 2015). Författarna tror att om fler studier från Sverige hade funnits och inkluderats i denna scoping review hade det kunnat se annorlunda ut, fler studier kring miljön i klassrummet samt hjälpmedel för att främja lärandet (Riksförbundet Attention, 2015). Att förskriva hjälpmedel är något som arbetsterapeuten gör för att stödja individens delaktighet i olika aktiviteter där svårigheter upplevs (Sveriges Arbetsterapeuter, 2016). ICF kan inom arbetsterapi användas som en generell modell, vars syfte är att beskriva individens grad av funktionstillstånd, funktionshinder samt hälsa (World Health Organization, 2001). Barn- och ungdomsversionen, ICF-CY, International Classification of Functioning, Disability and Health Children and Youth Version, kan användas för att redogöra för vad som stödjer eller hindrar utveckling och omgivningen i miljön för barnet i skolan. Nyckelbegrepp inom modellen är aktivitet, delaktighet, omgivning, personliga faktorer, kroppsfunktion och struktur samt sjukdom eller funktionsnedsättning som kan påverka situationen i skolan för barnet (World Health Organization, 2007). Av alla deltagare som ingick i studierna, bestod majoriteten av pojkar. Detta kan bero på att autismspektrumtillstånd är vanligare hos pojkar än hos flickor (Socialstyrelsen, 2010). Enligt ICF-CY påverkas barns utveckling av skolaktiviteter, delaktighet, kroppsfunktioner och den omgivande klassrumsmiljön (Socialstyrelsen, 2010a), vilket arbetsterapeuter har kunskap om att identifiera och skapa rätt åtgärder för. Resultatet i denna studie visar att arbetsterapeuter kan göra stor skillnad för elevernas skolprestation och möjliggöra för deras engagemang i skolaktiviteterna. I artiklarna beskrevs att eleverna fick stöd på olika sätt genom anpassningar av skolmiljön, individuella hjälpmedel samt genom olika interventioner för att öka deras sociala färdigheter eller minska utmanande beteende. Några centrala områden i ICF-CY är bland annat delaktighet som innebär en persons engagemang i en livssituation. Detta begrepp har fått extra uppmärksamhet i denna modell 20

21 eftersom barns och vuxnas livssituation skiljer sig, från att ha relationen med en vuxen till ensamlek, lek med andra barn och att gå i skolan senare under årens gång. Den sociala miljön är en betydelsefull faktor som påverkar barnets utveckling men genom barndom och tonårsperioden förändras miljön och dess förutsättningar. Omgivningen benämns i modellen som den fysiska och sociala miljön samt de attityder som finns i de miljöer där personer lever. Omgivningen är betydelsefull för barnet då det påverkar dess funktionstillstånd i vardagen. Faktorer i omgivningen som är negativa, påverkar barnen mer än de vuxna eftersom barnen fortfarande lär sig när de är små. Åtgärder som bidrar till barns hälsa borde därav fokusera på fysiska, sociala eller psykologiska faktorer i omgivningen. De fysiska förändringarna i miljön fokuserar på att barnet känner trygghet och har mat och en plats att bo på. Den sociala och psykologiska miljön kan inbegripa socialt stöd till familjen eller att föräldrar får utbildning, alla dessa förändringar varierar med barnets ålder och i vilken utvecklingsnivå hen befinner sig i (Socialstyrelsen, 2010a). Två av artiklarna (Munkholm, Berg, Löfgren & Fisher, 2010; Collins & Crabb, 2010) anses ha en mindre koppling till syftet än övriga artiklar då dessa utvärderade arbetsterapeutens arbetssätt samt bedömningsinstrument och inte i första hand beskrev hur arbetsterapeuten arbetade med eleverna. Författarna anser dock att studien som använde ett instrument beskriver en del av arbetsprocessen vilket har en koppling till syftet och därav ingick denna i examensarbetet. Resultatet i studien visade att Skol-AMPS är ett validerat och reliabelt instrument som passar att använda inom skolor i hela världen (Munkholm, Berg, Löfgren & Fisher, 2010). I studien av Collins och Crabb (2010) beskrevs vilka byggstenar som är viktiga för att ett framgångsrikt resultat ska uppnås. Även denna studie anser författarna kopplades till syftet då samarbete och samverkan är en central del i arbetet inom skolan. Studien beskriver på ett tydligt sätt hur ett framgångsrikt resultat ska kunna nås genom olika steg i arbetet med eleven. För att elever ska få bra stöd i lärandet och för att skolan ska bli jämlik, behöver det komma in arbetsterapeuter i skolan. Här passar begreppet aktivitetsrättvisa in, eller occupational justice, som tar hänsyn till olika gruppers aktivitetsbehov och rättigheter samt att det möjliggör aktiviteter (Wilcock, 2006). Arbetsterapeuter har mycket kunskap om hur olika funktionsnedsättningar kan påverka skolarbetet samt hur skolmiljön kan göras tillgänglig för alla. Exempel på vad en arbetsterapeut skulle kunna bidra med inom skolan är att få en person som har autism eller ADHD att komma tillbaka till skolan efter att ha varit en hemmasittare som inte deltagit i sina studier. Eller så kan en arbetsterapeut arbeta med träning av olika slag som att åka buss till skolan eller välja kläder för veckans dagar. Arbetsterapeuten kan hjälpa till i de aktiviteterna som kanske väcker ångest för eleven och som skapar svårigheter. Även hjälp med tydlig planering för att hantera stress eller bidra med individanpassade hjälpmedel för att förenkla skolarbetet är sådant som en arbetsterapeut kan arbeta med inom skolan (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018). Arbetsterapeuten har som uppgift att bland annat kartlägga behov av anpassningar och stöd för elever och ge förslag på vilka insatser som skulle kunna öka elevers delaktighet i skolan. Det är tydligt genom forskningen att elever med funktionsnedsättning är i behov av mer stöd 21

22 än andra elever som inte har någon funktionsnedsättning (Eriksson,Welander & Granlund, 2007; Pereira, La Cour, Jonsson & Hemmingsson, 2010; Eriksson, 2005). I en studie undersöktes arbetsterapeutens uppgift i skolor i USA och det som framkom var att deras uppgift är att hjälpa barn att delta i den allmänna undervisningen samt att underlätta för barn med särskilda behov (Bisell & Cermak, 2015). Författarna anser att denna studie beskriver arbetsterapeutens viktiga roll i skolan, att hjälpa elever med autismspektrumtillstånd att vara med delaktiga i skolan. Även att interventionerna som beskrivs har stor betydelse för att dessa elever ska känna att de har samma möjligheter att klara av sin skolgång. Betydelse för arbetsterapi Även om antalet arbetsterapeuter inom skolan är en växande grupp så är antalet fortfarande lågt i Sverige inom detta verksamhetsområde. Den befintliga kunskapen kopplat till samhällets behov är viktig att utveckla då effekten av behandlingen då kan bevisas (Carlblom & Nordstro m, 2012). Arbetsterapeuters kompetens framgår i resultatet vilket arbetsterapeuter kan se till och ha förtroende för i sitt arbete. I resultatet visar det sig att arbetsterapeuten har bred kunskap kring utredning och bedömning samt olika hjälpmedel för att öka uppmärksamhet och utförandet av uppgifter i skolan. Arbetsterapeuten har även stor kunskap om miljön, hur den kan göras tillgänglig, i skolan till exempel. De kan också bidra med hjälpmedel som underlättar skolarbetet så som till exempel minnesstöd eller appar. Arbetsterapeuten har även kunskap om ergonomi som till exempel ljud, ljus och sittställning samt miljön i klassrummet till exempel (Sveriges Arbetsterapeuter, 2016). Får barnen de förutsättningarna de behöver i ett så tidigt skede som möjligt så klarar de enklare av skolgången. Arbetsterapeuten kan med sin kunskap i ett tidigt skede hjälpa dessa barn att få en rättvis skolgång och ett meningsfullt liv. Arbetsterapeuter borde ha en självklar plats inom skolan och arbetsterapeuters arbetsområde bör i framtiden breddas och föras in i skolvärlden, genom denna scoping review ska detta tydliggöras. Förslag på vidare forskning Efter granskad tidigare forskning anser författarna att området arbetsterapeuter inom skolan för barn med autism inte har belysts tillräckligt väl och att det krävs mer forskning. Det är viktigt att detta område studeras för att belysa vilka metoder som kan hjälpa barnen att nå kunskapsmålen i skolan. Enligt Sveriges Arbetsterapeuter (2016) ska arbetsterapeuternas arbete ges stöd av vetenskap, och arbetsterapeuter ska ingå i och bidra till forskningsarbete. Fo r att kunna erbjuda det bästa stödet till elever med autism kra vs det mer forskning av arbetsterapeutiska interventioner och effekten pa autism, i Sverige. Detta bidrar a ven till att klargo ra och sta rka arbetsterapeuters yrkesroll inom detta omra de. 22

23 Slutsatser Resultatet av examensarbetet visar på att olika arbetsterapeutiska utredningar och interventioner som används i skolmiljön är viktiga, för barn med autismspektrumtillstånd. Arbetet ger en överblick över den senaste forskningen inom valt område samt ger förslag på vidare forskning. Interventionerna som ingick i artiklarna var viktvästar, luftkuddar, anpassning av den sociala eller fysiska miljön, sensoriskt aktivitetsschema, terapibollsstolar, tidshjälpmedel och yogaprogram. Utredningarna som ingick var intervjuer och observationer. Slutsatsen är att det förekommer många interventioner för barn med autismspektrumtillstånd i skolan. Forskningen om arbetsterapeutiska utredningar och interventioner för barn med autism är begränsad och författarna anser att denna forskning bör utvecklas. Det krävs fler studier i Sverige men även utomlands för att stärka evidensen då flera av artiklarna är från USA samt att flera av artiklarna har samma författare. 23

24 Referenser Almqvist, L. & Granlund, M. (2005). Participation in school environment of children and youth with disabilities: A person-oriented approach. Scandinavian Journals of Pshychology, 46(3), Arksey, H., & O'Malley, L. (2005). Scoping studies: towards a methodological framework.international. Journal of Social Research Methodology,8(1), Hämtad från: Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bagatell, N., Mirigliani, G., Patterson, C., Reyes, Y., & Test, L. (2010). Effectiveness of therapy ball chairs on classroom participation in children with autism spectrum disorders. American Journal of Occupational Therapy,64, Bartonek, F., Borg, A., Hammar, M., Berggren, S., & Bölte, S. (2018). Inkluderingsarbete för barn och ungdomar vid svenska skolor: en kartläggning bland 4778 anställda vid 68 skolor. Stockholm: Karolinska institutet. _rapport.pdf Bisell, J., & Cermak, S. (2015). Frameworks, Models and Trends in School-Based Occupational Therapy in the United States. The Israeli Journal of Occupation Therapy,24(2-3). Hämtad från: chool-based_occupational_therapy_in_the_united_states Carlblom M, & Nordstro m S. (2012). Utva rdering av projektet Arbetsterapi i skolan. Umea : Umea kommun. College of Occupational therapists of Ontario. (2017). What Occupational Therapists (OT s) Do. Hämtad från: Collins, A., & Crabb, C. (2010). Early Childhood intervention and school-based Occupational therapy: Buildning Blocks to success. Journal of Occupational Therapy, Schools, & Early Intervention, 3:2, Davis, T.N., Dacus, S., Strickland, E., Copeland, D., Chan, J.M., Blenden, K., Scalzo, R., Osborn, S., Wells, K., & Christian, K. (2013). The effect of a weighted vest on aggressive and self-injurious behavior in a child with autism. Developmental Neurorehabilitation, 16(3),

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Maria Johansson, Leg arbetsterapeut Camilla Grimheden, Leg arbetsterapeut Köping 5 april 2017 Innehåll Inledning Arbetsterapeutens bidrag Film Kaffe Kartläggningar och

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Delaktighet i skolmiljö för barn med funktionsnedsättningar

Delaktighet i skolmiljö för barn med funktionsnedsättningar Delaktighet i skolmiljö för barn med funktionsnedsättningar Examensarbete HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi FÖRFATTARE: Frida Jörgensson och Ida Månsson HANDLEDARE: Marita Rydå JÖNKÖPING Maj 2017 Sammanfattning

Läs mer

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy for Diseases and Health Problems - I 8ATG34 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

För ett jämlikt lärande

För ett jämlikt lärande För ett jämlikt lärande ARBETSTERAPEUTENS ROLL I SKOLAN För ett jämlikt lärande arbetsterapeutens roll i skolan, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Helén Karlsson På bilderna:

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

Koncentrera mera Lite inspiration!

Koncentrera mera Lite inspiration! Koncentrera mera Lite inspiration! MARIE HOLMLUND SENSIT ARBETSTERAPI AB 076-804 76 76 MARIE.SENSIT@GMAIL.COM WWW.SENSIT.SE Vardag för många elever Kalle 7 år: Råkar nästan alltid i bråk i omklädningsrum

Läs mer

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children

Läs mer

Mappning av BDA till ICF

Mappning av BDA till ICF Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015. Medicinska fakulteten ATPB15, Arbetsterapi: Teori, modeller och metoder, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Theory, Models and Methods, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/521 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Occupational therapy 1.

Läs mer

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi Checklista för forskningsprojekt som ska ha egen webbsida 1. Uppgiftslämnarens namn, e- post och telefonnummer 2. Projektnamn Svenskt: Engelskt: Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi 3. Huvudmålgrupper

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod

Läs mer

Evidensbaserad informationssökning

Evidensbaserad informationssökning Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska Susanna Forsberg En skola för alla att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom A School for Everyone helping children with ADHD and Aspergers syndrome. Examensarbete

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping Vad är en familj? Biologiskt

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3KL07, 3K107 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie.

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie. Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2013 Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö Programkurs 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Gäller från:

Läs mer

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder? Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder? Parvin Pooremamali Universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Sökexempel Arbetsterapeuter T3

Sökexempel Arbetsterapeuter T3 Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi

Läs mer

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological

Läs mer

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (ID-nummer: SOU 2017:35)

Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (ID-nummer: SOU 2017:35) 2017-08-23 Yttrande 2017-04-20 SOU 2017:35 Utbildningsdepartement 103 33 Stockholm Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (ID-nummer: SOU 2017:35) Sammanfattning Fysioterapeuterna

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock

Läs mer

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Att ta på sig rätt glasögon

Att ta på sig rätt glasögon Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG262, Specialpedagogik och funktionsnedsättningar inom autismspektrat, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education and Disabilities in the Spectrum of Autism,

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen

Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Bakgrund Under höstterminen 2008 har det genomförts en extern granskning av examensarbeten på de

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; 1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap KURSPLAN Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng Occupational Therapy: Application in Practice 1 Grundnivå, A0035H Version Kursplan gäller: Vår 2019 Lp 3 - Tillsvidare Kursplanen

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Autism och ADHD i skolan

Autism och ADHD i skolan Konferens Grupprabatt! Anmäl tre eller fler deltagare och få 15% rabatt på konferenspriset. Autism och ADHD i skolan Hur skapa inkluderande lärmiljöer där alla elever får en utbildning av hög kvalitet?

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Barn och unga med flerfunktionsnedsättning: En kunskapsöversikt av medel som ger möjligheter till aktivitet och delaktighet

Barn och unga med flerfunktionsnedsättning: En kunskapsöversikt av medel som ger möjligheter till aktivitet och delaktighet Barn och unga med flerfunktionsnedsättning: En kunskapsöversikt av medel som ger möjligheter till aktivitet och delaktighet 6th International Carers Conference Göteborg 4-6 september, 2015 Lisbeth Nilsson

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK500. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK500. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: visa vetenskapsteoretiska kunskaper och fördjupade färdigheter i kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder välja och tillämpa forskningsmetoder

Läs mer

Effekten och betydelsen av arbetsterapi för personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder

Effekten och betydelsen av arbetsterapi för personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2013 Effekten och betydelsen av arbetsterapi för personer med Attention Deficit Hyperactivity

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Vetenskaplig metod Vårterminen 2015 Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Ethical dilemmas

Läs mer

Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning

Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning Sarah Granberg, PhD, Lecturer, Audiologist Audiologiskt forskningscentrum, USÖ, Örebro Institutet för handikappvetenskap, Örebro

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Habiliteringsprogram autism

Habiliteringsprogram autism Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet

Läs mer