Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi

Transkript

1 Checklista för forskningsprojekt som ska ha egen webbsida 1. Uppgiftslämnarens namn, e- post och telefonnummer 2. Projektnamn Svenskt: Engelskt: Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi 3. Huvudmålgrupper för Forskning inom Arbetsterapi Huvudmålgrupperna för vår forskningskommunikation finns bland forskare från andra lärosäten som forskar inom ämnet Arbetsterapi (nationellt och internationellt). Vi hittar också våra viktigaste målgrupper inom landsting och kommuner, t.ex. arbetsterapeuter, rehabiliteringsaktörer, specialpedagoger och elevhälsoteam, samt inom olika intresseorganisationer. Vilken är den viktigaste målgruppen för din forskning? Komplettera gärna nedan! Vilka externa kontakter är viktiga för den verksamhet som bedrivs? Mot vilka vill du profilera dig, eller ha någon annan typ av kommunikation med? Fundera på vilka grundläggande behov och drivkrafter målgruppen har. Nationella målgrupper: 1. Forskare 2. Samhälle (avnämare, tredje uppgiften samverkan) 1.1 Forskare från andra lärosäten (nationella) som forskar inom ämnet Arbetsterapi och/eller relaterad forskning Ex. på svenska universitet som forskar inom ämnet Arbetsterapi: Luleå Tekniska Högskola Umeå universitet Göteborgs universitet Sahlgrenska Akademin Karolinska institutet Högskolan i Jönköping Örebro universitet Lunds universitet Presumtiv medarbetare Samarbetspartners Gästforskare Internationella målgrupper: 1.2 Forskare från andra lärosäten (internationella) som forskar inom ämnet Arbetsterapi och/eller relaterad forskning Presumtiv medarbetare Samarbetspartners Gästforskare 2.1 Landsting och kommuner (även privata och statliga aktörer) Arbetsterapeuter Norrköpings kommun Bo och Miljö (bostads- och teknikanpassning) Demensteam Rehabiliteringsaktörer Region Östergötland Landsting utanför Östergötland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Samhall Specialpedagoger och elevhälsoteam Kommunala skolor och förskolor Friskolor och förskolor 2.2 Intresseorganisationer Handikapporganisationer Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU Strokeförbundet Organisationer för äldre PRO, Pensionärernas Riksorganisation SPF, Sveriges Pensionärsförbund SKPF, Svenska Kommunal- Pensionärernas Förbund SPRF, Sveriges Pensionärers Riksförbund RPG, Riksförbundet Pensionärs Gemenskap Syftet med kommunikationen - Visa forskningens resultat (ständigt uppdatera sidorna med aktuella resultat som presenteras på ett attraktivt sätt) - Visa vilken samhällsnytta forskningen har (ge exempel, gärna med hjälp av film) - Utöka samverkan (berätta om våra föreläsningsuppdrag, att vi deltar i olika konferenser, bjud in samverkanspartner till våra seminarier) - Profilera och positionera oss i forskarvärlden (bygg en attraktiv webb som lockar in besökarna) - Påverka samhällsförändring (visa vilken nytta vår forskning gör, öka försäljningen av våra instrument) - Det ska vara lätt att hitta till vår forskningskommunikation och våra kontaktuppgifter Helena Hemmingsson: Syftet och målet med forskningskommunikationen Målgrupper markerade ovan! Syfte: Se ovan! Vad ska forskningskommunikationen åstadkomma: Kontakt med andra forskare (internationella och nationella). Nyckelord: Arbetsterapi, barn, ungdomar, delaktighet, skola, miljö, ICT, digital, ögonstyrning, intervention (10 st) Occupational therapy, children, youth, participation, school, environment, ICT, digital, eye gaze based AT, intervention (10 st)

2 Helena Hemmingsson Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi Arbetsterapi, barn, ungdomar, delaktighet, skola, miljö, ICT, digital, ögonstyrning, intervention Mitt forskningsområde är funktionshinder i vardagsliv med särskilt intresse för hur den digitala utvecklingen skapar och förändrar förutsättningar i skola, fritid och arbete för personer med funktionsnedsättning. Flertalet projekt handlar om barn och unga och om teknik som hinder eller möjlighet för delaktighet i skola och på fritid. Engelska nyckelord: Occupational therapy, children, youth, participation, school, environment, ICT, digital, eye gaze based AT, intervention helena.hemmingsson@liu.se Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Avdelning Hälsa, Aktitet, Vård (HAV) Funktionshinder i vardagsliv barn och unga År 2009 anställdes jag som den första professorn i arbetsterapi vid Linköpings universitet. Inriktningen för min professur är funktionshinder i vardagsliv. Som professor har jag ett övergripande ansvar för forskning inom arbetsterapi vid LiU samt är ämnesansvarig för ämnet arbetsterapi inom både forskning och utbildning. Mitt eget forskningsområde är funktionshinder i vardagsliv med inriktning mot barn och unga med funktionsnedsättning. Projekten där jag är forskningsledare handlar övergripande om olika aspekter av möjligheter och hinder för aktivitet och delaktighet i skola och i vardagsliv för barn och unga med funktionsnedsättning. I fokus är interaktionen mellan person och miljö som exempelvis barn och ungas användande av hjälpmedel och digital teknik för att öka möjligheter att vara aktiv och delaktig skola och vardagsliv eller samhällets insatser till barn med funktionsnedsättning i skola och vid övergång till arbete. Vidare hinder för aktivitet och delaktighet i barnens livsmiljö samt hur dessa hinder kan förstås, mötas och förändras. Forskningsresultaten bidrar till en ny syn på fungerande i samspel med miljön och hur insatser kan integreras i vardagsmiljön för att få avsedd effekt. När det gäller underlag för insatser har forskningen särskilt fokuserat på barnets perspektiv och möjligheter att bidra i utrednings- och beslutsprocessen vilket kompletterats med föräldrar, lärares och andra professionellas perspektiv Utgångspunkten i forskningen är ett aktivitets- och hälsoperspektiv där barn och ungas möjlighet att vara aktiva och delaktiga i skola och vardagsliv är lika viktigt att beforska som barnets funktionsnedsättning. Inom detta område behöver det utvecklas kunskap både om typer av insatser, implementering samt hur hälso- och sjukvården tillsammans med olika aktörer inom kommunal verksamhet kan bidra till att barn och unga med funktionsnedsättning har möjlighet att vara aktiva och delaktiga i samhället utifrån sina förutsättningar. Forskningen bedrivs i större och mindre projekt inom två huvudområden 1) Ung och digital -teknik som möjliggörare samt 2) Funktionshinder i skola på väg mot arbete. Barnen som ingår i de olika projekten har olika typer av funktionsnedsättningar från mycket komplexa och omfattande rörelsehinder, till barn och unga med ADHD eller utvecklingsstörning och barn och unga utan diagnos men i behov av särskilt stöd i skolan. Forskningen omfattar både interventionsstudier, tvärsnittsstudier samt observations och intervjustudier. Ung och digital teknik som möjliggörare Digitalisering och teknik som stöd vilka möjligheter och hinder finns det och hur fungerar stödet praktiskt i barnets vardag? I projekten ingår barn med funktionsnedsättningar, från mycket komplexa och omfattande rörelsehinder till barn och unga med ADHD eller utvecklingsstörning, samt barn och unga utan diagnos men i behov av särskilt stöd i skolan. ÖGONSTYRD DATOR I VARDAGEN INTERNETANVÄNDNING OCH DELAKTIGHET REMINDME Teknik som kan styras med ögonen kan öppna nya världar för barn med omfattande rörelsehinder utan tal. Vi undersöker hur en ögonstyrd dator kan möjliggöra för barnen att utforska, leka och själv kunna utföra aktiviteter i vardagen. Hur använder sig ungdomar och unga vuxna med utvecklingsstörning av internet för att vara delaktiga i en digital vardag och ett alltmer internetbaserat samhälle? Projektet utforskar detta från målgruppens eget perspektiv med anpassade metoder. RemindMe är ett nytt webbaserat planerings- och påminnelsehjälpmedel. Vi utvecklar och prövar det nya digitala verktyget som är ett stöd för personer att komma ihåg aktiviteter och planera sin vardag.

3 Funktionshinder i skolan på väg mot arbete Vilka hinder finns i skolmiljön? Hur ser barn och unga med funktionsnedsättning på delaktighet? Vilken betydelse har teknikstödet för studieresultatet? Vi vidareutvecklar och prövar intervjuinstrumentet BAS, där barn och unga själva identifierar sina behov av anpassningar i skolan. STÖD I SKOLAN OCH ÖVERGÅNG TILL GYMNASIET, VIDARE STUDIER OCH ARBETE NYA MÖJLIGHETER MED TEKNIKSTÖD I SKOLAN BAS BEDÖMNING AV ANPASSNINGAR I SKOLMILJÖN I projektet undersöks övergångsprocessen från grundskola till gymnasiet, vidare studier och/eller arbete för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vilka hinder och svårigheter upplever elever med olika nedsättningar i skolan? Hur kan vi få dessa ungdomar att känna sig mer delaktiga och aktiva? Genom bedömningar med BAS och individuellt utformade stödinsatser samt teknikstöd får eleverna ökade möjligheter till godkända betyg och delaktighet BAS är ett elevcentrerat bedömningsinstrument som utvecklats i Sverige. Det är avsett för barn och ungdomar från ungefär 7 år och äldre. Instrumentet fokuserar på hur faktorer i omgivningen inverkar på elevens aktivitet och delaktighet i skolan. Utveckling och innovation Startskottet för mitt forskningsintresse var erfarenheter av svårigheter och bristande möjligheter för elever med funktionsnedsättning att delta i skolans aktiviteter. Elever med funktionsnedsättning gick i vanlig klass men hade inte tillgång till anpassningar eller stöd utifrån personliga förutsättningar. För att få ett systematiskt underlag till insatser i skolan utvecklades en första version av intervjuinstrumentet Bedömning av Anpassningar i Skolmiljön (BAS). BAS har utifrån forskning reviderats i flera omgångar sedan dess och är översatt till ett flertal språk och används internationellt. Forskning som bedrivs i anknytning till BAS har pekat på grupper som bör prioriteras när det gäller anpassningar och stöd i skola, visat inom vilka aktiviteter anpassning och stöd saknas och bör utvecklas samt bidragit till en ökad medvetenhet om att samarbete med eleven är en förutsättning för att föreslagna insatser ska användas och bli effektiva. Under senare år har jag i samarbete med ett ITföretag utvecklat ett planerings- och påminnelsestöd för personer med kognitiva funktionsnedsättningar - RemindMe. Tillsammans med medarbetare och innovationskontoret på LiU har RemindMe prövats för olika grupper och utvecklats till en färdig produkt som är på väg att möta marknaden. Pågående forskning berör både yngre och äldre personer som behöver stöd i att planera och komma ihåg sina vardagsaktiviteter. ADHD ger sämre tillgång till dator i skolan Elever med ADHD använder dator mindre i skolarbetet än andra elever visar en studie av forskare i arbetsterapi vid Linköpings universitet. rörelsehinder och elever utan funktionshinder. Det visade sig att mindre än hälften av eleverna med ADHD hade tillgång till dator i klassrummet. I nästan allt skolarbete använde de dator i mindre Texten till vänster är en nyhetsartikel från 2013 (skriven av Birgitta Weibull). Fortfarande aktuell - går den att återanvända? Det är oroväckande. För elever med ADHD är datorn ett viktigt hjälpmedel som gör det lättare att fokusera på uppgiften och arbeta i sin egen takt. Den kan underlätta lärandet i både läsning och matematik, säger Vedrana Bolic, som är doktorand omfattning än elever med rörelsehinder och elever utan funktionshinder. Medan en tredjedel av eleverna med ADHD använde datorn för att söka information på Internet nyheter/ ?l=sv Komplettera gärna artikeln med en bild som vi även kan använda här i puffen. Länkar (samverkan): i arbetsterapi och en av forskarna som genomfört studien. Studien bygger på en enkät till 102 elever med ADHD på högstadiet och i gymnasiet om deras användning av dator i skolan. Resultatet jämfördes sedan med datoranvändning hos elever med Samverkan Styrelseledamot i nätverket för barnforskning Institutet för handikappvetenskap (IHV) LiU:s kontaktperson i nationella nätverket för forskning om funktionshinder använde hälften av dem med rörelsehinder och två tredjedelar av övriga elever datorn för samma ändamål. Även för att skriva använde eleverna med ADHD datorn mer sällan och de hade mindre kontakt med lärarna via e-post än andra elever. Ledamot i vetenskapliga kommittén för Center for Adapted Physical Activities participation studies (CAPAS), University of Southern, Denmark Samverkar med InnovationskontorEtt och näringsliv avseende utveckling och forskning om hjälpmedel IHV: Forskning/Forskningsmiljoer/miljo/MH/Institutet-for-Handikappvetenskap-IHV/ Forskarnätverk IHV Barn: forskningsmiljoer/child/ nationella-samarbeten/ forskarnatverk-ihv-barn. html CAPAS: SDU/Institutter_centre/ CAPAPS InnovationskontorEtt:

4 Childhood and disability in the Nordic countries I denna samling visar jag tillsammans med sexton nordiska forskare studier om funktionshindrade barn och ungdomar i Skandinavien. Den första studien handlar om att växa upp med funktionshinder och presenterar den senaste forskningen från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Dessa länder har ett internationellt gott rykte då det gäller välfärds- och handikappfrågor med inriktning mot barn och familjer. Mitt bidrag till boken har titeln Trendsetters and followers: Disabled youths computer use during leisure time och jämför datoranvändning över tid för ungdomar med och utan funktionsnedsättning. Boken är utgiven i maj Länk till boken/förlaget: childhood-and-disability-in-the-nordic-countries-rannveig-traustad%c3%b3ttir/?isb= Förlag: Palgrave Macmillan Publikationer Hemmingsson, H., & Jonsson, H. (2005). An occupational perspective on the concept of participation in the International Classification of Functioning, Disability and Health Some critical remarks. American Journal of Occupational Therapy, 59, (5), Lidström, H., & Hemmingsson, H. (2014). Benefits in the use of ICT in school activities by students with motor, speech, visual and hearing impairments: A literature review. Scandinavian journal of Occupational Therapy, early online Bolic Baric, V., Hellberg, K., Kjellberg, A., & Hemmingsson, H. (2015 on-line). Support for learning- goes beyond academic support voices of students with Asperger s disorder and ADHD. Autism: International Journal of Research and Practice. Länk till samtliga publikationer i DIVA Uppdrag Ämnesföreträdare i arbetsterapi Ordinarie ledamot fasta betygskollegiet, Medicinska fakulteten Ordinarie ledamot Forskarutbildningsnämnden, Medicinska fakulteten Ledamot i styrelsen för Centrum för demensforskning (CEDER) Undervisning På Arbetsterapeutprogrammet deltar jag i undervisning samt handledning och examination av uppsatser på grund- och avancerad nivå. Ev. länk till Arbetsterapeutprogrammet - gärna puff med bild/text. Akedemisk examen Arbetsterapeut 1981 PhD 2002 Professor 2009 Här ska CV läggas in! CV:t kommer skrivas in på hemsidan inte länkas till en pdf, därför behövs en svensk version. Det blir inte bra att lägga in ett engelskt CV på en svensk hemsida.

5 Arbetsterapiforskning Arbetsterapiforskning syftar till att minska funktionshinder i samhället och öka personers möjlighet att vara aktiva och delaktiga i sin vardag oavsett funktionsnedsättning. Samverkan med forskare inom området Anette Kjellberg Gunilla Liedberg Helene Lidström Elin Ekbladh Jan Sandqvist Anna Strömberg Vedrana Bolic Baric Maria Borgestig Moa Yngve Kristin Alfredsson Åberg Åsa-Sara Sernheim Linda Fredrikson,