Lindsdal. översiktlig beskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lindsdal. översiktlig beskrivning"

Transkript

1 Lindsdal översiktlig beskrivning

2 Handläggare Datum Johanna Andersson Diarienummer: KS 2011/00250 INNEHÅLL Sammanfattning och slutsatser 2 Många barnfamiljer och åringar, få har utländsk bakgrund 2 Hög förvärvsgrad, inkomst och valdeltagande 2 Svårt att bo kvar och svårt att flytta till 2 Många äldre bor billigt och trivs bra 2 Svårighet för individ och rörlighet på bostadsmarknaden 3 Behövs tillgängliga hyres- och bostadsrätter 3 Samhällsplaneringen rår inte på grunderna till ojämställdheten 3 men kan stärka jämställdheten med tryggare utemiljö 3 Mer service, verksamheter och bostäder i centrum 4 Tätast runt centrum 4 Nya bostäder kan leda till förändrade krav på offentlig service 4 Ännu tätare kommunikationer med centrala Kalmar 4 för att bilåkandet kan minska 5 Beskrivning som underlättar planeringen 5 Tydligt avgränsat en mil norr om Kalmar bor i Lindsdal 6 Färre invånare men fler äldre 6 Många barnfamiljer och åringar men få ungdomar 6 Många jobbar och få har ekonomiskt bistånd 7 Många har bil 8 Fler unga män, fler äldre kvinnor 9 Män tjänar mer än kvinnor 9 Valdeltagandet är högt 9 De flesta hushåll saknar barn 9 Oförändrad befolkning till 2014 men fler äldre bostäder, mest villor från 1970-talet 10 Knappt 1,8 miljoner för en villa eller 1,9 år för en hyresrätt arbetar och 800 går i skolan i Lindsdal 11 Fler pendlar från än till Lindsdal 11 Service och arbetsplatser är koncentrerade till Lindsdals centrum 13 men kyrka, träningsanläggning och LSS-boenden i andra delar 13 fler förskolor och skolor även i andra delar 13 Eleverna har homogen bakgrund procent behöriga till gymnasiet 15 Något fler barn och unga är aktiva i föreningar barn och ungdomar är aktiva i föreningar 15 Målpunkter: Fjölebro, Lindsdals sporthall och Törnerum/Udden 15 Busslinje 401 och 18 trafikerar Lindsdal 16 Många känner sig trygga 16 Enkätundersökning visar äldres efterfrågan 16 Mark- och planeringsenheten Kommunledningskontoret Storgatan 35 A Tel vx

3 2 (18) Inte aktuellt med flytt för många men flyttare vill stanna i Lindsdal 16 Hälften efterfrågar seniorbostad 17 men fler efterfrågar blandat boende 17 Många kan tänka sig en månadskostnad på kronor 17 Viktigast med bostad i ett plan 17 Nya centrumnära bostadsrätter föll väl ut 17 Tillgängliga bostäder där en boende trivdes mycket bra 18 Sammanfattning och slutsatser Den statistiska beskrivningen bygger huvudsakligen på övergripande statistik från SCB men också från exempelvis Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen. Det är en generell och övergripande bild av Lindsdal som ges av denna statistik och den visar exempelvis inte ofta skillnader inom området. Nedan presenteras analysen och slutsatserna och därefter kommer den statistiska beskrivningen. Många barnfamiljer och åringar, få har utländsk bakgrund Lindsdal ligger cirka 10 kilometer norr om centrala Kalmar stad och stora delar byggdes på 1970-talet enligt den tidens ideal med strikt funktions- och trafikseparering. De flesta bostäderna som är villor byggdes under detta årtionde och förde med sig att befolkningen ökade kraftigt. De senaste 20 åren har antalet invånare minskat samtidigt som medelåldern har ökat. Först 2009 skedde ett trendbrott när befolkningen ökade. I dag bor det personer i Lindsdal. Många av dem är barnfamiljer och personer i åldern år medan få är unga vuxna. Fram till 2014 kommer den totala befolkningen vara oförändrad medan andelen äldre ökar. Andelen med utländsk bakgrund är ungefär hälften av genomsnittet för kommunen. Hög förvärvsgrad, inkomst och valdeltagande Det är generellt en välmående del av Kalmar kommun; förvärvsgraden, inkomsterna, valdeltagandet och bilinnehavet är högre än genomsnittet för kommunen. Resultaten i högstadieskolan är också klart högre än genomsnittet för de kommunala skolorna. Få har ekonomiskt bistånd och få barn lever i familjer som är ekonomiskt utsatta. De som jobbar har ofta sin arbetsplats utanför Lindsdal. Befolkningssammansättningen gör alltså att Lindsdal är socioekonomiskt, demografiskt och etniskt segregerat i förhållande till andra delar av Kalmar kommun och stad. En stor anledning till detta är att bostadsbeståndet är homogent, eftersom de flesta bostäderna är stora villor. Svårt att bo kvar och svårt att flytta till Det ensidiga bostadsbeståndet begränsar möjligheten att bo kvar i Lindsdal under olika skeden i livet. Det kan exempelvis vara svårt att flytta hemifrån som ung till en bostad i stadsdelen, att separera men vilja bo kvar i området eller att behöva byta bostad när den egna rörligheten blir sämre med åldern. Det homogena bostadsbeståndet med många villor gör det svårt för exempelvis andra hushållstyper att flytta till Lindsdal. Det är brist på tillgängliga mindre bostäder. Det är dock möjligt att sådana bostäder går att hitta i andra delar av kommunen, exempelvis i andra delar av Kalmar stad. Många äldre bor billigt och trivs bra När de flesta bostäderna byggdes på 1970-talet var det framförallt vuxna par som flyttade till samhället. De bildade familj, barnen växte upp och flyttade, medan föräldrarna som nu är i årsåldern bor kvar. Således har flera bott här länge och trivs troligen mycket bra samtidigt som många bor billigt i

4 3 (18) avbetalade bostäder. Både att människor trivs och bor billigt påverkar troligen inställningen till en flytt, såväl inom som utanför Lindsdal. I dag är rörligheten liten och få i förhållande till befolkningens storlek flyttar in respektive ut. Svårighet för individ och rörlighet på bostadsmarknaden Att bli äldre innebär inte automatiskt att rörligheten försämras. För att äldre ska kunna leva självständiga liv kan däremot fler äldre i de befintliga bostäderna i Lindsdal, leda till att fler bostäder behöver tillgänglighets anpassas med bidrag från kommunen. Äldre som bor kvar i sina stora, om möjligt anpassade, bostäder leder också till mindre rörlighet på bostadsmarknaden. Detta gör det svårt för yngre människor att flytta till stadsdelen och kan på sikt påverka möjligheterna till både kommunal och kommersiell service. Behövs tillgängliga hyres- och bostadsrätter Många äldre vill bo kvar i Lindsdal. Nya bostäder med bra tillgänglighet gör det fysiskt möjligt för exempelvis äldre att lämna villan för ett bekvämare boende utan att lämna Lindsdal. Det gör det också möjligt för dem som inte vill bo i villa att bosätta sig här. Bostäder i markplan utan nivåskillnader eller flerbostadshus med hiss är därför viktigt. Nyproduktion kan leda till att många äldre flyttar in i mer tillgängliga bostäder, vilket på sikt kan minska kommunens utgifter för bostadsanpassning. Dessutom skapas en flyttkedja och yngre personer kan flytta in i villor som frigörs. Härigenom kan Lindsdal få fler invånare, vilket är bra för servicen, såväl kommersiell som offentlig, och för föreningslivet. En osäkerhetsfaktor är att många äldre kan tycka att nyproducerade, eller andra tillgängliga bostäder, är för dyrt och att de därmed väljer att bo kvar i den nuvarande bostaden. Samhällsplaneringen rår inte på grunderna till ojämställdheten Männen har högre förvärvsgrad och inkomst men lägre utbildningsnivå än kvinnorna i Lindsdal. Uppgifterna indikerar att kvinnor och män inte lever under jämställda förhållanden. Statistiken visar inte fördelningen i exempelvis obetalt arbete. Samhällsplaneringen kan inte påverka löneskillnader eller sysselsättningsgrad som kan skapa ojämställdhet mellan kvinnor och män. Den fysiska miljön påverkar dock kvinnor, mäns, flickors och pojkars vardagsliv. Vardagsliv är allt det som vi människor gör under dygnets alla timmar, vi arbetar, lämnar barn på förskolan, promenerar i en park, handlar och förflyttar oss mellan olika platser. Alla människors dagliga liv ser olika ut. För någon underlättas vardagslivet av att kunna ta sig till platser med bil och göra inköp i andra delar av Kalmar stad, medan någon annans vardagsliv underlättas av bra cykelvägar inom Lindsdal och bra kollektivtrafik till centrala Kalmar på vissa tider av dygnet. Ett sätt för planeringen att underlätta människors vardagsliv, stärka jämställdheten och den miljömässiga hållbarheten, är att planera för lokalisering av service, verksamheter och bostäder nära hållplatser till kollektivtrafiken. men kan stärka jämställdheten med tryggare utemiljö I Polisens senaste trygghetsundersökning fick Lindsdal överlag gott betyg, men en tvåa på en sex gradig skala på frågan om man kände sig trygg utomhus en sen kväll. Människor som upplever otrygghet att vistas utomhus på kvällar eller nätter, utvecklar strategier för att hantera detta genom exempelvis ta andra vägar hem, röra sig snabbare eller helt avstå att gå ut. Det är svårt att vara aktiv i samhället om känslan av otrygghet gör att vi inte går ut på kvällarna. Det är vanligare att kvinnor upplever otrygghet i den fysiska miljön än män. Orsaken till känslor av otrygghet går inte bara att hitta i den fysiska miljön utan svarare i

5 4 (18) jämställda villkor i samhället. Det är svårt att bygga bort det bakomliggande problemet men det går att skapa tryggare miljöer genom att integrera jämställdhetsperspektivet. 1 Planeringen kan bidra till att stärka jämställdheten mellan kvinnor och män genom att exempelvis stärka tryggheten i nya boendemiljöer. Mer service, verksamheter och bostäder i centrum Arbetet med en översiktsplan för hela kommunen pågår för närvarande. Där konstateras att nya bostäder och verksamheter bör placeras nära befintligt centrum för att stärka det. Att planera för förtätning i områden där exempelvis järnvägsstationer och livsmedelsbutiker finns, underlättar vardagslivet för personer och bidrar till att behovet av resor kan minska i vardagen. I dessa lägen är gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriterad. Tätast runt centrum Lindsdals huvudsakliga funktion är i dag boende men de relativt få arbetsplatser som framförallt finns inom offentlig och kommersiell service är viktiga för det dagliga livet. För att förbättra möjligheterna att leva miljövänligt, vill kommunen därför att nya bostäder byggs i befintliga områden gärna runt centrum eller i lägen med bra kollektivtrafik. Lindsdals centrum och Majavallen är sådana lägen. Närmast centrum krävs effektivt markutnyttjande när nya hus byggs. Det handlar då om flerbostadshus eller markeffektiva småhus, medan friliggande villor kan byggas längre från centrum. En ökad täthet i och vid centrum kan bland annat stärka verksamheterna kring detta, förstärka de mötesplatser som finns och skapa nya, öka antalet människor som rör sig där under fler av dygnets timmar och därmed öka den upplevda tryggheten samt skapa ett större underlag för kollektivtrafiken. Om centrum förtätas med fler verksamheter och bostäder kan även förutsättningarna öka för att fler går, cyklar och åker kollektivt samtidigt som färre använder bilen. Förflyttningar med fötterna eller cykel bidrar till ökad motion och förbättrad hälsa. Nya bostäder kan leda till förändrade krav på offentlig service När nya bostäder planeras är det viktigt att tänka på att det kan leda till större krav på exempelvis kommunal service som skola och förskola. Även om antalet barnfamiljer i en viss typ av nya bostäder är liten, kan de nya bostäderna skapa en flyttkedja som gör att barnfamiljer flyttar in i andra hus i området och att trycket på service ökar. Vid planering för nya bostäder är det därför av största vikt att byggnation av skola och förskola sker i samma takt som bostadsbyggandet. Det är samhällsfunktioner som är centrala i människors vardagsliv och ska ligga i anslutning till områden där bostäder och kommunikationer utvecklas. Förekomsten av förskola och skola i ett område är en viktig faktor för enskilda människors benägenhet att flytta dit och eventuellt investera i en bostad. Invånarnas åldersstruktur gör att det finns behov av att bygga ytterligare vård- och omsorgsboende för äldre. Ännu tätare kommunikationer med centrala Kalmar Beroende på barn och ungas ålder tar de sig till sina aktiviteter på olika sätt, yngre i sällskap med vuxna och lite äldre kanske i högre utsträckning ensamma eller tillsammans med vänner. Det är ovanligt att barn och unga går i andra skolor än de som finns i Lindsdal, därför är det möjligt att anta att många av framförallt de äldre barnen går eller cyklar till skolan men också att föräldrar 1 Boverket, 2010, Jämställdhet på dagordningen, Planera för ett tryggt och jämställt samhälle, Boverket, 2010, Plats för trygghet, Inspiration för stadsutveckling

6 5 (18) skjutsar med bil. De stora målpunkterna för föreningsaktiva barn- och unga är Fjölebro och Lindsdals sporthall som ligger i Lindsdal och med gång- eller cykelavstånd för många. Andra målpunkter som Udden utanför Rockneby eller simhallen i Kalmar stad, kräver antingen buss eller föräldrar som kan köra bil. En central fråga är exempelvis hur busslinjerna ser ut och hur ofta bussarna går de tider som barnen och ungdomarna rör sig. En parameter är att alla barn inte har dels ekonomisk möjlighet att delta i viss föreningsverksamhet och dels att föräldrar kanske arbetar på sådana tider att det är svårt att förena med exempelvis träningstider eller att det saknas bil i hushållet. för att bilåkandet kan minska Busslinjerna är även viktiga för gymnasieungdomar och vuxna, både som skoleller arbetspendlar och som använder bussen för andra resor. Bilinnehavet är högt, ungefär 80 procent av hushållen i har minst en bil och det finns fler bilar per invånare än genomsnittet för kommunen. Bra gång- och cykelvägar samt busslinjer är viktiga för många människors vardagsliv och för att fler ska ta sig fram på dessa sätt och att bilresorna därmed kan minska på korta sträckor till andra delar av Kalmar stad. Beskrivning som underlättar planeringen Syftet är att beskriva Lindsdal i förhållande till Kalmar kommun och stad samt även ta upp skillnader inom stadsdelen där det är möjligt. Vi beskriver människorna, bostäderna och näringslivet utifrån tillgänglig statistik. Beskrivningen är viktig för att avgöra utmaningarna och kunna planera på ett bra sätt. Tydligt avgränsat en mil norr om Kalmar Lindsdal ligger cirka 10 kilometer norr om centrala Kalmar stad. En stor del av stadsdelen byggdes på 1970-talet och präglas av den tidens ideal med strikt funktions- och trafikseparering. Stadsdelen avgränsas av Stångådalsbanan i väster och E 22 i öster. Kalmarvägen går rakt igenom området i nordsydlig riktning. Genomströmningen inom området är liten, eftersom trafiksystemet är uppbyggt enligt SCAFT-principen 2 med en ringväg och säckgator. 3 2 SCAFT-principen är en planeringsprincip från 1960-talet som innebär att trafikslag separeras ifrån varandra. 3 Gata som slutar i en återvändsgränd och i vissa fall i en gång- och cykelväg.

7 6 (18) Lindsdal ligger avgränsat av Stångådalsbanan och E22 norr om Kalmar bor i Lindsdal Drygt personer bor i Lindsdal. Räknas även den omgivande landsbygden med byar som Förlösa, har Lindsdal ungefär invånare. Under 2009 ökade befolkningen med knappt 60 personer. Det är trendbrott mot tidigare år, då befolkningen har minskat. En anledning kan vara de inflyttningsklara villorna i Fjölebro. År 2009 flyttade fler till än från stadsdelen (32 personer) och fler föddes än avled (26 personer). Framförallt flyttade många in från övriga kommunen (25 personer) eller från utlandet (15 personer), men också från övriga Kalmar län (1 person). Däremot flyttade fler från Lindsdal till andra län än Kalmar, än tvärtom (-9 personer). Rörligheten är liten, under 2009 var inflyttningen i förhållande till invånare den lägsta av alla områden i kommunen. Utflyttningen var näst lägst i förhållande till antalet invånare 4. Färre invånare men fler äldre Befolkningen ökade under och 1970-talen i samband med att de flesta bostäderna byggdes. Sedan 1989 har antalet invånare minskat med 400 personer och befolkningsstrukturen förändrats. Medelåldern har ökat, från 32,6 år 1989 till 40,2 år Andelen barn och yngre medelålders har minskat medan andelen äldre medelålders och så kallat yngre äldre har ökat. Det beror på att framförallt vuxna par flyttade till Lindsdal på 1970-talet och bildade familj. Barnen växte upp och flyttade medan många föräldrar som nu är i årsåldern bor kvar. Många barnfamiljer och åringar men få ungdomar Jämfört med hela kommunen är många i åldern 0 15, och år i Lindsdal. Däremot finns få unga vuxna i åldern år och äldre över 75 år. Hälften av befolkningen är kvinnor och hälften är män. Drygt 370 personer, 4 Här gäller kommunens områdesindelning, alltså tätorten Lindsdal men också omgivande byar och landsbygd, som Förlösa.

8 7 (18) eller 6,7 procent, har utländsk bakgrund. Det är en lägre andel än kommunens genomsnitt. Andel Åldersfördelning, Lindsdal och Kalmar kommun Lindsdal Kalmar kommun w Ålder Källa: SCB Källa: SCB Många jobbar och få har ekonomiskt bistånd Den generella utbildningsnivån är något lägre i Lindsdal än genomsnittet för hela kommunen 5. En högre andel av de vuxna förvärvsarbetar jämfört med kommunens genomsnitt. År 2010 är andelen personer som är öppet arbetslösa eller ingår i ett program med aktivitetsstöd lägre än i kommunen som helhet. 5 Andelen med förgymnasial utbildning är densamma som genomsnittet för kommunen. En högre andel har däremot gymnasial utbildning och en lägre andel har eftergymnasial utbildning. Det sammanvägda värdet är detsamma som genomsnittet för kommunen.

9 8 (18) Ohälsotalet 6 är lägre än genomsnittet för kommunen. Medelinkomsten för dem med inkomst är högre än genomsnittet för kommunen. En lägre andel av hushållen har ekonomiskt bistånd jämfört med kommunen som helhet. 7 Andelen barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll är liten i Lindsdal. Fyra procent av 0 17-åringarna finns i ekonomiskt utsatta hushåll, medan siffran för hela kommunen är nio procent. I såväl Lindsdal som i hela kommunen, bor en högre andel barn med utländsk bakgrund än svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll 8. Befolkningen i Lindsdal och Kalmar kommun, år, 2008, andel Förvärsgrainkomst, Medel- Öppet Grund- Gymnasi Högskola kronor 9 arbetslösa 10 skola um Lindsdal , Kalmar , kommun Källa: SCB Många har bil Det finns fler bilar per invånare i Lindsdal än i genomsnittet för kommunen. När det gäller antalet bilar per hushåll är skillnaden ännu större. Majoriteten, nästan 80 procent, av hushållen i Lindsdal har minst en bil. Drygt 20 procent av hushållen har dock inte någon bil. 11 Bilbestånd, biltäthet och bilinnehav i Lindsdal och Kalmar kommun 2009 Antal bilar Antal bilar/ invånare Antal bilar/ familjer Antal familjer utan bil Antal familjer med bil Andel familjer med bil Lindsdal ,5 Kalmar ,1 kommun 393 Källa: SCB 6 Ohälsotalet beräknas genom att summan med utbetalad sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning divideras med befolkningen i samma ålder. 7 Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd omfattar dels ett schablonbelopp (riksnormen), dels ett bidrag till skäliga kostnader för vissa utgifter som finns uppräknade i socialtjänstlagen. Bidragets storlek varierar med behov och vad kommunen anser vara skäliga kostnader. Introduktionsersättning till flyktingar med flera beslutas av och utbetalas av kommunen. Även äldreförsörjningsstöd ingår. 8 Det är viktigt att komma ihåg att antalet individer är litet. Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut Kalmar kommun För dem med inkomst 10 Eller aktiva i program med aktivitetsstöd, år 11 Hushållsstatistiken är osäker, exempelvis räknas två vuxna ogifta som bor ihop och saknar gemensamma barn, som ensamboende.

10 9 (18) Fler unga män, fler äldre kvinnor Hälften av befolkningen är alltså kvinnor och hälften är män. Det finns dock skillnader som är kopplade till ålder. Fler åriga män än kvinnor bor i Lindsdal. Den generella trenden i hela landet är att män bor kvar längre i föräldrahemmet än kvinnor. Det skulle kunna vara förklaringen till att det bor fler unga män än kvinnor i Lindsdal. Här bor också fler äldre kvinnor över 85 år än män. Även detta mönster finns på riksplanet, eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Likaså bor det fler kvinnor än män i åldern år i Lindsdal. Män tjänar mer än kvinnor Fler män än kvinnor förvärvsarbetar. Av de invånare som har en inkomst finns det en tydlig skillnad i medelinkomst. Män tjänar i genomsnitt ungefär kronor mer än kvinnor. Fler män än kvinnor är öppet arbetslösa eller ingår i program med aktivitetsstöd. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. Kvinnor och män år, i Lindsdal, i procent, 2008 Förvärvsgrad Medelinkomst, Öppet arbetslösa 12 Grundskola Gymnasiu m Högskola kronor Kvinnor , Män , Källa: SCB Valdeltagandet är högt Deltagandet i riksdagsvalet 2010 var högre än genomsnittet för kommunen. Det finns dock skillnader inom Lindsdal. Högst var valdeltagandet i Lindsdal SO/Fjölebro, där 91,4 procent av de röstberättigade röstade. Det var det valdistrikt med högst deltagande i hela kommunen. Lägst valdeltagande i Lindsdal fanns i Lindsdal NV/Förlösa. Där var det 88,2 procent som röstade, men även här var det över genomsnittet för kommunen, 86,3 procent. 13 De flesta hushåll saknar barn För behovet av och efterfrågan på bostäder spelar strukturen och utvecklingen av hushållen större roll än utvecklingen av befolkningen. Statistiken över hur hushållen ser ut är missvisande, eftersom exempelvis två ogifta personer som bor ihop och saknar gemensamma barn räknas som ensamboende. Enligt statistiken finns det drygt hushåll, varav drygt 850 med barn och utan barn. I de flesta hushåll med barn finns det två vuxna men det finns drygt 160 ensamstående föräldrar med barn. Av hushållen utan barn bor ungefär hälften ensamma medan andra hälften bor ihop med en partner. Oförändrad befolkning till 2014 men fler äldre Enligt kommunens befolkningsprognos väntas befolkningen för Lindsdalsskolornas upptagningsområde vara i princip oförändrad fram till 2014 som är prognosens slutår (först väntas befolkningen öka och sedan minska, för att i princip landa på utgångsläget). Det är dock svårt att göra prognoser för delområden, och den planerade nybebyggelsen i exempelvis Fjölebro påverkar prognosen. Om utbyggnadstakten blir högre påverkas också 12 Eller aktiva i program med aktivitetsstöd, år. 13 Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut Kalmar kommun 2010

11 10 (18) befolkningsprognosen. Fram till 2014 antas befolkningen öka framförallt bland unga i åldern år och personer äldre än 65 år. Ökningen av de unga kan främst handla om unga som bor kvar i föräldrahemmet och inte om unga som etablerar sig i nya hushåll i Lindsdal. Bland de äldre väntas främst gruppen år öka i antal. Befolkningen antas däremot minska bland gymnasieungdomar i åldern år och bland vuxna i åldern år bostäder, mest villor från 1970-talet Knappt bostäder finns i Lindsdal, varav mer än i småhus. Av alla bostäder är ungefär 77 procent äganderätter (1 687 bostäder) och 15 procent 14 hyresrätter (322 bostäder). Av hyresrätterna är 58 särskilda bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning och de finns därmed inte på den ordinarie bostadsmarknaden. Det allmännyttiga bostadsbolaget Kalmarhem har 186 marklägenheter i kvarteren Kroppkakan (154), Dragkroken (22) och Frikadellen (10) 15. Alla dessa kvarter finns i stadsdelens mitt medan villorna finns runt om. 16 Bostadsrätterna står för åtta procent av beståndet (178 bostäder). Lindsdal präglas av stora bostäder, drygt 77 procent har fyra rum och kök eller mer. Inte oväntat finns de större bostäderna ofta i småhus medan de mindre oftare finns i flerbostadshus. Ungefär 65 procent av alla bostäderna byggdes Källa: SCB 14 Gäller kalkylerat bostadsbestånd Dessa siffror är framskrivningar från den senaste folk- och bostadsräkningen som genomfördes Det är den gällande statistiken från SCB, även om vi är medvetna om att siffran som gäller hyresrätterna antagligen är för hög. 15 De 10 lägenheterna på Frikadellen räknas även in i de särskilda bostäderna. 16

12 11 (18) Källa: SCB Knappt 1,8 miljoner för en villa eller 1,9 år för en hyresrätt Enligt prisstatistik såldes 127 villor i Lindsdal och Förlösa under Medelpriset var kronor. Det är något högre än genomsnittet för hela kommunen, kronor 18. Den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt i Lindsdal i Kalmarhems bestånd är 1,9 år 19. Det är knappt halva kötiden jämfört med centrala Kalmar och Söder, där kötiden är längst. Däremot är det längre tid än de norra delarna av Kalmar, Rinkabyholm, Smedby och Ljungbyholm arbetar och 800 går i skolan i Lindsdal År 2008 hade drygt 650 personer sin arbetsplats i Lindsdal, varav ungefär 400 kvinnor och runt 250 män. Mer än hälften av arbetstillfällena finns inom utbildning eller vård och omsorg. Jämfört med kommunen som helhet har Lindsdal en betydligt större andel sysselsatta inom utbildning, 36 procent jämfört med 12 procent i kommunen. Däremot är andelen sysselsatta inom näringsgrenarna tillverkning, civila myndigheter samt information och kommunikation betydligt lägre i Lindsdal än i kommunen som helhet. Fler pendlar från än till Lindsdal Drygt personer av dem som bor i Lindsdal förvärvsarbetar. De flesta har sin arbetsplats utanför stadsdelen. Det är personer som pendlar ut och 400 som pendlar in till stadsdelen. Nära fler vuxna pendlar alltså från än till Lindsdal och stadsdelen fungerar därmed huvudsakligen som bostadsort. I dessa siffror finns inte gymnasieungdomar som exempelvis går på gymnasiet i Kalmar med. 17 Och en (1) bostad under SCB, gäller september-december Men omsättningen, alltså antalet bostäder som blir lediga, kan vara lågt. 20 Mailfråga till Kalmarhem.

13 Karta med några av de viktigaste målpunkterna utmärkta. Mycket av verksamheterna finns i centrum. 12 (18)

14 13 (18) Service och arbetsplatser är koncentrerade till Lindsdals centrum I Lindsdals centrum som ligger ungefär mitt i området finns service i form av livsmedelsbutik (Ica), pizzeria, café, frisör, folktandvård, hälsocentral och apotek. Dessutom finns bibliotek, sporthall och fritidsgård. För äldre finns två särskilda boenden, Dragkroken och Frikadellen. Dragkroken är ett demensboende med 16 boende. Frikadellen har dels 14 boende, dels 10 servicelägenheter. 21 Runt centrum finns också handelsträdgård, förskola och skola. Förskolan heter Pulpeten och drygt 120 barn går där. Lindsdalsskolan är en 6 9-skola med knappt 350 elever. I områdets södra del finns en bensinmack med livsmedelsutbud. Längs med Kalmarvägen finns en bensinmack och en frisör. men kyrka, träningsanläggning och LSS-boenden i andra delar I närheten av centrum, i områdets mitt, finns Garvaregården som är Svenska kyrkans lokaler. 22 Nordöst om centrum finns en träningsanläggning. En hemtjänstgrupp är knuten till och utgår från Lindsdal. Dessutom finns hälso- och sjukvårdspersonal som utgår från Lindsdal och ansvarar för hemsjukvården. Fyra LSS-boenden 23 finns för personer med funktionsnedsättning. Gränden och Lästmakaren har vardera fyra lägenheter och ligger båda nordöst om centrum. Lindebo och Solrosen har vardera fyra korttidsplatser och en akutplats. På varje av dessa boenden är det ungefär 15 barn eller ungdomar som växelvis använder platserna. Lindebo ligger strax öster om centrum medan Solrosen ligger längst ner i söder. Totalt finns det alltså 18 boenden i särskilt boende för personer med funktionsnedsättning. 24 fler förskolor och skolor även i andra delar Sjöängsskolan är en F 5-skola med knappt 470 elever och förskolan Sjöängen har drygt 100 barn. Båda ligger i områdets sydöstra del. Vissa av de yngsta eleverna går på Pulpeten/Lindsdalsskolan i centrum. I den sydvästra delen ligger förskolan Lindeberga med drygt 60 barn. I Förlösa finns också en resursskola, Gösbäck, med åtta elever. I Fjölebro finns även en ny förskola, Smedjan, med drygt 50 barn Särskilt boende är ett samlingsbegrepp för boendeformer där biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen krävs för inflyttning. I Kalmar finns tre kategorier särskilt boende: boende för äldre, boende för demenssjuka och servicelägenheter. I boende för äldre och dementa finns bemanning dygnet runt. Servicelägenheter är vanliga, tillgängliga lägenheter där hjälpen utförs av hemtjänsten. 22 Församlingen heter Förlösa-Kläckeberga församling 23 LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett LSS-boende är en form av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning. För att bo i ett särskilt boende krävs beslut av kommunen. 24 Socialförvaltningen. 25 Barn- och ungdomsförvaltningen.

15 14 (18) Lindsdals centrum i november Fritidsgården och sporthallen i Lindsdals centrum. Norr om centrum finns gräsplan och några skateramper.

16 15 (18) Eleverna har homogen bakgrund Drygt 800 elever går i förskoleklass och grundskola i Lindsdal. De flesta barn som bor i Lindsdal går också i skola här och endast få har valt skola någon annanstans. Eleverna kommer från en homogen socioekonomisk bakgrund. Exempelvis har färre elever i Lindsdal utländsk bakgrund jämfört med kommunen som helhet. 100 procent behöriga till gymnasiet Eleverna på högstadieskolan Lindsdalsskolan har mycket hög behörighet till gymnasiet jämfört med elever i många andra av kommunens skolor. År 2010 var 100 procent av eleverna behöriga till gymnasiet, vilket kan jämföras med 92,2 procent för hela kommunen. Det var den kommunala högstadieskolan med högst genomsnittliga betyg och där högst andel nått målen i alla ämnen. Flickornas betyg är högre än pojkarnas i såväl Lindsdalsskolan som kommunen som genomsnitt. Däremot är andelen lika mellan flickor och pojkar när det gäller andelen som är behöriga till nationella program på gymnasiet eller som uppnått målen i alla ämnen 26. Något fler barn och unga är aktiva i föreningar 71 procent av 7 15-åringarna i Lindsdal är föreningsaktiva jämfört med 70,3 procent i kommunen. Av 7 20-åringarna är 55,3 procent aktiva i Lindsdal mot 51,6 procent i kommunen. I båda åldersgrupperna är det vanligare att pojkar är aktiva i föreningar än flickor. Det gäller både i Lindsdal och i kommunen som helhet barn och ungdomar är aktiva i föreningar I Sjöängsskolans upptagningsområde är 672 personer i åldern 7 20 år aktiva i någon förening. De vanligaste aktiviteterna är fotboll följt av innebandy och ridning. Av de föreningsaktiva barnen och ungdomarna finns flest träningstillfällen i Lindsdals IF, följt av Calmare Lindsdals innebandyklubb, Kalmar Simsällskap och IF Kalmar Hockey. De vanligaste målpunkterna under 2010 var Fjölebro (6 849 besök) följt av Lindsdals sporthall (4 533 besök), annan anläggning 28 (2 842 besök), Simhallen (1 883 besök) och Ishallen (1 473 besök). 29 Målpunkter: Fjölebro, Lindsdals sporthall och Törnerum/Udden Flickor och pojkar är aktiva i olika typer av föreningar. De vanligaste aktiviteterna för 7 20-åriga tjejer är fotboll följt av ridning och innebandy. Läggs hästvård ihop med ridning är det den vanligaste aktiviteten. Flest besök av föreningsaktiva tjejer har Lindsdals sporthall (2 193), följt av Fjölebro (1 592), Törnerum/Udden (1 180) och Simhallen (1 140). För pojkar i samma ålder är fotboll och innebandy de vanligaste aktiviteterna. Fjölebro (5 257) följt av Lindsdals sporthall (2 340) och annan (1 794) är de vanligaste målpunkterna för killarna Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningens register över föreningsaktiva barn- och unga 28 Annan anläggning innebär en anläggning i någon annan kommun. 29 Kultur- och fritidsförvaltningens register över föreningsaktiva barn- och unga 30 Kultur- och fritidsförvaltningens register över föreningsaktiva barn- och unga

17 16 (18) Busslinje 401 och 18 trafikerar Lindsdal Busslinjen 401 A och B går mellan Lindsdal och centrala Kalmar, med två tre turer i timmen på vardagar. En bussresa mellan Lindsdals centrum och Kalmar centralstation tar drygt 25 minuter. Även busslinje 18 mellan Revsudden och Kalmar går förbi Lindsdal. Linjedragningen för busslinjen 401, källa: KLT Många känner sig trygga Polisen i Kalmar län har gjort medborgarundersökningar sedan slutet av talet. För att förenkla jämförelser använder Polisen ett trygghetsindex, undersökningens resultat delas in i sju nivåer (0 6) där noll är extremt bra och sex extremt dåligt. I den senaste undersökningen från 2009 får Lindsdal/Norra kommundelen en etta i den totala sammanställningen. På frågan om oro att utsättas för misshandel eller överfall utomhus samt rädsla för speciella personer i det egna bostadsområdet, ges också en etta. På frågan om att känna sig trygg ute ensam en sen kväll får Lindsdal/Norra kommundelen en tvåa 31. Enkätundersökning visar äldres efterfrågan I februari 2009 genomförde Kalmar kommun i samverkan med Pensionärsrådet i Kalmar en enkätundersökning om behovet av och efterfrågan på seniorbostäder i områdena utanför Kalmar stad. Alla hushåll med personer över 65 år fick enkäten. I Lindsdal besvarade knappt 260 hushåll enkäten. Majoriteten av de svarande är i åldern år och de flesta är samboende. Flertalet bor i villa och har en månadskostnad på kronor. Inte aktuellt med flytt för många men flyttare vill stanna i Lindsdal Det ställdes en fråga om hushållet önskar byta bostad inom de närmaste åren. 45 procent svarade att det inte var aktuellt, medan 39 procent uppgav att de ville byta bostad om tre till fem år och 17 procent inom de närmaste tre åren. En annan fråga ställdes om när man önskade flytta och det var då en majoritet, 31 Kalmar kommun, 2001, Välfärdsbokslut Kalmar kommun 2010

18 17 (18) 68 procent, som ville flytta 2013 eller senare procent ville bo kvar i Lindsdal medan Kalmar stad är lockande för 15 procent. Hälften efterfrågar seniorbostad Andelen som svarade att de ville flytta till en seniorbostad var 48 procent, medan 15 procent inte kunde tänka sig det och 37 procent svarade att de inte visste. De flesta, 58 procent, var intresserade av att bo i hyresrätt, medan 32 procent ville bo i bostadsrätt och 10 procent ville bo i en äganderätt. Tre rum och kök var den mest efterfrågade bostadsstorleken, följt av två rum och kök. 33 men fler efterfrågar blandat boende Samtidigt som alltså nästan hälften svarade att de var intresserade av att flytta in i en seniorbostad, föredrog 60 procent av alla svarande en boendeform där olika åldrar och grupper finns representerade i den nära omgivningen på en annan fråga. Det var 18 procent som ville ha en bostad som enbart är avsedd för äldre, medan 22 procent svarade att det inte hade någon betydelse. Många kan tänka sig en månadskostnad på kronor I förhållande till den bostadsstorlek de efterfrågade, kunde de flesta kunna tänka sig att betala kronor i månaden och många svarade även kronor. Medelvärdet låg på kronor. För dem som ville bo i bostadsrätt, uppgav bara 14 personer (17 procent av de svarande på denna fråga) att de kan tänka sig betala mer än en miljon kronor i insats. Medelvärdet var kronor. De flesta kunde tänka sig en månadsavgift upp till kronor och medelvärdet var kronor. Viktigast med bostad i ett plan Enligt de svarande är det klart viktigaste för ny bebyggelse i området att bostaden har ett plan. 34 Näst viktigast, men med klart lägre andelar, var närhet till dagligvaruservice följt av närhet till allmänna kommunikationer och att den är handikappanpassad. Det fanns möjlighet att göra anteckningar och några saker som kom fram där, var tillgång till vaktmästare, inte för dyrt och lyxigt, bastu och simbassäng, uteplats, nära till grönområden samt låg boendekostnad för personer med låga pensioner. På frågan om gemensamhetsutrymmen planeras i anslutning till ett seniorbostadsprojekt, är ett sällskapsutrymme med pentry viktigast, följt av gästlägenhet för uthyrning till släkt och vänner samt växthus eller trädgårdstäppa 35. Nya centrumnära bostadsrätter föll väl ut Jakobsson Rit & Bygg AB byggde 20 bostadsrätter som var inflyttningsklara 2007 och 2008/2009. De ligger strax öster om centrum i kvarteret Brasan. Samtidigt med bostadsrätterna byggdes även ett LSS-boende. Nästan alla bostäder har tre rum och kök och är runt 100 kvadratmeter. Tanken var att bygga ett alternativ till villaboende. Upplåtelseformen blev bostadsrätt, eftersom många vill placera pengarna från villan i ett annat boende. Bostäderna kostade drygt en miljon kronor. De sålde slut men uppfattningen var att det hade gått att sälja fler om priset hade varit lägre. Även om det stora flertalet av dem som flyttat in i bostäderna är äldre villaägare från Lindsdal eller byarna 32 Frågan hade lägre svarsfrekvens, 183 personer, mot 242 på frågan om man ville flytta. 33 Det kan finnas olika svarsfrekvens på olika frågor. Även de som har uppgett att flytt inte är aktuell, kan ha svarat på resten av enkätfrågorna. 34 Sex förutbestämda variabler som svarande skulle rangordna Tre förutbestämda variabler plus övrigt, som svarande skulle rangordna 1 4.

19 18 (18) runt omkring, har det blivit en bredare kundgrupp. Några bostäder har sålts till äldre personer från andra delar av landet som har barn och barnbarn i Lindsdal, medan några yngre personer har flyttat dit för att de gillade läget, arkitekturen och själva boendet. Nybyggda bostadsrätter i kvarteret Brasan. Tillgängliga bostäder där en boende trivdes mycket bra En av de boende, Kalle Olsson, i bostadsrätterna kan sägas vara en typisk inflyttare: pensionär som bodde tillsammans med sin fru och kom från närområdet. Paret trivdes mycket bra. Bostaden har tre rum och kök. Den upplevdes öppen och luftig och det var tydligt att byggherren medvetet velat skapa tillgängliga bostäder och boendemiljöer. Exempelvis fanns det inte någon trappa in till bostaden, dörrkarmarna var breda, badrummet stort och det fanns få eller inga trösklar. Kalle var positiv till den tillgängliga bostaden, även om de för nuvarande inte hade hjälpmedel som rullator eller rullstol. Det fanns uteplatser i två väderstreck (och möjlighet att glasa in en eller båda). Från ena uteplatsen fanns det utsikt mot en parkeringsplats och väg (upplevdes tryggt att ha uppsikt och se rörelser) och från den andra mot den gemensamma gården (där möten mellan grannar skedde spontant).

Det här är Smedby. Malin Vikman 13 2013-09-11

Det här är Smedby. Malin Vikman 13 2013-09-11 Handläggare Datum Malin Vikman 13 2013-09-11 Det här är Smedby Smedby ligger ungefär åtta kilometer väster om centrala Kalmar mitt emellan jordbruksbygd och skogsbygd. Smedbyområdet har varit bebott sedan

Läs mer

Norra landsbygden. Områdesbeskrivning

Norra landsbygden. Områdesbeskrivning 2015 Norra landsbygden Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar

Läs mer

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning 2016 Områdesbeskrivning 1 Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:

Läs mer

Bostäder för studenter

Bostäder för studenter Bostäder för studenter Rapport i projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-11-18 Susanne Eriksson Bostäder för studenter Vi har undersökt

Läs mer

Centrum Söder. Områdesbeskrivning

Centrum Söder. Områdesbeskrivning 2015 Centrum Söder Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Nordöstra Staden. Områdesbeskrivning

Nordöstra Staden. Områdesbeskrivning 2015 Nordöstra Staden Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar

Läs mer

Statistikbilaga till rapporten. Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre

Statistikbilaga till rapporten. Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre Bilaga 1 Statistikbilaga till rapporten Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre Seniorbostäder i Ljungbyholm 2 Område 1 Området består av Kvarnholmen, Ängö, Varvsholmen, Östra Malmen

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07 3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Välkommen till PRO:s boendekonferens. Norra Latin 14 mars 2013

Välkommen till PRO:s boendekonferens. Norra Latin 14 mars 2013 PROs medlemsenkät Medlemmarnas syn på PRO:s verksamhet, samhällsfrågor som rör äldre och den egna livssituationen inklusive boenden. Totalt fick 5 928 medlemmar enkäten under januari 2013. 71 procent svarade,

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Var med och beskriv läget i länet

Var med och beskriv läget i länet SCB Månad 2015 Var med och beskriv läget i länet Länsstyrelsen i Stockholm har som uppgift att främja länets utveckling. För att göra detta på bästa sätt behöver vi din hjälp. Du kan genom att svara på

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

Bostaden och läget. Ur rapporten:

Bostaden och läget. Ur rapporten: Bostaden och läget Ur rapporten: Äldre bor i mycket större utsträckning redan i sin drömbostad jämfört med andra åldersgrupper Utbredd nöjdhet med läget på bostaden En bostad nära bra kommunikationer,

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län.

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. PM med Fakta om ungdomar med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. Rapporten är ett baspaket av fakta till Vill framtiden bo i Jämtlands län?, en förstudie av ungdomar och deras situation

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun Befolkningsplan 2015-2028 Trelleborgs kommun 2015-02-21 Under de senaste 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början 1985 har befolkningen ökat varje år.

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

5 Demografi och boende

5 Demografi och boende 5 Demografi och boende För att få en större förståelse kring vilka behov Södra Guldheden har i dagsläget och vilka behov området kommer att möta i framtiden, är det av stor vikt att veta hur den nuvarande

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes

Läs mer

Analys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012

Analys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012 Analys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012 2 Kommunledningskontoret, Elisabeth Johansson, Johanna Jonsson 2013-02-04 Inledning Beskrivning av undersökningen På uppdrag av kommunstyrelsen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012 -research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1 FAGERSTA KOMMUN Datum 2004-09-28 Maria Westberg Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1. Övergripande mål och syfte Målet för bostadsförsörjningsplaneringen i Fagersta är att alla kommuninvånare

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Hemlösheten berör alla Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning

Läs mer

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 Budget och planer för år 2014-2018 2013-05-07 BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 2 (6) Sektorn för samhällsbyggnad Zeljko Skakic BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR ÅREN 2013-2022 Bakgrund Befolkningsprognosen är en del

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2015 Personer födda 1935 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken

Läs mer

Remiss införande av kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning

Remiss införande av kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 2016-02-01 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2015:548 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Remiss införande av kommunalt bostadstillägg för personer med

Läs mer

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsmetod... 3 Om Smedby... 4 Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor... 5 Resultat förslag

Läs mer

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2013 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så kan vi lägga 2013 bakom oss och återigen glädjas åt ett positivt resultat. Positiva resultat stärker

Läs mer

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby INLEDNING 1 Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby Genomförd i juni 2015 Örebro kommun, Sam 405/2015 2 SAMMANSTÄLLNING AV MEDBORGARDIALOG

Läs mer

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet? Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Läs mer

Befolkningsprognos 2016-2019

Befolkningsprognos 2016-2019 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...

Läs mer

Bostadspolitiskt program för Heby kommun

Bostadspolitiskt program för Heby kommun 1 (18) Datum Reviderad 110125, enligt Kf 216/2010 Bostadspolitiskt program för Heby kommun HEBY100 v 1.0 2005-11-28 Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Plusgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende Uppföljning av en lagändring Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Hälsosamt åldrande Delrapport Hölö/Mörkö 2010-07-07

Hälsosamt åldrande Delrapport Hölö/Mörkö 2010-07-07 Äldreomsorgskontoret Hälsosamt åldrande Delrapport Hölö/Mörkö -7-7 Projektledare Eva Nykvist Wallberg Projekthandläggare Ylva Rasmuson Anna Axelsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 Bakgrund

Läs mer

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Svartlå mer än bara en by

Svartlå mer än bara en by Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för

Läs mer

15-03-03. hem ETT. sammanställning Homeparty hos Hanna

15-03-03. hem ETT. sammanställning Homeparty hos Hanna 15-03-03 hem ETT sammanställning Homeparty hos Hanna innehåll Homeparty hos Hanna Sammanfattning av workshopen Slutsatser resultat 3 6-10 11 Homeparty hos Hanna Bostadens upplägg och innehåll Vi hade bjudit

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

Under arbetets gång har samråd skett med Hebys grannkommuner, intressenter inom kommunen, Länsstyrelsen och Regionförbundet i Uppsala län.

Under arbetets gång har samråd skett med Hebys grannkommuner, intressenter inom kommunen, Länsstyrelsen och Regionförbundet i Uppsala län. Innehåll 1. INLEDNING... 1 1.1 Syfte... 1 2. NULÄGE... 1 2.1 Heby kommun i korthet... 1 2.2 Befolkning... 3 2.3 Kommunplan 2013 Översiktsplan för Heby kommun... 4 2.4 Regional utvecklingsstrategi för Uppsala

Läs mer

SÅ Tycker SPF Seniorerna. Valfrihet Ekonomi Bostäder

SÅ Tycker SPF Seniorerna. Valfrihet Ekonomi Bostäder SÅ Tycker SPF Seniorerna Valfrihet Ekonomi Bostäder SPF Seniorerna är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation för seniorer. Vi finns i hela landet och har cirka 270 000 medlemmar fördelade

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

Inflyttning till Skåne

Inflyttning till Skåne 2 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 2 9 inrikes flyttningar till och från skåne 2005 efter flyttarnas ålder Källa: SCB Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning)

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden

Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden i Dalarnas län 2015 Omslagsbild: Fasad från Gruvgatan i Falun målad av f.d. stadsarkitekt Håkan Olsson. Foto: Irené Svedjelöv Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Värmlands och Örebro län Maria Pleiborn, Örebro, 2016-05-18 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP

Läs mer

Vad tycker du om din kommun?

Vad tycker du om din kommun? September 2010 Vad tycker du om din kommun? Undersökningens syfte För din kommuns ledning är det viktigt att veta vad invånarna tycker om kommunen och dess verksamheter. Din kommun har därför gett Statistiska

Läs mer

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun Enkät rörande boende för äldre i s Kommun 2015-10-14 I din hand håller du just nu en enkät som vi vill att du skall fylla i. Enkäten är helt anonym och skall endast användas för att få fram önskemål om

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Rapport. Lokal samhällsutveckling i Godegård 2000-2010

Rapport. Lokal samhällsutveckling i Godegård 2000-2010 Rapport Lokal samhällsutveckling i Godegård 2000-2010 Vi har jobbat med materialet till och från: Birgitta Karlsson, Bodil Wahlberg, Pia Hjelmar, Pia Folin, Sara Karlsson, Annika Linder, Anette Linder

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Foto:Trelleborgshem Antagna av kommunfullmäktige 2015-06-22 Sammanställt av Mats Åstrand efter samtal med Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Den upplevda otryggheten

Den upplevda otryggheten TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer