En livskraftig landsbygd i Blekinge

Transkript

1 En livskraftig landsbygd i Blekinge Hur gör vi den möjlig? Open Space workshop den 16 november 2013 Arrangör:Hela Sverige ska leva Blekinge Processledning och dokumentation: Gunnel Cassel-Söderbäck

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Processen 3 Arbetsordning 4 Föreslagna ämnen utifrån temat 5 Agendaväggen 6 Rapporter från dialogpassen 7 Hur skapar vi engagemang i de egna leden 7 Planering av små tätorter 9 Differentierad skatteskala för landsbygden 10 Sveriges trädgårdar Besöksnäringen 12 Trafik Allmän kommunikation 13 Mötesplatser, Fiske, Småföretagande 14 Marknadsföra Blekinge 15 Handlingsplaner 16 Reflektioner 18 Bilder från konferensen 19 Kontaktlista 21 Äggaboden 22

3 Inledning Nedan redovisas dokumentationen från det Open Space-möte, som arrangerades den 16 november 2013 på restaurang Äggaboden utanför Ronneby. Dokumentet innehåller de arbetsrapporeter, som skrevs under de två arbetspassen. Först ges en kort bakgrund samt en beskrivning av själva arbetsprocessen Open Space. Bakgrund På Landsbygdsriksdagen 2014 uppe i Sandviken maj i Gävleborgs län planerar HSSL att bedriva lördagens arbete i form av ett stort Open Space-forum. Eftersom 2014 är valår både till EU-parlamentet och Riksdagen kommer de politiska frågorna för landsbygden att vara synnerligen centrala. Genom länsvisa processer finns möjligheter att både lokalt och regionalt arbeta fram de politiska frågeställningar, som kommer att vara angelägna att få besvarade inför valen, men även sett ut ett framtidsperspektiv, då landbygdspolitiska programmet för kommer att diskuteras och beslutas. Samtliga länsavdelningar får därför möjlighet att genomföra egna Open Space-processer,där man ges möjlighet att lyfta ett flertal lokala frågor, diskutera igenom och planera för den fortsatta strategi, man finner bäst utifrån frågans art och omfattning. Då ges också möjlighet att besluta, vilken/vilka frågor av mer övergripande slag, som man anser vara av sådan vikt att den/de ska lyftas vidare upp på riksplanet. Ambitionen är alltså, att så långt möjligt belysa de politiska frågorna utifrån ett underifrån-perspektiv på Landsbygdsriksdagen Processen Ett Open Space-möte Open Space är en mötesform, där deltagarna ges möjlighet att bidra med egna frågeställning. Metodens struktur bygger på allas möjlighet att framföra sin/sina frågeställniingar kopplat till det övergripande ämne/tema, som konferensens huvudrubrik bjudit in till. Utifrån tydliga spelregler ges deltagarna stor frihet och ansvar. Arbetet bygger alltså på ämnen, som deltagarna själva formulerat. Under en kort inledning, presenteras dels de fyra principerna, dels lagen om rörlighet. 3

4 Konferensdeltagarna sitter i cirkel med gott om A4-papper och tuschpennor i mitten och med en tom agendavägg. Efter introduktionen inbjuds deltagarna att själva formulera de frågor, de vill ta upp och diskutera. Den, som väcker frågan tar också ansvar för att den både blir bearbetad och följs upp. Agendaväggen fylls alltså allteftersom med ämnen, som deltagarna finner angeläget att diskutera. Arbetsordning Vid arbetspassen väljer sedan var och en, vilken/vilka frågor man vill vara med och diskutera. Grupperna ansvarar sedan för att sammanfattningar och slutsatser skrivs ner, varefter dessa sätts upp på Nyhetsväggen. Nyhetsväggen kommer alltså att efter avslutade diskussionspass vara fylld av gruppredovisningar. Som avslutning kan sedan en prioritering ske med hjälp av pluppar, där var och en beslutar sig för, vilket/vilka områden man vill arbeta vidare med. I det efterföljande grupparbetet formuleras handlingsplaner, beslutas om ansvarsfördelning och uppföljning av de olika ämnena. 4

5 Ämnen, som deltagarna vill diskutera Hur kan vi få fler landsbygdsbor att engagera sig i landsbygdens utveckling istället för utarmning? Marie-Louise Hur kan vi skapa engagemang i de egna leden Anne-Marie Underifrånperspektiv. Hur påverka politikerna? Förtroende En nagel i ögat. Hans R Hur får vi politikerna att prioritera byskolorna? En differentierad skatteskala Hur kan vi få fisket att överleva som näring? Hur skapar vi mötesplatser för olika aktiviteter på landsbygden? Vad gör vi för att hjälpa småföretagen att överleva? Hasse Bengt Hjördis Anders P Anders A Djurens, naturens och historiska värden för att utveckla turismen och besöksnäringen. Christer K Sveriges trädgård. Besöksnäringen? Jan-Anders Förlängd tusistsäsong. Varför stänger vi Blekinge/Sveriege efter mitten av augusti? Erika v. B Busstrafik på landsbygden. Hur håller vi nere kostnad för kommunikationer på landsbygden? Erika v. B Per-Ola Hur marknadsför vi att landsbygden är en fantastisk livsmiljö att bo i året runt? (Motivera förtätning) Anne-Marie Planering av de mindre tätorterna, som ofta blir bortglömda. Skötsel, underhåll, service. Varje samhälle ska vara tilltalande ( turistiskt) Allas rätt till bredband på landsbygden. Jan-Erik R Hjördis 5

6 6

7 Rapporter från dialogpassen Detta kapitel innehåller alla de rapporter, som skapades under dialogpassen. Hur skapar vi engagemang i de egna leden? 7

8 8

9 Planering av små tätorter. 9

10 Differentierad skatteskala för landsbygden 10

11 11

12 Sveriges trädgård Besöksnäringen 12

13 Trafik - Allmän kommunikation 13

14 Mötesplatser, Fiske och Småföretagande 14

15 Marknadsföra Blekinge 15

16 Handlingplaner för det fortsatta arbetet 16

17 17

18 Initiativ Differentierad skatteskala för landsbygden Initativtagare Bengt Grönblad Deltagare: Marie-Louise Svensson, Birgit Johnsson, Anne-Marie Nordström, Hans Gustafsson. 1. Gemensam definition för vad landsbygden är nationellt regionalt och kommunalt 2. Kartläggning av vilka kostnader, som landbygden får bära kontra tätort. Kommunbygderåden. Lbr tar fram mall 3. Diskutera och undersöka exempel på differentierad skatt 4. Ta fram exempel t.ex. på kommunikationer. Idéer för nästa steg: Deltagare:; Per-Ola Hå+kansson, Hans Gustafsson, Anders Petersson, Bengt Grönblad Lbr undersöker: Vad är landsbygd. Kommunbygderåden kartlägger vilka kostnader, som landbygden får bära själv. Lbr tar fram mall. Handlingsplan Vad är landsbygd Lbr 1 mars 2014 Kartläggning kostnader Kbr 1 mars 2014 Reflektioner Spännande diskussioner Det såg så tomt ut från början, men fylldes av många frågeställningar att ta ställning till. En bra medtod. Vill gärna ta med sättet att arbeta till vårt fortsatta arbete. Vad mycket vi åstadkommit. Detta var något nytt, som kändes väldigt kul att få ha varit med om. Nya tankar och idéer leder till nya sätt att gå vidare på. Intressant att uppleva, hur mycket det finns att ta tillvara hos deltagarna. Vad många utvecklingmöjligheter, som finns, när man utvecklar tillsammans. 18

19 Några bilder från konferense 19

20 20

21 Kontaktlista Bengt Grönblad Lbr Styrelse Anders Andersson Lbr Styrelse Tommy Karlmteg Kbr Ronneby Hans Rosenlund Kbr Olofström Hjördis Clarberg Lbr Styrelse Jan Andersson Kbr Karlshamn Marie-Louise Svensson Lbr Styrelse Mats Paulsson Lbr Styrelse Hans Gustafsson Lbr Styrelse Anders Petersson Lbr Styrelse Jan-Anders Swensson Lbr Styrelse Ann-Marie Nordström Lbr Styrelse Jan-Erik Ronneback Lbr Styrelse Birgit Johnsson Kbr Olofström Leif Lagerholm Kbr Karlshamn Christer Karlsson Lbr Ronneby Per-Ola Håkansson Kbr Karlskrona Erika von Buxhoeveden Kbr Ronneby Birgitta Steneld Kbr Ronneby 21

22 Konferensanläggningen Under konferensen serverades den mycket välkända Blekingeskorpan med kaffe och lokalt producerade marmelader till. Vid den avslutande lunchen serverades ett exempel på en närproducerad och närodlad Blekingetallrik. Konferensen kunde genomföras på ett mycket positivt sätt med hjälp av ägarna till Äggaboden Peter och Anna-Lena Äggaboden Strax utanför Ronneby 22

23