CHECKLISTA ARBETSMILJÖ KONTOR

Transkript

1 CHECKLISTA ARBETSMILJÖ KONTOR

2 Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid företaget. Även inhyrd arbetskraft omfattas. Varje anställd har också ett visst ansvar för arbetsmiljön. Syftet med arbetsmiljöarbete är att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland de anställda och i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud behöver samverka i detta arbete. I det systematiska arbetsmiljöarbetet är checklistan ett användbart hjälpmedel för att undersöka arbetsförhållandena på arbetsplatsen och för att upptäcka eventuella risker. Checklistan ska användas på det sätt som passar verksamheten och arbetsplatsen bäst. Finns det frågor i listan som inte passar in stryker ni dem, saknas det frågor lägger ni till dem. För egna tillägg finns öppna frågor i slutet av checklistan. Checklistan får kopieras för eget bruk, vilket kan vara en praktisk fördel om verksamheten bedrivs på flera arbetsplatser. Det går också bra att skriva ut checklistan från Arbetsgivarföreningen KFOs (KFO) hemsida, Även andra undersökningar av arbetsförhållandena kan behöva göras, till exempel genom personalmöte och medarbetarsamtal. Ibland kan sakkunnig hjälp behövas för till exempel mätning av buller eller ergonomiska bedömningar för att få en mer komplett bild av var eventuella risker finns i arbetsmiljön. Gör så här Checklistan ställer frågor om några av de vanligaste arbetsmiljöproblemen. Den som hos arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljöfrågorna går tillsammans med skyddsombudet/arbetsmiljöombudet (i skolan även elevskyddsombud/studerandeskyddsombud) eller, om sådan inte finns, tillsammans med någon erfaren arbetstagare igenom lokalerna för att svara på frågorna. Andra frågor kan vara bra att resonera kring på ett personalmöte eller liknande. När hela verksamheten är genomgången på detta sätt har ni fått vetskap om vad som kan behöva åtgärdas. Därefter beräknar den arbetsmiljöansvarige när åtgärden kan genomföras och avgör vem som ska vara ansvarig. I mindre verksamheter är det oftast en fråga för styrelsen. Alla risker som kommit fram skriver ni ner. Beskriv risken och var den finns samt bedöm om den är allvarlig eller inte. Huvudregeln är att risker åtgärdas omedelbart. Börja med de allvarligaste riskerna. De som inte åtgärdas omedelbart skrivs ner i en handlingsplan. Efter det att checklistan fyllts i blir resultatet en handlingsplan som innehåller vad som ska åtgärdas, om det är att räkna som en risk, vem som ansvarar för åtgärden, när den ska vara klar och när arbetet ska följas upp. Rutiner Upprätta även rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska göras. Till exempel när ska undersökning av arbetsförhållandena genomföras och på vilket sätt samt vem som ansvarar för att arbetet blir genomfört. Ange i rutinerna i vilka skeden skyddsombud och arbetstagare ska vara delaktiga. Genomförda åtgärder ska kontrolleras och det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp. Om det inte fungerat bra ska det förbättras. Alla arbetsplatser och arbetsmiljöer ser olika ut. Checklistan hjälper dig en bit på vägen i ditt arbetsmiljöarbete Tillgängliga lagar och regler Det är ett krav enligt arbetsmiljöförordningen att arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de för verksamheten tillämpliga arbetsmiljöföreskrifter finns tillgängliga för samtliga anställda. Arbetsmiljöföreskrifter med mera kan fås via Arbetsmiljöverkets hemsida, Har du synpunkter på checklistan eller önskemål om ändringar och kompletteringar tar KFO tacksamt emot dina synpunkter. Önskas ytterligare information om checklistan, kontakta er kontaktperson eller ansvarig för arbetsmiljöfrågor på KFO.

3 Checklista, handlingsplan och riskbedömning kontor Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön 1) Upplever någon arbetstagare att det är otryggt att arbeta ensam i lokalerna? 2) Har åtgärder vidtagits mot riskfyllt eller psykiskt påfrestande ensamarbete? 3) Är organisationen vad gäller ansvar och befogenheter klar och tydlig? a) Har arbetstagare informerats om vem som ansvarar för vad? b) Har de som tilldelats uppgifter i arbetsmiljöarbetet tillräckliga kunskaper för uppdraget? 4) Upplevs någon arbetsuppgift som så påfrestande att arbetets uppläggning behöver ses över? 5) Kan en arbetstagare få stöd och uppmuntran då arbetet känns besvärligt, psykiskt påfrestande och krävande? 6) Fungerar samarbete och information mellan verksamhetens ledning, chefer och övriga arbetstagare tillfredställande? 7) Tar arbetsledningen tag i problem och konflikter som uppstår? 8) Är planeringen av verksamheten och fördelningen av arbetsuppgifterna tillfredställande? 9) Genomförs medarbetarsamtal regelbundet där till exempel frågor om arbetsinnehåll/ -tillfredsställelse, trivsel, förhållanden och samarbete berörs? 10) Om kränkningar och trakasserier: a) Har arbetstagare informerats om arbetsgivarens inställning till kränkande särbehandling, trakasserier, mobbning, bruk av alkohol och droger, jämställdhet och diskriminering samt tillhörande riktlinjer och rutiner? b) Om tecken på att riktlinjer och rutiner inte efterlevs, finns det då kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas? c) Vet arbetstagare vad de ska göra och till vem de ska vända sig i dessa frågor?

4 Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön 11) Genomförs personalmöten regelbundet där frågor om arbetsmiljö tas upp? 12) Finns möjligheter till kontakt och gemenskap inom och mellan arbetsgrupper? 13) Har arbetstagarna tillräcklig utbildning, information och instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredställande trygghet? 14) Om krisstöd, hot och våld: a) Finns beredskap för krisstöd och för händelser med inslag av hot och våld i form av riktlinjer och rutiner? b) Finns utbildad arbetsledande personal med tillräckliga kunskaper för planering och genomförande av krisstöd? c) Vet arbetstagare hur de ska bete sig och vart de ska vända sig om en hotfull situation eller en akut händelse har inträffat? d) Finns lättillgänglig anvisning, checklista eller liknande, för vad som ska göras i en akut situation? e) Finns det möjlighet att kalla på snabb hjälp, t ex larm, vid en vålds- eller hotsituation? f) Finns utbildad arbetstagare i första hjälpen och eventuellt i HLR (hjärtoch lungräddning)? Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 15) Om kontorsmaskiner: a) Är de enkla att använda? b) Har de låg ljudnivå? c) Är de lätta att öppna och serva vid driftstopp? d) Är kontrollfunktioner och symboler lätta att förstå och använda? e) Står de maskiner som bullrar och avger värme i separat och väl ventilerat rum? f) Vet arbetstagare som använder maskinerna hur de fungerar och vad som ska göras om fel uppstår? 16) Finns det lämpliga behållare för källsortering av t ex pappersavfall?

5 Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 17) Om reception och telefonväxel: a) Kan arbetsbordet höjas eller sänkas vid behov? b) Kan stolen justeras för att passa olika personer? c) Kan arbetstagare ta paus vid behov? d) Kan headset eller liknande användas vid behov? e) Finns larm, om det behövs, och testas det regelbundet? 18) Om vaktmästeri: a) Finns och används vagnar för lyft och transport av tungt kontorsmaterial m m? b) Är vagnarna hela och i gott skick? c) Är vagnarna lätta arbeta med och finns låsfunktion på hjulen? d) Är utrymmet runt maskiner och kopiatorer tillräckligt stort för service? e) Finns tillräckligt med utrymme för sortering m m? 19) Är lokalerna anpassade till förekommande arbetsuppgifter och antalet arbetstagare? 20) Är framkomlighet i korridorer, trapphus och transportvägar god (t ex är dörrar hängda på rätt sätt)? 21) Finns rutiner för besiktning av hissar, maskindrivna portar etc? 22) Är arbetsstol och bord såväl som utrustning och verktyg lämpligt utformade och anpassade till arbetstagare så att de ger goda arbetsställningar (hänsyn tagen till arbetshandikappad person)? 23) Kan återkommande arbete över axelhöjd respektive under knähöjd minimeras? 24) Kan arbetstagare ta paus vid behov eller finns det möjlighet att variera arbetsställningar och arbetsrörelser, t ex att växla mellan stående och sittande arbetsställningar? 25) Finns det möjlighet till att minimera manuell hantering genom t ex organisatoriska åtgärder eller arbetshjälpmedel?

6 Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 26) Om arbetshjälpmedel för tunga lyft saknas, hjälps två personer åt vid tunga eller besvärliga lyft? 27) Om lyft- och transportanordningar: a) Fungerar dessa tillfredställande? b) Används de? c) Genomförs regelbundna besiktningar? 28) Har arbetstagare tillräckliga kunskaper om: a) Lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser? b) Hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas? c) Vilka risker olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser kan medföra? d) Tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler? 29) Följer arbetstagare givna instruktioner och uppmärksammar arbetsgivaren på belastningsergonomiska brister? 30) Finns personalutrymme där arbetstagare kan koppla av, äta m m? 31) Finns kläd- och torkutrymmen i den utsträckning arbetet kräver? 32) Finns särskilda förvaringsplatser för privata kläder och arbetskläder? 33) Finns låsbart utrymme, t ex förvaringsfack, hurts, klädskåp e.d., för förvaring av personliga värdesaker? 34) Om maskiner och arbetsutrustning används: a) Finns instruktioner för användning och underhåll? b) Har arbetstagare informerats om eventuella risker och fått behövlig utbildning? c) Används arbetsutrustningen enbart för det den är avsedd för? d) Är start- och nödstoppsdon väl markerade och lätt åtkomliga? e) Är handverktyg säkra, ändamålsenliga och i gott skick? f) Är skyddsanordningarna hela och fungerande?

7 Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 35) Om personlig skyddsutrustning: a) Har riskbedömning genomförts innan personlig skyddsutrustning valdes? b) Används personlig skyddsutrustning först när tekniska eller organisatoriska lösningar i arbetsmiljön inte är möjliga? c) Finns vid behov personlig skyddsutrustning, t ex handskar, skyddsglasögon, och används dessa? d) Har instruktion och demonstration givits om hur utrustningen används? e) Finns nöddusch och ögondusch på snabbt tillgänglig plats där det är behövligt? f) Finns rutiner för rengöring, kontroll och byte av personlig skyddsutrustning? 36) Om stegar och ställningar används: a) Är konstruktion, material och kvalitet betryggande för användningsområdet? b) Genomförs besiktning, översyn och underhåll regelbundet? c) Är stegar, arbetsbockar och ställningar typgodkända? d) Finns glidskydd? Allmänna utrymmen 37) Om brandskyddsåtgärder: a) Finns skyltar för utrymningsplaner, nödutgång och återsamlingsplats för att underlätta en utrymningssituation? b) Finns fritt utrymme framför entréer, nödutgångar, el-centraler, brandredskap m m? c) Fungerar befintlig nödbelysning? d) Övas utrymningssituationer regelbundet? e) Om brandsläckare finns: finns rutiner för att hålla brandsläckare tillgängliga (utmärks med skyltar) och i fullgott skick? f) Vet arbetstagare var brandsläckare finns och hur de används? g) Finns rutiner för regelbunden kontroll av automatiska brandlarm, brandsläckare och branddörrar, om dessa finns? h) Beaktas brandhärdigheten vid inköp av material och inventarier? j) Dokumenteras arbetet med brandskyddsåtgärder?

8 Allmänna utrymmen 38) Om rökning: a) Är det klart angivet var man inte får röka? b) Är korridorer, hissar, toaletter, vilrum, omklädningsrum, pentry, matrum och andra pausutrymmen rökfria? Se även tobakslagen (SFS 1993:581) 39) Är halk-, fall- och snubbelrisker undanröjda (entréer, trapport och gångar utomhus, särskilt vintertid)? 40) Finns trappor, (brand-)stegar, hissar som behöver åtgärdas (förses med ledstänger, skyddsräcken, halkskydd, nödsignal etc)? 41) Är nivåskillnader markerade? 42) Är tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga beaktad? 43) Finns rätt skyltar och signalering som snabbt och tydligt drar uppmärksamheten till föremål och situationer som kan innebära fara? 44) Finns första hjälpen-utrustning lättillgängligt och utmärkt med skylt? 45) Finns telefonnummer till räddningstjänst och taxi invid telefonen samt adress till var man befinner sig? 46) Finns avskilt utrymme där möjlighet till vila i liggande ställning kan ges om någon blir hastigt sjuk? 47) Finns godtagbar och fungerande larmanordning och nödbelysning i personaltillåten hiss? 48) Beaktas allergirisker, säkerhet och skydd mot ohälsa vid inköp av material och inventarier? 49) Är ordningen på arbetsplatsen tillfredställande (spill, skräp, lagrat material o dyl)?

9 Allmänna utrymmen 50) Om städning: a) Finns fungerande städrutiner? b) Underhålls och rengörs utrymmen för kök, dusch och toaletter regelbundet? c) Är städutrymmet tillräckligt stort? d) Är städutrymmet lämpligt inrett för förvaring av städmateriel? e) Är städutrymmet försett med tappställe, eventuellt även med golvbrunn? f) Finns städutrymme på varje våningsplan om det behövs? 51) Upplevs inomhustemperaturen, t ex vid golvnivå, tillfredställande? 52) Upplever arbetstagare att inomhusluften är dålig (eventuellt hudbesvär och huvudvärk)? a) Om återluft förekommer, tillförs lukter med denna? b) Behövs hjälp med mätning av luftkvaliteten? 53) Förekommer det drag från fönster, dörrar, ventilationssystem? 54) Finns fungerande rutiner för regelbundet byte, rengöring, underhåll av filter och kanaler i ventilationssystem, kök m m? OBS! Brandrisk. 55) Har hänsyn tagits till arbetsplatsens placering i förhållande till värme-, kyl- och dragkällor? 56) Om golv: a) Är golven hela och gjorda i ett tåligt och lättstädat material? b) Är golvbeläggningen den rätta för att minska halkrisken och ljudnivån? 57) Kontrollera alla elinstallationer (sladdar, anslutningar, strömbrytare, uttag, stickproppar, beröringsskydd, vägguttag m m): a) Är de väl fastsatta, hela, jordade, funktionellt placerade och i bra skick? b) Finns tillräckligt antal för behovet? Medverkan och överinseende av fackman kan behövas.

10 Allmänna utrymmen 58) Är belysningen tillräcklig i lokalerna, såväl allmänbelysningen som belysningen vid arbetsplatserna (beakta speciellt trappsteg eller nivåskillnader där snubbel- och fallrisker finns)? 59) Förekommer bländning, reflexer, tydliga skuggor, flimrande ljus? 60) Behövs skydd mot direkt solljus på några fönster? 61) Om arbetstagare med nedsatt rörelse-, syn- eller hörselförmåga dagligen vistas på arbetsplatsen, är då arbetsplats, lokaler, personalutrymmen och hjälpmedel anpassade? 62) Behöver stolar och bord kompletteras med bullerdämpande fötter eller glidknoppar? 63) Har tillfredsställande åtgärder vidtagits mot skadligt, störande eller maskerande buller? 64) Genomförs, vid behov, bullermätningar och har åtgärder satts in för att minska bullret? 65) Finns möjlighet att reducera och begränsa bullerexponering till lägsta praktiskt möjliga nivå? 66) Kan samtal och telefonsamtal i normalt röstläge genomföras? 67) Är ventilationsanordning tillfredställande bullerdämpad? 68) Om hörselskydd behövs: a) Finns anpassade hörselskydd tillgängliga? b) Underhålls och kontrolleras dessa regelbundet? c) Används hörselskydden? 69) Har arbetstagare fått information om risker med buller- och vibrationsskador?

11 Arbete vid bildskärm 70) Är datorbetsplatserna väl utformade med avseende på belysning, reflexer, arbetsställningar, buller m m för de som ska arbeta där? 71) Är datorarbetsplatsen ergonomiskt anpassad för varje person? 72) Går stolen att justera till bekväm arbetsställning? 73) Har bordet tillräcklig arbetsyta? 74) Är datorskärmen placerad på ca en armlängds avstånd? 75) Är datorskärmens överkant i samma nivå som ögonen, så att personen tittar snett neråt? 76) Är arbetshöjden för tangentbord och eventuell manushållare lämplig och justerbar? 77) Kan datormus placeras och användas i nära anslutning till tangentbord och kropp för att undvika rörelser med utsträckt arm? 78) Är kortkommandon kända som komplement till datormusanvändande? 79) Kan datormusen användas omväxlande med höger och vänster hand? 80) Finns utrymme för stöd för underarmarna eller för handlederna? 81) Har arbetstagare som sammanlagt arbetar mer än en timme om dagen vid bildskärmen erbjudits, med jämna mellanrum, arbetsanpassad synundersökning och har behov av särskilda glasögon tillgodosetts? 82) Är programvara och system lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov? 83) Finns rutiner för säkerhetskopiering, kontroll och förvaring av datafiler?

12 Kök 84) Om köksmaskiner: a) Finns instruktioner vid maskiner om hur arbetstagare ska undvika skador? b) Följs skyddsanvisningarna? 85) Finns fungerande timer till kokplattor och kaffekokare (en vanlig brandorsak)? 86) Är heta/varma ytor och handtag isolerade eller skyddade? 87) Är åtkomligheten runt maskiner, spisar m m god, för rengöring och service? 88) Finns spisskydd och spärrar mot stjälpning på spis, kylskåp m m? 89) Är diskmaskin placerad på bekväm arbetshöjd? 90) Om transportvagnar används; är de tillräckligt stora, har låsbara och mjuka hjul samt är de tillräckligt stabila? Kemiska ämnen 91) Finns vetskap om vilka kemiska produkter som finns i verksamheten samt varuinformationsblad för dessa tillgängliga för arbetstagare? 92) Har arbetstagare informerats om riskerna och om hur man skyddar sig? 93) Följs skyddsanvisningarna och används skyddsutrustning (t ex glasögon och handskar)? 94) Prövas med jämna mellanrum möjligheten att utnyttja ersättningsmedel för hälsofarliga ämnen? 95) Förvaras kemikalier på lämpligt sätt ur säkerhetssynpunkt, är de rätt märkta och finns aktuell förteckning?

13 Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 96) Är det säkerställt att samtliga arbetstagare oavsett modersmål, förstått väsentlig information så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs? 97) Finns låsbart skåp för mediciner? 98) Har arbetstagare informerats om den lokala skyddsorganisationen? 99) Finns arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och tillämpliga föreskrifter ur Arbetsmiljöverkets författningssamling som avser verksamheten tillgängliga för arbetstagare? 100) Finns det rutiner för tillfredställande hantering av konventionellt avfall, riskavfall, miljöfarligt avfall samt har arbetstagare fått tillräcklig information och utbildning för att undvika att skada sig? 101) Förs anteckningar om jourtid, övertid och mertid för varje arbetstagare? 102) Om någon arbetstagare har skadat sig i arbetet, finns det risk för att någon annan drabbas av samma sak? 103) Finns rutiner för: a) Tillbudsanmälan? b) Arbetsskadeanmälan? c) När anmälan till Arbetsmiljöverket ska göras? 104) Finns skriftlig dokumentation gällande: a) Bedömning av risker (gäller även när ändringar i verksamheten planeras)? b) Arbetsmiljöpolicy (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? c) Rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? d) Uppgiftsfördelning (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? e) Instruktioner för arbete när riskerna är allvarliga? f) Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? 105) Finns kunskap hos arbetsgivaren om arbete med arbetsanpassning och rehabilitering samt rutiner för detta?

14 Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 106) Behövs utbildning i arbetsmiljö och systematiskt arbetsmiljöarbete? 107) Utför minderårig (yngre än 18 år) arbete? Om se arbetsmiljölagen 5 kap. samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga, AFS 1996:1. 108) Om introduktion i arbete: a) Finns rutiner för introduktion av nyanställda? b) Finns rutiner för introduktion för de som byter arbetsuppgifter? 109) Om arbetstagare kör bil i tjänsten: a) Kan sådant arbete utföras på ett trafiksäkert sätt, till exempel är fordonet väl underhållet och med bra däck, är föraren utvilad, används bilbälte, anpassas hastighet efter omständigheter och körs fordonet lagligt? b) Finns riktlinjer för trafiksäkerhet och har arbetstagare informerats om dessa? 110) Om nattarbete förekommer: a) Finns rutiner för medicinsk kontroll vid nattarbete? Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6. b) Finns kunskap om vad som gäller vid nattarbete för arbetstagare som är gravid eller ammar? Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare, AFS 2007:5. Kompletterande frågor 111) 112) 113) 114)

15 Arbetsgivarföreningen KFO Besöksadress: Klara södra kyrkogata 1 Postadress: Box , Stockholm Tel: Fax: Mail: info@kfo.se