Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2 ^êäéíëãáäà Ü~åÇÄçâÑ êp~üäöêéåëâ~~â~çéãáå j~íéêá~äéíáçéåå~é êã êí åâíëçãéííëí ÇÑ ê~â~çéãáåëåüéñéêçåü~êäéíëäéç~êéá~êäéíëãáäà ~êäéíéík j~íéêá~äéíâçãéäéííéê~êçé~åîáëåáåö~êçåüêìíáåéêëçãñáååëé d íéäçêöëìåáîéêëáíéíëüéãëáç~ìåçéê ä åâéåïïïk~êäéíëãáäà K~ÇãKÖìKëÉK ^êäéíëãáäà êçåçéê _ÉÜçîÉí~îÅÜÉÅâäáëíçêâ~åî~êáÉê~ÄÉêçÉåÇÉé îáäâéåîéêâë~ãüéíëçãäéçêáîëîáçáåëíáíìíáçåéåk fé êãéåñáååëç êñ êçäáâ~åüéåâäáëíçêëçãâ~å~åî åç~ëìíáñê å~êäéíëéä~íëéåëäéüçîk aéíñáååëåüéåâäáëí~ñ êç~íçê~êäéíëéä~íëi~êäéíëäçâ~äéêiäéäóëåáåöiâäáã~ílîéåíáä~íáçåi ä~äçê~íçêáéîéêâë~ãüéíçåüéëóâçëçåá~ä~êäéíëãáäà EÑäáâPFK cäéê~~îåüéåâäáëíçêå~äóööéêé äáëíçêëçã~åî åçëáåçãp~üäöêéåëâ~ìåáîéêëáíéíëëàìâüìëéíeprfkpóñíéí ê ~ííñ ÉåÉåÜÉíäáÖÜÉíçÅÜìåÇÉêä íí~öéåçãñ ê~åçéí~î~êäéíëãáäà êçåçéêé ~êäéíëéä~íëéêëçã ê ÖÉãÉåë~ãã~ãÉÇprK mëóâçëçåá~ä~êäéíëãáäà fé êãéåñáååëéñéãééäé Éåâ íéêëçãâ~å~åî åç~ëñ ê~ííã í~çéåéëóâçëçåá~ä~~êäéíëãáäà åé ~êäéíëéä~íëéåeñäáâqfkbåâ íéêå~â~å~åî åç~ëëéé~ê~íéääéêëçãéííâçãéäéãéåííáääåüéåâäáëí~åñ ê éëóâçëçåá~äãáäà êçåçk oáëâäéç ãåáåö bñíéêöéåçãñ êçãáäà êçåçö êëéåêáëâäéç ãåáåök_ä~åâéííéêñ êêáëâäéç ãåáåöñáååëìåçéêñäáârk jéç~êäéí~êë~ãí~ä bííãéç~êäéí~êë~ãí~ä êéííéä~åéê~íiñ êäéêéííiíáäää~â~ääáåâ~åçéçåüñê~ã íëóñí~åçéééêëçåäáöíë~ãí~ä ãéää~ååüéñçåüãéç~êäéí~êékfãéç~êäéí~êë~ãí~äéíí~êä ÇÉÅÜÉÑçÅÜãÉÇ~êÄÉí~êÉìééÑê Öçêëçãê êã ä Ñ ê~êäéíéíi~êäéíëñ êã Ö~I~êÄÉíëêÉëìäí~íI~êÄÉíëãáäà çåüééêëçåäáöìíîéåâäáåökaéåå~ñçêã~îë~ãí~ä ê Çàìé~êÉçÅÜãÉêëíêìâíìêÉê~ÇÉ åéííî~åäáöíë~ãí~äçåüê êüéä~~êäéíëëáíì~íáçåéåkdêìåçéåñ êë~ãí~äéí êçéåçá~äçöâêáåö~êäéíéíëçãñáååëãéää~ååüéñçåüãéç~êäéí~êéáçéíç~öäáö~~êäéíéíkråçéêñäáâsñáååë ÉåÅÜÉÅâäáëí~ëçãëí ÇÑ êåüéñéêçåüãéç~êäéí~êéáñ êäéêéçéäëéêå~áåñ êë~ãí~äéík e~åçäáåöëéä~å aé íö êçéêëçãáåíéöéåçãñ êëçãéçéää~êíñ êëáåáéåü~åçäáåöëéä~åñ êáåëíáíìíáçåéåë~êäéíëãáäà ~êäéíé ÇÉíâçãã~åÇÉ êéíeñäáânmfk i~ö~êñ êçäáâ~îéêâë~ãüéíéê fé êãéåñáååëçåâë ÉåÑ êíéåâåáåö îéêä~ö~êëçã êéääéêâ~åî~ê~~âíìéää~ñ ê~â~çéãáåëçäáâ~ îéêâë~ãüéíéêeñäáânnfë~ãíéåî ÖäÉÇåáåÖÑ êééêëçåéêëçãääáîáíìíë~íí~ñ êâ åëâê åâåáåöeñäáânofk ^êäéíëãáäà Ü~åÇÄçâÉåëâ~ääî~ê~ÒäÉî~åÇÉÒîáäâÉíáååÉÄ ê~ííçéåñ äàëìééâçåíáåìéêäáöíçåüâçãéäéííéê~ë ìíáñê åîéêâë~ãüéíéêå~ëäéüçîiåóüéíéêçåüñ ê åçêáåö~êk aì êî äâçããéåãéçëóåéìåâíéêçåüñ êëä~öíáää~êäéíëãáäà Ü~åÇä ÖÖ~êÉ óäî~käéêööêéå]ë~üäöêéåëâ~köìkëé

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 1 Personalavdelningen, Ylva Berggren i^qerkañ ê~êäéíëãáäà ~êäéíéíáåçãp~üäöêéåëâ~~â~çéãáå ^êäéíëãáäà êçåçéê ^êäéíëãáäà êçåçéêëâ~ääöéåçãñ ê~ëãáåëííî Ö åöéêééê êeéåäáöíäçâ~äí~êäéíëãáäà ~îí~äñ êd íéäçêöë ìåáîéêëáíéífkpóñíéí ê~ííáçéåíáñáéê~êáëâéêçåüìåçéêë â~éêçääéãé ~êäéíëéä~íëéåk ^êäéíëöáî~êéåü~ê~åëî~êéíñ ê~íí~êäéíëãáäà êçåçéêöéåçãñ êëçåü~íí íö êçéêîáçí~ëkfçéíí~~åëî~êáåö ê çåâë ~ííãéçîéêâ~çåüî~ê~~âíáîá~êäéíëãáäà êçåçéêå~é ~êäéíëéä~íëéåçåüëéíáää~ííçéöéåçãñ êëá ÉåäáÖÜÉíãÉÇÇÉáåëíêìâíáçåÉêçÅÜ~îí~äëçãÑáååëîáÇd íéäçêöëìåáîéêëáíéík sáç~êäéíëãáäà êçåçéêå~ëâ~ää îéå~êäéíëãáäà çãäìççéäí~ë~ãíëíìçéåí~êäéíëãáäà çãäìççã ëíìçéåíéêå~ëîéêâë~ãüéíäéê êëk ^åëî~êéíñ ê~ííí~áåáíá~íáîíáää~êäéíëãáäà êçåçéêå~äáööéêé éêéñéâílãçíëî~ê~åçékmêçíçâçääëâ~ääìééê íí~ë áë~ãä~åçãéç~êäéíëãáäà êçåçkmêéñéâílãçíëî~ê~åçé ê~åëî~êáöñ êáååéü ääéíáéêçíçâçääéík hçéá~é éêçíçâçääéåä ãå~ëíáääiçâ~ä~~êäéíëãáäà âçããáíí åk ^îéêçíçâçääéíëâ~ääñê~ãö W sáäâ~ëçãü~êçéäí~öáíáêçåçéå sáäâ~~êäéíëéä~íëéêlçãê ÇÉåëçãÜ~êçãÑ~íí~íë~îêçåÇÉå ^êäéíëãáäà éêçääéãëçãü~êìééã êâë~ãã~íëçåüçêë~âéêíáää~ííéêçääéãìééëí íí c êëä~öíáää íö êçéêçåüléääéêüìêéêçääéãéíä êü~åíéê~ë a~íìãå ê íö êçéêå~ëâ~ääî~ê~öéåçãñ êç~éääéêâçåí~âíí~öéåãéççéålçéëçãëâ~ääëî~ê~ñ ê ÖÉåçãÑ ê~åçéí _ÉÑ~ííåáåÖLÑìåâíáçåLéÉêëçåëçãëâ~ääÑ äà~ìéé êéåçéíëñçêíë~íí~ü~åíéêáåö e~åçäáåöëéä~å ^êäéíëãáäà êçåçëéêçíçâçääéí êéííìåçéêä~öíáääü~åçäáåöëéä~åéåëçãëâ~ääìééê íí~ëéåäáöíñ êéëâêáñíéêå~ çãëóëíéã~íáëâí~êäéíëãáäà ~êäéíékaé íö êçéêëçãáåíéöéåçãñ êëçãéçéää~êíeáåçãíî îéåâçêfñ êëáåá Ü~åÇäáåÖëéä~åÉåKbåâçéá~~îÜ~åÇäáåÖëéä~åÉåëâ~ääî~ê~áåä ãå~çíáäääçâ~ä~~êäéíëãáäà âçããáíí åei^hf ëéå~ëíçéånråçîéãäéêî~êàé êk ^îü~åçäáåöëéä~åéåëâ~ääñê~ãö W s~çëçãäéü îéêñ êä ííê~ëlñ ê åçê~ë sáäâ~ íö êçéêëçãëâ~ääîáçí~ëws~çëâ~ääö ê~ë\eìêëâ~ääçéíö ê~ëçåüå ê\ ^åëî~êáöñ ê íö êçéå hçëíå~çéê k ê íö êçéå êîáçí~öéåws~ç êöàçêíçåüüìê\ rééñ äàåáåöweìêääéîçéí\_éü îéêå ÖçíãÉêÖ ê~ë\ s åç>

13 2 bñéãééäé íáçéä~å g~åì~êájã~à ^êäéíëãáäà êçåçeâçéá~é éêçíçâçääéííáääi^hf jéç~êäéí~êéåâ íîáçäéüçî i~öëí~çö~çéü äëçìåçéê âåáåö~ê oáëâäéç ãåáåö rééñ äàåáåö~îñ êéö ÉåÇÉÜ~åÇäáåÖëéä~å ríâ~ëííáääü~åçäáåöëéä~å pééíéãäéêjåçîéãäéê ^êäéíëãáäà êçåçáåâääê~åçëâóççeâçéá~é éêçíçâçääéííáääi^hf jéç~êäéí~êë~ãí~ä i åéë~ãí~ä oáëâäéç ãåáåö c êçáöëí ää~åçé~îü~åçäáåöëéä~å péå~ëínråçîéãäéê hçéá~é Ü~åÇäáåÖëéä~åÉåä ãå~ëíáäääçâ~ä~~êäéíëãáäà âçããáíí åk lêö~åáë~íáçåñ ê~êäéíëãáäà ~êäéíéíáåçãd íéäçêöëìåáîéêëáíéí ^êäéíëãáäà Ñê Öçêå~ëâ~áÑ êëí~ü~åçü~åíéê~ëáçéíç~öäáö~~êäéíéíé ~êäéíëéä~íëéåçåüé ~êäéíëéä~íëíê ÑÑ~êK içâ~ä~~êäéíëãáäà âçããáíí åei^hfñ êp~üäöêéåëâ~~â~çéãáåü~êéå îéêöêáé~åçéçåüéçäáåóëâ~é~åçé ÑìåâíáçåKaÉåÄÉÜ~åÇä~êÑ êëä~öíáääã äñ ê~êäéíëãáäà ~êäéíéíiü~åçäáåöëéä~åéêçåüççâìãéåí~íáçå~î ~êäéíëãáäà åë~ãíñ äàéêìíîéåâäáåöéåáñê Öçêëçãê êçü äë~çåüçäóåâëñ~ääkhçããáíí åäéü~åçä~êçåâë Ñê Öçêëçãê êìíäáäçåáåöiáåñçêã~íáçåñ êéí~öëü äëçî êççåüãéçäéëí ãã~åçéáåçã~êäéíëãáäà çãê ÇÉí Kfi^háåÖ êêééêéëéåí~åíéêñ ê~êäéíëöáî~êéåçåü~êäéíëí~ö~êçêö~åáë~íáçåéêå~k `Éåíê~ä~~êÄÉíëãáäà âçããáíí åe`^hf êöéãéåë~ãñ êd íéäçêöëìåáîéêëáíéík f`^háåö êåüéñéåñ êp~üäöêéåëâ~~â~çéãáåiçéâ~åéêå~ñ ê îêáö~ñ~âìäíéíéêiêééêéëéåí~åíéêñ ê ~êäéíëí~ö~êçêö~åáë~íáçåéêå~ë~ãíëâóççëáåöéåà êéåñ êd íéäçêöëìåáîéêëáíéík aéäéö~íáçå mêéñéâílãçíëî~ê~åçéâ~åçéäéöéê~~êäéíëãáäà ìééöáñíéêíáää~åå~åééêëçåáåçãáåëíáíìíáçåéåléåüéíéåk sáççéäéö~íáçåëâ~ääéííëâêáñíäáöí~îí~äìééê íí~ëç êçéíñê~ãö êîáäâ~ìééöáñíéêëçã êçéäéöéê~çéçåüíáää îéãk

14 ARBETSMILJÖROND CHECKLISTA DATORARBETSPLATSEN Datum Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Finns möjlighet till flexibel placering av skärm och tangentbord och mus? (Bordsytan måste vara tillräckligt stor) 2. Höj- och sänkbar skärm? (Hela skärmen måste kunna placeras under ögonhöjd) 3. Är musen bra placerad? 4. Finns plats för hela underarmarna? 5. Är bordsyta och tangenter matta och ljusa? 6. Är skärmen flimmerfri och läsbarheten god? 7. Behövs koncepthållare? 8. Är belysningen justerbar? 9. Finns dagsljusavskärmning? 10. Finns ljusharmoni i rummet? 11. Är stolen ställbar i höjdled? 12. Har stolen 5 ben? 13. Har stolen ställbart ryggstöd?

15 Fortsättning Datorarbetsplatsen Vad behöver göras Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart 14. Finns störande ljud från dator? 15. Finns skrivare/fax/-kopiator i rummet? (ej lämpligt) 16. Har personalen erbjudits synundersökning? (Se e/doc/anskaffning_arbetsglas.pd f! ) 17. Är kablar och möblering lämplig ur städsynpunkt? 18. Är datorarbets-uppgifterna tillräckligt omväxlande? 19. Är programvaran anpassad till användaren? 20. Finns stöd och hjälp vid problem med datorn? 21. Finns tillräcklig datautbildning? 22 Finns plan för sådan utbildning? 23. Upplevs moment som psykiskt påfrestande? 24. Finns ersättare vid frånvaro? 25. Finns regelbunden back-up?

16 ARBETSLOKALER Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart 1. Är lokalerna anpassade till förekommande arbets-uppgifter och antalet arbetande? 2. Finns god framkomlighet i korridorer, trapphus etc? 3. Är det fritt framför entréer, nödutgångar etc? 4. Är allmän ordning/lokalvård- /hygien tillfredsställande; utrustning- /material förvaras på avsedd plats 5. Regler och beslut för åtgärder om rökning på arbetsplatsen finns och följs? 6. Halk-/fall-/snubbelrisker är undanröjda; även i entréer- /trappor/gångar utomhus, särskilt vintertid? 7. Är stolar, bord och andra möbler för annat arbete än datorarbete utformade för att ge goda arbetsställningar? 8.Finns plats för förvaring av kläder m m 9. Finns väl utrustade toaletter och tillgång till duschrum för personal? 21. Finns matrum/pentry-/annan pausplats med lämplig möblering; värme-/kylskåp? 22. Finns vilplats eller vilrum; signalanordning och sjukvårdsutrustning lätt tillgänglig? 23. Sker regelbunden tillsyn och städning av vilrum? 24.Finns personal med aktuell hjärtlungräddningsutbildning? 25. Genomförs brandövningar regelbundet? G

17 BELYSNING Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Är allmänbelysningen anpassad till verksamheten och synförmågan? 2. Plats- och punktbelysning anpassad till verksamheten och synförmågan? 3. Armatur rätt, hel, ren, underhållen? 4. Är ljuskällor är hela/rena, rutin? Finns rutin för byte av glödlampor och lysrör? 5. Fönster rena? Finns skydd mot solljus? 6. Förekommer bländning- /reflexer/flimrande ljus? 7 Är ljusskillnader stora? 9 Är personal stadigvarande sysselsatt i lokaler utan dagsljus? 10 Syns varningsskyltar, nödstoppsdon, nödutgångsskyltar? KLIMAT/VENTILATION Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Fungerar ventialtionen? 2. Bullrar ventilationen? 3. Är temperaturen lagom? 4. Förekommer drag från fönster, portar, ventilations-system? 5. Behövs solskydd mot värme för fönster?

18 PSYKO-SOCIAL MILJÖ OCH PERSONAL Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Fås tillräcklig information om vad som händer och planeras på arbetsplatsen? 2. Finns möjlighet för enskilda att bidra med initiativ, kunskaper, ansvar? 3. Finns möjlighet att påverka egna arbetets planering-/uppläggning? 4. Finns möjlighet att påverka arbetstakt-/arbetsrytm? 5. Finns möjlighet att själv välja lämplig arbetsmetod-/hjälpmedel? 6. Finns möjlighet att begränsa monotona/ensidiga arbetsuppgifter? 7. Finns långvarig psykisk anspänning? 8....påfrestande ansvar? 9....onormalt stor övertid? 10. Finns möjlighet till kontakt och gemenskap inom och mellan personalkategorier? 11.Tas frågor om arbetstrivsel, samarbete och arbetsorganisation upp vid arbetsplatsträffar, planeringsoch utvecklingssamtal, utbildning? 12. Finns rutiner för att fånga upp signaler och vidta åtgärder mot kränkande särbehandling och social utstötning? 13. Är kontkaten med patienter krävande och psykiskt påfrestande? 14. Finns risker för våld, hot eller trakasserier? 15. Finns säkerhetsföreskrifter för sådana risker? Känner alla till dem? Larm? 16. Finns riskfyllt eller psykiskt påfrestande ensamarbete? 17. Finns rutiner för omhändertagande av nyanställd/tillfällig personal? LABORATORIET

19 Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Finns aktuell riskanalys för de arbetsuppgifter som utföres på laboratoriet? 2. Finns tillräcklig informationen om ev risker förbundna med arbetet på lab? 3. Förekommer arbete på laboratoriet som kräver tillstånd eller har anmälningsplikt? 4. Finns i så fall dessa tillstånd eller har anmälningar gjorts? 5. Finns fungerande rutiner för arbetsskade- och tillbudsrapportering? 6. Är labstolar och arb bänkar funktionella och anpassade för det arbete som ska utföras och för personalen som utför arbetet? 7. Är belysningen tillräcklig och anpassad till arbetet? 8. Finns ögondusch på laboratoriet? Kontrolleras och spolas den igenom regelbundet? 9. Finns nöddusch på laboratoriet? Kontrolleras och spolas den igenom regelbundet? 10. Förekommer buller eller störande ljud? 11. Har bullermätning utförts? 12. Finns tydliga och lättillgängliga manualer till all lab apparatur? 13. Fungerar centrifugerna som de bör? 14. Låses locken till centrifugerna automatiskt vid centrifugering? 15. Förekommer monotont arbete (typ pipettering, mikroskopering) så ofta och länge att det kan förorsaka skador hos personalen. 16. Är kylar och frysar av laboratorietyp, eller är försedda med skyltar att man ej får förvara brandfarliga vätskor i dem?

20 17. Fungerar skyddsventilationen (dragskåp, dragbänkar, punktutsug) på ett tillfredställande sätt? 18. Finns luftflödesindikator eller ljud och ljuslarm som varnar vid för lågt flöde? Kontrolleras och spolas den igenom regelbundet? 19. Är dragskåpen elförreglade eller försedda med skyltar att man ej får använda el. utrustning i kombination med brandfarliga ämnen? 20. Kontrolleras skyddsventilationen en gång per år? 21. Förekommer arbete med farliga kem ämnen? Finns erforderlig personlig skyddsutrustning att tillgå (handskar av lämpligt slag,, skyddsglasögon, visir, mm) Är personalen medveten om riskerna vid sådant arbete och vidtar de skyddsåtgärder som behövs? 21. Finns det ett aktuellt kemikalieregister över laboratoriets kemikalier? 22.. Finns det varuinformationsblad eller motsvarande i pappersform eller elektroniskt? 23.. Förvaras brandfarliga ämnen i ventilerade och brandsäkra skåp? 24 Förvaras giftiga ämnen inlåsta? 25 Förekommer arbete med cytostatika? Finns tillräckliga skyddsåtgärder? 26. Finns det rutiner för sanering av kemikaliespill? 27. Finns det rutiner för hantering av farligt avfall? Fungerar dessa rutiner på ett tillfredställande sätt?

21 28. Förekommer arbete med radioaktivitet? Finns erforderliga varningsskyltar där radioaktiva ämnen förvaras eller arbete med sådana ämnen sker? Är kunskapen om radioaktivt arbete tillräcklig? Finns tillräckliga anvisningar och skyddsåtgärder? 29.Förekommer arbete med risk för blodsmitta? Finns tillräckliga anvisningar och skyddsåtgärder? 30. Förekommer arbete med virus eller bakterier? Finns erforderliga rutiner och skyddsåtgärder för sådant arbete? 31. Förekommer arbete i kylrum? Finns det erforderlig skyddsutrustning för sådant arbete? 32. Förekommer arbete med härdplaster? Utbildning krävs. Har personalen genomgått utbildning? Hälsokontroll krävs. Har personalen genomgått hälsokontroll?

22 33. Förekommer arbete med försöksdjur? Har de personer som arbetar med försöksdjur erbjudits läkarundersökning? Har personalen tillgång till personlig skyddsutrustning (handskar, mask, mm) vid arbete med försöksdjur? 34. Är gasbehållare placerade på ett sådant sätt att de ej kan välta? Finns det varningsskyltar utanför de rum där gasflaskor är placerade? 35. Finns autoklaver? Kontrolleras dessa regelbundet?

23 SAMMANSTÄLLNING AV MILJÖRONDSPROTOKOLL Enhet::... Datum... Arbetsmiljöombud... Miljörondsansvarig... Övriga deltagare i ronden:.. Datorarbetsplatser Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

24 Lokaler Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

25 Belysning Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

26 Klimat/ventilation Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

27 Psyko-social miljö och personal Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

28 Laboratoriet Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

29 Medarbetarenkät I enkäten förekommer påståenden med svarsalternativen instämmer inte alls till instämmer helt graderade från 1 till 6. Uttryck din uppfattning genom att markera ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker passar bäst in på din uppfattning. 1. DELAKTIGHET instämmer inte alls instämmer helt g vet vad som förväntas av mig i mitt arbete g kan påverka innehållet i mina arbetsuppgifter g kan själv bestämma arbetstakten g kan påverka fördelningen av arbetsuppgifter inom min arbetsenhet 2. ARBETSLEDNING g har bra kontakt och samarbete med min närmaste chef Min närmaste chef fäster avseende vid mina synpunkter och idéer g får veta av min närmaste chef hur jag lyckas i mitt arbete g känner mig fri att öppet och ärligt tala om för min närmaste chef vad jag tycker och tänker i frågor som rör arbetet, även om åsikterna är av kritiskt natur Min närmaste chef är lyhörd för vad som händer på arbetsplatsen Min närmaste chef har förmåga att få gruppen att arbeta mot gemensamma mål Min närmaste chef är öppen för utveckling och nytänkande instämmer instämmer helt inte alls Utvecklingssamtal är ett planerat samtal mellan dig och din närmast överordnande. I utvecklingssamtalet ser man tillbaka på året som gått och talar om framtiden när det gäller frågor som rör mål för arbetet, arbetsresultat/uppgifter, arbetsmiljö och personlig utveckling Har du haft utvecklingssamtal (enl. beskrivningen ovan) med din chef de senaste 12 månaderna? instämmer inte alls instämmer helt Om ja: Mitt senaste utvecklingssamtal var ett bra samtal som kändes meningsfullt 3. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER instämmer instämmer helt inte alls Min kompetens tas tillvara på min arbetsplats g har möjlighet att lära mig nya saker i mitt arbete g har möjlighet att utveckla min kompetens i mitt arbete g kan vidareutbilda mig med arbetsgivares stöd

30 4. TRIVSEL instämmer instämmer helt inte alls g har ett intressant och stimulerande arbete När jag är på väg till arbetet, känner jag mig glad och förväntansfull g trivs med min arbetskamrater På min arbetsplats belönas bra prestationer och insatser 5. ARBETSGEMENSKAP g pratar ofta med mina arbetskamrater om sådant som har med arbetet att göra Mina arbetskamrater uppskattar mina arbetsinsatser Vi kan föra en fri och öppen diskussion på min arbetsplats Det finns motsättningar mellan olika grupper av anställda inom förvaltningen instämmer instämmer inte alls helt MOBBNING Har du vid något tillfälle de senaste 12 månaderna känt dig utfrusen på din arbetsplats? Har du vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna känt dig utsatt för trakasserier eller kränkande särbehandling på din arbetsplats? 7. INFORMATION g är nöjd med den information jag får om det som händer/ska hända inom förvaltningen g vet hur jag ska söka den information jag behöver för mitt arbete instämmer instämmer helt inte alls Har ni regelbundna arbetsplatsträffar (minst en ggn/månad) på din enhet? 8. ARBETSBELASTNING instämmer inte alls instämmer helt g känner mig ofta stressad i arbetet g känner mig ofta trött efter arbetsdagens slut g kan som regel ta en paus, när jag känner mig trött och stressad under arbetet Har du under de senaste 12 månaderna haft känning av fysiska besvär som t e x huvudvärk, magbesvär eller sömnsvårigheter? 2

31 9. HELHETSBEDÖMNING Om du gör en helhetsbedömning av din arbetssituation, hur nöjd är du då? inte alls nöjd i allra högsta grad nöjd Annat som du tycker är viktigt att framföra: Tack för att du besvarat enkäten! 3

32 Namn CHECKLISTA FÖR PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖROND (från SU / B Häggström, något modifierad) Checklistan är ett redskap för varje enskild arbetsplats, en form av temperaturmätning för att berörd chef ska veta vilka frågor som arbetsplatsen/enheten bör koncentrera sitt förbättringsarbete på. Resultatet kan t ex presenteras i Exceldiagram och användas som diskussionsunderlag på APT (arbetsplatsträffen). NÄRMASTE CHEF ÄR (Ifylles vid behov) Instämmer helt nästan delvis ganska något inte alls 1. Vi har tydliga mål för vårt arbete 2. Informationen från min arbetsledning/närmaste chef är tydlig 3. g söker själv information som är viktigt för mitt arbete 4. Min närmaste chef ger mig den återkoppling som är nödvändig för att jag ska veta om jag gör ett bra arbete 5. g ges möjlighet att utvecklas i arbetet 6. g medverkar aktivt i förbättringsarbetet på min arbetsplats 7. Min närmaste chef är lyhörd för mina åsikter 8. g känner uppskattning från min närmaste chef i mitt arbete 9. g känner uppskattning från mina arbetskamrater i mitt arbete 10. g känner medmänskligt stöd från mina arbetskamrater 11. g upplever trivsel och gemenskap med mina arbetskamrater 12. g har möjlighet att påverka hur mitt arbete ska utföras 13. g har själv möjlighet att påverka arbetstakten 14. g upplever att min arbetsbelastning är för stor 15. g drabbas ofta av stressrelaterade symptom, t. ex. sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär, som jag relaterar till arbetssituationen VAR GOD FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA!!! Lånad av (mellantexter modifierade) 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk diagnostik och teknik Checklista för psykosocial arbetsmiljörond/su Handläggare: B Häggström

33 Instämmer helt nästan delvis ganska något inte alls 16. När jag kommer hem från arbetet har jag vanligtvis energi över till annat 17. I mitt arbete är det få inslag som är psykiskt påfrestande 18. g känner att min kompetens tas tillvara på min arbetsplats 19. g har vanligtvis positiva känslor när jag går till min arbetsplats 20. g kan vanligtvis koppla av tankarna från arbetet när jag är ledig 21. Arbetsplatsträffar (APT) förekommer regelbundet (ca 1 g/månad) på min arbetsplats 22. g vågar säga min åsikt på APT 23. På APT kan vi öppet diskutera eventuella problem på arbetsplatsen 24. Genom APT kan jag påverka arbetsplatsens arbetsförhållanden Har du ytterligare synpunkter som du vill framföra? Gå till sid 3! Förekommer kränkande särbehandling på din arbetsplats, dvs mobbing, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier, sexuella trakasserier? Gå till sid 4! Om du anser att du själv eller någon annan på din arbetsplats är utsatt för något av ovanstående så är det mycket viktigt att du framför detta! Du kan antingen välja att beskriva situationen i medföljande blankett 2.3, som ska lämnas in separat, eller kontakta någon av nedanstående (enligt områdets rutin för AFS 1993:17, Kränkande särbehandling i arbetslivet) Råd till den som känner sig utsatt för kränkande särbehandling Säg ifrån! Ta upp problemet med den som du anser utsätter dig för kränkningen. Om du inte kan göra det eller om det inte hjälper, vänd dig till - Din närmaste chef - Institutionens prefekt - Skyddsombud, jämställdhetsombud - Din fackliga representant på arbetsplatsen eller annan facklig företrädare inom din organisation, t ex ditt huvudskyddsombud - Företagshälsovården Lånad av (mellantexter modifierade) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk diagnostik och teknik Handläggare: B Häggström Checklista för psykosocial arbetsmiljörond/su 2

34 YTTERLIGARE SYNPUNKTER Komplement till checklista för psykosocial arbetsmiljörond Saknar du någon fråga/frågeområde? I så fall vilken/vilka? Plats för egna kommentarer NAMN: För att arbetsgivaren ska kunna arbeta med att förbättra situationen är det viktigt att hon eller han kan återkoppla till dig för eventuella förtydliganden och/eller diskussion om lämpligt sätt att gå vidare med problemet. Lånad av (mellantexter modifierade) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk diagnostik och teknik Checklista för psykosocial arbetsmiljörond R Handläggare: B Häggström

35 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Komplement till checklista för psykosocial arbetsmiljörond Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem i samarbetsrelationerna i allmänhet bör ses som normala företeelser och ska i första hand lösas av de inblandade själva. Kränkande särbehandling föreligger först när en personkonflikt förlorar sin prägel av ömsesidighet och när respekt för människors rätt till personlig integritet glider över till icke etiska handlingar samt när detta på ett riskfyllt sätt drabbar enskilda arbetstagare. (AFS 1993:17) Kränkande beteende eller bemötande, i dagligt tal kallat för mobbning, kan förekomma på alla arbetsplatser. Kränkande särbehandling kan drabba alla, oavsett personlighet eller yrkestillhörighet. Arbetsgivaren har ett lagstadgat arbetsmiljöansvar, men ansvaret för att inte behandla varandra illa oavsett vad vi tycker om varandra har vi dock alla. (Anita von Schéele; Mobbning en arbetsmiljöfråga) Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker en students integritet i högskolestudierna. Sexuella trakasserier handlar om ett beteende som är kränkande, ovälkommet samt grundat på kön eller av sexuell natur. Att trakassera någon innebär att medvetet och avsiktligt utsätta någon för fortlöpande obehag. Det sker dock åtskilligt på våra arbetsplatser som enligt jämställdhetslagen skall räknas som sexuella trakasserier, men där den som utför handlingen inte alls har en medveten avsikt att trakassera utan bara»vill vara trevlig«, kanske söker kontakt. Om den som utsätts för handlingen känner sig kränkt är det ändå trakasseri. Könskränkningar sker ofta omedvetet. Det är därför lagen understryker att sexuella trakasserier är ovälkomna sätt att agera. Vad som är trakasseri ges i detta sammanhang en subjektiv tolkning. Att vara trakasserad är att uppleva sig vara utsatt. Gränsen för vad som är ovälkommet är därtill, i viss mån, individuell. (OM KÖNSKRÄNKNINGAR EN HANDLEDNING Göteborgs Universitet) Om du anser att det finns problem av ovanstående karaktär på din arbetsplats är det därför mycket viktigt att du påtalar detta! NAMN: (Frivilligt) För att arbetsgivaren ska kunna arbeta med att förbättra situationen är det viktigt att hon eller han kan återkoppla till dig för eventuella förtydliganden och/eller diskussion om lämpligt sätt att gå vidare med problemet. VAR GOD FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA!!! Lånad av (mellantexter modifierade) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk diagnostik och teknik Checklista för psykosocial arbetsmiljörond R Handläggare: B Häggström

36 I vilken form yttrar sig kränkningen? Utfrysning Nedsättande ord/yttranden eller handlingar Fysiskt våld Sexuella trakasserier, dvs ovälkommet uppträdande i ord eller handling av sexuell natur På annat sätt. Ange hur: Vem är utsatt? g själv En arbetskamrat Min chef Annan Vem/vilka utför kränkningen? En arbetskamrat/arbetskamrater Min chef Annan Råd till den som känner sig utsatt för kränkande särbehandling Säg ifrån! Ta upp problemet med den som du anser utsätter dig för kränkningen. Om du inte kan göra det eller om det inte hjälper, vänd dig till - Din närmaste - Institutionens prefekt - Skyddsombud, jämställdhetsombud - Din fackliga representant på arbetsplatsen eller annan facklig företrädare inom din organisation, t ex ditt huvudskyddsombud - Företagshälsovården Lånad av (mellantexter modifierade) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk diagnostik och teknik Checklista för psykosocial arbetsmiljörond R Handläggare: B Häggström

37 1. Undersök arbetsförhållandena Det gäller att upptäcka riskerna i arbetet så att åtgärder kan genomföras så snart som möjligt. Då kan ni förebygga att arbetstagarna skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt. Exempel på faktorer som kan påverka arbetsmiljön: - Arbetsledning - Arbetsmängd - Arbetsorganisation - Arbetstempo - Arbetstid - Arbetsuppgifternas innehåll - Arbetsställningar och arbetsrörelser - Belysning - Buller - Farliga ämnen - Handlingsutrymme - Maskiner - Möjlighet till inflytande - Samarbete - Vibrationer - Värme och kyla I det dagliga arbetet kommer det ofta fram hur personalen mår. Stor korttidsfrånvaro, vantrivsel och relationsproblem är varningssignaler om risker i arbetet. Hämtat ur Systematiskt arbetsmiljöarbete - en vägledning. Arbetsmiljöverket, 9

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53 Arbetsmiljön - riskanalys och konsekvensbedömning Risker Konsekvenser Graden av risk: mycket stor, stor, liten eller mycket liten Åtgärder som förs till handlingsplanen

54 GÖTEBORGS UNIVERSITET Konsekvensbedömning/riskbedömning av arbetsmiljön vid viktigare beslut c~âìäíéíláåëíklãçíëîk séêâë~ãüéíëñ ê åçêáåö rééê íí~ç~î fåáíá~äéê a~íìã kê j àäáöüéíloáëâleçí hçåëéâîéåë p~ååçäáâüéí píê~íéöá EÉäáãáåÉêáåÖLêÉÇìÅÉêáåÖF ^åëî~êáö rééñ äàåáåöëj Ç~íìã ^ääî~êäáöêáëâl áåíé~ääî~êäáöêáëâ

55 Personalavdelningen, Ylva Berggren jéç~êäéí~êë~ãí~äóåüéåâäáëí~ñ êåüéñçåüãéç~êäéí~êé bííãéç~êäéí~êë~ãí~ä êéííéä~åéê~íiñ êäéêéííiíáäää~â~ääáåâ~åçéçåüñê~ã íëóñí~åçéééêëçåäáöíë~ãí~ä ãéää~ååüéñçåüãéç~êäéí~êékfãéç~êäéí~êë~ãí~äéíí~êåüéñçåüãéç~êäéí~êéìééñê Öçêëçãê êã äñ ê ~êäéíéíi~êäéíëñ êã Ö~I~êÄÉíëêÉëìäí~íI~êÄÉíëãáäà çåüééêëçåäáöìíîéåâäáåökaéåå~ñçêã~îë~ãí~ä ê Çàìé~êÉçÅÜãÉêëíêìâíìêÉê~ÇÉ åî~åäáö~ë~ãí~äçåüê êüéä~~êäéíëëáíì~íáçåéåkdêìåçéåñ êë~ãí~äéí ê ÇÉåÇá~äçÖâêáåÖ~êÄÉíÉíëçãÑáååëãÉää~åÅÜÉÑçÅÜãÉÇ~êÄÉí~êÉáÇÉíÇ~ÖäáÖ~~êÄÉíÉíK déåçããéç~êäéí~êë~ãí~äéåâ~ååüéñéåçåâë Ñ ÉåÜÉäÜÉíëÄáäÇ~îÜìêÇÉí êé ~êäéíëéä~íëéåk k Öê~ê ÇáåÑ êë~ãí~äéí p~ãí~äéíä êëâéìåçéêçëí êç~ñ êü ää~åçéåçåüüéäëíé ÉååÉìíê~äéä~íë ^îë íííáääê ÅâäáÖíãÉÇíáÇë ~ííåáüáååéêãéçüéä~ë~ãí~äéí q~öéãéåë~ãí~åëî~ê q~éêíáççåüäóëëå~é î~ê~åçê~ déî~ê~åçê~ íéêâçééäáåöé ÜìêåáìééäÉîÇÉë~ãí~äÉí cê ÖÉëí ääåáåö~êëçãìåçéêä~öñ êë~ãí~äéí cê Öçêå~ ê~îëéçç~ëçãëí ÇçÅÜÑ êäéêéçéäëéáåñ êë~ãí~äéíks äàçéñê Öçêëçãâ ååëêéäéî~åí~ñ êaáök eìêü~êçéíö íí eìêü~ê~êäéíëëáíì~íáçåéåî~êáíìåçéê êéí\ sáäâ~ã äñáååëñ ê~êäéíéí\eìêü~êã äéåìééñóääíë\ sáäâ~ã äü~êâìåå~íñ êîéêâäáö~ë\sáäâ~ü~êáåíéâìåå~íñ êîéêâäáö~ë\s~êñ ê\ sáäâ~âê~îëí ääéê~êäéíéíçåüüìêü~êçììééñóääíçéã\ eìê êöê~çéå~îëà äîëí åçáöüéíi~åëî~êçåüáåáíá~íáîí~ö~åçé\ s~ç êçìäê~lãáåçêéäê~é \ sáäâ~áåë~íëéê êçìëà äîå àçãéçlãáåçêéå àçãéç\ cáååëçéí~êäéíëìééöáñíéêëçãçìâ ååéêçáöçë âéêé \ h ååéêçì~ííçìñ ê~åî åç~çáå~âìåëâ~ééêçåüçáåâçãééíéåë\ p~ã~êäéíé eìêäáçê~êçìëçããéç~êäéí~êéíáääéííäê~ë~ã~êäéíéé ~êäéíëéä~íëéå\ cáååëçéíå ÖçåâçåÑäáâíëçãÇìâ ååéêçáöäéê êç~î\ eìêíóåâéêçì~ííë~ã~êäéíéíñìåöéê~êãéç~êäéíëâ~ãê~íéêçåüãéçåüéñéå\ eìêìééäéîéêçìçáöëà äîá~êäéíëöêìéééå\ eìêíêçêçì~ííâçääéöçêçåü~êäéíëâ~ãê~íéêìééñ~íí~êçáö\ ûêçìíáääñêéçëãéçë~ã~êäéíéíãéçâçääéöçêi~êäéíëâ~ãê~íéêçåüåüéñéå\ s åç>

56 iéç~êëâ~é ióëëå~êçáååüéñé ëóåéìåâíéêçåüñ êëä~öëçãçìñê~ãñ ê\ c êçì íéêâçééäáåöé ìíñ êí~êäéíéxcê ååüéñéå\hçääéöçê\^åçê~\ e~êçìíáääö åöíáääçéåáåñçêã~íáçåçìäéü îéêñ ê~êäéíéí\ s~çîáääçì êäáöíçåüìééêáâíáöíë Ö~çãÇáåÅÜÉÑëçãäÉÇ~êÉçÅÜ~êÄÉíëâ~ãê~í\ ^êäéíëãáäà å eìêìééäéîéêçìâäáã~íéíé Çáå~êÄÉíëéä~íë\ cáååëçéíñ êü ää~åçéåá~êäéíëãáäà åëçãçìëâìääéîáäà~ åçê~é \ cáååëçéíêáëâéêéääéêçä ÖÉåÜÉíÉêëçãâ~åé îéêâ~çéåéëóâáëâ~éääéêñóëáëâ~ü äë~å\ ^åëî~êçåüáåñäóí~åçé ûêçìå àçãéççéí~åëî~êçåüçéåñêáüéíçìü~êáçáíí~êäéíé\ e~êçìíáääê ÅâäáÖíãÉÇÄÉÑçÖÉåÜÉíÉêÑ ê~ííçáíí~êäéíéëâ~ääñìåöéê~äê~\ e~êçìíáääñ ääé~ííçéäí~áçáëâìëëáçåéêçåüäéëäìíëçãê êçáå~~êäéíëìééöáñíéê\ méêëçåäáöìíîéåâäáåö c êçììíäçééñ êçáå~äéüçî~îééêëçåäáöìíîéåâäáåö\ sáäâ~ åëâéã äü~êçìå êçéíö ääéêìíîéåâäáåöiìíäáäçåáåöãã\ mêáî~íäáîéí cáååëçéíå ÖçíáÇáííéêáî~íäáîëçã êêéä~íéê~ííáää~êäéíéíçåüëçãçìîáääí~ìéé\ m îéêâ~êçáíí~êäéíéçáííéêáî~íäáîé å Öçíë íí\ cê~ãíáçéå sáäâ~ã äîáääçìë íí~ñ êçáíí~êäéíéçéíå êã~ëíé êéí\ ^îëäìíåáåö p~ãí~äéíä ê~îëäìí~ëãéç~ííåáöéãéåë~ãíë~ãã~åñ~íí~êî~çåáâçããáíñê~ãíáääiâçêíñ~íí~íëçãä Ç~ ìåçéêíéåâå~êk_çâ~íáçñ êìééñ äàåáåöçãçéíäéü îëk^åå~êëíáçñ êåóííãéç~êäéí~êë~ãí~äçãéíí êk _ êà~î~êàéë~ãí~äãéçéåìééñ äàåáåö~îçéíåáâçã îéêéåëçãáñ êö ÉåÇÉë~ãí~äK qáéëé Ñê ÖÉëí ääåáåö~êëçãëí ÇçÅÜÑ êäéêéçéäëéñ êçáöëçã êåüéñ sáäâ~áåë~íëéêüçëãéç~êäéí~êéå êçìëçãåüéñå àçãéçláåíéå àçãéç\ eìêíêçêçì~ííçììééñ~íí~ëëçãåüéñl~êäéíëäéç~êé\ q~êçìî~ê~é Çáå~ãÉÇ~êÄÉí~êÉëêÉëìêëÉê\ ióëëå~êçìíáääê ÅâäáÖíé Çáå~ãÉÇ~êÄÉí~êÉ\ c êçìéåçá~äçöãéççáå~ãéç~êäéí~êé\ h~åçìöélí~éãçíäéê ãçåüâçåëíêìâíáîâêáíáâ\ e~êçáå~ãéç~êäéí~êéñ êíêçéåçéñ êçáö\ sáäâ~éä~åéêñáååëñ êñê~ãíáçéåëçãê êãéç~êäéí~êå~\qéññ ê åçêáåö~îîéêâë~ãüéíéåi~êäéíëìééöáñíéê ãã sáäâ~ã ää êë íí~ëìééñ êîéêâë~ãüéíéåçéíå êã~ëíé êéí\sáäâ~~îçéëë~ã ääéê êãéç~êäéí~êéå\

57 jéç~êäéí~êë~ãí~äjë~ãã~åñ~ííåáåö a~íìãñ êë~ãí~äéíw p~ãã~åñ~ííåáåö~îë~ãí~äéí aéíü êü~êîáâçããáí îéêéåëçã séãö êî~ç\ k êëâ~ääçéíî~ê~âä~êí\ bîéåíìéääíáçñ êìééñ äàåáåöw JJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ JJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ jéç~êäéí~êéåëå~ãå `ÜÉÑÉåëå~ãå

58 1 Personalavdelningen, Ylva Berggren póëíéã~íáëâíäê~åçëâóçç píéöñ êëíéö p ííã äñ ê~êäéíéí fåîéåíéê~äéñáåíäáö~äê~åçëâóççë íö êçéê fçéåíáñáéê~êáëâéêáîéêâë~ãüéíéå q~ñê~ãêéöäéêçåüêìíáåéêñ ê~ííñ êéäóöö~éääéêéäáãáåéê~êáëâéê póëíéã~íáâöéåçãéöéåâçåíêçääjëâ~é~éííâçåíêçääëóëíéãñ êçéçêö~åáë~íçêáëâ~ Äê~åÇëâóÇÇë íö êçéêå~kbñéãééäé Äê~åÇëâóÇÇë íö êçéê êâçåíêçää~îäê~åçî~êå~êéçåü Äê~åÇëä Åâ~êÉKbñÉãéÉäé êáëâñ~âíçêéê êëíé~êáåäàìëçåüãáâêçî ÖëìÖå~êK d êéåéä~åñ êìíäáäçåáåöçåü îåáåö pâ~é~éííâçåíêçääëóëíéãñ êäê~åçíéâåáëâ~áåëí~ää~íáçåéê c êçéä~~êäéíëìééöáñíéê pâ~é~êìíáåéêñ êê~ééçêíéêáåöçåüìééñ äàåáåö açâìãéåíéê~äê~åçëâóççéí póëíéã~íáâöéåçãéöéåâçåíêçää aéíâ~åî~ê~ëî êí~ííö ê~éå~ääã åäéç ãåáåö~îüìêçñí~çéí êãçíáîéê~í~ííöéåçãñ ê~éöéåâçåíêçääk päáí~öéé ÄóÖÖå~ÇÉêããâ~åäáÖÖ~íáääÖêìåÇÑ êüìêä åöíáççéíëâ~ääö ãéää~åâçåíêçääéêå~kaéíëçã ê îáâíáöíáëí~êíéå ê~ííã~å~îë ííéêçêçéåíäáöíãéçíáççåü~ííêçåçéêå~éä~åéê~ëë ~ííã~åòö ê îéê~ääíòk s~çëâ~ääâçåíêçääéåáååéü ää~\ ééêëçå~äéåëìíäáäçåáåöëäéüçî Äê~åÇJçÅÜìíêóãåáåÖëä~êã Ç êê~êáäê~åçåéääëöê åëéê Ç êêü ää~êã~öåéíéê ìíêóãåáåöëî Ö~ê Ç êê~êáçåüíáääìíêóãåáåöëî Ö~ê ìíêóãåáåöëëâóäí~ê å ÇÄÉäóëåáåÖ Ü~åÇÄê~åÇëä Åâ~êÉIáåçãÜìëÄê~åÇéçëíÉêçÅÜê âäìåâçê ÄóÖÖå~ÇëíÉâåáëâ~Äê~åÇëâóÇÇë íö êçéêáååéü ääéêã åö~çéí~äàéêëçãâê îéêä é~åçé íáääëóåçåüìåçéêü ääiñ ê~ííñìåöéê~çéíáã~äíçåüöéä ëí~ëâóçç s åç>

59 2 `ÜÉÅâäáëí~ s~êñáååëêáëâéêå~\ eìêëéêêáëâéåìí\ h~åêáëâéêå~ñ êéäóöö~ëãéçêéöäéêçåüêìíáåéê\ eìêñ êåáîéí~~ííçéíäêáååéê\ eìêî~êå~êåáî~ê~åçê~\ e~êåáä~êã\eìêñìåöéê~êä~êãéí\ séí~ää~üìêçéëâ~äääéíéëáöå êäê~åçî~êåáåöéåâçããéê\ lãçéíä êà~êäêáåå~iâçããéê~ää~ìíé Éííë âéêíë íí\ ûêìíêóãåáåöëëíê~íéöáåâ åçñ ê~ää~\ _ÉÜ îéêå ÖçåÜà äéñ ê~ííâçãã~ìí\ séãüà äééêîéãìí\ s~êñáååëìíêóãåáåöëî Ö~êå~\ h~ååáä êà~ëä Åâ~\ e~êåáìíêìëíåáåö\s~êñáååëçéå\ h~ååá~åî åç~çéå\ eìêñ êüáåçê~ëäê~åçéåëëéêáçåáåö\ s~êñáååëäê~åçåéääëöê åëéêå~\ ûêäê~åçåéääëöê åëéêå~áåí~âí~\ séãâçåíêçääéê~ê~ííî ê~äê~åçëâóççë íö êçéêñìåöéê~ê\ séãü~ê~åëî~êéí\ eìêçñí~âçåíêçääéê~ëäê~åçëâóççéí\ cáååëçéíêìíáåéêñ êâçåíêçääéêå~\ cáååëçéíêìíáåéêñ êëéêîáåéçåüìåçéêü ää\ cáååëçéíìíäáäçåáåöëéä~åéê\ h ää~wïïïkäê~åçëâóççkåì

60 Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN SRVFS 2004:3 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst och förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor

61 Statens räddningsverk meddelar föreskrifter och allmänna råd inom följande lagstiftningsområden: Allvarliga kemikalieolyckor Brandfarliga och explosiva varor Civilt försvar Ordning och säkerhet Räddningstjänst och förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor Teknisk kontroll Transport av farligt gods Beställningsadress Norstedts Juridik AB Kundservice Stockholm Telefon E-post ISSN Fax Internet

62 Allmänna råd SRVFS 2004:3 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete; beslutade den 6 februari Enligt 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande av utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information. För att uppfylla dessa krav bör ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. I detta ingår att brandskyddet bör dokumenteras. Räddningsverket meddelar härmed följande allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. Räddningsverkets meddelande 2001:2 med allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete upphör samtidigt att gälla. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning (lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella rekommendationer om deras tillämpning. Allmänna råd är markerade med grå bakgrund. Statens räddningsverk ELISABETH SÖDERBERG Mette Lindahl Olsson (Enheten för bebyggelse och miljö) 1

63 Allmänna råd SRVFS 2004:3 Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete Det går inte att värdera brandskyddet hos ett objekt med utgångspunkt i de enskilda brandskyddsåtgärderna. Det krävs en helhetssyn och därför är det av stor vikt för brandsäkerheten att ägare och nyttjare 1 av byggnader och andra anläggningar har kunskap om sitt brandskydd, hur vidtagna brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till att minska riskerna. Enstaka kontroller av hur utförda brandskyddsåtgärder fungerar ger inte besked om hur brandskyddet fungerar mellan kontrollerna. Ett gott brandskyddsarbete behöver därför bedrivas systematiskt och kontinuerligt och utgå från de brandrisker som finns. Ett sådant arbetssätt innebär också att kunskaperna om brandskyddet underhålls och utvecklas inom verksamheten. Omfattningen av det systematiska brandskyddsarbetet styrs av den verksamhet som bedrivs inom byggnaden eller anläggningen och hur denna utvecklas och förändras. Behov av kommunikation finns i första hand med dem som äger, nyttjar eller vistas på objektet och i andra hand med de myndigheter som utför tillsyn. Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och nyttjare fortlöpande bör vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns. Dokumentation av brandskyddet För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation av brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. I fråga om enklare byggnader eller anläggningar, med låg brandrisk och en verksamhet som inte ställer särskilda krav på tekniska eller organisatoriska brandskyddsåtgärder samt där tillräcklig information och kunskap kan upprätthållas på annat sätt, behöver skriftlig dokumentation inte upprättas. Det systematiska brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras med dem som berörs av det. Dokumentationen bör beskriva byggnaden och dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som finns för brandskyddet samt de förändringar som sker. Normalt bör dokumentationen finnas samlad. Om det finns skäl att dela upp den, och detta är möjligt utan att minska förståelsen, kan dokumentationen 1 Med nyttjare avses här nyttjanderättshavare enligt 2 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor. 2

64 ingå som en del av annan dokumentation och behöver inte vara samlad i en pärm, ett kapitel eller liknande. Dokumentationen bör om möjligt förvaras där den berörda verksamheten bedrivs och den bör finnas tillgänglig vid tillsyn. Den bör uppdateras regelbundet och vid behov. Allmänna råd SRVFS 2004:3 I de fall flera ägare eller nyttjare verkar inom en byggnad eller en anläggning, t.ex. i en butiksgalleria, bör en dokumentation upprättas för varje enskild verksamhet. I dessa fall bör dessutom en sammanställning finnas över de sammantagna riskerna och det övergripande brandskyddet. Dokumentationen bör utföras/sammanställas av personer inom den egna verksamheten som är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid särskilda behov kan extern hjälp behöva anlitas. Inom verksamheten bör det finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation. Dokumentationen kan tjäna som underlag för den skriftliga redogörelse för brandskyddet som ägaren eller i vissa fall verksamhetsutövaren skall lämna till kommunen enligt 2 kap. 3 lagen om skydd mot olyckor. För nyare byggnader där det upprättats brandskyddsdokumentation enligt byggreglerna 2 kan den dokumentationen tjäna som grund även för det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. När byggnaden tas i bruk och används, kompletteras dokumentationen från byggskedet med uppgifter om den verksamhet som bedrivs i byggnaden, de förändringar som görs och den organisation som finns för brandskyddet. Det räcker inte med att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Avgörande är vad som i praktiken åstadkoms för att upprätthålla och förbättra brandskyddet. Dokumentationen är ett hjälpmedel och en kunskapskälla som används för styrning och vägledning av det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. Det kan finnas skäl att dela upp dokumentationen av brandskyddet i flera delar, exempelvis då informationen om verksamhetens tekniska installationer finns samlade i drifts- och underhållssystem, medan informationen över verksamhet och organisation behandlas i ett eget system. Någon form av hänvisning eller koppling mellan systemen förutsätts dock. Behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet styrs av flera faktorer där byggnaden, verksamheten och organisationen tillsammans eller var för sig utgör de viktigaste. För byggnader eller anläggningar som omfattas av en eller flera av nedanstående fyra kriterier bör det finnas skriftlig dokumentation. 2 Boverkets byggregler, BBR kap. 5:12 3

65 Allmänna råd SRVFS 2004:3 1. Byggnad För de byggnader vars brandskydd inte enkelt kan beskrivas med generella brandskyddsåtgärder, vars brandskyddsåtgärder kräver speciellt underhåll, där det krävs automatiska eller manuella styrningar av brandskyddsinstallationer eller som är kulturhistoriskt värdefulla bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Som exempel kan nämnas stora, höga, djupa eller komplexa byggnader och byggnader vars brandskydd projekterats genom analytisk dimensionering 3. Skriftlig dokumentation av brandskyddet behöver normalt inte upprättas för bostads- och kontorshus där förenklad dimensionering 4 tillämpats vid utformningen av brandskyddet. Detsamma gäller för exempelvis sådana industri- handels- och bostadslokaler som är belägna med utgång direkt till det fria och som rymmer ett fåtal personer. 2. Verksamhet För de byggnader och anläggningar där det bedrivs verksamheter som medför stor risk för uppkomst av brand eller för spridning av brand, omfattar stora personantal, omfattar sovande personer med dålig lokalkännedom, ofta förändras eller kan medföra att utrymningsvägar blockeras, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Som exempel kan nämnas samlingslokaler, skolor, hotell, industrier och sjukhus. 3. Organisation För de byggnader och anläggningar där verksamhetens brandskydd bygger på en organisation där flera personer är engagerade i utformning och upprätthållande av det systematiska brandskyddsarbetet, där det förutsätts ett aktivt deltagande av personalen vid brand eller tillbud eller där brandskyddet till stor del är beroende av ett fungerande samarbete mellan personalen, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Behovet av information till dem som är direkt berörda av verksamheten bör också beaktas. Som exempel kan nämnas industrihotell, butiksgallerior, konsert- och idrottsarenor, skolor, hotell, sjukhus och vissa trafiktunnlar. 3 Dimensionering genom beräkning och situationsanpassad bedömning. 4 Generellt tillämpade lösningar, schabloner, branschpraxis eller beprövad erfarenhet. 4

66 Allmänna råd SRVFS 2004:3 4. Övrigt Vid bedömning av behovet av skriftlig dokumentation bör också omkringliggande verksamheters risker beaktas, om de medför större krav på brandskyddet i den egna byggnaden, verksamheten eller organisationen. Som exempel kan nämnas närhet till rekommenderade transportleder för farligt gods, närhet till verksamheter som hanterar större mängder brandfarliga eller explosiva varor samt verksamheter som av annan anledning kan medföra allvarliga konsekvenser för den egna verksamheten vid en brand eller annan olycka. Tillsyn och kontroll Enligt 5 kap. 1 lagen om skydd mot olyckor utövar kommunen tillsyn över efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. I samband med tillsyn bör behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet prövas. Denna prövning bör även omfatta en bedömning av om ägaren eller nyttjanderättshavaren har tillräcklig kunskap om objektets risker och dess brandskydd samt om det finns förutsättningar för nödvändigt underhåll av brandskyddsåtgärderna. Om det finns skriftlig dokumentation av brandskyddet bör även dess innehåll, omfattning och efterlevnad kontrolleras vid tillsyn. Ägaren eller nyttjanderättshavaren och andra berörda bör själva kunna redogöra för sitt brandskydd med stöd av sin dokumentation, och detta bör också prövas vid tillsynen. Det är lämpligt att tillsynen omfattar en dialog mellan tillsynsmyndigheten och ägaren eller nyttjaren om det systematiska brandskyddsarbetet avseende både förebyggande åtgärder mot brand och åtgärder i händelse av inträffad brand. Tillsynsmyndighetens behov av dokumentation av brandskyddet är inte styrande för det systematiska brandskyddsarbetet. En tillsynsförrättare har dock rätt att få del av de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. I fråga om dokumentationens innehåll kan bilagan tjäna som vägledning. 5

67 Allmänna råd SRVFS 2004:3 Bilaga Dokumentationens innehåll Innehållet i dokumentationen styrs av behovet i det enskilda fallet, men som generell vägledning kan nedanstående punkter vara lämpliga att beskriva i en skriftlig dokumentation. Generell beskrivning av byggnaden. 5 Beskrivningen bör visa byggnadens läge, utformning och i vissa fall ingående byggmaterial. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör dess kulturhistoriska värde beskrivas samt i förekommande fall var särskilt värdefulla inventarier finns placerade. Generell beskrivning av verksamheten och dess risker. Beskrivningen bör i text eller på en skiss visa var olika verksamheter bedrivs i objektet för att det skall kunna vara möjligt att följa hur riskerna förändras. Ansvarsfördelning för brandskyddet. Organisation och instruktioner för ansvar, kontroller och underhåll, samt organisation och instruktioner vid brand bör redovisas. Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder. Byggnaders och installationers utformning och funktion och hur de förväntas hanteras vid en eventuell brand bör redovisas. De vanligaste tekniska brandskyddsåtgärderna återfinns i checklistan nedan. Förutsättningarna för att med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten utföra en akut insats i byggnaden/verksamheten. Plan för utbildning och övning, med uppgifter om vilka som ska övas/utbildas, typ av övningar/utbildning och hur ofta de ska ske. Underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder med uppgifter om vem som är ansvarig, vilken typ av kontroll som avses och hur ofta de ska ske. Genomförda kontroller av brandskyddsåtgärder. Skriftlig dokumentation bör ske av utförd egenkontroll, extern kontroll och eventuella planer på åtgärder. Genomförd utbildning och övning. Skriftlig dokumentation bör göras över genomförd utbildning och övning. Rutiner för information till hantverkare, besökare m.fl. som kan påverka eller beröras av brandskyddet i sådan utsträckning att riktad information behövs bör anges. 5 För förklaring av bygg- och brandskyddstermer hänvisas till Plan- och byggtermer 1994, Tekniska nomenklaturcentralen 6

68 Tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor och andra tillstånd som rör brandskyddet eller är beroende av brandskyddet bör komplettera dokumentationen. Genomförda och planerade förändringar i organisationen, byggnaden eller verksamheten och som påverkar brandskyddet bör framgå av dokumentationen. Revision av dokumentationen. Av dokumentationen bör framgå hur, av vem och med vilka intervaller dokumentationen utvärderas, följs upp och revideras. Allmänna råd SRVFS 2004:3 Checklista över vanliga tekniska brandskyddsåtgärder Utrymningsvägar Brandceller Nödbelysning Dörrar i brandcellsgräns Dörrar i utrymningsvägar Brand- och utrymningslarm Släcksystem Brandgasventilation Skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystem Räddningsvägar Stigarledningar Brandskydd av bärande stomme Skydd mot brandspridning till närliggande byggnad Brandtätningar Ytskikts brandklass Checklista över organisatoriska brandskyddsåtgärder Ansvarsfördelning Utbildning Information Övningar Instruktioner och rutiner Service och underhåll Kontrollplaner och dokumenthantering 7

69 GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för lokaler och försörjning Skyddsingenjör Christina Svensson E-post MALL Brandskyddsbeskrivning, nyttjanderättshavare Göteborgs universitet Org.nr Beskrivningen utförd/uppdaterad Datum: Fastighetsbeteckning: Institution: Ansvarig (prefekt/motsv.): Besöksadress: Tel nr: Postadress: Inst./motsv. kontaktperson för räddningstjänsten: Tel nr: Kontaktperson vid larm: Fastighetsägarens kontaktperson: Information om verksamheten 1. Institutionens/motsv. placering i byggnaden Ange hus och på vilka våningsplan inst./motsv. har verksamhet 2. Samordning sker med övriga inst./motsv. i huset 3. Vilken typ av verksamhet bedrivs 4. Finns andrahandsuthyrning 5. Verksamhetsyta Antal m 2 6. Verksamhetstider Ange tider när personer finns på inst./motsv. 7. Största/minsta antal anställda närvarande 8. Största/minsta antal studenter närvarande 9. Största antal besökare utöver anställda och studenter 10. Finns samlingssal/-ar för >150 pers i en brandcell Ange vilka 11. Aktuella utrymningsplaner finns på varje Ange placering av utrymningsplaner och att våningsplan dessa är aktuella 12. Återsamlingsplats Ange återsamlingsplats Risker, kontroller, brister 13. Ange inventerade brandrisker Ämnen, kartonger, papper, kokplattor 14. Genomförda kontroller avseende brandskydd vid Checklistor, arbetsmiljörondsprotokoll arbetsmiljörond 15. Brister som inte åtgärdas omedelbart förs in i Följande brister har förts in i handlingsplanen inst./motsv. handlingsplan för arbetsmiljöarbetet för det systematiska arbetsmiljöarbetet 16. Tillbudsrapport Följande tillbud har anmälts, blankett finns på arbetsmiljö-webb Kompetens, utbildning och information 17. Personalens kompetens att utföra uppgifter i händelse av brand Har några personer uppgifter och kompetens utöver det samtliga har vid brand 18. Personalens utbildning i brandskyddsfrågor Fastställda rutiner skall finnas, ange dessa 19. Rutiner för utbildning av nyanställd personal Fastställda rutiner skall finnas, ange dessa 20. Rutin för information till studenter och allmänhet om Fastställda rutiner skall finnas, ange dessa brandskydd och utrymning 21. Är rutin för utrymning utarbetad och känd av alla på institutionen/motsv. Ansvarsfördelning 22. Kontroll av det byggnadstekniska brandskyddet Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 23. Kontroll av fasta brandskyddsinstallationer Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 24. Kontroll av larmanläggning Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 25. Kontroll av nödbelysning, reservkraft alt. batteri Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 26. Kontroll av släcksystem Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 27. Kontroll av dörrar i brandcellsgränser Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 28. Kontroll av magnetupphängning Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 29. Täthetskontroll av gasledningar Vem utför? Fastighetsägaren eller GU

ARBETSMILJÖROND CHECKLISTA DATORARBETSPLATSEN. När skall det vara klart? för att det blir gjort?

ARBETSMILJÖROND CHECKLISTA DATORARBETSPLATSEN. När skall det vara klart? för att det blir gjort? ARBETSMILJÖROND CHECKLISTA DATORARBETSPLATSEN Datum Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Finns möjlighet till flexibel placering av skärm och tangentbord

Läs mer

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg. Genomförd senast 31 maj. Redovisas till verksamhetschef senast 15 augusti Checklista - Arbetsmiljörond Verksamhetsområde Arbetsplats Datum Ansvarig chef Medverkande skyddsombud Övriga medverkande Frågorna

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING MOBBNING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER på arbetsplatsen Policy och vägledning Kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och mobbning Kränkande särbehandling förekommer överallt.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7 Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Medarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 Medarbetarenkät 2014 / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 1 2 Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Mål och uppdrag 59,8% 27,2% 10,4% 2,7% 4,6 Kompetens och utveckling 62,5%

Läs mer

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Bilaga 10 Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Datum: 201 - - Enhet:.. Chef:... Skyddsombud:.. Övriga deltagare:. Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, ansvarig chef, enhet

Läs mer

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling 1 av 8 Uppdaterat 2011-10-03 Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Dokumenttyp Policy samt handlingsplan Dokumentägare Personalfunktionen Dokumentinformation Dokumentnamn

Läs mer

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Antagen i Kommunstyrelsen 2014-02-26 KS/2013:702 Personalavdelningen Kommunstyrelsens förvaltning Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och

Läs mer

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009 Brukarundersökning Tingsryds Jobbcenter 29 Redovisning av medarbetarenkäten på Tingsryds Jobbcenter 29 Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Tingsryds Jobbcenter 3 Syfte 3 Metod 3 Resultat i siffror 3 Analys

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Fastställd av kanslichefen efter behandling i skyddskommittén den 2005-06-03 Allmänt Arbetsmiljöverksamheten på Fackförbundet

Läs mer

Checklista för kartläggning av arbetsmiljön. Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning.

Checklista för kartläggning av arbetsmiljön. Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning. 20070307 1 / 5 Checklista för kartläggning av arbetsmiljön Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning. Hjälp och stöd samt ev. medverkan vid kartläggning lämnas av: Huvudskyddsombud

Läs mer

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling VALDEMARSVIKS 2002-06-13 Sid. 1 (5) Inledning Det är omöjligt att säga exakt hur många som blir utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet, men de ärenden som kommer upp hos försäkringskassan, företagshälsovården,

Läs mer

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Policy 2016-04-11, 58 Kommunfullmäktige

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Fortsätt fylla i de fyra följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som kan ingå i

Läs mer

ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING Arbetsmiljörond mm - kontorslokaler

ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING Arbetsmiljörond mm - kontorslokaler Företag, adress och telefon ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING Arbetsmiljörond mm - kontorslokaler Se även vår checklista för systematisk arbetsmiljöarbete avseende bildskärmsarbete. Arbetsställe Våning, lokal, rumsnr

Läs mer

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Inledning. Den här planen omfattar alla verksamheter, skola såväl som förskoleklass och fritidshem, på Tjelvarskolan. Eftersom våra verksamheter samarbetar tätt kring

Läs mer

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens

Läs mer

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och

Läs mer

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET ÖREBRO UNIVERSITET Rektors beslut 101/2005 2005-03-02 Dnr CF 10-358/2004 ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET Inledning Anvisningarna gäller för medarbetare, studenter

Läs mer

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten 22 / Om undersökningen Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Presentation Om undersökningen Metoden som använts är en kombination av webb och postala enkäter.

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30 Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete

Läs mer

CHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING

CHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING CHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen/arbetsledaren i samverkan med skyddsombudet använder checklistan som underlag och hjälpmedel under skyddsronden. Checklistans funktion

Läs mer

Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad: 2015-09-16

Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad: 2015-09-16 Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad: 2015-09-16 Hanna Winnerfeldt, Susanne Larsson Marie Andersson & Tina Lodhag Likabehandling för trygghet och trivsel Välkommen

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ VÅRDCENTRALER

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ VÅRDCENTRALER CHECKLISTA ARBETSMILJÖ VÅRDCENTRALER Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

Checklista för en god arbetsmiljö. Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter.

Checklista för en god arbetsmiljö. Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter. 1 Checklista för en god arbetsmiljö Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter. 2 Folksam Skadeförsäkring Ab PB 549, 00101 Helsingfors

Läs mer

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Krokom 2013-01-01 Inger Olsson, förskolechef Innehåll Inledning...5 Bakgrund...6 Mobbning kännetecknas av:... 7 Befogade tillsägelser... 7 Lagar

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -

Läs mer

HJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL)

HJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL) HJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL) Använd checklistan vid skyddsrond minst en gång per år när områdeschef och skyddsombud (eller annan anställd) går runt och tittar på arbetsmiljön.. Om

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer

Läs mer

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas

Läs mer

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13611 su/adm 2016-03-11 3 Innehållsansvarig: Lena Lindberg, Vårdenhetschef, Rättspsykiatrisk akutenhet 6 (lenli48) Godkänd av: Alessio Degl'innocenti,

Läs mer

Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset

Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset ARBETSBELASTNING Stämmer (4) Stämmer delvis (3) Stämmer i liten grad (2) Stämmer inte alls (1) 1. Jag har en arbetsmängd som känns acceptabel. 2. Jag kan

Läs mer

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö Samlat resultat för Arbetsmiljöuppföljning 0900 Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och återkoppling. Skriv gärna ut och spara det. 7

Läs mer

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016 Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016 Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Inom Åstorps kommun skall ingen arbetstagare utsättas för kränkande särbehandling. Alla anställda har ett ansvar för

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot mobbing och kränkande behandlingar. Sagoskeppets förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot mobbing och kränkande behandlingar. Sagoskeppets förskola Likabehandlingsplan Plan mot mobbing och kränkande behandlingar Sagoskeppets förskola Till dig som vårdnadshavare Du som förälder ska kunna känna dig trygg när ditt barn är i förskolan. Du ska veta att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge

Arbetsmiljöpolicy. Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge Arbetsmiljöpolicy Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge Målsättning En atmosfär av delaktighet skall råda hos både personal, forskare, gästforskare och studenter. Institutionens strävan är att

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

Samverkan 2003-11-19 HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)

Samverkan 2003-11-19 HÖGSKOLAN DALARNA 1(7) HÖGSKOLAN DALARNA 1(7) Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Högskolan Dalarna följer samverkansavtalet från 2003-05-09. Samverkansgrupper skall finnas

Läs mer

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Handlingsplan mot KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Antagen av Kommunfullmäktige 1998 Kf 47 ARBOGA KOMMUNS HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Målsättning Arboga kommuns målsättning är att arbetsmiljön på

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015 SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Saxdalens ro 1 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015 Vision Vi vill skapa en förskola: fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier

Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier 100215_KMH_Handlingsplan_sexuella_trakasserier.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier Dnr 10/53 2010-02-15 Ersätter Policy 2002-05-21 Kungl. Musikhögskolan

Läs mer

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm Skellefteå kommun Riktlinjer för arbete vid bildskärm Riktlinjerna baseras på Arbetsmiljöverkets föreskrifter för arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) och syftar till att förtydliga dessa. 6:e utgåvan, september

Läs mer

CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD

CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD AMM, Örebro, Version 121101 Får användas fritt. Vid ändringar skall all text på den här raden tas bort. Kontakta oss på tfn +4619-602 24 69 om Du har synpunkter eller frågor. CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07 ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och

Läs mer

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Gäller från augusti 2015 till juni 2016 Reviderad 2015-12-21 Ansvarig för planen: Yvonne Andersson rektor Värdegrundsgruppen:

Läs mer

Ansvaret för arbetsmiljön

Ansvaret för arbetsmiljön Ansvaret för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är det regelverk som ställer minimikraven på arbetsmiljön. Utgångspunkten är att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02 1 Kränkande särbehandling i arbetslivet Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02 2 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET Haparanda stads grundsyn är att kränkande särbehandling inte SKALL förekomma

Läs mer

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Gäller för Strömsunds Kommuns förskolor 2014/2015 Norrskenets förskola Ansvarig förskolechef: Ann-Kristin Lindkvist,

Läs mer

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. 1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig

Läs mer

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Holmlund Jan Hagberg Therese Datum 2016-05-03 Diarienummer SCN-2015-0055 Socialnämnden Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite Förslag till

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Malmgårdens Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2015 INLEDNING Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon

Läs mer

skyddsrond: Digital arbetsmiljö

skyddsrond: Digital arbetsmiljö skyddsrond: Digital arbetsmiljö förvaltning eller motsvarande: datum: ansvarig chef: övriga deltagare: arbetsplats: skyddsombud: En skyddsrond för den digitala arbetsmiljön genomförs som en vanlig skyddsrond,

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier

Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier HÄLLEFORS KOMMUN Policy: A-P-2300 Policy / Handlingsplan för sexuella trakasserier Antagen december 2004 Mål Det är en viktig målsättning att ingen, oavsett

Läs mer

Olikheter är en styrka

Olikheter är en styrka Guide till Likabehandlingsplanen Olikheter är en styrka Förvaltningens årliga arbete med likabehandlingsplanen Guidens syfte är att ge konkreta tips och vägledning i framtagandet av aktiviteter utifrån

Läs mer

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Personalpolicy i Hultsfreds kommun Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar

Läs mer

Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2013 Inledning Till Erikslundskolan ska alla elever gå med glädje varje dag. Alla elever ska känna

Läs mer

FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA

FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA 1 (11) Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt identifiera, förutse och förebygga risker i verksamheten utifrån hälso- och miljösynpunkt. Ett

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ KONTOR

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ KONTOR CHECKLISTA ARBETSMILJÖ KONTOR Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid företaget.

Läs mer

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat

Läs mer

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014 STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014 1 BAKGRUND Likabehandlingsarbetet regleras av diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola

Läs mer