CHECKLISTA ARBETSMILJÖ HEMTJÄNST

Transkript

1 CHECKLISTA ARBETSMILJÖ HEMTJÄNST

2 Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid företaget. Även inhyrd arbetskraft omfattas. Varje anställd har också ett visst ansvar för arbetsmiljön. Syftet med arbetsmiljöarbete är att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland de anställda och i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud behöver samverka i detta arbete. I det systematiska arbetsmiljöarbetet är checklistan ett användbart hjälpmedel för att undersöka arbetsförhållandena på arbetsplatsen och för att upptäcka eventuella risker. Checklistan ska användas på det sätt som passar verksamheten och arbetsplatsen bäst. Finns det frågor i listan som inte passar in stryker ni dem, saknas det frågor lägger ni till dem. För egna tillägg finns öppna frågor i slutet av checklistan. Checklistan får kopieras för eget bruk, vilket kan vara en praktisk fördel om verksamheten bedrivs på flera arbetsplatser. Det går också bra att skriva ut checklistan från Arbetsgivarföreningen KFOs (KFO) hemsida, Även andra undersökningar av arbetsförhållandena kan behöva göras, till exempel genom personalmöte och medarbetarsamtal. Ibland kan sakkunnig hjälp behövas för till exempel mätning av buller eller ergonomiska bedömningar för att få en mer komplett bild av var eventuella risker finns i arbetsmiljön. Gör så här Checklistan ställer frågor om några av de vanligaste arbetsmiljöproblemen. Den som hos arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljöfrågorna går tillsammans med skyddsombudet/arbetsmiljöombudet (i skolan även elevskyddsombud/studerandeskyddsombud) eller, om sådan inte finns, tillsammans med någon erfaren arbetstagare igenom lokalerna för att svara på frågorna. Andra frågor kan vara bra att resonera kring på ett personalmöte eller liknande. När hela verksamheten är genomgången på detta sätt har ni fått vetskap om vad som kan behöva åtgärdas. Därefter beräknar den arbetsmiljöansvarige när åtgärden kan genomföras och avgör vem som ska vara ansvarig. I mindre verksamheter är det oftast en fråga för styrelsen. Alla risker som kommit fram skriver ni ner. Beskriv risken och var den finns samt bedöm om den är allvarlig eller inte. Huvudregeln är att risker åtgärdas omedelbart. Börja med de allvarligaste riskerna. De som inte åtgärdas omedelbart skrivs ner i en handlingsplan. Efter det att checklistan fyllts i blir resultatet en handlingsplan som innehåller vad som ska åtgärdas, om det är att räkna som en risk, vem som ansvarar för åtgärden, när den ska vara klar och när arbetet ska följas upp. Rutiner Upprätta även rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska göras. Till exempel när ska undersökning av arbetsförhållandena genomföras och på vilket sätt samt vem som ansvarar för att arbetet blir genomfört. Ange i rutinerna i vilka skeden skyddsombud och arbetstagare ska vara delaktiga. Genomförda åtgärder ska kontrolleras och det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp. Om det inte fungerat bra ska det förbättras. Alla arbetsplatser och arbetsmiljöer ser olika ut. Checklistan hjälper dig en bit på vägen i ditt arbetsmiljöarbete Tillgängliga lagar och regler Det är ett krav enligt arbetsmiljöförordningen att arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de för verksamheten tillämpliga arbetsmiljöföreskrifter finns tillgängliga för samtliga anställda. Arbetsmiljöföreskrifter med mera kan fås via Arbetsmiljöverkets hemsida, Har du synpunkter på checklistan eller önskemål om ändringar och kompletteringar tar KFO tacksamt emot dina synpunkter. Önskas ytterligare information om checklistan, kontakta er kontaktperson eller ansvarig för arbetsmiljöfrågor på KFO.

3 Checklista, handlingsplan och riskbedömning hemtjänst Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön 1) Har åtgärder vidtagits mot riskfyllt eller psykiskt påfrestande ensamarbete? 2) Är organisationen vad gäller ansvar och befogenheter klar och tydlig? a) Har arbetstagare informerats om vem som ansvarar för vad? b) Har de som tilldelats uppgifter i arbetsmiljöarbetet tillräckliga kunskaper för uppdraget? 3) Upplevs någon arbetsuppgift som så påfrestande att arbetets uppläggning behöver ses över? 4) Kan arbetstagare få stöd och uppmuntran då arbetet känns besvärligt, psykiskt påfrestande och krävande? 5) Fungerar samarbete och information mellan verksamhetens ledning, chefer och övriga arbetstagare tillfredställande? 6) Tar arbetsledningen tag i problem och konflikter som uppstår? 7) Är planeringen av verksamheten och fördelningen av arbetsuppgifterna tillfredställande? 8) Genomförs medarbetarsamtal regelbundet där till exempel frågor om arbetsinnehåll/ -tillfredsställelse, trivsel, förhållanden och samarbete berörs? 9) Om kränkningar och trakasserier: a) Har arbetstagare informerats om arbetsgivarens inställning till kränkande särbehandling, trakasserier, mobbning, bruk av alkohol och droger, jämställdhet och diskriminering samt tillhörande riktlinjer och rutiner? b) Om tecken på att riktlinjer och rutiner inte efterlevs, finns det då kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas? c) Vet arbetstagare vad de ska göra och till vem de ska vända sig i dessa frågor? 10) Genomförs personalmöten regelbundet där frågor om arbetsmiljö tas upp?

4 Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön 11) Finns möjligheter till kontakt och gemenskap inom och mellan arbetsgrupper? 12) Har arbetstagarna tillräcklig utbildning, information och instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredställande trygghet? 13) Om krisstöd, hot och våld: a) Finns beredskap för krisstöd och för händelser med inslag av hot och våld i form av riktlinjer och rutiner? b) Finns utbildad arbetsledande personal med tillräckliga kunskaper för planering och genomförande av krisstöd? c) Vet arbetstagare hur de ska bete sig och vart de ska vända sig om en hotfull situation eller en akut händelse har inträffat? d) Finns lättillgänglig anvisning, checklista eller liknande, för vad som ska göras i en akut situation? e) Finns det möjlighet att kalla på snabb hjälp, t ex larm, vid en vålds- eller hotsituation? f) Finns utbildad arbetstagare i första hjälpen och eventuellt i HLR (hjärtoch lungräddning)? Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 14) Genomförs undersökning och bedömning av risker innan arbete påbörjas? 15) Genomförs nya bedömningar vid förändringar, vid exempelvis hemkomst efter sjukhusvistelse, och försämringar hos den som har hemtjänst? 16) Tas det vid planering och organisation av arbetet hänsyn till såväl behoven som den som får hemtjänst som arbetstagares behov av att kunna arbeta tryggt och säkert? 17) Får arbetstagare kunskap om vilka behov den som får hemtjänsten har? 18) Finns möjlighet till kompetensutveckling och lärande i yrket? 19) Får arbetstagare utbildning och träning i hur besvärliga situationer kan hanteras?

5 Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 20) Ger verksamheten information till den som har hemtjänst och dennes anhöriga om arbetsmiljöaspekter för arbetstagare som kommer att arbeta i hemmet om t ex rökning och husdjur? 21) Ges information till den som har hemtjänst och dennes anhöriga om betydelsen av arbetsutrymme och arbetshjälpmedel vid tunga lyft? 22) Om lyft förekommer: a) Har arbetstagare tillräckliga kunskaper om lyft-, bär- och förflyttningsteknik? b) Finns lyft- och förflyttninghjälpmedel? c) Har arbetstagare fått information och instruktioner om hur dessa ska användas på ett säkert sätt för såväl den som får hemtjänst som arbetstagaren? 23) Om arbetshjälpmedel för tunga lyft saknas, hjälps två personer åt vid tunga eller besvärliga lyft? 24) Har arbetstagare tillräckliga kunskaper om: a) Lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser? b) Hur teknisk utrustning och arbetshjälpmedel ska användas? c) Vilka risker olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser kan medföra? d) Tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler? 25) Följer arbetstagare givna instruktioner och uppmärksammar arbetsgivaren på belastningsergonomiska brister? 26) Ges instruktioner och information för goda hygienrutiner? 27) Har arbetstagare informerats om risker för eksem, allergier och andra överkänslighetsreaktioner (rökning, husdjur, etc) och om hur man bör skydda sig? 28) Finns personalutrymme där arbetstagare kan koppla av, äta m m? 29) Finns särskilda förvaringsplatser för privata kläder och arbetskläder? 30) Finns låsbart utrymme, t ex förvaringsfack, hurts, klädskåp e.d., för förvaring av personliga värdesaker?

6 Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 31) Om maskiner och arbetsutrustning används: a) Finns instruktioner för användning och underhåll? b) Har arbetstagare informerats om eventuella risker och om hur man ska arbeta för att undvika skador? c) Används maskin och arbetsutrustning enbart för det den är avsedd för? d) Följs skyddsanvisningarna? 32) Om personlig skyddsutrustning: a) Har riskbedömning genomförts innan personlig skyddsutrustning valdes? b) Används personlig skyddsutrustning först när tekniska eller organisatoriska lösningar i arbetsmiljön inte är möjliga? c) Finns vid behov personlig skyddsutrustning, t ex handskar, skyddsglasögon, och används dessa? d) Har instruktion och demonstration givits om hur utrustningen används? e) Finns nöddusch och ögondusch på snabbt tillgänglig plats där det är behövligt? f) Finns rutiner för rengöring, kontroll och byte av personlig skyddsutrustning? 33) Om stegar och ställningar används: a) Är konstruktion, material och kvalitet betryggande för användningsområdet? b) Genomförs besiktning, översyn och underhåll regelbundet? c) Är stegar, arbetsbockar och ställningar typgodkända? d) Finns glidskydd? Arbete vid bildskärm 34) Är datorarbetsplatserna väl utformade med avseende på belysning, reflexer, arbetsställningar, buller m m för de som ska arbeta där? 35) Är datorarbetsplatsen ergonomiskt anpassad för varje person? 36) Går stolen att justera till bekväm arbetsställning?

7 Arbete vid bildskärm 37) Har bordet tillräcklig arbetsyta? 38) Är datorskärmen placerad på cirka en armlängds avstånd? 39) Är datorskärmens överkant i samma nivå som ögonen, så att personen tittar snett neråt? 40) Är arbetshöjden för tangentbord och eventuell manushållare lämplig och justerbar? 41) Kan datormus placeras och användas i nära anslutning till tangentbord och kropp för att undvika rörelser med utsträckt arm? 42) Är kortkommandon kända som komplement till datormusanvändande? 43) Kan datormusen användas omväxlande med höger och vänster hand? 44) Finns utrymme för stöd för underarmarna eller för handlederna? 45) Har arbetstagare som sammanlagt arbetar mer än en timme om dagen vid bildskärmen erbjudits, med jämna mellanrum, arbetsanpassad synundersökning och har behov av särskilda glasögon tillgodosetts? 46) Är programvara och system lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov? 47) Finns rutiner för säkerhetskopiering, kontroll och förvaring av datafiler? Kemiska ämnen 48) Finns vetskap om vilka kemiska produkter som finns i verksamheten samt varuinformationsblad för dessa tillgängliga för arbetstagare? 49) Har arbetstagare informerats om riskerna och om hur man skyddar sig? 50) Följs skyddsanvisningarna och används skyddsutrustning (t ex glasögon och handskar)?

8 Kemiska ämnen 51) Förvaras kemikalier på lämpligt sätt ur säkerhetssynpunkt, är de rätt märkta och finns aktuell förteckning? Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 52) Har arbetstagare informerats om den lokala skyddsorganisationen? 53) Finns arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och tillämpliga föreskrifter ur Arbetsmiljöverkets författningssamling som avser verksamheten tillgängliga för arbetstagare? 54) Finns det rutiner för tillfredställande hantering av konventionellt avfall, riskavfall, miljöfarligt avfall samt har arbetstagare fått tillräcklig information och utbildning för att undvika att skada sig? 55) Förs anteckningar om jourtid, övertid och mertid för varje arbetstagare? 56) Om någon arbetstagare har skadat sig i arbetet, finns det risk för att någon annan drabbas av samma sak? 57) Finns rutiner för: a) Tillbudsanmälan? b) Arbetsskadeanmälan? c) När anmälan till Arbetsmiljöverket ska göras? 58) Finns skriftlig dokumentation gällande: a) Bedömning av risker (gäller även när ändringar i verksamheten planeras)? b) Arbetsmiljöpolicy (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? c) Rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? d) Uppgiftsfördelning (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? e) Instruktioner för arbete när riskerna är allvarliga? f) Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)?

9 Arbete vid bildskärm 59) Finns kunskap hos arbetsgivaren om arbete med arbetsanpassning och rehabilitering samt rutiner för detta? 60) Behövs utbildning i arbetsmiljö och systematiskt arbetsmiljöarbete? 61) Utför minderårig (yngre än 18 år) arbete? Om se arbetsmiljölagen 5 kap. samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga, AFS 1996:1. 62) Introduktion i arbete: a) Finns rutiner för introduktion av nyanställda? b) Finns rutiner för introduktion för de som byter arbetsuppgifter? 63) Om arbetstagare kör bil i tjänsten: a) Kan sådant arbete utföras på ett trafiksäkert sätt, till exempel är fordonet väl underhållet och med bra däck, är föraren utvilad, används bilbälte, anpassas hastighet efter omständigheter och körs fordonet lagligt? b) Finns riktlinjer för trafiksäkerhet och har arbetstagare informerats om dessa? Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 64) Är det säkerställt att samtliga arbetstagare, oavsett modersmål, förstått väsentlig information så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs? 65) Om nattarbete förekommer: a) Finns rutiner för medicinsk kontroll vid nattarbete? Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6. b) Finns kunskap om vad som gäller vid nattarbete för arbetstagare som är gravid eller ammar? Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare, AFS 2007:5.

10 Kompletterande frågor 66) 67) 68) 69) 70) 71) 72) Anteckningar

11 Arbetsgivarföreningen KFO Besöksadress: Klara södra kyrkogata 1 Postadress: Box , Stockholm Tel: Fax: Mail: info@kfo.se