Semesterkostnadsersättning

Transkript

1 5/ (24) 5/2014

2 5/ (24) INNEHÅLL 1 God förvaltning Syfte Rättighet och förutsättningar Semesterrätt Begrepp Semesterintjäning och semesterlön Förutsättningar för beviljande Förhållandet till andra förmåner Ansökan Anhängighet Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar i fråga om semesterkostnadsersättning Belopp Beräkning av ersättningsbelopp Maximibelopp Flera arbetsgivare Avgörande Handläggningsställe Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Mottagare av beslutet Utbetalning Betalningsanvisning och betalningsmottagare Förskottsinnehållning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Överbetalning... 24

3 5/ (24) 11.1 Återkrav Sökande av ändring... 24

4 5/ (24) Förmånsanvisningar Anvisningarna om förmånerna används som hjälp vid förmånsavgöranden och -rådgivning. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. I dessa anvisningar i pdf-form saknas följande anvisningstexter som innehållsligt är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1 God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna om god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden ska användas ett sakligt, klart och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om FPA av misstag har tillställts en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla och handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex.i förmånsärenden som gäller tjänstemannen sjäv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska tillse att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, d.v.s. den som anhängiggjort ett ärende, ska lägga fram en utredning om

5 5/ (24) grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till utredandet av det ärende som han eller hon har inlett. Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden (hallintolain soveltaminen etuusasioissa avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003) 2 Syfte en ska jämna ut arbetsgivarnas kostnader för de semestrar som intjänas under föräldradagpenningperioderna. 3 Rättighet och förutsättningar Arbetsgivarens rätt En arbetsgivare har rätt att få ersättning om han är skyldig att betala en arbetstagare semesterlön eller semesterersättning för den tid för vilken arbetstagaren har fått föräldradagpenning. Arbetsgivaren har inte rätt till semesterkostnadsersättning om arbetstagaren saknat rätt till föräldradagpenning för att kravet på bosättning i Finland inte uppfylls, eller av någon annan orsak. 3.1 Semesterrätt Intjäning av semester i anställnings- eller tjänsteförhållande betalas bara för de månader för vilka arbetstagaren har tjänat in semester. Intjäning av semester under föräldradagpenningtid grundar sig på att moderskapsledighet, särskild moderskapsledighet, faderskaps- och föräldraledighet likställs med arbetad tid vad gäller intjäning av semester. Närmare bestämmelser om hur semester intjänas finns i stadgandena om semester och i de olika kollektivavtalen Begrepp Begrepp som gäller semesterrätt I stadgandena om semester och i de olika kollektivavtalen som kompletterar dessa ingår regler och bestämmelser som gäller bland annat

6 5/ (24) semesterkvalifikationsåret (vanligen ) full semesterkvalifikationsmånad semesterperiod (vanligen ) frånvarotid som likställs med arbetad tid och som medför semesterrätt (t.ex. tjänar man inte in någon semesterrätt under vårdledighet) och hur semester intjänas (t.ex. 2, 2,5 eller 3 dagar per kalendermånad) hur semesterlön och semesterersättning bestäms Semesterintjäning och semesterlön Semesterintjäning Intjäning av semester under föräldradagpenningtid grundar sig på att moderskapsledighet, särskild moderskapsledighet, faderskaps- och föräldraledighet likställs med arbetad tid vad gäller intjäning av semester. Intjänad semester beviljas i regel som lediga dagar och semesterlönen hänförs till semestertiden. När en anställning upphör betalas den intjänade semestern i form av semesterersättning och ingen semestertid definieras. Semesterersättning kan komma i fråga också under vårdledighet. Ett alternativ kan också då vara att semestern hänförs till en bestämd tid exempelvis efter föräldradagpenningperioden. Semesterlönens eller semesterersättningens belopp Semesterlönen eller -ersättningen bestäms oftast per semesterdag. Semesterlönen för en person med vecko- eller månadslön erhålls genom att dagslönen multipliceras med antalet intjänade semesterdagar. För anställda med timlön eller prestationslön multipliceras den genomsnittliga dagslönen med en i semesterlagen eller kollektivavtalet angiven koefficient som bestäms enligt antalet intjänade semesterdagar. 3.2 Förutsättningar för beviljande Skyldighet att betala semesterlön eller semesterersättning och frånvaro från arbetet kan sökas av en arbetsgivare som är skyldig att betala semesterlön eller -ersättning till en anställd för den tid då denne har uppburit moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. Ersättning betalas inte för sådan tid under dagpenningtiden då arbetstagaren arbetat hos den arbetsgivare som söker ersättningen. Arbetsgivaren har dock rätt till ersättning då arbetstagaren är föräldraledig men får partiell föräldrapenning och arbetar för en annan arbetsgivare. Arbetsgivaren har rätt till ersättning för varje kalendermånad för vilken semester intjänats under föräldradagpenningtid, förutsatt att kalendermånadens dagpenningdagar är minst 14. Ur ersättningsperspektiv har det ingen betydelse om föräldradagpenningen under kalendermånaden betalats för samma barn eller inte.

7 5/ (24) betalas endast för intjänad semester. Ersättning betalas inte till den del som arbetstagaren får semesterersättning av någon annan orsak än på basis av intjänade semesterdagar. Om semester som intjänats under föräldradagpenningtid helt eller delvis hänförs till sparledighet som kan tas ut senare, har arbetsgivaren rätt till ersättning också för sparledighetsdagarna. Semesterpenning och andra förmåner som gäller semestertid Semesterpenning och semesterpremie är inte ersättningsgilla kostnader. Kostnader som har uppkommit för att arbetsgivaren betalar sådana förmåner för semestertid som inte bygger på lagstiftning eller kollektivavtal beaktas inte heller då semesterkostnadsersättning beviljas. Lärare Undervisningspersonal avviker från andra yrkesgrupper på så sätt att de ofta inte har rätt till semester enligt semesterlagen. Däremot kan de ha rätt till lediga perioder eller s.k. kalkylerad semester, om vilka man kommit överens om i arbetskollektivavtal och tjänstekollektivavtal. Undervisningspersonal omfattas av flera olika avtal, där bestämmelserna avviker från varandra. FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla kollektivavtal utan utgångspunkten är att arbetsgivaren vet om arbetstagaren intjänar semester under familjeledigheten eller inte. I praktiken känner alla arbetsgivare ändå inte till förutsättningarna för semesterkostnadsersättning utan söker ersättning även om arbetstagaren inte har rätt till semester. betalas inte till en lärares arbetsgivare, om läraren inte intjänar semester med stöd av lag eller annan författning. Exempelvis klasslärare i grundskolorna intjänar inte semesterrätt enligt lag. Den lön som betalas till dem under skolferierna och även för kalkylerad semestertid bestäms på andra grunder än intjäning av lagstadgad semester. Därför åsamkas arbetsgivaren inte sådana kostnader som ger rätt till semesterkostnadsersättning. En lärare med visstidsavtal kan ha rätt till semesterersättning enligt arbetskollektivavtal och tjänstekollektivavtal. Denna ersättning grundar sig inte på semesterlagen och intjänande av semester så arbetsgivaren har inte rätt till semesterkostnadsersättning. Lärare i yrkeshögskolor tjänar inte heller in semester. De har rätt till lediga perioder med lön men inte till semester. Därför betalar arbetsgivaren inte heller semesterlön eller semesterersättning till lärarna från perioder av familjeledighet. Arbetsgivaren åsamkas därmed inte sådana kostnader som ger rätt till semesterkostnadsersättning. Inte heller undervisnings- och forskningspersonalen vid universiteten omfattas av semesterlagen, så arbetsgivaren har inte rätt till semesterkostnadsersättning. När en anställning upphör När ett anställningsförhållande upphör har arbetsgivaren rätt till ersättning för den semester som tjänats in fram till dess.

8 5/ (24) 4 Förhållandet till andra förmåner Övriga förmåner som arbetsgivaren eller den försäkrade får inverkar inte på semesterkostnadsersättningen. 5 Ansökan Bara arbetsgivaren kan ansöka om semesterkostnadsersättning. Ersättningen söks med blanketten Ansökan från arbetsgivare Semesterkostnader under föräldradagpenningtid (SV 18r). En arbetsgivare kan ansöka om ersättning också via e-tjänsten för arbetsgivare. I ansökan ska arbetsgivaren uppge bl.a. för vilken tid semester har intjänats semesterlönens eller semesterersättningens belopp. 5.1 Anhängighet Ett förmånsärende blir anhängigt (inleds) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som medför anhängighet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare betalt, se förmånsanvisningen) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex. ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot, skannas den in i OIWA. Över tidpunkten då ansökan inkom måste finnas verifikation vid FPA, eftersom den kan inverka på förmånsrätten. I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen finns i postlådan kan t.ex. tolkas som inkomna föregående dag). Genom ansökan per post eller personligen inlämnad Förmånerna ska i regel sökas på en för ändamålet avsedd ansökningsblankett som också ska undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett, ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift dock inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla dess autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar kundens önskemål. Ett ärende kan bli anhängigt också på basis av en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan kunden ombes komplettera den. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot.

9 5/ (24) Via e-tjänsten Ett ärende kan anhängiggöras av en kund också med elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då legitimera sig antingen med bankernas nättjänstkoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Se om nuvarande och kommande e-tjänster (Kelanetti > Asiakaspalvelu > Palveluneuvojan työvälineet > Verkkoasiointi Kelassa > Tulevat palvelut). Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av anhängighetsuppgifterna ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Ett e-postmeddelande där alla för ansökan väsentliga uppgifter framgår kan tolkas som en anhängighetshandling. Ett förmånsärende blir på basis av ett e-postmeddelande anhängigt den dag då meddelandet inkom, men kunden ska ombes lämna in en ansökningsblankett i original senare. Avsändaren ska omedelbart informeras om att meddelandet har nått FPA. Detta kan göras per e- post. Det här innebär inget ställningstagande till förutsättningarna för en behandling, utan endast att meddelandet har kommit fram. En faxad ansökan blir anhängig den dag faxmeddelandet inkom. En faxad ansökans underskrift är tillräcklig förutsatt att ansökan innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och till innehållet oförändrad. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. Muntligen I vissa fall kan ett ärende bli anhängigt också på basis av muntlig ansökan (se förmånsanvisningen) eller muntligt meddelande från kunden (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Muntligt erhållna uppgifter ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i OIWA. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om inledande av ansökan (Menettelyohjeet > Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Vireille tulo ja asian käsittely) och om ansökan via e-tjänsten (Menettelyohjeet > Etuuksien ratkaisutyö > Sähköinen asiointi) Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på till vilken myndighets uppgifter det hör att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. T.ex. dröjsmål i postgången fråntar inte avsändaren ansvaret.

10 5/ (24) Ifall FPA:s e-postserver eller e-tjänst varit ur funktion på grund av ett tekniskt fel och det därför inte kan fastslås när ett elektroniskt meddelande inkommit, anses meddelandet eller ansökan ha inkommit vid tidpunkten för avsändandet. Denna tidpunkt måste emellertid vara tillförlitligt utredd Överföring av handlingar Om en handling som hör till en annan myndighet eller inrättning har inkommit till FPA, gör ankomstanteckning på ansökan eller handlingen sänd handlingen vidare till rätt, behörig myndighet eller annan instans, t.ex. en kommunal myndighet, en annan pensionsanstalt eller skattebyrån. Du behöver inte fatta ett särskilt beslut om att låta bli att utreda ärendet. gör enligt god förvaltningssed en anmärkning i dokumentet om att ärendet har vidarebefordrats. meddela kunden att ärendet har överförts så att han eller hon vet var ärendet behandlas. Man måste agera utan dröjsmål, eftersom tidsfristerna räknas från det att rätt myndighet har fått handlingen. Om man inte kan få reda på vem den behöriga myndigheten är och utredandet inte hör till FPA:s befogenheter, ska man kontakta klienten. Också vid FPA ska handlingar utan dröjsmål sändas till rätt handläggningsenhet. 5.2 Ansökningstid söks i efterhand då föräldradagpenningperioden eller en del av den upphört. Det rekommenderas att moderns arbetsgivare söker ersättning när moderns perioder avslutats (perioder med särskild moderskaps-, moderskaps- och föräldrapenning). Däremot kan faderns arbetsgivare ansöka om ersättning efter en enstaka faderskaps- eller föräldrapenningsperiod. Ersättning för semesterkostnader ska sökas senast sex månader efter det att föräldradagpenningperioden upphört. Som sista dag på en föräldradagpenningperiod avses den dag som föräldradagpenning betalats till någondera föräldern för samma barn. Om fadern lyfter faderskapspenning efter moderskaps- och föräldradagpenningperioden, upphör föräldradagpenningperioden först efter faderskapspenningperioden. Med tanke på ansökningstiden har det ingen betydelse när arbetstagaren tar ut sin semester eller om han eller hon hänför en del av semestern till sparledighet. Exempel Moderns moderskaps- och föräldrapenningperiod inföll Moderns arbetsgivare är skyldig att betala ut semesterlön för de semesterdagar som intjänats under denna tid. Arbetsgivaren ska söka semesterkostnadsersättning senast Om fadern tar ut faderskapspenning efter moderskaps- och föräldrapenningperioden, upphör ansökningstiden för semesterkostnadsersättningen inom sex månader efter att perioden av faderskapspenning upphört. Fader tar exempelvis ut de sista faderskapspenningdagarna innan barnet fyller två år, under tiden Arbetsgivaren ska söka semesterkostnadsersättning senast (gäller också moderns arbetsgivare).

11 5/ (24) Ersättning kan beviljas trots att ansökan inte gjorts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av att den är försenad. Om ansökan lämnas in för sent begärs en utredning om orsakerna till förseningen. I regel är en förutsättning för beviljande av ersättning att förseningen inte beror på den sökande eller att det finns någon annan giltig orsak. Okunskap är t.ex. inte en tillräcklig motivering för beviljande av ersättning trots försenad ansökan. Tillämpligt lagrum: SFL 1224/ kap Begäran om tilläggsutredningar Om ansökan är bristfällig ombes kunden komplettera ansökningsblankettens uppgifter eller bifoga sådana dokument som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den får användas (till exempel uppgifter som har lämnats i samband med kundens tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i mån av möjlighet inhämtas på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Närmare information om inhämtande av uppgifter av utomstående (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Tietosuojasta huolehtiminen > Kelan tietoturvakäsikirja > Liite 1). Muntligen eller skriftligen Be om en tilläggsutredning muntligen i en kundbetjäningssituation eller per telefon i samband med förmånshandläggningen. Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via funktionen Meddelanden och bilagor på fpa.fi, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna finns på CICS/OSKY > Kelan toimistot ja vakuutuspiirit > Toimistot > Toimiston valinta > Toimiston osoite > Osoitetiedot. I adressuppgifterna antecknas FPA som mottagare. Informera kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller hon inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i OIWA vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete anhängigt i OIWA ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Försök nå kunden per telefon under tjänstetid kl Om kunden inte svarar, Skicka kunden ett SMS via tjänsten på datorn (Kelanetti > Työkalut) FPA har gemensamma mallar för SMS som kan användas vid olika situationer och för olika behov (Ratkaisutyö > SMS-Mallar). Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du gett till kunden. Kopiera SMS:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i OIWA.

12 5/ (24) Om du inte når kunden per telefon eller om kunden inte själv kontaktar FPA inom samma dygn ska du skicka ett kundbrev till honom eller henne. I krävande förmånsfall kan det vara klokt att försöka nå kunden per telefon eller vänta på att kunden ringer upp åtminstone i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. Be om tilläggsutredningarna skriftligt med ett kundbrev ifall det med beaktande av kundens situation, utredningarnas art eller omfattning är ändamålsenligt med ett skriftligt förfarande, eller om kunden inte har uppgett sitt telefonnummer. En tydlig begäran om en tilläggsutredning hjälper kunden att lämna den information som är nödvändig. Formulera begäran om tilläggsutredning så att det framgår vilka uppgifter som behövs och i vilken form utredningen ska lämnas in. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska han eller hon inte ytterligare en gång ombes att lämna in utredningarna i fråga. Även om kunden inte lämnat in utredningarna kan ärendet behandlas när tiden löpt ut. Om kunden inte uppgett något datum för inlämnandet av tilläggsutredningarna ska de begäras på ovan beskrivet sätt. En tilläggsutredning kan beroende på dess art ges antingen muntligt eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid inlämnas skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl kan ärenden inte skötas per e-post. Ifall kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Om kunden hör sig för om de tilläggsutredningar som saknas genom att använda en skyddad förbindelse via nätet kan man svara på frågan och ge de upplysningar om utredningarna som kunden ber om. Läs mer om att sända tilläggsutredningar elektroniskt (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Etuuksien ratkaisutyö > Etuushakemuksia koskeva asiointi sähköpostitse ja faksilla) och om att ta emot bilagor på minnespinne, CD eller mobiltelefon (Asiakaspalvelu > Palveluneuvojalle > Liitetiedostot muistitikulla, CD:llä ja kännykällä). Komplettering av ansökan Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan kunden ska ombes att i första hand muntligt redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten. Muntlig komplettering eller annan uppgift som kunden lämnat ska antecknas under Yhteydenotto i OIWA (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med dina initialer) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Beträffande ansökningsblanketter som saknar underskrift, se Etuusohje > Vireilletulo.

13 5/ (24) Tidsfrist för inlämnande av tilläggsutredningar Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Upplys samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om den begärda utredningen inte skulle ha lämnats in. Tidsfristen för att lämna in tilläggsuppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att han eller hon kan lämna in utredningen redan tidigare. Särskilt innan man utfärdar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att en avvikande tidsfrist har överenskommits med eller getts kunden. Tidsfristen kan förlängas på begäran av kunden om han eller hon inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid för att lämna in utredningarna ska du komma överens med kunden om en tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i OIWA, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om kunden inte lämnar in den begärda tilläggsutredningen inom utsatt tid och inte ber om förlängd tidsfrist kan ärendet avgöras på basis av de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Läs mer om avgörande i sak och avvisande utan prövning (Kelanetti > Oikeudelliset ja menettelyohjeet > Hyvä hallinto > Asian ratkaiseminen) Tilläggsutredningar i fråga om semesterkostnadsersättning Om ansökan om semesterkostnadsersättning är bristfällig kan du be om ytterligare uppgifter av arbetsgivaren per telefon eller använda breven för begäran om tilläggsutredning för att be den sökande komplettera sin ansökan. Förmånskoden för de brevmallar som gäller semesterkostnadsersättning är VR. Brevmallarna finns tillgängliga via startmenyn APKY i CICS. 6 Belopp Beloppet av den semesterkostnadsersättning som betalas till arbetsgivaren påverkas av antalet kalendermånader för vilka semester har intjänats under föräldradagpenningperioden arbetstagarens årsarbetsinkomst och antalet arbetsgivare som har sökt ersättning

14 5/ (24) 6.1 Beräkning av ersättningsbelopp Kalendermånader som berättigar till ersättning Arbetsgivaren har rätt till ersättning för varje kalendermånad för vilken semester intjänats under föräldradagpenningtid, förutsatt att kalendermånadens dagpenningdagar är minst 14. Ersättning betalas för 2,5 dagar per kalendermånad. Dessa 14 dagar behöver inte ha infallit i följd (det kan vara t.ex. 6 dagar faderskapspenning och senare 8 dagar föräldrapenning). Föräldradagpenning kan också betalas på basis av olika barn. En förutsättning för semesterkostnadsersättning är ändå alltid, att arbetstagaren har tjänat in semester för månaden i fråga. Exempel 1 En statsanställd är vårdledig när hennes moderskapspenningperiod börjar Hon tjänar inte in semester för augusti 2014, eftersom de dagar under kvalifikationsmånaden som räknas som tjänstgöringsdagar inte uppgår till minst 18. Trots att föräldradagpenningdagarna är 14 betalas ingen semesterkostnadsersättning åt arbetsgivaren för augusti Exempel 2 Familjen har två barn under 2 år. Fadern är faderskapsledig och tar ut de faderskapspenningdagar som betalas på basis av det yngre barnet och är därefter ledig och tar ut de faderskapspenningdagar som betalas på basis av det äldre barnet. Fadern är föräldraledig under tiden för att sköta det yngre barnet. För januari och april har faderns arbetsgivare inte rätt till semesterkostnadsersättning eftersom månaderna inte har ett tillräckligt antal föräldradagpenningdagar. Under februari och mars har fadern minst 14 föräldradagpenningdagar per kalendermånad, så arbetsgivaren har rätt till semesterkostnadsersättning för dessa månader. Årsarbetsinkomst som grund för ersättningen en fastställs på basis av arbetstagarens årsarbetsinkomst. Grunden för den ersättning som betalas till arbetsgivaren räknas per dag och är en trehundradel av den årsarbetsinkomst som utgjort grund för arbetstagarens dagpenning under den tid för vilken semester intjänats. Om den föräldradagpenning som har betalats till den försäkrade har baserats på en föregående förmån är grunden för ersättningen per dag en trehundradel av den årsarbetsinkomst som annars hade utgjort grund för den försäkrades dagpenning. Om det inte finns någon sådan jämförelseinkomst får arbetsgivaren ingen semesterkostnadsersättning. Också om den försäkrade på grund av små årsarbetsinkomster har fått föräldradagpenning till minimibelopp fastställs grunden för semesterkostnadsersättningen enligt de faktiska årsarbetsinkomsterna. Om den försäkrade inte har någon årsarbetstinkomst uppkommer ingen rätt till semesterkostnadsersättning. Grunden för ersättningen höjs därtill med en koefficient vars storlek är 1,26.

15 5/ (24) Exempel 1 Föräldradagpenningtiden infaller , under vilken tid arbetstagaren inte arbetar. Arbetsgivaren är skyldig att betala ut euro i semesterlön, varav euro hänför sig till föräldradagpenningtiden. Den årsarbetsinkomst som legat till grund för arbetstagarens dagpenning är euro. Dagpenningdagarna är minst 14 varje månad under den 11 månader långa perioden, och semester har intjänats för alla dessa månader. Ersättningsgrunden per dag är euro : 300 = 50 euro. Ersättningen beräknas enligt följande: 50 euro x (11 x 2,5) x 1,26 = euro. Arbetsgivaren får ersättning på euro. Exempel 2 Familjen har två barn. Fadern har varit faderskapsledig för att vårda det äldre barnet och för att vårda det yngre barnet. Fadern har intjänat semester för februari, mar och april. Fadern har minst 14 föräldradagpenningdagar varje månad, så arbetsgivaren har rätt till semesterkostnadsersättning. Arbetsgivaren har sökt ersättning via e-tjänsten och meddelat 250 euro/månad som semesterlön för februari, mars och april. Den årsarbetsinkomst som ligger till grund för den faderskapspenning som betalats för det äldre barnet är euro och för den yngre är inkomsten euro. Utgående från ansökan utfärdas två beslut. Ersättningen för mars beviljas enligt avgörandet utgående från det äldre barnet. Ersättningsgrunden per dag för februari och mars är euro : 300 = 83,33 euro. Ersättningen beräknas enligt följande: 88,33 euro x (2 x 2,5) x 1,26 = 556,48 euro. Ersättningsgrunden per dag för april är euro : 300 = 116,17 euro. Ersättningen beräknas enligt följande: 116,17 euro x 2,5 x 1,26 = 365,94 euro. Eftersom den kalkylerade ersättningen för april är större än det maximala beloppet för ersättning (250 euro x 1,26 = 315 euro) betalas 315 euro i ersättning för april. Den ersättning som betalas till arbetsgivaren är således totalt 556,48 euro euro = 871,48 euro. Tillämpligt lagrum: SFL 1224/ kap Maximibelopp Ersättningens maximibelopp I semesterkostnadsersättning betalas maximalt det belopp som arbetsgivaren varit skyldig att betala i semesterlön höjt med koefficienten 1,26. Ersättningsbeloppet kan därmed vara större än det som arbetsgivaren har betalat som semesterlön (SFL 1224/ kap. 3 ) 6.3 Flera arbetsgivare Om arbetstagaren har flera arbetsgivare fördelas ersättningen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. Man förfar då på samma sätt som om arbetstagaren har fått lön av flera arbetsgivare och dagpenningen fördelas mellan arbetsgivarna (SFL 1224/ kap. 4 ).

16 5/ (24) 7 Avgörande Ansökan för semesterkostnadsersättning kan handläggas först när föräldradagpenningperioden eller en del av den är slut. Ansökan från moderns arbetsgivare kan handläggas när både moderskaps- och föräldrapenningperioden är slut. Om modern enbart tar ut moderskapspenning kan ersättning beviljas efter moderskapspenningperioden. Däremot kan ansökan från faderns arbetsgivare handläggas efter en enstaka faderskaps- eller föräldrapenningsperiod. Om arbetsgivaren har lämnat in ansökan i förtid, innan föräldradagpenningperioden är slut, får ansökan vänta. 7.1 Handläggningsställe Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs. Beroende på förmån bereds och avgörs en ansökan vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun det försäkringsdistrikt där hushållets bostad är belägen (allmänt bostadsbidrag) det försäkringsdistrikt som bestäms enligt läroanstaltens huvudsakliga verksamhetsställe (studiestöd, skolresestöd) eller vid studiestödscentralen eller en studiestödsnämnd (studiestöd) det försäkringsdistrikt som på grund av systemet med arbetsutjämning bestäms på annat sätt än enligt hemkommun en enhet som utsetts att handlägga vissa ärenden samordnat, t.ex. centret för internationella ärenden, indrivningscentret eller centret för tolkningsservice för handikappade en arbetsplatskassa den byrå med vilken en serviceproducent ingått avtal centret för sjukpensionsärenden där man avgör ärenden som gäller rätt till sjukpension inom folkpensionssystemet och sådan arbetsoförmåga som ger rätt till garantipension (med vissa undantag) samt utanordningen av bostadsbidrag för pensionstagare och garantipension i samband med avgöranden om fortsatt rehabiliteringsstöd, ifall det inte har skett några förändringar i grunderna för förmånen (Työkyvyttömyyseläke > Etuusohje > Ratkaiseminen > Päätöksen antaminen > Työkyvyttömyyseläkkeen ratkaiseminen ja päätöksenanto) Läs mer om arbetsfördelningen när det gäller internationella förmånsärenden (Ratkaisutyö > Kvasiat > Työnjako kv-asioissa > Työnjako toimistojen ja KV-keskuksen välillä). Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat. Läs mer om samordnandet av avgöranden som gäller kunder med spärrmarkering (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Turvakielto). Försäkringsdistrikt Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker huvudsakligen vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun. FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör. Byrån bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarande boendekommun och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för en person kan också försäkringsdistriktet ändras.

17 5/ (24) Byrån och försäkringsdistriktet fås fram med en förfrågan i personuppgifterna för personen (HEKY) (Ratkaisutyö > Tekniset ohjeet ja SAHA > Henkilön tietojen kysely HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot). Byte av försäkringsdistrikt När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna om ansvarsenhet i regel automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dock personuppgiftsändringar göras via startmenyn i HEMU. Läs mer under Ratkaisutyö > Tekniset ohjeet > Henkilön tietomuutokset HEMU > Yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot. Försäkringsdistriktet ska föra över alla anhängiga ärenden rörande kunden till det nya försäkringsdistriktet. Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få en justeringsansökan. Försäkringsdistrikten eller byråerna kan sinsemellan avtala om överföring av ärendehandläggningen i fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid någon annan byrå eller något annat försäkringsdistrikt än där personens ärenden normalt skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt (Tekniset ohjeet > Henkilötietojen muutokset). Systemet med arbetsutjämning Genom systemet med arbetsutjämning kan ansökningar föras över för att avgöras på annat håll än i hemkommunsdistriktet, enligt separata överenskommelser. Avtal om arbetsutjämning ingås årligen i samband med resultatavtalen. Dessutom avtalar arbetsutjämningssystemets parter sinsemellan närmare om t.ex. ansvarsfördelning och skyldigheter. Ärenden som avgörs vid enheter för samordnad ärendehandläggning Arbetet med att bereda och avgöra förmånsärenden har samordnats vid FPA. I fall där avgörandena för en viss förmån sker samordnat vid en för ändamålet utsedd enhet bereds och avgörs ansökningarna om just den förmånen inte av hemkommunsdistriktet utan av den enhet där just den ärendehandläggningen är koncentrerad. Samordnad ärendehandläggning förekommer både riksomfattande inom hela FPA och i de olika försäkringsdistrikten. Med sökfunktionen Keskitetyt etuudet får man fram uppgifter om hur förmånsarbetet samordnats riksomfattande, inom kretsarna och inom försäkringsdistrikten. Ärenden som avgörs vid hälsoavdelningen Vid hälsoavdelningen avgörs ansökningar rörande arbetsgivares företagshälsovård under vissa förutsättningar (Työterveyshuolto > Etuusohje) utanordning, statistikföring och finansiering vad gäller sjukvårdsförmåner mellan Finland och andra EU-/EES-länder eller Schweiz (debiteringsarbetet görs vid centret för internationella ärenden).

18 5/ (24) Ärenden som avgörs vid Vanda-Borgå försäkringsdistrikt - ansökningar om efterlevandepension när förmånslåtaren avlidit före och uppgifter om den sökande inte har överförts till systemet RAKE - I fall där regressförfarande enligt FPL 72 1 mom., PBL 30 1 mom. eller HFL 30 tillämpas på avgöranden om folkpension, bostadsbidrag eller handikappförmån fastställer försäkringsdistriktet interimistiska beslut av byråerna. - I fall där regressförfarande enligt FPL 72 2 mom. eller PBL 30 2 mom. tillämpas på avgöranden som gäller folkpension, extra fronttillägg eller bostadsbidrag för pensionstagare rättar försäkringsdistriktet besluten om ovannämnda förmåner. Vid avdelningen för pensioner och utkomstskydd Avdelningen för pensioner och utkomstskydd sköter debiteringar av arbetslöshetsförmåner mellan Finland och andra EU-länder. Besvär, återkrav och bidragsfusk Besvärsärenden Besvärsärenden behandlas vid den enhet som har utfärdat det överklagade beslutet. Återkrav Hemkommunsdistriktet, den förmånsansvariga enheten eller på grund av systemet med arbetsutjämning ett annat försäkringsdistrikt fattar avgörande om återkrav av en överbetald förmån, utfärdar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft. Läs mer om var återkravsbeslut utfärdas (Menettelyohjeet > Takaisinperintä > Takaisinperintäpäätös > Antopaikka). Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tills ärendet överförs till indrivningscentret. Om kundens indrivningsärenden inte förfaller sköts indrivningen helt och hållet vid hemkommunsdistriktet eller ansvarsenheten. Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter. En fordran betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit laga kraft och kunden inte har betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärderna i fråga om de förmåner beträffande vilka återbetalningen automatiskt följs upp i YHTE-indrivningssystemet. Hemkommunsdistriktet sköter i regel indrivningar som finns i RAKE-systemet. Indrivningscentret Indrivningscentret har sex enheter. De finns i Helsingfors, Lahtis, Tammerfors, Jyväskylä, Villmanstrand och Rovaniemi. Indrivningscentret har också andra uppgifter i anslutning till verkställandet av indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivning hos dödsbo och dess delägare samt beslut om fortsatt indrivning och upphörande med indrivning (s.k. hopplösa fall i fråga om YHTE-

19 5/ (24) förmåner). Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finland och personer bosatta utomlands. Läs mer om indrivning av fordringar (Menettelyohjeet > Takaisinperintä > Erääntyneiden saatavien perintä). Misstanke om bidragsfusk Misstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att överbetalningar upptäcks. Försäkringsdistriktet ska vid behov utreda om det är fråga om bidragsfusk. Till kretsdirektörernas allmänna befogenheter hör att avgöra hur polisanmälningar ska ske inom kretsen, och varje försäkringskrets utfärdar sålunda närmare anvisningar om förfarandet. Kretsdirektören kan antingen själv besluta om att ett ärende ska sändas till förundersökning eller delegera beslutsfattandet till en byrå, en platschef eller någon annan medarbetare. Läs mer om bidragsfusk (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Väärinkäytökset). 7.2 Jäv De jävsgrunder för tjänstemän som stadgas i förvaltningslagen tillämpas även på FPA:s personal. Du är jävig, om ett ärende gäller en rätt, fördel eller skyldighet för dig själv eller för en närstående till dig avgörandet i ett ärende kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller för en närstående till dig du eller en närstående till dig biträder eller företräder en part eller den för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada eller det finns någon annan jävsgrund (anställnings- eller uppdragsförhållande, ställning i en sammanslutning av något slag, ärende som sammanhänger med styrning eller övervakning av ämbetsverk eller inrättning) eller tilltron till din opartiskhet äventyras av något annat särskilt skäl. Du är jävig att delta i beredningen och avgörandet av ett ärende när tilltron till din opartiskhet vid handläggningen kan äventyras i utomståendes ögon. Primärt förutsätts du emellertid själv upptäcka och konstatera att du är jävig, utan att någon hänvisning behöver göras i frågan. En person som tidigare handlagt samma ärende är jävig att handlägga det på nytt i ett annat organ, t.ex. en besvärsinstans. Du kan emellertid handlägga ett av dig avgjort ärende som självrättelse och bereda utlåtande med anledning av besvär samt handlägga ånyo det ärende som återsänts från besvärsinstansen. Närmare information om jäv: Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Esteellisyys > Toimihenkilön esteellisyys ja Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Esteellisyys > Liite 1 (Läheinen) Se även Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Esteellisyys Lääkärin esteellisyys Tarkastajan esteellisyys

20 5/ (24) Tulkin esteellisyys Handläggnings- och avgörandeförbud Om du är jävig får du inte handlägga eller avgöra ärendet i fråga och inte heller närvara vid ärendets handläggning, så att din närvaro inte inverkar på handläggningen. Härvidlag kan undantag göras, när det med beaktande av ärendets art är fråga om sådana assisterande uppgifter som inte inverkar på avgörandet av ärendet, t.ex. registrering, diarieföring, textbehandling, kopiering och postning eller när behandlingen av ett ärende inte kan uppskjutas, t.ex. brådskande åtgärder för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet (sällsynt vid FPA) Konstaterande av jäv Primärt förutsätts du själv upptäcka och konstatera att du är jävig, utan att någon hänvisning behöver göras i frågan. Om du anser dig vara jävig att behandla eller avgöra ett ärende, ska du ge ärendet vidare till en annan medarbetare. Diskutera överföringen med din chef vid behov. Om kunden framställer ett påstående om handläggarens jäv, ska ståndpunkt omedelbart tas till påståendet och jävsfrågan avgöras. Den som påstås vara jävig ska höras (i regel muntligt). För framställande av påstående om jäv finns ingen fastställd tidsfrist, och påståendet kan framställas i vilket behandlingsskede som helst. Misstanke om jäv kan emellertid uppkomma också utan påstående från kundens sida. Ifall jäv konstateras ska erforderliga åtgärder snabbt vidtas, d.v.s. en ersättare fås att ta över handläggningen. När ärendet överförs att handläggas av en annan medarbetare behövs inget uttryckligt skriftligt beslut på grund av påståendet om jäv, ifall inte kunden begär att få ett sådant, utan ståndpunkten anses tagen och jävsfrågan avgjord i och med överföringen. Om det konstateras att jäv inte föreligger och att den som påståtts vara jävig kan fortsätta handläggningen av ärendet, ska ett skriftligt beslut uppgöras. Beslutet ska motiveras, och ansökan om rättelse eller ändring kan inte göras i samband med detta beslut, utan endast i samband med det beslut som utfärdas i det ifrågavarande förmånsärendet. 7.3 Hörande Kunden måste presentera en tillräcklig utredning för att förmånsärendet ska kunna avgöras. Oftast uppfyller klienten sin egen utredningsplikt genom att noggrant fylla i ansökningsblanketten och bifoga nödvändiga uppgifter och bilagor. FPA ansvarar i varje fall för att ärendet utreds. FPA kan skaffa de nödvändiga uppgifter som behövs för att avgöra ärendet antingen själv eller be kunden göra det.

21 5/ (24) Läs mera om utredning av ärenden (Kelanetti > Hallinto ja kehittäminen > Oikeudelliset ja menettelyohjeet > Hyvä hallinto > Selvittäminen) När ska kunden höras? I princip kan FPA inte ha mer information om kundens angelägenheter än kunden själv. Därför ska kunden höras i t.ex. i följande fall: FPA har fått nya uppgifter och utredningar om kunden och kunden känner inte till vilka konsekvenser dessa har, t.ex. att de kan leda till att förmånen dras in, avslås antingen helt eller delvis eller annars kan påverka avgörande av ärendet i en för honom eller henne ofördelaktig riktning. Dylika nya utredningar kan t.ex. vara läkarutlåtanden eller krav som andra har framställt. Det finns motstridiga utredningar om klienten, till exempel ifall uppgifter som har getts för olika förmåner skiljer sig från varandra. När kunden själv har bett FPA skaffa en utredning som gäller honom eller henne (t.ex. av arbetsgivaren) ska kunden höras även beträffande denna utredning, ifall utredningen kan leda till ett för kunden ofördelaktigt slutresultat och denne inte kan anses vara medveten om utredningens innehåll. Kunden behöver inte höras, ifall ansökan godkänns till alla delar avgörandet grundar sig enbart på den utredning som företetts av den sökande (ärendet får emellertid inte avgöras utan att de tilläggsutredningar inhämtas som behövs) ärendet i situationer som fastställs i förmånslagarna får avgöras utan att kunden hörs För övrigt är hörande onödigt bara i undantagsfall. En sådan situation uppkommer t.ex. när en kommun eller en socialnämnd yrkar på att få en förmån utbetald till sig med stöd av 23 paragrafen i lagen om utkomststöd (1412/1997) eller 14 i lagen om klientavgifter (734/1992). FPA kan i så fall inte med rättsliga påföljder betala ut förmånen till den sökande själv, ifall FPA har meddelats om kravet på utbetalning minst två veckor före betalningsdagen. Underlåtenhet att anordna hörande är ett procedurfel där rättandet i regel förutsätter att ärendet behandlas på nytt. Läs mer om rättandet av fel (Menettelyohjeet > Etuuksien ratkaisutyö > Päätöksen oikaisu ja poistaminen) Hur går hörandet till? Kunderna hörs i regel skriftligt med förmånsvisa hörandebrev. Kunden kan ge sitt svar skriftligt eller muntligt. Muntliga svar ska dokumenteras i OIWA, under Yhteydenotto (kontakt), och uppgift om kontakten ska fogas till det aktuella arbetet. I begäran om hörande ska kunden underrättas om syftet med hörandet (vilket utredningsmaterial som fåtts och hur utredningen kan inverka på kundens förmånsärende)

22 5/ (24) den tidsfrist inom vilken kunden ska ge sitt svar (i regel 2 veckor) samt att uteblivet svar inte hindrar att ärendet avgörs specificera vid behov vilka omständigheter FPA önskar få klarhet i. Vid behov ska kunden beredas möjlighet att bekanta sig med de handlingar som är föremål för hörandet (kunden ges kopior eller bereds möjlighet att på annat sätt bekanta sig med handlingarna, t.ex. vid byrån), förutsatt att det inte är fråga om ett fall där en parts rätt att ta del av en handling har begränsats enligt 11 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Skyldigheten att anordna hörande är uppfylld i och med att kunden beretts tillfälle att ge sin förklaring. Ärendet kan då avgöras även om kunden inte besvarar begäran om hörande inom utsatt tid. Läs mer: Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Asianosaisen kuuleminen Etuushakemuksia koskeva asiointi sähköpostilla ja faksitse Yleisohje laista sähköisestä asioinnista viranomaistoiminnassa 7.4 Meddelande av beslut Förmånsbesluten är förvaltningsbeslut. Med förvaltningsbeslut avses avgöranden i förvaltningsärenden som fattas av en myndighet och som medför att behandlingen av ärendet avslutas. För meddelandet (utfärdandet) av beslut och deras innehåll redogörs i anvisningarna om hur förvaltningslagen ska tillämpas i samband med förmånsärenden. Den sökande ska i regel meddelas ett skriftligt beslut när en förmån beviljas, förvägras/avslås, dras in, justeras, rättas eller återkrävs. När en förmån dras in på grund av att förmånstagaren avlidit meddelas dock inget beslut om indragningen. Ett beslut om indragningen ska dock meddelas ifall indragningen inte gjorts i tid och förmånen därför betalats ut till ett för stort belopp. Läs mera om meddelande av beslut vid dödsfall. När utbetalningen av en pensions- eller handikappförmån inställs (temporär inställelse, inställelse på grund av institutionsvård eller fängelse) meddelas alltid ett beslut. Beslut meddelas endast på begäran i fråga om beviljad sjukvårdsersättning vid direktersättningsförfarande vid justering av förmån på grund av indexjustering. I samband med en lagändring kan man i en särskild bestämmelse ange huruvida beslut ska meddelas när en förmån justeras på grund av lagändringen. När en förmån justeras å tjänstens vägnar på grund av en lagändring, meddelas i regel inte ett beslut annat än på förmånstagarens begäran.

23 5/ (24) Förmånsbeslutet är i regel slutgiltigt och ändring kan sökas i det på det sätt som föreskrivs i förmånslagstiftningen. I vissa fall ska emellertid ett temporärt beslut meddelas. För meddelandet av temporära beslut redogörs i de förmånsspecifika anvisningarna, anvisningen om sökande av ändring och anvisningen om rättelse och undanröjande av beslut. Förmånsbesluten är avgiftsfria. Besluten ges på finska eller svenska på basis av uppgifterna om språk i befolkningsdatasystemet. Det finns en särskild bestämmelse om meddelande av beslut i följande förmånslagar: 63 i folkpensionslagen (568/2007) 24 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) 22 i lagen om handikappförmåner (570/2007) 45 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) 11 kap. 3 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) I de förmånsspecifika anvisningarna redogörs för vem som ska få ett beslut Mottagare av beslutet Beslutet om semesterkostnadsersättning ges till arbetsgivaren. 8 Utbetalning en betalas i efterskott efter att föräldradagpenningperioden eller en del av den upphört (SFL 1224/ kap. 2 ). Ersättningen till moderns arbetsgivare betalas efter att moderskaps- och föräldrapenningperioden upphört eller efter moderskapspenningperioden om modern enbart beviljats moderskapspenning. Ersättningen till faderns arbetsgivare kan betalas efter varje enskild period av faderskapspenning eller efter en föräldrapenningperiod som beviljats fadern. 8.1 Betalningsanvisning och betalningsmottagare en betalas till arbetsgivaren på det bankkonto som arbetsgivaren har uppgett. 8.2 Förskottsinnehållning Ingen förskottsinnehållning görs på semesterkostnadsersättningen. 8.3 Inställelse av förmånsutbetalning från banken Utbetalningar från banken kan inte längre ställas in.