Semesterkostnadsersättning

Transkript

1 Semesterkostnadsersättning

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Semesterrätt Begrepp Semesterintjäning och semesterlön Villkor för beviljande Lärare Förhållande till andra förmåner Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar i fråga om semesterkostnadsersättning Belopp Beräkning av ersättningsbelopp Maximibelopp Flera arbetsgivare Avgörande Handläggningsställe Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beslutsmottagare Utbetalning Betalningsanvisning och betalningsmottagare Förskottsinnehållning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Felaktig utbetalning Återkrav i

3 1.12 Sökande av ändring ii

4 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. På grund av den tekniska utformningen förekommer några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av förmånsanvisningarna saknas de anvisningar som är gemensamma för alla anvisningar rättelse och undanröjande av beslut återkrav överklagande. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Semesterkostnadsersättningen ska jämna ut arbetsgivarnas kostnader för de semestrar som intjänas under föräldradagpenningperioderna Rätt och villkor Arbetsgivarens rätt En arbetsgivare har rätt att få ersättning för semesterkostnader om han är skyldig att betala en arbetstagare semesterlön eller semesterersättning för den tid för vilken arbetstagaren har fått föräldradagpenning. Arbetsgivaren har inte rätt till semesterkostnadsersättning om arbetstagaren saknat rätt till föräldradagpenning för att kravet på bosättning i Finland inte uppfylls eller av någon annan orsak Semesterrätt Intjäning av semester i anställnings- eller tjänsteförhållande 1

5 Semesterkostnadsersättning betalas bara för de månader för vilka arbetstagaren har tjänat in semester. Intjäning av semester under föräldradagpenningtid grundar sig på att moderskapsledighet, särskild moderskapsledighet, faderskaps- och föräldraledighet likställs med tid i arbete vad gäller intjäning av semester. Närmare bestämmelser om hur semester intjänas finns i stadgandena om semester och i de olika kollektivavtalen Begrepp Begrepp som gäller semesterrätt I stadgandena om semester och i de olika kollektivavtalen som kompletterar dessa ingår regler och bestämmelser som gäller bland annat semesterkvalifikationsåret (vanligen ) full semesterkvalifikationsmånad semesterperiod (vanligen ) frånvarotid som likställs med arbetad tid och som medför semesterrätt (t.ex. intjänas ingen semesterrätt under vårdledighet) och hur semester intjänas (t.ex. 2, 2,5 eller 3 dagar per kalendermånad) hur semesterlön och semesterersättning bestäms Semesterintjäning och semesterlön Semesterintjäning Enligt semesterlagen intjänas semester för arbetsdagar och arbetstimmar per kvalifikationsmånad samt för sådan tid som enligt lagen är likställd med arbetad tid. Tid som är likställd med arbetad tid och under vilken semester intjänas är bl.a. särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet. Det finns två regler om intjänande av semester: som primär betraktas 14-dagarsregeln och som sekundär 35-timmarsregeln. Om arbete utförs enligt avtal minst 14 dagar under samtliga månader, intjänas semester enligt 14-dagarsregeln. Om arbete utförs enligt avtal mindre än 14 dagar under en eller flera månader, men minst 35 timmar under åtminstone en månad, tillämpas 35- timmarsregeln. Semester intjänas för fulla kvalifikationsmånader. Som full kvalifikationsmånad betraktas en kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat eller haft tid likställd med arbetad tid i minst 14 dagar eller en sådan kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat eller haft tid som är likställd med arbetad tid minst 35 arbetstimmar. Om en mamma håller moderskaps- och föräldraledighet eller en pappa tar ut faderskapsoch föräldraledighet, intjänas inte semester enligt semesterlagen för hela frånvarotiden. Som tid under vilken semester intjänas och som tid som är likställd med arbetad tid betraktas högst 156 moderskaps- och föräldraledighetsdagar eller 156 faderskaps- och föräldraledighetsdagar per förlossning eller adoption. För en arbetstagare som omfattas av 35 timmars kvalifikationsbestämmelsen enligt semesterlagen ovan, betraktas högst 182 kalenderdagar som tid som är likställd med arbetad tid. I praktiken intjänas semester alltså för tid med moderskaps- och föräldraledighet eller faderskaps- och föräldraledighet i regel under högst 6 månader. Alla dagar med särskild moderskapsledighet är likställda med tid i arbete, dvs. semester intjänas under hela den lediga tiden. 2

6 Eftersom intjäningen av semester är arbetsavtals- eller tjänsteförhållandespecifik, räknas kvoten av moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighetsdagar som är likställda med arbetsdagar (156 dagar) separat för varje arbetsgivare. Således kan t.ex. i en situation då mamman byter arbetsplats mitt under föräldraledigheten, för tiden med moderskaps- och föräldraledighet för samma barn intjänas mer semester än under 6 kalendermånader. På samma sätt som i en situation där föräldern samtidigt har två arbetsgivare, från vilkas anställning han eller hon är ledig, intjänas semester separat för vardera anställningen. Observera dock att om den första moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten har inletts före , intjänas semester utan begränsningar under hela moderskaps- och föräldraledigheten eller faderskaps- och föräldraledigheten. Likaså, om i arbets- eller tjänstekollektivavtalet har avtalats om att hela moderskaps- och föräldraledigheten eller faderskaps- och föräldraledigheten är tid som är likställd med tid i arbete, intjänas med avvikelse från semesterlagen semester under hela ledigheten. Ändringarna i semesterlagen börjar tillämpas Om moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet som beviljats för samma barn har inletts eller senare, betraktas högst 156 vardagar som likvärdiga med tid i arbete. Ikraftträdelsebestämmelsen tillämpas per barn (inte per arbetstagare), dvs. det väsentliga är när den första moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighetsdagen för samma barn har infallit. Bägge föräldrarnas semesterrätt bestäms i enlighet med detta. Exempel Mammans moderskapsledighet har börjat , så hon intjänar semester utan begränsningar under hela tiden med moderskaps- och föräldraledighet. Även på pappans semester tillämpas de gamla semesterbestämmelserna, fastän hans faderskaps- och föräldraledighet skulle ha börjat först efter Å andra sidan om mammans särskilda moderskapsledighet skulle ha börjat och moderskapsledigheten efter , skulle både mamman och pappan intjäna semester under ledigheten för högst 6 kalendermånader. Exempel Mamman har 2 arbetsgivare. Mamman har blivit moderskapsledig från det ena arbetet och från det andra Den första moderskapslediga dagen har infallit före , så när det gäller semesterintjäning tillämpas vid vardera anställningen de gamla semesterbestämmelserna. Av vardera anställningen intjänas alltså semester under hela den lediga tiden. Med tanke på tillämpningen av den ändring som gäller intjäning av semester är begynnelsetidpunkten för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt arbetsavtalslagen väsentlig, den är inte alltid nödvändigtvis den samma som begynnelsetidpunkten för moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. Exempel Mammans moderskapspenningperiod har börjat Mamman är studerande och hon har ingen anställning från vilken hon kunde bli moderskapsledig. Efter moderskapspenningperioden blir pappan från och med föräldra- och faderskapsledig från sin anställning. På pappans semester tillämpas de nya bestämmelserna, dvs. semester intjänas för högst 6 kalendermånader. 3

7 Semesterlön eller semesterersättning Intjänad semester beviljas i regel som lediga dagar och semesterlönen hänförs till semestertiden. När en anställning upphör betalas den intjänade semestern i form av semesterersättning och ingen semestertid definieras. Semesterersättning kan komma i fråga också medan anställningen pågår, t.ex. under vårdledighet. Ett alternativ kan också då vara att semestern hänförs till en bestämd tid exempelvis efter föräldradagpenningperioden. Semesterlönen eller -ersättningen bestäms oftast per semesterdag. Semesterlönen för en person med vecko- eller månadslön erhålls genom att dagslönen multipliceras med antalet intjänade semesterdagar. För anställda med timlön eller prestationslön multipliceras den genomsnittliga dagslönen med en i semesterlagen eller kollektivavtalet angiven koefficient som bestäms enligt antalet intjänade semesterdagar Villkor för beviljande Intjänande av semester En arbetsgivare har rätt att få ersättning om arbetsgivaren enligt lag är skyldig att betala en arbetstagare semesterlön eller semesterersättning för den tid för vilken arbetstagaren utan att vara i arbete har fått särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. Förutsättningen är alltså att betalningsskyldigheten när det gäller semesterlön och semesterersättning grundar sig på lag och att semester har intjänats under tid med särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. Om arbetstagaren under moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningperiod har arbetat hos den arbetsgivare som söker ersättning, grundar sig semesterintjäningen på tid i arbete och arbetsgivaren saknar till denna del rätt till ersättning. Arbetsgivaren har dock rätt till ersättning då arbetstagaren är moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledig men får partiell föräldrapenning och arbetar för en annan arbetsgivare eller t.ex. i egen företagsverksamhet. Ofta finns det under samma kalendermånad både arbetsdagar och dagar som är likställda med arbetade dagar. Om det under en kalendermånad finns både arbetsdagar och dagar som är likställda med arbetade dagar såsom dagar med särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, eller föräldraledighet, anses semestern ha tjänats in utifrån de senare om föräldradagpenning under den månaden har betalats ut för minst 14 vardagar. Exempel Mamman har blivit moderskapsledig Semester anses ha tjänats in för oktober på basis av moderskapsledighet, eftersom moderskapspenningdagarna (och moderskapsledighetsdagarna) är över 14. En arbetsgivare har rätt till ersättning oavsett när arbetstagaren tar ut semester. Även t.ex. kostnader för semesterdagar som hänförs till sparledighet ger rätt till ersättning. När ett anställningsförhållande upphör under föräldradagpenningperioden har arbetsgivaren rätt till ersättning för den semester som tjänats in fram till dess. Observera att rätt till semesterkostnadsersättning endast föreligger för kostnader som förorsakas av lagstadgad semester. Om en arbetstagare tjänar in semester med stöd av arbetseller tjänstekollektivavtal för mer än 6 kalendermånader, utifrån tid med moderskaps- och föräldraledighet eller faderskaps- och föräldraledighet, har arbetsgivaren inte rätt till ersättning till denna del. Om dock moderskaps- eller föräldraledigheten har börjat före intjänas 4

8 semester för hela ledigheten och också semesterkostnadsersättning kan betalas för kostnaderna för den semester som tjänats in under hela denna tid. Den lagstadgade semesterns längd Semesterkostnadsersättning beviljas i regel inte för kostnader för semester som intjänats en längre tid än 6 kalendermånader, om moderskaps- eller föräldraledighet för ett barn har börjat eller senare. Om arbetstagaren har haft särskild moderskapsledighet före moderskapsledigheten, kan ersättning eventuellt beviljas för mer än 6 kalendermånader, eftersom semesterintjäningen under särskild moderskapsledighet sker utan begränsningar. På FPA-byråerna finns nödvändigtvis inte information om huruvida och när arbetstagaren har haft moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. På FPA-byråerna finns endast information om beviljade föräldradagpenningperioder. Arbetstagaren kan ha haft moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet även om han eller hon inte fått föräldradagpenning eller han eller hon kan ha fått föräldradagpenning, fastän någon ledighet från arbetet enligt arbetsavtalslagen inte tagits ut. Det som är väsentligt med tanke på semesterintjäningen är tiden med moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, inte den tid för vilken föräldradagpenning beviljats. Exempel Mamman beviljas moderskapspenning från , men hon har blivit moderskapsledig först från Uträkningen av de 156 dagar som är likställda med arbetade dagar börjar från den tidpunkt då moderskapsledigheten inleds, alltså Exempel Medan han har varit arbetslös har pappan fått föräldradagpenning för 158 dagar. Pappan får arbete och håller senare faderskapsledighet 54 vardagar. Pappan tjänar in semester under faderskapsledigheten, eftersom han medan han fick föräldrapenning inte hade föräldraledighet. Exempel Mamman har blivit moderskaps- och föräldraledig från Mamman avbryter dock ledigheten och återgår till arbete för tiden Moderskaps- och föräldrapenningen betalas ut till minimibelopp för tiden i arbete. Mamman tjänar in semester för augusti, men inte utifrån moderskaps- och föräldraledighet utan på basis av tiden i arbete. Dagarna i augusti medräknas inte i de 156 dagarna. Observera dock att semesterintjäningen är arbetsavtals- eller tjänstekollektivavtalsspecifik. Kvoten av de moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighetsdagar som är likställda med arbetade dagar (156 dagar) räknas ut separat för varje arbetsgivare. Exempel Pappan har varit föräldraledig 158 vardagar och han har under denna tid tjänat in semester. Pappan byter arbetsgivare och blir faderskapsledig 54 vardagar innan barnet fyller 2 år. De semesterdagar som intjänats i det tidigare arbetsförhållandet påverkar inte de semesterdagar som intjänas i det nya arbetsförhållandet. I det nya arbetsförhållandet är dagarna med faderskapsledighet likställda med arbetade dagar, dvs. utifrån dem intjänas semester. Systemet för semesterkostnadsersättning räknar 156 dagar tid utifrån de föräldradagpenningperider som beviljats eller avslagits för föräldern. Denna information motsvarar dock inte alltid den tid med moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet som tagits ut. Om 5

9 den tid arbetsgivaren angett betydligt avviker från uppgifterna om föräldradagpenning och/ eller om ersättning skulle betalas ut för mer än 6 kalendermånader, är det skäl att reda ut vad skillnaden beror på och för vilken tid semester har tjänats in. I synnerhet vid övergångsskedet för lagändringen som gäller semesterintjäning är det möjligt att arbetsgivarna då de ansöker om semesterkostnadsersättning inte alls meddelar fram till vilken tidpunkt semester har tjänats in eller att den angivna tidpunkten avviker från det datum som räknats utifrån FPA:s uppgifter om dagpenning. Vid utredningen kan du som hjälp använda t.ex. förälderns och/eller makens uppgifter i ansökan om föräldradagpenning. Vid behov kan du kontakta arbetsgivaren. Om semester intjänas utan begränsning under hela ledighetstiden (ansökningar som omfattas av den gamla lagen) eller om det står klart att moderskaps- och föräldraledigheten eller faderskaps- och föräldraledigheten har fortgått kortare tid än 6 månader, kan ansökan avgöras även om arbetsgivaren i ansökan inte meddelat när tiden på 156 dagar uppfylls. Likaså då man av arbetsgivarens uppgifter kan dra slutsatsen att semester har intjänats på basis av arbetsavtals- eller tjänstekollektivavtal för hela den lediga tiden och arbetsgivaren av den orsaken inte har meddelat att tiden på 156 dagar uppfyllts, kan ersättning beviljas för 6 kalendermånader utifrån uppgifterna om FPA-dagpenning. Antal föräldradagpenningdagar Villkor för ersättningen är att för arbetstagaren under särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten har betalats föräldradagpenning. Ersättning betalas ut för varje kalendermånad under vilken arbetstagaren tjänat in semester och under vilken föräldradagpenning betalats för minst 14 dagar. Med tanke på rätten till ersättning har det ingen betydelse om föräldradagpenningen under kalendermånaden betalats för samma barn eller inte. Kostnader som ersätts Med semesterkostnadsersättningen ersätts de kostnader som arbetstagarens semester förorsakar arbetsgivaren. Villkor är alltså att arbetsgivaren är skyldig att betala semesterlön eller semesterersättning till arbetstagaren. I ersättning betalas inte mer än det belopp som arbetsgivaren varit skyldig att betala i semesterlön eller semesterersättning förhöjt med koefficienten 1,26. Semesterpenningar eller semesterpremier beaktas inte som kostnader som ska ersättas. Kostnader som har uppkommit för att arbetsgivaren betalar sådana förmåner för semestertid som inte bygger på lagstiftning eller kollektivavtal beaktas inte heller då semesterkostnadsersättning beviljas Lärare Undervisningspersonal avviker från andra yrkesgrupper på så sätt att de ofta inte har rätt till semester enligt semesterlagen. Däremot kan lärare ha rätt till lediga perioder eller s.k. kalkylerad semester, vilket man kommit överens om i arbetskollektivavtal och tjänstekollektivavtal. Undervisningspersonal omfattas av flera olika avtal där bestämmelserna avviker från varandra. FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla kollektivavtal utan utgångspunkten är att arbetsgivaren vet om arbetstagaren intjänar semester under familjeledigheten eller inte. I praktiken känner alla arbetsgivare ändå inte till förutsättningarna för semesterkostnadsersättning utan söker ersättning även om arbetstagaren inte har rätt till semester. Semesterkostnadsersättning betalas inte till en lärares arbetsgivare, om läraren inte intjänar semester med stöd av lag eller annan författning. Exempelvis klasslärare i grundskolorna intjänar inte semesterrätt enligt lag. Den lön som betalas till dem under skolferierna och även för kalkylerad semestertid bestäms på andra grunder än intjäning av lagstadgad semester. Därför åsamkas 6

10 arbetsgivaren inte sådana kostnader som ger rätt till semesterkostnadsersättning. En lärare med visstidsavtal kan ha rätt till semesterersättning enligt arbetskollektivavtal och tjänstekollektivavtal. Denna ersättning grundar sig inte på semesterlagen och intjänande av semester så arbetsgivaren har inte rätt till semesterkostnadsersättning. Lärare i yrkeshögskolor tjänar inte heller in semester. Lärare vid yrkeshögskolor har rätt till lediga perioder med lön men inte till semester. Därför betalar arbetsgivaren inte heller semesterlön eller semesterersättning till lärarna för perioder av familjeledighet. Arbetsgivaren åsamkas därmed inte sådana kostnader som ger rätt till semesterkostnadsersättning. Inte heller undervisnings- och forskningspersonalen vid universiteten omfattas av semesterlagen, så arbetsgivaren har inte rätt till semesterkostnadsersättning Förhållande till andra förmåner Övriga förmåner som arbetsgivaren eller den försäkrade får inverkar inte på semesterkostnadsersättningen Ansökan Bara arbetsgivaren kan ansöka om semesterkostnadsersättning. Ersättningen söks med blanketten Ansökan från arbetsgivaren Semesterkostnader under föräldradagpenningtid (SV 18r). En arbetsgivare kan ansöka om ersättning för semesterkostnader också via e-tjänsten för arbetsgivare. I ansökan ska arbetsgivaren uppge bl.a. de kalendermånder för vilka semester har intjänats datum då moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten har pågått 156 vardagar Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift 7

11 Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Muntligen Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. 8

12 Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Ansökningstid Semesterkostnadsersättning söks i efterhand då föräldradagpenningperioden har upphört. Det rekommenderas att mammans arbetsgivare söker ersättning när perioden avslutats (perioder med särskild moderskaps-, moderskaps- och föräldrapenning). Däremot kan pappans arbetsgivare ansöka om ersättning efter en enstaka faderskaps- eller föräldrapenningperiod. Ersättning för semesterkostnader ska sökas inom sex månader efter det att föräldradagpenningperioden upphört. Som sista dag på en föräldradagpenningperiod anses den dag som föräldradagpenning betalats till någondera föräldern för samma barn. Om pappan lyfter faderskapspenning efter moderskaps- och föräldradagpenningperioden, upphör föräldradagpenningperioden först efter faderskapspenningperioden. Med tanke på ansökningstiden har det ingen betydelse när arbetstagaren tar ut sin semester eller om han eller hon hänför en del av semestern till sparledighet. Exempel Mammans moderskaps- och föräldrapenningperiod inföll Mammans arbetsgivare är skyldig att betala ut semesterlön för de semesterdagar som intjänats under denna tid. Arbetsgivaren ska söka semesterkostnadsersättning senast Om pappan tar ut faderskapspenning efter moderskapsoch föräldrapenningperioden, upphör ansökningstiden för semesterkostnadsersättningen inom sex månader efter att perioden med faderskapspenning upphört. Pappan tar exempelvis ut de sista faderskapspenningdagarna innan barnet fyller två år, under tiden Arbetsgivaren ska söka semesterkostnadsersättning senast (gäller också mammans arbetsgivare). Ersättning kan beviljas trots att ansökan inte gjorts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av att den är försenad. Om ansökan lämnas in för sent begärs en utredning om orsakerna till förseningen. I regel är en förutsättning för beviljande av ersättning att förseningen inte beror på den sökande eller att det finns någon annan giltig orsak. Okunskap är t.ex. inte en tillräcklig motivering för beviljande av ersättning trots försenad ansökan. Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/ kap Begäran om tilläggsutredningar Läs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning. 9

13 Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna på ansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information av andra aktörer. Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen följande: Meddelandetjänsten eller telefon Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefon beroende på vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för att slutföra ärendet. Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ett kundbrev. Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informera samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller hon inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fi under Privatpersoner - Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundens bostadsort. Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begär tilläggsutredningar när kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben. Det lönar sig att använda meddelandetjänsten i första hand i sådana fall när man inte behöver göra någon helhetsmässig kartläggning av kundens livssituation eller servicebehov. Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från tjänsten (via Ingångssidan på Sinetti) FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohje under rubriken Työvälineet. Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt med tanke på kundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligt eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller 10

14 hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska be klienten redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten, i första hand med hjälp av meddelandetjänsten. Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer under underskrift. Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering av handlingar. Tidsfrist för tilläggsutredningar Läs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterande uppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. När en begäran om utredning sänds till utlandet bör fristen vara längre. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att han eller hon kan lämna in utredningen redan tidigare. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgöras utifrån de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om han eller hon inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid ska du komma överens med honom eller henne om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas i beslutsprocessen. Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov. 11

15 Tilläggsutredningar i fråga om semesterkostnadsersättning Om ansökan om semesterkostnadsersättning är bristfällig kan du be om ytterligare uppgifter av arbetsgivaren per telefon eller använda breven för begäran om tilläggsutredning för att be den sökande komplettera sin ansökan. Förmånskoden för de brevmallar som gäller semesterkostnadsersättning är VR. Brevmallarna finns tillgängliga via startmenyn APKY i CICS Belopp Beloppet av den semesterkostnadsersättning som betalas till arbetsgivaren påverkas av antalet kalendermånader för vilka semester har intjänats under föräldradagpenningperioden arbetstagarens årsarbetsinkomst och antalet arbetsgivare som har sökt ersättning Beräkning av ersättningsbelopp Kalendermånader som berättigar till ersättning Arbetsgivaren har rätt till ersättning för varje kalendermånad för vilken semester intjänats under föräldradagpenningtid, förutsatt att kalendermånadens dagpenningdagar är minst 14. Ersättning betalas för 2,5 dagar per kalendermånad. Dessa 14 dagar behöver inte ha infallit i följd (det kan vara t.ex. 6 dagar faderskapspenning och senare 8 dagar föräldrapenning). Föräldradagpenning kan också betalas på basis av olika barn. En förutsättning för semesterkostnadsersättning är ändå alltid att arbetstagaren har tjänat in semester för månaden i fråga. Exempel 1 Exempel 2 En statsanställd är vårdledig när hennes moderskapspenningperiod börjar Hon tjänar inte in semester för augusti 2014, eftersom de dagar under kvalifikationsmånaden som räknas som tjänstgöringsdagar inte uppgår till minst 18. Trots att föräldradagpenningdagarna är 14 betalas ingen semesterkostnadsersättning till arbetsgivaren för augusti Familjen har två barn under 2 år. Pappan är faderskapsledig och tar ut de faderskapspenningdagar som betalas på basis av det yngre barnet och är därefter ledig och tar ut de faderskapspenningdagar som betalas på basis av det äldre barnet. Pappan är föräldraledig under tiden för att sköta det yngre barnet. För januari och april har pappans arbetsgivare inte rätt till semesterkostnadsersättning eftersom månaderna inte innehåller ett tillräckligt antal föräldradagpenningdagar. Under februari och mars har pappan minst 14 föräldradagpenningdagar per kalendermånad, så arbetsgivaren har rätt till semesterkostnadsersättning för dessa månader. 12

16 Årsarbetsinkomst som grund för ersättningen Semesterkostnadsersättningen fastställs på basis av arbetstagarens årsarbetsinkomst. Grunden för den ersättning som betalas till arbetsgivaren räknas per dag och är en trehundradel av den årsarbetsinkomst som utgjort grund för arbetstagarens dagpenning under den tid för vilken semester intjänats. Om den föräldradagpenning som har betalats till den försäkrade har baserats på en föregående förmån är grunden för ersättningen per dag en trehundradel av den årsarbetsinkomst som annars hade utgjort grund för den försäkrades dagpenning. Om det inte finns någon sådan jämförelseinkomst får arbetsgivaren ingen semesterkostnadsersättning. Också om den försäkrade på grund av små årsarbetsinkomster har fått föräldradagpenning till minimibelopp fastställs grunden för semesterkostnadsersättningen enligt de faktiska årsarbetsinkomsterna. Om den försäkrade inte har någon årsarbetsinkomst uppkommer ingen rätt till semesterkostnadsersättning. Grunden för ersättningen höjs därtill med en koefficient vars storlek är 1,26. Exempel 1 Föräldradagpenningtiden infaller , under vilken tid arbetstagaren inte arbetar. Arbetsgivaren är skyldig att betala ut euro i semesterlön, varav euro hänför sig till föräldradagpenningtiden. Den årsarbetsinkomst som legat till grund för arbetstagarens dagpenning är euro. Föräldradagpenningdagarna är minst 14 varje månad under den 11 månader långa perioden, och semester har intjänats för alla dessa månader. Ersättningsgrunden per dag är euro : 300 = 50 euro. Ersättningen beräknas enligt följande: 50 euro x (11 x 2,5) x 1,26 = euro. Arbetsgivaren får en ersättning på euro. Exempel 2 Familjen har två barn. Pappan har varit faderskapsledig för att vårda det äldre barnet och för att vårda det yngre barnet. Pappan har intjänat semester för februari, mars och april. Föräldrapenningdagarna uppgår till minst 14 dagar varje månad, så arbetsgivaren har rätt till semesterkostnadsersättning. Arbetsgivaren har sökt ersättning via e-tjänsten och meddelat 250 euro/månad som semesterlön för februari, mars och april. Den årsarbetsinkomst som ligger till grund för den faderskapspenning som betalats för det äldre barnet är euro och för det yngre är inkomsten euro. Utifrån ansökan utfärdas två beslut. Ersättningen för mars beviljas enligt avgörandet utifrån det äldre barnet. Ersättningsgrunden per dag för februari och mars är euro : 300 = 83,33 euro. Ersättningen beräknas enligt följande: 88,33 euro x (2 x 2,5) x 1,26 = 556,48 euro. Ersättningsgrunden per dag för april är euro : 300 = 116,17 euro. Ersättningen beräknas enligt följande: 116,17 euro x 2,5 x 1,26 = 365,94 euro. Eftersom den kalkylerade ersättningen för april är större än det maximala beloppet för ersättning (250 euro x 1,26 = 315 euro) betalas 315 euro i ersättning för april. Den ersättning som betalas till arbetsgivaren är alltså totalt 556,48 euro euro = 871,48 euro. Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/ kap. 3 13

17 Maximibelopp I semesterkostnadsersättning betalas maximalt det belopp som arbetsgivaren varit skyldig att betala i semesterlön höjt med koefficienten 1,26. Ersättningsbeloppet kan därmed vara större än det som arbetsgivaren har betalat som semesterlön (SFL 1224/ kap. 3 ) Flera arbetsgivare Om arbetstagaren har två eller flera arbetsgivare som ansöker om ersättning för samma tid, har arbetsgivaren en självständig rätt till ersättning. Ersättningen bestäms på samma grund som när arbetstagaren har endast en arbetsgivare. Ersättningen delas alltså inte upp mellan arbetsgivarna på motsvarande sätt som dagpenningar Avgörande Ansökan om semesterkostnadsersättning kan handläggas först när föräldradagpenningperioden är slut. Ansökan från mammans arbetsgivare kan handläggas när både moderskaps- och föräldrapenningperioden är slut. Om mamman enbart tar ut moderskapspenning kan ersättning beviljas efter moderskapspenningperioden. Däremot kan ansökan från pappans arbetsgivare handläggas efter en enstaka faderskaps- eller föräldrapenningperiod. Om arbetsgivaren har lämnat in ansökan i förväg, innan föräldradagpenningperioden är slut, får ansökan vänta Handläggningsställe Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Besvär, återkrav och bidragsfusk Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs. Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker huvudsakligen vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun. Det finns undantag från det här och t.ex. har beredningen och avgörandet av vissa förmåner koncentrerats till olika specialenheter inom FPA. Läs närmare om avvikande handläggningsställen under rubriken Handlläggningsställe i anvisningen gällande förmånen i fråga. Försäkringsdistrikt som bestäms enligt hemkommunen FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör. Byrån bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarande boendekommun och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för en person kan också försäkringsdistriktet ändras. Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilön tietojen kysely HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot). För att utjämna arbetet kan en ansökan enligt separata överenskommelser också beredas och avgöras vid ett annat försäkringsdistrikt än det som bestäms enligt hemkommunen. Avtal om arbetsutjämning ingås årligen i samband med resultatavtalen. Dessutom avtalar parterna i arbetsutjämningssystemet sinsemellan närmare om t.ex. ansvarsfördelning och skyldigheter. 14

18 Byte av försäkringsdistrikt När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna om ansvarsenhet i regel automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dock personuppgiftsändringar göras via startmenyn i HEMU. Läs mer om förändringar i en persons allmänna uppgifter. Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till det nya försäkringsdistriktet. Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få en justeringsansökan. Försäkringsdistrikten eller byråerna kan sinsemellan avtala om överföring av ärendehandläggningen i fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid någon annan byrå eller något annat försäkringsdistrikt än där personens ärenden normalt skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt i de tekniska anvisningarna under Kunta- ja toimistotiedot. Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat. Läs mer om centraliseringen av handläggningen av ärenden som gäller kunder med spärrmarkering under Spärrmarkering. Besvär, återkrav och bidragsfusk Besvärsärenden Besvärsärenden behandlas vid den enhet som har meddelat det överklagade beslutet. Återkrav Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller på grund av systemet med arbetsutjämning ett annat försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån ska återkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft. Läs mer om var återkravsbeslut meddelas. Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tills ärendet överförs till Indrivningscentret. Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter. En fordran betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit laga kraft och kunden inte har betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärderna i fråga om de förmåner beträffande vilka återbetalningen automatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet. Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns i RAKEsystemet. Indrivningscentret Indrivningscentret handhar indrivningen av underhållsbidragsskulder, förmåner och borgensfordringar. Indrivningscentret handhar också andra uppgifter i anslutning till verkställandet av indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivning hos dödsbo och dess delägare samt beslut om fortsatt indrivning och upphörande med indrivning (fall där indrivningen bedöms bli resultatlös). Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finland och personer bosatta utomlands. Läs mer om Indrivning av förfallna fordringar. 15

19 Jäv Misstanke om bidragsfusk Misstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att felaktiga utbetalningar upptäcks. Utredningen av misstänkt fusk med en förmån som FPA betalar påbörjas alltid i något av FPA:s försäkringsdistrikt. Också studiestödsnämnderna och arbetsplatskassorna utreder misstankar om bidragsfusk beträffande de förmåner som dessa beviljat och Indrivningscentret utreder misstankar om fusk i fall av betalningsbefrielse som centret beviljat. Vad gäller utredandet av sådant bidragsfusk som misstänks ha förekommit inom flera försäkringsdistrikt ska förhandlingar föras mellan distrikten i fråga. En sakkunnig vid gruppen för juridiska tjänster inom Gemensamma tjänster beslutar om polisanmälan ska göras eller fattar beslut om att avstå från polisanmälan i det ifrågavarande fallet. Läs mer om hur man känner igen bidragsfusk. Läs också om bidragsfusk. Förvaltningslagens bestämmelser om grunderna för jäv för tjänstemän tillämpas på FPA:s personal. Läs mer om jäv och om handläggnings- och närvaroförbud Handläggnings- och avgörandeförbud Om du är jävig får du inte handlägga eller avgöra ett ärende. Du får inte heller vara närvarande när ärendet behandlas så att inte din närvaro påverkar behandlingen. Läs mer om jäv Konstaterande av jäv Primärt förutsätts du själv upptäcka och konstatera att du är jävig. Om kunden framför ett påstående om att handläggaren är jävig ska man omedelbart ta ställning till påståendet och avgöra jävsfrågan. Läs mer om avgörande av jävsfrågor Hörande Hörande innebär att kunden bereds tillfälle att framföra sin egen uppfattning i ärendet före avgörandet. Läs mer om hörande När ska kunden höras? Läs mer om när kunden ska höras och när kunden inte behöver höras. 16

20 Hur går hörandet till? Läs om hur hörandet går till och om hörande av huvudman, intressebevakare eller vårdnadshavare samt om muntliga yrkanden och utredningar Meddelande av beslut Ärendet ska avgöras utan ogrundat dröjsmål och ett skriftligt beslut ska utfärdas Beslutsmottagare Beslutet om semesterkostnadsersättning ges till arbetsgivaren Utbetalning Semesterkostnadsersättningen betalas i efterskott efter att föräldradagpenningperioden upphört (SFL 1224/ kap. 2 ). Ersättningen till mammans arbetsgivare betalas efter att moderskaps- och föräldrapenningperioden upphört eller efter moderskapspenningperioden om mamman enbart beviljats moderskapspenning. Ersättningen till pappans arbetsgivare kan betalas efter varje enskild period av faderskapspenning eller efter en föräldrapenningperiod som beviljats pappan Betalningsanvisning och betalningsmottagare Semesterkostnadsersättningen betalas till arbetsgivaren på det bankkonto som arbetsgivaren har uppgett Förskottsinnehållning Ingen förskottsinnehållning görs på semesterkostnadsersättningen Inställelse av förmånsutbetalning från banken Utbetalningar från banken kan inte längre ställas in Anmälningsskyldighet Arbetsgivaren ska i ansökan lämna de uppgifter som behövs för utbetalning av ersättningen. Vid behov kan man be om tilläggsutredning i form av en uträkning baserad på semesterbokföringen. Av den framgår samma uppgifter som arbetstagaren får rörande grunderna för och utbetalningen av kvalifikationsårets semesterlön eller semesterersättning. 17

21 1.10. Rättelse och undanröjande av beslut Gemensam anvisning för alla förmåner om rättelse och undanröjande av beslut Felaktig utbetalning Felaktig utbetalning kan uppstå om ett tidigare ersättningsbeslut måste rättas till arbetsgivarens nackdel Återkrav Gemensam anvisning för alla förmåner om återkrav Sökande av ändring Gemensam anvisning för alla förmåner om sökande av ändring. 18