Om inte annat överenskommits, skall lönen betalas ut på den sista dagen i lönebetalningsmånaden. Lönebetalningsperioden då anställningen upphör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om inte annat överenskommits, skall lönen betalas ut på den sista dagen i lönebetalningsmånaden. Lönebetalningsperioden då anställningen upphör"

Transkript

1 A. LÖNEUTBETALNING A1 TIDPUNKTER FÖR LÖNEUTBETALNING Löneutbetalningstid Med lönebetalningsperiod avses den tid för vilken lön betalas. Lönebetalningsperioden får i regel vara högst en månad lång. Om arbetstagarens lön beräknas för kortare tid än en vecka, t.ex. per timme eller per dag, skall lönen betalas ut åtminstone 2 gånger per månad. Om inte annat överenskommits, skall lönen betalas ut på den sista dagen i lönebetalningsmånaden. Längden på löneberäkningsperioden (= den tid som reserveras för arbetsgivaren för beräkning av lönen) kan överenskommas. Den avtalade löneberäkningsperioden kan tillämpas både under arbetsförhållandet och vid uträkningen av slutlönen. Lönebetalningsperioden då anställningen upphör Då anställningsförhållandet upphör, upphör också lönebetalningsperioden och alla utestående löner i anställningsförhållandet skall i regel betalas på anställningsförhållandets sista dag, så att lönen är disponibel för arbetstagaren denna dag. Om den avtalade löneberäkningsperioden är t.ex. en vecka, har arbetsgivaren denna tid på sig att beräkna slutlönen och utbetala denna. Om löneutbetalningen fördröjs då anställningsförhållandet är i kraft, kan arbetstagaren kräva dröjsmålsränta. Om slutlönsutbetalningen fördröjs, har arbetstagaren rätt till s.k. väntetidslön (se A9 Lön för väntetid). Sätt och plats för löneutbetalning Lönen skall betalas in på det bankkonto som arbetstagaren har uppgett. Lönen skall stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen. Lönen får betalas kontant endast av tvingande skäl. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för betalningssättet. När lönen betalas skall arbetsgivaren ge arbetstagaren en uträkning, av vilken lönebeloppet och grunderna för hur lönen bestäms skall framgå. Arbetsgivaren skall ha ett av arbetstagaren undertecknat kvitto på betalning av lön kontant eller någon annan utredning som verifierar betalningen, vilka en arbetsgivare är skyldig att foga till sin bokföring på det sätt som avses i bokföringslagen. Löneutbetalning på helgdag Om löneutbetalningsdagen infaller på en söndag, en kyrklig helg, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller helgfri lördag, skall lönen betalas ut på närmast föregående vardag. Ifall löneutbetalningen infaller på en vardag, då betalningssystemen som bankerna allmänt använder i betalningar sinsemellan inte är i bruk p.g.a. beslut av Europeiska Centralbanken eller Finlands Bank, anses den närmast föregående vardagen vara löneutbetalningsdag. Meddelanden från Finlands Bank angående sådana vardagar publiceras i författningssamlingen. A2 LÖN FÖR EN DEL AV MÅNAD Att beräkna dagslön utgående från månadslön Det är nödvändigt att beräkna dagslön utgående från månadslönen t.ex. då arbetstagaren börjar sin anställning eller slutar sin tjänst mitt i månaden. Månadslönen delas med antalet faktiska arbetsdagar i månaden och dagslönen som erhålls på detta sätt multipliceras med antalet arbetade dagar. Med antalet faktiska arbetsdagar avses här de dagar, då arbetstagaren enligt sitt arbetsavtal skulle ha varit i arbete om anställningsförhållandet skulle ha varat hela månaden. Detta förfaringssätt tillämpas, ifall det inom branschen inte finns ett allmänt bindande kollektivavtal eller annat kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren i vilket det har avtalats om ett annat beräkningssätt. Den mest allmänna divisorn i kollektivavtalen torde vara 21, som bl.a. gäller inom handelsbranschen. Enligt det beräknas del av månadslön på olika sätt beroende på antalet arbetade dagar. Månadslönen delas med 21 och multipliceras med antalet arbetade dagar, då antalet arbetsdagar som berättigar till lön är 12 eller färre. Exempel: Om en arbetstagare har arbetat t.ex. 8 dagar under den första månaden då han kom i tjänst, och hans månadslön är euro är lönen för den första månaden 8/21 x = 457,14 Ifall antalet dagar som berättigar till lön är fler än 12, subtraheras från full månadslön den lön som motsvarar lönen för frånvarodagarna. Semesterlön och -ersättning Enligt semesterlagen beräknas semesterlönen på basen av modellen för löneräkning av deltid. Vid beräkningen av dagslönen används sålunda antalet arbetsdagar under en månad som divisor (se tabellen nedan). Lönen för semesterperioden beräknas genom att multiplicera den erhållna dagslönen med antalet arbetsdagar under semesterperioden.

2 Månad år 2013 år 2014 år 2015 år 2016 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December inkl. självständighetsdagen inkl. självständighetsdagen 21 inkl. självständighetsdagen Enligt förarbetena till semesterlagen kan semesterlönen också beräknas genom att använda en allmän divisor på 25. Det här är aktuellt när t.ex. semesterersättningen ska beräknas då ett anställningsförhållande upphör. Även i kollektivavtal kan det förutsättas att den allmänna divisorn skall användas. Att beräkna timlön utgående från månadslön Timlönen för en månadsavlönad arbetstagare erhålls genom att man delar månadslönen med den tid som arbetstagaren använder till ordinarie arbete under en månad. För att uppnå enhetlighet har man i många kollektivavtal överenskommit om divisorer som man kan använda sig av vid beräkningen av timlön utgående från månadslön. Divisorerna är olika för olika branscher. T.ex. inom handeln beräknas timlönen för anställda med 7,5 timmars arbetsdag genom att man delar månadslönen med 160. För industritjänstemän är motsvarande divisor 158. Olika varianter av arbetstidsförkortning inom branscher med 8 timmars arbetsdag inverkar också på hur divisorn för timlönen fastställs. De vanligaste divisorerna torde vara 160 som tillämpas inom handeln och för industritjänstemän. A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE Beräkningsregler för semesterlön Valet av beräkningsregel för semesterlön beror på vilket avlöningssätt och vilken intjäningsregel som har tillämpats på arbetstagaren i slutet av kvalifikationsåret, det vill säga den 31 mars. Semesterlönen beräknas utifrån tre olika beräkningsregler: 1. Beräkningsregeln baserad på månadslön Beräkningsregeln som baserar sig på månadslön tillämpas på de arbetstagare med månadslön som omfattas av 14- dagarsregeln och på sådana arbetstagare med månadslön som omfattas av 35-timmarsregeln och som kan intjäna semester för varje kalendermånad. 2. Beräkningsregeln baserad på genomsnittlig dagslön För en arbetstagare med timlön eller prestationslön som omfattas av 14-dagarsregeln beräknas semesterlönen utifrån inkomst som baserar sig på dennes genomsnittliga dagslön. 3. Den procentbaserade beräkningsregeln Semesterlönen för en tim- eller prestationsavlönad arbetstagare som omfattas av 35-timmarsregeln beräknas procentuellt utifrån arbetstagarens inkomster under kvalifikationsåret. Även på en sådan deltidsanställd med månadslön som omfattas av

3 35-timmarsregeln tillämpas beräkningsregeln för procentbaserad semesterlön, ifall denne under en eller flera månader arbetar mindre än 35 timmar. Från och med beräknas semesterlönen för en månadsavlönad arbetstagare procentuellt, oberoende av intjäningsregel, i de fall där arbetstagarens arbetstid och i motsvarande mån även lönen har ändrats under kvalifikationsåret. Semesterlön för arbetstagare med månadslön Semesterlönen för en arbetstagare med månadslön baserar sig på den inkomst som betalas för ordinarie arbetstid, med andra ord på månadslönen vid den tidpunkt då semestern börjar. Se närmare under rubriken Semesterlön vid ändrade förhållanden. Semesterlön utifrån deltidslöneberäkningsmodellen Enligt semesterlagen kan semesterlönen för en arbetstagare med månadslön beräknas genom att man använder sig deltidslöneberäkningsmodellen. Dagslönen beräknas genom att månadslönen divideras med antalet arbetsdagar som ingår i månaden. Semesterlönen beräknas genom att man multiplicerar dagslönen med antalet arbetsdagar som denna del av semestern omfattar. Exempel: Deltidsberäkningsmodellen En arbetstagare har en 24 vardagar lång sommarsemester Fredagen 1.7. är arbetsdag för arbetstagaren. I juli ingår 21 arbetsdagar. Arbetstagarens månadslön är euro. Då deltidslöneberäkningsmodellen används beräknas semesterlönen enligt följande: x 20 : 21 = 1 904,76 euro Semesterlönen (1 904,76 euro) betalas ut innan semestern börjar. På den normala lönebetalningsdagen i juli betalas lön för en dag, som beräknas: x 1 : 21 = 95,24 euro. Lönerna i juli totalt euro. Beräkning av semesterlön med standarddivisor Enligt den gamla semesterlagen beräknades lönen för en semesterdag genom att månadslönen dividerades med 25. Semesterlönen beräknades i sin tur genom att lönen för en semesterdag multiplicerades med antalet semesterdagar som denna del av semestern omfattar. Lönen för semestertiden kan fortsättningsvis även beräknas på detta sätt. Eftersom den på detta sätt beräknade semesterlönen emellertid inte exakt motsvarar den lön som annars skulle betalas till arbetstagaren, skall den semesterlön som beräknats med hjälp av nämnda beräkningsregel utjämnas i samband med följande lönebetalning, eftersom resultatet skall motsvara den lön som annars skulle betalas till arbetstagaren för motsvarande tid. Exempel: Beräkning av semesterlön med standarddivisor En arbetstagare har en 24 vardagar lång sommarsemester Fredagen 1.7. är arbetsdag för arbetstagaren. I juli ingår 21 arbetsdagar. Arbetstagarens månadslön är euro. Med standarddivisor beräknas semesterlönen enligt följande: x 24 : 25 = euro Lön för arbetad tid x 1 : 21 = 95,24 euro Lönerna i juli totalt 2 015,24 euro. Semesterlönen i juli skall utjämnas i samband med lönebetalningen i augusti. Lönen för augusti ( ,24) =1 984,76 euro. Standarddivisorn används då man beräknar semesterersättningen efter det att anställningsförhållandet har upphört. Också i kollektivavtal förutsätts det ibland att semesterpenning betalas med användande av en standarddivisor till arbetstagare med månadslön. Såsom exemplen visar, ger de olika beräkningssätten inte helt samma slutresultat. Semesterlönens storlek inverkar direkt på semesterpenningens storlek. Det finns skäl för arbetsgivaren att med hänsyn till ett opartiskt bemötande använda samma beräkningsmodell för samtliga arbetstagares del. Löneposter som betalas utöver månadslön Det kan hända att arbetstagaren utöver månadslön även erhåller andra regelbundet återkommande löneposter, som till exempel olika tillägg, produktions- eller resultatpremier, provisioner eller bonusar. För att en tilläggslön som betalas utöver månadslönen skall beaktas i semesterlönen, skall den utgöra en del av en avtalad lön och dessutom förutsätts att tilläggslönen betalas för arbete som arbetstagaren kontinuerligt och regelbundet utför.

4 Antalet utbetalningstillfällen är inte i sig avgörande då man bedömer huruvida tilläggslönen inverkar på storleken av semesterlönen. Även en resultatpremie som betalas ut en gång om året beaktas sålunda i semesterlönen, ifall premien intjänas av arbete som enligt avtal utförs regelbundet. Resultatpremier (provision, produktionspremie, resultatpremie, bonus) är till sin natur lön för regelbunden arbetstid och som regel beaktas dessa vid beräkning av semesterlön. Om dock resultatpremien också under semestern intjänas, och om den under denna tid uppgår till ett sedvanligt belopp, anses arbetstagaren ha fått sin semesterlön på detta sätt i fråga om resultatpremien, och premien beaktas inte längre vid beräkningen av semesterlönen. Resultatpremie som betalas oregelbundet och som baserar sig på tillfälliga omständigheter beaktas inte vid beräkning av semesterlön. Beräkning av semesterlön utifrån tilläggslön När det gäller tilläggslön beräknas semesterlön utifrån beräkningsregeln för genomsnittlig dagslön. I praktiken innebär detta att de tilläggslöner som betalts under kvalifikationsåret divideras med antalet arbetsdagar, varefter den erhållna dagslönen multipliceras med en koefficient som beror på semesterns längd och som framgår av tabellen i 11. Antalet arbetsdagar utgörs härvid vanligtvis av samtliga ordinarie arbetsdagar under kvalifikationsåret, även då tilläggslönen har intjänats enbart för en del av kvalifikationsåret. Semesterlön = genomsnittlig dagslön x koefficient Genomsnittlig dagslön = tilläggslönernas totalbelopp : antalet arbetsdagar Exempel: Tilläggslönerna för en arbetstagare med månadslön Arbetstagarens månadslön är euro. Utöver denna har till honom under kvalifikationsåret betalts månatligen varierande provision på totalt euro. Arbetsdagarna uppgår till 210 och arbetstagaren har semesterrätt till 30 dagar. Semesterlönen beräknas som två delar. För månadslönens del enligt månadslöneregeln och för provisionernas del enligt följande: Genomsnittlig dagslön = : 210 = 14,29 euro Semesterlön för provisionerna = 14,29 x 27,8 = 397,26 euro Sommarsemesterlönens andel 397,26 x 24 : 30 = 317,81 euro Vintersemesterns andel 397 x 6 : 30 = 79,45 euro När en del av månaderna för arbetstagare med månadslön hamnar under semesterintjäningströskeln Ifall en arbetstagares avtalsenliga arbetstid är så liten, att endast en del av kalendermånaderna av den här anledningen är fulla kvalifikationsmånader, beräknas hans semesterlön utifrån procentregeln i 12. En sådan situation kan uppstå då arbetstagaren övergår till deltidspension. Exempel: Varannan månad på deltidspension En arbetstagare övergår till att arbeta på deltidspension. Dennes arbetstid minskar med 50 % från 37,5 timmar så att denne i fortsättningen arbetar varannan månad. Arbetstagarens lön har som heltidsanställd varit euro i månaden. I fortsättningen betalas denne både för arbetsmånaden och för pensionsmånaden euro i månaden. Arbetstagarens semesterlön beräknas utifrån beräkningsregeln för procentbaserad semesterlön. Semesterlönen är 9 % eller 11,5 % av lönen under det kvalifikationsår som föregick semesterperioden. Semesterlön för arbetstagare med timlön Semesterlön baserad på den genomsnittliga dagslönen För en arbetstagare med timlön eller prestationslön som omfattas av 14-dagarsregeln beräknas semesterlönen utifrån den genomsnittliga dagslönen. Bestämmelsens tillämpningsområde omfattar de arbetstagare som omfattas av 14-dagarsregeln och som: arbetar enbart med timlön, får en kombination av timlön och prestationslön, eller arbetar enbart mot prestationslön, såsom arbetstagare med provisionslön. Härefter avses med arbetstagare med timlön alla dessa ovan nämnda.

5 I dessa fall förutsätter beräkningen av semesterlönen således att man fastställer den genomsnittliga dagslönen utifrån arbetstagarens inkomster under kvalifikationsåret, varefter denna dagslön sedan multipliceras med en koefficient som framgår av tabellen i paragrafen och som beror på semesterns längd. Genomsnittlig dagslön Den genomsnittliga dagslönen beräknas så att den lön som under kvalifikationsåret har betalats eller förfallit till betalning till arbetstagaren för den tid denne varit i arbete, divideras med antalet arbetsdagar som arbetstagaren arbetat under kvalifikationsåret. I divisorn tas med endast det antal arbetsdagar, under vilka arbetstagaren har varit i arbete under kvalifikationsåret. Arbetsdagens längd saknar betydelse, liksom även huruvida arbetet har utförts under ordinarie arbetstid eller på övertid. Till antalet arbetsdagar läggs ytterligare en åttondel av de lagenliga övertidstimmarna per dygn. Lönen hänför sig till det kvalifikationsår, under vilket lönen har betalts eller förfallit till betalning. Det spelar ingen roll för vilken tid lönen har intjänats. Från lönen för arbetad tid dras det av de tillägg som utöver grundlönen betalas för nödarbete och övertidsarbete. I lön för tid i arbete ingår: timlön, ackordslön och premielön grundlön för söndagsarbete söndagsförhöjning ersättning för veckovila grundlön för merarbete grundlön för nödarbete och övertidsarbete kollektivavtalsenliga tillägg som betalas för tid i arbete. Eftersom beräkningen av semesterlön baserad på genomsnittlig dagslön grundar sig på lön för tid i arbete, innefattar lönegrunden inte löner som betalts för frånvarotid. Sådana löneposter är bland annat: semesterlön, semesterersättning, semesterpremie sjuklön lön som betalts för familjeledighet ersättning för beredskapstid söckenhelgsersättning, lön för självständighetsdagen lön som betalts för tid under sysselsättningsledighet ersättning för reservövningstid Kostnadsersättningar såsom dagtraktamenten och kilometerersättningar beaktas inte, eftersom de inte utgör lön. HD:1993:94 Enligt anställningsavtalet mellan ett bolag och en försäljare fick denne hela sin lön som provision. En del av provisionens belopp utgjorde enligt avtalet ersättning för de kostnader försäljaren åsamkades vid fullgörandet av sitt arbete. Denna ersättning utgjorde inte i 7 3 mom. semesterlagen avsedd lön och skulle inte beaktas vid uträknandet av försäljarens semesterlön. Ersättning som betalts för resetid beaktas inte heller vid beräkning av semesterlön, eftersom denna tid inte räknas som arbetstid. Ifall en resa undantagsvis räknas som arbetstid, skall den betalda lönen för denna tid beaktas vid beräkning av semesterlön och dessa dagar skall beaktas i divisorn. Enligt arbetstidslagen kan det vara fråga om en sådan situation när arbetstagaren blir tvungen att transportera till exempel en skyliftbil till arbetsplatsen. Den genomsnittliga dagslönen beräknas enligt följande: Genomsnittlig dagslön = lönernas totalbelopp : antalet arbetsdagar Semesterlön = genomsnittlig dagslön x koefficient Exempel: Beräkning av genomsnittlig dagslön En arbetstagares totala lönebelopp under kvalifikationsåret uppgår till euro. I beloppet ingår sjuklön 700 euro, semesterlön euro och semesterersättning euro. Arbetstagaren har utfört 24 timmar dygnsbaserad övertid, för vilken som grundlön har betalts 375 euro och som övertidsersättning 187 euro. Arbetsdagarna under kvalifikationsåret uppgick sammanlagt till 210. Semesterrätten omfattade 30 vardagar. Lön för tid i arbete = ( ) = euro. Till lönen för tid i arbete läggs grunddelen för övertid = euro. En åttondel av dygnsbaserad övertid läggs till antalet arbetsdagar, dvs. till divisorn 24 : 8 = 3 dagar Genomsnittlig dagslön = : ( ) = 146,36 euro Semesterlön motsvarande hela semesterrätten 146,36 x 27,8 = 4 068,80 euro Sommarsemesterlön = 4 068,80 x 24 : 30 = 3 255,05 euro Vintersemester = 4 068,80 x 6 : 30 = 813,76 euro Semesterlönekoefficienterna Den genomsnittliga dagslönen multipliceras med en koefficient som motsvarar semesterrätten. Koefficienten väljs så, att den motsvarar den semesterrätt som intjänats under kvalifikationsåret. Antal semesterdagar Koefficient Antal semesterdagar Koefficient

6 2 1, ,5 3 2, ,4 4 3, ,4 5 4, ,3 6 5, ,3 7 6, ,3 8 7, ,3 9 8, ,2 10 9, ,2 11 9, , , , , , , , , , ,5 Över 30 27,8 + 0,9 per semesterdag Exempel: Koefficient som motsvarar semesterrätten Arbetstagaren har intjänat fulla 30 semesterdagar. Semesterlönekoefficienten är då 27,8. Arbetstagarens anställning har börjat och denne har intjänat semester för 11 månader sammanlagt 22 vardagar. Semesterlönekoefficienten är då 20,3. Om arbetstagaren enligt avtal har rätt till över 30 dagars semester, höjs koefficienten med talet 0,9 för varje semesterdag. Exempel: Förhöjning av koefficienten En arbetstagare har under åren samlat sparad ledighet på totalt 12 vardagar och har för avsikt att ta ut dem under kommande sommar. Semesterrätten för året i fråga är 30, alltså sammanlagt 42 semesterdagar. Koefficienten är 27,8 + (0,9 x 12) = 38,6. Arbetstagarens genomsnittliga dagslön har beräknats till 120 euro, varvid semesterlönen blir 120 x 38,6 = euro. Det år då semestern sparas väljs koefficienten i tabellen utifrån antalet semesterdagar som då tas ut. Exempel: Koefficienten då semester sparas Arbetstagarens semesterrätt är 30 vardagar. Arbetstagaren vill spara 6 vardagar, varför 24 semesterdagar används under sparåret och därvid är semesterlönekoefficienten 22,2. Ifall semestern tas ut i flera delar, beräknas semesterlönen utifrån den koefficient som motsvarar hela semesterrätten. Först beräknas semesterlönen för hela semesterrätten och därefter delas semesterlönen i det förhållande de semesterdagar som tas ut har till hela semesterrätten. Exempel En arbetstagare har intjänat 30 semesterdagar, av vilka denne tar ut 24 dagar på sommaren och 6 dagar på vintern. Den genomsnittliga dagslönen är 115 euro. Semesterlönekoefficienten är 27,8. Semesterlön för hela semesterrätten = 115 x 27,8 = euro Sommarsemesterns andel = x 24 : 30 = 2 557,60 euro Vintersemesterns andel = x 6 : 30 = 639,40 euro

7 Arbetstagare med komprimerad eller utdragen arbetsvecka Det system som baserar sig på den genomsnittliga dagslönen grundar sig på en fem dagars arbetsvecka. Det beräkningssätt som baserar sig på den genomsnittliga dagslönen resulterar inte i en proportionerlig semesterlön i de fall där arbetsveckan är komprimerad, det vill säga där arbetstagaren till exempel regelbundet arbetar fyra längre arbetsdagar per vecka. Då blir arbetstagarens genomsnittliga dagslön högre än om timmarna skulle fördelas på fem arbetsdagar per vecka. Om däremot en 40 timmars arbetsvecka fördelas på sex dagar, blir arbetstagarens genomsnittliga dagslön lägre och därför blir också hans eller hennes semesterlön lägre än om samma antal timmar skulle fördelas på fem arbetsdagar. För att de arbetstagare som på detta sätt arbetar färre eller flera dagar per arbetsvecka skall stå i en proportionellt jämlik ställning i förhållande till dem som arbetar fem dagar per vecka, skall den genomsnittliga dagslönen för deras del multipliceras med antalet arbetsdagar per vecka och divideras med fem. Denna bestämmelse tillämpas på arbetstidsarrangemang som omfattas av 14- dagarsregeln och där det har avtalats att arbetstagaren arbetar antingen fyra eller sex dagar per vecka. Exempel: Sex dagars arbetsvecka En arbetstagare gör regelbundet sex dagars arbetsveckor. Lön för tid i arbete uppgår till euro och antalet arbetsdagar är 285. Den genomsnittliga dagslönen blir 140,35 x 6 : 5 = 168,42 euro. Regeln kan inte tillämpas på de arbetstagare som omfattas av 14-dagarsregeln och vars antal arbetsdagar per vecka varierar eller ifall ett system för genomsnittlig veckoarbetstid är i bruk. För deras del tillämpas den normala beräkningsregeln. Ifall arbetstagarens avtalade arbetstid ändras mitt under kvalifikationsåret, korrigeras den genomsnittliga dagslönen endast för en del av kvalifikationsåret. Exempel: Korrigering av genomsnittlig dagslön Arbetstagaren övergår till partiell vårdledighet från och med början av september. Under den partiella vårdledigheten är arbetstagaren i arbete under 4 dagar i veckan 8 timmar om dagen. Den genomsnittliga dagslönen är 110 euro. Den genomsnittliga dagslönen som används vid beräkning av semesterlön är 97,24 euro. 5 månader 5 dagars arbetsvecka 7 månader 4 dagars arbetsvecka genomsnittlig veckoarbetstid (5 x x 4) : 12 = 4,42 arbetsdagar den genomsnittliga dagslönen korrigeras så att den motsvarar en 5 dagars arbetsvecka = 110 x 4,42 : 5 = 97,24 euro. Semesterlön då semestern tas ut före utgången av kvalifikationsåret Arbetsgivare och arbetstagare kan avtala om att arbetstagaren tar ut semestern redan innan kvalifikationsåret har löpt ut, från och med början av januari. När semester tas ut före utgången av kvalifikationsåret, är den genomsnittliga dagslönen ännu inte känd. Till arbetstagaren skall dock betalas normal lön eller uppskattad semesterlön som förskott. Semesterlönen korrigeras senare, när uppgift finns om full semesterlön. Förskottet kan till exempel beräknas utifrån tillgängliga uppgifter om lön och arbetstid för tiden före semestern. Exempel: Korrigering av förskott på semesterlön Arbetstagaren och arbetsgivaren har kommit överens om att arbetstagaren tar ut sin sommarsemester redan i februari. Utifrån uppgifter om lön och arbetstid för tiden före semestern beräknas arbetstagarens genomsnittliga dagslön till 100 euro. Semesterlön motsvarande hela semesterrätten är 100 x 27,8 = euro Semesterlön för sommarsemesterns del x 24 : 30 = euro Semesterlönen korrigeras senare. Den faktiska genomsnittliga dagslönen för kvalifikationsåret visar sig vara 110 euro. Semesterlönen korrigeras enligt följande: semesterlön som intjänats under kvalifikationsåret 110 x 27,8 = euro semesterlön för 24 semesterdagar x 24 : 30 = 2 446,40 korrigering av förskott på semesterlön 2 446, = 222,40 euro Till arbetstagaren betalas ytterligare semesterlön 222,40 euro. Korrigeringen kan även göras så här:

8 = 834 euro Betalas till arbetstagaren för de återstående 6 semesterdagarna. Procentbaserad semesterlön Semesterlönen för en tim- eller prestationsavlönad arbetstagare som omfattas av 35-timmarsregeln beräknas procentuellt utifrån arbetstagarens inkomster under kvalifikationsåret. Förutom på timanställda tillämpas beräkningsregeln för procentbaserad semesterlön även på sådana arbetstagare med månadslön som inte under alla månader arbetar minst 35 timmar. Arbetstagarens semesterlön utgör av den lön som under kvalifikationsåret betalts eller förfallit till betalning för tid i arbete 1. 9 % eller, då anställningsförhållandet har fortgått under ett år 2. 11,5 %, då anställningsförhållandet har fortgått minst ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden. Till lönegrunden räknas förutom lön för tid i arbete även lön för lagenlig eller kollektivavtalsenlig frånvarotid beträffande tiden för särskilt nämnda frånvaron samt så kallad kalkylerad lön på grund av utebliven lön för frånvarotid i fråga om tiden för vissa frånvaron. Se nedan. Utgångspunkten är lön för tid i arbete Vid beräkning av semesterlön är utgångspunkten den lön för tid i arbete som betalts eller förfallit till betalning under kvalifikationsåret. Som lön för tid i arbete betraktas bland annat: timlön, ackordslön och premielön grundlön för merarbete grundlön för övertidsarbete och nödarbete grundlön för söndagsarbete och söndagsförhöjning ersättning för veckovila kollektivavtalsenliga tillägg som betalas för tid i arbete. I den lönesumma som utgör grund för beräkningen inkluderas inte den förhöjning som betalas för nödarbete eller för övertidsarbete. Däremot ingår den grundlön som betalas för övertidsarbete och nödarbete. Lön för tid i arbete är inte heller: semesterlön, semesterersättning, semesterpremie söckenhelgsersättning, lön för självständighetsdagen lön som betalts för tid under sysselsättningsledighet ersättning för beredskapstid gåvor som getts till arbetstagaren kostnadsersättningar Semesterlön för frånvarotid likställd med arbetad tid Arbetstagaren har rätt till semesterlön förutom för lön för tid i arbete även för vissa frånvarotider likställda med arbetad tid. Av den här anledningen skall den lönesumma som utgör grund för semesterlönen kalkylmässigt utökas med lön för sådan oavlönad frånvaro som grundar sig på: moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet tillfällig vårdledighet (för högst 4 arbetsdagar varje gång barnet är sjukt) tvingande familjeskäl sjukdom och medicinsk rehabilitering, för högst det antal dagar och timmar som infaller under en period på 105 kalenderdagar, vilka skulle ha varit arbetsdagar eller -timmar för arbetstagaren bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom för hela karantäntiden de dagar eller timmar arbetstagaren varit permitterad under en period på högst 42 kalenderdagar. Oavlönade frånvarotider och kalkylerad semesterlön Moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet När det gäller tid under familjeledighet intjänas semesterlön för den tid för vilken arbetstagaren har rätt till föräldradagpenning. Ifall arbetsgivaren kollektivavtalsenligt har betalt arbetstagaren lön för den tid moderskaps- eller faderskapsledigheten varar, läggs denna som sådan till beräkningsgrunden för semesterlönen. Endast för den tid som arbetsgivaren inte har betalt lön till arbetstagaren läggs en så kallad kalkylerad lön till beräkningsgrunden. För tiden som särskild moderskapsledighet och föräldraledighet varar har arbetsgivaren ingen lönebetalningsskyldighet, inte enligt kollektivavtalen heller, varför semesterlönegrunden skall utökas med utebliven lön för den tid dessa ledigheter varar. Exempel: Kalkylerad lön En arbetstagare arbetar med timlön måndagar, tisdagar och fredagar 8 timmar om dagen. Denne tar ut föräldraledighet från och med början av mars. Arbetstagarens sammanlagda lön för tid i arbete under kvalifikationsåret uppgår till euro och den genomsnittliga timlönen är 10 euro. Lönen för tid under föräldraledighet skall utökas med den kalkylmässigt uteblivna lönen för fyra veckor. Veckotimmarna skulle utan föräldraledighet uppgå till 24.

9 Outförda timmar = 4 x 24 = 96 timmar Utebliven lön = 96 x 10 = 960 euro Semesterlönegrund = = Semesterlön = x 11,5 % = 1 018,90 euro Sommarsemesterns andel = 1 018,90 x 24 : 30 = 815,12 euro Vintersemesterns andel = 1 018,90 x 6 : 30 = 203,78 euro Tillfällig vårdledighet Tillfällig vårdledighet är enligt lag oavlönad tid. Enligt de flesta kollektivavtalen betalas dock lön för 1 4 arbetsdagar för den här tiden. Ifall arbetsgivaren för den tid barnet varit sjukt har betalt 3 dagars lön för en fyra dagars frånvaro, skall semesterlönegrunden utökas kalkylmässigt med en dags utebliven lön. Exempel: Kalkylerad lön för tid under tillfällig vårdledighet En arbetstagare arbetar måndag till onsdag 8 timmar om dagen. Arbetstagarens sammanlagda lön för tid i arbete under kvalifikationsåret uppgår till euro och den genomsnittliga timlönen är 10 euro. Arbetstagarens under 10-åriga barn har varit sjukt och arbetstagaren har varit på tillfällig vårdledighet i sammanlagt 14 dagar under kvalifikationsåret. Arbetsgivaren har enligt kollektivavtalet inte någon lönebetalningsskyldighet, varför lön för dessa dagar inte har betalts. Outförda timmar = 14 x 8 = 112 timmar Utebliven lön = 112 x 10 = euro Semesterlönegrund = = euro Semesterlön = x 11,5 % = 1 037,30 euro Varav sommarsemesterns andel är 24/30 och vintersemesterns andel 6/30. Sjukdom För den tid arbetstagaren är sjuk intjänas semester för en tid på högst 105 kalenderdagar. Den sjuklön som arbetsgivaren har betalt kan som sådan tilläggas till lönegrunden, men ett kalkylmässigt tillägg skall göras, ifall arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet inte täcker hela sjuktiden eller ifall arbetsgivarens sjuklön inte motsvarar full sjuklön. Den senare situationen kan uppstå till exempel när arbetsgivaren för sjuktiden endast betalar den så kallade mellanskillnadslönen, då FPA betalar sjukdagpenningen till arbetstagaren. Exempel: Kalkylerad lön för tid under sjukledighet En arbetstagare arbetar måndag till onsdag 8 timmar om dagen, veckoarbetstiden är 24 timmar. Arbetstagarens sammanlagda lön för tid i arbete under kvalifikationsåret uppgår till euro och den genomsnittliga timlönen är 10 euro. Arbetstagaren har varit sjuk från och med början av maj till och med slutet av augusti, sammanlagt 119 kalenderdagar. För denna tid har till denne betalts sjuklön för två veckor sammanlagt 480 euro. Kalkylerad lön beräknas för en tid på 105 kalenderdagar. 105 kalenderdagar är 15 veckor. Sjuklön har betalts för två veckor, varför lönen har uteblivit för endast 13 veckor. Kalkylerad lön för sjuktiden = 13 x (3 x 8) x 10 = euro Betalt sjuklön 480 euro Semesterlönegrund = = euro Semesterlön = x 11,5 % = 862,50 euro Permitteringstid Till semesterlönegrunden skall också tilläggas utebliven lön för permitteringstid för de arbetsdagar som infaller under en period på högst 42 kalenderdagar. Tillägget avser endast permitteringssituationer på heltid. Ifall permitteringen har genomförts genom förkortad arbetstid, görs inget kalkylmässigt tillägg. Exempel: Kalkylerad lön för permitteringstid En arbetstagare arbetar måndag till onsdag 8 timmar om dagen, veckoarbetstiden är 24 timmar. Arbetstagarens sammanlagda lön för tid i arbete under kvalifikationsåret uppgår till euro och den genomsnittliga timlönen är 10 euro. Arbetstagaren har varit permitterad från och med början av maj till och med slutet av augusti. Utebliven lön för permitteringstid för 42 kalenderdagar (6 veckor) = 6 x 24 x 10 = euro Semesterlönegrund = = euro Semesterlön = x 11,5 % = 614,10 euro Karantän Också utebliven lön för tid under karantän tilläggs till semesterlönegrunden.

10 Semesterlön intjänas inte Även om frånvarotiden skulle vara likställd med arbetad tid och sålunda skulle intjäna semester, så tilläggs den inte alltid kalkylmässigt till semesterlönegrunden. Kalkylerad lön tilläggs inte till semesterlönegrunden för följande frånvarotider: permittering på deltid studieledighet deltagande i utbildning med arbetsgivarens samtycke reservövningar förtroendeuppdrag och avgivande av vittnesmål Beräkning av kalkylerad lön Arbetstagarens semesterlön bestäms av både lön för tid i arbete och kalkylerad lön beträffande frånvaro enligt ovan nämnda lista. Genom att utöka semesterlönegrunden med kalkylerade löneposter strävar man efter att den ointjänade semesterlönen för frånvarotiderna skall beaktas för perioder då ändå semester intjänas. Ifall arbetstagaren är berättigad till lön för ovan nämnda frånvarotider antingen med stöd av lag eller med stöd av kollektivavtal, finns det inte behov av att fastställa någon kalkylerad lön. Dessa löner för frånvarotiderna läggs direkt till den lönesumma som betalts för tiden i arbete. Beräkningen av den kalkylerade lönen kan avtalas antingen genom kollektivavtal eller genom avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Om det inte avtalats om något annat, fastställs den kalkylerade lönen enligt timlönen vid den tidpunkt då frånvaron började och enligt den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden. Om man inte avtalat om en timavlönad arbetstagares genomsnittliga veckoarbetstid eller om den varierar, bestäms den kalkylerade lönen enligt den genomsnittliga veckoarbetstiden under de 12 veckor som föregår frånvaron. För att den kalkylerade lönen skall kunna fastställas, behövs en utredning av antalet uteblivna arbetsdagar och arbetstimmar. Ifall inte något annat har avtalats om beräkningen av lön för frånvarotid, utgörs grunden av: i första hand arbetstagarens arbetstimmar enligt arbetsskiftsförteckningen. Om arbetsskiftsförteckningen inte omfattar hela frånvaroperioden, används de arbetstimmar som anges i arbetsavtalet. Och ifall timmarna enligt arbetsavtalet varierar, används det genomsnittliga antalet veckoarbetstimmar för de 12 föregående veckorna. De kalkylerade korrigeringarna görs i fråga om de dagar och timmar som utan frånvaro hade varit arbetsdagar eller arbetstimmar för arbetstagaren. De arbetstimmar som utgör grund för den kalkylerade lönen utreds på samma sätt som då sjuklön betalas. Den kalkylerade lönens belopp fastställs enligt timlönen vid den tidpunkt då frånvaron börjar. Vid långvarig frånvaro skall man i den kalkylerade lönen även beakta personalens allmänna löneförhöjningar som arbetstagaren skulle ha fått del av om denne hade varit i arbete. Exempel: Kalkylerad lön för familjeledighetstid En arbetstagare har varit på moderskaps- och föräldraledighet under tiden Veckoarbetstiden enligt arbetstagarens arbetsavtal har varit 24 timmar tre dagar i veckan onsdag till fredag. Timlönen har varit 12 euro. Till semesterlönegrunden tilläggs enligt kollektivavtalet betald lön för moderskapstid på 12 veckor = 12 veckor x 24 timmar x 12 euro = euro Till semesterlönegrunden tilläggs kalkylerad lön för lön som uteblivit för tiden under moderskapsledighet och föräldraledighet: 33 veckor x 24 timmar x 12 euro = euro Till lönen för tid i arbete tilläggs: betald lön för tid under moderskapsledighet och föräldraledighet = euro utebliven lön för familjeledigheterna = euro För familjeledigheterna intjänas semesterlön = euro x 11,5 % = 1 490,40 euro Beräkning av genomsnittliga veckotimmar Om man inte avtalat om den genomsnittliga veckoarbetstiden, bestäms den kalkylerade lönen enligt den genomsnittliga veckoarbetstiden under de 12 veckor som föregår frånvaron. Ifall frånvaron börjar mitt under lönebetalningsperioden, kan de genomsnittliga veckotimmarna beräknas för de föregående hela lönebetalningsperioderna. Exempel

11 Lönebetalningsperioden är två veckor. Ett sjukdomsfall börjar mitt under lönebetalningsperioden. De genomsnittliga veckotimmarna kan beräknas utifrån de sex hela lönebetalningsperioderna som föregår frånvaron. Semesterlön för en deltidsanställd med månadslön Semesterlönen för en deltidsanställd med månadslön beräknas procentbaserat, ifall den månadsavlönade arbetstagaren arbetar mindre än 35 timmar under en eller flera månader, och full semesterrätt inte intjänas. Beräkningsregeln tillämpas då den avtalade arbetstiden i arbetstagarens arbetsavtal under någon månad är mindre än 35 timmar. Dessutom förutsätts, att arbetstagaren omfattas av 35-timmarsregeln. Exempel: Semesterlön för deltidsanställd med månadslön En månadsavlönad arbetstagare är på deltidspension och arbetar varannan månad. Arbetstagaren omfattas av 35-timmarsregeln och kan inte intjäna semester för alla månader. Dennes semesterlön beräknas procentbaserat. Lönen för tid i arbete är euro, semesterlönen blir x 11,5 % = euro. Semesterlön vid ändrade förhållanden Bestämmande av beräkningsregeln för semesterlön Beräkningsregeln för semesterlön fastställs på grundval av den avlöningsform och intjäningsregel som iakttas i fråga om arbetstagaren vid kvalifikationsårets utgång. Med avvikelse från denna huvudregel kan annat avtalas i kollektivavtal. Bestämmelsen föreskriver alltså vilken beräkningsregel som används vid beräkning av semesterlönens storlek det vill säga huruvida semesterlönen beräknas utifrån månadslöneregeln, regeln för genomsnittlig dagslön eller den procentbaserade semesterlöneregeln. Vid bestämning av beräkningsregel för semesterlön är utgångspunkten den avlöningsform som tillämpas på arbetstagaren vid slutet av mars, det vill säga timlön, veckolön, månadslön, prestationslön eller en kombination av dessa. Semesterlönens belopp bestäms däremot i enlighet med de regler för beräkning av semesterlön som ingår i 10, 11 eller 12. Med beräkningsregeln för semesterlön avses alltså vilken lagparagraf som tillämpas vid beräkning av semesterlön. Ändringar i avlöningsform som inträffat efter utgången av kvalifikationsåret har ingen inverkan på beräkningssättet för semesterlön. Inte heller har ändringar i avlöningsform som inträffat under kvalifikationsåret någon inverkan på valet av beräkningsregel för semesterlön. Ifall däremot ändringar i avlöningsform eller arbetstid genomförs precis före utgången av kvalifikationsåret och ändringarna är helt tillfälliga, har de inte någon inverkan på beräkningssättet för semesterlön. AR Arbetsrådet har i sitt utlåtande ansett, att kortvariga och veterligen tillfälliga förändringar i avlöningsform inte har betydelse för hur semesterlönen bestäms. I det ifrågavarande fallet hade en arbetstagare med månadslön tillfälligt arbetat med ackordslön och semesterlön kunde betalas till arbetstagaren i enlighet med dennes normala månadslön. Arbetstagare med månadslön månadslönen ändras innan semestern börjar, arbetstiden är oförändrad Om arbetstagaren vid kvalifikationsårets utgång är månadsavlönad, beräknas dennes semesterlön i enlighet med månadslöneregeln. Eftersom en månadsavlönad arbetstagare har rätt att under sin semester få samma månadslön som denne skulle ha fått i arbete, beräknas semesterlönen således av månadslönen vid den tidpunkt då semestern börjar. I semesterlönen beaktas sålunda de löneförhöjningar som skett efter utgången av kvalifikationsåret. Exempel: En arbetstagare är månadsavlönad 31.3 och dennes lön uppgår till euro i månaden. I juni får denne en löneförhöjning på 200 euro. Arbetstagaren tar ut semestern i augusti. Semesterlönen beräknas på euro. Arbetsgivarens ensidiga ändring genom permittering Om arbetstagarens lön vid den tidpunkt då semestern börjar emellertid avviker från hans eller hennes normala lön på grund av att arbetsgivaren ensidigt genomfört temporära ändringar i arbetstiden, fastställs semesterlönen enligt arbetstagarens ordinarie lön. En månadsavlönad arbetstagare som tillfälligt är permitterad eller vars arbetstid är förkortad är således berättigad att få sin normala lön under semestern. Exempel: En deltidspermitterad arbetstagares semesterlön En arbetstagare har permitterats så att denne arbetar varannan vecka. Före permitteringen uppgick dennes lön till euro i månaden och till euro i månaden under permitteringen. Arbetstagarens semester börjar under permitteringstiden. Semesterlönen beräknas utifrån månadslönen på euro. När en heltidsanställd med månadslön blir deltidsanställd med månadslön (gäller semester som intjänats senast )

12 Ifall en arbetstagare har varit heltidsanställd med månadslön under hela kvalifikationsåret och först under semesterperioden övergått till månadsavlönat deltidsarbete, fastställs arbetstagarens semesterlön utifrån deltidslönen. Regeln tillämpas även i det motsatta fallet. Avvikelse från denna huvudregel kan ske genom avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare. Exempel: En heltidsanställd går i deltidspension En arbetstagare deltidspensioneras i juni. På deltidspension är dennes månadslön och arbetstid 60 % av lönen och arbetstiden på heltid. Arbetstagarens semesterlön beräknas utifrån deltidslönen, och det spelar ingen roll att arbetstagaren har intjänat semestern under sin tid i heltidsarbete. Genomsnittlig månadslön som grund för semesterlön (kan användas enbart för semester som intjänats senast ) När en arbetsgivare och en arbetstagare avtalar om ändring i lön och arbetstid, har de rätt att avtala om beräkningen av semesterlön på så sätt att den motsvarar den genomsnittliga lönen för kvalifikationsåret. Detta innebär att semesterlönen för de semesterdagar som intjänats under kvalifikationsåret i fråga betalas i enlighet med beloppet av den avtalade genomsnittliga månadslönen. Det skall avtalas om beräkning av semesterlön utifrån genomsnittlig lön samtidigt då arbetsgivare och arbetstagare avtalar om ändring i lön och arbetstid. Det rekommenderas att man i samband med detta också avtalar om hur den genomsnittliga semesterlönen beräknas. Avtalet skall fogas till semesterbokföringen. Beräkning av genomsnittlig lön (kan användas enbart för semester som intjänats senast ) Genomsnittlig semesterlön beräknas genom att kvalifikationsårets inkomster divideras med det antal anställningsmånader som kvalifikationsåret omfattar. Exempel: Beräkning av semesterlön utifrån genomsnittlig månadslön En arbetstagare deltidspensionerades från och med början av augusti. Denne har avtalat med arbetsgivaren att semesterlönen för de semesterdagar som intjänats under kvalifikationsåret beräknas enligt den genomsnittliga månadslönen. Man kom överens om att den genomsnittliga månadslönen var euro. Arbetstagarens lön för deltidsarbetet uppgår till euro. Arbetstagaren tar ut två veckor sommarsemester i juli. Med beräkningsmodellen för deltid I juli skulle arbetsdagarna ha varit 13, varav arbetstagaren är i arbete under 7 och på semester under 6. Semesterlön = 6 x : 13 = 1 384,62 euro Lön för tid i arbete = 7 x : 13 = 807,70 euro Lönerna i juli totalt 2 192,30 euro Med standarddivisor Antalet semesterdagar under perioden uppgår till 12. Semesterlönen beräknas med standarddivisor. Semesterlön = 12 x : 25 = euro Lön för tid i arbete = = 7 x : 13 = 807,70 euro Lönerna i juli totalt 2 247,70 euro Exempel En arbetstagares partiella vårdledighet börjar från och med Under den partiella vårdledigheten arbetar denne fyra dagar i veckan så att fredagarna är lediga. Arbetstagaren har överenskommit med arbetsgivaren att semesterlön beräknas utifrån genomsnittlig månadslön. Arbetstagaren tar ut två veckor semester i juli. Arbetsdagarna i juli skulle ha varit 17, varav 9 under semestern. Månadslön i deltidsarbete euro Månadslön i heltidsarbete euro Avtalad genomsnittlig semesterlön euro Semesterlön = x 10 : 22 = 1 295,45 euro Lön för tid i arbete = x 9 : 17 = 1 270,60 euro

13 Lönerna i juli totalt 2 566,05 euro Avtalsbaserad ändring av arbetstid och lön för anställda med månadslön fr.o.m Ifall arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om ändring av arbetstiden, och således också om lönen, till exempel av den anledningen att arbetstagaren önskar övergå till partiell vårdledighet eller deltidspension, beräknas semesterlönen på olika sätt beroende på vid vilken tidpunkt ändringen inträffar. Från och med beräknas semesterlönen procentuellt utifrån kvalifikationsårets inkomster enligt 12 för sådana arbetstagare som överförs från heltidsarbete till deltidsarbete. Detsamma gäller arbetstagare som överförs från deltidsarbete till heltidsarbete. Om arbetstiden, och i motsvarande mån lönen, ändras först efter kvalifikationsårets utgång, men innan semestern börjar, beräknas semesterlönen med månadslöneregeln utifrån den månadslön som baserar sig på den arbetstid som tillämpades under kvalifikationsåret. I fortsättningen beräknas sålunda semesterlönen för i heltidsarbete intjänad semester utifrån arbetstiden för heltid, och semesterlönen för i deltidsarbete intjänad semester beräknas utifrån arbetstiden för deltid. Ändring under kvalifikationsåret Ifall arbetstagarens arbetstid och lön ändras under kvalifikationsåret, beräknas semesterlönen utifrån beräkningsregeln för procentbaserad semesterlön (12 ). Bestämmelsen tillämpas i de fall då arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om ändring av arbetstiden och således också om månadslönen. Sådana ändringar i arbetstiden kan inträffa bland annat i samband med övergången till deltidspension, delinvalidpension, partiell sjukledighet eller partiell vårdledighet. Å andra sidan tillämpas bestämmelsen också då en arbetstagare överförs till anställning på deltid på det sätt som avses i arbetsavtalslagen. Bestämmelsen tillämpas däremot inte på permitteringar som verkställs i form av förkortad arbetstid. Exempel: Heltidsanställd blir deltidsanställd under kvalifikationsåret En arbetstagare deltidspensioneras från och med Arbetstagarens månadslön uppgår till euro före deltidspensioneringen och till euro efter deltidspensioneringen. I motsvarande mån halveras arbetstiden. Utöver månadslön har olika tillägg på euro och provisioner på euro betalts till arbetstagaren. Kvalifikationsårets inkomster = 7 x x ) = euro Procentbaserad semesterlön = x 11,5 % = 4 887,50 euro Lönetransaktioner i juli 2014, då arbetstagaren tar ut tre veckor semester ( ). I juli återstår 8 arbetsdagar. Sammanlagt uppgår arbetsdagarna i juli till 23. Semesterlön i juli = 4 887,50 x 18/30 = 2 932,50 euro Lön för tid i arbete i juli = x 8/23 = 695,65 euro Ändring efter kvalifikationsårets utgång, men före semestern Om ändringarna sker först efter kvalifikationsårets utgång men innan semestern eller en del av semestern börjar, beräknas semesterlönen utgående från den månadslön som bestäms på basis av arbetstiden under kvalifikationsåret. I praktiken beräknas semesterlönen alltså utifrån den månadslön som betalts före ändringen, och som har betalts under hela kvalifikationsåret. Exempel: Ändring efter kvalifikationsåret, före semestern En arbetstagare har varit på partiell vårdledighet från och med Då ledigheten började minskade dennes lön från till I motsvarande grad minskades arbetstiden med 20 %. Arbetstagaren återgår till full arbetstid Semestern börjar Antalet ordinarie arbetsdagar i juli uppgår till 23, varav 20 infaller under semestern varvid 3 arbetsdagar återstår i juli. Semesterlönen beräknas med månadslöneregeln utifrån lönen på 3200 : Med standarddivisor : 25 x 24 = eller med deltidsberäkningsmodellen : 23 x 20 = 2 782,60 Lön för tid i arbete : 23 x 3 = 521,73 Exempel: Ändring efter kvalifikationsåret, före semestern En arbetstagare deltidspensioneras Arbetstiden minskar med 50 %, lönen minskar från till euro. Semestern börjar Semesterlönen beräknas utifrån med månadslöneregeln. Varierande månadslön och arbetstid beräkning av semesterlön fr.o.m

14 Det kan på förhand avtalas att arbetstid och månadslön är olika stor under olika månader. Arbetstiden kan således vara varaktigt lägre under till exempel sommarmånaderna än under vintermånaderna. I dessa fall beräknas semesterlönen procentuellt. Exempel: Månadslön som avtalats vara olika stor fr.o.m En arbetstagares arbetstid och lön är olika stor under sommaren och vintern. Från juni till september är arbetstagarens lön euro i månaden och från oktober till maj är lönen euro i månaden. En arbetstagares semesterlön beräknas enligt 12 procentbaserat utifrån lönen för tid i arbete under kvalifikationsåret: Lönerna sammanlagt Semesterlön x 11,5 % = 2 300, varav sommarsemesterns andel utgör och vintersemesterns andel 460. När en månadsavlönad blir timavlönad innan semestern börjar Ifall arbetstagaren vid utgången av kvalifikationsåret har varit månadsavlönad men därefter, före semesterns början, har övergått till att få timlön, beräknas semesterlönen enligt reglerna i 10 som gäller månadsavlönade arbetstagare. Härvid är utgångspunkten att semesterlönen motsvarar den normala lönen vid tidpunkten för semestern. Det har i allmänhet ansetts att semesterlönen i detta fall fastställs enligt arbetstagarens sista månadslön som betalts före semesterns början. Den senast betalda månadslönen skall omvandlas till att motsvara den deltidsanställdes kortare arbetstid, eftersom semesterlönen även i ett sådant fall skall motsvara den normala lönen vid tidpunkten för semestern. Exempel: En månadsavlönad blir timavlönad innan semestern börjar En heltidsanställd arbetstagare med månadslön övergår till att varaktigt arbeta på deltid med timlön från och med början av juni. Deltidsarbetet utgör 50 % av arbetstiden på heltid (4 timmar om dagen fem dagar i veckan). Månadslönen har varit euro och som timlön har avtalats 20 euro. Arbetstagaren tar ut fyra veckor semester i juli. I juli finns 22 ordinarie arbetsdagar, varav 20 infaller under semestern. Semesterlönen kan beräknas enligt följande: Timlönen beräknas utifrån månadslönen = : (22 x 8) = 17,05 euro Under semestern infaller 80 arbetstimmar (20 x 4) Semesterlön 80 x 17,05 = euro Eller så här: Månadslön som motsvarar deltidsarbetet = x 0,5 = euro Semesterlön = x 20 : 22 = 1 363,64 euro Ifall timlönen dock har avtalats att vara olika stor mot vad den skulle vara om den beräknades direkt utifrån månadslönen, motsvarar den semesterlön som beräknats enligt ovan nämnda beräkningssätt inte nödvändigtvis den normala lönen vid semesterns början, vilket är utgångspunkten vid tillämpningen av 10. Således kan det vara motiverat att beräkna semesterlönen genom att den avtalade timlönen omvandlas till månadslön. Exempel: En heltidsanställd arbetstagare med månadslön övergår till att varaktigt arbeta på deltid med timlön från och med början av juni. Deltidsarbetet utgör 50 % av arbetstiden på heltid (4 timmar om dagen fem dagar i veckan). Månadslönen har varit euro och som timlön har avtalats 20 euro. Arbetstagaren tar ut fyra veckor semester i juli. I juli finns 22 ordinarie arbetsdagar, varav 20 infaller under semestern. Semesterlönen kan beräknas enligt följande: Månadslön beräknad utifrån timlönen = 20 euro x 4 timmar x 22 dagar = euro Semesterlön = euro x 20 : 22 = euro. När en timavlönad blir månadsavlönad innan semestern börjar Semesterlönen för en arbetstagare som vid utgången av kvalifikationsåret får timlön beräknas utifrån kvalifikationsårets inkomster antingen baserat på den genomsnittliga dagslönen eller procentbaserat, beroende på vilken intjäningsregel som skall tillämpas. Arbetstagarens semesterlön fastställs vid kvalifikationsårets utgång och i samband med varje del av semestern betalas en semesterlön som motsvarar denna del av semestern. Om arbetstagaren är månadsavlönad när dennes semester börjar, får arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om att arbetstagarens semesterlön beräknas utifrån den normala månadslönen. Det innebär att arbetstagaren under sin semester får den lön som denne skulle få i arbete under denna tid.

15 Denna bestämmelse kan bli tillämplig i situationer där arbetstagaren vid kvalifikationsårets utgång har fått timlön och därefter, innan semestern börjat, övergått till att få månadslön. För att huvudregeln för fastställande av semesterlönens beräkningssätt skall få förbigås, förutsätts det att arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om saken. Avtalet skall ingås skriftligen, för att semesterlönens riktighet skall kunna kontrolleras i efterskott till exempel i samband med övervakning. Avtalet skall fogas till de handlingar som hör samman med semesterbokföringen. Om avtalsmöjligheten utnyttjas kan beräkningen av semesterlönen förenklas i de fall där avlöningssättet efter kvalifikationsårets utgång har ändrats så att månadslön betalas ut. Semesterlönen beräknas utifrån månadslönen vid den tidpunkt då semestern börjar genom att deltidsberäkning används. I månadslönen beaktas härvid inte sådana rörliga tilläggslöner som betalas utöver månadslönen. Semesterersättning när anställningsförhållandet upphör När anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren rätt att i stället för semester få semesterersättning för den tid för vilken denne dittills inte har fått semester eller semesterersättning. Den semester som intjänats när anställningsförhållandet upphör ersätts med semesterersättning, som beräknas på samma sätt som arbetstagarens semesterlön skulle ha beräknats om anställningsförhållandet hade fortgått. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om uttagandet av semester under anställningsförhållandet till exempel under uppsägningstiden. Härvid betalas arbetstagaren semesterlön för uttagen semester. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan även avtala om att de intjänade semesterförmånerna flyttas fram till det följande anställningsförhållandet. Det förutsätts dock att arbetsgivaren och arbetstagaren ingår ett nytt arbetsavtal innan anställningsförhållandet upphör och semesterersättningen betalas. Då semesterersättningen beräknas iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms om beräkning av semesterlön i lagens Semesterersättning för arbetstagare med månadslön Semesterersättningen för en arbetstagare med månadslön beräknas såsom semesterlönen skulle ha beräknats under anställningsförhållandet. Semesterersättningen beräknas med standarddivisorn 25, dock under förutsättning att det i kollektivavtalet inte har avtalats om beräkningssättet för semesterersättning. Om antalet semesterdagar vid beräkning av semesterns längd inte blir ett helt tal, avrundas en del av en dag uppåt till en hel semesterdag. Avrundningen görs alltså även vid beräkning av semesterersättning när anställningsförhållandet upphör. Ifall semester har intjänats för två olika kvalifikationsår när anställningsförhållandet upphör, avrundas semesterdagarna för bägge kvalifikationsåren skilt för sig. Lönen för en semesterdag beräknas genom att månadslönen divideras med 25 (veckolönen med 6) och semesterersättningen beräknas genom att lönen för en semesterdag multipliceras med antalet semesterdagar. Exempel: Semesterersättning beräknad med standarddivisor När anställningsförhållandet upphör har en arbetstagare outtagna semestrar på sammanlagt 34 semesterdagar. För det föregående kvalifikationsårets del blev 12 semesterdagar outtagna och för det innevarande ofullständiga kvalifikationsåret har 22 semesterdagar intjänats. Arbetstagarens månadslön är euro när anställningsförhållandet upphör. Lön för en semesterdag = : 25 = 100 euro Semesterersättning för det utlöpta kvalifikationsåret = 12 x 100 = euro Semesterersättning för det ofullständiga kvalifikationsåret = 22 x 100 = euro Semesterersättning totalt euro. Rörliga löneposter i semesterersättning för månadsavlönad Ifall arbetstagaren utöver månadslönen erhåller rörliga tilläggslöner, exempelvis provisionslön, beräknas semesterersättningen för de rörliga löneposternas del med hjälp av genomsnittlig dagslön och en koefficient i enlighet med antalet semesterdagar. Semesterersättning = genomsnittlig dagslön x koefficient Genomsnittlig dagslön = tilläggslönernas totalbelopp : antalet arbetsdagar Semesterersättning för tilläggslöner skall beräknas skilt för sig för det gångna och det innevarande kvalifikationsåret. Exempel: Semesterersättning för tilläggslöner En heltidsanställd arbetstagare med månadslön har intjänat försäljningsprovisioner för det gångna kvalifikationsårets del euro (208 arbetsdagar) och för det innevarande kvalifikationsårets del euro (81 arbetsdagar). När anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren outtagen semester på sammanlagt 30 semesterdagar för det föregående kvalifikationsåret och 10 semesterdagar för det innevarande kvalifikationsåret. Semesterersättning beräknas enligt följande:

16 Det gångna kvalifikationsåret: genomsnittlig dagslön = : 208 = 20,67 euro koefficient 27,8 semesterersättning = 20,67 x 27,8 = 574,63 euro Det innevarande kvalifikationsåret: genomsnittlig dagslön = : 81 = 18,52 euro koefficient 9,0 semesterersättning = 18,52 x 9,0 = 166,68 euro Semesterersättning för tilläggslönerna totalt 741,31 euro. Semesterersättning för arbetstagare med timlön Semesterersättning baserad på genomsnittlig dagslön Semesterersättningen för en tim- eller prestationsavlönad arbetstagare som omfattas av 14-dagarsregeln beräknas i enlighet med den genomsnittliga dagslönen under kvalifikationsåret och den koefficient som bestäms av semesterns längd. Såvida till en sådan tim- eller prestationsavlönad skall betalas semesterersättning för kvalifikationsmånader som infaller under två kvalifikationsår, beräknas semesterersättningen för bägge kvalifikationsåren skilt för sig. Härvid sammanslås alltså inte de bägge kvalifikationsårens inkomster och den koefficient som härigenom skulle bestämmas används inte, utan semesterersättningens belopp beräknas skilt för sig från början till slut för vardera kvalifikationsåret och de på så sätt erhållna ersättningarna räknas ihop. Semesterdagarna avrundas även skilt för sig, ifall antalet semesterdagar inte utgör ett heltal. Exempel En heltidsanställd arbetstagare med tim- och provisionslön har intjänat tim- och prestationslöner för det gångna kvalifikationsårets del euro (208 arbetsdagar) och för det innevarande kvalifikationsårets del euro (81 arbetsdagar). När anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren innestående semester på sammanlagt 30 semesterdagar för det föregående kvalifikationsåret och 10 semesterdagar för det innevarande kvalifikationsåret. Semesterersättning beräknas enligt följande: Det gångna kvalifikationsåret: genomsnittlig dagslön = : 208 = 213 euro koefficient 27,8 semesterersättning = 213 x 27,8 = 5 921,40 euro Det innevarande kvalifikationsåret: genomsnittlig dagslön = : 81 = 142 euro koefficient 9,0 semesterersättning = 142 x 9,0 = euro Semesterersättning totalt 7 199,40 euro. Procentbaserad semesterersättning För de arbetstagare med timlön som omfattas av 35-timmarsregeln beräknas semesterersättningen som en procentuell andel av kvalifikationsårets inkomster. Även semesterersättningen för en arbetstagare med månadslön som omfattas av 35-timmarsregeln beräknas procentbaserat, ifall arbetstagaren inte får full semesterrätt på basis av den avtalade arbetstiden. Semesterersättningen är 9 % av kvalifikationsårets inkomster, ifall anställningsförhållandet har fortgått under mindre än ett år då det upphör. I ett anställningsförhållande som fortgått i minst ett år är semesterersättningen 11,5 % av det innevarande kvalifikationsårets inkomster. Semesterersättningens beräkningsgrund innehåller samma löneposter som ingår vid beräkning av semesterlön och till den tilläggs kalkylmässigt utebliven lön för vissa frånvarotider.

17 Även procentbaserad semesterersättning beräknas i regel skilt för sig för det innevarande respektive gångna kvalifikationsåret. Exempel: Procentbaserad semesterersättning Anställningsförhållandet för en deltidsanställd arbetstagare med timlön började och upphörde Arbetstagarens arbetstid uppgick till 8 timmar om dagen från onsdag till fredag. Arbetstagaren har varit på föräldraledighet i 3 månader under tiden Det gångna kvalifikationsåret: lön för tid i arbete = euro utebliven lön för föräldraledighet = euro semesterersättning = ( ) x 9 % = 950,40 euro Det ofullständiga kvalifikationsåret: lön för tid i arbete = euro semesterersättning = x 11,5 % = 662,40 euro Semesterersättning när anställningsförhållandet upphör totalt 1 612,80 euro. Semesterersättning för två skilda kvalifikationsår Ofta kan det hända att man blir tvungen att beräkna semesterersättning för semester som intjänats under två kvalifikationsår, dels det gångna, dels det innevarande. Huvudregeln är att semesterersättningen beräknas skilt för varje kvalifikationsår var för sig, för det gångna skilt för sig och för det innevarande skilt för sig. Ifall arbetstagarens arbetstid eller avlöningsform har ändrats under det innevarande kvalifikationsåret, kan det hända att man blir tvungen att beräkna semesterersättningen med skilda beräkningsregler för de olika kvalifikationsåren. Semesterersättning för det gångna kvalifikationsåret beräknas med den beräkningsregel som tillämpades på arbetstagaren den sista dagen i mars. För det innevarande kvalifikationsåret fastställs semesterersättningen däremot i enlighet med den beräkningsregel som tillämpas när anställningsförhållandet upphör. Naturaförmåner i samband med semesterersättning Arbetstagaren är även under semestern berättigad till de naturaförmåner som hör till lönen. Sådana naturaförmåner är bland annat bostads-, bil- och telefonförmåner. För dessa naturaförmåner är det karakteristiskt att de är regelbundna och fortgående. Till den del naturaförmånerna inte står till arbetstagarens förfogande under semestern skall de ersättas med ett penningbelopp. I praktiken är det endast kostförmån som har ersatts i pengar för semestertiden. Den ersätts för förlorade arbetsdagar på samma sätt som då semesterlön beräknas. Ifall arbetstagaren för sin kostförmån betalar en ersättning som uppgår till minst beskattningsvärdet, beaktas inte kostförmånen vid beräkning av semesterersättning. Övriga naturaförmåner har inte ersatts i pengar i samband med semesterersättning som betalas när anställningsförhållandet upphör. Således beaktas inte bostads-, bil- och telefonförmåner vid beräkning av semesterersättning. Arbetsrådet har dock i sitt utlåtande AR ansett, att arbetstagarens alla naturaförmåner skall beaktas vid beräkningen av semesterersättning. Arbetsrådets utlåtande är emellertid inte bindande, varför saken inte ännu juridiskt har avgjorts slutgiltigt. Exempel: Kostförmån för tid under semester En arbetstagare har fyra veckor sommarsemester i augusti. Kostförmånen ersätts för de arbetsdagar som infaller under semestern enligt följande: Antalet arbetsdagar som infaller under semestern är 20 (= 24 4) Kostförmånens beskattningsvärde 5,40 euro Penningersättning 20 x 5,40 euro = 108 euro Semesterersättningens betalningstidpunkt När anställningsförhållandet upphör, upphör även lönebetalningsperioden. Huvudregeln är att alla fordringar som grundar sig på anställningsförhållandet skall betalas senast när anställningsförhållandet upphör, så att de är disponibla för arbetstagaren, ifall annat inte har avtalats. Man kan överenskomma med arbetstagaren om beräkningstiden inom vilken slutlönen betalas. I arbetsavtalet kan intas ett omnämnande om betalning av slutlön till exempel på den sedvanliga lönebetalningsdag som följer på anställningsförhållandets upphörande. Även i kollektivavtal har man kunnat avtala om slutlönens betalningstidpunkt.

18 Ifall betalningen av slutlönen fördröjs, har arbetstagaren rätt till förutom dröjsmålsränta även lön för väntetid, dock för högst sex kalenderdagar. Beräkningen av väntedagar börjar när anställningsförhållandet eller den avtalade beräkningstiden upphör. Med lön för väntedagar avses arbetstagarens normala dagslön. Exempel: Lön för väntetid En arbetstagares anställningsförhållande upphörde genom prövotidshävning. I arbetsavtalet fanns inget omnämnande om slutlönens betalningstidpunkt, varför den förföll till betalning genast. Arbetsgivaren hann dock inte betala slutlönen under samma dag. Under följande dag var bankerna stängda med anledning av påsken och arbetstagaren erhöll sin lön först Lönen var försenad med 5 kalenderdagar, varför arbetstagaren hade rätt till lön för väntetid för fem dagar samt till dröjsmålsränta. Exempel Av arbetstagarens slutlön hade 50 euro inte betalats av den anledningen att arbetsgivaren inte hade märkt att en halv semesterdag borde ha avrundats. Den återstående andelen hade betalts först två veckor efter att anställningsförhållandet hade upphört. Arbetstagarens dagslön är 120 euro. Arbetstagaren har oavsett beloppet rätt till lön för väntetid för sex dagar (6 x 120 =) 720 euro samt till dröjsmålsränta. När anställningsförhållandet är minst ett år långt när det upphör Ifall arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått minst ett år innan det upphör, har arbetstagaren från ingången av det innevarande kvalifikationsåret rätt att få semesterersättning för två och en halv dag för varje full kvalifikationsmånad. Exempel En arbetstagares anställningsförhållande har börjat 1.6 och upphör följande år Alla månader som ingår i anställningsförhållandet är fulla kvalifikationsmånader. Arbetstagaren har intjänat sammanlagt 32,5 dagar semester (avrundas till 33 dagar). För tiden har 2 dagar per månad intjänats och för tiden har 2,5 dagar per månad intjänats. Exempel En arbetstagares anställningsförhållande har börjat och upphört För februari och mars har arbetstagaren intjänat semester 2 vardagar per månad alltså sammanlagt 4 vardagar och för april januari 2,5 vardagar per månad alltså (10 x 2,5 =) 25 vardagar. Inledande och avslutande månad räknas ihop När fulla kvalifikationsmånader räknas ut slås den inledande och den avslutande månaden i anställningsförhållandet samman, förutsatt att arbetstagaren inte har fått semester eller semesterersättning för dessa månader. Bestämmelsen tillämpas ifall varken den inledande eller den avslutande månaden är fulla kvalifikationsmånader och ifall arbetstagaren inte har fått semester under sitt anställningsförhållande. Exempel Ett anställningsförhållande började 22.6 och upphörde Arbetsdagarna uppgick i juni till 7, i juli till 23 och i augusti till 10. Dagarna i juni och augusti räknas ihop, varför semesterersättning betalas för fyra semesterdagar. Semesterersättning i korta anställningsförhållanden Fastän arbetstagaren inte har intjänat någon semester när anställningsförhållandet upphör, är denne dock berättigad till semesterersättning. Denna bestämmelse tillämpas för det första på anställningsförhållandena för sådana arbetstagare som enligt avtal omfattas av någondera intjäningsregeln, men vilkas anställningsförhållanden upphör innan de har tjänat in semester för en enda månad. Semesterersättning beräknas som en procentuell andel av lönen, så att semesterersättningen när anställningsförhållandet upphör utgör 9 % av lönesumman. Exempel Med en arbetstagare har det överenskommits om ett anställningsförhållande där avsikten är att arbetstagaren skall arbeta 8 timmar om dagen under fem dagar i veckan med en månadslön på euro. Anställningsförhållandet började och hävdes under prövotiden för att upphöra Antalet arbetsdagar uppgick till 10, för vilka 952,40 euro betalades i lön. Arbetstagaren har rätt till 9 % i semesterersättning, även om arbetstagaren inte har hunnit intjäna en enda semesterdag. Semesterersättningens belopp uppgår till 952,40 x 9 % = 85,70 euro. Exempel Med en arbetstagare ingicks ett arbetsavtal, enligt vilket anställningsförhållandet varar tre dagar. Arbete utförs sammanlagt under 24 timmar med en timlön på 10 euro. Semesterersättningen utgör 9 % av den lön som betalts till arbetstagaren. 240 euro x 9 % = 21,60 euro. Semesterpenning

19 Betalning av semesterpenning baserar sig inte på semesterlagen utan på antingen kollektivavtal, praxis på arbetsplatsen eller arbetsavtal. Arbetstagaren har sålunda inte utan särskilt avtal rätt till semesterpenning. Arbetsgivaren är skyldig att betala semesterpenning, ifall sådan har avtalats i normalbindande eller allmänbindande kollektivavtal. Med andra ord är en arbetsgivare som hör till ett arbetsgivarförbund skyldig att betala semesterpenning till arbetstagare i enlighet med kollektivavtalet. På motsvarande sätt skall även en oorganiserad arbetsgivare betala semesterpenning, ifall ett allmänbindande kollektivavtal har ingåtts inom branschen. Huruvida ett kollektivavtal anses allmänt bindande fastställs av nämnden för fastställande av kollektivavtals bindande verkan. Alla allmänbindande kollektivavtal finns samlade på webbadressen: tyoehto/. Exempel: Allmänbindande kollektivavtal Arbetsgivaren är verksam inom handeln och utövar blomsteraffärsverksamhet. Arbetsgivaren har inte anslutit sig till arbetsgivarförbundet. Arbetsgivaren är dock skyldig att i anställningsförhållanden följa Handelns kollektivavtal och dess bestämmelser om semesterpenning, eftersom det är allmänt bindande och sålunda förpliktar även oorganiserade arbetsgivare. Exempel: Normalbindande kollektivavtal En bokföringsbyrå som är medlem i Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna rf är skyldig att följa kollektivavtalet för bokföringsbyråer (som för närvarande inte är allmänt bindande) och dess regler för semesterpenning. En bokföringsbyrå som är oorganiserad som arbetsgivare är i sin tur inte skyldig att följa det. Exempel: Kollektivavtal saknas En arbetsgivare bedriver advokatverksamhet. På branschen finns inget kollektivavtal som skall följas, varför en sådan arbetsgivare inte har någon skyldighet att betala semesterpenning till sina arbetstagare. Genom avtal eller baserad på arbetsplatsens praxis Eventuellt har man på arbetsplatsen följt en viss vedertagen praxis beträffande betalning av semesterpenning. Ifall praxis har iakttagits en längre tid, har därav uppstått ett anställningsvillkor som arbetsgivaren inte ensidigt kan ändra. Ifall det har avtalats om betalning av semesterpenning i arbetsavtalet eller annars under anställningen, är arbetsgivaren likaså bunden av avtalet. Semesterpenningens storlek Semesterpenningens storlek uppgår i allmänhet till 50 % av den lagstadgade eller kollektivavtalsenliga semesterlönen. Ifall semestern tas ut i flera delar, erläggs semesterpenningen i allmänhet skilt för varje semesterdel. Ibland betalas hälften av semesterpenningen vid början av semestern och hälften vid slutet av semestern. Exempel: Betalning av semesterpenning En arbetstagare arbetar på ett företag där kollektivavtalet för den datatekniska servicebranschen tillämpas. I kollektivavtalet har det avtalats om betalning av semesterpenning. Semesterpenningens storlek är 50 % av semesterlönen och den betalas i samband med semesterlönen. Ifall arbetstagarens semesterlön uppgår till euro, är semesterpenningen euro (50 % x euro). Då arbetstagaren inleder sin semester betalas till denne sammanlagt euro. I vissa kollektivavtal har det avtalats att semesterpenning skall betalas även utifrån semesterersättning. Härvid förutsätts i allmänhet att anställningen upphör antingen av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl under semesterperioden eller att arbetstagaren går i pension eller utför sin militärtjänstgöring. För tydlighetens skull kan det nämnas att på byggbranschen avviker begreppet semesterpenning från övriga branscher. På byggbranschen består semesterpenningen som betalas för semestertiden av en helhet som bildas av semesterlön, semesterersättning och så kallad semesterpremie. Semesterpenningens storlek är 18,5 % (14 % sommarandel, 4,5 % vinterandel) av lön, inklusive förhöjning för övertid och nödarbete, som under kvalifikationsåret för tid i arbete betalts till arbetstagaren eller förfallit till betalning. Förutsättningarna för betalning av semesterpenning varierar mellan olika branscher, varför bestämmelserna alltid måste kontrolleras i det kollektivavtal som tillämpas. Att byta semesterpenning till ledighet Under vissa förutsättningar är det möjligt att byta semesterpenning till ledighet. Arbetstagaren har ingen subjektiv rätt att byta semesterpenning till ledighet, varför detta är något som arbetstagaren måste komma överens med arbetsgivaren om. Dessutom bör det observeras att det inte i alla kollektivavtal har getts möjlighet att ens genom överenskommelse byta semesterpenning till ledighet. I sådana fall kan semesterpenning inte alls bytas till ledighet. I kollektivavtalen finns inte alltid bestämmelser om huruvida lördagar skall räknas som semesterpenningsrelaterad ledig dag, ifall semesterpenning byts till ledighet. Då man avtalar om byte av semesterpenning till ledighet rekommenderas det därför att man samtidigt avtalar om antalet lediga dagar och om de tidpunkter då dessa tas ut samt om huruvida semesterpenningsledighet skall anses som likställda med arbetade dagar. AD: : Semesterpenning

20 I enlighet med den gemensamma ståndpunkten hos avtalsparterna i Teknologiindustrins kollektivavtal har det i utlåtandet ansetts, att arbetstagaren har rätt till semesterpenning även då arbetsgivaren har underlåtit att ge semester åt arbetstagaren under semesterperioden och anställningsförhållandet har upphört utanför semesterperioden av en orsak som beror på arbetsgivaren. A4 LÖN FÖR UPPSÄGNINGSTID Uppsägningstidens längd Bestämmelser om uppsägningstidens längd finns i arbetsavtalslagen 6 kap. 3. Även kollektivavtalen innehåller ofta bestämmelser om uppsägningstiderna. Parterna kan med vissa begränsningar även separat komma överens om uppsägningstiden i ett arbetsavtal. Kollektivavtal Ifall kollektivavtal gäller i anställningsförhållandet, bestämmer detta arbetsavtalets innehåll som ett minimivillkor för anställningsförhållandet. En organiserad arbetsgivare skall följa uppsägningstiderna enligt kollektivavtalet i dess helhet. Om arbetsgivaren inte är organiserad, skall han vid uppsägning av arbetstagaren antingen iaktta uppsägningstiderna i lagen eller i ett allmänt bindande kollektivavtal, beroende på vilka bestämmelser som är fördelaktigare för arbetstagaren. Arbetstagaren åter har rätt att välja om han vill följa lagen eller kollektivavtalet då han själv säger upp sig. Uppsägningstider som är ofördelaktigare för arbetstagaren i förhållande till ett allmänt bindande kollektivavtal kan inte fastställas i arbetsavtalet. Överenskommelse Såvida anställningsförhållandet inte omfattas av kollektivavtalen, bestäms uppsägningstiderna av arbetsavtalslagen. Man kan då fritt komma överens om uppsägningstiderna i arbetsavtalet. Uppsägningstiden kan emellertid vara högsta sex månader. Arbetstagarens uppsägningstid får inte vara längre än uppsägningstiden från arbetsgivarens sida. Om så är fallet, skall för arbetstagarens uppsägningstid iakttas samma uppsägningstid som gäller för arbetsgivaren. Arbetsavtalslagen Såvida anställningsförhållandet har fortsatt oavbrutet och inget annat har avtalats, skall arbetsgivaren vid uppsägning iaktta följande: 14 dagars uppsägningstid, om anställningsförhållandet varat högst 1 år; 1 månads uppsägningstid, om anställningsförhållandet har varat längre än 1 men högst 4 år; 2 månaders uppsägningstid, om anställningsförhållandet har varat längre än 4 år, men högst 8 år; 4 månaders uppsägningstid, om anställningsförhållandet har varat längre än 8 år, men högst 12 år; 6 månaders uppsägningstid om anställningsförhållandet har varat längre än 12 år. Då arbetstagaren själv säger upp sig gäller följande 14 dagars uppsägningstid, om anställningsförhållandet har varat högst fem år; 1 månads uppsägningstid, om anställningsförhållandet har varat längre än 5 år. Ett avbrott i arbetet, t.ex. på grund av familjeledighet eller sjukledighet betyder inte att anställningsförhållandet avbryts, utan frånvarotiden inräknas i anställningsförhållandets längd. Anställningsförhållandets längd beräknas utifrån läget vid tidpunkten för uppsägningen. Beräkning av uppsägningstiden Om anställningsförhållandets uppsägningstid räknas i månader, är dagen då arbetet upphör den dag som har samma ordningstal som dagen då uppsägningen delgavs. Om slutmånaden inte har en motsvarande dag, används den sista dagen i den månaden. Exempel: Anställningsförhållandet har sagts upp och uppsägningstiden är 2 månader. Anställningsförhållandets sista dag är då Exempel: Anställningsförhållandet har sagts upp och uppsägningstiden är 1 månad. Anställningsförhållandets sista dag är Om uppsägningstiden anges i dagar, börjar uppsägningstiden löpa dagen efter att uppsägningsbeskedet delgivits, dvs. uppsägningsdagen räknas inte till uppsägningstiden. Exempel: Anställningsförhållandet har sagts upp 1.2. och uppsägningstiden är 14 dagar. Anställningsförhållandets sista dag är Lönebetalningsperioden upphör När anställningsförhållandet upphör, upphör också lönebetalningsperioden. Arbetstagarens s.k. slutlön skall stå till arbetstagarens förfogande (senast) den dag då anställningsförhållandet upphör, ifall inget annat har överenskommits. Då anställningsförhållandet upphör skall man betala alla utestående löner från det avslutade anställningsförhållandet till arbetstagaren, dvs. slutlönen skall vara fullständig. Om utbetalningen av slutlönen fördröjs eller om den inte betalas till fullt belopp har arbetstagaren under vissa förutsättningar rätt till lön för väntetid. Se närmare i avsnittet Lön för väntetid. Uppsägningstid och semester

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE Beräkningsregler för semesterlön Valet av beräkningsregel för semesterlön beror på vilket avlöningssätt och vilken intjäningsregel som har tillämpats

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av semesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det ändringar i semesterlagen. Reglerna för beräkning

Läs mer

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR, 7.11.2013, uppdaterade 31.3.2015 (ny 20 mom.4)

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR, 7.11.2013, uppdaterade 31.3.2015 (ny 20 mom.4) 1(11) STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR, 7.11.2013, uppdaterade 31.3.2015 (ny 20 mom.4) 1 Tillämpningsområde Dessa bestämmelser tillämpas vid statens ämbetsverk på såväl heltids- som

Läs mer

Protokollsanteckning. Tillämpningsanvisning. Tillämpningsanvisning

Protokollsanteckning. Tillämpningsanvisning. Tillämpningsanvisning 1 (8) Ändringar i semesterbestämmelserna i AKTA KAPITEL IV SEMESTER 11 Flyttning av semester Arbetsoförmåga mom. 1 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL. för arbetstagare på 1.6.2014 31.1.2017. Servicefacket PAM www.pam.fi

KOLLEKTIVAVTAL. för arbetstagare på 1.6.2014 31.1.2017. Servicefacket PAM www.pam.fi 1.6.2014 31.1.2017 KOLLEKTIVAVTAL för arbetstagare på apotek 1.6.2014 31.1.2017 Servicefacket PAM www.pam.fi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. AVTALETS OMFATTNING... 13 1 Tillämpningsområde... 13 2. ARBETSFÖRHÅLLANDE...

Läs mer

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 27.4.2015 ANVISNING

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 27.4.2015 ANVISNING FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 27.4.2015 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk FM/848/00.00.00/2015 Innehåll Anställningsfrågor som gäller tjänstemän och arbetstagare

Läs mer

Kollektivavtal för arbetstagare på apotek

Kollektivavtal för arbetstagare på apotek Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.5.2011 30.4.2013 PB 340 (Södra kajen 10), 00131 Helsingfors Telefon (09) 172 853, Fax (09) 664 616 fornamn.efternamn@apta.fi www.apta.fi Verkställande direktör

Läs mer

KT Cirkulär 15/2013, bilaga 3. Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i TIM-AKA

KT Cirkulär 15/2013, bilaga 3. Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i TIM-AKA Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i TIM-AKA I det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA) har bestämmelsen om flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga

Läs mer

Kollektivavtal för farmaceutisk personal

Kollektivavtal för farmaceutisk personal f Kollektivavtal för farmaceutisk personal 1.12.2013 31.10.2016 Kollektivavtal för farmaceutisk personal 1.12.2013 31.10.2016 Kollektivavtal för farmaceutisk personal 1.12.2013 31.10.2016 1 Saarinen Design

Läs mer

Kollektivavtal för optiker 1.12.2013-31.1.2017

Kollektivavtal för optiker 1.12.2013-31.1.2017 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen 1. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 2 kap. 11 och temporärt 13 kap. 7 samt fogas till 7 kap. en ny 13 som följer: 2 kap Arbetsgivarens skyldigheter

Läs mer

ALLMÄN DEL. När man avtalar om att minska lönekostnaderna skall minskningen i första hand inriktas på andra lönefaktorer än grundtimlönerna.

ALLMÄN DEL. När man avtalar om att minska lönekostnaderna skall minskningen i första hand inriktas på andra lönefaktorer än grundtimlönerna. ALLMÄN DEL AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2 Lokala avtal Tillämpningsdirektiv Detta avtal tillämpas inte till den del man lokalt kommit överens om att avvika från bestämmelserna i detta avtal. Genom lokala

Läs mer

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF MALL FÖR ARBETSAVTAL DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF Nedan nämnda arbetsgivare och övre tjänsteman (nedan tjänsteman) har avtalat om följande anställningsvillkor. Därtill ska bestämmelserna i ett eventuellt

Läs mer

Utländsk arbetstagare i Finland

Utländsk arbetstagare i Finland Utländsk arbetstagare i Finland Innehåll } Utländsk arbetstagares rätt att arbeta och lagring av uppgifter } Redogörelse för de centrala villkoren i arbetet } Arbetstid och arbetstidsbokföring } Vilotider

Läs mer

Lagrådsremiss. En förenklad semesterlag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. En förenklad semesterlag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss En förenklad semesterlag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 maj 2009 Sven Otto Littorin Karin Renman (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:4

Regeringens proposition 2009/10:4 Regeringens proposition 2009/10:4 En förenklad semesterlag, m.m. Prop. 2009/10:4 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 september 2009 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Arbetsmarknadsdepartementet)

Läs mer

(Lokal specialbestämmelse till 5 kap 1 finns. Se nedan.)

(Lokal specialbestämmelse till 5 kap 1 finns. Se nedan.) 1 (11) Publicerad 130322 5 kap. Semester (Lokal specialbestämmelse till 5 kap 1 finns. Se nedan.) Rätt till semester 1 Arbetstagare har rätt till semester enligt semesterlagen (1977:480) med de avvikelser

Läs mer

fastighetsservicebranschens fickavtal

fastighetsservicebranschens fickavtal fastighetsservicebranschens fickavtal 1.12.2013 31.1.2017 De centrala bestämmelserna i fastighetsservicebranschens kollektivavtal 1.12.2013 31.1.2017 Innehåll FASTIGHETSSERVICEBRANSCHENS ARBETSVILLKOR...

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 2 februari 2001 Nr 55 87 INNEHÅLL Nr Sidan 55 Arbetsavtalslag... 142 56 Lag om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan... 164

Läs mer

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren LÖNER 37 Lönebetalning mom. 3 Lönebetalning Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren uppgett. Betalningsordern ska sändas i så god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens

Läs mer

JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL för tiden 1.3.2016 28.2.2017

JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL för tiden 1.3.2016 28.2.2017 JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL för tiden 1.3.2016 28.2.2017 LÖN Grundtimlön Grundtimlöner 1.3.2016 eller från början av den närmast därpå följande löneperioden Lönegrupp Grundtimlön

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, växel 08-737 70 00

FÖRBUNDSINFO. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, växel 08-737 70 00 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 15 juni 2010 Ändringar i semesterlagen Nya ändringar i semesterlagen har trätt i kraft den 1 april 2010. Materiellt innebär förslaget i huvudsak samma förmåner

Läs mer

Kollektivavtal för ambulansförare

Kollektivavtal för ambulansförare Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER

KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER ÖVERSÄTTNING KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER ARBETSTAGARE Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry 1.4.2012 30.4.2014 Sisältö 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE...

Läs mer

1.4.2012 30.4.2014 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRMÄN I BRANSCHEN FÖR TURISM, RESTAURANG OCH FRITIDSTJÄNSTER

1.4.2012 30.4.2014 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRMÄN I BRANSCHEN FÖR TURISM, RESTAURANG OCH FRITIDSTJÄNSTER Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Här är en praktisk handbok om semestertid. Vi tar ditt företagande personligt. Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare.

Här är en praktisk handbok om semestertid. Vi tar ditt företagande personligt. Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare. Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare. Här är en praktisk handbok om semestertid. Senast uppdaterad: 2016-04-28 Vi tar ditt företagande personligt Din guide i lönedjungeln är

Läs mer

Bilaga 2 Semesterregler enligt läkarmottagninsavtalet 2013-12-19. Mom 1 Intjänandeåret sammanfaller med semesteråret och utgörs av kalenderåret.

Bilaga 2 Semesterregler enligt läkarmottagninsavtalet 2013-12-19. Mom 1 Intjänandeåret sammanfaller med semesteråret och utgörs av kalenderåret. Bilaga 2 Semesterregler enligt läkarmottagninsavtalet 2013-12-19 8 Semester Semester utgår enligt lag med i mom 1-8 angivna tillägg. Mom 1 Intjänandeåret sammanfaller med semesteråret och utgörs av kalenderåret.

Läs mer

l. Nuläge RP 203/1995 rd

l. Nuläge RP 203/1995 rd RP 203/1995 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 38 och 42 lagen om arbetsavtal samt 41 och 45 sjömanslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR STYRMÄN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR STYRMÄN KOLLEKTIVAVTAL FÖR STYRMÄN mellan ÅLANDS LANDSKAPSREGERING och FINLANDS SKEPPSBEFÄLSFÖRBUND R.F. för tiden 1.4.2015-31.3.2017 2 KOLLEKTIVAVTALSPROTOKOLL Parterna förnyar det kollektivavtal för styrmän

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL. Call/contactcenteroch marknadsundersökningsföretag. Giltighetstid: 2012-11-01 2013-10-31

KOLLEKTIVAVTAL. Call/contactcenteroch marknadsundersökningsföretag. Giltighetstid: 2012-11-01 2013-10-31 KOLLEKTIVAVTAL Call/contactcenteroch marknadsundersökningsföretag 2012 2013 Giltighetstid: 2012-11-01 2013-10-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning 9 1.1 Omfattning... 9 1.2 Tillämpning... 9 1.2.1

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR DANSLÄRARE 4 KAPITEL I: ALLMÄNNA DELEN... 4 1 Avtalets omfattning... 4 2 Arbetsgivarens allmänna rättigheter...

KOLLEKTIVAVTAL FÖR DANSLÄRARE 4 KAPITEL I: ALLMÄNNA DELEN... 4 1 Avtalets omfattning... 4 2 Arbetsgivarens allmänna rättigheter... Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Kemiska Branschens. Tjänstemannaavtal 1.3.2014 30.11.2016 KEMIINDUSTRIN KI RF FACKFÖRBUNDET PRO RF

Kemiska Branschens. Tjänstemannaavtal 1.3.2014 30.11.2016 KEMIINDUSTRIN KI RF FACKFÖRBUNDET PRO RF Kemiska Branschens Tjänstemannaavtal 1.3.2014 30.11.2016 KEMIINDUSTRIN KI RF FACKFÖRBUNDET PRO RF KEMISKA BRANSCHENS TJÄNSTEMANNAAVTAL 1.3.2014 30.11.2016 Avtalsparterna har förnyat ordningsföljden på

Läs mer

JÄMFÖRANDE ANALYS AV ANSTÄLLNININGVILLKOREN MELLAN KOMMUNALT OCH LR-ANSTÄLLDA. Kommun Landskapet Fördel kommun

JÄMFÖRANDE ANALYS AV ANSTÄLLNININGVILLKOREN MELLAN KOMMUNALT OCH LR-ANSTÄLLDA. Kommun Landskapet Fördel kommun ARBETSTID Byråarbetstid/kansliarbete Allmän arbetstid/veckoarbete 36 timmar 15 minuter el 7,25 tim/dag 38 timmar 15 minuter el 7,65 tim/dag 36 timmar 15 minuter el. 7,25 tim/dag 38 timmar 15 minuter el

Läs mer

Materiella ändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2010 2011 samt tillämpningsanvisningar 1

Materiella ändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2010 2011 samt tillämpningsanvisningar 1 Materiella ändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2010 2011 samt tillämpningsanvisningar 1 Löneförhöjningar 2010 och 2011 Lönejusteringarna framgår av underteckningsprotokollet

Läs mer

SIAFKA. Kollektivavtal för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening

SIAFKA. Kollektivavtal för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening SIAFKA Kollektivavtal för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening 2012 2013 SIAFKA Underteckningsprotokoll KAPITEL 1 Allmän del KAPITEL 2 Avlöning KAPITEL 3 Arbetstid KAPITEL 4 Semester KAPITEL 5 Arbetsledighet

Läs mer

KOLLEKTIVAVTALSPROTOKOLL

KOLLEKTIVAVTALSPROTOKOLL KOLLEKTIVAVTAL mellan ÅLANDS LANDSKAPSREGERING och FINLANDS SKEPPSBEFÄLSFÖRBUND R.F. samt FINLANDS MASKINBEFÄLSFÖRBUND R.F. för tiden 1.11.2010-29.2.2012 KOLLEKTIVAVTALSPROTOKOLL Ålands landskapsregering,

Läs mer

Löneform, löneperiod och lönetillägg.

Löneform, löneperiod och lönetillägg. NR 4 Vad är rätt lön Löneguide nr 4 för dig som är eller ska bli löneadministratör. Löneform, löneperiod och lönetillägg. Senast uppdaterad: 2016-05-31 Vi tar ditt företagande personligt Din guide i lönedjungeln

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... 6 ORDINARIE ARBETSTID... 7 ÖVERTID...

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL, ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Bransch D Företagshälsovård

KOLLEKTIVAVTAL, ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Bransch D Företagshälsovård KOLLEKTIVAVTAL, ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Bransch D Företagshälsovård Giltighetstid: Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Vårdförbundet 2011-01-01 tillsvidare Giltighetstid: Vision (SKTF) 2011-01-01

Läs mer

Parterna är överens om att Arbetstagare anställd kortare tid än tre (3) månader skall omfattas av avtalet.

Parterna är överens om att Arbetstagare anställd kortare tid än tre (3) månader skall omfattas av avtalet. TELENOR SVERIGEE AB LOKAL ÖVERENSKOMMELSE GÄLLANDE ANSTÄLLNINGSVILLKOR TELEKOM MELLAN TELENOR SVERIGE AB OCH UNIONEN, AKADEMIKERFÖRENINGEN OCH SEKO För butikssäljare gäller lokal överenskommelse för perioden

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 24.11.2009 31.1.2013

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 24.11.2009 31.1.2013 KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 24.11.2009 31.1.2013 MELLAN KEMIINDUSTRIN RF PLASTINDUSTRIN RF OCH TEAM INDUSTRIBRANCHERNAS FACKFÖRBUND RF 1 INNEHÅLL I ALLMÄNT... 3 1

Läs mer

ÖVERSÄTTNING 1(13) SUNDQVIST INVESTMENTS AB:S KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRBINDELSEFARTYGENS DÄCKS- OCH MASKINPERSONAL SAMT EKONOMIPERSONAL

ÖVERSÄTTNING 1(13) SUNDQVIST INVESTMENTS AB:S KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRBINDELSEFARTYGENS DÄCKS- OCH MASKINPERSONAL SAMT EKONOMIPERSONAL ÖVERSÄTTNING 1(13) SUNDQVIST INVESTMENTS AB:S KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRBINDELSEFARTYGENS DÄCKS- OCH MASKINPERSONAL SAMT EKONOMIPERSONAL I ALLMÄNT 1. Tillämpningsområde 1. Detta kollektivavtal tillämpas på

Läs mer

Förslag från landskapsregeringen 21 februari 2011

Förslag från landskapsregeringen 21 februari 2011 Förslag från landskapsregeringen 21 februari 2011 TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL FÖR LÄRARE (bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal) INNEHÅLL AVSNITT 1 ALLMÄN DEL Allmänna och gemensamma bestämmelser.

Läs mer

Kollektivavtalet för yrkeshögskolornas studerandekårer

Kollektivavtalet för yrkeshögskolornas studerandekårer INOFFICIELL ÖVERSÄTTNING: I tolkningstvister, vid meningsskiljaktigheter eller ifall den svenskspråkiga versionen avviker från den finskspråkiga, tillämpas det finskspråkiga avtalet. Kollektivavtalet för

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL. för bilmän inom livsmedelsbranschen 1.5.2014 31.1.2017

KOLLEKTIVAVTAL. för bilmän inom livsmedelsbranschen 1.5.2014 31.1.2017 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

MODERSKAPS-, FADERSKAPS- OCH FÖRÄLDRALEDIGHET SAMT OLIKA LEDIGHETER FÖR VÅRD AV BARN CIRKULÄR 1/2005 BILAGA 5

MODERSKAPS-, FADERSKAPS- OCH FÖRÄLDRALEDIGHET SAMT OLIKA LEDIGHETER FÖR VÅRD AV BARN CIRKULÄR 1/2005 BILAGA 5 MODERSKAPS-, FADERSKAPS- OCH FÖRÄLDRALEDIGHET SAMT OLIKA LEDIGHETER FÖR VÅRD AV BARN CIRKULÄR 1/2005 BILAGA 5 Tjänst-/ Moderskapsledighet Moderskapsledighet 105 vardagar, börjar 30 ( 50) vardagar före

Läs mer

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf. PB 62 (Södra kajen 10), 00131 Helsingfors Telefon 020 595 5000 www.palta.fi

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf. PB 62 (Södra kajen 10), 00131 Helsingfors Telefon 020 595 5000 www.palta.fi Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL. för tjänstemän inom livsmedelsindustrin 1.5.2014 31.1.2017. Livsmedelsindustriförbundet rf Fackförbundet Pro rf

KOLLEKTIVAVTAL. för tjänstemän inom livsmedelsindustrin 1.5.2014 31.1.2017. Livsmedelsindustriförbundet rf Fackförbundet Pro rf Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

K O L L E K T I V A V T A L

K O L L E K T I V A V T A L Bilaga 1 Underteckningsprotokoll 14.3.2016 K O L L E K T I V A V T A L gällande Åland Post och dess arbetstagare för perioden: 1.1.2016 31.12.2016 Åland Post Ab PAU Ålandsavdelningen r.f. * = Uppdaterad

Läs mer

4 Förenkling av semesterlagen förslag till ändringar

4 Förenkling av semesterlagen förslag till ändringar 4 Förenkling av semesterlagen förslag till ändringar 4.1 Inledning förslagen i korthet I detta kapitel redogörs för de ändringar i förenklingssyfte som kommittén anser lämpliga att göra i semesterlagen.

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 1.3.2014-30.11.2016 MELLAN KEMIINDUSTRIN RF PLASTINDUSTRIN RF OCH

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 1.3.2014-30.11.2016 MELLAN KEMIINDUSTRIN RF PLASTINDUSTRIN RF OCH KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN 1.3.2014-30.11.2016 MELLAN KEMIINDUSTRIN RF PLASTINDUSTRIN RF OCH TEAM INDUSTRIBRANCHERNAS FACKFÖRBUND RF Kemiindustrin rf Södra kajen

Läs mer

TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL FÖR LÄRARE (bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal)

TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL FÖR LÄRARE (bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal) 19.6.2013 Bilaga 1 TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL FÖR LÄRARE (bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal) fr. 1.8.2013 INNEHÅLL AVSNITT 1 ALLMÄN DEL Allmänna och gemensamma bestämmelser. 1. Tillämpning 2.

Läs mer

ALMEGA TJÄNSTEFÖRBUNDEN SÄKERHETSFÖRETAGEN SAMT SERVICEENTREPRENAD- OCH SPECIALSERVICEFÖRETAG 2013-04-01 2016-03-31. Tjänstemannaavtalen

ALMEGA TJÄNSTEFÖRBUNDEN SÄKERHETSFÖRETAGEN SAMT SERVICEENTREPRENAD- OCH SPECIALSERVICEFÖRETAG 2013-04-01 2016-03-31. Tjänstemannaavtalen 2185 ALMEGA TJÄNSTEFÖRBUNDEN SÄKERHETSFÖRETAGEN SAMT SERVICEENTREPRENAD- OCH SPECIALSERVICEFÖRETAG 2013-04-01 2016-03-31 Tjänstemannaavtalen Innehållsförteckning Avtal om allmänna anställningsvillkor

Läs mer

K 0 L L E K T I V A V T A L 2.11.2012. mellan Ålands landskapsregering och Anställda vid Ålands trafikavdelning JHL 408 r.f.

K 0 L L E K T I V A V T A L 2.11.2012. mellan Ålands landskapsregering och Anställda vid Ålands trafikavdelning JHL 408 r.f. Bilaga K 0 L L E K T I V A V T A L 2.11.2012 mellan Ålands landskapsregering och Anställda vid Ålands trafikavdelning JHL 408 r.f. för tiden 1.3.2012 28.2.2014 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER...

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL. för resebyråer

KOLLEKTIVAVTAL. för resebyråer Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SKÅDESPELARE

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SKÅDESPELARE Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017.

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. För busspersonal 2016 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden är 80 timmar under

Läs mer

Tjänsteförhållande/ arbetsavtalsförhållande

Tjänsteförhållande/ arbetsavtalsförhållande / arbetsavtalsförhållande När skall man anställa i tjänsteförhållande respektive arbetsavtalsförhållande? Enligt kommunallagen ÅFS 73/1997 57 sägs det: Den som är anställd hos kommunen är anställd i ett

Läs mer

Kvartalsstatistik över arbetskraftskostnader Svarsanvisningar. Servicebranscher. Bästa mottagare!

Kvartalsstatistik över arbetskraftskostnader Svarsanvisningar. Servicebranscher. Bästa mottagare! Kvartalsstatistik över arbetskraftskostnader Svarsanvisningar Servicebranscher Bästa mottagare! Statistikmaterialet återsänds via det elektroniska datainsamlingssystemet http://www.tilastokeskus.fi/keruu/tyne/lomake

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR FINANSIERINGSBRANSCHEN 1.12.2013 30.11.2016

KOLLEKTIVAVTAL FÖR FINANSIERINGSBRANSCHEN 1.12.2013 30.11.2016 KOLLEKTIVAVTAL FÖR FINANSIERINGSBRANSCHEN 1.12.2013 30.11.2016 INNEHÅLL 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde 3 2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 3 2 Ingående av arbetsavtal 3 3 Arbetsavtal

Läs mer

I det nya lönekapitlet har följande bestämmelser samma innehåll som tidigare:

I det nya lönekapitlet har följande bestämmelser samma innehåll som tidigare: KT Bilaga till cirkulär 37/2011 1 (14) Ändringar i lönekapitlet i AKTA 2012 2013 I underteckningsprotokollet till AKTA 2010 2011 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att revidera och utveckla lönebestämmelserna

Läs mer

De vanligast förekommande frågorna i det lokala. avtalet mellan SEKO och

De vanligast förekommande frågorna i det lokala. avtalet mellan SEKO och De vanligast förekommande frågorna i det lokala avtalet mellan SEKO och Sammanfattningar, förklaringar och exempel. Paragrafen i början av varje stycke hänvisar till originaltexten i det lokala avtalet

Läs mer

1.10.2012 SKOG - METO

1.10.2012 SKOG - METO Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL. gällande idrottsorganisationer 1.4.2014 31.1.2017 RBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA

KOLLEKTIVAVTAL. gällande idrottsorganisationer 1.4.2014 31.1.2017 RBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Avtal mellan Svensk Handel, Unionen och Akademikerförbunden. 1 maj 2016 30 april 2017. Tjänstemän. Avtal. Artikelnummer 81-400

Avtal mellan Svensk Handel, Unionen och Akademikerförbunden. 1 maj 2016 30 april 2017. Tjänstemän. Avtal. Artikelnummer 81-400 Avtal mellan Svensk Handel, Unionen och Akademikerförbunden 1 maj 2016 30 april 2017 Artikelnummer 81-400 Tjänstemän Avtal Sida Avsnitt 1 Förteckning över särskilda överenskommelser som ej tagits med

Läs mer

Svarsanvisningar till undersökningen om arbetskraftskostnader år 2004

Svarsanvisningar till undersökningen om arbetskraftskostnader år 2004 Svarsanvisningar till undersökningen om arbetskraftskostnader år 2004 Allmänt Föremålet för utredningen är företaget som juridisk enhet. Urvalet baserar sig på FO-nummer, vilket innebär att ett dotterbolag

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2003:2swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2003:2swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2003:2swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Handelns. kollektivavtal och lönebilaga 1.5.2014 31.1.2017

Handelns. kollektivavtal och lönebilaga 1.5.2014 31.1.2017 Handelns kollektivavtal och lönebilaga 1.5.2014 31.1.2017 Handelns kollektivavtal 1.5.2014 31.1.2017 och Lönebilaga 1.5.2014 29.2.2016 Handelns kollektivavtal 1.5.2014 31.1.2017 1 Denna text är en översättning

Läs mer

- 2 - Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf och Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund rf KOLLEKTIVAVTAL FÖR BUSSPERSONALEN

- 2 - Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf och Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund rf KOLLEKTIVAVTAL FÖR BUSSPERSONALEN Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA. Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga

Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA. Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA Cirkulär 12-2014 Bilaga 5 1 (9) Vissa bestämmelser i semesterkapitlet i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA)

Läs mer

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned Arbetslivscykeln i skick Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned 2 Keva stöder fortsatt arbete när arbetsförmågan går ned Om du har en sjukdom som gör att du riskerar att förlora arbetsförmågan

Läs mer

Innehåll. 1 Lagens tillämpningsområde och tvingande natur... 4

Innehåll. 1 Lagens tillämpningsområde och tvingande natur... 4 Semesterlag Innehåll 1 Lagens tillämpningsområde och tvingande natur... 4 2 Intjäning av semester... 5 Semesterns längd och regler för intjäning av semester... 5 Full kvalifikationsmånad... 6 Ledighet

Läs mer

AVTAL OM LÖNER FÖR HOS ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGS- KASSOR ARVODESANSTÄLLDA LOKALVÅRDARE

AVTAL OM LÖNER FÖR HOS ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGS- KASSOR ARVODESANSTÄLLDA LOKALVÅRDARE FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL 1 (10) AVTAL OM LÖNER FÖR HOS ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGS- KASSOR ARVODESANSTÄLLDA LOKALVÅRDARE () 1 Tillämpningsområde Avtalet gäller tjänsteman med arvodestjänst vid allmän försäkringskassa,

Läs mer

Överenskommelse om ändrade bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA

Överenskommelse om ändrade bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA = c êü~åçäáåöëéêçíçâçää= _b^= = OMMTJMRJOQ= Överenskommelse om ändrade bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Kollektivavtal för organisationer inom det sociala området 1.3.2014-31.1.2017

Kollektivavtal för organisationer inom det sociala området 1.3.2014-31.1.2017 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Kollektivavtal för finansieringsbranschen 18.12.2009 30.9.2011

Kollektivavtal för finansieringsbranschen 18.12.2009 30.9.2011 1 Kollektivavtal för finansieringsbranschen 18.12.2009 30.9.2011 INNEHÅLL Sida 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE...3 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde...3 2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE...3 2 Ingående av arbetsavtal...3

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL MELLAN ÅLANDS LANDSKAPSREGERING OCH FINLANDS MASKINBEFÄLSFÖRBUND R.F. 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på löne- och arbetsvillkoren

Läs mer

HANDBOK OM PERSONLIG ASSISTANS FÖR ARBETSGIVARE

HANDBOK OM PERSONLIG ASSISTANS FÖR ARBETSGIVARE HANDBOK OM PERSONLIG ASSISTANS FÖR ARBETSGIVARE Esbo stad Social- och hälsovårdssektorn Familje- och socialtjänster Handikappservice Handboken gäller från och med 1.3.2016 och ersätter Esbo stads handbok

Läs mer

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare Bilaga M till AB Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare Tillämpningsområde 1. Dessa bestämmelser gäller för lärare vars huvuduppgift är undervisning, förlagd till läsår inom det offentliga

Läs mer

Tjänstemannaavtalet. Parter. Avtalsområde. Giltighetstid. Biltrafikens Arbetsgivareförbund

Tjänstemannaavtalet. Parter. Avtalsområde. Giltighetstid. Biltrafikens Arbetsgivareförbund Tjänstemannaavtalet Parter Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Sjöfartens Arbetsgivareförbund Sveriges Hamnar Tjänstemannaförbundet HTF Sveriges Ingenjörer Avtalsområde

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/16 Mål nr B 26/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/16 Mål nr B 26/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/16 Mål nr B 26/15 Fråga om en arbetstagare stått till förfogande för arbete och därigenom haft rätt till lön. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617 66 00 Måndag-fredag

Läs mer

Tjänstekollektivavtal 4.6.2015 för lärare med årsarbetstid fr.o.m. 1.8.2015 bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal

Tjänstekollektivavtal 4.6.2015 för lärare med årsarbetstid fr.o.m. 1.8.2015 bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal Dokumentnamn Nr Sidnr INFO 1 (1) Datum 25.6.2015 Dnr Ärende Utbytesblad Tjänstekollektivavtal 4.6.2015 för lärare med årsarbetstid fr.o.m. 1.8.2015 bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal Avsnitt

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

U 37/2014 rd. Arbetsminister Lauri Ihalainen

U 37/2014 rd. Arbetsminister Lauri Ihalainen U 37/2014 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till rådets direktiv (arbetstidsdirektivet för inlandssjöfarten) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska

Läs mer

Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp

Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp Närmare information om de allmänna grunderna för sjukdagpenningen får du via länken När du blir sjuk och på FPA-byråerna. Dagpenningbeloppet beräknas

Läs mer

Arbetstagaren intjänar ledighet för varje 220 utförda arbetstimmar enligt tabellen nedan:

Arbetstagaren intjänar ledighet för varje 220 utförda arbetstimmar enligt tabellen nedan: 1 Systemet för årsledighet inom handeln 1 Intjäning av ledighet Arbetstagaren intjänar ledighet per kalenderår på basis av faktiskt utförda arbetstimmar. I antalet utförda arbetstimmar inräknas också annan

Läs mer

ANSTÄLLNINGSBEVIS Originalet till den anställde, kopia till arbetsgivaren, kopia till Transports avdelning i samband med anställningens ingående.

ANSTÄLLNINGSBEVIS Originalet till den anställde, kopia till arbetsgivaren, kopia till Transports avdelning i samband med anställningens ingående. Ny anställning Arbetsgivare Företag Ändring fr o m ANSTÄLLNINGSBEVIS Originalet till den anställde, kopia till arbetsgivaren, kopia till Transports avdelning i samband med anställningens ingående. Datum

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Lönebildningsavtal Kompetensutvecklingsavtal

Allmänna anställningsvillkor Lönebildningsavtal Kompetensutvecklingsavtal TJÄNSTEMÄN Allmänna anställningsvillkor Lönebildningsavtal Kompetensutvecklingsavtal 1 april 2016-31 mars 2017 IKEM:s avtal med Unionen, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna och Ledarna Avtal som inte tagits

Läs mer

Avtal som inte tagits med i avtalstrycket

Avtal som inte tagits med i avtalstrycket Avtal som inte tagits med i avtalstrycket Avtal om ITP Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Omställningsavtal Överenskommelse om trygghetsförsäkring (TFA) Utvecklingsavtal Avtal om rätt till tjänstemäns

Läs mer

Semesterberäkning enligt ALFA och semesterlagen. att gälla för Polisförbundets medlemmar fr.o.m. den 9 september

Semesterberäkning enligt ALFA och semesterlagen. att gälla för Polisförbundets medlemmar fr.o.m. den 9 september 1 (8) HR-avdelningen Datum 2010-09-01 Semesterberäkning enligt ALFA och semesterlagen - gäller för Polisförbundets medlemmar fr.o.m. den 9 september 2010 Med anledning av att Polisförbundet har sagt upp

Läs mer

TAKFÖRBUNDET BYGGNADSFÖRBUNDET KOLLEKTIVAVTAL FÖR VATTENISOLERINGS-BRANSCHEN 1.3.2012 28.2.2014

TAKFÖRBUNDET BYGGNADSFÖRBUNDET KOLLEKTIVAVTAL FÖR VATTENISOLERINGS-BRANSCHEN 1.3.2012 28.2.2014 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Redogörelse för ändringar i kollektivavtalet

FÖRBUNDSINFO. Redogörelse för ändringar i kollektivavtalet Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 19 2005 Redogörelse för ändringar i kollektivavtalet Ett nytt kollektivavtal har träffats på kyrkans område. Det nya kollektivavtalet tecknades den 24 maj 2005

Läs mer

Anvisningar för timavlönade

Anvisningar för timavlönade Enkät om löner inom kommunsektorn Anvisningar för timavlönade Statistiken över timlöner utreder löner för både utförd och icke-utförd arbetstid. Två statistikbegrepp för utförd arbetstid bildas, medeltimlön

Läs mer

ÖVRIGA AVTAL MELLAN PARTERNA

ÖVRIGA AVTAL MELLAN PARTERNA ÖVRIGA AVTAL MELLAN PARTERNA Huvudavtal Utvecklingsavtal inkl avtal om förslagsverksamhet Beredskapsavtal Pensionsavtal Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Avtal om tjänstegrupplivförsäkring

Läs mer

3 Arbetstid Mom 1. Den ordinarie arbetstiden utgör vid dagarbete 40 timmar samt vid 2-sldftsarbete 35 timmar per helgfri vecka och år.

3 Arbetstid Mom 1. Den ordinarie arbetstiden utgör vid dagarbete 40 timmar samt vid 2-sldftsarbete 35 timmar per helgfri vecka och år. Sid 1. KOLLEKTIVAVTAL..Arbets- och löneavtal mellan å ena sidan undertecknade arbetsgivare samt å andra sidan Stockholms Hamnarbetarefackförening avdelning 1 Stockholm. 1 Avtalets omfattning Så länge detta

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BESTÄMMANDE AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT LAGEN OM OLYCKSFALL I ARBETET OCH OM YRKESSJUKDOMAR ( )

ANVISNINGAR FÖR BESTÄMMANDE AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT LAGEN OM OLYCKSFALL I ARBETET OCH OM YRKESSJUKDOMAR ( ) Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden, allmän anvisning 25.1.2016 21.9.2016 päivitetty laskentataulukkoa laskennallisen lomarahan laskennan osalta ANVISNINGAR FÖR BESTÄMMANDE AV ÅRSARBETSINKOMSTEN

Läs mer

SLA GOLF 2013-06-01 2016-05-31. Tjänstemannaavtalen

SLA GOLF 2013-06-01 2016-05-31. Tjänstemannaavtalen 3600 SLA GOLF 2013-06-01 2016-05-31 Tjänstemannaavtalen Innehållsförteckning Avtal om allmänna anställningsvillkor 3 1 Avtalets omfattning 3 2 Anställning 4 3 Allmänna förhållningsregler 5 4 Semester

Läs mer

Kollektivavtal för resebyråer 22.6.2010 30.4.2012

Kollektivavtal för resebyråer 22.6.2010 30.4.2012 Kollektivavtal för resebyråer 22.6.2010 30.4.2012 Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna / Arbetsgivarföreningen för resebyråer 1 PB 30 (Södra kajen 10), 00131 Helsingfors Telefon (09) 420 20, Fax

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Med influensapandemin avses i denna anvisning en epidemi förorsakad av

Läs mer

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Bestämmelserna i AKTA-avtaletför perioden 2005 2007 var inte anpassade till den nya semesterlagen. Nya bestämmelser som är anpassade till semesterlagen har

Läs mer