Skarpt läge. för södras transporter Sid6. en tidning från sdc Skogsnäringens it-företag. Innehåll nr

Transkript

1 log!n en tidning från sdc Skogsnäringens it-företag SKOGSNÄRINGENS IT- FÖRETAG Skarpt läge för södras transporter Sid6 Innehåll nr ledaren: Vem är kundansvarig?...2 Branschens informationsbehov i fokus...3 Dataklavar klingar positivt...5 Övergång till Sweref 99 förbereds Grön IT för en bättre miljö i skogen Försenat beslut om ny beslutsstruktur log!n

2 Vet du vem som är kundansvarig för ditt företag? För drygt två år sedan skapade vi en ny roll på SDC kundansvariga. Idén är att varje kund på SDC ska ha en egen kundansvarig att vända sig till när det gäller olika typer av frågor. Tidigare fanns det s.k. konsulenter på SDC och förhoppningsvis har vi tagit med det bästa från historien och kombinerat detta med dagens krav på kundnärvaro och service. Under det senaste året har vi fortsatt att prioritera ökad kundkontakt, vilket var en önskan som våra kunder tydligt uttryckte i kundenkäten från förra året. Sammanlagt har vi fördubblat närvaron hos kunderna och i den senaste enkäten får vi fortsatt god respons. Vi noterar också att det samlade NKI (Nöjd Kundindex) ligger i nivå med föregående år. Några positiva kommentarer är att Kundtjänst fungerar utmärkt. Det har blivit lättare att ta upp önskemål med SDCs kontaktpersoner. Det är bra information på webbplatserna. Men samtidigt behöver vi prioritera arbetet med produkter och leveranser och göra fakturorna mer överskådliga och lättlästa. Sammantaget har SDC ett gott anseende, men det finns områden där vi behöver arbeta vidare. Där hoppas vi att en fördjupad dialog med er kan ge oss idéer till hur vi kan prestera bättre. I det här numret av Login skriver vi bland annat om hur Södra har resonerat när de har börjat använda SDCs system för transportredovisning. Du kan också läsa om vad vi menar med Grön IT samt att Fortum inför Effekt, vår lösning för industrilagerhantering. Det är viktigt att SDC har moderna, effektiva system som bidrar till att göra medlemmarnas virkesaffärer så rationella som möjligt, men för att uppnå detta är det en förutsättning att du som kund känner att du har en bra dialog med SDC, att du känner att du kan påverka och att du vet vem du kan vända dig till! Vet du vem som är kundansvarig för ditt företag, om inte kontakta SDCs kundtjänst! Jag hoppas att du hittar intressant läsning i detta nummer av Login. Magnus hedin, Marknadschef log!n Ansvarig utgivare: Magnus Hedin, tel SDC, Sundsvall. login@sdc.se Redaktion: Layout och original: tryck: upplaga: omslagsfoto: Lena Kjellberg, Jan Rikner, Magnus Hedin, Torbjörn Johansson, Fredrik Swahn, Lena Sjödin (redaktör). Matsson R&I/Plan2 Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall. Michael Berggren/Blinkphoto. Ledaren Här är hela Forest Wood Supply segmentet samlade i Wien. Nästa möte arrangeras av KWF Frankfurt i mitten av juni. Från vänster: Magnus Engberg (SDC), Nils-Erik Flemström (SDC), Torbjörn Johansson (SDC), Olivier Pain (FCBA Frankrike), Tapio Räsänen (Metsäteho Finland), Johannes Riegler (StoraEnso Österrike), Lars OLofsson (SCA), Trond Karlsen (Skog-Data Norge), Felix Montecucculi (Land&Forst Betriebe Österrike), Ms. Montecucculi, Juha-Antti Sorsa (Metsäteho), Klaus Klugmann (KWF Tyskland), John Arlinger (Skogforsk), Tom Meniga (freecom Österrike), Lars Nick (KWF), Rudiger Dehn (DIS Tyskland) Bra papinetdiskussioner i Norge Segmentet Forest Wood Supply inom papinet genomförde sitt sjätte möte i Oslo under april. Agendan dominerades av diskussioner kring struktur och innehåll i ett nytt mätningsmeddelande inom standarden. Meddelandet skall kunna kommunicera mätningsinformation från alla typer av mätmetoder. PapiNetmötena är alltid meningsfulla med bra diskussioner, konstaterar Magnus Engberg, SDC. Nu gäller det bara att vi kan komma igång och använda standarden externt i kommunikation med våra kunder. Arbetet pågår nu med att lyfta fram olika användningsfall för mätningsmeddelandet och att visa på exempel på mätningsdokument som används idag. Frågan är hur informationen i dessa skulle kunna representeras i det nya meddelandet. Fransmännen är mycket intresserade av att få igång standarden kring mätningsresultat. Idag saknar de elektroniskt meddelande. Mötet i Norge diskuterade även behovet av att uttrycka vägegenskaper, uppgifter kring avlägg och olika typer av kvantiteter i standarden. Även här enades gruppen om ett första förslag till hur dessa uppgifter skulle kunna representeras i standarden. Förslagen kommer sedan att utmynna i ändringsbegäran till papinet standarden, vilka är planerade att presenteras för den centrala arbetgruppen i papinet i oktober. Om ändringar går igenom kommer de med i en ny version av papinet i slutet av året. log!n 2

3 I en hårdnande konkurrenssituation för skogsbranschen är information nyckeln till framgång. Att tillhandahålla tjänster som möter de verkliga informationsbehoven är också drivkraften bakom den framtidsanalys som just nu pågår på SDC. Text: lena sjödin illustration: Per Matsson Branschens informationsbehov i fokus när SDC tittar framåt Under perioden november 2007 mars 2008 har SDC utvärderat och analyserat på vilket sätt företagets framtida IT-tjänster ska levereras. Parallellt med att affärssystemet SAP prövats i ett koncepttest har man även tittat på möjligheterna att fortsätta utveckla system och tjänster i egen regi. De båda alternativen har på olika sätt kommit fram till samma resultat, konstaterar Torbjörn Johansson, VD på SDC. För att leverera rätt tjänster behöver vi bättre förstå våra kunders processer och de behov som ligger bakom. Därför har SDCs styrelse beslutat att gå vidare med en framtidsanalys i form av bland annat verksamhetsmodellering. I fokus står branschgemensamma lösningar. Ambitionen är att till mars 2009 ha ett bra underlag för hur SDC kan möta upp kundernas behov och dessutom ligga steget före. Och frågorna är många. Hur behöver vi göra för att differentiera informationen med t ex fler egenskaper? Hur får vi gemensamma entydiga definitioner på allmänna begrepp som t ex order och kontrakt? Hur kan informationen bli tillgänglig i realtid? Hur kan vi få transparens åt alla håll i kedjan mellan skog och industri? För en lyckosam verksamhetsmodellering krävs att flera av SDCs kunder bidrar med kunskap och erfarenheter. I det här arbetet kommer vi att få fram en processkarta som hela branschen kan ha nytta av, fortsätter Torbjörn Johansson. Med den i handen blir det lättare att veta hur vi ska leverera och vilken teknik vi ska använda. Vi kommer att använda SAP som ledstång i arbetet för att ta del av erfarenheterna från många andra företag och branscher. Det kan hjälpa oss att snabbare se möjliga lösningar på olika behov. Inom ramen för framtidsanalysen finns även frågorna om utökad harmonisering och standardisering och arbetet i papinet segmentet Forest Wood Supply. I slutänden handlar det om att få ut största möjliga nytta ur all den information som samlas in. Och att SDC har förutsättningar att hela tiden matcha branschens behov med sitt tjänsteutbud. För även om råvaran är densamma är den dynamiska skogsbranschen i ständig förändring. SDC behöver ha en större inbyggd flexibilitet, säger Bertil Larsson, styrelseordförande i SDC och IT-chef på SCA Skog AB. Att effektivisera genom bättre informationsflöden och smarta lösningar för affärsprocesser är helt avgörande för både små och stora företag inom skogsbranschen. 3 log!n

4 notiser Timmerprognos blir timmerutfall I november blir Timmerutfall en ny produkt i SDCs tjänsteportfölj. Från att ha varit en utvecklingssatsning och prövats som prototyp under namnet Timmerprognos släpps den på riktigt under namnet Timmerutfall. Vi riktar oss till produktionsplanerare på sågverken, säger Daniel Olsson, verksamhetsledare på SDC. Med Timmerutfall ser du i ett tidigt skede, direkt vid avverkning, timmersammansättningen utifrån sågverkets timmerklasser och begrepp. Timmerutfall bygger på att leverantörernas skördare rapporterar in data om produktionen till SDC. Tidig information ger en god uppfattning om hur leveranserna kommer att se ut när de når industrin ett antal veckor senare. Du får en bättre produktionsplanering vid sågverket, fortsätter Daniel Olsson. Alla inblandade aktörer kan överblicka vad som händer. Kameramätning utvecklas vidare Med kamerans hjälp kan mätningarna bli bättre och jobbet effektivare. VMF Nords projekt med en obemannad mätstation på Jämtkraft i Östersund har utvecklats till en väl fungerande teknik. Idag används kameror på mätplatser som stöd vid bedömning av sortiment och torrhalt på grot, för att verifiera att korrekt transportör är angiven på avlämningsblanketten och att leverantören är densamma i SDCs virkesorder. När tekniken utvecklas är målsättningen att kunna mottagningsmäta alla förekommande sortiment enligt alla förekommande mätmetoder på distans från annan plats. Med andra ord ska VMF Nord kunna ta samma ansvar för mätningarna oberoende av om mottagningsplatsen är bemannad eller inte. Detta kan ske genom att kamerabilderna och avlämningskvittona från den plats där virket lämnas av sänds via SDC till en den plats där de ska analyseras. Detta innebär att VMF-mätning kan ske på platser med låg intensitet där det idag inte är ekonomiskt möjligt. Obemannat bildstöd kan även utöka öppettiderna för mottagningsmätning samt att en mätare på distans kan serva flera mottagningsplatser. Håkan Lundgren, SDC, installerar. Sjutton vilket mätplatstempo Installationer av vårt nya mätplatssystem pågår för fullt. Hittills i år har 17 mätplatser fått det nya systemet på plats. De senaste i raden var Kvarnsveden och Fors i slutet av april. Vid årsskiftet räknar vi med att ha Hans Wallgärd och Eivy Öström, mätare på Gruvöns bruk i Karlstad. installerat minst det dubbla, berättar Sverker Groth på SDC. Från att ha haft en del kvalitetsbekymmer går nu installationerna enligt plan. Vi har bland annat ökat tillgängligheten till systemet och det gjorde stor skillnad. Hällefors första timmerbil i det nya systemet. Nya Mätplats är byggt med allt data och all logik centralt. Den som använder systemet kopplar upp sig via webbläsare. Det innebär att alla regler, register och kontroller är gemensamma för redovisningen i hela Sverige och att eventuella fel vid registreringen upptäcks direkt. log!n 4

5 Foto: Lars Björklund Erling Nilsson och Torbjörn Näslund från VMF Nord testar dataklave på Östrands massabruk. Dataklavar klingar positivt Foto: Haglöf Idag är skogsinventering det främsta användningsområdet för dataklavar ett slags multiinstrument med bluetooth och bra datakraft för diametermätning och höjdmätning. Nu pågår försök med att använda dataklavar för stickprov och kontrollmätning. Det här är ett sätt att fasa ut de gamla handdatorerna som SDC tillverkade och tog i drift i början av 90-talet, säger Svante Wikner, verksamhetsledare på SDC. Det är VMF Nord, SDC och mätinstrumenttillverkaren Haglöf som tillsammans tittar på möjligheterna att skapa en helhetslösning för att använda dataklave när det gäller alla varianter av manuell stockmätning, bland annat mätning av stickprov. Inspirationen kommer från tjänsten Kvalitetssäkring skördare som använt sig av dataklaven under lång tid. För SDC handlar det om att återanvända erfarenheterna från den noggranna stockmätningen i Kvalitetssäkring skördare och anpassa programvaran till stickprov, berättar Svante Wikner. I samarbete med VMF Nord har Haglöf tagit fram en prototypapplikation och fältprov har genomförts med mätare vid Väja bruk. En mätare står vid vardera Nu jobbar vi vidare för att tillsammans hitta snabba och bra lösningar. änden av stocken och båda är utrustade med varsin dataklave. Den ena klaven är master och samlar in data från den andra, förklarar Svante Wikner. Försöken har fått mycket positivt gensvar och de mätare som testat den nya tekniken är mer än nöjda. Nästa steg är att titta på motsvarande möjligheter för kontrollmätning. Här har redan ett försök och en fältövning genomförts vid Östrands massabruk. Haglöf demonstrerade dataklaven och deltagarna fick prova den i praktiken. Det var enbart positiva tongångar även för kontrollmätning, konstaterar Svante Wikner. Nu jobbar vi vidare för att tillsammans hitta snabba och bra lösningar. Text: Lena Sjödin 5 log!n

6 log!n 6 kundbesök

7 Den nya transportredovisningen är betydligt mer överskådlig vilket gör det lättare för mig att se om alla uppgifter finns med. Joel Pärsson I samband med att Södra Skog lämnade sitt ålderstigna skogliga stordatorsystem till förmån för en modern datormiljö byttes även systemet för transportredovisning. Valet på ny leverantör föll på SDC. Tydligare och bättre, men med en del inkörningsproblem, sammanfattar Pär Grahnström på Södra. Text: Mats Wigardt Foto: Michael Berggren Med en produktion av 1,7 miljoner kubikmeter sågade trävaror och drygt två miljoner ton massa krävs att ungefär 19 miljoner kubikmeter råvara årligen levereras till Södras olika produktionsenheter. För transporterna till sågverk, massaindustrier och värmeverk svarar dels 160 externt inhyrda rundvedsbilar, dels de fjorton bilar som ingår i Södras eget åkeri. Till detta kommer ett 60-tal externa och sex egna flisbilar. Jan Pettersson basar för de sammanlagt tjugo bilar som ingår i Södras egen åkeriverksamhet, en verksamhet man är ensamma om bland Sveriges stora skogsbolag. Bilarna finns utplacerade i Småland, Halland, Skåne och Blekinge. Åkeriet har anor från 40-talet och startades som ett referensåkeri för att bolaget skulle få en uppfattning om kostnader, utrustning och teknik för att Södra själva skulle kunna se hela kostnadsbilden. 7 log!n

8 kundbesök Med IT-baserade verktyg blir det lättare att planera körningen. Daniel Broman och Pär Grahnström valde SDC för ny transportredovisning. Sextio förare med tre gubbar på varje bil kör mil varje år, sammanfattar Jan Pettersson. Och varje bil utgör en egen resultatenhet. Detta innebär att alla förare har en god uppfattning om den egna bilens kostnader och intäkter. Genom att planera det egna arbetet kan de minimera tomkörningarna och förbättra resultatet, vilket i slutändan får effekter i lönekuvertet. Vi använder Södras och Sydveds IT-verktyg KOLA, som är kopplat till SDC, när vi ska planera körningarna, säger Jan Pettersson. Det systemet är värt guld när virket ska hämtas. För transportredovisningen, som utgör underlag för betalningen, har man tidigare använt ett eget system som, hävdar Jan Pettersson, fungerat jättebra. Under hösten började det nya systemet för transportredovisning, som levererats från SDC, att provköras. Och från årsskiftet är det skarpt läge, med Södras alla transporter av skogsråvara inlagda i det nya systemet. Men att det varit en del igångsättningsproblem är Jan Pettersson den förste att intyga. Hans redan gråa hår har blivit en nyans gråare. Problemet har varit att synkronisera två kulturer med varandra, säger han. Många olika sortiment ska läggas in och betalningarna har släpat efter. Det tar nog ytterligare en tid innan allt fungerar som det ska. Men Jan Pettersson konstaterar samtidigt att de nya rutinerna i slutänden kommer att ge en betydligt bättre överblick än tidigare. Men, tror han, med längre inkörningstid och ett närmare samarbete med SDC hade igångsättningen gått smidigare. I Tjurkhult, någon mil från Tingsryd, lastar chauf- Det är en ofantlig mängd information som ska hanteras. Och det är många steg som ska passeras innan allt finns på papper. fören Joel Pärsson massaved som ska till Södras massabruk i Mörrum. Våren spritter i buskarna, röda stugor hukar invid mossbelupna stengärdsgårdar och det doftar friskt av kåda från de nyavverkade virkestravarna. Joel konstaterar att det mesta för hans del i stort sett är som förr. KOLA leder honom till rätt avlägg och rätt leveransadress, mätkvittot vid inmätningen ser likadant ut. Nytt är att bilen har fått ett nytt identitetsnummer och att han nu kan se skogsägarens namn på avräkningen. Förr fanns bara virkesordernumret angivet. Den nya transportredovisningen är betydligt mer överskådlig vilket gör det lättare för mig att se om alla uppgifter finns med, sammanfattar han. Daniel Broman, Södra I Ryssby, på vägen mellan Växjö och Ljungby, finns Bröderna Anderssons Åkeri med anor från 30-talet och verksamma under nuvarande namn sedan I alla år har skogen utgjort en viktig del av omsättningen. Och från 2001 kör man enbart rundvirke på uppdrag av Vida och Södra. Vi firade 50-årsjubileum i fjol, säger Manne som är transportledare. Och verksamheten går så pass bra att vi kan köpa minst en ny bil varje år. Bröderna Anderssons Åkeri, som sedan 2005 drivs av Manne och hans kusin Jörgen, kör med sina sju bilar och 15 anställda i hela västra Småland, i Halland och i delar av Skåne. Samarbetet med Södra är av gammalt datum och utgör ungefär halva omsättningen. För att få betalt för sitt arbete utgör, hävdar Manne Andersson, mätkvittot det i särklass viktigaste dokumentet. På det får man svart på vitt vad man har kört och åt vem. log!n 8

9 FAKTA Södra: skogsägare är medlemmar i den ekonomiska förening som utgör Södra. De äger tillsammans drygt hälften av all privat skog i området. Dessutom ingår både sågverk och massabruk i koncernen som sysselsätter personer. Södra omsättter omkring 18 miljarder kronor. 9 log!n

10 kundbesök Ny transportredovisning ger bättre överblick, säger Jan Pettersson på Södras åkeri. Men i den nya transportredovisningen har det blivit betydligt lättare att gå tillbaka och kontrollera uppgifterna, säger han. Och framför allt finns namnet på leverantören med, inte bara numret. Det gör det lättare att räta ut de frågetecken som kan ha uppstått. Helt felfritt har övergången visserligen inte varit. Till exempel var kostnaderna för bränsle inte med från början. Och enstaka tillägg saknas ännu, som lastfyllnadsersättning när virket legat länge i skogen och torkat. Men det går knappast inte att vänta sig att en så här stor omställning ska gå helt utan störningar, säger Manne storsint. Nya rutiner måste få tid att nötas in. Överlag är jag nöjd och kan mycket väl tänka mig att på sikt prova att ersätta papper med elektroniska avräkningar. På Södras huvudkontor berättar Pär Grahnström, som varit projektledare vid omställningen till det nya avräkningssystemet, att det inte finns anledning att utveckla och underhålla egna system när det finns väl fungerande alternativ hos SDC. Vi befann oss i en situation då vi hade kniven på strupen och måste byta system. Då var valet av SDC ganska självklart, särskilt som de nyligen gått över till ett nytt transportsystem med bland annat ny sökfunktion och förfinade prislistor, säger han. De problem som har uppstått under inkörningsperioden, och som delvis ännu pågår, har orsakats av bland annat de nya identiteter som införts för alla transportörer. Att få de nya siffrorna rätt vid varje mätning har vållat en del huvudbry. Ändå tycker jag nog att skillnaderna i huvudsak är marginella, säger Pär Granström. Nya och mer detaljerade formulär är väl den viktigaste nyheten. Bröderna Andersson i Ryssby. För Daniel Broman som, tillsammans med Pär-Elof Johansson, har ansvarat för en stor del av det praktiska arbetet med att införa de nya rutinerna för Södras transportadministration, har samarbetet med SDC utgjort en positiv erfarenhet. Det är en ofantlig mängd information som ska hanteras, säger han. Och det är många steg som ska passeras innan allt finns på papper. Varje åkare kan få upp till 70 sidor, fyllda med uppgifter om bilar, mottagningsplatser och leverantörer. Närmare tusen mätningar görs varje dag, med många parametrar att ta hänsyn till när ersättningen ska räknas ut. Visst är det en stor förändring med mycket information som ska nå ut till alla som berörs, konstaterar Daniel. Men nu ska vi snart vara i mål, och då får vi en tydligare och mer transparent information som ger alla inblandade bättre överblick. log!n 10

11 Nu förbereder vi övergången till Sweref 99 Lantmäteriet har slutat att uppdatera det tidigare kartreferenssystemet RT90. Under 2007 infördes istället Sweref 99. Nu är det dags för skogsnäringen att gå över och SDC förbereder en så smidig hantering som möjligt. Det handlar om att ordna kommunikationen inom våra tjänster så att det blir rätt i slutänden, säger Ronny Johansson, SDC. I och med att Lantmäteriet successivt går över till Sweref 99 blir det logiskt för andra att följa efter. I dag använder skogsnäringen i huvudsak två olika kartreferenssystem; RT90 och WGS84. RT90 kallas i folkmun för rikets nät och använder metriska koordinater. WGS84 använder både longitud/latitud samt metriska koordinater och ingår bland annat i StanFordstandarden för skördarinsändningar. Med Sweref 99 får vi bättre precision och FAKTA Sweref 99 kan bättre matcha dagens noggranna GPS-angivelser, förklarar Ronny Johansson. Koordinaterna är både longitud/latitud och metriska samt är en gemensam EU-standard. Alla SDCs kunder kommer inte att kunna byta referenssystem vid samma tidpunkt. Därför kommer även RT90 att fungera under en övergångsperiod. Vi kommer att justera och anpassa våra tjänster. En idé är att skapa ett nytt begrepp i Viol som sedan hanterar transformationen från den ena kartreferensen till den andra i hela kedjan från skog till industri. I november, lagom till SDCs tredje release 2008, beräknas anpassningarna vara klara. Text: Lena Sjödin Grundläggande geografisk och geologisk information i alla dess former är en viktig del i samhällets infrastruktur. Genom modern geografisk informationsteknik kan denna information kombineras med annan samhällsnyttig information på ett effektivt sätt. När alltfler aktiviteter i dag sker över nationsgränserna är det en fördel om ett gemensamt internationellt referenssystem används för insamling och redovisning av geografisk information. SWEREF 99 är den svenska realiseringen av ett globalt referenssystem och antogs officiellt år Från och med 2007 började Lantmäteriet, SGU, SMHI och Sjöfartsverket övergången till SWEREF 99. Tidigare har referenssystemet RT 90 använts på nationell nivå, medan man lokalt har använt en blandning av olika lokala referenssystem. SWEREF 99 gör det enklare att använda modern satellitpositioneringsteknik i mätningsverksamheten. notiser Effekt för Fortum Fortums värmeverk i Brista utanför Märsta har installerat Effekt Industrilager med lyckat resultat. Vi har uppdaterat Effekt Industrilager med vägningar från hjullastare, berättar Daniel Olsson, verksamhetsledare på SDC. Själva installationen genomfördes i samarbete med Vågab som är leverantör till hjullastarvågen. Värmeverket i Brista är den första anläggningen som använder den nya funktionen. Effekt är ett beslutsstöd i fyra delar för värmeverk och massaindustrin. Den riktar sig framför allt till råvaruansvariga på värmeverk, massabruk och transportledare hos leverantörerna. Effekt ger möjligheten att i ett tidigt skede, direkt vid inmätning, fånga information om råvaran och råvarornas olika egenskaper, förklarar Daniel Olsson. För att kunna använda Effekt behöver mätplatsen vara ansluten till SDC och sända data enligt SDCs generella gränssnitt. Ronny Nordström och Sture Rosenqvist på Fortum, Stephan Nilsson, Daniel Olsson, Lars Malm och Robert Sving på SDC poserar glatt efter den lyckade installationen 11 log!n

12 Grön IT för en bättre miljö i Grön IT är på modet. Och då handlar det inte i första hand om att återvinna gamla datorer eller att välja miljömärkta skärmar. Istället kan det handla om IT-lösningar som bidrar till att minska belastningen på miljön. SDC har flera tjänster som kan påverka miljön i positiv riktning, säger vd Torbjörn Johansson. Text: Mats Wigardt illustration: Per Matsson Länge har det ordats mycket om den negativa miljöbelastning som innehållet i våra datorer och telekomprodukter kan innebära. Mindre uppmärksamhet har givits åt det faktum att IT även kan möjliggöra lösningar som är både energisnåla och positiva för miljön. Men nu ska branschorganisationen IT&Telekomföretagen i ett nystartat projekt kommunicera mer fakta om IT och miljön och hur innovativa IT-lösningar kan vara med och påverka miljön i positiv riktning. Men med detta inte sagt att de enkla knepen för att klimatanpassa företagets IT ska glömmas bort. Det finns ett antal enkla tips som alla kan börja med för att minska belastningen på miljön. Så till exempel går det att använda datorerna längre än de tre till fyra år som livslängden för en PC allmänt anses vara. För att bygga en dator och bildskärm går det åt nästan två ton material. Och själva tillverkningen av datorn står för mer koldioxidutsläpp än vad datorn log!n 12 kommer att bidra med under hela sin livstid. Det är alltså bättre att använda den gamla datorn några extra år innan den byts ut. Och när man sedan väl ska till att köpa ny datautrustning ställ krav och tänk miljöanpassat. Hur energisnål är datorn? Kan den återvinnas? Hur har den tillverkats? Det borde också vara självklart att alla stänger av sina datorer efter jobbet. Det sägs att åtta av tio låter datorn stå i stand by-läge över natten vilket ska motsvara så mycket som tio procent av vår sammanlagda elförbrukning. Ett annat sätt att vara klimatklok är att sluta slösa papper. Allt behöver inte skrivas ut. Och det finns skrivare som använder båda sidor av papperet. Claes-Håkan Holm är IT-chef på Södra i Växjö. Tidigare hade han samma befattning på Sveaskog. Där drevs ett inköpsprojekt som innebar att man såg på hela livscykeln vid valet av IT-utrustning. Vi försökte ta hänsyn till allt från tillverkning och

13 skogen Grön IT som kan minska belastningen på miljön är en viktig trend även under återanvändning till livslängd och skrotning i avsikt att minska miljöbelastningen, berättar han. Det går också att i högre utsträckning välja bärbara datorer som förbrukar mindre energi än de stationära. Det nya är nu att lägga mer fokus på IT-relaterade tjänster som kan minska belastningen i andra delar av samhället genom bland annat bättre transportplanering och effektivare styrning av processer för uppvärmning. Grön IT pekas ut som en viktig trend under 2008, konstaterar även Claes-Håkan Holm. Och då i ett betydligt vidare perspektiv än enbart skrotning av datorer. För den transportberoende skogsindustrin, där 20 procent av kostnaderna är transportrelaterade, erbjuder SDC flera IT-tjänster som på olika sätt kan bidra till minskade koldioxidutsläpp. SDC deltar också i projektet Grön IT och VD Torbjörn Johansson ser positivt på möjligheten att därigenom öka kunskapen om företagets tjänster. Vi vill naturligtvis visa upp vad vi har i vår tjänsteportfölj och vad vi kan bidra med för att minska miljöbelastningen, säger han. De tjänster som Torbjörn Johansson i första hand Claes-Håkan Holm, Södra vill peka på är KOLA (Kommunikation Lastbil) och SNVDB (Skoglig nationell vägdatabas). KOLA utgör ett stöd för lastbilsföraren som gör det lättare att köra rätt från början. Transportordern distribueras på elektronisk väg och med hjälp av kartor och GPS går det att hitta fram till rätt avlägg. Minskade bränslekostnader och därmed även mindre miljöpåverkan blir resultatet. Gunnar Jakobsson, VD på Vida Skog, ser också KOLA som ett ypperligt hjälpmedel att effektivisera och förkorta transporterna. Med Skoglig nationell vägdatabas, SNVDB, erbjuds skogsnäringen en kopia av den Nationella Vägdatabasen som särskilt anpassats för skogsindustrins behov. Här finns mer än kilometer vägar redovi- sade, varav drygt kilometer är skogsbilvägar. Genom att få hjälp med vägval och beräknat avstånd mellan avlägg och mottagande industri kan företagen minska miljöbelastningen och sänka sina kostnader. Två bra exempel på IT-tjänster från SDC som ryms inom begreppet Grön IT, sammanfattar Torbjörn Johansson. 13 log!n

14 SDC måste också bli bättre på att förklara nyttan av sina system ur ett kundperspektiv. Försenat beslut om ny beslutsstruktur Viktigare med förankring än snabbhet. Det är förklaringen till att SDCs stämma i slutet av april inte kunde fatta något beslut om en ny beslutsstruktur för virkesmätningen i Sverige. Men delar av arbetsmetoderna i förslaget införs ändå successivt under året fram till stämman Text: Mats Wigardt illutration: per Matsson Senare års stora förändringar inom skogsnäringen, som nya arbetssätt, ökade datamängder och nya former för databehandling, har gjort det nödvändigt att se över rutinerna för mätning och redovisning. Det har blivit allt mer trögt och svårbegripligt, sammanfattar Magnus Norrby på Sågverken Mellansverige beslutsprocessen för svensk virkesmätning. En översyn av strukturen på svensk virkesmätning och virkesredovisning har resulterat i att en arbetsgrupp har föreslagit konkreta förändringar för att förbättra informationshanteringen inom skogsbranschen. Målsättningen har varit att skapa förutsättningar för en snabbare teknikutveckling för bland annat automatiserad mätning, nya mätmetoder av biobränsle och en kraftig ökning av information mellan skördare och skotare. Nya arbetssätt och allt större datamängder har gjort det nödvändigt att se över rutinerna, konstaterar Magnus Norrby som även är ordförande i VMR-rådet och ledamot av SDCs styrelse. Kärnan i det förslag som arbetsgruppen presenterat har varit att ersätta dagens parallella beslutssystem med en enda beslutsnivå. Resultatet ska leda till tydligare ansvarsfördelning och större kundnytta. Ett annat av förslagen är att avskaffa VMR och ersätta det med två funktioner, en för virkesmätningskontroll (VMK) och en för virkesmätningsutveckling (VMU), båda lokaliserade till Uppsala. SDC måste också bli bättre på att förklara nyttan av sina system ur ett kundperspektiv, säger Magnus Norrby. Av olika skäl, bland annat brister i kommunikationen mellan de olika intressegrupperna, har förslaget inte kunnat lämnas till SDCs ordinarie stämma 2008 för beslut. Istället kommer förankringsarbetet fortsätta ytterligare en tid. Men Magnus Norrby räknar med att en extra stämma ska kunna ta ställning till förslaget i god tid innan nästa års stämma. Vi räknar emellertid med att kunna införa delar av vårt förslag redan under kommande år, summerar han. log!n 14

15 Från m 3 s via ton till MWh Skogsföretagen mäter i kubikmeter, transportörerna i ton och biobränslebranschen i megawattimmar. Hur dessa olika måttslag ska kunna omräknas mellan varandra på relevanta och bra sätt är just nu en fråga som sysselsätter forskare på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Uppdraget om en förstudie i ämnet kommer från Bränslekommittén, en kommitté initierad av VMR där även SDC och VMF Nord finns representerade. Att kunna räkna om de olika sortimenten är en stor utmaning för biobränslebranschen just nu, konstaterar Daniel Olsson, verksamhetsledare på SDC. Studien ingår som en del i ett fyraårigt forsknings- och utvecklingsprojekt i Skogforsks regi där professor Rolf Björheden är ansvarig. I september ser vi fram emot ett förslag till hur utmaningen ska angripas, säger Daniel Olsson. Mässdags för SDC Vi vill att du i skogsbranschen ska möta SDC och våra tjänster på flera olika sätt. I maj och juni besöker vi två fack- och branschmässor där vi demonstrerar en del av våra tjänster. World Bioenergy maj i Jönköping Tredje gången gillt för den globala bioenergivärlden att träffas. Mässan World Bioenergy genomförs som vanligt under devisen Taking you from Know- How to Show-How. Det blir konferenser, mässa och fältexkursioner i dagarna tre. I SDCs monter visar vi våra tjänster anpassade för bränsleleverantörer, transportörer, värmeverk och pelletsindustri. Skogsnolia juni i Umeå Skogsnolia har funnits sedan 1984 och är en av de viktigaste skogsmässorna i Sverige med cirka 200 utställare och besökare. Mässan äger rum i Hörnefors, tre mil söder om Umeå. I SDCs monter visar vi vårt arbete i hela kedjan från skog till industri med fokus på bland annat transport- och drivingstjänster samt mätbesked till de privata skogsägarna. kundtjänst Hallå där! Margita Sahlberg, Kundtjänstspecialist inom området transport Vad gör du en vanlig dag på jobbet? Jag sitter mycket i telefon och ger support till våra kunder inom transportområdet. Just nu är jag mycket engagerad i vår nya tjänst KOLA. Ingen kör skarpt ännu utan det handlar om att hjälpa kunder att komma igång, provköra tjänsten samt att hitta förvaltningsrutiner. Några dagar i månaden jobbar jag också med utbildningar i våra system. Varför hamnade du just på transportområdet? När jag började på SDC för två år sedan behövdes det förstärkning just inom transport. Det nya transportredovisningssystemet skulle ut till alla kunder och parallellt med att omläggningen avslutades var det också dags att utbilda alla användare. Så det blev en intensiv start på min SDC-karriär. När jag nu ger support inom transport blir cirkeln sluten. Hur ser din bakgrund ut? Jag har jobbat många år med utbildning på olika sätt. Efter att ha läst det systemvetenskapliga programmet på Mittuniversitetet jobbade jag som konsult på Yrkesmästarna. Jag sökte mig till SDC just för att kunna kombinera utbildning och IT. Vad är det bästa med SDC? Variationen är den bästa, här finns bredd och spets på samma gång. Den ena dagen är olik den andra och jag lär mig hela tiden nya saker. Våra kunder är härliga, jag gillar människor och att förmedla kunskap både via utbildning och telefonstöd. Vari ligger den största utmaningen för skogsbranschen de närmaste åren? Det händer mycket och den tekniska utvecklingen går fort. För alla företag i branschen gäller det att ha koll och att ligga steget före. För oss handlar det om att kunna leverera en obruten kedja av information från skog till industri, det är en framgångsfaktor för hela branschen. Tjänsten KOLA är en länk i just den kedjan. SDCs kundtjänst når du på tel eller kundtjanst@sdc.se. 15 log!n

16 log!n SDC, Sundsvall Ny tjänst Stöd för transportplanering och uppföljning Underlätta kommunikationen och spar miljön SDCs nya tjänst KOLA underlättar kommunikationen mellan transportledare och transportör. Tjänsten ger föraren omedelbar och papperslös tillgång till de transportorder som tilldelas av transportledare eller transportföretagets kontor. KOLA finns både som lastbilsversion installerad i fordonsdator (KOLA map) och en webbversion som används från kontoret (KOLA web). Med KOLA får du: Bra kartor Överblick över hur mycket det ligger på respektive avlägg Volym och sortimentsfördelning på varje väglager Minskad risk för felkörningar GPS lokalisering Bättre möjlighet att transportera nattetid Ökade möjligheter till returtransporter En enkel funktion för att kunna byta transporter med andra förare Vill du veta mer om KOLA? Kontakta SDC Kundtjänst på tel eller info@sdc.se och berätta om dina behov. log!n 16