Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 6 2012. En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

2 1470E IT4 John Deeres effektivaste slutavverkare någonsin! JohnDeere.se

3 ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 8 februari 2013 TEMA: Föryngring Omslagsfoto: Pär Fornling KINA stärker banden med den svenska skogsägarrörelsen. Lu Liming, Sven-Erik Hammar och Nils-Erik Ghode kollar in bambuskörden, som säljs per kilo. Sidan 26 Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: E-post: ANNONS Claes Kullman, Marianne Månsson, Roger Mattsson, Eftertext/skogsmarknaden: Ronny Gustavsson, Mårten Bäck, Annonsmaterial: Box 6044, Malmö PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Christina Fenyö, Erik Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia Boman och Jenny Spets Woyarskij. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: Tryck: Forssa Print, Finland Repro: LRF Media AB, Malmö TRYCKSAK 5 LEDARE: Ingen vanlig lågkonjunktur. 6 PROFILEN: Miljömålsberedningen kan bli en het fråga i skogspolitiken. Vi pejlar läget med Rolf Annerberg. 12 SKOGSSKÖTSEL: Kunskapen och inspirationen spirar när skogsägare utbyter erfarenheter. 14 EKONOMI: Tips inför årsskiftet. 16 SKOGSGÅRDEN: Berith Wikström valde att bli skogsägare på heltid, med Stockholm som bas. 19 SKOGSSKÖTSEL: Praktiska tips om hänsyn till vatten. 20 MARKNAD: BERITH WIKSTRÖM har många tips för skogsägare som sköter skogen på distans. Sidan 16 Bioenergin bromsar in. Hopp om byggandet i USA. 24 VÄGAR: Aska blir perfekta vägar och ett avfallsproblem försvinner. 26 INTERNATIONELLT: Kina ger internationell draghjälp åt familjeskogsbruket. 30 SKOGSSKÖTSEL: Få skogar lämpliga för kontinuitetsskog. 33 NYA PRODUKTER: Ny proffssåg. 36 SKOGSGÅRDEN: Ny generation håller liv i bygden. 38 NAMN & NYTT: Hon kan skogens urljud. 45 KORSORD: Julkryss med fi na priser. 46 KRÖNIKA: Glöm inte historien. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN

4 PATU - 30 år i Svenska skogsbrukets tjänst! Griplastarvagnar 1,8 m 2 till 3,5 m 2 lastyta. Driven med mekanisk eller hydraulisk drift eller utan egen drift. Kranar med räckvidder upp till 8,5m, radiostyrd vinsch. Byggd med högsta kvalitet och funktion med över 30 års erfarenhet. Vagn 3214 MDV med midjestyrning och 500T kran, så nära en skogsmaskin du kan komma med traktor. Bioenergiplåtar, praktiska vid körning av ris, grot mm. Kesla flishuggar för traktor eller lastbilsmontering. Med eller utan fliscontainer. Modell 645 med 60 x 45 cm och modell 1060 med 100 x 60 cm inmatningsöppning. För effektiv flishuggning, välj Kesla flishugg. Patu stegmatare, en enkel men effektiv processor till din traktor. Kan monteras direkt på 3-punktslyften eller skogsvagnen. Separat hydraulenhet finns. Ryhovsgatan Jönköping rosenqvistmaskin.se

5 a, frågan är i vad mån man vågar hoppas på ett gott nytt år. När vi gick in i 2012 var det mesta sig likt. Konjunkturen var hyfsad. Det närings politiska arbetet var som en promenad på röda mattan, glatt påhejad av Eskil Erlandssons Skogsrike. Framgången för bioenergi kunde tas för given. Och allt avspeglades i evigt skenande priser på skogsmark. Vad var det egentligen som hände detta märkliga år. Hur kan plötsligt så många pilar peka åt fel håll? ATT NEDÅTGÅENDE PILAR i konjunkturen punkterar ett däck på färden är vi vana vid. En vanlig punktering är inte så farligt, även om hastigheten måste anpassas och det tar lite tid att reparera. När två eller flera däck punkteras samtidigt är det annorlunda. Optimisterna i trävarubranschen anar en ljusning i slutet av nästa år och pekar på att byggandet i USA börjat ta fart. Trämarknaden har gått ner förr. Det olyckliga är att luften nu också pyser ur valutadäcket. Mycket av virket betalas i euro. När de växlas in mot en stark krona blir det inte mycket över. Massa- och pappersindustrin är vana vid både valutaproblem och häftiga konjunktursvängningar, men de har drabbats av att också ett tredje däck fått punktering. Man måste hitta nya produkter. TYDLIGAST VISAR DET sig genom att marknaden för tidningspapper i USA har mer än halverats jämfört med toppen för några år sedan. Bioenergins lågt hängande frukter är redan plockade. När oljan en gång har bytts ut mot flis kan inte samma olja bytas en gång till. Då krävs något nytt för att expandera marknaden. När England och andra länder ska uppnå klimatmålet är export av bioenergi en möjlighet, men det har visat sig häpnadsväckande billigt att skeppa pellets från Kanada och USA. Men andra ord handlar det om flera saker som olyckligtvis sammanfaller: lågkonjunktur, eurokris och strukturella utmaningar. Vi som var med på 1970-talet minns hur väldiga traverskranar fälldes framför tv-kamerorna och hela varvsnäringen suddades ut. Men det här är, tack och lov, något helt annat. Runt hörnet finns nya möjligheter. Kanske har vi alla som redan är frälsta tagit lite för mycket för givet, uppfyllda av argumenten om förnyelsebara material, kolsänkor, nettoexportör och det gröna guldet. Tonläget från skogsnäringen har knappast varit ödmjukt, vilket vare sig underlättat den politiska debatten eller framtidssatsningarna. För det kommer inte av sig själv. Bioenergin behöver i dubbel mening bli mer raffinerad, träbyggandet behöver ta kliv framåt mot kompletta byggsystem och det behövs fler nya produkter än viskosmassa. Det behövs forskning, utveckling och draghjälp från staten i allt från stimulans av bostadsbyggande till investeringsstöd till banbrytande tekniska lösningar, däribland ett riktigt bioraffinaderi. LIKVÄL KAN DET svänga snabbt. Marknaden är omöjlig att förutsäga och vi har en tendens att bita oss kvar i dagsläget. I ljusa tider tror vi det blir fortsatt bra och motsatt när pessimismen fått fotfäste. Jämförelsen med varven, eller andra näringar, haltar också på en annan avgörande punkt. Fundamentet är helt annorlunda. Visserligen kan marknaden backa, men likväl har vi hela tiden en stabil tillväxt i skogen som säkert kommer att behövas. För övrigt finns det många andra värden att glädjas åt. I den senaste skogsbarometern, som refereras på marknadssidan, bekräftas återigen att den positiva känslan av att äga skog, friluftsliv, jakt och rekreation väger nästan lika tungt som de ekonomiska frågorna. Därför finns det all anledning att tillönska både en God jul och ett Gott nytt år! Pär Fornling, Chefredaktör LEDAREN

6 PROFILEN Han fördelar hundratals miljoner till skogsforskning och leder gruppen som formar skogspolitiken. Rolf Annerberg är i händelsernas centrum. Text & foto: Pär Fornling ör egen del säger han sig trivas bäst med att tänka, utreda och lägga förslag. Inte synas så mycket utåt. Rolf Annerberg har hela yrkeskarriären funnits i den politiska maktens närhet, men oftast ett halv steg in i kulisserna. Den mest offentliga rollen var som generaldirektör för Naturvårdsverket. Men i juni nästa år får han nog finna sig i rampljuset. Då presenterar miljömålsberedningen sitt förslag om skogen. Vi träffar honom på Formas där han är generaldirektör. Vägen mot miljömålet börjar klarna. Vart har jag kommit? Formas är en statlig myndighet som stöttar forskningen inom bland annat jordoch skogsbruket. Hur mycket pengar delar ni ut? Ungefär 900 miljoner kronor om året, varav en mindre del går till skogen. Men nu är betydligt mer på gång. På vilket sätt ökar skogens andel? Vi har beslutat att satsa 30 miljoner kronor per år på skogen under fem år. Dessutom aviserades mycket mer pengar i forskningspropositionen. Hur mycket? Anslagsnivån föreslås öka i flera steg upp till 100 miljoner kronor år Därefter är detta en permanent höjning av anslaget. Det är alltså en kraftig höjning av ambitionsnivån. Dessutom får vi se i vad mån näringen bidrar med resurser. 6

7 Rolf Annerberg Innan Rolf Annerberg, 64 år, blev generaldirektör på Naturvårdsverket 1991, hade han arbetat på flera departement (finans-, näring-, miljö- och energidepartementet). Sommaren 1999 ringde Anna Lindh under en segeltur och undrade om han ville flytta till Bryssel och arbeta som stabschef åt Margot Wallström. Efter sju år i EU-korridorerna började Rolf Annerberg på Formas. Vår förhoppning är att det ska bli enklare för dem som sysslar med skogsbruk, säger Rolf Annerberg. Vad ska pengarna användas till? I vårt nya forskningsprogram har vi bjudit in skogsnäringen att tala om deras behov. I forskningspropositionen talas om skogsråvaror och biomassa för en biobaserad samhällsekonomi. Varför har du halkat in på skogspolitiken? Egentligen får jag skylla mig själv. I en utredning till dåvarande miljöministern föreslog jag att miljömålssystemet skulle utredas av en politisk sammansatt grupp. Andreas Carlgren tyckte det var ett bra förslag och jag fick en förfrågan om att leda arbetet. Hur mycket mark ska skyddas? Det ska vi ge svar på i utredningen. Det är också rimligt att vi talar om hur marken ska skyddas. Det finns ju många olika former, allt från nationalparker till det som skogsägarna själva sätter av. Hur mycket får det kosta? Jag har svårt att tänka mig att man vill skjuta till så väldigt mycket mer statliga pengar. Vi ska göra en ekonomisk bedömning av förslagen och i den mån det kostar mer än i dag ska vi tala om hur det ska fi nansieras. Reservat kostar också i form av uteblivna inkomster från att bruka skogen. Det är riktigt. Vi ska väga samman alla värden i en samhällsekonomisk analys. Då måste man också prissätta sånt som inte är lätt att värdera, exempelvis när en familj plockar kantareller en höstdag. Även om de inte betalar är det ändå värt något. Hur stor ska landets totala produktionen vara? Det kan jag inte säga i dag. Gafflar ni ett sånt mål? Vi får se. Varför har vi miljömål? Då jag satt på Naturvårdsverket jobbade vi med 15 övergripande miljöhot. Det lät så negativt att man vände dem till miljömål, vilket egentligen är samma sak. Det är ett sätt att rapportera vad som händer i miljön, men det är ingen perfekt målstruktur. För att styra utvecklingen behöver man ner på en mer konkret nivå. En del miljömål är omöjliga att nå. Det gäller exempelvis målet om en giftfri miljö. Jag tycker mål ska vara ambitiösa men inte omöjliga. Har vi tydliga mål att styra mot när ni är klara? Förhoppningsvis. Vad säger ni om skogsbruksmetoderna? Vi ska svara på frågan om kontinuitetsskogsbruk försvåras med dagens skogspolitik. Det tror jag säkert vi klarar med hjälp av experterna. Till att börja med gäller det att reda ut vad kontinuitetsskog egentligen är för något. Fortsättning sid 8 7

8 PROFILEN Fortsättning: Han leder vägen mot miljömålet Ni tittar också på paragraf 30 och kraven på naturhänsyn vid avverkningar. Frågan är jättesvår. Här finns ett problem med den luddiga lagstiftningen. Det är inte lätt att vara skogsägare och följa paragrafer eftersom det inte exakt sägs vad man ska göra som skogsägare. Vi tittar på hur lagen och framför allt föreskrifterna kan preciseras. Genom att det blir tydligare blir det enklare att vara skogsägare. Enligt FN-uppgörelsen i Nagoya ska vi skydda 17 procent av arealen, klarar vi det? Man kan räkna på många olika sätt. Vi ska svara på frågan och hittar förhoppningsvis enighet om hur den skyddade marken ska definieras. Ska impedimenten räknas? Det är en klassisk fråga. Har du en åsikt? Inte ännu. Jag var i Finland nyligen, där ser man inga problem med Nagoya. De säger sig redan ha nått målet med råge. Det är intressant. Man räknar och ser på de här sakerna olika mellan länderna. Vi har bett professor Sten Nilsson göra en jämförelse mellan Finland, Tyskland och Kanada för att se vilka slutsatser vi kan dra av det. Du var med och formade dagens skogspolitik, är det annorlunda nu? Politiken har knappt ändrats under de 20 åren, vilket är fascinerande. Man kan också konstatera att vi fått oändligt mycket mer skyddad mark under de här åren. Och det är roligt att se hur de areella näringarna fått ett lyft under senare år. Är du själv skogsägare? Nej, men jag jagar och vistas mycket i skogen. Hur kommer det sig att ett stadsbarn började jaga? Som liten vistades jag mycket hos mina släktingar som var bönder i Östergötland. Jag var med på jakterna som var ett fullständigt naturligt inslag i vardagen. För 25 år sedan var jag ordförande i en lokal sparbank och i den kretsen bildade vi ett jaktlag med mark i Västmanland, på gränsen mot Dalarna. Vilken är den finaste stunden i skogen? Absolut finast är precis innan det blir mörkt, fåglarna slutar sjunga och det plötsligt blir alldeles tyst. Jag brukar uppleva det när jag sitter och passar på vildsvin. Man kan undra varför det plötsligt har blivit en så livlig debatt om skogsbruket. Text & foto: Pär Fornling elvis kan man nog se det som förfäktningar inför miljömålsberedningens förslag. Adrenalinet rinner till hos både miljöorganisationer och skogsnäringen. Luften vibrerar av spänning, som inför ett stort slag. DET LITE MÄRKLIGA är att frågan liksom smugit sig fram och växt organiskt i betydelse. Det ena hakar i det andra och till slut kan stora delar av skogspolitiken involveras. Grunden är att Sverige har 16 miljömål. Ungefär hälften berör direkt eller indirekt skogsbruk. Hittills har debatten om miljömålet mest handlat om hur mycket mark som ska skyddas i reservat. Det är fortfarande en glödhet fråga, men (som framgår av intervjun med Rolf Annerberg) handlar det nu också om att väga målen mot varandra. Exempelvis ska värdet av mångfalden vägas mot produktionsvärdet och skogens positiva inverkan för klimateffekten. ARBETET BÖRJADE I juli 2010 och ska hålla på i tio år. Under tiden lassar regeringen på beredningen nya uppgifter, senast kom vattenfrågorna. Men just nu är det hållbar markanvändning för skogen som står i centrum. Därefter följer markanvändning och jordbruk. En skogsfråga som kommit till under resans gång är hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskog). Dessutom kommer förslag om miljöhänsyn i skogsbruket. I expertgrupperna ingår Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna, och Gunnar Lindén, LRF Skogsägarna. När de olika målen vägs mot varandra (se intervjun) formas kanske också ett produktionsmål. Därmed kan mycket av skogspolitiken involveras. I vad mån det leder till en förändrad politik är en senare fråga. DET AVGÖR RIKSDAGEN, men redan när förslaget presenteras om ett halvår är det politiskt förankrat. Kärnan i den parlamentariska utredningen (beredningen) är en grupp politiker som bestämmer och röstar om besluten. Det är Roger Tifensee (C), Anita Brodén (FP), Irene Oskarsson (KD), Lars Hjälmered (M), Helena Leander (MP) Matilda Ernkrans ( S) och Emma Wallrup (V). Dessutom har beredningen experter och sakkunniga utan rösträtt. I beredningens förtrupper finns två expertgrupper. Den ena arbetar med hur miljöhänsynen ska utformas och den andra med skydd och skötsel. En kärnfråga är om det är bättre att lägga pengarna på bra skötsel i stället för större avsättningar. I grupperna ingår Gunnar Lindén, LRF Skogsägarna, respektive Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna. Expertgrupperna ska vara klara innan årsskiftet. 8

9 DEN GRÖNA MOTORN BÄTTRE VÄXTKRAFT BÅDE I SKOGEN OCH I PLÅNBOKEN Väljer du en ny Komatsu skogsmaskin får du inte bara en motorlösning som klarar alla utsläppskrav med råge. Du får också en bränsleekonomi helt i en klass för sig. Förklaringen är att vårt utvecklingsarbete tar hänsyn till alla viktiga faktorer i skogsmaskinsägarens vardag inte minst lönsamheten. Kan vi göra miljöförbättringar som också syns i din plånbok så gör vi det. Nu har vi alltså gjort det med vår unika E3 Power-teknik. Läs mer hur det fungerar på

10 NÄRINGSPOLITIK et har skrivits och pratats mycket under hösten om klimatförändringarna vi står inför och delvis redan kommit in i. Världsbanken kom nyligen med en rapport där man varnar för att den globala medeltemperaturen kan komma att höjas fyra grader om inget radikalt görs snart. Det är två grader över det mål vi kom överens om på global nivå vid klimatmötet i Köpenhamn för tre år sedan. Om utvecklingen fortsätter får vi i Sverige räkna med kortare snöperioder, mindre tjäle, mer och häftigare regn men även ökad risk för torka i södra Sverige. Kanske ökar också risken för stormar och vem vill vara med om en ny Gudrun... Det känns bra att kunna säga att skogen faktiskt kan göra skillnad i denna fråga. Växande skog tar upp koldioxid och bidrar på så sätt till att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Om vi sedan också använder skogen som råvara för att ersätta fossila bränslen och energiintensiva material som betong, stål och plast kan vi göra en verklig insats för att mildra klimatförändringarna. Vad kan vi inom familjeskogsbruket göra för att ytterligare bidra till minskade utsläpp av koldioxid? Det handlar mycket om att fortsätta på den redan inslagna vägen. Mellan 1920 och 2010 lyckades vi i Sverige öka det stående virkesförrådet från 1,5 till 3,0 miljarder kubikmeter. Under samma tid avverkades 5 miljarder kubikmeter virke i form av klimatneutral råvara eller biobränsle. Detta är något att vara stolt över men frågan är om det går att göra något mer? Svaret på den frågan är ja! Skogforsk har i en undersökning visat att det utan att åsidosätta miljömålen går att öka tillväxten med minst 20 procent med befintliga skötselmetoder inom familjeskogsbruket. Den beräknade produktionsökningen uppnås i första hand genom bättre skogsföryngringar (ökad andel markberedning och plantering samt ökad användning av förädlade plantor), ökad skogsgödsling, dikesrensning och förebyggande åtgärder mot skadegörare som rotticka, snytbagge och barkborrar bidrar också till ökad produktion, liksom att på lång sikt uppnå balanserade viltstammar. Allt detta är sådant som lyftes fram i vår stora utbildningssatsning Kraftsamling Skog och som vi nu arbetar vidare med i Krafthandling Skog. Utgångspunkten för vårt resonemang om ökad produktion är förstås ett uthålligt skogsbruk inom ramen för den skogspolitik vi har i dag. Ett aktivt brukande av skogsgården kommer skogsägaren till del i form av ökad ekonomisk avkastning men innebär också ett väsentligt bidrag till ett bättre klimat. Har vi och världen råd att avstå från detta? Sten Frohm Chef LRF Skogsägarna Det avgörs i skogen STOLT SPONSOR AV SVENSKA SKIDSKYTTELANDSLAGET Du ser dina insatser växa i takt med skogen själv. För precis som i skidskytte, gäller det att planera. Så att du när du kommer fram till målet, kan få in fullträffen. För skogen är din spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, kan dina pengar växa sig ännu större. Vi ger dig en riktigt bra ränta, det finns ingen beloppsgräns vid insättning och du kan använda kontot som en tillgång vid beräkning av ditt räntefördelningsunderlag. Vill du veta mer, gå in på: eller kontakta ditt närmaste kontor. 10

11 VI BEHÖVER DITT VIRKE HÅLL VÅR INDUSTRI IGÅNG Södras industrier går för fullt, både massatillverkningen och sågverken. För att de ska kunna fortsätta med det behöver vi snarast en stor mängd råvara - ditt virke! Vänta inte med att avverka. Vi behöver både barr- och lövvirke. Ta kontakt med din inspektor för att diskutera förutsättningarna i din skog. Industrin är verktyget för ett bra värde på din skog på både kort och lång sikt. Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring så hjälper vi dig till rätt person. Med Södra gör du alltid en god affär Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

12 SKOGSSKÖTSEL Ola Svanberg, ansvarig för Krafthandling skog inom Södra och Per-Erik Svenson, Bertilshult, som leder Erfagruppen. De bägge faller varandra i talet: Det här är ett av många sätt att lära sig mer om skogen. Med ökad kunskap blir arbetet roligare och du blir en aktivare skogsägare. Dels kommer det hela tiden nya saker, dels kan man alltid göra lite olika, vilket vi lär oss genom att diskutera och utbyta erfarenheter. Lars Bertilsson, Ljung och Kjell Svensson, Falkagården, Hajom. Lars berättar om att han har ett drygt 100-årigt bestånd douglas hemma på gården, som han gärna visar för kollegorna. Kjell Svensson, som arbetar med rådgivning kring säkerhet, delger gruppen flera praktiska tips. Jord- och skogsbruket är en olycksdrabbad bransch. Det gäller att arbeta systematiskt, inte låta sig stressas och tänka efter före. Jonas Pettersson, skördarförare, Kvarnholmen, och Ralph Stålberg, skotarförare, Kinna. De bägge har utfört gallringen gruppen besöker. Jonas berättar att han avverkar stammar om dagen. Det är alltid bra att träffa skogsägare och vi vill gärna ha mer kontakt med de markägare vi arbetar för. Önskemålen är lite olika och det är bra att prata igenom arbetet i förväg, konstaterar Ralph. Bernt Olsson, Börshult, tillsammans med Torbjörn Rydfalk och hans syster Eva-Karin Månsson som brukar fastigheten tillsammans. Trion har stannat upp framför ett bronsåldersröse för att diskutera hänsyn till kulturmiljöer. Visst kräver det både extra jobb och eftertanke, men samtidigt är det roligt att ha de historiska lämningarna. Den här är en historisk miljö. Gården har ägarlängder sedan 1400-talet och källarvalven under huset är från samma tid, berättar Eva-Karin. Under hösten har skogsägare över hela landet träffats på ett nytt sätt för att lära mer och utbyta erfarenheter. n vacker lördagsförmiddag går vi runt i skogarna utanför Borås tillsammans med en grupp skogsägare. Värden för dagen, Torbjörn Rydfalk, visar vägen förbi ett bronsåldersröse i en höstgul ekskog och vidare in i ett bestånd nygallrad granskog. 12 Text & foto: Pär Fornling Diskussionen blir allt livligare och frågor varvas med egna erfarenheter av gallring, som är temat för dagen. DET ÄR EN ganska typisk träff i Erfagrupperna som på försök startat i landets fyra skogsägarföreningar. Jag tror mycket på det här. Grupperna är ytterligare ett sätt att sprida kunskap och öka engagemanget för skogen. Om försöket slår väl ut fortsätter vi i full skala med grupper för alla som är intresserade. Vi funderar också på att utveckla konceptet för att få med fler unga skogsägare och kanske ha grupper för endast kvinnliga skogsägare, berättar Ola Svanberg. Han organiserar de två grupperna inom Södra. Dessutom finns det grupper inom Norra Skogsägarna, Mellanskog och Norrskog. I PRINCIP ÄR det en fortsättning på projektet Kraftsamling skog som nu övergått i Krafthandling skog. Erfa är en förkortning av erfarenhet. Det är en form av studiecirkel i samarbete mellan Vuxenskolan och föreningarna. Under organiserade former träffas skogsägare och utbyter erfarenheter. Föredömet kommer från jordbruket där grupperna funnits några år. En grupp består som regel av tio deltagare och en ordförande, som organiserar

13 Anders Persson, skogsägare i Molla och inspektor på Södra, Kinna virkesområde. Det regnar en hel del här på västkusten och marken är vattenrik. Därför krävs extra omsorg för att undvika körskador. Det är en av de saker vi diskuterar under dagen och vi har fått se bra exempel på hur arbetet kan utföras. Göran Nilsson, Bertilshult, Sandared. Hemma på min gård ska vi titta närmre på röjning. Jag ska också berätta en del om gårdens historia där jag är den nionde generationen. Ruben Enochsson, Västergården, Vänga. Det här är jätteintressant och jag kan använda mig av kunskapen i min skog. träffarna. Tanken är att träffas tio gånger och avhandla olika ämnen. I BORÅS DENNA lördag har man alltså kommit till gallringen. Tidigare har gruppen besökt en plantskola, fått en genomgång av skogsbruksplaner och besökt en av deltagarnas gårdar för att utbyta erfarenheter av tallskog. Nästa gång är temat avverkning. Då ska vi få lära oss mer om skördarmätning, berättar gruppens ordförande Per-Erik Svensson. DELTAGARNA HAR OCKSÅ funderat på nya affärsmöjligheter och kommer att arbeta med en affärsplan för den egna gården. Perspektiven har vidgats under kursens gång. Det går lätt lite slentrian i skogsbruket. Man planterar, röjer och gallrar enligt ett väl beprövat mönster, säger Ola Svanberg. Men ibland kommer det nya röjningsstrategier och och ny teknik, som skördarmatning. Då är det bra att uppdatera sig. Jag hoppas det här kan hjälpa till att se fastigheten med lite nya ögon. Ola Svanberg påpekar att det inte bara handlar om produktion, utan också miljö, sociala värden och helt nya affärsmöjligheter. Ytterst är målet att se nya och många möjligheter i sin skog. Lars-Anders Karlsson, Källäng, Hedared. Hela min yrkeskarriär har varit i skogen, och jag är numera dessutom egen skogsägare. Likväl finns det hela tiden nya saker att lära sig. 13

14 EKONOMI Inför ett nytt år finns flera saker att tänka på. Dessutom väcker oron på marknaden frågetecken inför framtiden. onjunkturläget är besvärligt och har satt djupa avtryck i form av lägre virkespriser och sjunkande avverkningsvolymer. En avgörande faktor för alla företagare att ta hänsyn till, framför allt i besvärliga tider, är likviditeten. För många skogsägare ansträngs likviditeten dessutom genom nya regler för mervärdesskatten. För dem som redovisar momsen årsvis (de allra flesta skogsägare) så ska momsen för verksamhetsåret 2013 redovisas och betalas senast den 26 februari Det är en tidigareläggning med över ett år jämfört med det hittillsvarande regelverket. Vad kan man göra för att klara likviditeten? Se över kostnadssidan. Vad finns det att spara in på och vad kan man skjuta på framtiden? Skogskontouttag. Finns det sparade medel kan det nu vara en lämplig tidpunkt att avveckla dessa. Avverka. Outnyttjat bottenlåneutrymme. Skogsägare har ofta goda möjligheter att få kredit hos banken till låga räntor. Andra inkomstkällor. För att klara likviditeten är det viktigt att ha framförhållning och planera på några års sikt. I ett kortare perspektiv är här ett antal tips att tänka på inför årsskiftet: PROVBOKSLUT Upprätta ett provbokslut eller en provdeklaration för att uppskatta hur årets utfall blir. Glöm inte att beräkna lagerförändringar och avskrivningar. Utnyttja skogsavdrag om du har möjlighet till det. Beräknar du att det blir underskott kanske du kan göra uttag från skogskonto innan årsskiftet? Så länge pengarna räcker är underskott i näringsverksamheten dock inget att oroas över, eftersom underskott ackumuleras och hela tiden rullas med till året efter. Vinst. Om du gör stor vinst kan det vara klokt att tidigarelägga investeringar och inköp som du vet med dig att du ändå ska göra. Maskinköp. Står du inför att göra en investering som ett maskininköp så kan det vara bra att göra det nu. Se bara till att Maskinen är levererad och fakturerad innan årsskiftet. På så vis får du tillbaka momsen relativt snart och kan göra avskrivning för ett helt år i kommande deklaration. Inventarier med inköpspris på under ett halvt prisbasbelopp ( kronor för verksamhetsår 2012), får skrivas av direkt. JULBORD Ett annat sätt att uppnå avdragseffekt är att bjuda sina anställda på julbord. 90 kronor exklusive moms per person är avdragsgillt. Kringarrangemang, som entréavgift, möjliggör ytterligare 180 kronor. Avdrag medges även för kostnader för pensionerade anställda och anställdas familjemedlemmar som är med på festen. Arbetsgivaren får avdrag för kostnad för högst två personalfester per år. JULKLAPPAR Julklappar till dina anställda är ett annat bra sätt att göra sig populär. Beloppsgränsen är 450 kronor inklusive moms. Blir det dyrare än så måste överskjutande del tas upp som löneförmån av den anställde och arbetsgivaren betala sociala avgifter. VÅRDA DITT KAPITALUNDER- LAG FÖR RÄNTEFÖRDELNING När du upprättar provbokslutet ser du också hur stort ditt räntefördelningsutrymme är. Det är verksamhetens ställning vid beskattningsårets ingång som är avgörande för kapitalunderlaget. Då ska du maximera tillgångarna och minimera skulderna i näringsverksamheten. Låt exempelvis pengarna från avverkning stå inne på ett skogslikvidkonto hos banken eller virkeskonto hos skogsägarföreningen. DRÖJ MED SKOGSKONTOT Sätt inte in pengarna på skogskonto förrän i samband med deklarationen till våren. En kylslagen virkesmarknad gör det extra viktigt att planera ekonomin. Medel på skogskonto får bara tas upp till 50 procent av dess värde i kapitalunderlaget, medan bankmedel i näringsverksamheten tas upp till sitt fulla värde. UTNYTTJA MÖJLIGHETEN TILL RÄNTEFÖRDELNING Kanske är det dags att skatta fram pengar ur verksamheten? Exempelvis genom att ta ut från skogskonto. Eller kan det finnas anledning att teckna kontrakt om avverkning och få pengar utbetalt innan årsskiftet? Du kan fördela avverkningslikviden genom en betalningsplan. Kom bara ihåg att utbetalningarna måste göras över flera år för att inte virkeslikviden ska betraktas som en fordran som omedelbart tas upp till beskattning. Betalningsplanen ska vara skriftligt upprättad. KAPITALVINSTER Sälj förlustaktier. Har du gjort kapitalvinster på exempelvis aktieförsäljningar under året är det lämpligt att sälja förlusttyngda aktier eller andra tillgångar som ger förlust för att kvitta bort vinsterna. Anledningen är att förluster inte ger lika mycket skattereduktion som vinster utlöser skatt. Därför ska man försöka matcha dessa mot varandra under samma år. Om du fortfarande tror på aktien kan du köpa tillbaka den senare. KAPITALFÖRLUSTER Kapitalförluster är inte möjliga att ackumulera och ta med sig till senare år utan ger alltså en skattereduktion för det aktuella beskattningsåret. Extra viktigt är att undvika underskott i inkomstslaget kapital, överstigande kronor. På belopp högre än så blir reduktionen mindre. Har du överskott i näringsverksamheten som du kan skatta fram via räntefördelning, vilket hamnar i inkomstslaget kapital, är det ett enkelt och effektivt sätt att hantera situationen. 14

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult. Till grund för årets rapport ligger en intervjuundersökning

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsbarometern är en årlig SIFO-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com Din skog din skatt Ekonomi för skogsägare www.scaskog.com Innehåll En plan för framtiden... 4 Skogsägare en egen företagare... 9 Skatta lagom... 12 Vikten av att planera... 14 Betalningsplan och skogskonto...

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26

Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26 Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26 Målbilderna i ett större sammanhang Monika Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen Sten Frohm, Skogsdirektör

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveaskog i korthet kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveriges ledande skogsföretag Sveaskog är Sveriges största skogsägare och säljer timmer, massaved och biobränsle till cirka 170 kunder inom främst

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer