Biblioteksfrågor vid Studiecentra och folkbibliotek i Gävleborgs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteksfrågor vid Studiecentra och folkbibliotek i Gävleborgs län"

Transkript

1 Biblioteksfrågor vid Studiecentra och folkbibliotek i Gävleborgs län Rapport om tillgänglighet och service till distansstudenter. Ulla Nyberg

2 Förord Folkbiblioteken förändras och utvecklas, vilket gör att denna rapport får ses som en bild i ett pågående skeende. Under det år som gått sen mina första möten har samarbetet i kommunerna och mellan biblioteken stärkts, mer och mer diskuteras samverkan i olika former och på olika plan. Rapporten bygger på samtal som jag har haft med olika personer från folkbibliotek och på lärcentra i Gävleborgs län. Alla kommunrepresentanter har avsatt tid och gett mig inblick i verksamheterna. Jag har blivit mycket väl bemött. En viktig del i arbetet har varit att försöka förstå vilken biblioteksservice som ges till distansstudenter från Högskolan i Gävle i hemkommunerna. Detta har påverkat rapportens uppläggning, en stor del består av kommunbeskrivningar med ambition att vara noggranna och tydliga. Eftersom frågorna har varit samma eller liknade till alla kommunerna blir en rak genomläsning mycket en upprepning. För att underlätta i läsningen har jag valt att lägga allmänt material och mina förslag och övervägande i början, därefter kommer presentationen av kommunerna. En del jämförande kommunmaterial presenteras i tabellform och finns som bilagor. I rapporten saknas studentröster, som hade kompletterat bilden av biblioteksservicen. Frågan denna gång var hur den kommunala verksamheten har planerat och genomför biblioteksstöd till distansstudenter. Gävle 3 september 2003 Ulla Nyberg Med stöd från : 1

3 Förord 1 INLEDNING Syfte Metod Litteratur 2 2 KOMMUNERNA 2.1 Kommunstorlek och ekonomiska resurser Kommunalt samarbete Grupper och nätverk Kvalitetskriterier Studenterna 3 3 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Specialservice 4 KOMMENTARER 4 5 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG Medieförsörjning Undervisning Lokaler Information Samarbete 6 6 BESKRIVNING AV KOMMUNERNA 6.1 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ockelbo Hofors Sandviken 15 Bilagor 1 Kvalitetskriterier för Nitus 16 2 Diskussionsunderlag för lärcentra 17 3 Diskussionsunderlag för folkbibliotek 18 4 Användning av ica-klient på studiecentra 19 5 Biblioteksservice på studiecentra 20 6 Hur många är studenterna 21 2

4 1 INLEDNING Högskolan i Gävle tillhör de högskolor i landet med stor andel distanskurser. Mer än var femte student på högskolan är en distansstudent. Kurserna har olika upplägg med eller utan träffar på högskolan. Det gör att många distansstudenter inte kan eller har svårt att använda högskolans bibliotek på samma sätt som campusstudenterna. Många studenter vänder sig till studiecentra och folkbibliotek i sina hemkommuner. 1.1 Syfte Kartläggningen har gjorts för att öka kunskapen om distansstudenternas bibliotekssituation och för att kunna ge förslag till förbättringar och förändringar av högskolebibliotekets service till distansstudenterna. Kartläggningen är ett uppdrag inom projektet Learning Center vid Högskolan i Gävle. 1.2 Metod Under våren 2002 har 8 studiecentra och 8 folkbibliotek besökts i Gävleborgs län. Studiecentra i dessa kommuner är involverade i projektet Learning Center. Samtal har förts efter en rad frågeställningar med utgångspunkt från frågor som personalen vid Högskolans bibliotek ställt. (bilaga 2) Lokala anpassningar har gjorts då alla frågor inte haft relevans med tanke på organisation och ansvarsområden för de personer som varit med vid samtalen. Anteckningar har förts vid träffarna. De flesta kommunbesöken har varit uppdelade, med ett möte för bibliotekspersonal och ett möte med personal från studiecentra. Vid något tillfälle har ett gemensamt samtal hållits. Vid biblioteksbesöken har antingen bibliotekschefen eller en grupp medarbetare medverkat. Vid studiecentra har jag träffat ansvarig ledare eller, om det funnits, den person som ansvarar för biblioteksfrågor. Studiecentra i Hofors har avböjt besök, med hänvisning till att man bara hade 2 högskolestudenter, medan personal från folkbiblioteket medverkade vid ett besök i Sandviken. Gävle kommun omfattas inte av kartläggningen. 1.3 Litteratur I sin förstudie Biblioteksservice för distansstuderande har Jakob Harnesk redovisat utredningar, projekt mm inom området. Han beskriver nuläge och lämnar överväganden och förslag. Skriften är utgiven som rapport 7:2002 av Distansmyndigheten. Länsbiblioteket i Skåne rapporterar från ett kurslitteraturprojekt i Skåne år 2000 i Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning. Regionbiblioteket i Västra Götaland ger ut Framsteget. Nummer 1/2001 har rubriken Studiebibliotekarie tankar och idéer om en ny yrkesroll och är skriven av Helena Jannert. Skriften vill stimulera debatt och vara en inspirationskälla. En gedigen genomgång av ett folkbiblioteks arbetssätt och planering bland annat gentemot högskolestuderande gör Kerstin Ericsson i Biblioteket i utbildningssamhället : om biblioteket och människans behov av information och kunskap i det livslånga lärandet. 3

5 2 Kommunerna 2.1 Storlek och ekonomiska resurser Kommunerna i kartläggningen skiljer sig mycket från varandra. Hudiksvall och Sandviken är de största kommuner, med drygt invånare medan den minsta kommunen, Ockelbo, har cirka invånare. De resurser som satsas på vuxenutbildningen och folkbiblioteken gör att verksamheterna ser olika ut. I Söderhamn invigde man våren 2002 ett helt nytt hus för vuxenutbildningen i kommunen, medan man i Nordanstig har varit tvungen att minska personalen på folkbiblioteket. 2.2 Kommunalt samarbete Kontakterna mellan folkbibliotek och studiecentra förefaller vara påverkad av de olika kulturer som finns i kommunerna. Kontakterna spänner från framgångsrikt samarbete till obefintliga kontakter. Samtliga kommuner kunde 2001 söka medel från Skolverket för att organisera om sin vuxenutbildning. I direktiven fanns biblioteken med som kommunala samarbetspartners och det är min bestämda uppfattning att flera kontakter har tagits i detta arbete, kontakter som tidigare varit sporadiska eller minimala. 2.3 Grupper och nätverk Bibliotekspersonal i länet har regelbundna möten genom länsbibliotekets försorg. Studiecentra är medlemmar i NITUS samt KHiS och driver flera gemensamma projekt. Under våren 2002 har studiecentra i Hälsingland påbörjat ett utvecklingsarbete inom projektet Arena. I projektet vill man bland annat utveckla studerandestöd i form av vägledning och biblioteksservice. Ett biblioteksnätverk för vuxenstuderande är under uppbyggnad. I västra Gästrikland, Sandviken, Hofors och Ockelbo har man sökt och fått stöd från Statens kulturråd till en projektanställd bibliotekarie som ska arbeta i de tre kommunerna med studerandefrågor. 2.4 Kvalitetskriterier NITUS har satt upp ett antal komponenter som man menar är grundförutsättning för ett väl fungerande studiecentrum (kvalitetskriterier för NITUS studiecentra/lärentra). I fråga om tillgång till bibliotek/referensbibliotek står det: I anslutning till studiecentrum skall det finnas referens- och bredvidläsningslitteratur, tillgång till elektroniska informationskällor och andra bibliotekstjänster såsom möjlighet till fjärrlån. (bilaga) I de flesta kommuner hänvisar studiecentra till folkbiblioteket, men det finns ingen kommun som har ett skriftligt avtal som reglerar tjänsterna. I Ljusdal har kommunbiblioteket en skriftligt formulerad målsättning för arbetet gentemot kommunens studerande. 2.5 Studenterna Studentantalet är svårt att få en överblick över. Studiecentra svarar ofta ungefär hur många studenter som finns på orten. Antalet är baserat på antalet studenter som går kurser som förmedlas av studiecentrat. De studenter som läser på distanskurser men som inte har träffar på studiecentra räknar man inte som sina studenter. Folkbiblioteken för ingen statistik över olika studerandegrupper på det sättet. 4

6 I Nordanstigs kommun har man diskuterat att genom ett frågeformulär föra samman de studenter som kommer till biblioteket med studiecentra för att erbjuda de resurser som finns till dessa lösa distansstudenter. Till folkbibliotek och studiecentra kommer studenter vars kurser ges av olika högskolor och universitet. Det är uppenbart att folkbiblioteken möter pendlande campusstudenter. I bilaga redovisas hur många studenter som studiecentra, folkbibliotek och högskolan (Ladok) redovisar. 3 Högskolebiblioteket 3.1 Specialservice För att underlätta för distansstudenter har högskolbiblioteket viss specialservice. Den student som bor bortom en 5 milsgräns från Högskolan i Gävle får böcker från högskolebibliotekets samlingar skickade till sig. Återsändning görs på studentens bekostnad. Högskolebiblioteket åtar sig att mot avgift göra kopior ur referensmaterialet. Lösningen för att distansstudenterna ska kunna använda högskolebibliotekets elektroniska material var att installera så kallade ICA-klienter. Dessa installationer fanns på vissa datorer på studiecentra i högskolans närhet och därifrån kunde studenter söka i högskolans databaser. En sammanställning över installationer och problem som uppstått finns i särskild bilaga. Från och med hösten 2002 är högskolans databaser sökbara för studenter utanför campus via så kallad proxyinloggning. Denna lösning gör att studenterna kan söka i databaserna från valfri dator. (Högskolans databaser är sökbara via identifikation av IP-nummer, ICA-klienter och proxy är varianter för att lösa identifikationen för inloggning på distans.) På högskolebibliotekets hemsidor finns särskild information, som vänder sig till de studenter som studerar på distans. Där kan studenter finna information om service och lånekortsförfarande. Den undervisning som ges är efter förfrågan i samband med träffar på högskolan, vid några tillfällen har videokonferens använts. Samordnat med Learning Center arbetar en bibliotekarie med särskild inriktning mot frågor som rör distansstudier. 4 Kommentarer I samtalen med studiecentra märks att kommunerna har ambitioner att stödja sina invånare när det gäller fortsatt utbildning. När man studerar biblioteksfrågorna finns det anledning att kommentera att de resurser som finns inte motsvarar vare sig bibliotekspersonalens ambitioner eller studenternas förväntningar. Högskolebiblioteket är och har under flera år varit inne i en kraftig tillväxtperiod. Parallellt med campusbibliotekets utveckling har vissa anpassningar gjorts för att underlätta för distansstudenterna. 5

7 Under perioden som arbetet med kartläggningen har pågått är det tydligt att förändringar har startat och pågår i kommunerna och på högskolan. I de diskussioner som förs på lokalt, regionalt och nationellt plan om distansstudenternas villkor har biblioteksservice lyfts fram. En rad faktorer finns som har gjort diskussioner och möten möjliga, möten som för biblioteksutvecklingen framåt. 6

8 5 Övervägande och förslag Högskolebibliotekets service till studenterna kan delas in i tre större delar, medieförsörjning, undervisning och lokalerna med läsplatser. Inom alla dessa områden kan servicen till distansstudenterna ses över och förbättras. För att man skall kunna utnyttja biblioteksservicen behövs också information. Många distansstudenter och de personer de har kontakt med i kommunerna saknar idag kunskap om högskolebibliotekets service. 5.1 Medieförsörjning När studenterna söker sin kurslitteratur är tiden för att kunna köpa eller låna in den till folkbiblioteken av avgörande betydelse. Många gånger misslyckas folkbiblioteken i sina strävanden att stödja kommunens studenter på grund av att de inte får den tid som behövs för anskaffning av böckerna. En kombination av information från kommunernas studiecentra till folkbiblioteken om vilka kurser som kommer att ges i kommunerna och att aktuella kurslistor finns tillgängliga och är lätta att hitta på Högskolans webbplats kan vara ett sätt att lösa problemet. Flera folkbibliotek möter studenter som inte tycker att det är någon idé att vända sig till högskolebiblioteket där kurslitteraturen, menar de, är utlånad och köerna långa. Nu bygger högskolans kursboksbestånd på ett exemplar till utlån och ett referensexemplar. Studenter som läser på distans har kanske inte så stor användning av referensböcker på högskolebiblioteket i Gävle? Eller är det extra viktigt att böckerna finns här i samband med kursträffar? En kursbokspolicy för kurser som ges på distans bör utarbetas. Flera små kommuner i länet fjärrlånar nästan all efterfrågad litteratur på högskolenivå. En av anledningarna är att biblioteken har en trängd ekonomi. Även om man skulle vilja kan man inte köpa mer kurslitteratur. Bibliotekschefen i Ovanåker bedömer att folkbiblioteket för cirka kronor per år skulle kunna öka självförsörjningsgraden avsevärt. Det är troligt att samma sak gäller för fler kommuner. Folkbiblioteken i Gävleborgs län har ett mycket generöst fjärrlånesystem, med direktlån mellan alla folkbibliotek. Diskussioner med kommunerna, länsbiblioteket och de närliggande högskolebiblioteken om finansiering och placering av kurslitteratur bör komma till stånd. I länet finns tre sjukhusbibliotek. De ger service till den egna personalen då den deltar i fortbildningskurser eller vidareutbildar sig. Denna personalgrupp vänder sig även till folkbiblioteken och det finns ett intresse av att kunna hänvisa till sjukhusbibliotekens bestånd. Bibliotekskatalogerna är datoriserade men finns inte tillgängliga via internet. Möjligheterna att göra katalogerna tillgängliga för folkbibliotek bör undersökas. 5.2 Undervisning En av högskolebibliotekets viktiga uppgifter är att undervisa i informationssökning och biblioteksanvändning. Denna undervisning har distansstudenterna bara i begränsad omfattning möjlighet att delta i. I den fortsatta utvecklingen av högskolebibliotekets undervisning bör distansstudenternas behov belysas. Kan undervisning ske lokalt på folkbibliotek eller studiecentra? 7

9 Högskolebiblioteket bör använda sig av det teknikstöd som används på kurser som ges av högskolan i sin undervisning. 5.3 Lokaler Bibliotek och studiecentra i regionen kan erbjuda distansstudenterna läsplatser och grupparbetsrum. 5.4 Information Vid flera tillfällen har personal på folkbiblioteken uttryckt att distansstudenterna verkar vara dåligt informerade både när det gäller högskolebibliotekets service och när det gäller biblioteksanvändning och informationssökning. Exempel har också givits på att den information som studenterna skulle behöva finns på högskolebibliotekets hemsida. Informationen till bibliotek, studiecentra och studenter från Högskolebiblioteket behöver utökas och bli mer effektiv. Bibliotekspersonal i kommunerna är villiga att informera också om högskolebibliotekets verksamhet, förutsatt att de får den information de behöver. Ett annat förslag är att personal från Högskolebiblioteket medverkar vid biblioteksinformation som kommuner anordnar. Marknadsföring av högskolebibliotekets hemsida skulle kunna avhjälpa stora delar av det som idag upplevs som ett problem. 5.5 Samarbete Folkbibliotek och högskolebiblioteket har många gemensamma användare. Ett ökat informations- och kunskapsutbyte är därför önskvärt. I ett första skede är det intressant att öka kunskapen om högskolebibliotekets databasresurser. Möjligheten att fortbilda sig genom studiebesök, praktikdagar eller liknade kan övervägas. Högskolebibliotekets personal deltar regelbundet i Arenas biblioteksnätverk och möten med bibliotekschefer i länet. Detta samarbete bör upprätthållas och kontakter med studiebibliotekarien i västra Gästrikland bör upprättas. 8

10 6 Beskrivning av kommunerna 6.1 Nordanstig Komvux och folkbiblioteket ligger i huvudorten Bergsjö, med gångavstånd emellan. Samarbetet mellan institutionerna har varierat genom åren. Periodvis har Lena Gräntz som är bibliotekarie haft biblioteksundervisning för studenterna. Arena och Skolverkets satsning på vuxenutbildningen har medfört att kontakterna ökat. Lena Åslund-Lööf berättar att man har planer på två olika enkätundersökningar. Dels vill man på komvux ha svar på hur många invånare som har eller har haft kontakt med Komvux, dels tänker man tillsammans med biblioteket undersöka hur många högskolestuderande som bor i kommunen för att kunna erbjuda de tjänster som finns. Komvux hänvisar studenterna till folkbiblioteket. Inga särskilda medel har avsatts för inköp av litteratur. I komvuxvillan finns uppslagsböcker. När jag besöker Bergsjö fungerar det inte att söka i högskolebibliotekets databaser med ICAklienten. Det finns datasalar för kurser och flera datorer som är bokningsbara för enskilt arbete. Våren 2002 bedrivs inga Nituskurser på studiecentrat. Närheten till Hudiksvall gör att många kurser ges där med inpendling från Nordanstig. På biblioteket fjärrlånas litteratur till högskolestudenter och man uppskattar att det rör sig om ca 15 personer fördelat över kommunen. Hur många som läser kurser som ges i Gävle har de ingen uppfattning om. Mitthögskolan i Sundsvall är närmaste högskola. På biblioteket finns 3-4 arbetsplatser, och man har generösa öppettider för studenterna under förutsättning att det finns personal. I praktiken förefaller det gå till så att studenter kan sitta kvar och läsa även om biblioteket officiellt är stängt. Man marknadsför inte denna service. Bibliotekets bestånd täcker dåligt litteraturlistor från högskolorna. Lena Gräntz gör fjärrlån, och söker efter bibliotek där böckerna är tillgängliga. Att biblioteket skulle köpa mer litteratur förefaller inte troligt då de kommunala medlen har dragits ned rejält det senaste året. En diskussion pågår om hur de medel som Skolverket har fördelat ska användas. När det gäller biblioteket handlar det om bestående värde och man vill inte använda dem till tjänster. Lena Gräntz medverkar i Arenas biblioteksnätverk. 9

11 6.2 Ljusdal I Ljusdal ligger folkbiblioteket och Utvecklingscentrum (Centrum för vuxnas lärande och utveckling, UC) skilda från varandra. Biblioteket har lokaler i kommunhuset och UC ligger i anslutning till Ljusdals kunskapscenter med bland annat gymnasieskola. Kontakterna mellan folkbiblioteket och UC har varit minimala hittills. I Ljusdal räknar UC med att man har 137 högskolestudenter, ungefär hälften går kurser som ges från Gävle. Vid något tillfälle har man annonserat för att nå lösa studenter. Avsikten har varit att erbjuda dessa studenter service liknade den som Nitusstudenterna får. På gymnasieskolan finns ett bibliotek som UC har varit med att bygga upp. Gymnasiet har avtal med folkbiblioteket som sköter inköp och bemannar biblioteket. Både Jonny Engström på UC och Anders Widell på biblioteket understryker att gymnasiebiblioteket inte uppfyller högskolestuderandes behov av litteratur och studiero. Nu avsätter UC inga medel för att förstärka biblioteket eller för inköp av litteratur. Studenterna hänvisas till folkbiblioteket. I folkbibliotekets uppgifter ingår att stödja kommunens invånare som läser vidare. Ljusdal är den enda kommunen som har en skriftlig policy där studenterna är omnämnda. Någon särskild statistik för hur många de är eller varifrån de kommer förs inte. På biblioteket finns en del platser där man kan sitta och läsa. Anders menar att dessa platser utnyttjas av vuxenstuderande på komvux och kunskapslyftet. För några år sedan utökades öppettiderna på biblioteket för att tillmötesgå bland annat studenter som vill komma åt biblioteket också på förmiddagar. De högskolestuderande man möter på biblioteket får hjälp med att fjärrlåna litteratur. Samma bok, som flera studenter kan efterfråga, gör man en beställning av. Studenterna uppmanas att dela på lånetiden. Bibliotekspersonalen har noterat ett behov av handledning, hjälp med olika former av sökningar. Hjälp som man idag har svårt att få de personella resurserna att räcka till. Att biblioteket skulle kunna utöka tjänster eller att ändra innehållet i tjänster så att en ren studerandebibliotekarietjänst skulle kunna tillsättas är inte möjligt menar Anders. Löst diskuterar vi hur ett samarbete med högskolebiblioteket i dessa frågor skulle kunna se ut. Jonny Engström och Anders Widell deltar i Arenas biblioteksnätverk. Från hösten 2002 arbetar Per Falk som gymnasiebibliotekarie i kommunen. Detta gör att gymnasiebiblioteket har fått en annan roll i diskussionerna kring stödet till ortens högskolestudenter i biblioteksfrågor. Per deltar även i Arenas biblioteksnätverk. 10

12 6.2 Hudiksvall I Hudiksvall har biblioteket sina lokaler i Folkets hus och Lansenutbildningar, kommunens vuxenutbildning, ligger samlat på andra sidan av Hudiksvalls centrum. I Hudiksvall finns gymnasiebibliotek och sjukhusbibliotek. Sparsamt träffas företrädare för de olika biblioteken. Bibliotekschefen berättar att det i Hudiksvall finns 1000 vuxenstuderande, på alla utbildningsnivåer. Lansen samlar vuxenutbildningen, datortek och liknade satsningar i Hudiksvall i ett stort hus. Här finns en biblioteksfunktion med faktaböcker för utlån och en referensbokssamling. Här finns också en dator för olika typer av informationssökningar. På andra platser i huset finns flera arbetsplatser med datorer. Den försäljning av kursböcker som man har är på väg att avvecklas. Biblioteket bemannas av en biblioteksassistent och man har en biblioteksgrupp som ansvarar för de bokinköp som görs. Gruppen har kronor per år till sitt förfogande och de ska räcka till hela vuxenutbildningsområdet. Rektor på Lansen ser husets biblioteksverksamhet som ett stöd och som avlastning för folkbibliotek och högskolebiblioteket. På biblioteket har man den största delen av medier på bottenvåningen medan referensböcker och studieplatser finns på övervåningen. Ett enskilt rum har omvandlats från släktforskarrum till studiecell. I den statistik som man för över gjorda fjärrlån kan man se vad som efterfrågas. Man kan se att många utbildar sig till lärare och inom vårdområdet. Detta är kurser som ges i Gävle. Bibliotekspersonalen upplever att många studenter har dåliga kunskaper i informationssökning. De har inte heller tagit reda på vad högskolebiblioteket har för service att ge dem, information som personalen i Hudiksvall hittar på högskolans hemsida. Studenterna i Hudiksvall använder sitt bibliotek och trycket på personal, medier och plats är stort. Personalens idé om en studiebibliotekarie med arbetsuppgifter på folkbibliotek och Lansen presenteras som en på grund av ekonomin ogenomförbar tanke. På biblioteket är man lite undrande över att många räknar med att låna sin kurslitteratur i stor utsträckning medan Lansens personal tog upp problemen med att få tag i den litteratur som finns med på kurslistorna. En aspekt var kostnaden för kurslitteratur i en familjeekonomi där en lön ska ersättas med studielån. Christina Petterson Sandström deltar i Arenas biblioteksnätverk. Från vårterminen 2003 har personalsituationen på Lansen förändrats. Ansvaret för biblioteket är nu en del av en medarbetares uppgifter. 11

13 6.4 Söderhamn Centrum för flexibelt lärande, CFL ligger i en ombyggd fabrikslokal i det gamla järnvägsområdet som blivit ledigt i centrala Söderhamn, sedan järnvägen drogs om för ett par år sedan. En kort promenad därifrån, vid gågatan, ligger stadsbiblioteket. På CFL pågår uppbyggnaden av ett studiebibliotek i samarbete med stadsbiblioteket. CFL rymmer vuxenutbildningen i Söderhamn. Av CFLs 100 högskolestudenter går 40 personer på kurser som ges av Högskolan i Gävle. I huset finns vägledningsfunktion, videokonferensutrustning, en stor samlingssal och en rad klassrum. Vid entrén finns en utställningsyta, café och bibliotek. Biblioteket har en öppen planlösning och är lätt tillgängligt för studenterna. Bibliotekarien som är anställd av stadsbiblioteket har arbetsplats både på CFL och på stadsbiblioteket. Tanken är att det på CFL ska finnas ett referensbibliotek med uppslagsverk, kurslitteratur, tidskrifter och databaser. Bibliotekarien har som mål att stora delar av beståndet ska vara digitalt. För lån finns stads- och högskolebibliotekets kataloger tillgängliga. Med en bibliotekarie på CFL kan studenterna få specifik hjälp med sökningar, ett arbete som det finns lite resurser till på stadsbiblioteket. Bibliotekarien kan också ansvara för studenternas fjärrlån. För att underlätta kontakter och ge biblioteksundervisning kommer CFLs bibliotekarie också att tjänstgöra på stadsbiblioteket. Biblioteket drivs med projektmedel. Förutom medier som det är avsatt kronor till, finns resurser för personal och inredning. På stadsbiblioteket i Söderhamn har man ett skapligt bokanslag. Det gör att man i högre grad än andra kommuner i Gävleborg kan köpa efterfrågad litteratur. I samband med att vuxenutbildningen växte för ett par år sedan ökades anslaget med kronor per år, pengar som ska användas till att köpa litteratur med tanke på kommunens vuxenstuderande på alla nivåer. Stadsbiblioteket kan därför stödja studenterna med inköp eller fjärrlån av litteraturen. På de frågor man får kan man se att många utbildar sig till lärare och inom vårdområdet. Biblioteket har ett antal läsplatser. Det finns datorer för skrivarbete och internetsökningar, man har ett CD-nät (uppslagsböcker mm) och de som vill ha tillgång till First Class kan utnyttja en av datorerna. Biblioteket verkar vara en mötesplats för studenterna, säger bibliotekspersonalen. Marta Ondrus och Nisse Rundkvist deltar i Arenas biblioteksnätverk. 12

14 6.5 Bollnäs I Bollnäs ligger biblioteket i Folkets Hus i den centrala delen av tätorten. Högskoleenheten ligger tillsammans med ungdomsgymnasium på ett gammalt sjukhusområde. Kanske har det fysiska avståndet avgörande betydelse för de obefintliga kontakterna. I kommunen finns dessutom Torsbergsgymnasiets bibliotek och sjukhusbiblioteket. Vid högskoleenheten studerar 350 personer (200 heltidsstudenter). Man räknar med att mellan 50 och 60% går kurser som ges i Gävle. Här finns generöst med studielokaler och läsplatser. Vid några av de många datorerna har man installerat ICA-klienten. Ett rum används som bibliotek. Här finns arbetsbord, två datorer och längs ena väggen är enhetens böcker placerade. Böckerna köps in efter förfrågan från studenterna. Böcker som är huvudbok på kursen förväntas studenterna köpa själva. Katalogen består av listor och studenterna skriver själva upp sig på en annan lista när de lånar böcker. Man avsätter kronor per år till kursböcker. Arbetet görs av Anita Ferneryd som är studerandeansvarig. I samma byggnad finns ett bibliotek för gymnasiet. Här kan man läsa dagstidningar och använda allmänna uppslagsverk. På Torsbergsgymnasiet finns en bibliotekarie som kan göra fjärrlån till studenterna. Fjärrlån görs också på folkbiblioteket. En anledning att vända sig till folkbiblioteket är att kurslitteraturen då får lånas i fyra veckor, istället för högskolans lånetid som är två veckor. Bollnäs bibliotek har i länsperspektiv ett lågt bokanslag vilket gör att få inköp av efterfrågad kurslitteratur görs. Personalen menar att studenterna har lågt bibliotekskunnande och upprepar att de tycker att någon form av undervisning på högskolan borde vara obligatorisk. På biblioteket finns ett bokningsbart grupprum och många sittplatser. Anna-Maria Björklin deltar i Arenas biblioteksnätverk. 13

15 6.6 Ovanåker I Edsbyn ligger folkbiblioteket och gymnasium med vuxenutbildningen granne med varandra. På gymnasiet har man skolbibliotek och bibliotekarie. Man ansvarar för ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning upp till och med gymnasienivå. Folk- och gymnasiebibliotek har i möjligaste mån gemensamma inköpsmöten för böcker och tidskrifter. Studiecentra och folkbibliotek har inte något organiserat samarbete, men Arenaprojektet har gjort att man kommit närmare varandra. Studiecentrat har cirka 50 studenter per år knutna till sig. Bedömningen är att häften går på kurser som ges från Gävle. Många gånger anmäler sig inte tillräckligt många studenter i Ovanåker för att bilda en egen grupp, utan man får gå i Bollnäs istället. De högskolestudenter som går i Edsbyn har tillgång till ICA-klient men i andra frågor hänvisas de till folkbiblioteket. (Säkert används allmänna uppslagsverk i gymnasiebiblioteket) Studiecentra avsätter inga medel till inköp av litteratur till högskolestudenterna. Efter förfrågan från studenterna fjärrlånar folkbiblioteket böcker. Med de kataloger och hjälpmedel som finns idag klarar folkbiblioteket frågor om kurslitteratur lätt. Man har dock inte resurser som motsvarar frågorna om vetenskapliga artiklar. När man får flera förfrågningar på samma bok övervägs alltid om boken ska köpas till biblioteket. Under rådande ekonomiska förhållanden ser man inte att folkbiblioteket har möjlighet att köpa mer kurslitteratur. Personalen tycker sig märka att studenter vid studiecentra i Edsbyn i större utsträckning än till exempel de som är knutna till Bollnäs, köper sin kurslitteratur själva. Innan fjärrlån görs frågar personalen om studenterna har frågat på högskolebiblioteket. Svaret är påfallande ofta nej med tillägg om att kursböcker alltid är utlånade eller att det är lång kö. Bibliotekspersonalen tycker sig märka en okunskap hos studenterna om högskolebibliotekens verksamhet. Biblioteksinformation och informationssökning borde vara obligatorisk. Studenter kommer också och vill ha hjälp med sökningar inför fördjupningar och uppsatser. Det finns tillgång till Internet, och man har uppslagsverk och stipendiehandboken sökbara på sina datorer. Det finns få sittplatser för den som vill sitta och läsa i biblioteket. Maria Eriksson på gymnasiet och Mona Berglund på folkbiblioteket deltar i Arenas biblioteksnätverk. Vid samtalet i Edsbyn kommenterar Mona Berglund olikheterna i biblioteksservice i de närliggande kommunerna Bollnäs och Söderhamn. 14

16 6.7 Ockelbo Ockelbos närhet till Gävle och högskolan gör distansbegreppet något annorlunda i kommunen. Studiecenterverksamheten mot högskolan är mycket liten och biblioteket för inte särskild statisk över studenterna. Under våren 2002 har man utvidgat samarbetet genom att bygga upp ett mini-studiecentrum i biblioteket ett litet hus med två arbetsplatser. Här ska man kunna ge studievägledning cirka 20 timmar i veckan. På Wij Utbildningscenter, där vuxenutbildningen finns, har man allmänt uppslagsverk och ordböcker. I övrigt hänvisas studenterna till folkbiblioteket. Byarna i kommunen utrustas nu med ITV-utrustning. Folkbiblioteket fjärrlånar och köper kurslitteratur. Man har noterat en ökning i antalet fjärrlån, det betyder mellan 400 och 500 lån per år. Vid återkommande förfrågningar köper man oftare boken nu än tidigare. Bibliotekspersonalen menar att de också får fler frågor utifrån. Det kan vara andra bibliotek, studenter som ringer eller personer som flyttat men som vänder sig till sitt gamla bibliotek. I samband med att man bytte bibliotekssystem våren 2002 blev katalogen sökbar via internet. De studenter som man möter i biblioteket och som inte har vänt sig till högskolebiblioteket eftersom lånetiden är längre på ett fjärrlån än på högskolans kurslitteratur eller för att högskolebibliotekets öppettider inte passar har ofta behov av information och undervisning på biblioteks- informationssökningsområdet. I biblioteket finns läsplatser. Detta rum är också liten utställningslokal och rymmer det trädgårdsbibliotek som är under uppbyggnad. Ockelbo bibliotek är ett av de tre bibliotek i västra Gästrikland som från och med hösten 2002 gemensamt anställt en studiebibliotekarie. Kommunerna diskuterar också transporter av fjärrlånade böcker för att sänka kostnaderna. 15

17 6.8 Hofors Studiecentrum i Hofors avböjer besök eftersom de bara har två högskolestudenter i år. Folkbiblioteket samarbetar med Ockelbo och Sandvikens kommuner. Från och med hösten 2002 verkar en gemensam studiebibliotekarie i kommunerna. På biblioteket kan studenterna få hjälp med fjärrlån. Grunden för arbetet är att man hjälper de studenter som kommer till biblioteket. Bibliotekspersonalen tycker att kraven och förväntningarna på ett litet folkbibliotek och dess filial är stora. Avståndet till högskolan gör att man inte kan hänvisa till högskolebiblioteket, som man upplever att Gävle stadsbibliotek trots sin storlek kan. Det finns sittplatser på biblioteket, som kan användas av studenter som behöver läsplats. 16

18 6.9 Sandviken Studiecentrum i Sandviken delar lokaler med företagscentrum på orten. Biblioteket ligger i Folkets Hus, granne med ett av de gymnasier som finns i kommunen. Tidigare låg studiecentrum och bibliotek närmare varandra. Flytten har gjort att man har färre kontakter. Det arbete som gjorts i samband med att man sökt pengar från Skolverket för vuxenutbildningens organisation har gjort att man förnyat kontakterna. Till studiecentrum i Sandviken kommer studenter för att delta i videokonferenser. Rummet är bokat timmar i veckan och det händer att konferenser krockar. Här finns bokningsbart grupprum och några datorer. På en dator finns ICA-klient installerad. Av de studenter som kommer och använder lokalerna är 75% studenter från Högskolan i Gävle. De flesta studenterna har bärbara lånedatorer som de bär med sig till och från studiecentrat. I biblioteksfrågor hänvisas studenterna till folkbiblioteket. Det händer att personalen lånar ut sitt arbetsexemplar av ordböcker. Ett problem som framkom med att köpa böcker till studiecentra är att många kursböcker har kort användningstid och därmed blir stående man upplever att det är dåligt använda resurser. (Det kommer nya upplagor, studiecentra har inte studenter på samma kurser flera år i rad och böckerna på litteraturlistorna används olika mycket.) En möjlighet skulle vara att under kursens gång ha ett litet referensbibliotek på studiecentra med böcker som efter kursen placeras och lånas ut på folkbiblioteket. Folkbiblioteket i Sandviken har under den senaste tiden blivit mer involverat i diskussionerna kring de vuxnas lärande. Man ingår i olika grupperingar i kommunen och med folkbiblioteken i västra Gästrikland. Tillsammans har de tre kommunerna sökt och fått extra medel från Statens kulturråd till en studiebibliotekarietjänst. De studenter som kommer till biblioteket uttrycker att det inte är någon idé att gå till högskolebiblioteket där är böckerna redan utlånade och köerna långa. De har höga förväntningar på biblioteken och personalen uttrycker viss förvåning över att studenterna inte i högre grad köper sin kurslitteratur. Biblioteket överväger inköp av beställd litteratur och gör fjärrlån. Biblioteket har över 50 sittplatser i biblioteket och det finns bokningsbara datorer. Biblioteket är skolbibliotek för Hammargymnasiet. Vid besöket är det förhållandevis lugnt i lokalerna men det är tänkbart att rörligheten under raster och intensiva biblioteksperioder för gymnasiet ökar betydligt. 17

19 Kvalitetskriterier för NITUS studiecentra/lärcentra Föreningen har ett system för intern kvalitetssäkring. Målsättningen är att kunna erbjuda distansstuderande en bra lokal studiemiljö och olika utbildningsanordnare ett bra stöd vid genomförande av kurser och utbildningar. Styrelsen skickar vartannat år ut ett formulär till medlemmarna i NITUS, i vilket dessa i text ombeds tala om hur man uppfyller olika kvalitetskriterier. Resultatet av denna rapportering ligger i sin tur till grund för ett kvalitetsdokument. Följande komponenter idag utgör en grundutrustning för ett väl fungerande studiecentrum/lärcentrum. 1. Ändamålsenliga lokaler. På studiecentrum skall finnas läs- och grupprum samt lärosal. Det skall finnas studiesociala ytor med gemensamhetsutrymmen och pentry. 2. Välutrustade datorer i lokalt nätverk. Det skall finnas datasal utrustad med datorer (operativsystem WIN-95, WIN-98 alt NT-4.0 WS); skrivare; ordbehandlingsprogram, kalkylprogram, databasprogram och presentationsprogram, t ex MS Office; fast eller uppringd förbindelse mot Internet och programvara för World Wide Web, t ex Netscape eller Internet Explorer; och någon typ av e-postsystem samt klientprogramvara för FirstClass. 3. Telebildutrustning/videokonferensutrustning. Telebildutrustningen skall ha kodek H.320 och överföringshastigheten kbit/s över ISDN. Telebildstudion bör vara anpassad för minst 5-10 personer. Studion bör vara utrustad med telefon och fax. 4. Övrig teknisk utrustning. De studerande skall ha tillgång till fax, kopiator, TV och video. 5. Personell resurs/-er. Det skall finnas administrativ, teknisk och stödjande personal att tillgå på studiecentrum. Personalen skall ha god kunskap om av NITUS fastställda kvalitetssäkringsdokument och verka för att skapa en positiv bild av NITUS. Studiecentrat/lärcentrat skall ha en utsedd kontaktperson gentemot NITUS och högskolor. 6. Administrativ studentservice. Studiecentrum skall tillhandahålla administrativ studerandeservice såsom registrering av kursdeltagare, kopiering och distribution av övningsmaterial, vara behjälplig vid kursutvärdering och övriga uppgifter för genomförande av kurs. 7. Utvärdering. Studiecentrum skall ha rutiner för och regelbundet genomföra utvärderingar av olika delar av verksamheten vid det egna studiecentret. 8. Tillgänglighet. Studenten bör ha god tillgång till utrustning och lokaler utanför schemalagd tid, d v s på tider som passar dem (genom exempelvis kortlåssystem med passerkort). 9. E-postadresser. De studerande skall erhålla egna e-postadresser. 10. Tillgång till bibliotek/referensbibliotek. I anslutning till studiecentrum skall det finnas referens- och bredvidläsningslitteratur, tillgång till elektroniska informationskällor och andra bibliotekstjänster såsom möjlighet till fjärrlån. 11. Tentamensmöjligheter. Studiecentrum skall tillhandahålla skrivvakt vid skriftlig tentamina, sända in skrivningarna till högskolan i rekommenderat brev och i övrigt känna till vilka krav som gäller för tentamen. 18

20 Kartläggning Genomföra en kartläggning av hur biblioteksfrågor hanteras på de olika studiecentra och vilka resurser som finns Projektbeskrivning Learning Center Vad vill vi veta? I Nitus adresslista beskrivs alla studiecentra, mer eller mindre utförligt med tyngdpunkt på vilken teknik som finns. - Kompletteringar behövs. - ICA-klienter, hur många sökplatser finns? Användare? Nitus har också en beskrivning av vad som ska finnas på ett studiecentrum, en punkt handlar om bibliotek och biblioteksservice. - Hur beskriver man själva sin biblioteksfunktion? - Vad finns? - Hur löser man frågan med fjärrlån? - Vilka bibliotekskontakter har man? - Hur samarbetar man med övriga bibliotek i kommunen? - På vilka sätt använder man sig av Högskolebiblioteket? - Hur skulle ett kontaktnät för biblioteksfrågor kunna se ut i området/länet/regionen? - Vilka resurser satsar man på biblioteken? För campusstudenter satsas det på information, visning och undervisning. Hur ser det ut för distansstudenter och för den personal de möter på studiecentra? - Vilken information, handledning ges idag till studenter i biblioteksfrågor? - Vad finns det för önskemål om fortbildning/utbildning i biblioteksfrågor? - Behövs det särkskilt informationsmaterial? Om vad då? Hur ska det se ut? Vad har man för lokaler? - Finns det ett särskilt rum för biblioteksverksamhet? - Hur har man löst frågan med att våra databaser bara ska vara tillgängliga för våra studenter? - Vad ger lokalerna för möjlighet? Håkan Larssons inventering redovisar antalet studenter. Men hur ser studentgruppen ut och vad gör de? - Hur mycket är lärarlett? - Hur mycket är videokonferens? - Hur mycket är självstudier? - Grupparbeten? - Kan man se/veta vad studenterna gör? - Hur stor andel går på kurser som ges på Högskolan i Gävle? Samma inventering har uppgifter om personalen. Finns mer att veta? - Vem ansvarar för biblioteksfrågor? - Vad har denna person för utbildning/erfarenhet? 19

Karlstads universitet 2011-06-13

Karlstads universitet 2011-06-13 Karlstads universitet 2011-06-13 Allmänna riktlinjer och kvalitetskriterier för samarbete mellan lärcentra och Karlstads universitet vid genomförande av flexibel/distansutbildning, 2011-06-13. Inledning

Läs mer

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar 1) Man eller kvinna? 9 män 44 kvinnor 2) a) Typ av utbildning? Kommunal vuxenutbildning 14 st 26,9 % Högskoleutbildning

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Sida 2 av 6 vuxenutbildning Personalen ska ha god kunskap om av Nitus fastställda kvalitetskriterier. Har personal som arbetar med den här typen av ve

Sida 2 av 6 vuxenutbildning Personalen ska ha god kunskap om av Nitus fastställda kvalitetskriterier. Har personal som arbetar med den här typen av ve Sida 1 av 6 ENTERSTAT MER RESULTAT MED MINDRE ARBETE Utskick: Kvalitetsdeklaration för Nitus lärcentra 2016 Kontaktperson - André Essebro Namn på ditt lärcentrum och fullständig adress (besöksadress resp

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002. Maria Norberg och Nina Ström, Huvudbiblioteket i Nacka Kommun

Borås 2-3 oktober 2002. Maria Norberg och Nina Ström, Huvudbiblioteket i Nacka Kommun 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Maria Norberg och Nina Ström, Huvudbiblioteket i Nacka Kommun /lu)ruxp1dfnd3urmhnwyx[qdvoludqgh +XYXGELEOLRWHNHWL1DFNDNRPPXQ 0DULD1RUEHUJELEOLRWHNDULH 1LQD6WU

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den 13-14 oktober 2004. Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den 13-14 oktober 2004. Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås den 13-14 oktober 2004 Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland KULDA-UTREDNINGEN, rapport Introduktion De senaste årens snabba utveckling av elektroniska tjänster

Läs mer

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Ansökan för samverkansprojektet Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum" (En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 2001/2002:4) Alla offentliga bibliotek i Värmland kan samverka Länsbiblioteket

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016 Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget

helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget innehåll 1 förord 2 bakgrund 2 BILL och EBILL 4 studentens behov 4 Media 6 Inköpsnivå för folkbiblioteket 7 Inköpsnivå

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service

Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service Var vänlig och återsänd besvarad enkät tillsammans med aktuell prislista senast den 16 juni 2006 till: Kungl. biblioteket/bibsam

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek

Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek RAPPORT 2002-05-02 Dnr LUB A9 62/2002 Biblioteksdirektionen Karin Ohrt Bibliotekarie Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek Bakgrund Biblioteksbarometern 2000 och andra undersökningar Som

Läs mer

Vimmerby HögskoleCentrum

Vimmerby HögskoleCentrum Vimmerby HögskoleCentrum Årsredovisning 2013 Verksamhetsplan 2014 Lärande Utveckling Möten Barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument för Vimmerby kommun, där Vimmerby HögskoleCentrum ingår,

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Respondenterna är heltidsstuderande vid sjuksköterskeutbilningarna i Växjö, Karskrona och Kalmar samt lärcentrumstuderande vid Västerviks högskolecentrum

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland REGIONBIBLIOTEK VÄSTRA GÖTALAND Bill-projekten i Västra Götaland Billprojekten är en del av utvecklingsprogrammet

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan

Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan Lärande Utveckling Möten Barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument för Vimmerby kommun, där Vimmerby Högskole- Centrum ingår, har målsättningen: Vi

Läs mer

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 6DPELEOLRWHNHWL+lUQ VDQG I inbjudan

Läs mer

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola

Läs mer

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik!

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in och ändra e-postadressen om du inte är rätt kontaktperson. Där ser du också

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL LÄRSTUDION

VÄLKOMMEN TILL LÄRSTUDION VÄLKOMMEN TILL LÄRSTUDION För vuxenstuderande som vill få tillgång till studiero och bra teknik. Information om rutiner och möjligheter. WWW.KIL.SE/LARSTUDION Lärstudion i Kil Lärstudion är en plats för

Läs mer

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande Med allt fler studerande i flexibla lärformer följer behov av nya stödfunktioner som underlättar studierna. Nätets nära nog obegränsade möjligheter till information kombinerat med tillgång till personlig

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Pendlande Ungdomar. Översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län. Nordanstig. Ljusdal Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs Söderhamn.

Pendlande Ungdomar. Översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län. Nordanstig. Ljusdal Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs Söderhamn. Pendlande Ungdomar Översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors Sammanfattning Denna översikt över Gävleborgs

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle VFU. guiden

Verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle VFU. guiden Verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle VFU guiden Innehåll Vad är VFU? 3 När är VFU placerad i utbildningen? 3 Hur är VFU organiserad? 3 Ansvarsområden 5 Studenten 5 Skolhuvudman

Läs mer

6DPPDQVWlOOQLQJDYLQOHGDQGHHQNlWLQRPSURMHNWHW )UlPMDQGHDYYX[QDVOlUDQGHL6\GRVWDSULO

6DPPDQVWlOOQLQJDYLQOHGDQGHHQNlWLQRPSURMHNWHW )UlPMDQGHDYYX[QDVOlUDQGHL6\GRVWDSULO 1 (1) 6DPPDQVWlOOQLQJDYLQOHGDQGHHQNlWLQRPSURMHNWHW )UlPMDQGHDYYX[QDVOlUDQGHL6\GRVWDSULO %DNJUXQG 3URMHNWHW Projekt vuxnas lärande i Sydost med en regional konsulenttjänst syftar till att stärka samarbetet

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Arbetspendling Gävleborg

Arbetspendling Gävleborg Sid 1 Arbetspendling Gävleborg Källa SCB Sid 2 1000 1000 Arbetstagare resp arbetstillfällen i Gävleborg 127580 122368 124311 1565 122952 125557 0000 80000 000 000 000 0 05 14 Arbetande Arbetstillfällen

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

TIDAHOLMS KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen Tidaholms Bibliotek

TIDAHOLMS KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen Tidaholms Bibliotek Slutrapport från projektet Studiemäklaren KUN 65-2004 Bakgrund Projektet Studiemäklaren har bedrivits vid Tidaholms Stadsbibliotek i samverkan med folkbildningen och Kompetenscentrum i Tidaholm under perioden

Läs mer

DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER

DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER Daniel Gunnarsson, distansbibliotekarie Ulf-Göran Nilsson, bitr bibliotekschef 2003-01-31 Målformulering Högskolebibliotekets

Läs mer

Biblioteksplan för Malmö stad

Biblioteksplan för Malmö stad Biblioteksplan för Malmö stad 2011-2014 Inledning Ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle. Biblioteken är som garanter för

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den oktober Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den oktober Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås den 13-14 oktober 24 Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland Ett pågående utvecklingsprojekt kring referensverksamhet och medieförsörjning på folkbiblioteken i Östergötland

Läs mer

Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö

Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö 1 Uppstart Samtliga folkbibliotek i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län inbjuds

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

E-husets bibliotek Verksamhetsberättelse E-husets bibliotek E-huset.

E-husets bibliotek Verksamhetsberättelse E-husets bibliotek E-huset. E-husets bibliotek Verksamhetsberättelse 2006 E-husets bibliotek E-huset bibliotek@ehuset.lth.se 2 Verksamhetsberättelse för E-husets bibliotek 2006 E-husets bibliotek finns lokaliserat i E-huset vid LTH

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

Nitus kvalitetskriterier självskattningar 2012

Nitus kvalitetskriterier självskattningar 2012 Nitus kvalitetskriterier självskattningar 2012 Rapport sammanställd av Joachim Kahlert och Ulf Halleryd, Nitus kvalitetsgrupp Under 2012 genomfördes Nitus kvalitetsdeklaration för fjärde gången. Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 2009-04-09 Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 Bakgrund Projekt Bibliotek24 är ett kulturrådsfinansierat

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 2 ã Nationella Skolbiblioteksgruppen ISBN 91-975027-3-1, april 2004 Omslagsbild: Linnéa Funke, 12 år Räcker det inte med en samling böcker?...5

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Verksamhet Länsbibliotekets verksamhet kan sammanfattas inom tre huvudområden: Kompletterande medieförsörjning Verksamhetsutveckling Information

Verksamhet Länsbibliotekets verksamhet kan sammanfattas inom tre huvudområden: Kompletterande medieförsörjning Verksamhetsutveckling Information Länsbibliotek Östergötland Verksamhetsplan 2003 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Sveriges officiella biblioteksstatistik enkät

Sveriges officiella biblioteksstatistik enkät Sveriges officiella biblioteksstatistik enkät Frågor om biblioteksorganisationen 1. Vem ska vi kontakta om vi har några frågor om de lämnade uppgifterna Ditt namn Din e-post Ditt telefonnummer Internetlänk

Läs mer

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22 Information för VFU-samordnare Maria Perényi 11-09-22 Innehåll Allmän presentation av biblioteket Om bibliotekets undervisning på officersprogrammet Bibliotekets stöd till fack- och funktionsskolor Visning

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Bakgrund Projektet Learning Center drevs mellan år 2001 och januari 2005. Ett av projektets mål var att hitta en mer permanent form för

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET 1. Finns det en biblioteksplan i din kommun? 2. Ingår skolbiblioteksverksamheten i planen? 3. Hur lyder texten om kommunens skolbiblioteksverksamhet? Sedan var frågan Hur

Läs mer

Vuxenutbildningen. i Älvkarleby Kommun. Vårterminen 2011. Reviderad 110107

Vuxenutbildningen. i Älvkarleby Kommun. Vårterminen 2011. Reviderad 110107 Vuxenutbildningen i Älvkarleby Kommun Vårterminen 2011 Reviderad 110107 Välkommen till KunDa (undervisning) och Centralen (vägledning) Vi ordnar utbildningar på olika nivåer. De kan kombineras till hel-

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Kartläggning av besökare vid Umeå universitetsbibliotek/lärcentrum, Örnsköldsvik, hösten 2010

Kartläggning av besökare vid Umeå universitetsbibliotek/lärcentrum, Örnsköldsvik, hösten 2010 Kartläggning av besökare vid Umeå universitetsbibliotek/lärcentrum, Örnsköldsvik, hösten 2010 Under perioden mån 25/10 t o m lör 30/10 genomförde personalen vid biblioteket och lärcentrum en kartläggning

Läs mer

Sammanställning av enkäten - Lärsamverkan sydost personalenkät -08. Statistik - Lärsamverkan sydost personalenkät -08

Sammanställning av enkäten - Lärsamverkan sydost personalenkät -08. Statistik - Lärsamverkan sydost personalenkät -08 Sammanställning av enkäten - Lärsamverkan sydost personalenkät -08 Statistik - Lärsamverkan sydost personalenkät -08 1 Ge exempel på användarundervisning: Har haft några informationstillfällen men ej nått

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Kön...

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du?

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du? Studentbarometer - Lärandemiljö ht 21 Antal utskickade enkäter 882 Antal besvarade enkäter 1996 (svarsfrekvens 22,68%) Antal öppnade enkäter 2466 Antal svar via e-post 736 Antal svar via Mina Sidor 126

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Kartläggning av besökare vecka 46, 2013

Kartläggning av besökare vecka 46, 2013 Från och med måndagen den 11 november till och med lördagen den 16 november genomförde personalen vid Umeå universitetsbibliotek och Lärcentrum en kartläggning av samtliga besökande. Vi var sju personal

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer