Biblioteksfrågor vid Studiecentra och folkbibliotek i Gävleborgs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteksfrågor vid Studiecentra och folkbibliotek i Gävleborgs län"

Transkript

1 Biblioteksfrågor vid Studiecentra och folkbibliotek i Gävleborgs län Rapport om tillgänglighet och service till distansstudenter. Ulla Nyberg

2 Förord Folkbiblioteken förändras och utvecklas, vilket gör att denna rapport får ses som en bild i ett pågående skeende. Under det år som gått sen mina första möten har samarbetet i kommunerna och mellan biblioteken stärkts, mer och mer diskuteras samverkan i olika former och på olika plan. Rapporten bygger på samtal som jag har haft med olika personer från folkbibliotek och på lärcentra i Gävleborgs län. Alla kommunrepresentanter har avsatt tid och gett mig inblick i verksamheterna. Jag har blivit mycket väl bemött. En viktig del i arbetet har varit att försöka förstå vilken biblioteksservice som ges till distansstudenter från Högskolan i Gävle i hemkommunerna. Detta har påverkat rapportens uppläggning, en stor del består av kommunbeskrivningar med ambition att vara noggranna och tydliga. Eftersom frågorna har varit samma eller liknade till alla kommunerna blir en rak genomläsning mycket en upprepning. För att underlätta i läsningen har jag valt att lägga allmänt material och mina förslag och övervägande i början, därefter kommer presentationen av kommunerna. En del jämförande kommunmaterial presenteras i tabellform och finns som bilagor. I rapporten saknas studentröster, som hade kompletterat bilden av biblioteksservicen. Frågan denna gång var hur den kommunala verksamheten har planerat och genomför biblioteksstöd till distansstudenter. Gävle 3 september 2003 Ulla Nyberg Med stöd från : 1

3 Förord 1 INLEDNING Syfte Metod Litteratur 2 2 KOMMUNERNA 2.1 Kommunstorlek och ekonomiska resurser Kommunalt samarbete Grupper och nätverk Kvalitetskriterier Studenterna 3 3 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Specialservice 4 KOMMENTARER 4 5 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG Medieförsörjning Undervisning Lokaler Information Samarbete 6 6 BESKRIVNING AV KOMMUNERNA 6.1 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ockelbo Hofors Sandviken 15 Bilagor 1 Kvalitetskriterier för Nitus 16 2 Diskussionsunderlag för lärcentra 17 3 Diskussionsunderlag för folkbibliotek 18 4 Användning av ica-klient på studiecentra 19 5 Biblioteksservice på studiecentra 20 6 Hur många är studenterna 21 2

4 1 INLEDNING Högskolan i Gävle tillhör de högskolor i landet med stor andel distanskurser. Mer än var femte student på högskolan är en distansstudent. Kurserna har olika upplägg med eller utan träffar på högskolan. Det gör att många distansstudenter inte kan eller har svårt att använda högskolans bibliotek på samma sätt som campusstudenterna. Många studenter vänder sig till studiecentra och folkbibliotek i sina hemkommuner. 1.1 Syfte Kartläggningen har gjorts för att öka kunskapen om distansstudenternas bibliotekssituation och för att kunna ge förslag till förbättringar och förändringar av högskolebibliotekets service till distansstudenterna. Kartläggningen är ett uppdrag inom projektet Learning Center vid Högskolan i Gävle. 1.2 Metod Under våren 2002 har 8 studiecentra och 8 folkbibliotek besökts i Gävleborgs län. Studiecentra i dessa kommuner är involverade i projektet Learning Center. Samtal har förts efter en rad frågeställningar med utgångspunkt från frågor som personalen vid Högskolans bibliotek ställt. (bilaga 2) Lokala anpassningar har gjorts då alla frågor inte haft relevans med tanke på organisation och ansvarsområden för de personer som varit med vid samtalen. Anteckningar har förts vid träffarna. De flesta kommunbesöken har varit uppdelade, med ett möte för bibliotekspersonal och ett möte med personal från studiecentra. Vid något tillfälle har ett gemensamt samtal hållits. Vid biblioteksbesöken har antingen bibliotekschefen eller en grupp medarbetare medverkat. Vid studiecentra har jag träffat ansvarig ledare eller, om det funnits, den person som ansvarar för biblioteksfrågor. Studiecentra i Hofors har avböjt besök, med hänvisning till att man bara hade 2 högskolestudenter, medan personal från folkbiblioteket medverkade vid ett besök i Sandviken. Gävle kommun omfattas inte av kartläggningen. 1.3 Litteratur I sin förstudie Biblioteksservice för distansstuderande har Jakob Harnesk redovisat utredningar, projekt mm inom området. Han beskriver nuläge och lämnar överväganden och förslag. Skriften är utgiven som rapport 7:2002 av Distansmyndigheten. Länsbiblioteket i Skåne rapporterar från ett kurslitteraturprojekt i Skåne år 2000 i Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning. Regionbiblioteket i Västra Götaland ger ut Framsteget. Nummer 1/2001 har rubriken Studiebibliotekarie tankar och idéer om en ny yrkesroll och är skriven av Helena Jannert. Skriften vill stimulera debatt och vara en inspirationskälla. En gedigen genomgång av ett folkbiblioteks arbetssätt och planering bland annat gentemot högskolestuderande gör Kerstin Ericsson i Biblioteket i utbildningssamhället : om biblioteket och människans behov av information och kunskap i det livslånga lärandet. 3

5 2 Kommunerna 2.1 Storlek och ekonomiska resurser Kommunerna i kartläggningen skiljer sig mycket från varandra. Hudiksvall och Sandviken är de största kommuner, med drygt invånare medan den minsta kommunen, Ockelbo, har cirka invånare. De resurser som satsas på vuxenutbildningen och folkbiblioteken gör att verksamheterna ser olika ut. I Söderhamn invigde man våren 2002 ett helt nytt hus för vuxenutbildningen i kommunen, medan man i Nordanstig har varit tvungen att minska personalen på folkbiblioteket. 2.2 Kommunalt samarbete Kontakterna mellan folkbibliotek och studiecentra förefaller vara påverkad av de olika kulturer som finns i kommunerna. Kontakterna spänner från framgångsrikt samarbete till obefintliga kontakter. Samtliga kommuner kunde 2001 söka medel från Skolverket för att organisera om sin vuxenutbildning. I direktiven fanns biblioteken med som kommunala samarbetspartners och det är min bestämda uppfattning att flera kontakter har tagits i detta arbete, kontakter som tidigare varit sporadiska eller minimala. 2.3 Grupper och nätverk Bibliotekspersonal i länet har regelbundna möten genom länsbibliotekets försorg. Studiecentra är medlemmar i NITUS samt KHiS och driver flera gemensamma projekt. Under våren 2002 har studiecentra i Hälsingland påbörjat ett utvecklingsarbete inom projektet Arena. I projektet vill man bland annat utveckla studerandestöd i form av vägledning och biblioteksservice. Ett biblioteksnätverk för vuxenstuderande är under uppbyggnad. I västra Gästrikland, Sandviken, Hofors och Ockelbo har man sökt och fått stöd från Statens kulturråd till en projektanställd bibliotekarie som ska arbeta i de tre kommunerna med studerandefrågor. 2.4 Kvalitetskriterier NITUS har satt upp ett antal komponenter som man menar är grundförutsättning för ett väl fungerande studiecentrum (kvalitetskriterier för NITUS studiecentra/lärentra). I fråga om tillgång till bibliotek/referensbibliotek står det: I anslutning till studiecentrum skall det finnas referens- och bredvidläsningslitteratur, tillgång till elektroniska informationskällor och andra bibliotekstjänster såsom möjlighet till fjärrlån. (bilaga) I de flesta kommuner hänvisar studiecentra till folkbiblioteket, men det finns ingen kommun som har ett skriftligt avtal som reglerar tjänsterna. I Ljusdal har kommunbiblioteket en skriftligt formulerad målsättning för arbetet gentemot kommunens studerande. 2.5 Studenterna Studentantalet är svårt att få en överblick över. Studiecentra svarar ofta ungefär hur många studenter som finns på orten. Antalet är baserat på antalet studenter som går kurser som förmedlas av studiecentrat. De studenter som läser på distanskurser men som inte har träffar på studiecentra räknar man inte som sina studenter. Folkbiblioteken för ingen statistik över olika studerandegrupper på det sättet. 4

6 I Nordanstigs kommun har man diskuterat att genom ett frågeformulär föra samman de studenter som kommer till biblioteket med studiecentra för att erbjuda de resurser som finns till dessa lösa distansstudenter. Till folkbibliotek och studiecentra kommer studenter vars kurser ges av olika högskolor och universitet. Det är uppenbart att folkbiblioteken möter pendlande campusstudenter. I bilaga redovisas hur många studenter som studiecentra, folkbibliotek och högskolan (Ladok) redovisar. 3 Högskolebiblioteket 3.1 Specialservice För att underlätta för distansstudenter har högskolbiblioteket viss specialservice. Den student som bor bortom en 5 milsgräns från Högskolan i Gävle får böcker från högskolebibliotekets samlingar skickade till sig. Återsändning görs på studentens bekostnad. Högskolebiblioteket åtar sig att mot avgift göra kopior ur referensmaterialet. Lösningen för att distansstudenterna ska kunna använda högskolebibliotekets elektroniska material var att installera så kallade ICA-klienter. Dessa installationer fanns på vissa datorer på studiecentra i högskolans närhet och därifrån kunde studenter söka i högskolans databaser. En sammanställning över installationer och problem som uppstått finns i särskild bilaga. Från och med hösten 2002 är högskolans databaser sökbara för studenter utanför campus via så kallad proxyinloggning. Denna lösning gör att studenterna kan söka i databaserna från valfri dator. (Högskolans databaser är sökbara via identifikation av IP-nummer, ICA-klienter och proxy är varianter för att lösa identifikationen för inloggning på distans.) På högskolebibliotekets hemsidor finns särskild information, som vänder sig till de studenter som studerar på distans. Där kan studenter finna information om service och lånekortsförfarande. Den undervisning som ges är efter förfrågan i samband med träffar på högskolan, vid några tillfällen har videokonferens använts. Samordnat med Learning Center arbetar en bibliotekarie med särskild inriktning mot frågor som rör distansstudier. 4 Kommentarer I samtalen med studiecentra märks att kommunerna har ambitioner att stödja sina invånare när det gäller fortsatt utbildning. När man studerar biblioteksfrågorna finns det anledning att kommentera att de resurser som finns inte motsvarar vare sig bibliotekspersonalens ambitioner eller studenternas förväntningar. Högskolebiblioteket är och har under flera år varit inne i en kraftig tillväxtperiod. Parallellt med campusbibliotekets utveckling har vissa anpassningar gjorts för att underlätta för distansstudenterna. 5

7 Under perioden som arbetet med kartläggningen har pågått är det tydligt att förändringar har startat och pågår i kommunerna och på högskolan. I de diskussioner som förs på lokalt, regionalt och nationellt plan om distansstudenternas villkor har biblioteksservice lyfts fram. En rad faktorer finns som har gjort diskussioner och möten möjliga, möten som för biblioteksutvecklingen framåt. 6

8 5 Övervägande och förslag Högskolebibliotekets service till studenterna kan delas in i tre större delar, medieförsörjning, undervisning och lokalerna med läsplatser. Inom alla dessa områden kan servicen till distansstudenterna ses över och förbättras. För att man skall kunna utnyttja biblioteksservicen behövs också information. Många distansstudenter och de personer de har kontakt med i kommunerna saknar idag kunskap om högskolebibliotekets service. 5.1 Medieförsörjning När studenterna söker sin kurslitteratur är tiden för att kunna köpa eller låna in den till folkbiblioteken av avgörande betydelse. Många gånger misslyckas folkbiblioteken i sina strävanden att stödja kommunens studenter på grund av att de inte får den tid som behövs för anskaffning av böckerna. En kombination av information från kommunernas studiecentra till folkbiblioteken om vilka kurser som kommer att ges i kommunerna och att aktuella kurslistor finns tillgängliga och är lätta att hitta på Högskolans webbplats kan vara ett sätt att lösa problemet. Flera folkbibliotek möter studenter som inte tycker att det är någon idé att vända sig till högskolebiblioteket där kurslitteraturen, menar de, är utlånad och köerna långa. Nu bygger högskolans kursboksbestånd på ett exemplar till utlån och ett referensexemplar. Studenter som läser på distans har kanske inte så stor användning av referensböcker på högskolebiblioteket i Gävle? Eller är det extra viktigt att böckerna finns här i samband med kursträffar? En kursbokspolicy för kurser som ges på distans bör utarbetas. Flera små kommuner i länet fjärrlånar nästan all efterfrågad litteratur på högskolenivå. En av anledningarna är att biblioteken har en trängd ekonomi. Även om man skulle vilja kan man inte köpa mer kurslitteratur. Bibliotekschefen i Ovanåker bedömer att folkbiblioteket för cirka kronor per år skulle kunna öka självförsörjningsgraden avsevärt. Det är troligt att samma sak gäller för fler kommuner. Folkbiblioteken i Gävleborgs län har ett mycket generöst fjärrlånesystem, med direktlån mellan alla folkbibliotek. Diskussioner med kommunerna, länsbiblioteket och de närliggande högskolebiblioteken om finansiering och placering av kurslitteratur bör komma till stånd. I länet finns tre sjukhusbibliotek. De ger service till den egna personalen då den deltar i fortbildningskurser eller vidareutbildar sig. Denna personalgrupp vänder sig även till folkbiblioteken och det finns ett intresse av att kunna hänvisa till sjukhusbibliotekens bestånd. Bibliotekskatalogerna är datoriserade men finns inte tillgängliga via internet. Möjligheterna att göra katalogerna tillgängliga för folkbibliotek bör undersökas. 5.2 Undervisning En av högskolebibliotekets viktiga uppgifter är att undervisa i informationssökning och biblioteksanvändning. Denna undervisning har distansstudenterna bara i begränsad omfattning möjlighet att delta i. I den fortsatta utvecklingen av högskolebibliotekets undervisning bör distansstudenternas behov belysas. Kan undervisning ske lokalt på folkbibliotek eller studiecentra? 7

9 Högskolebiblioteket bör använda sig av det teknikstöd som används på kurser som ges av högskolan i sin undervisning. 5.3 Lokaler Bibliotek och studiecentra i regionen kan erbjuda distansstudenterna läsplatser och grupparbetsrum. 5.4 Information Vid flera tillfällen har personal på folkbiblioteken uttryckt att distansstudenterna verkar vara dåligt informerade både när det gäller högskolebibliotekets service och när det gäller biblioteksanvändning och informationssökning. Exempel har också givits på att den information som studenterna skulle behöva finns på högskolebibliotekets hemsida. Informationen till bibliotek, studiecentra och studenter från Högskolebiblioteket behöver utökas och bli mer effektiv. Bibliotekspersonal i kommunerna är villiga att informera också om högskolebibliotekets verksamhet, förutsatt att de får den information de behöver. Ett annat förslag är att personal från Högskolebiblioteket medverkar vid biblioteksinformation som kommuner anordnar. Marknadsföring av högskolebibliotekets hemsida skulle kunna avhjälpa stora delar av det som idag upplevs som ett problem. 5.5 Samarbete Folkbibliotek och högskolebiblioteket har många gemensamma användare. Ett ökat informations- och kunskapsutbyte är därför önskvärt. I ett första skede är det intressant att öka kunskapen om högskolebibliotekets databasresurser. Möjligheten att fortbilda sig genom studiebesök, praktikdagar eller liknade kan övervägas. Högskolebibliotekets personal deltar regelbundet i Arenas biblioteksnätverk och möten med bibliotekschefer i länet. Detta samarbete bör upprätthållas och kontakter med studiebibliotekarien i västra Gästrikland bör upprättas. 8

10 6 Beskrivning av kommunerna 6.1 Nordanstig Komvux och folkbiblioteket ligger i huvudorten Bergsjö, med gångavstånd emellan. Samarbetet mellan institutionerna har varierat genom åren. Periodvis har Lena Gräntz som är bibliotekarie haft biblioteksundervisning för studenterna. Arena och Skolverkets satsning på vuxenutbildningen har medfört att kontakterna ökat. Lena Åslund-Lööf berättar att man har planer på två olika enkätundersökningar. Dels vill man på komvux ha svar på hur många invånare som har eller har haft kontakt med Komvux, dels tänker man tillsammans med biblioteket undersöka hur många högskolestuderande som bor i kommunen för att kunna erbjuda de tjänster som finns. Komvux hänvisar studenterna till folkbiblioteket. Inga särskilda medel har avsatts för inköp av litteratur. I komvuxvillan finns uppslagsböcker. När jag besöker Bergsjö fungerar det inte att söka i högskolebibliotekets databaser med ICAklienten. Det finns datasalar för kurser och flera datorer som är bokningsbara för enskilt arbete. Våren 2002 bedrivs inga Nituskurser på studiecentrat. Närheten till Hudiksvall gör att många kurser ges där med inpendling från Nordanstig. På biblioteket fjärrlånas litteratur till högskolestudenter och man uppskattar att det rör sig om ca 15 personer fördelat över kommunen. Hur många som läser kurser som ges i Gävle har de ingen uppfattning om. Mitthögskolan i Sundsvall är närmaste högskola. På biblioteket finns 3-4 arbetsplatser, och man har generösa öppettider för studenterna under förutsättning att det finns personal. I praktiken förefaller det gå till så att studenter kan sitta kvar och läsa även om biblioteket officiellt är stängt. Man marknadsför inte denna service. Bibliotekets bestånd täcker dåligt litteraturlistor från högskolorna. Lena Gräntz gör fjärrlån, och söker efter bibliotek där böckerna är tillgängliga. Att biblioteket skulle köpa mer litteratur förefaller inte troligt då de kommunala medlen har dragits ned rejält det senaste året. En diskussion pågår om hur de medel som Skolverket har fördelat ska användas. När det gäller biblioteket handlar det om bestående värde och man vill inte använda dem till tjänster. Lena Gräntz medverkar i Arenas biblioteksnätverk. 9

11 6.2 Ljusdal I Ljusdal ligger folkbiblioteket och Utvecklingscentrum (Centrum för vuxnas lärande och utveckling, UC) skilda från varandra. Biblioteket har lokaler i kommunhuset och UC ligger i anslutning till Ljusdals kunskapscenter med bland annat gymnasieskola. Kontakterna mellan folkbiblioteket och UC har varit minimala hittills. I Ljusdal räknar UC med att man har 137 högskolestudenter, ungefär hälften går kurser som ges från Gävle. Vid något tillfälle har man annonserat för att nå lösa studenter. Avsikten har varit att erbjuda dessa studenter service liknade den som Nitusstudenterna får. På gymnasieskolan finns ett bibliotek som UC har varit med att bygga upp. Gymnasiet har avtal med folkbiblioteket som sköter inköp och bemannar biblioteket. Både Jonny Engström på UC och Anders Widell på biblioteket understryker att gymnasiebiblioteket inte uppfyller högskolestuderandes behov av litteratur och studiero. Nu avsätter UC inga medel för att förstärka biblioteket eller för inköp av litteratur. Studenterna hänvisas till folkbiblioteket. I folkbibliotekets uppgifter ingår att stödja kommunens invånare som läser vidare. Ljusdal är den enda kommunen som har en skriftlig policy där studenterna är omnämnda. Någon särskild statistik för hur många de är eller varifrån de kommer förs inte. På biblioteket finns en del platser där man kan sitta och läsa. Anders menar att dessa platser utnyttjas av vuxenstuderande på komvux och kunskapslyftet. För några år sedan utökades öppettiderna på biblioteket för att tillmötesgå bland annat studenter som vill komma åt biblioteket också på förmiddagar. De högskolestuderande man möter på biblioteket får hjälp med att fjärrlåna litteratur. Samma bok, som flera studenter kan efterfråga, gör man en beställning av. Studenterna uppmanas att dela på lånetiden. Bibliotekspersonalen har noterat ett behov av handledning, hjälp med olika former av sökningar. Hjälp som man idag har svårt att få de personella resurserna att räcka till. Att biblioteket skulle kunna utöka tjänster eller att ändra innehållet i tjänster så att en ren studerandebibliotekarietjänst skulle kunna tillsättas är inte möjligt menar Anders. Löst diskuterar vi hur ett samarbete med högskolebiblioteket i dessa frågor skulle kunna se ut. Jonny Engström och Anders Widell deltar i Arenas biblioteksnätverk. Från hösten 2002 arbetar Per Falk som gymnasiebibliotekarie i kommunen. Detta gör att gymnasiebiblioteket har fått en annan roll i diskussionerna kring stödet till ortens högskolestudenter i biblioteksfrågor. Per deltar även i Arenas biblioteksnätverk. 10

12 6.2 Hudiksvall I Hudiksvall har biblioteket sina lokaler i Folkets hus och Lansenutbildningar, kommunens vuxenutbildning, ligger samlat på andra sidan av Hudiksvalls centrum. I Hudiksvall finns gymnasiebibliotek och sjukhusbibliotek. Sparsamt träffas företrädare för de olika biblioteken. Bibliotekschefen berättar att det i Hudiksvall finns 1000 vuxenstuderande, på alla utbildningsnivåer. Lansen samlar vuxenutbildningen, datortek och liknade satsningar i Hudiksvall i ett stort hus. Här finns en biblioteksfunktion med faktaböcker för utlån och en referensbokssamling. Här finns också en dator för olika typer av informationssökningar. På andra platser i huset finns flera arbetsplatser med datorer. Den försäljning av kursböcker som man har är på väg att avvecklas. Biblioteket bemannas av en biblioteksassistent och man har en biblioteksgrupp som ansvarar för de bokinköp som görs. Gruppen har kronor per år till sitt förfogande och de ska räcka till hela vuxenutbildningsområdet. Rektor på Lansen ser husets biblioteksverksamhet som ett stöd och som avlastning för folkbibliotek och högskolebiblioteket. På biblioteket har man den största delen av medier på bottenvåningen medan referensböcker och studieplatser finns på övervåningen. Ett enskilt rum har omvandlats från släktforskarrum till studiecell. I den statistik som man för över gjorda fjärrlån kan man se vad som efterfrågas. Man kan se att många utbildar sig till lärare och inom vårdområdet. Detta är kurser som ges i Gävle. Bibliotekspersonalen upplever att många studenter har dåliga kunskaper i informationssökning. De har inte heller tagit reda på vad högskolebiblioteket har för service att ge dem, information som personalen i Hudiksvall hittar på högskolans hemsida. Studenterna i Hudiksvall använder sitt bibliotek och trycket på personal, medier och plats är stort. Personalens idé om en studiebibliotekarie med arbetsuppgifter på folkbibliotek och Lansen presenteras som en på grund av ekonomin ogenomförbar tanke. På biblioteket är man lite undrande över att många räknar med att låna sin kurslitteratur i stor utsträckning medan Lansens personal tog upp problemen med att få tag i den litteratur som finns med på kurslistorna. En aspekt var kostnaden för kurslitteratur i en familjeekonomi där en lön ska ersättas med studielån. Christina Petterson Sandström deltar i Arenas biblioteksnätverk. Från vårterminen 2003 har personalsituationen på Lansen förändrats. Ansvaret för biblioteket är nu en del av en medarbetares uppgifter. 11

13 6.4 Söderhamn Centrum för flexibelt lärande, CFL ligger i en ombyggd fabrikslokal i det gamla järnvägsområdet som blivit ledigt i centrala Söderhamn, sedan järnvägen drogs om för ett par år sedan. En kort promenad därifrån, vid gågatan, ligger stadsbiblioteket. På CFL pågår uppbyggnaden av ett studiebibliotek i samarbete med stadsbiblioteket. CFL rymmer vuxenutbildningen i Söderhamn. Av CFLs 100 högskolestudenter går 40 personer på kurser som ges av Högskolan i Gävle. I huset finns vägledningsfunktion, videokonferensutrustning, en stor samlingssal och en rad klassrum. Vid entrén finns en utställningsyta, café och bibliotek. Biblioteket har en öppen planlösning och är lätt tillgängligt för studenterna. Bibliotekarien som är anställd av stadsbiblioteket har arbetsplats både på CFL och på stadsbiblioteket. Tanken är att det på CFL ska finnas ett referensbibliotek med uppslagsverk, kurslitteratur, tidskrifter och databaser. Bibliotekarien har som mål att stora delar av beståndet ska vara digitalt. För lån finns stads- och högskolebibliotekets kataloger tillgängliga. Med en bibliotekarie på CFL kan studenterna få specifik hjälp med sökningar, ett arbete som det finns lite resurser till på stadsbiblioteket. Bibliotekarien kan också ansvara för studenternas fjärrlån. För att underlätta kontakter och ge biblioteksundervisning kommer CFLs bibliotekarie också att tjänstgöra på stadsbiblioteket. Biblioteket drivs med projektmedel. Förutom medier som det är avsatt kronor till, finns resurser för personal och inredning. På stadsbiblioteket i Söderhamn har man ett skapligt bokanslag. Det gör att man i högre grad än andra kommuner i Gävleborg kan köpa efterfrågad litteratur. I samband med att vuxenutbildningen växte för ett par år sedan ökades anslaget med kronor per år, pengar som ska användas till att köpa litteratur med tanke på kommunens vuxenstuderande på alla nivåer. Stadsbiblioteket kan därför stödja studenterna med inköp eller fjärrlån av litteraturen. På de frågor man får kan man se att många utbildar sig till lärare och inom vårdområdet. Biblioteket har ett antal läsplatser. Det finns datorer för skrivarbete och internetsökningar, man har ett CD-nät (uppslagsböcker mm) och de som vill ha tillgång till First Class kan utnyttja en av datorerna. Biblioteket verkar vara en mötesplats för studenterna, säger bibliotekspersonalen. Marta Ondrus och Nisse Rundkvist deltar i Arenas biblioteksnätverk. 12

14 6.5 Bollnäs I Bollnäs ligger biblioteket i Folkets Hus i den centrala delen av tätorten. Högskoleenheten ligger tillsammans med ungdomsgymnasium på ett gammalt sjukhusområde. Kanske har det fysiska avståndet avgörande betydelse för de obefintliga kontakterna. I kommunen finns dessutom Torsbergsgymnasiets bibliotek och sjukhusbiblioteket. Vid högskoleenheten studerar 350 personer (200 heltidsstudenter). Man räknar med att mellan 50 och 60% går kurser som ges i Gävle. Här finns generöst med studielokaler och läsplatser. Vid några av de många datorerna har man installerat ICA-klienten. Ett rum används som bibliotek. Här finns arbetsbord, två datorer och längs ena väggen är enhetens böcker placerade. Böckerna köps in efter förfrågan från studenterna. Böcker som är huvudbok på kursen förväntas studenterna köpa själva. Katalogen består av listor och studenterna skriver själva upp sig på en annan lista när de lånar böcker. Man avsätter kronor per år till kursböcker. Arbetet görs av Anita Ferneryd som är studerandeansvarig. I samma byggnad finns ett bibliotek för gymnasiet. Här kan man läsa dagstidningar och använda allmänna uppslagsverk. På Torsbergsgymnasiet finns en bibliotekarie som kan göra fjärrlån till studenterna. Fjärrlån görs också på folkbiblioteket. En anledning att vända sig till folkbiblioteket är att kurslitteraturen då får lånas i fyra veckor, istället för högskolans lånetid som är två veckor. Bollnäs bibliotek har i länsperspektiv ett lågt bokanslag vilket gör att få inköp av efterfrågad kurslitteratur görs. Personalen menar att studenterna har lågt bibliotekskunnande och upprepar att de tycker att någon form av undervisning på högskolan borde vara obligatorisk. På biblioteket finns ett bokningsbart grupprum och många sittplatser. Anna-Maria Björklin deltar i Arenas biblioteksnätverk. 13

15 6.6 Ovanåker I Edsbyn ligger folkbiblioteket och gymnasium med vuxenutbildningen granne med varandra. På gymnasiet har man skolbibliotek och bibliotekarie. Man ansvarar för ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning upp till och med gymnasienivå. Folk- och gymnasiebibliotek har i möjligaste mån gemensamma inköpsmöten för böcker och tidskrifter. Studiecentra och folkbibliotek har inte något organiserat samarbete, men Arenaprojektet har gjort att man kommit närmare varandra. Studiecentrat har cirka 50 studenter per år knutna till sig. Bedömningen är att häften går på kurser som ges från Gävle. Många gånger anmäler sig inte tillräckligt många studenter i Ovanåker för att bilda en egen grupp, utan man får gå i Bollnäs istället. De högskolestudenter som går i Edsbyn har tillgång till ICA-klient men i andra frågor hänvisas de till folkbiblioteket. (Säkert används allmänna uppslagsverk i gymnasiebiblioteket) Studiecentra avsätter inga medel till inköp av litteratur till högskolestudenterna. Efter förfrågan från studenterna fjärrlånar folkbiblioteket böcker. Med de kataloger och hjälpmedel som finns idag klarar folkbiblioteket frågor om kurslitteratur lätt. Man har dock inte resurser som motsvarar frågorna om vetenskapliga artiklar. När man får flera förfrågningar på samma bok övervägs alltid om boken ska köpas till biblioteket. Under rådande ekonomiska förhållanden ser man inte att folkbiblioteket har möjlighet att köpa mer kurslitteratur. Personalen tycker sig märka att studenter vid studiecentra i Edsbyn i större utsträckning än till exempel de som är knutna till Bollnäs, köper sin kurslitteratur själva. Innan fjärrlån görs frågar personalen om studenterna har frågat på högskolebiblioteket. Svaret är påfallande ofta nej med tillägg om att kursböcker alltid är utlånade eller att det är lång kö. Bibliotekspersonalen tycker sig märka en okunskap hos studenterna om högskolebibliotekens verksamhet. Biblioteksinformation och informationssökning borde vara obligatorisk. Studenter kommer också och vill ha hjälp med sökningar inför fördjupningar och uppsatser. Det finns tillgång till Internet, och man har uppslagsverk och stipendiehandboken sökbara på sina datorer. Det finns få sittplatser för den som vill sitta och läsa i biblioteket. Maria Eriksson på gymnasiet och Mona Berglund på folkbiblioteket deltar i Arenas biblioteksnätverk. Vid samtalet i Edsbyn kommenterar Mona Berglund olikheterna i biblioteksservice i de närliggande kommunerna Bollnäs och Söderhamn. 14

16 6.7 Ockelbo Ockelbos närhet till Gävle och högskolan gör distansbegreppet något annorlunda i kommunen. Studiecenterverksamheten mot högskolan är mycket liten och biblioteket för inte särskild statisk över studenterna. Under våren 2002 har man utvidgat samarbetet genom att bygga upp ett mini-studiecentrum i biblioteket ett litet hus med två arbetsplatser. Här ska man kunna ge studievägledning cirka 20 timmar i veckan. På Wij Utbildningscenter, där vuxenutbildningen finns, har man allmänt uppslagsverk och ordböcker. I övrigt hänvisas studenterna till folkbiblioteket. Byarna i kommunen utrustas nu med ITV-utrustning. Folkbiblioteket fjärrlånar och köper kurslitteratur. Man har noterat en ökning i antalet fjärrlån, det betyder mellan 400 och 500 lån per år. Vid återkommande förfrågningar köper man oftare boken nu än tidigare. Bibliotekspersonalen menar att de också får fler frågor utifrån. Det kan vara andra bibliotek, studenter som ringer eller personer som flyttat men som vänder sig till sitt gamla bibliotek. I samband med att man bytte bibliotekssystem våren 2002 blev katalogen sökbar via internet. De studenter som man möter i biblioteket och som inte har vänt sig till högskolebiblioteket eftersom lånetiden är längre på ett fjärrlån än på högskolans kurslitteratur eller för att högskolebibliotekets öppettider inte passar har ofta behov av information och undervisning på biblioteks- informationssökningsområdet. I biblioteket finns läsplatser. Detta rum är också liten utställningslokal och rymmer det trädgårdsbibliotek som är under uppbyggnad. Ockelbo bibliotek är ett av de tre bibliotek i västra Gästrikland som från och med hösten 2002 gemensamt anställt en studiebibliotekarie. Kommunerna diskuterar också transporter av fjärrlånade böcker för att sänka kostnaderna. 15

17 6.8 Hofors Studiecentrum i Hofors avböjer besök eftersom de bara har två högskolestudenter i år. Folkbiblioteket samarbetar med Ockelbo och Sandvikens kommuner. Från och med hösten 2002 verkar en gemensam studiebibliotekarie i kommunerna. På biblioteket kan studenterna få hjälp med fjärrlån. Grunden för arbetet är att man hjälper de studenter som kommer till biblioteket. Bibliotekspersonalen tycker att kraven och förväntningarna på ett litet folkbibliotek och dess filial är stora. Avståndet till högskolan gör att man inte kan hänvisa till högskolebiblioteket, som man upplever att Gävle stadsbibliotek trots sin storlek kan. Det finns sittplatser på biblioteket, som kan användas av studenter som behöver läsplats. 16

18 6.9 Sandviken Studiecentrum i Sandviken delar lokaler med företagscentrum på orten. Biblioteket ligger i Folkets Hus, granne med ett av de gymnasier som finns i kommunen. Tidigare låg studiecentrum och bibliotek närmare varandra. Flytten har gjort att man har färre kontakter. Det arbete som gjorts i samband med att man sökt pengar från Skolverket för vuxenutbildningens organisation har gjort att man förnyat kontakterna. Till studiecentrum i Sandviken kommer studenter för att delta i videokonferenser. Rummet är bokat timmar i veckan och det händer att konferenser krockar. Här finns bokningsbart grupprum och några datorer. På en dator finns ICA-klient installerad. Av de studenter som kommer och använder lokalerna är 75% studenter från Högskolan i Gävle. De flesta studenterna har bärbara lånedatorer som de bär med sig till och från studiecentrat. I biblioteksfrågor hänvisas studenterna till folkbiblioteket. Det händer att personalen lånar ut sitt arbetsexemplar av ordböcker. Ett problem som framkom med att köpa böcker till studiecentra är att många kursböcker har kort användningstid och därmed blir stående man upplever att det är dåligt använda resurser. (Det kommer nya upplagor, studiecentra har inte studenter på samma kurser flera år i rad och böckerna på litteraturlistorna används olika mycket.) En möjlighet skulle vara att under kursens gång ha ett litet referensbibliotek på studiecentra med böcker som efter kursen placeras och lånas ut på folkbiblioteket. Folkbiblioteket i Sandviken har under den senaste tiden blivit mer involverat i diskussionerna kring de vuxnas lärande. Man ingår i olika grupperingar i kommunen och med folkbiblioteken i västra Gästrikland. Tillsammans har de tre kommunerna sökt och fått extra medel från Statens kulturråd till en studiebibliotekarietjänst. De studenter som kommer till biblioteket uttrycker att det inte är någon idé att gå till högskolebiblioteket där är böckerna redan utlånade och köerna långa. De har höga förväntningar på biblioteken och personalen uttrycker viss förvåning över att studenterna inte i högre grad köper sin kurslitteratur. Biblioteket överväger inköp av beställd litteratur och gör fjärrlån. Biblioteket har över 50 sittplatser i biblioteket och det finns bokningsbara datorer. Biblioteket är skolbibliotek för Hammargymnasiet. Vid besöket är det förhållandevis lugnt i lokalerna men det är tänkbart att rörligheten under raster och intensiva biblioteksperioder för gymnasiet ökar betydligt. 17

19 Kvalitetskriterier för NITUS studiecentra/lärcentra Föreningen har ett system för intern kvalitetssäkring. Målsättningen är att kunna erbjuda distansstuderande en bra lokal studiemiljö och olika utbildningsanordnare ett bra stöd vid genomförande av kurser och utbildningar. Styrelsen skickar vartannat år ut ett formulär till medlemmarna i NITUS, i vilket dessa i text ombeds tala om hur man uppfyller olika kvalitetskriterier. Resultatet av denna rapportering ligger i sin tur till grund för ett kvalitetsdokument. Följande komponenter idag utgör en grundutrustning för ett väl fungerande studiecentrum/lärcentrum. 1. Ändamålsenliga lokaler. På studiecentrum skall finnas läs- och grupprum samt lärosal. Det skall finnas studiesociala ytor med gemensamhetsutrymmen och pentry. 2. Välutrustade datorer i lokalt nätverk. Det skall finnas datasal utrustad med datorer (operativsystem WIN-95, WIN-98 alt NT-4.0 WS); skrivare; ordbehandlingsprogram, kalkylprogram, databasprogram och presentationsprogram, t ex MS Office; fast eller uppringd förbindelse mot Internet och programvara för World Wide Web, t ex Netscape eller Internet Explorer; och någon typ av e-postsystem samt klientprogramvara för FirstClass. 3. Telebildutrustning/videokonferensutrustning. Telebildutrustningen skall ha kodek H.320 och överföringshastigheten kbit/s över ISDN. Telebildstudion bör vara anpassad för minst 5-10 personer. Studion bör vara utrustad med telefon och fax. 4. Övrig teknisk utrustning. De studerande skall ha tillgång till fax, kopiator, TV och video. 5. Personell resurs/-er. Det skall finnas administrativ, teknisk och stödjande personal att tillgå på studiecentrum. Personalen skall ha god kunskap om av NITUS fastställda kvalitetssäkringsdokument och verka för att skapa en positiv bild av NITUS. Studiecentrat/lärcentrat skall ha en utsedd kontaktperson gentemot NITUS och högskolor. 6. Administrativ studentservice. Studiecentrum skall tillhandahålla administrativ studerandeservice såsom registrering av kursdeltagare, kopiering och distribution av övningsmaterial, vara behjälplig vid kursutvärdering och övriga uppgifter för genomförande av kurs. 7. Utvärdering. Studiecentrum skall ha rutiner för och regelbundet genomföra utvärderingar av olika delar av verksamheten vid det egna studiecentret. 8. Tillgänglighet. Studenten bör ha god tillgång till utrustning och lokaler utanför schemalagd tid, d v s på tider som passar dem (genom exempelvis kortlåssystem med passerkort). 9. E-postadresser. De studerande skall erhålla egna e-postadresser. 10. Tillgång till bibliotek/referensbibliotek. I anslutning till studiecentrum skall det finnas referens- och bredvidläsningslitteratur, tillgång till elektroniska informationskällor och andra bibliotekstjänster såsom möjlighet till fjärrlån. 11. Tentamensmöjligheter. Studiecentrum skall tillhandahålla skrivvakt vid skriftlig tentamina, sända in skrivningarna till högskolan i rekommenderat brev och i övrigt känna till vilka krav som gäller för tentamen. 18

20 Kartläggning Genomföra en kartläggning av hur biblioteksfrågor hanteras på de olika studiecentra och vilka resurser som finns Projektbeskrivning Learning Center Vad vill vi veta? I Nitus adresslista beskrivs alla studiecentra, mer eller mindre utförligt med tyngdpunkt på vilken teknik som finns. - Kompletteringar behövs. - ICA-klienter, hur många sökplatser finns? Användare? Nitus har också en beskrivning av vad som ska finnas på ett studiecentrum, en punkt handlar om bibliotek och biblioteksservice. - Hur beskriver man själva sin biblioteksfunktion? - Vad finns? - Hur löser man frågan med fjärrlån? - Vilka bibliotekskontakter har man? - Hur samarbetar man med övriga bibliotek i kommunen? - På vilka sätt använder man sig av Högskolebiblioteket? - Hur skulle ett kontaktnät för biblioteksfrågor kunna se ut i området/länet/regionen? - Vilka resurser satsar man på biblioteken? För campusstudenter satsas det på information, visning och undervisning. Hur ser det ut för distansstudenter och för den personal de möter på studiecentra? - Vilken information, handledning ges idag till studenter i biblioteksfrågor? - Vad finns det för önskemål om fortbildning/utbildning i biblioteksfrågor? - Behövs det särkskilt informationsmaterial? Om vad då? Hur ska det se ut? Vad har man för lokaler? - Finns det ett särskilt rum för biblioteksverksamhet? - Hur har man löst frågan med att våra databaser bara ska vara tillgängliga för våra studenter? - Vad ger lokalerna för möjlighet? Håkan Larssons inventering redovisar antalet studenter. Men hur ser studentgruppen ut och vad gör de? - Hur mycket är lärarlett? - Hur mycket är videokonferens? - Hur mycket är självstudier? - Grupparbeten? - Kan man se/veta vad studenterna gör? - Hur stor andel går på kurser som ges på Högskolan i Gävle? Samma inventering har uppgifter om personalen. Finns mer att veta? - Vem ansvarar för biblioteksfrågor? - Vad har denna person för utbildning/erfarenhet? 19

Karlstads universitet 2011-06-13

Karlstads universitet 2011-06-13 Karlstads universitet 2011-06-13 Allmänna riktlinjer och kvalitetskriterier för samarbete mellan lärcentra och Karlstads universitet vid genomförande av flexibel/distansutbildning, 2011-06-13. Inledning

Läs mer

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar 1) Man eller kvinna? 9 män 44 kvinnor 2) a) Typ av utbildning? Kommunal vuxenutbildning 14 st 26,9 % Högskoleutbildning

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget

helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget innehåll 1 förord 2 bakgrund 2 BILL och EBILL 4 studentens behov 4 Media 6 Inköpsnivå för folkbiblioteket 7 Inköpsnivå

Läs mer

Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek

Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek RAPPORT 2002-05-02 Dnr LUB A9 62/2002 Biblioteksdirektionen Karin Ohrt Bibliotekarie Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek Bakgrund Biblioteksbarometern 2000 och andra undersökningar Som

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Respondenterna är heltidsstuderande vid sjuksköterskeutbilningarna i Växjö, Karskrona och Kalmar samt lärcentrumstuderande vid Västerviks högskolecentrum

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Vimmerby HögskoleCentrum

Vimmerby HögskoleCentrum Vimmerby HögskoleCentrum Årsredovisning 2013 Verksamhetsplan 2014 Lärande Utveckling Möten Barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument för Vimmerby kommun, där Vimmerby HögskoleCentrum ingår,

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Bakgrund Projektet Learning Center drevs mellan år 2001 och januari 2005. Ett av projektets mål var att hitta en mer permanent form för

Läs mer

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 2009-04-09 Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 Bakgrund Projekt Bibliotek24 är ett kulturrådsfinansierat

Läs mer

Sammanställning av enkäten - Lärsamverkan sydost personalenkät -08. Statistik - Lärsamverkan sydost personalenkät -08

Sammanställning av enkäten - Lärsamverkan sydost personalenkät -08. Statistik - Lärsamverkan sydost personalenkät -08 Sammanställning av enkäten - Lärsamverkan sydost personalenkät -08 Statistik - Lärsamverkan sydost personalenkät -08 1 Ge exempel på användarundervisning: Har haft några informationstillfällen men ej nått

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22 Information för VFU-samordnare Maria Perényi 11-09-22 Innehåll Allmän presentation av biblioteket Om bibliotekets undervisning på officersprogrammet Bibliotekets stöd till fack- och funktionsskolor Visning

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan

Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan Lärande Utveckling Möten Barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument för Vimmerby kommun, där Vimmerby Högskole- Centrum ingår, har målsättningen: Vi

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Utvärdering av projektet Växtkraft

Utvärdering av projektet Växtkraft Utvärdering av projektet Växtkraft Lena Waldau Instititutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bhs, Högskolan i Borås, 2009 1. Bakgrund Folkbiblioteken i de tre gästrikekommunerna Sandviken,

Läs mer

Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö

Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö 1 Uppstart Samtliga folkbibliotek i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län inbjuds

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

STUDIEHANDBOK HT 2015. för teologistudenter

STUDIEHANDBOK HT 2015. för teologistudenter STUDIEHANDBOK HT 2015 för teologistudenter Välkommen som teologistudent! Vid Ersta Sköndal högskola bedrivs utbildning och forskning inom vårdvetenskap, socialt arbete, psykoterapi, teologi, kyrkomusik

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009 Informationsindex Brukarmedverkan i individuell plan Omdöme om Omdöme om SÄBO i sin helhet maten Omdöme om social samvaro och Omdöme om aktiviteter informationen Väntetid till särskilt boende Omdöme om

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Vuxenutbildningen. i Älvkarleby Kommun. Vårterminen 2011. Reviderad 110107

Vuxenutbildningen. i Älvkarleby Kommun. Vårterminen 2011. Reviderad 110107 Vuxenutbildningen i Älvkarleby Kommun Vårterminen 2011 Reviderad 110107 Välkommen till KunDa (undervisning) och Centralen (vägledning) Vi ordnar utbildningar på olika nivåer. De kan kombineras till hel-

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns!

Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns! Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns! Du är antagen till vårt ekonomprogram som ges på it-distans. Om du blivit antagen eller reservplacerad i urval 1 måste du tacka JA till det antagningsbesked

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Till Statens Kulturråd.

Till Statens Kulturråd. Till Statens Kulturråd. Länsbibliotek Halland i samverkan med samtliga sex kommunbibliotek i Halland anmäler härmed intresse för utlyst bidrag att anställa projektledare under tre år med inriktning mot

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA Vision Bibliotek och IT skall som en innovativ och gränsöverskridande del av Malmö högskolas lärande- och forskningsmiljö ge studenter och personal

Läs mer

Välkommen till ekonomprogrammet på distans!

Välkommen till ekonomprogrammet på distans! Välkommen till ekonomprogrammet på distans! Du är antagen till vårt ekonomprogram som ges på distans. Det innebär att du kommer att studera med hjälp av Internet och instruktioner på web-plattformen Blackboard

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Utvärdering av projektet Folkbibliotek och vuxnas lärande 2002-2005. vid Länsbibliotek Dalarna

Utvärdering av projektet Folkbibliotek och vuxnas lärande 2002-2005. vid Länsbibliotek Dalarna 2006-02-02 Utvärdering av projektet Folkbibliotek och vuxnas lärande 2002-2005 vid Länsbibliotek Dalarna Birgitta Winlöf Innehållsförteckning Sidnr 1. Inledning 3 2. Sammanfattning 4 3. Vad har hänt i

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer Har du en idé? Vi hjälper dig vidare Skydda dina idéer Välkommen till PRV:s bibliotek PRV:s bibliotek är ett expertbibliotek inom immaterialrätt och patentinformation. Det fungerar som en kanal där allmänheten

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Slutrapport för projektet Studenterna och biblioteken ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek (BIBSAMs dnr

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner Biblioteksresurser Vt 2014 Tanja Donner Text Ämnesguide Vårdvetenskap Söka hemifrån När ni klickar på länken till någon av våra databaser när ni inte är på högskolan kommer denna ruta att komma fram. Logga

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Ny teknik och webb inför framtiden

Ny teknik och webb inför framtiden Länsbibliotek Jönköping Ny teknik och webb inför framtiden Undersökning av Jönköpings läns biblioteks interna och externa hantering och målbild av webb, ny teknik och digital delaktighet Mia Olausson 2014-04-01

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun Telebild - det nya mediet för att nå maximal kunskap och gemenskap? Med fokus på användaren fördjupad

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

RAMHANDBOK. Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige.

RAMHANDBOK. Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige. Version 04 2004-12-20 RAMHANDBOK En guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Tjänsteskrivelse 2013-04-26 KFN 2010.0031 Handläggare: Maria Lobell Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Sammanfattning Biblioteket har fått i uppdrag att utreda personalsammansättningen (bibliotekarier

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka:

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka: Biblioteken står inför stora utmaningar: Minskad tillgång till biblioteksservice Ökade klyftor Minskad läsning bland barn Trendmässigt minskad biblioteksanvändning Nöjdheten med servicen minskar Några

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 Plats: Kungl. biblioteket Tid: 10.00-15.00 Deltagare: Kerstin Andersson, utredare (punkt 4) Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Centrum för flexibelt lärande Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se

Centrum för flexibelt lärande Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se Centrum för flexibelt lärande Söderhamns arena för vuxnas lärande Visionen om växande CFL erbjuder flexibelt lärande för individer, näringsliv och organisationer. CFL är också en mötesplats och studiemiljö

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

Biblioteksplan för Högsby kommun

Biblioteksplan för Högsby kommun Rev 2007-12-04 Rev 2008-03-06 Rev 2008-09-01 Antagen KF 2009-03-26, 51 Rev KS 2012-03-13 Rev och antagen KF 2012-04-02, 46 Biblioteksplan för Högsby kommun 2011-2015 Inledning Folkbiblioteken står i dag

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Kommun Idé/vision/mål Inriktning Förutsättningar Sökta Boxholm Utveckla. lärmiljö Flexibelt lärande Atterbomrummet, tre Stödja grundläggande stationära datorer, e-kom-

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde

Läs mer

Bibliotekets studentenkät 2013 Resultat och analys

Bibliotekets studentenkät 2013 Resultat och analys Bibliotekets studentenkät 2013 Resultat och analys Högskolebiblioteket Högskolan i Halmstad !!!! Abstrakt! Under april 2013 genomfördes en enkätundersökning om biblioteket. Den riktade sig till studenter

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer