Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artikelnr 2004-123-39. Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad www.socialstyrelsen.se"

Transkript

1 Att välja hemtjänst

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas fram av huvudsakligen externa experter på uppdrag av Socialstyrelsen. Experternas material kan ge underlag till myndighetens ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser. Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad 2

3 Förord Regeringen gav år 2003 Socialstyrelsen i uppdrag att studera konkurrensutsättningen inom äldreomsorgen, i vilken omfattning den förekommer och vilka former av icke-offentlig drift som finns. I uppdraget ingår även att kartlägga dokumenterade lokala erfarenheter och utvärderingar av konkurrensutsättningen inom äldreomsorgen. Inom ramen för detta uppdrag har Socialstyrelsen tagit initiativ till att studera hur äldre personer som får hemtjänst i kommuner eller stadsdelar som har den s.k. Kundvalsmodellen uppfattar möjligheterna att kunna välja och byta utförare av hemtjänst. Arbetet har genomförts av Ingrid Hjalmarson och Eva Norman, båda utredare vid Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum. Författarna svarar för rapportens innehåll och slutsatser. Ulla Höjgård Enhetschef Äldreenheten 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Inledning...9 Bakgrund...10 Begreppen valfrihet och kund...10 Kundvalssystem och dess förutsättningar...10 Ersättningens utformning i kundvalssystemet begränsar valfriheten...11 Kundval och lagstiftning...12 Biståndshandläggarens roll...12 Utvärderingar av utförarna i Stockholm och Nacka...14 Utvärdering av de privata företagen i Stockholm...14 Pensionärernas syn på kundvalsmodellen...15 Pensionärernas syn på hemtjänstens kvalitet...16 Utvärdering av de privata företagen i Nacka...17 Pensionärernas syn på hemtjänstens kvalitet i Nacka...17 Vad säger utvärderingarna och brukarundersökningarna?...18 Syfte och frågeställningar...19 Kundvalsmodellerna i Stockholms stad och Nacka kommun...20 Kundvalsmodellens mål och inriktning i Stockholm...20 Målen för äldreomsorgen i Nacka kommun ska följas i kundvalsmodellen21 Hur fungerar kundvalsmodellerna i Stockholm och Nacka i praktiken?21 Information om utförarna till pensionärerna i Bromma och Nacka...23 Bromma...23 Nacka...23 Individen betonas olika i kundvalsmodellernas styrdokument...25 Sammanfattning av kundvalsmodellerna i Stockholm och Nacka...26 Brukarstudien...27 Metod och genomförande...27 Urval...27 Bortfall...28 Intervjuerna...29 Undersökningsgruppen...29 En mångfald av erfarenheter av att välja...30 Möjligheten att välja är inte väl känd...30 Många var nöjda med vad de fick hjälp med...31 Den första kontakten med hemtjänsten

6 Åsikter om möjligheten att välja...32 Svårt att välja...32 Negativa synpunkter om kundvalet...33 Informationen om de olika utförarna...33 Informationen nådde inte alla...34 Synpunkter om den skriftliga informationen...34 De som inte hade läst informationsmaterialet...35 Muntlig information...36 Första valet av hemtjänst...37 Hur gick det första valet till?...37 De som kom ihåg sitt första val...37 De som inte kom ihåg att de hade fått välja...38 Omväljarna...39 Missnöje med kvaliteten främsta orsaken till byte...40 Andra skäl för byte...41 Biståndsbedömarna hjälpte till mer vid omval...41 Erfarenheterna av att välja?...41 Vad styr den enskildes val?...42 Hur resonerar pensionärerna om kvalitet i hemtjänsten?...43 Vad fungerar bra?...43 Vad fungerar mindre bra?...44 Diskussion och slutsatser...47 Utvärderingarna visar att mycket är okänt om utförarna...47 Systematiserad kunskap kan förbättra kvaliteten...48 Möjligheten att välja en självklarhet som inte är känd av alla...49 Informationens utformning och innehåll ger ingen vägledning...49 Kvaliteten på tjänsterna varierar...50 Svårt att framföra klagomål och att byta enhet...50 Förutsättningar för valet...51 Slutsatser...52 Flera hinder för ett effektivt utnyttjande av kundvalsmodellen...52 Biståndshandläggarens oklara roll måste tydliggöras...52 Ökad uppföljning kan ge kvalitetsutveckling...53 Referenser...55 Bilagor

7 Sammanfattning Tanken med olika valfrihets- och kundvalssystem är att stärka kommunmedborgarnas möjlighet att välja. Genom införandet av kundval i äldreomsorgen har pensionärerna fått möjligheten att själva välja bland olika utförare, i privat eller kommunal regi. Kundvalet skiljer sig ifrån den traditionella konkurrensutsättningen genom att man här konkurrerar med och om kvalitet (sett ur brukarens perspektiv) och inte med pris som central mekanism. Kundval inom hemtjänsten är en relativt ny företeelse och de fåtal kommuner som har infört kundval har i stor utsträckning fått bryta ny mark. Stiftelsen Äldrecentrum har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att genomföra en studie om kundval inom äldreomsorgen. Syftet med studien är att beskriva kundvalsmodellernas utformning i Nacka kommun respektive Stockholms stad, vad som skiljer och förenar dessa ur ett brukarperspektiv. Ett annat syfte är att ge en bild av pensionärernas kännedom och erfarenheter av att välja utförare inom hemtjänsten i Nacka kommun och Stockholms stad. Kundvalsmodellen infördes i Nacka kommun 1992 och i Stockholms stad Stockholms stad är här representerat av stadsdelen Bromma. Sammanlagt har 38 pensionärer deltagit i studien. Av de intervjuade var 20 nyväljare och hade valt utförare för första gången. 18 personer var omväljare och hade valt utförare vid minst två tillfällen. De båda kommunernas modeller är i stor utsträckning lika. Det är biståndsbeslutet som lägger fast ramarna för pensionärernas val av hemtjänstenhet. När ramarna är klara får pensionären välja. Pensionärerna kan välja utförare både när de har fått ett nytt biståndsbeslut eller senare och de har rätt att byta utförare om de inte är nöjda. De kan inte bestämma vad för insatser de ska få, vilket endast ger dem ett begränsat inflytande. Antalet utförare de äldre kan välja emellan varierar beroende på var i kommunen de bor. De privata företagen kan erbjuda sina kunder tilläggstjänster. Denna möjlighet har inte enheterna i kommunal regi. Biståndsbedömarna ska i valsituationen ge opartisk information och i övrigt överlämna valet till pensionärerna. Kommunerna ska enligt modellerna regelbundet genomföra uppföljningar av hur utförarna följer respektive avtal och auktorisationsvillkor. Resultatet visar endast små skillnader mellan Nacka och Bromma. Alla intervjuade var positiva till rätten/möjligheten att få välja och att byta utförarenhet och flera såg det som något självklart. Möjligheten att välja är emellertid inte så känd i någon av kommunerna trots att Nacka har haft kundval tio år längre än Stockholm. De flesta av dem som intervjuades gav intryck av att ha haft liten kunskap om hemtjänsten i stort innan de själva kom i kontakt med den. I de studerade kundvalsmodellernas utformning och tillämpning finns inslag som försvårar den enskildes möjlighet att göra ett rationellt val. Intrycket är att kundvalsmodellerna inte är helt anpassade efter den situation som de äldre befinner sig i när de ska välja. De hinder som de äldre upplevt i valsituationen och konsekvenserna av valet visar att en kundvalsmodell 7

8 inom äldreomsorgen behöver anpassas till de äldre som ska välja. Några av de resultat och slutsatser vi kunnat dra i denna studie visar att: samtliga intervjuade är positiva till möjligheten att få välja utförare, trots att alla inte har gjort ett aktivt val, men att valet ofta är förknippat med svårigheter. en tredjedel av de intervjuade har överhuvudtaget inte gjort något aktivt val. Olika orsaker framkommer varför de äldre inte har valt. I ett fåtal fall har istället anhöriga valt och i övriga fall biståndshandläggaren. kundvalsmodellernas regler är oklara när det gäller i vilken utsträckning biståndshandläggarna får ge pensionärerna vägledning när de ska välja. Många pensionärer både behöver och efterfrågar stöd i valsituationen och det är angeläget att biståndshandläggarna här får en tydligare roll. den skriftliga informationens utformning och innehåll inte ger någon vägledning i valsituationen. Informationen om tjänsterna måste vara saklig, innehållsrik, mångsidig och lättförståelig. Kvalitetsuppföljningar av utförarnas tjänster måste göras kända för pensionärerna. de flesta pensionärer som hade valt om, var missnöjda med kvaliteten på de tjänster som utfördes. De ansåg att det var svårt att framföra klagomål i den beroendeställning som de befann sig i. Rutiner för klagomålshantering måste utformas med tanke på den beroendeställning de äldre är i. de ansvariga nämnderna har fått rapporter om kvalitetsbrister utan att vidta några åtgärder. Här finns behov av förbättringar, då bristerna påverkar den hjälp pensionärerna får. 8

9 Inledning Organisationen av äldreomsorgen har sedan 1990-talet genomgått genomgripande förändringar. De kommunala enheterna har konkurrensutsatts genom upphandling och privata företag har fått i uppdrag att bedriva äldreomsorg i enheter som tidigare varit kommunala. Tanken med olika valfrihetsoch kundvalssystem är att stärka kommunmedborgarnas möjlighet att välja. Kundval tillämpas inom olika kommunala verksamheter som barnomsorg, skola och äldreomsorg. Genom införandet av kundval i äldreomsorgen har pensionärerna fått möjligheten att själva välja bland olika utförare, i privat eller kommunal regi. Valet kan också ge möjlighet att få individuella intressen tillgodosedda genom att välja t.ex. hemtjänst med språklig eller religiös inriktning. Gemensamt för olika valfrihetsalternativ är individens möjlighet till egna val. Kundval ger, enligt dess förespråkare, ökade möjligheter för privata företag och frivilligorganisationer att ta sig in på marknaden. Det innebär också en maktförskjutning mot de äldre, vilket skulle kunna bidra till förnyelse av vad hemtjänsten gör och hur den utförs. Då de äldre fått ökade valmöjligheter förutsätts detta leda till att verksamhetens kvalitet utvecklas. Den som inte är nöjd med en utförare kan alltid välja en annan. Detta har dock kritiserats, det finns de som menar att konsekvenserna av införandet av kundval, både på kortare och längre sikt inte är kända. Då förändringarna har genomförts i rask takt utan systematisk uppföljning finns inga belägg för att kundval verkligen skulle ge en maktförskjutning mot de äldre eller att kvaliteten skulle ha utvecklats inom hemtjänstens olika verksamheter. Stiftelsen Äldrecentrum har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att genomföra en studie om kundval inom äldreomsorgen. Syftet med studien är att beskriva kundvalsmodellernas utformning i Nacka respektive Stockholms stad, vad som skiljer och förenar dessa ur ett brukarperspektiv. Ett annat syfte med studien är att ge en utförlig bild av pensionärernas kännedom och erfarenheter av att välja och välja om utförare inom hemtjänsten. Få empiriska undersökningar har genomförts om kundval inom äldreomsorgen. Kunskapen om hur de äldre själva ser på och agerar i kundval är relativt okänt. Vilka förutsättningar har de äldre att aktivt välja utförare? Hur har valet gått till? Är de nöjda med den hemtjänst de får? Denna studie har genomförts i Nacka och Stockholm (Bromma), två kommuner med olika lång erfarenhet av kundval i äldreomsorgen. Kundvalsmodellen infördes i Nacka kommun 1992 och är en av de kommuner i landet som har haft kundval inom äldreomsorgen längst. I Stockholms stad infördes kundvalsmodellen Enligt Socialstyrelsen (2004) förekommer kundvalssystem i huvudsak i Stockholms län. Tio kommuner hade infört systemet våren 2003 jämfört med sex kommuner I åtta kommuner omfattar kundvalssystemet all hjälp i hemmet. 9

10 Bakgrund Begreppen valfrihet och kund I litteraturen om valfrihet och kundvalssystem används flera olika begrepp som inte är så kända inom äldreomsorgen. Enligt Svenska Kommunförbundet (2001) finns det inte någon samlad beskrivning av vad som menas med kundval, detta på grund av att definitionen av begreppet kundval är oklar. Någon definition av begreppet valfrihet tas inte heller upp i litteraturen eller i dokument som rör kundval. Begreppet valfrihet används i stor utsträckning då man talar om kundval. Valfrihet betyder enligt ordboken att kunna välja utan inskränkningar (Nationalencyklopedins ordbok, 1996). Begreppet kund kan vara svårtolkat och är omdiskuterat i kommunal verksamhet. Det finns skilda uppfattningar om den enskilde bör ses som kund eller medborgare med vissa lagstadgade rättigheter (Svenska Kommunförbundet 2001). Begreppet kund har en tydlig koppling till marknadstänkande. Sedan 1980-talets början har begreppet kund blivit allt vanligare inom den offentliga sektorn i takt med att det privata näringslivets managementteorier successivt har anammats även inom den politiska och administrativa sfären. Kritik mot att använda begrepp som kund och konsument i offentliga sammanhang går enligt Dahlberg & Vedung (2001) ut på att rollen som kund eller konsument inte präglas av medaktivitet och medansvar, vilket är och bör vara fallet för mottagare av offentliga tjänster. Skillnaden mellan brukare och kund har, menar författarna, inte primärt med betalning att göra. Det rör sig istället om att kunden kan påverka den offentliga verksamheten genom att välja och välja bort olika leverantörer. Brukaren påverkar genom att höja rösten och kan på den vägen påverka och försöka förändra verksamheten. Ett exempel på en kund är en pensionär som beviljats hemhjälp och tilldelats en check och med denna givits möjlighet att välja vilket företag som ska utföra hemtjänsten. Pensionären kan välja och välja bort och har makten över hur checken ska användas. Ett exempel på en brukare är en annan pensionär som inte har tillgång till checksystemet. Denne pensionär får istället använda kommunens klagomålssystem för att påverka den hemtjänst han/hon blivit tilldelad av kommunen. Kundvalssystem och dess förutsättningar Kundval är en relativt ny företeelse och de fåtal kommuner som infört kundval har i stor utsträckning fått bryta ny mark. Det finns en osäkerhet bland annat om vilka regler i lagstiftningen som kan vara tillämpliga. Flera olika motiv lyfts fram till varför kommunerna inför kundval. Ett mer övergripande motiv är att få in fler privata och frivilliga aktörer som alternativ. Ett grundläggande motiv ur ett brukarperspektiv är att öka de äldre vårdtagarnas valfrihet. Det kan gälla både att välja utförare och att välja verksam- 10

11 hetens innehåll och inriktning. Ett annat motiv är att öka konkurrensen genom att få in fler aktörer på marknaden. Ytterligare ett motiv är att skapa ett system som bygger på långsiktighet. Kundval ses som ett system som tar fasta på en långsiktig kontinuitet på utförarsidan (Svenska Kommunförbundet 2001). Kundvalssystemet skiljer sig från den traditionella konkurrensutsättningen genom att man här konkurrerar med och om kvalitet, sett ur ett brukarperspektiv och inte med pris som central mekanism. Bristen på utvärderingar innebär att det inte går att få en sammanfattande bild av vad kundvalssystemet hittills haft för effekter. Per Gunnar Edebalk vid Socialhögskolan i Lund har i samverkan med Marianne Svensson vid Institutionen för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) på uppdrag av Konkurrensverket undersökt möjligheter och svårigheter med att tillämpa valfrihetsmodellen inom äldreomsorgen (Konkurrensverket, 2002). De konstaterar att ett effektivt utnyttjande av kundvalsmodellen kräver att två förutsättningar är uppfyllda, nämligen att den äldre vårdtagaren gör ett val och att det finns valmöjligheter. Utifrån de begränsade erfarenheter som finns i dag om de äldres erfarenheter av kundval tycks det vara en mindre andel av vårdtagarna som gör ett eget val eller byter utförare. Ett val kan vara mer eller mindre aktivt. I dag saknas uppgifter om hur många vårdtagare som överhuvudtaget inte är kapabla att själva välja och/eller har överlåtit sitt val till någon annan, som t.ex. anhörig, god man eller till biståndshandläggare. För att kunna utveckla ett system som underlättar valet är det därför angeläget att ta reda på varför vårdtagarna avstår från att välja utförare eller aktivt överlåter valet till någon annan. Ersättningens utformning i kundvalssystemet begränsar valfriheten Äldreomsorgen utförs i huvudsak av egen regi i kommunerna. Genom de politiska besluten, de ekonomiska ramarna och ideologiska målsättningar, bestäms vilka tjänster och omfattningen av dessa som ska produceras i kommunerna. Kundval kan enligt Edebalk & Svensson (2002) ses som ett led att utöka det privata inslaget i konsumtionen. Genom kundval överlåter politikerna styrningen av produktionen till medborgarna som genom sina köp av service och omvårdnad styr fördelningen och omfattningen mellan olika utförare. Efter en bedömning av den enskildes behov får han/hon en s.k. voucher, som är en form av värdebevis som även kallas check eller peng. Vouchern är inte en check i vanlig bemärkelse utan ett bevis för att den valde utföraren har rätt till en viss offentlig finansiering. Den äldre får själv välja vem som ska utföra de olika insatserna från utförare i kommunen. Teoretiskt kan man tänka sig olika utformningar av en äldreomsorgsvoucher. Vouchern som den äldre tilldelas kan motsvaras av ett visst belopp, antal timmar, antal sysslor eller en kombination av dessa. Beroende på utformningen av vouchern blir valfriheten enligt författarna, mer eller mindre inskränkt för den enskildes möjligheter att välja. Om vouchern är utformad på sådant sätt att den motsvarar ett visst belopp kan de äldre själva bestämma både utförare och mängden insatser. Om vouchern uttrycks i ett bestämt antal hemtjänsttimmar är omfattningen förutbestämd, men den äldre kan bestämma utförare och tillsammans med denne bestämma vilka insatser 11

12 som ska göras inom den angivna tiden. När det framgår av vouchern vilka insatser som ska utföras begränsas de äldres valfrihet till att endast gälla valet av utförare. Författarna påpekar vidare att voucheridén förutsätter att de äldres val återspeglas av rationella bedömningar av de tjänster och utförare som erbjuds. För de äldre måste det klart framgå vilka valmöjligheter de har och vilka konsekvenser valet kan få. Det innebär att informationen om tjänsterna måste vara innehållsrik, mångsidig, lättförståelig och tillförlitlig. Kundval och lagstiftning I kundvalssystemen förekommer det någon form av reglering av vilka utförare de äldre kan välja mellan. Grunderna för regleringen skiljer sig däremot åt. Det råder enligt Svenska Kommunförbundet (2001) delade meningar om en kommun som tillämpar kundval kan avstå från upphandling eller inte enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Om vouchern (checken eller pengen) ses som ett uppdragsförhållande mellan kommunen och den privata utföraren så är det fråga om en verksamhet som utförs på kommunens uppdrag. Det är således kommunen som köper en tjänst och lagen om offentlig upphandling skall tillämpas. Så har lagen tolkats i Stockholms kommun där upphandling genomförs årligen för att godkänna privata utförare. Men om vouchern istället ses som ett individuellt förhållande mellan brukaren/kunden och utföraren, så uppstår inget uppdragsförhållande mellan kommunen och utföraren. Det innebär då att lagen om offentlig upphandling inte behöver tillämpas. På detta sätt har lagen tolkats i Nacka kommun där utförarenheter godkänns genom s.k. auktorisation 1 (Edebalk & Svensson, 2002). I Stockholm har man gjort bedömningen att det krävs en upphandling så att kommunen kan ställa krav på utförarna. Om det uppstår brister i vården och omsorgen kan kommunen få det svårt att agera direkt mot den aktuella utföraren om avtal saknas. Utan upphandling finns inte denna möjlighet. Eventuella klagomål blir då en angelägenhet mellan den äldre och utföraren (a.a.). Biståndshandläggarens roll Biståndshandläggaren har en svår och viktig roll vid valet då han/hon ska förmedla den tillgängliga informationen och vara behjälplig för de äldre. Kastberg (2001) har genomfört en intervjustudie i Nacka kommun där biståndshandläggarna berättade att valet ofta görs i samråd med dem och att de som tjänstemän många gånger tar beslutet själva. Valet av utförare avgörs ofta utifrån vem som med kort varsel kan åta sig att hjälpa den äldre. 1 Auktorisation innebär att kommunen godkänner utförare utifrån vissa kriterier som kommunen beslutat om. Grunden för godkännandet är att den privata utföraren har länsstyrelsens tillstånd att driva verksamheten. En auktorisation ges på obestämd tid. Utföraren förlorar auktorisationen om han inte uppfyller villkoren för godkännandet eller att verksamheten inte kan verka på grund av för lågt kundunderlag (Konkurrensverket, 2002 s 326). 1 12

13 Hjalmarson (2003) har i sin studie om valfrihetsreformen i Stockholms stad studerat både hur den äldre har upplevt att få välja utförare samt hur reformen har påverkat biståndshandläggarens roll gentemot de äldre. Studien väckte frågor om vilken roll biståndshandläggaren ska ha till de äldre. I intervjuer med biståndshandläggare framkom det att de hade tolkat kravet på opartiskhet som att de inte fick ge pensionärerna hjälp att välja. När biståndshandläggarna mötte pensionärer som inte kunde eller ville välja eller inte hade anhöriga som kunde hjälpa till hamnade de i en situation där de upplevde oklarheter i hur de skulle agera. Biståndshandläggarna valde ofta i dessa situationer att inte pressa pensionärerna att välja utan beställde hemtjänst från den enhet som de bedömde kunde ge den bästa insatsen. I studien framkom vidare att biståndshandläggarnas uppfattning var att det var svårt för pensionärerna att välja enhet och det var relativt många som i den situation när valet ägde rum var för dåliga för att kunna välja. Ofta var det speciellt svårt när hjälpbehovet uppstod akut. Exempel på problematiska situationer var valsituationen för personer med demenssjukdomar eller kognitiv svikt. Alla pensionärer ville heller inte ha hjälp, eller förstod inte sitt hjälpbehov. I dessa och liknande situationer ansåg biståndshandläggarna att det var svårt att begära att pensionärerna själva skulle välja. Biståndshandläggarna konstaterade vidare att trygghet och att hemtjänsten hade sina lokaler i närheten av den enskildes bostad var viktiga aspekter när pensionärerna gjorde sitt val. De hemtjänstenheter som redan var etablerade i ett område och hade gott renommé blev ofta valda, enligt biståndshandläggarna. Utrednings- och statistikkontoret (USK) genomförde hösten 2003 en enkätundersökning om biståndshandläggarnas åsikter om kundvalsmodellen inom omsorgen om funktionshindrade i Stockholms stadsdelsförvaltningar. Resultatet visar bland annat att: 70 procent av biståndshandläggarna ger information om kundvalsmodellen både till de funktionshindrade och deras anhöriga, informationen sker vanligtvis både muntligt och skriftligt, aldrig enbart skriftligt, 63 procent av biståndshandläggarna anser det ovanligt att de hjälper till vid valet av utförare. Biståndshandläggarna fick besvara frågan om de tyckte att det var lätt eller svårt att vara opartisk i sin information till kunderna om val av utförare. Närmare hälften ansåg att det var lätt att vara opartisk, medan var fjärde handläggare tyckte att det var svårt. Ca 30 procent av handläggarna hade svarat varken lätt eller svårt eller vet ej. En annan fråga i undersökningen handlade om hur vanligt eller ovanligt det är att biståndshandläggarna hjälper den enskilde att välja utförare. Majoriteten av biståndshandläggarna (63 procent) ansåg att det var mycket eller ganska ovanligt att de hjälpte till vid valet av utförare. Mindre än var tionde handläggare sa att det var vanligt att de hjälper till i en valsituation. Drygt var femte besvarade frågan med varken eller/vet ej. 13

14 Utvärderingar av utförarna i Stockholm och Nacka Alla privata utförarenheter i Stockholms stad skall årligen utvärderas av stadsledningskontoret. För utförarenheter i egen regi finns inte motsvarande regler. I Nacka kommun ska kontinuerlig uppföljning genomföras av företagens verksamheter och att auktorisationsbestämmelserna efterlevs. Uppföljningen ska redovisas årligen. Brukarundersökningar har genomförts i båda kommunerna. I Stockholm genomförde Utrednings- och statistikkontoret (USK) en enkätundersökning under Syftet med undersökningen var dels att undersöka hur kundvalsmodellen för äldre och funktionshindrade fungerade, dels att ta reda på hur kvaliteten i hemtjänsten uppfattades. Resultatet av undersökningen om hur kvaliteten i hemtjänsten uppfattades har sedan jämförts med tidigare enkätundersökningar som genomfördes i Stockholms stad 1995 och SKOP (Skandinavisk Opinion AB) har på uppdrag av Nacka kommun genomfört en årlig enkätundersökning inom äldreomsorgen. Nedan redovisas resultaten av de ovan nämnda utvärderingarna. Utvärdering av de privata företagen i Stockholm Den utvärderingsmodell som har tillämpats I Stockholm bygger på att stadsdelsförvaltningarna först gjorde en utvärdering som i sin tur bildade underlag för den gemensamma utvärderingen för hela Stockholms stad. Stadsdelsförvaltningarnas utvärderingar gjordes enligt en mall i två steg. I det första steget intervjuades de pensionärer som fick hemtjänst av de enheter som utvärderades och i steg två bedömde stadsdelsförvaltningarna hur utförarnas verksamhet lever upp till kraven i ramavtalet mellan staden och utförarna. Några av stadsdelsförvaltningarna valde att även utvärdera utförarenheterna i egen regi. Resultatet från utvärderingen 2002 visar bland annat att 47 procent av utförarna bedömdes ha en fungerande klagomålshantering. I övriga fall var den inte tillfredsställande eller okänd. 38 procent av utförarna hade en tillfredsställande dokumentation, i 13 procent var den inte tillfredsställande och i närmare hälften av fallen saknade stadsdelsförvaltningarna kunskap om utförarnas rutiner för dokumentation. 25 procent av utförarna lämnade arbetsplanen i tid till stadsdelsförvaltningen. 61 procent av utförarna hade inte utformat individuella arbetsplaner tillsammans med den enskilde, i övriga fall var den inte känd. 35 procent av utförarna hade ett fungerande kvalitetssystem. I övriga fall var det otillfredsställande eller inte känt. Utifrån ovanstående resultat har stadsledningskontoret konstaterat i tjänsteutlåtandet om Utvärdering av kundvalsmodellen att det finns ett behov av att systematiskt se över rutinerna för hur verksamheten ska följas upp samt att staden också som beställare bör vara mer aktiv när det gäller att påtala brister i verksamheten. 14

15 Pensionärernas syn på kundvalsmodellen I den tidigare nämnda studien om valfrihetsreformen i Stockholms stad har Hjalmarson (2003) studerat hur den äldre har upplevt att få välja utförare. Under hösten 2002 genomfördes intervjuer med pensionärer i tre stadsdelar i Stockholm. Resultatet visade bland annat att majoriteten av de intervjuade pensionärerna ansåg att rätten att få välja hemtjänstenhet var bra, trots att en fjärdedel uppgav att de inte hade fått välja. Med några få undantag kände de inte till rättigheten att välja hemtjänstenhet, innan de själva fick kontakt med hemtjänsten. Majoriteten av de intervjuade pensionärerna var missnöjda med att biståndshandläggarna endast gav dem information om de olika alternativen som de kunde välja emellan och inte gav råd och rekommendationer när de gjorde sina val. Ett problem var svårigheten att välja mellan de olika alternativen. Pensionärerna ansåg att skillnaderna dem emellan framgick dåligt av den skriftliga informationen. En vanlig kommentar var också att de inte bara ville välja utförare utan även insatserna och personal. Trygghet och närhet var viktiga faktorer för pensionärerna när de valde utförare och flera uppskattade att det fanns både kommunala och privata utförare att välja mellan. Många uppskattade också att de kunde byta utförare. De intervjuade pensionärerna var i stor utsträckning nöjda med den hjälp de fick. USK (Utrednings- och Statistikkontoret) genomförde en enkätundersökning 2003 bland äldre och funktionshindrade personer med hemtjänst i Stockholms stad. Sammanlagt deltog 611 personer 65 år och äldre i denna undersökning. Syftet med undersökningen var dels att undersöka hur kundvalsmodellen för äldre och funktionshindrade fungerade. Frågorna handlade bland annat om hur informationen om kundvalsmodellen givits till hemtjänstmottagarna, hur de uppfattade modellen och om de hade utnyttjat möjligheten att välja och byta utförare. Resultatet av undersökningen angående kundvalsmodellen visade att 46 procent av de äldre säger sig ha fått information om att de kan välja utförare, 40 procent bland de äldre uppger att de har fått information om att de när som helst kan byta utförare, 38 procent av de äldre uppger att de själva har valt utförare, 35 procent har fått hjälp av biståndshandläggaren och 14 procent känner inte till vem som har valt utförare åt dem, 84 procent av de äldre tycker att det är viktigt att kunna påverka innehållet i hjälpen, 67 procent tycker att det är viktigt att kunna välja utförare, 59 procent av de äldre anser att det är viktigt att de när som helst kan byta utförare, 8 procent av de äldre har bytt utförare sedan kundvalsmodellen infördes. Över hälften av de tillfrågade hemtjänstmottagarna säger sig inte ha fått någon information om kundvalsmodellens möjligheter att välja och byta utförare av hemtjänsten. Andelen som säger sig ha fått information om att 15

16 kunna välja utförare tenderar att vara större bland de äldre med privat regi än bland dem med kommunal regi. De som uppger att de har fått information är i huvudsak nöjda med informationen de fått. I undersökningen framkommer det att 38 procent av de äldre har valt utförare själva, 35 procent har fått hjälp av biståndshandläggaren och 14 procent känner inte till vem som har valt utförare till dem. Bland de äldre som uppger sig ha fått information om att kunna välja utförare hade många fler, 58 procent, valt utförare själva än bland dem som inte uppger sig ha fått denna information. Av de personer som inte har fått information är det 20 procent som har valt utförare själva. Istället är det fler av dessa som har fått hjälp av biståndshandläggare med att välja utförare eller som inte vet vem som har valt utförare åt dem. 84 procent av de äldre tycker att det är viktigt att kunna påverka innehållet i den hjälp de får. Detta är viktigare för de äldre än att kunna välja och/eller byta utförare. Två tredjedelar anser det vara viktigt att kunna välja utförare och 59 procent anser det viktigt att när som helst kunna byta utförare. Trots att majoriteten av de tillfrågade, inte känner till valmöjligheten värderas möjligheten att kunna välja och byta utförare högt av majoriteten. Det är 8 procent som har bytt utförare sedan kundvalsmodellen infördes, vilket kan höra samman med att kännedomen om den möjligheten är låg. Resultatet av undersökningen visar att de som känner till möjligheten att byta utförare har utnyttjat den i liten utsträckning. Anledningen till att man byter utförare är missnöje med den utförare man har eller att utföraren har upphört med verksamheten. Pensionärernas syn på hemtjänstens kvalitet Ett annat syfte med USK:s undersökning var att ta reda på hur kvaliteten i hemtjänsten uppfattades av hemtjänstmottagarna. Dessa svar har sedan jämförts med tidigare enkätundersökningar som genomfördes i Stockholms stad 1995 och Resultatet av undersökningen angående kvaliteten i hemtjänsten visade att 78 procent av de äldre är nöjda med hemtjänstens kvalitet, 82 procent av de äldre anser att de oftast får den hjälp som man beslutat om. Detta har ökat med 7 procent jämfört med 1998, 83 procent av de äldre vet vem de ska vända sig till om de inte får den hjälp som de behöver, de äldre är mest nöjda med bemötandet från personalen och minst nöjda med hur personalen informerar om förändringar i hjälpen. Andelen nöjda kunder har minskat under de senaste åtta åren ( ). Hos de äldre finns ingen skillnad i tillfredsställelse med hemtjänsten mellan dem som har prövat att byta utförare och dem som inte har gjort det. 82 procent av de äldre anser att de oftast får den hjälp som man beslutat om. En tiondel anser att de oftast får mindre hjälp än den beslutade och ett fåtal att de oftast får mer hjälp. De äldre är mest nöjda med bemötandet från personalen, vilket 92 procent är mycket eller ganska nöjda med. Minst nöjda är de 16

17 äldre med hur personalen informerar om förändringar i hjälpen, vilket 50 procent är mycket eller ganska nöjda med. Detta missnöje har inte ökat sedan 1995, det är andelen neutrala och de som inte vet hur de ska svara som har ökat. Utvärdering av de privata företagen i Nacka I Nacka ska kommunen kontinuerligt följa upp företagens verksamheter och att auktorisationsbestämmelserna efterlevs. Uppföljningen ska redovisas årligen. För verksamhetsåret 2003 genomfördes en mindre verksamhetsuppföljning av särskilda boendeformer och hemtjänsten i Nacka kommun (Rappoart till Äldrenämnden, Dnr 2004/29). I uppföljningen har man granskat samma områden som under föregående års granskning. I den sammanfattande bedömningen står det att: Anordnarna följer i stort sett auktorisationsbestämmelser, lagstiftning, föreskrifter och arbetar i enlighet med äldrenämndens mål. Personalsituationen har förbättrats sedan föregående uppföljning. Verksamhetsuppföljningen 2003 har uppmärksammat följande förbättringsområden: Riktlinjer enligt Lex Sarah. Fortfarande saknar över hälften av anordnarna riktlinjer enligt Lex Sarah. Brister i dokumentationen. Hos vissa anordnare är dokumentationen inte tillräcklig eller knapphändig. Flera anordnare är osäkra på vad som ska dokumenteras och efterfrågar riktlinjer för dokumentation. Dokumentationen ska ske enligt Socialtjänstlagen, men i verksamhetsuppföljningen konstateras att uppfattningen om vad dokumentation innebär kan variera. En anordnare uppger att denne dokumenterar arbetet muntligt. Andra hänvisar till biståndsbeslut och tidsredovisning som dokumentation. (a a s 7) Här konstateras att Socialtjänsten måste tydliggöra vilka krav som ställs om dokumentationen och Lex Sarah. Pensionärernas syn på hemtjänstens kvalitet i Nacka SKOP (Skandinavisk Opinion AB) har på uppdrag av Nacka kommun genomfört enkätundersökningar vartannat år. Nedan redovisas resultatet från den brukarundersökning som genomfördes under procent av hemtjänstkunderna är nöjda eller mycket nöjda med den hjälp och omvårdnad de får. 85 procent av de som valt privata anordnare känner sig ganska trygga eller mycket trygga med den hjälp de får. Motsvarande andel för dem som valt kommunal hemtjänst är 78 procent. 71 procent anser att hjälpen/omsorgen/insatsen/stödet motsvarar deras förväntningar. 17

18 25 procent av dem som valt privat anordnare och 41 procent av dem som valt kommunal hemtjänst uppger att det ofta eller ganska ofta händer att hjälpen utförs av personal som de inte känner. 51 procent av dem som har hemtjänst känner genomgående ett mycket stort förtroende för personalen. Vad säger utvärderingarna och brukarundersökningarna? Utvärderingar inom äldreomsorgen kan göras utifrån flera olika perspektiv. Perspektivvalet blir avgörande för vad som utvärderas och hur utvärderingen sker samt vilka resultat man slutligen får. De ovan redovisade utvärderingarna har gjorts ur olika perspektiv. Utvärderingarna av utförarnas verksamheter har genomförts ur ett ledningsperspektiv där man bland annat tittar på om mål, riktlinjer och ramar uppfylls. Pensionärernas syn på hemtjänsten, s.k. brukarundersökningar, utgår från ett brukarperspektiv och undersöker hur pensionärerna upplever den hjälp de blivit beviljade. Utvärderingarna av utförarna i Stockholm visar dels att tillämpningsanvisningarna inte följs av en stor andel av utförarna inom en rad olika områden, dels att stadsdelsförvaltningarna i stor utsträckning saknar kunskap om huruvida utförarna följer tillämpningsanvisningarna. I uppföljningen i Nacka konstateras det, att det är svårt att bedöma i vilken omfattning utförarna följer auktorisationsbestämmelser, lagstiftning, föreskrifter och äldrenämndens kvalitetsmål. Intrycket är att de flesta utförare arbetar i överensstämmelse med lagstiftningens intentioner och äldrenämndens mål. Gemensamt för de båda utvärderingarna är att resultatet visar att kommunerna inte har riktig kännedom om huruvida gällande styrdokument verkligen följs av utförarna. Hur uppfattas kvaliteten i hemtjänsten av hemtjänstmottagarna? Resultatet av undersökningarna visade att 78 procent av de äldre i Stockholm är nöjda med hemtjänstens kvalitet och motsvarande siffra för Nacka är 73 procent. Vad säger dessa siffror? Resultatet av brukarundersökningar kan enligt Thorslund (2002) vara rätt intetsägande i sig. Vanligen visar dessa brukarundersökningar att en hög andel, procent är mycket eller ganska nöjda. Problemet vid tolkningen av detta är, enligt författaren, att det verkar finnas en allmän tendens att svara positivt på allmänna frågor om man är nöjd eller inte. Erfarenheter av olika brukarundersökningar visar att även om det förekommer ett stort missnöje inom den studerade populationen så är det svårt att få en bild över hur omfattande detta missnöje är med övergripande frågor. Bortfallet i brukarundersökningarna är också ett problem. Vilka som inte svarat och varför är avgörande för om bortfallet har någon betydelse eller inte. 18

19 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att beskriva kundvalsmodellernas utformning i Nacka kommun respektive Stockholms stad, vad som skiljer och förenar dessa ur ett brukarperspektiv. Ett annat syfte är att ge en utförlig bild av pensionärernas kännedom och erfarenheter av att välja och välja om utförare inom hemtjänsten i Nacka kommun och Stockholms stad. Följande frågeställningar ska belysas Hur är kundvalsmodellerna utformade i Nacka respektive Stockholm? Vad är det som eventuellt skiljer och förenar dessa ur ett brukarperspektiv? Hur definieras valfrihet i Nacka kommun respektive Stockholms stad? Hur har informationen skett till pensionärerna om vilka utförare som finns? Har pensionärerna känt till möjligheten att välja och hur har pensionärerna upplevt att välja utförarenhet? Vad är det som styr den enskildes val? Hur vanligt är det att pensionärerna inte kunnat välja? Kan och vill pensionärerna köpa tilläggstjänster? Hur har den enskildes livssituation sett ut när valet skedde? Hur resonerar pensionärerna om kvalitet i hemtjänsten? Har pensionärerna kunnat påverka vilka insatser som beviljas i biståndsbeslutet? Finns det ett utbud som motsvarar vad pensionärerna efterfrågar? 19

20 Kundvalsmodellerna i Stockholms stad och Nacka kommun I Stockholms stad genomförs centrala upphandlingar årligen och man tecknar ettåriga ramavtal utan volymgarantier med de företag som antas i upphandlingen. Avtalen och delar av de detaljerade tillämpningsanvisningarna följs upp i samtliga 18 stadsdelar. Uppföljningarna ska ligga till grund för kommande års upphandling. I Nacka kommun har man valt att gå en annan väg. Här godkänns företagen genom auktorisation Auktorisationsvillkoren och tillämpningsanvisningarna är av mer övergripande karaktär. Kundvalsmodellens mål och inriktning i Stockholm Stockholms stads utgångspunkter för att införa kundval inom hemtjänst beskrivs på följande sätt i tjänsteutlåtandet till Stockholms kommunstyrelse (dnr /01 ) Kundvalsmodellen skall: Ge den enskilde rätt att efter fattat biståndsbeslut, välja utförare. Sätta fokus på kvaliteten i verksamheten. Ge utförarna av tjänsterna långsiktiga, varaktiga och stabila villkor. Ge utförarna förutsättningar för ett enkelt inträde på marknaden. Ge förutsättningar och incitament att utveckla verksamheter, speciellt anpassade utifrån individens behov. Ytterligare utgångspunkter för utredningen har varit att hitta ersättningsmodeller som nära relaterar till den enskildes vårdbehov och som ger ett komplett system vilket inte är kostnadsdrivande. Syftet med kundvalsmodellen är enligt tjänsteutlåtandet: att ge brukarna möjlighet att välja mellan olika utförare av de tjänster, som biståndsbeslutet berättigar till. Kundvalsmodellen skall vara så konstruerad att den ger förutsättningar för att en mångfald av utförare skall kunna etablera sig och ge förutsättningar för konkurrens och kvalitet inom området. Stadens mål är att både öka valfriheten och att utveckla kvaliteten genom att ge förutsättningar för konkurrens och kvalitet. Tanken är att de olika enheterna/företagen skall utveckla sina tjänster så att de blir efterfrågade. De privata företagen har möjligheter att erbjuda sina kunder tilläggstjänster, som skall ge dem möjligheter till tjänsteutveckling. Denna möjlighet har inte enheterna i egen regi. 20

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Valfrihet i äldreomsorgen

Valfrihet i äldreomsorgen Valfrihet i äldreomsorgen en reform som söker sin form En utvärdering av kundvalsmodellen i Stockholms stad Ingrid Hjalmarson Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2003:4 ISSN 1401-5129 FÖRORD

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Auktorisationsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter inom kundvalssystemet för dagverksamhet för personer över 65 år

Auktorisationsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter inom kundvalssystemet för dagverksamhet för personer över 65 år Gäller fr.o.m. 2007-01-01 1 (5) Auktorisationsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter inom kundvalssystemet för dagverksamhet för personer över 65 år Dagverksamheten vänder sig till personer med stora

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Vad vill äldre veta? En sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen

Vad vill äldre veta? En sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen Vad vill äldre veta? En sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström Eget val hemtjänsten Information utgiven i september 2009 Fotograf Matz Arnström i Karlskrona INNEHÅLLSFÖRTECKNING Eget val i hemtjänsten Sid 3-5 Vad ingår i de olika alternativen? Sid 6 Valbara hemtjänstalternativ

Läs mer

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning 2014-05-08 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/96 Social- och äldrenämnden Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning Förslag till beslut Social- och äldrenämnden föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Granskning av hemtjänst/lov 2014 Granskning av hemtjänst/lov 2014 Sammanställd av Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare/utredare Kvalitets- och utvecklingsenheten 2014-08-28 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Regelverk för kundval inom hemtjänsten i förvaltningen för Handikappomsorg

Regelverk för kundval inom hemtjänsten i förvaltningen för Handikappomsorg TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Regelverk för kundval inom hemtjänsten i förvaltningen för Handikappomsorg Datum 2011-03-29 uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Regelverk för kundval inom hemtjänsten i förvaltningen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser Stenungsunds kommun Förfrågningsunderlag Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Allmänt om kommunen 3 1.2. Allmänt om LOV 3 2. OMFATTNING 3 2.1.

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

1 Ansökningsblankett

1 Ansökningsblankett 1 Ansökningsblankett 2 Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Aneby kommun samt underlag för information om utförare på webben Undertecknad ansöker om godkännande av nedanstående företag

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Hemtjänst. i Lessebo kommun

Hemtjänst. i Lessebo kommun Hemtjänst i Lessebo kommun Hemtjänst Hemtjänst är till för att du som har behov av stöd och omsorg ska klara dig i hemmet och kunna bo kvar. Hemtjänst innebär att omsorgspersonal från kommunen kommer och

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Katarina Andersson, FD, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Konferens: skal vi have en värdighetsgaranti? Köpenhamn,

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Sävsjö kommun samt underlag för information om utförare på webben

Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Sävsjö kommun samt underlag för information om utförare på webben 1 (5) Ansökningsblankett Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Sävsjö kommun samt underlag för information om utförare på webben Undertecknad ansöker om godkännande av nedanstående företag

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Kravspecifikation för externa aktörer inom hemtjänsten i Kungälvs kommun

Kravspecifikation för externa aktörer inom hemtjänsten i Kungälvs kommun Lena Colliard 2010-02-08 Kravspecifikation för externa aktörer inom hemtjänsten i Kungälvs kommun Bakgrund Kundvalsmodellen innebär att alla brukare efter beslut om hemtjänst inom ordinärt boende ges möjlighet

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA HEMTJÄNST I HUDDINGE KOMMUN

ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA HEMTJÄNST I HUDDINGE KOMMUN ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA I HUDDINGE KOMMUN Vänligen fyll i denna ansökningsblankett elektroniskt. Med nedanstående underskrift intygar vi att informationen i dokumentet är aktuell, sanningsenlig och korrekt,

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 10(23) Socialnämnden SN Punkt 9 SNau 22 Sn/2014:55/021 Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Kundval inom äldreomsorgen

Kundval inom äldreomsorgen Kundval inom äldreomsorgen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Valet är ditt Kundval inom hemtjänsten

Valet är ditt Kundval inom hemtjänsten Valet är ditt Kundval inom hemtjänsten Kungsbacka kommun Antal invånare: 74 000 invånare Äldre > 80 år: 3092 personer Politiskt: Läge: Borgligt styre Gräns mot Göteborg, Mölndal, Mark och Varbergs kommuner

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer Anmälan till överförmyndarnämnden om behov av god man eller förvaltare får lämnas in av den som har kunskap om den enskildes behov. Vanligtvis anmäls behovet av socialtjänsten eller av läkare. Överförmyndarnämnden

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Kundval i äldreomsorgen. Stärks brukarens ställning i ett valfrihetssystem?

Kundval i äldreomsorgen. Stärks brukarens ställning i ett valfrihetssystem? Kundval i äldreomsorgen Stärks brukarens ställning i ett valfrihetssystem? Kundval i äldreomsorgen Stärks brukarens ställning i ett valfrihetssystem? Upplysningar om innehållet: Lena Svensson, SKL 08-452

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun

Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun Sid 1 av 5 Bilaga 1 A Befintligt företag Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun Information Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Den sökande godkänner att lämnad

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad. Exempel från Nacka

Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad. Exempel från Nacka Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad Exempel från Nacka Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande. Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191

Läs mer

ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA HEMTJÄNST I HUDDINGE KOMMUN

ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA HEMTJÄNST I HUDDINGE KOMMUN ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA I HUDDINGE KOMMUN Vänligen fyll i denna ansökningsblankett elektroniskt. Härmed intygas att vi tagit del av förfrågningsunderlaget för upphandling av hemtjänst genom kundval och bifogar

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

USK. 2007-01-15 Robert Fried UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET. Arbetsmaterial. Hemtjänsten i Stockholm

USK. 2007-01-15 Robert Fried UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET. Arbetsmaterial. Hemtjänsten i Stockholm USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET 2007-01-15 Robert Fried Arbetsmaterial Hemtjänsten i Stockholm - en enkät till brukarna hösten 2006 Innehåll Sammanfattning...1 Bakgrund...4 Syfte...4 Genomförande...4

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Inger Andresson, proaros Helene

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning Vår värdegrund Vår värdegrund är de värderingar vi arbetar efter och som återspeglas i vårt förhållningssätt

Läs mer