Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor och barn i Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor och barn i Malmö"

Transkript

1 Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor och barn i Malmö Antogs av Malmö kommunfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund FN:s handlingsprogram Kvinnofridspropositionen Tidiga initiativ i Malmö Varför ett kommunövergripande handlingsprogram Utvidgat uppdrag Uppdrag att revidera programmet 7 3. Handlingsprogram Målsättning för Malmö stads insatser för kvinnofrid Åtgärder Statistik och uppföljning av behov och insatser Informationsinsatser och opinionsbildning Samverkan och samarbete Utbildning och information till personal Kunskap- och metodutveckling kring sårbara grupper Utveckling av stödmodeller Nya resurser Forskning Strategier för att förebygga våld Handlingsprogrammets genomförande 20 Bilaga 1 Utgångspunkter och problembeskrivning 22 Begreppet våld mot kvinnor 22 Våld i samkönade relationer 22 Våldets omfattning 23 Våldsutsatta kvinnors situation 23 Våld under graviditeten 25 Kvinnor som utsatts för sexuellt våld 24 Människohandel för sexuella ändamål 25 Särskilt utsatta eller sårbara grupper 25 Barn som lever med våld 29 Våld i samband med vårdnad och umgänge 31 Män som utövar våld 31 1

3 Bilaga 2 Samhällets ansvar och nuvarande resurser 33 Aktuell lagstiftning 32 Kommunens ansvar 34 Hälso- sjuk- och tandvårdens ansvar 35 Polisens ansvar 35 Åklagarens ansvar 36 Kriminalvårdens ansvar 35 Resurser och brister i Malmö 36 Rättsväsende och juridiska resurser 42 Litteraturlista 43 2

4 1. Inledning Våld mot kvinnor och barn är ett allvarligt brott, ett stort samhällsproblem och en viktig folkhälsofråga. Våldet medför stora individuella konsekvenser och höga kostnader för samhället. Sannolikt misshandlas mellan två och tretusen kvinnor årligen i Malmö. Det är rimligt att anta att lika många barn direkt och indirekt blir indragna i våldet när det utövas mot modern. Många barn och ungdomar utsätts dessutom för fysiskt och sexuellt våld. De flesta fall av barn- och kvinnomisshandel äger rum i hemmet och förövaren är oftast en man i närstående relation. Våldet förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Mäns våld mot kvinnor är ett begrepp som innefattar psykiskt, fysiskt, materiellt och sexuellt våld, hot om våld såväl som olika former av utnyttjanden och förtryck. Det könsspecifika våldet inbegriper företeelser såsom kvinnofridsbrott och hedersrelaterat våld och i vidare bemärkelse även sexuella trakasserier, prostitution och könsstympning. Ansvarig för våldet är alltid den som utövar det. Våldet är ett hinder för den enskilda kvinnans och barnets säkerhet och rättstrygghet och ett hinder för den fortsatta utvecklingen mot jämställdhet mellan män och kvinnor. I denna skrift jämställs våld i samkönade relationer med mäns våld mot kvinnor då det följer samma mönster och omfattar samma problematik. I Malmö har frågan getts stor uppmärksamhet och prioritet. Dåvarande Välfärds- och folkhälsokommittén gav sommaren 1998 Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning i uppdrag att utarbeta ett kommunalt handlingsprogram. Handlingsprogrammet vid våld mot kvinnor antogs i november 1999 av en enig kommunfullmäktige. Sedan handlingsprogrammet infördes har arbetet för att uppfylla målen utvecklats mycket positivt och ett flertal konkreta åtgärder har genomförts. Kompetensen om kvinnornas utsatta situation har ökat hos myndigheterna och samverkan mellan dessa har kommit igång. Arbetet har resulterat i ett bättre bemötande och förbättrade stöd- och skyddsinsatser. Möjligheten för män att få hjälp att bearbeta den bakomliggande problematiken har införts. Behoven ser olika ut för olika personer beroende på deras bakgrund och den aktuella situationen. Detta har avspeglat sig i ett brett spektrum av hjälpinsatser med möjlighet till anpassning efter individuella behov. Åtgärder som genomförts är: - Inrättandet av Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn - Inrättandet av Kriscentrum för män - Inrättandet av Kriscentrum för barn och ungdomar - Inrättandet av ett skyddat boende för flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersvåld - Informationsinsatser - Yrkesgemensamma handböcker - Samverkan - Utbildningsinsatser - Metodutveckling 3

5 I takt med att programmet utvecklats har antalet kvinnor som kan och vågar söka hjälp ökat. Många män med problem med aggressivitet har tagit chansen att förändra sin attityd och sitt beteende. Anmälningarna om barn som utsätts för våld och antalet barn som får hjälp har blivit fler. Behoven av stöd och skydd har därmed blivit större. Synliggörandet av våldet innebär att denna utveckling troligen kommer att fortsätta. Centralt för utvecklingen av programmet har varit öppnandet av Malmös tre kriscentrum och det skyddade boendet för flickor och unga kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Genom tillskapandet av Kriscentrum för våldsutsatt kvinnor och deras barn kan Malmö stad erbjuda ett kvalificerat stöd och skydd för våldsutsatta kvinnor och barn. Den juridiska processen underlättas när kvinnan känner sig trygg och vågar berätta vad hon varit med om, vilket i sin tur bidrar till att stoppa våldet. Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn består av flera delverksamheter: - öppen mottagning erbjuder rådgivande samtal och krisbearbetning både enskilt och i grupp för både kvinnor och barn som lever med våld - jourtelefon som är öppen dygnet runt - skyddat boende med 9 familjerum för hotade kvinnor och barn - informations- och kunskapscentrum Att stärka barnperspektivet är en viktig del av handlingsprogrammet. Det starka sambandet mellan våld mot kvinnor och våld mot barn gav programmet 2002 ett utökat uppdrag att också uppmärksamma barn och ungdomar som är utsatta för våld och ledde till öppnandet av Kriscentrum för barn och ungdomar. Här kan barn och ungdomar som utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp samt deras familjer kan få hjälp. Krisbehandlingen kan komma igång snabbt och med barnet i centrum har samverkan mellan olika myndigheter etablerats. Hederelaterat våld och förtryck är en form av våld som framför allt riktar sig mot flickor och unga kvinnor. Även unga män och homo-, bi- och transsexuella personer av båda könen drabbas. Då det visat sig finnas ett stort skyddsbehov för flickor med denna problematik har ett särskilt boende öppnats för unga kvinnor i åldern år. Syftet med verksamheten är att utforma ett kvalificerat skydd och stöd i den akuta flyktfasen och hjälpa flickorna/kvinnorna att planera för sin framtid. Skyddsboendet skall också ha ett ansvar för kunskapsutveckling och kunna vara ett stöd till andra personalgrupper som möter dessa utsatta flickor. Att våldsutövande män kan få hjälp är en mycket viktig del i arbetet med att förebygga och minska våldet. Kriminalvården har sedan 1995 haft ett program som framför allt vänt sig till män som är dömda för misshandel av kvinnor. Sedan Kriscentrum för män öppnades finns en möjlighet för män att också på frivillig basis få samtalsstöd, individuellt eller i grupp. En yrkesövergripande handbok för personal som möter våldsutsatta kvinnor, barn som lever med våld och männen bakom våldet blev färdig år 2000 och uppdaterades Handboken ger en grundläggande kännedom kring problemet och konkret information om olika handlingsmöjligheter och handläggning. Sedan ett behov av fördjupad insikt och stöd i handläggningen kring hedersrelaterat våld formulerats inom skolan och socialtjänsten har en särskild handbok som fokuserar på metoder och resurser i detta arbete tagits fram. 4

6 Stadsdelsfullmäktige Södra Innerstaden har nu fått i uppdrag att revidera programmet. I samarbete med representanter för berörda stadsdelsförvaltningar, myndigheter som aktivt arbetar med målgruppen sjukhus och ideella organisationer har behov av fortsatt arbete inventerats. Genom detta program vill Malmö stad uppmärksamma och motverka de olika former av våld som kvinnor och barn utsätts för. Övergripande målsättning är att synliggöra våldet mot kvinnor och barn, att förebygga våld och att verka för jämställdhet. Bland delmålen finns strävan att tillgodose misshandlade kvinnors och barns behov av skydd, boende och stöd, att hjälpa kvinnorna och barnen att bearbeta sina trauman och att bereda män möjlighet till stöd att ändra sitt beteende samt ge kompetensutveckling till personal. Programmet utgår från att förstärka de befintliga insatserna med fortsatt metodutveckling, utvidgad och fördjupad samverkan samt utveckling av nya kompletterande resurser. Det reviderade handlingsprogrammet inleds med en kort bakgrund om tillkomsten av programmet, mål och behov av insatser samt hur det är tänkt att implementeras. Efter själva handlingsplanen följer en fördjupad beskrivning av våldets konsekvenser, omfattning och teorier. Olika myndigheters ansvar och uppgifter samt vilka resurser och brister som finns för de våldsutsatta kvinnorna och barnen samt männen bakom våldet redovisas också. 2. Bakgrund 2.1 FN:s handlingsprogram FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 slog fast att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan kvinnor och män vilka har lett till mäns dominans över och diskriminering av kvinnor. Våld mot kvinnor är också ett brott mot de mänskliga rättigheterna. I FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna framhålls alla människors lika värde och rättigheter samt allas rätt till liv, frihet och personliga säkerhet. I förklaringen uttrycks att fri- och rättigheterna gäller oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. I det handlingsprogram som kvinnokonferensen utarbetade och som FN ställde sig bakom fastställdes att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att åstadkomma ett samhälle som är fritt från det könsspecifika våldet. Åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och skydda kvinnor mot våld bör enligt handlingsplanen vidtas såväl inom rättsväsendet, som inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. De olika regeringarna åtog sig att lagstifta mot våld mot kvinnor i hemmet, på arbetsplatser och i samhället i övrigt. Barn har ett omfattande behov av skydd då de är i beroendeställning till vuxna. Med Barnkonventionen har barnets perspektiv lyfts fram. I konventionen betonas att vid alla beslut som rör barnet ska barnets bästa vara vägledande och sättas främst. I frågor som rör barnet ska det ges möjlighet att framföra sina åsikter och dessa åsikter skall respekteras av vuxna. Det finns också artiklar som betonar barnets rätt till utbildning och fritid samt rätt att inte utsättas för fysiskt eller sexuellt våld. 5

7 2.2 Kvinnofridspropositionen Våld mot kvinnor kan inte förklaras på samma sätt som annan våldsbrottslighet och kan heller inte hanteras på samma sätt. Detta framhölls i kvinnovåldskommitténs betänkande och den svenska regeringens Kvinnofridsproposition (1997/98:55). Riksdagen fattade beslut om propositionen under våren l998. Besluten berörde flera områden och hade tre centrala utgångspunkter, nämligen förbättring och skärpning av lagstiftningen förebyggande åtgärder ett bättre bemötande av våldsutsatta kvinnor. Förändringen i lagstiftningen innebar i korthet en lagregel om grovt kvinnofridsbrott för att beivra upprepad kränkning av kvinnans integritet, en skärpning av lagstiftningen mot våldtäkt och ett förbud mot köp av sexuella tjänster. Jämställdhetslagens bestämmelser om sexuella trakasserier på arbetsplatser skärptes. Kommunens ansvar för våldsutsatta kvinnor förtydligades i ett tillägg i socialtjänstlagen. Regeringen utfärdade gemensamma uppdrag till myndigheter inom rättsväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Myndigheterna ålades då att förebygga våldsbrott mot kvinnor, utarbeta åtgärdsprogram och samverka med andra myndigheter och frivilliga organisationer. 2.3 Tidiga initiativ i Malmö Redan innan Riksdagen beslutade att genom en mängd olika insatser bekämpa våldet mot kvinnor hade frågan uppmärksammats och olika åtgärder initierats i Malmö. Dessa initiativ låg till grund för utformandet av handlingsprogrammet. Kuratorerna på Kvinnokliniken i Malmö tog 1997 initiativ till en samverkansgrupp då man märkt en brist på helhetssyn i omhändertagandet av misshandlade kvinnor och en dålig samverkan mellan olika myndigheter och organisationer. En kartläggning av myndighetssamverkan vid våld mot kvinnor gjord av Stadsdelsfullmäktige Södra Innerstaden bekräftade brister i arbetet, misstro myndigheter emellan samt en avsaknad på barnperspektiv. Polisområde Malmö hade uppmärksammat brister i handläggningen av kvinnomisshandelsärenden och fattat beslut om tillsättandet av en familjevåldsenhet Kriminalvården hade sedan 1995 bedrivit projektet Fredman med behandling av män som blivit dömda för misshandel. Forskare vid Sociologiska institutionen vid Lunds Universitet hade fått anslag från Brottsoffermyndigheten för forskningsprojektet En studie om våldets villkor och socialtjänstens möjligheter. Studien baserades på det arbete med misshandlade invandrarkvinnor som utförts av Malmö Invandrarförvaltnings sociala enhet. 2.4 Varför ett kommunövergripande handlingsprogram? Dåvarande Välfärds- och folkhälsokommittén gav sommaren l998 i uppdrag till Södra Innerstaden att utveckla ett kommunövergripande handlingsprogram för insatser mot våld mot kvinnor. Handlingsprogrammet skulle föreslå åtgärder för att ge stöd och hjälp till 6

8 kvinnor som utsatts för våld, söka förhindra upprepning av våld och förebygga misshandel av kvinnor. I utarbetandet av handlingsprogrammet skulle särskilt beaktas behovet att utveckla resurser för våldsutsatta kvinnor, deras barn och de misshandlande männen. behovet att utveckla olika modeller för stöd till våldsutsatta kvinnor behovet av förbättrad samverkan mellan myndigheter, frivilliga organisationer och föreningar barnens situation och myndigheternas samverkan kring barnen behovet av information om rättigheter och hjälpmöjligheter till kvinnor och särskilt till invandrarkvinnor behovet av information och utbildning till all personal som i sitt arbete kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor behovet av forskning och kunskapsutveckling möjligheten att parallellt med ett forskningsprojekt om våld mot kvinnor bedriva ett kommunalt utvecklingsprojekt för våldsutsatta invandrarkvinnor utvecklandet av strategier för att förebygga våld. Handlingsprogrammet arbetades fram av en tvärsektoriell samarbetsgrupp med representanter från socialtjänst, sjukvård och polis. Kommunfullmäktige antog handlingsprogrammet vid våld mot kvinnor i november Ansvarig för genomförande av programmet är Södra Innerstadens stadsdelsfullmäktige. 2.5 Utvidgat uppdrag År 2002 fick programmet ett utökat uppdrag att också uppmärksamma barn och ungdomar som är utsatta för fysiskt våld och eller sexuella övergrepp. Bakgrunden var det starka sambandet mellan våld mot kvinnor och våld mot barn i kombination med bristande resurser och behov av ökad myndighetssamverkan kring våldsutsatta barn och ungdomar. Uppdraget resulterade i öppnandet av Kriscentrum för barn och ungdom. 2.6 Uppdrag att revidera handlingsprogrammet Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 2 maj 2005 om att anmoda stadsdelsfullmäktige att revidera programmet. Det nya handlingsprogrammet bygger vidare på det ursprungliga programmet. Det redogör för vilka behov och resurser som finns i Malmö, vilka insatser som genomförts och behov av fortsatt utvecklingsarbete. Handlingsprogrammet har utarbetats av samordnaren för Kvinnofridsprogrammet i samverkan med styrgruppen för handlingsprogrammet, samverkansgruppen samt berörda verksamheter, myndigheter och frivilliga organisationer. Berörda myndigheter som medverkat i framtagandet av programmet är främst stadsdelsförvaltningarna, Polisområde Malmö, Åklagarmyndigheten, Kriminalvårdsmyndigheten i Malmö, Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus, Primärvården, Specialisttandvårdsklinken för Barn och Ungdom i Region Skåne, 7

9 Brottsoffermyndigheten och ideella organisationer framför allt Malmö Kvinnojour och Tjejjouren. Stadsdelskansliet, Folkhälsoenheten och lokala brottsförebyggande rådet har också deltagit i utformandet av programmet. 3 Handlingsprogram Detta handlingsprogram avser att på bred front angripa våldet mot kvinnor och barn, i synnerhet det våld som män utövar i nära relationer. Programmet grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda våldsutsatta kvinnor och barn, att insatser behövs för samtliga inblandade parter och att samverkan är nödvändig. Med de insatser som föreslås i detta program och som kopplas samman med insatser från andra myndigheter och frivilliga krafter kan misshandlade kvinnor och barn få hjälp och stöd. Härigenom kan många steg tas för att förebygga och beivra våld. 3.1 Målsättning för Malmö stads insatser för kvinnofrid Övergripande mål: att synliggöra våldet mot kvinnor och barn att förebygga våld mot kvinnor och barn att verka för jämställdhet mellan män och kvinnor Delmål: att verka för att fler kvinnor och barn vågar söka hjälp och anmäla våldsbrott att säkerställa att kvinnor får ett gott bemötande oavsett vilken myndighet de söker sig till att tillgodose misshandlade kvinnors behov av stöd och skydd, vård och behandling så att kvinnorna kan leva utan rädsla och själva bestämma över sina liv att verka för att brottsutredningar om våld mot kvinnor och barn kan bedrivas på ett rättssäkert sätt för både kvinnan, mannen och barnet att ge fler barn som blir utsatta för och eller/lever med våld i familjen stöd att bearbeta sina trauman och gå vidare i livet att ge föräldrar alternativ till att använda våld mot sina barn att vidareutveckla möjligheterna för misshandlande män att bearbeta den problematik, som ligger bakom våldet att ytterligare förebygga att unga män blir våldsverkare att främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete möter misshandlade kvinnor, våldsutsatta barn och misshandlande män att förebygga och förhindra könsstympning att uppmärksamma och motverka våld i samkönade relationer 8

10 Ovanstående mål överensstämmer i huvudsak med målformuleringen i det ursprungliga programmet men har strukturerats om och delats in i övergripande mål och delmål. Justeringar har gjorts främst p g a att uppdraget utvidgats till att nu också omfatta våld mot barn. Målen att också uppmärksamma våld i samkönade relationer är nytt och har lagts till då detta våld följer samma mönster och ger samma konsekvenser som det heterosexuella våldet i en relation. 3.2 Åtgärder För att nå de övergripande målen krävs insatser på alla samhällsområden och grundläggande attitydförändringar. De åtgärder som presenteras här är avsedda att utveckla befintliga resurser och metoder, pröva nya stödformer, öka kompetensen på området, fördjupa samverkan samt bygga upp särskilda stödverksamheter. Ett tidigt och adekvat stöd till kvinnorna, barnen och männen är en viktig förebyggande åtgärd. Den allra främsta insatsen för att förhindra våld är att öka jämställdheten och förändra attityderna mot våld bland både män och kvinnor. Alla som kommer i kontakt med barn och vuxna som lever med våld måste våga ta ställning mot våldet och ingripa till stöd och skydd för de utsatta. Nedan anges vilka insatser som behövs för att arbeta mot målsättningarnas genomförande. Vissa insatser behöver bedrivas fortlöpande och kontinuerligt medan andra innebär inrättande av verksamheter. Följande insatsområden har framkommit: - Statistikinsamling - Information och opinionsbildning - Utbildning och information till personal - Samverkan och samarbete - Kunskaps- och metodutveckling kring sårbara grupper - Utveckling av stödmodeller - Nya resurser - Forskning - Strategier för att förebygga våld De insatser som inte fanns med i föregående handlingsprogram har markerats som (ny) Statistik och uppföljning av behov och insatser (ny) Idag finns ingen samlad statistik inom kommunen om våld mot vuxna. Därmed är det svårt att bedöma behoven och vilka insatser som faktiskt sker eller vilken effekt dessa ger. Det finns behov av att hitta modeller för att följa upp både hur många som har kontakt med kommunen på grund av att de utsatts för våld och vad den hjälp enskilda kvinnor och män erhåller leder till. Bristen på statistikföring bidrar också till att osynliggöra kvinnors våldsutsatthet. Ett särskilt kriterium kring utsatthet för våld och hot behöver införas i kommunens statistikprogram. En tidigare undersökning visade att barn som lever med våld inte uppmärksammades tillräckligt inom socialtjänsten. Huruvida detta har förändrats vet vi inte då det inte gjorts 9

11 någon uppföljande studie. Barn som lever med våld är inte ett kriterium i statistikprogrammet. Bättre metoder och statistik behövs för att kunna följa upp barnens situation och hjälpinsatser. Statistiken måste föras på ett sådant sätt att den inte riskerar den personliga integriteten Informationsinsatser och opinionsbildning För att synliggöra våld mot kvinnor och barn krävs återkommande informationsinsatser till allmänheten. Det är viktigt att nå ut till grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och föreningar. Föreläsningar om ämnet på Svenska för invandrare och under introduktionen för flyktingar och andra invandrare är också önskvärt. Föreläsningsformer och innehåll måste anpassas till målgrupperna. En ytterligare möjlighet att sprida information är via informationsblad, broschyrer och media. Våld mot kvinnor och barn har uppmärksammats mycket de senaste åren och genom programmet har en aktiv opionsbildning genomförts. Kunskap om problemet har härigenom kunnat förmedlas till allmänheten. Ibland tenderar media att fokusera på det som inte fungerar, vilket kan ha en återhållande effekt på kvinnornas tro på att de kan få hjälp. Programmet bör därför även i fortsättningen arbeta aktivt med opinionsbildning. Insatserna bör inriktas på attitydpåverkan och fortsatt synliggörande av frågan liksom vilka möjligheter det finns att få hjälp. Härmed kan man öka möjligheterna för att fler kvinnor och barn vågar söka hjälp och anmäla våldsbrott Samverkan och samarbete När en kvinna eller ett barn blir misshandlat kan många olika myndigheter och yrkesgrupper bli involverade. Kvinnan behöver sjukvård för skador, anmäla brottet till polisen, söka stöd och skydd samt eventuellt ekonomiskt bistånd för både sig och barnen. Åklagarmyndigheten bedömer om det finns skäl att åtala, domstolen håller rättegång, kriminalvården tar hand om de dömda männen o s v. De olika myndigheterna har olika uppgifter och rutiner, men människorna det handlar om är desamma. Att bibehålla en fungerande samverkan är ett kontinuerligt arbete som kräver fortlöpande vidareutveckling för att inte stagnera. Samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer har varit och är en viktig förutsättning för attitydpåverkan och för utvecklingen av ett helhetsperspektiv på problemet våld mot kvinnor och barn. Samverkan berör inte bara myndigheter. Frivilliga organisationer är en viktig del av svenskt samhällsliv och kan ge ett personligt stöd som myndigheter aldrig kan åstadkomma. Vissa kvinnor vill ogärna blanda in myndigheter, men många gånger är det en nödvändighet. För kvinnorna kan det vara skönt att ha en stödperson med sig från t ex kvinnojouren. Förutsättningen för att hjälpen skall kunna fungera är att det finns respekt för de olika arbetsuppgifterna. En frivillig organisation har inte det ansvar som myndigheter har och bestämmer själv på vilket sätt de anser att stödet bäst ges. Samarbete kring enskilda individer är inte alltid lätt. Trots att man kan vara överens på en övergripande nivå kan svårigheter uppstå när man kommer till praktiken. För att undvika missförstånd och upprätthålla ett effektivt arbete mot våld måste det individuella samarbetet 10

12 fördjupas mellan olika myndigheter och organisationer. Extra viktigt är välfungerande samarbetsformer mellan de tre Kriscentra och det skyddade boendet för flickor/unga kvinnor utsatta för hedersvåld, vilka har ett särskilt uppdrag i arbetet kring att motverka våld mot kvinnor och barn. Genom fungerande samverkansformer mellan kommunens stödjande verksamheter och rättsväsendet kan man öka förutsättningarna för att brottsutredningarna kan bedrivas på ett rättssäkert sätt för alla parter. De är också av avgörande betydelse för att våldsutsatta kvinnor och barn skall få ett gott bemötande inom alla verksamheter och myndigheter Utbildning och information till personal Utbildning Det är nödvändigt att personal som i sina olika yrkesroller möter våldsutsatta kvinnor/barn eller förövarna har tillgång till adekvat kunskap. Trots det uppdrag som regeringen gav i kvinnofridspropositionen finns fortfarande nästan inga obligatoriska inslag i t ex socionomoch lärarutbildningen kring ämnesområdet mäns våld mot kvinnor. Gemensamma attityder och förhållningssätt ger bättre förutsättningar för ett konstruktivt samarbete. Vinsten med gemensamma utbildningar är också mötet mellan olika personalkategorier. Kontinuerlig utbildning kring våld i nära relation behövs efterhand som ny personal anställs och fördjupning av kunskaper erfordras för befintlig personal. Inom handlingsprogrammet har ett flertal utbildningar genomförts som våld mot kvinnor och barn ur flera olika perspektiv umgängesproblematik, jämställdhet och folkhälsa. Särskilda fortbildningar har anordnas om sexuella övergrepp på barn och ungdomar. I samband med öppnandet av kriscentrum för barn och ungdomar hölls en utbildningsserie om handläggning och behandling av barn som varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp där de olika involverade verksamheterna bidrog med sin sakkunskap. Utbildningarna har i stor utsträckning planerats i Samverkansgruppen och vid flera tillfällen i samarbete med Malmö Stads program för Sexuell hälsa. Under utbildningsdagarna har personal deltagit från socialtjänst, skola, polis, kriminalvård, sjukvård, kvinnojour mm. Respektive myndighet har parallellt haft egna yrkesspecifika konferenser och utbildningar. I den fortsatta utbildningen bör ingå teorier om våldets orsaker, processer och konsekvenser, lagstiftning och den juridiska processen, metoder i bemötande av misshandlade kvinnor och vilka barriärer som finns för kvinnorna att söka hjälp. Sårbara gruppers särskilda behov bör uppmärksammas och riktad utbildning behövs för personal som arbetar med t ex missbrukare, äldre och funktionshindrade. Personer med homo-, bi- och transsexuell läggnings utsatthet vid våld i relation behöver belysas. Mer kunskap om förövarens situation och möjligheter till rehabilitering krävs också. I utbildningen bör läggas stor vikt vid barnperspektivet, teoribildning om barns utveckling och hur de påverkas av våld i familjen. Handledning Arbetet med misshandlade kvinnor och barn kan vara tungt för personal som ser att de mår mycket dåligt och far illa. Kvinnor och barn som är utsatta för våld behöver ofta mycket stöd för att bearbeta vad de varit med om för att kunna förändra sitt liv och själva ta makten över tillvaron. 11

13 Det händer att kvinnor inte är mottagliga för hjälp. Det kan vara klart och tydligt att situationen är farlig för henne och barnen. Ändå väljer hon ibland att stanna kvar eller återvända till förhållandet. Personalens frustration får inte läggas över på kvinnan och därmed öka hennes redan stora skuldkänslor. Att arbeta med förövare är också krävande och förutsätter att man kan bemöta personen respektfullt trots de allvarliga handlingar han begått. För att personal som möter misshandlade kvinnor, barn och våldsutövande män inte skall brännas ut behöver de handledning. Detta oavsett om det gäller socialtjänsten, polisen eller sjukvården. Vilken sorters handledning som behövs beror på arbetsuppgiften och uppdraget. Den kan bestå både av utvecklandet av metoder i det individuella arbetet och i förhållningssätt och gruppdynamik m m Kunskap - och metodutveckling kring särskilt sårbara grupper Kunskaps- och metodutveckling är något som behöver pågå kontinuerligt. Vissa grupper av kvinnor och barn har behov av särskilt stöd när de blir utsatta för våld. Kring dessa grupper behöver särskild kunskaps- och metodutveckling arbetas fram. Syftet är att tillgodose att alla misshandlade kvinnor skall kunna få stöd och skydd så att de kan själva kan få bestämma över sitt liv och ge barn och ungdomar utsatta för våld möjlighet att bearbeta sina trauman.. Flickor och unga kvinnor (ny) Ungt partnervåld har länge negligerats och glömts till förmån för vuxnas våld i nära relation. Det är därför viktigt att personal inom exempelvis skola, fritidsverksamhet, socialtjänst och polis får kunskap om problemet. Det finns också behov av att anpassa stödformer för unga kvinnor som utsatts för partnervåld. Både pojkar/unga män och flickor/unga kvinnor behöver tillfällen att tillsammans med lärare eller andra vuxna ha diskussioner kring ämnen som våld, jämställdhet och respekt. Ett särskilt fokus bör riktas mot pojkarna och de unga männen. Det finns annars en stor risk att ansvaret läggs på flickorna/kvinnorna att säga nej och att skydda sig. Äldre, fysiskt och psykiskt funktionshindrade kvinnor Äldre kvinnor, kvinnor med utvecklingsstörning eller andra funktionshinder kan ha svårigheter att uttrycka sig och därmed svårt att berätta om det våld de utsätts för i hemmet. På grund av isolering och beroendet av den anhörige eller vårdaren vågar och/eller kan m ånga kvinnor heller inte tala om sin situation. Personal som möter funktionshindrade kvinnor behöver få en medvetenhet om risken för dessa kvinnors utsatthet för våld. Personalen bör även ha kunskap om våldets mekanismer, hur man upptäcker våld och vetskap om vart man kan vända sig för att få hjälp. Inom berörda verksamheter bör undersökas möjligheten att få använda korttidsvistelse på särskilt boende som en tillflykt för äldre eller funktionshindrade kvinnor som utsätts för misshandel, eller utsätts för uppenbara risker för detta. Genom ökad möjlighet till korttidsboende och kontakt med personal stärks den utsatta kvinnans möjligheter att berätta. När medlemmar av familjen är anställda som den funktionshindrade kvinnans vårdare/personliga assistenter kan de bli ekonomiskt beroende av henne. Viss försiktighet 12

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD...

ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD... Innehåll INLEDNING... 4 Yrkesgemensam handbok... 4 Uppdatering... 4 Handbokens syfte och upplägg... 5 Handlingsprogrammet... 5 Genomförandeorganisation för Kvinnofrid i Malmö... 7 ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD.

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Åstorps kommuns Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Beslutat av Socialnämnden 2014-02-17 Dnr 2014/15 1 Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Lokal samverkan för kvinnofrid

Lokal samverkan för kvinnofrid Lokal samverkan för kvinnofrid Handlingsprogram 2011-2014 Socialtjänsten, Polisen, Lasarettet Trelleborg och Brottofferjouren/Kvinnojouren Söderslätt i samverkan med stöd av Länsstyrelsen i Skåne. Lillemor

Läs mer

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer 2 Förord Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som allvarligt

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar:

Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar: RAPPORT 1(25) Resultatredovisning och Länsstyrelsens bedömning av socialtjänstens arbete i Malmö stad, SDF Hyllie med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Bakgrund Regeringen har gett samtliga

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

9. KOMMUNERNAS ANSVAR

9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Yrkesgemensam handbok

Yrkesgemensam handbok Yrkesgemensam handbok Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne Handlingsprogram för medarbetare som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot barn som upplever våld i familjen män som utövar

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer