Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Transkript

1 Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN

2 UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg att tillsammans med en arbetsgrupp inom socialtjänsten utarbeta ett förslag till handlingsplan för socialtjänstens insatser för kvinnor som utsätts för relationsrelaterat våld. Enligt uppdraget skall handlingsplanen särskilt fokusera på: Rutiner för handläggning och bemötande när kvinnor utsätts för våld Rutiner för hur barn till kvinnor som utsätts för våld skall få stöd Framtagande av informationsmaterial om stöd till kvinnor som utsätts för våld Enligt uppdraget skall speciellt fokus läggas på att utveckla samverksansformer med andra myndigheter i arbetet med kvinnor som utsätts för våld. 1

3 BAKGRUND Relationsrelaterade våldsbrott mot kvinnor är ett allvarligt problem i Sverige. Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige för misshandel och sexualbrott av en man som hon har eller haft en nära relation till. Under de senaste åren har antalet anmälda brott av denna art ökat kraftigt. Samtidigt visar all forskning att det s.k mörkertalet när det gäller anmälningar av relationsrelaterat våld är mycket stort. En kvinna dödas var tionde dag i Sverige av en man som hon är eller har varit gift eller sammanboende med. Våld i nära relationer är också ett allvarligt hot mot barns och ungdomars sociala och psykiska hälsa. Barns upplevelser av våld mellan föräldrarna kan starkt komma att prägla deras värderingar och normer rörande relationer mellan könen och kan också skapa ett mönster med återkommande våld i deras kommande vuxenliv. På FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 fastslogs att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan kvinnor och män. I det handlingsprogram som FN ställde sig bakom på konferensen fastställdes att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att åstadkomma ett samhälle fritt från det könsspecifika våldet. Åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och för att skydda kvinnor mot våld bör enligt handlingsplanen vidtas inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten. Den svenska regeringen har beslutat att arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor skall ges högsta prioritet och genomsyra olika myndigheters verksamhetsområden. Riksdagen fattade beslut om regeringens Kvinnofridspropositionen (1997/98:55) under våren 1998 och beslutet har fyra centrala utgångspunkter: Lagstiftningen skall förbättras och i vissa fall skärpas Det är viktigt att utveckla de förebyggande åtgärderna Kvinnor som varit utsatta för våld skall få ett bättre bemötande från samhällets olika verksamheter Barnens/ungdomarnas situation i dessa familjer skall bättre uppmärksammas och deras behov mötas på ett medvetet sätt FN:s definition av kvinnovåld från 1993 lyder: Våld som riktar sig mot kvinnor på grund av kön Våld som förorsakar eller kan förorsaka fysiskt eller psykiskt lidande eller kroppslig skada Våld som innebär hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande Med våld mot kvinnor avses misshandel, våldtäkt och sexuellt utnyttjande Våld eller övergrepp mot kvinnor i nära relationer definieras som ett avsiktligt, upprepat våld eller psykiska övergrepp utövat av en man mot en kvinna, som han har eller har haft ett emotionellt och /eller ett sexuellt förhållande med Mäns våld mot kvinnor handlar inte enbart om det fysiska och sexuella våldet som kvinnor utsätts för, utan även om sättet att begränsa kvinnans livsrum, det psykiska våldet. 2

4 SOCIALTJÄNSTENS MÅL FÖR ATT FÖRHINDRA RELATIONS- OCH KÖNSBETINGAT VÅLD Öka möjligheterna till att förebygga och tidigt upptäcka det relations- och könsbetingade våldet genom utbildning, information och attitydpåverkan. Ge kvinnor och barn som utsatts för våld eller övergrepp ett snabbt och respektfullt bemötande, hjälp till akut skydd samt professionellt stöd och hjälp för att kunna förändra sin situation. Stöd och hjälp till förändring skall även kunna ges till mannen SOCIALTJÄNSTENS ARBETE FÖR ATT UPPFYLLA MÅLEN 1. Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Där fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänstens ansvar för misshandlade kvinnor förtydligades genom ett tillägg i socialtjänstlagens 8 a och som säger: Socialnämnden bör verka för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att förändra sin situation Det framgår av lagändringens förarbeten att socialtjänsten inte enbart får förlita sig på de frivilliga krafter som finns i kommunen för att ge stöd till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i nära relationer. Socialtjänsten har vidare ansvar för att vidareutveckla sin kompetens och handlingsberedskap för att i större utsträckning kunna ge stöd och hjälp till de utsatta kvinnorna så att de i högre utsträckning skall kunna förändra sin situation. Socialstyrelsen har utformat råd för socialtjänstens arbete med och för kvinnor som varit utsatta för våld. Syftet är att ge socialtjänsten stöd i sin utveckling av metoder och kompetensutveckling och även att främja samarbetet mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen vill även stimulera samverkan myndigheter emellan och med frivilligorganisationerna. Varje enskild kommun har ansvar för att utveckla arbetsformer och metoder samt att öka kompetensen för att möta och stödja utsatta kvinnor. I Kvinnofridspropositionen betonas att socialtjänsten skall kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag på ett mycket tidigt stadium till en kvinna som behöver det och vara lyhörd för vad kvinnor som befinner sig i en misshandelssituation kan vara i behov av. 3

5 Socialtjänsten måste aktivt erbjuda information och hjälp till misshandlade kvinnor. Arbetet skall utgå ifrån ett kvinnoperspektiv, men samtidigt präglas av en helhetssyn på familjen. Det är känt att män som misshandlar kvinnan ofta även slår barnen. Det är därför av yttersta vikt att barn och ungdomar som växer upp i familjer där våld förekommer uppmärksammas och får den hjälp och det stöd som de behöver. För att få en bestående förändring till stånd, oavsett om kvinnan och mannen fortsätter att leva tillsammans eller om de väljer att separera är att erbjuda mannen som slår någon form av hjälp och behandling Det finns i dagsläget inte någon kvinnojourverksamhet inom Härryda kommun. I Mölndal finns en kvinnojour likväl som i Partille. Utsatta kvinnor i Härryda kommun kan vända sig framför allt till kvinnojouren i Mölndal och i mån av plats få bo i deras lägenheter. Trycket på jourlägenheter i hela Västra Götaland är emellertid mycket stort. Utsatta kvinnor från Härryda får idag därför hjälp av andra kommuners kvinnojourer. I budgetarbetet pågår för närvarande en planering för hur Härryda kommun skall kunna teckna avtal med kvinnojouren i Mölndal för att säkerställa platser åt utsatta kvinnor från Härryda kommun. Socialtjänsten ansvarar för att kvinnor som utsätts för våld får tillgång till jourboende för akut skydd. Arbetsgruppen har utarbetat konkreta handläggningsrutiner som vägledning i ärenden som rör relationsrelaterat våld för socialsekreterarna inom de olika enheterna inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Handläggningsrutinerna belyser både den akuta och den långsiktiga planeringen och gäller för såväl kvinnorna, barnen och männen. 4

6 2. Kvinnoperspektivet Relationsrelaterat våld mot kvinnor är förmodligen ett av det mest dolda brott som finns och det förekommer i alla samhällsklasser. En kvinna som misshandlas har ofta tvingats leva med mannens krav på kontroll och dominans under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld av en närstående person ger också psykiska men. Det leder till att kvinnan får bristande tillit till människor som vill hjälpa henne. Hon vill inte alltid själv berätta vad som hänt och förväntar sig inte att bli trodd. Kontaktar kvinnan socialtjänsten i en akut situation och hon inte redan har en etablerad kontakt med någon handläggare inom socialtjänsten, är det troligast att hon hänvisas till individ- och familjeomsorgens jour. Det är därför viktigt att samtlig personal inom individ- och familjeomsorgen har kunskaper om problematiken kring relationsbetingat våld. Oavsett vilken personal inom socialtjänsten som kvinnan kontaktar i det akuta skedet så har denna/denne ansvaret för att lotsa kvinnan till rätt handläggare, beroende på vilken hjälp inom socialtjänsten eller inom annan myndighet eller frivilligorganisation som kvinnan behöver. Den personal kvinnan kontaktar först har ansvaret tills dess att det är klart att någon annan tar över ansvaret. Behöver kvinnan efter det akuta skedet en mer långvarig samtalskontakt för egen del för att kunna förändra sin situation, ansvarar kuratorn på socialtjänstens rådgivningsbyrå, som tar emot människor med såväl missbruksproblem som i andra livskriser för stödsamtalen. Misshandel inom ett förhållande skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott eftersom man på olika sätt är beroende av varandra känslomässigt och genom gemensamt boende, delad livshistoria och dessutom ofta gemensamma barn, vänner och släktingar samt gemensam ekonomi. Detta beroendeförhållande komplicerar steg mot en separation. Ofta föregås separationen av ett flertal tidigare försök till uppbrott och kvinnan är rädd för att mannen skall verkställa de hot han uttalat. Det är därför mycket viktigt att kvinnor som bryter upp från en man som slår henne kan erbjudas ett så starkt skydd som möjligt, såväl från polisens som socialtjänstens sida. Har kvinnan barn tillsammans med mannen behöver hon också ofta hjälp från socialtjänstens familjerättshandläggare när det gäller de praktiska frågorna kring umgänget mellan fadern och barnen. Den personal inom sociala sektorn som först kommer i kontakt med en kvinna som uppger att hon blivit utsatt för våld eller hot om våld och vill ha socialtjänstens hjälp, har ansvar för att kvinnan får kontakt med handläggare inom någon av sociala sektorns enheter. Kuratorn på rådgivningsbyrån får särskilt ansvar att erbjuda samtalskontakt med misshandlade kvinnor. 5

7 3. Barnperspektivet Majoriteten av misshandlade kvinnor är enligt tillgänglig statistik i åldern år. De är alltså i en ålder då de flesta har hemmavarande barn. Barn och ungdomar som lever i familjer där våld förekommer har en mycket otrygg och utsatt livssituation. I familjer där våld förekommer finns en ovisshet som är skadlig för barnen de vet aldrig när eller varför våldet utlöses. De känner en ständig oro och försöker att psykiskt förbereda sig för när det oförutsägbara inträffar. Undersökningar visar att det är vanligt att även barn misshandlas i familjer där det förekommer kvinnomisshandel. Dessa barn kan inte räkna med skydd från modern då hon ju själv är misshandlad utan att kunna göra något åt det. Våld inom familjen skapar ofta skam- och skuldkänslor som hindrar både den som blir slagen och den som slår att berätta om problemen för någon utomstående. Våldet i sig är för barnen ofattbart och att sedan ingen heller talar om våldet gör det än mer förvirrande och obegripligt för dem. Barnen måste få hjälp att bryta tystnaden. Utifrån denna kunskap är det viktigt att socialtjänsten utvecklar metoder och rutiner för hur man bäst förhåller sig till barnfamiljer där våld förekommer. När en kvinna söker hjälp är det viktigt att barnens specifika behov uppmärksammas så att barnen får en känsla av att vara sedda. Dessutom innebär det oftast för barnen en trygghet och avlastning av ansvaret att veta, att någon utomstående vuxen vet om familjens hemlighet. Barnen måste få tydlig information om vad som kommer att hända. Detta för att socialtjänstens stöd och insatser skall upplevas som förutsägbart och därmed inte hotfullt för barnen. Av ovanstående anledningar är det viktigt att barnen erbjuds stödsamtal utifrån vars och ens specifika behov och med hänsyn även tagen till barnens ålder. Socialtjänstens familjebehandlare inom rättsenheten för barn och familj och/eller ungdomsenhetens anställda får ett särskilt ansvar att erbjuda stödsamtal med barn och/eller ungdomar i familjer där det förekommer relationsrelaterat våld. 6

8 4. Mansperspektivet Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Det finns inte någon särskild manstyp som slår, utan det enda som förenar dem är just att de använder våld. Vissa har missbruksproblem och ekonomiska- och sociala svårigheter medan andra kommer från socialt accepterade och ekonomiskt stabila förhållanden. För att minska risken för att misshandlande män återfaller, är det viktigt att även erbjuda dem någon form av insats, oftast i form av samtalsbehandling. Erfarenheter från olika mansjourer visar, att en man med våldsproblem måste inse att han är ensam ansvarig för sina handlingar. Utan denna insikt blir det svårt att lära sig hantera relationer till andra utan att ta till våld. De flesta av de män som går igenom en behandling slutar att slå även om de fortsätter att leva kvar i sin gamla relation. På en del håll i landet har man startat gruppverksamhet för män som blivit polisanmälda för kvinnomisshandel. Denna gruppverksamhet har visat mycket positiva resultat. Handläggaren på Man i Kris inom familjerådgivningen och psykologen på rådgivningsbyrån får ett särskilt ansvar att erbjuda stödsamtal till män som anmälts för att ha slagit en kvinna som han har en nära relation till. Stödsamtalen kan ske individuellt eller i grupp. 7

9 SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER OCH MYNDIGHETER Huvudtanken i den förändrade lagstiftningen är att socialtjänsten skall utveckla sin egen kompetens för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för våld eller hot om våld. För att hjälpen och stödet emellertid skall bli så alltäckande och mångfacetterad som möjligt är en samverkan mellan socialtjänsten och andra myndigheter och organisationer en nödvändighet. De myndigheter som socialtjänsten främst bör samverka med är polis, åklagare, frivården, sjukvård - såväl den somatiska som den vuxenpsykiatriska, skola, kvinnojour, brottsofferjour och kyrka. Polisen i Mölndal, åklagaren, akutsjukvården i Mölndal och kvinnojouren Frideborg har handläggningsrutiner avseende kvinnovåldsfrågor. Företrädare för frivården, vårdcentralen i Mölnlycke, den vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen, kvinnojouren Frideborg och brottsofferjouren samt de tre församlingarna inom svenska kyrkan har sagt sig vara positiva till ett kontinuerligt samarbete kring frågor som rör kvinnovåld. Ovanstående företrädare kommer att träffa företrädare från socialtjänsten en eller ett par gånger per år för att diskutera gemensamma mål och gemensamt synsätt i dessa frågor. Socialtjänsten kommer också att bjuda in och verka för att frivilligorganisationer blir delaktiga i arbetet avseende kvinnovåld. För att skapa så många bra alternativ för lösningar som möjligt för kvinnor som utsätts för våld, kommer ett samarbete att initieras mellan socialtjänsterna i Härryda, Mölndal och Partille kommuner. En del av de stödinsatser som föreslås för kvinnorna, deras barn och män kan samordnas mellan kommunerna. Detta arbete kommer att starta så snart som möjligt men resultaten av samarbetet får ses på sikt. I Mölndal har man nyligen antagit en handlingsplan för kvinnor som utsätts för våld och i Partille står man i begrepp att börja ta fram ett handlingsprogram. Socialtjänsten ansvarar för att regelbundet bjuda in företrädare för polis, åklagare, sjukvård, skola, kyrka, kvinnojour, brottsofferjour och frivilligorganisationer för samarbete och samordning kring frågor som rör relationsrelaterat våld. Socialtjänsten i Härryda ansvarar för att initiera ett samarbete kring det relationsrelaterade våldet med socialtjänsterna i Mölndal och Partille kommuner. 8

10 INFORMATION OCH UTBILDNING Information En första förutsättning för att en misshandlad kvinna ska söka hjälp är att hon är medveten om att det finns hjälp att få. Det är därför viktigt att sprida information om vilken hjälp och vilket stöd kvinnor som utsätts för våld kan få, så att kvinnor eller anhöriga till kvinnor som utsätts för våld vet vart de kan vända sig för att få hjälp. Arbetsgruppen som tar fram denna handlingsplan kommer att tillsammans med en kvinnoförening ta fram ett lätthanterligt informationsmaterial med telefonnummer till myndigheter och organisationer som kvinnan kan vända sig till. Detta informationsmaterial skall vara litet och lätt att ta med sig i fickan eller plånboken och kommer att läggas ut på alla offentliga myndigheter och väntrum i kommunen. Utbildning Utbildning och information i frågor som rör det relationsrelaterade kvinnovåldet behövs för samtlig personal som arbetar inom socialtjänstens individoch familjeomsorg. Även samverkande myndigheter och organisationer behöver information. Därför kommer en utbildningsdag att anordnas i september 2001för berörda grupper. För de handläggare inom individ- och familjeomsorg som får särskilt ansvar när det gäller bemötande och behandling för kvinnor som blivit utsatta för våld, deras barn och männen som slår, kommer särskild utbildning att erbjudas. Socialtjänsten kommer att föreslå sektorn för utbildning och kultur att särskilda informations- och utbildningstillfällen kommer att hållas för högstadie- och gymnasieelever kring teman som rör det relationsrelaterade våldet för att möjliggöra attitydpåverkan på ungdomar. Arbetsgruppen, under ledning av enhetschefen för vuxenenheten ansvarar för att ta fram en informationsfolder med aktuella namn och telefonnummer dit kvinnor som utsätts för våld kan vända sig. Socialtjänsten ansvarar för att initiera och utforma utbildningsdagar för berörd personal samt informationstillfällen för samverkande myndigheter och organisationer. 9

11 DOKUMENTATION Rutiner för dokumentation beträffande socialtjänstens beslut och insatser avseende såväl kvinnan, barnen som mannen i familjer med relationsrelaterat våld finns beskrivna i de handläggningsrutiner som tagits fram. Dokumentationsrutinerna följer socialstyrelsens råd. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVIDERING AV HANDLINGSPLANEN Ovanstående handlingsplan måste följas upp och utvärderas kontinuerligt för att den skall vara verkningsfull. Förändringarna i samhället, både när det gäller synsätt, värderingar och lagstiftningsmässigt sker idag i snabb takt och en handlingsplan kan därför komma att behöva revideras med jämna mellanrum så att den ständigt är aktuell. Verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg ansvarar för att handlingsplanen följs upp och utvärderas senast årsskiftet 2002/2003. Resultatet av denna utvärdering skall utgöra underlag för en eventuell revidering. 10

12 HÄRRYDA KOMMUN SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST INDIVID OCH FAMILJEOMSORG MÖLNLYCKE Telefon Fax