KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET Kallelse

Transkript

1 HAPARANDA STAD KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET Kallelse Tid: Onsdag kl 13:00 Plats: Hamnskär Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1 Val av justerare 2 Överenskommelse - Vattenståndsmätningar SMHI och kommunen BUN 2014/179 Allan Fjellvind 3 Ekonomisk rapport per juli 2014 BUN 2014/10 Arja Martinviita & Tanja Niva 4 Kulturplan BUN 2013/96 Jytte Rydiger 5 Program för nationella minoriteter och minoritetsspråk (Förslag April 2014) 6 Ansökan om projektbidrag - Karungi teaterförening KS 2014/143 BUN 2014/134 Arja Martinviita Jytte Rydiger 7 Information Ungdomsrådet Nina Harila 8 Flytt av sammanträdesdatum Kofu Flytt av sammanträdesdatum Kofu Kåre Strömbäck Kåre Strömbäck Kåre Strömbäck Ordförande Maarit Kontio Sekreterare Postadress: Haparanda kommun Haparanda Besöksadress: Torget 9 Haparanda Telefon: E-post/Hemsida kommun@haparanda.se

2 SIYIHI ÖVERENSKOMMELSE Mellan Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och /kommunens namn/ (Kommunen) angående SMHIs temporära vattenståndsmätningar på angiven plats har denna dag nedanstående överenskommelse ingåtts. 1. Parterna är överens om att inleda temporära vattenståndsmätningar vid /angiven plats/ med början /starttid åååå-mm-ddl för att pågå till och med /sluttid åååå-mm-ddl. SMHI ska meddela Kommunen senast 10 dagar före mätningarnas början. 2. SMHI åtar sig att ombesörja följande: - utrustning, installation och borttagning, - drift av utrustningen, - mätningar minst under ovan angiven tid, och - insamling av mätdata och leverans av data till Kommunen. 3. Kommunen åtar sig att ombesörja följande: - erforderliga tillstånd för mätningarna inhämtas, - ordnar och bekostar elkraft till mätutrustningen, - enklare felavhjälpning, byte av säkringar etc, och - eventuell återställning av mätplatsen. 4. SMHI imiehar alla immateriella rättigheter till insamlade mätdata. Kommunen äger rätt att använda insamlade mätdata i egen verksamhet samt att vidarebefordra informationen till andra intressenter med anknytning till mätplatsen. 5. SMHIs kontaktperson för mätningarna är: Mikael Stenström Kommunens kontaktperson är: 6. Denna överenskommelse träder i kraft i och med parternas undertecknande och gäller så länge mätningarna pågår. Kommunen äger rätt att säga upp överenskommelsen med det att överenskommelsen upphör att gälla vid det månadsskifte som infaller tidigast sex månader efter uppsägningen. Skulle överenskommelsen upphöra till följd av uppsägning från Kommunens sida äger dock SMHI att fullfölja de mätningar enligt ovan där mätutrustningen är utplacerad vid tiden för uppsägningen. Norrköping den Sveriges meteorologiska och /Kommunen/ hydrologiska institut

3 SIYIHI ÖVERENSKOMMELSE Mellan Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och /kommunens namn/ (Kommunen) angående SMHIs temporära vattenståndsmätningar på angiven plats har denna dag nedanstående överenskommelse ingåtts. 1. Parterna är överens om att inleda temporära vattenståndsmätningar vid langivenplats/ med början /stanttid åååå-mm -ddl för att pågå till och med /sluttid åååå-mm-ddl. SMHI ska meddela Kommunen senast 10 dagar före mätningarnas början. 2. SMHI åtar sig att ombesörja följande: - utrustning, installation och borttagning, - drift av utrustningen, - mätningar minst under ovan angiven tid, och - insamling av mätdata och leverans av data till Kommunen. 3. Kommunen åtar sig att ombesörja följande: - erforderliga tillstånd för mätningarna inhämtas, - ordnar och bekostar elkraft till mätutrustningen, - enklare felavhjälpning, byte av säkringar etc, och - eventuell återställning av mätplatsen. 4. SMHI innehar alla immateriella rättigheter till insamlade mätdata. Kommunen äger rätt att använda insamlade mätdata i egen verksamhet samt att vidarebefordra informationen till andra intressenter med anknytning till mätplatsen. 5. SMHIs kontaktperson för mätningarna är: Mikael Stenström Kommunens kontaktperson är: 6. Denna överenskommelse träder i kraft i och med parternas undertecknande och gäller så länge mätningarna pågår. Kommunen äger rätt att säga upp överenskommelsen med det att överenskommelsen upphör att gälla vid det månadsskifte som infaller tidigast sex månader efter uppsägningen. Skulle överenskommelsen upphöra till följd av uppsägning från Kommunens sida äger dock SMHI att fullfölja de mätningar enligt ovan där mätutrustningen är utplacerad vid tiden för uppsägningen. Norrköping den Sveriges meteorologiska och /Kommunen/ hydrologiska institut

4 BUN Prognos Juli 2014 BUN 2014 Budget 2014 Periodbudget Totalt Bokfört Prognos Avvikelse Föregående prognos Förändring Barn och Ungdomsförvaltningen Gemensam verksamhet Förskola/Grundskola/Särskola Ungdomsutbildning Vuxenlärande Kosthåll/Lokalvård Resursstöd Elevvård/Elevstöd Ungdomsverksamhet Fritid Kultur/Folkbildning Stadsbibliotek Fritidsverksamhet Totalsumma

5 Gemensam verksamhet Förskola/Grundskola/Särskola Ungdomsutbildning Vuxenlärande Kosthåll/Lokalvård Resursstöd Elevvård/Elevstöd Ungdomsverksamhet Fritid Kultur/Folkbildning Stadsbibliotek Fritidsverksamhet BUN Prognos Juli 2014 Budget 2014 Prognos Periodbudget Totalt Bokfört Värden Budget 2014 Prognos Periodbudget Totalt Bokfört Barn och Ungdomsförvaltningen Namn Driftbudget Detaljerad driftbudget Benämning Verksamhet 4 Postitioner Verksamhet

6 HAPARANDA STAD KS 66 Kulturplan Beslut: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen S ida 11 Kommunstyrelsen beslutar att återremittera förslaget för vidare beredning i BUN. Ärendebeskrivning Kulturplan i Haparanda Stad Angreppssättet för 2013 års kulturplan utgår från ovan politiska inriktningar som stöd för att förverkliga HaparandaTornios vision 2020 om att bli ett internationellt center mitt i Barents. Kulturplanens innehåll bygger på en översyn av de verksamheter som ingår i kulturens uppdrag idag. Planen ska ses som ett strategiskt instrument och samordnas med översiktsplan och kommunfullmäktiges inriktningsmål Planen genomsyras med ett internationellt perspektiv i samtliga insatsområden. Kulturfrågorna ska integreras med kommunens övriga politikområden, såväl näringslivspolitiken som i sociala- pedagogiska och miljörelaterade verksamhetsområden. På detta sätt följer planen målsättningen i såväl de regionala som de nationella kulturpolitiska målen. Kulturplanen sjösätts under hösten 2013 och uppdateras Temat för kulturplanen är: Den konstnärliga och lekfulla staden. Förslag till beslut Att Barn- och ungdomsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa Kulturplan för Beslutsunderlag BUN 2013/96 Beslutsexpediering BUN Jytte Rydiger Justerare

7 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 201X Antagen av kommunfullmäktige 20XX-XX-XX, X

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET 3 4 INFORMATION 4 5 FÖRSKOLA OCH SKOLA 5 6 KULTUR OCH FRITID 6 7 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG 7 8 SOCIALTJÄNSTEN, INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 8

9 1(8) 1 BAKGRUND 1.1 Statens minoritetspolitik De nationella minoriteternas rättighet att kunna använda sitt språk är en väsentlig del av det internationella skyddet av de mänskliga rättigheterna. Riksdagen fattade i december 1999 ett beslut om nationell minoritetspolitik. I och med beslutet erkändes samerna, sverigefinländarna, tornedalningarna, romerna och judarna som nationella minoriteter och samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch fick status som minoritetspråk. I lagen ges ett grundskydd till samtliga nationella minoriteter där förvaltningsmyndigheter ska ge dem möjlighet till inflytande i frågor som berör dem samt så långt det är möjligt, samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Av nationella minortietsspråken har samiska, finska och meänkieli en historiskt geografisk bas, vilket ger användare av dessa språk speciella rättigheter till service på sitt språk (så kallade förvaltningsområden). Haparanda kommun är en av de kommuner som är förvaltningsområde för finska och meänkieli där enskilda har rättigheter till service med sitt språk. En ny lag, Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) trädde i kraft den 1 januari En stor förändring med den nya lagstiftningen var bland annat att förvaltningsområdet för finskan utvidgades till ett antal nya kommuner, främst i Mälardalens region. För finska, samiska och meänkieli förstärktes också rättigheter för den enskilde. 1.2 Haparanda kommuns minoritetspolitik Kommunfullmäktige antog ett Minoritetspolitiskt program i december 2004 som reviderades första gången Programmets syfte har varit att lyfta fram områden där sverigefinska och tornedalsfinska (meänkieli) minoriteterna ansett att utveckling behövs i Haparanda kommun, så att de i lagarna skyddade rättigheterna samt kommunens egna målsättningar förverkligas och stärker minoriteternas ställning. Programmets förverkligande har de senaste åren följts upp aktivt av samrådsgruppen för minoritetspråk. Chefer och politiker har deltagit i gruppen för att föra dialog. Även en öppen remissomgång har genomförts inför denna revidering av programmet. Arbetet med programmet har kretsat mycket kring de skyldigheter som kommunen har som förvaltningsområde för finska och meänkieli. För det här erhåller Haparanda stad statsbidrag vars användande regleras i förordningen (SFS 2009:1299, 8). I den skrivs att statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen och landstinget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Även Språklagen (2009:600) som trädde ikraft den 1 juli 2009 förpliktigar. Enligt den ska det allmänna ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja minoritetsspråk och att den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjligheter att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Kommunfullmäktige skall revidera programmet varje mandatperiod och göra de tillägg och/eller ändringar som behövs. Programmet finns också i finsk version. Om det finns skillnader/tvetydigheter i de olika versionerna, så är det den svenskspråkiga versionen som gäller.

10 2(8) 2 OM SPRÅKETS BETYDELSE Språket är självklart viktigt för oss alla. Vår identitet är bunden till språket. Det är via språket som vi uttrycker våra känslor och är i kontakt med varandra, upplever och förstår vår omgivning och existens. Språket är också bärare av vårt kulturarv och en nyckel som öppnar dörrarna att förstå det. En förutsättning för att människan kan växa och utvecklas är att man behärskar språket. Likaså är det en förutsättning för att kunna delta i samhällsdebatten och att påverka. Av Haparandas befolkning är cirka en tredjedel finska medborgare. Exakt statistik om personer som kan finska/meänkieli finns inte. Av statistik kan man dock utläsa att en majoritet av befolkningen har en finsk bakgrund eller band till Finland. Av befolkningen har cirka hälften en utländsk bakgrund (född utomlands eller född i Sverige med bägge föräldrarna födda utomlands). I praktiken har nästan alla som tillhör denna grupp en finländsk bakgrund och om man antar att dessa kan antingen finska eller meänkieli så kan en stor del av befolkningen minoritetsspråken. Dessutom finns många personer, som har en statistiskt definierat svensk bakgrund, men som kan meänkieli och/eller finska. Med anledning av att befolkningen utgörs av en så stark minoritetsrepresentation skapar det speciella omständigheter att utveckla minoriteternas ställning. Många i Haparanda kan uppleva att minoriteten är i majoritet, åtminstone i vardagliga situationer. Som en skarp kontrast har dock finskan och meänkieli länge lyst med sin frånvaro i det officiella. Av olika anledningar kan det fortfarande vara så att språkfrågan polariserar känslor för och emot. Även om lagen finns och ger rättigheter åt minoriteterna, så är lagarna dock bara lagar. För att riktiga framsteg i utvecklingen skall ske har attityderna en viktig roll. Tillmötesgående och accepterande attityd förutsätter en ömsesidig respekt och förståelse mellan olika grupper till exempel om olika utgångspunkter och behov. Därmed är det viktigt att samrådet/dialogen fungerar och att medvetenheten om frågorna ökar. Det stycket som fanns redan i 2004 års program kan även fortsättningsvis vara ett generellt rättesnöre: Flerspråkigheten och den mångkulturella omgivningen är positiv och för de i Haparanda kommun boende mer förenande än skiljande, till exempel för identiteten i förhållande till andra områden. Detta är något man bör vara stolt över. Vår kommun kan vara ett exempel över hur språkpolitiken sköts på ett bra sätt och kommunens representanter bör i olika sammanhang fungera som ambassadörer också vad gäller (minoritets-)språkärenden.

11 3(8) 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET Kommunen ska se till att lagen förverkligas och att de som vill använda sig av finska eller meänkieli får muntlig service och att de enskilda som som har ett ärende och som så begär får beslutet och beslutsmotiveringen översätt skriftligt översatt. Kommunen ska även i fortsättningen garantera att samråd fortsätter inom ramen för den etablerade samrådsgruppen. Tjänstemän och representanter för nämnderna åläggs att komma till samråden när gruppen så vill. Samrådet ska innefatta statsbidragets användning i sin helhet. Samrådet ska utvecklas till att omfatta alla nationella minoriteter. Samrådet kan ordnas inom ramen för det existerande samrådet för finska/sverigefinländare och meänkieli/tornedalingar, dock med beaktande av finskans och meänkielis särställning som förvaltningsområde och beträffande statsbidraget. Kommunen ska ta i beaktande minoritetsspråkiga och deras behov när man planerar och förverkligar service; se minoritetsspråken som en merit när tjänster tillsätts, om man kan anta att personen kommer att arbeta med minoritetsspråkig befolkning. Att uppmärksamma landstinget, länsstyrelsen, polisen och andra förvaltningsmyndigheter, inklusive centralförvaltningen/-myndigheter (2010), på det språkliga särdraget och därav beroende konsekvenser/problem som finns inom kommunens område. Kommunen ska ekonomiskt stödja minoritetsspråksorganisationerna i att delta i seminarier och konferenser. Kommunen ska samverka med andra kommuner och andra myndigheter; delge egna erfarenheter/exempel och ta lärdom från andra.

12 4(8) 4 INFORMATION Kommunen ska utarbeta en strategi om hur den ämnar tillfredsställa minoritetsspråkigas informationsbehov Kommunen ska alltid betänka om ifrågavarande information behöver översättas till minoritetsspråken Hemsidorna ska innehålla information om minoriteterna och minoritetsspråken samt att kommunen skall ha som målsättning att översätta merparten av hemsidorna Kommunen ska vid behov fortsätta att översätta dokument Kommunen ska värna om minoritetsspråkiga ortnamn och synliggöra minoritetsspråkens närvaro genom att öka skyltning och annan utmärkning med minoritetsspråken Kommunen ska informera i telefonsvararen med minoritetsspråken Kommunen ska informera och utbilda tjänstemän och förtroendevalda om nationella minoriteter och minoritetsspråkslagstiftningen

13 5(8) 5 FÖRSKOLA OCH SKOLA I förskolan, i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga skolformerna anordnas undervisning i och på elevens modersmål i enlighet med dokumentet Vägen till tvåspråkighet för de finskspråkiga eleverna Övriga elever ska erbjudas möjlighet att studera ett minoritetsspråk inom ramen för elevens val Kommunen ska årligen för föräldrarna anordna en informationsträff, där man berättar om Haparanda kommuns skolsystem, möjligheterna till undervisning med modersmål, ge bakgrundsinformation om sverigefinsk och tornedalsk kultur, minoritetsspråkslagen o.s.v. samt i regelbundna kontakter med föräldrarna meddela och informera om senaste fakta och forskningsresultat, ge information till minoritetsspråkiga föräldrar om fördelen för tvåspråkiga barn att delta i undervisning i och på modersmålet antingen i den tvåspråkiga verksamheten eller i svensk klass med undervisning i svenska som andraspråk och i modersmålsundervisning Kommunen ska anordna fortbildning för lärare i finska språket och meänkieli samt sverigefinsk och tornedalsk kultur Kommunen ska i förskolan och skolan anordna temaveckor om flerspråkighet, sverigefinsk och tornedalsk kultur Kommunen ska satsa på revitaliseringsåtgärder för meänkieli inom förskolan. 6

14 6(8) 6 KULTUR OCH FRITID Minoriteterna ska garanteras möjlighet till kvalitativt bra kulturutbud och möjlighet till skapande på eget språk Kommunen ska när man delar ut medel till föreningar och evenemang beakta minoriteternas behov Kommunen ska utreda möjligheterna att söka specialstöd från Statens kulturråd Kommunen ska aktivt främja tvåspråkiga kulturaktiviteter Kommunen ska bättre synliggöra kulturutbudet på minoritetsspråk inom området Haparanda-Torneå-Kemi Kommunen ska inom sitt kulturutbud stödja/erbjuda också kultur för romer

15 7(8) 7 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Service på minoritetsspråk ska garanteras i alla äldre- och handikappomsorgens kontor/institutioner I alla förvaltningskontor ska den centrala informationen och anvisningar vara översatta till minoritetsspråken Kommunen ska aktivt undersöka om äldre minoritetsspråkiga vill ha service på eget språk och erbjuda detta för de som vill detta Kommunen ska anordna dagcenter till äldre och handikappade där det finns verksamhet på deras eget språk Kommunen ska tillsammans med föreningarna anordna informationsmöten på minoritetsspråken om kommunens kommande planer, minst en gång per år Kommunen ska i olika i sakfrågor som berör minoritetsspråkiga äldre och handikappade, beakta om föreningarna skall fungera som remissinstanser i frågan Kommunen ska påverka landstinget (Hälsocentralen) så att servicen och informationen på minoritetsspråken förbättras. Speciellt gäller detta service där det är fråga om förhållande mellan läkare-patient inom exempelvis psykiatrin, där den språkliga förståelsen är särskilt viktigt och där användandet av tolk (3:e part) är svårt

16 8(8) 8 SOCIALTJÄNSTEN INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Kommunen ska informera om service på minoritetsspråken Kommunen ska ha förmåga att ge service omedelbart till kunden på dennes eget språk Kommunen ska befrämja personalens fortbildning och utbytesverksamhet med (gräns- ) kommunerna Kommunen ska se minoritetsspråken som en merit vid anställning av personal till socialtjänsten

17 Barn - och Ungdomsnämnden i Haparanda Ansökan om projektbidrag Karungi Bakgrund Karungi Teaterförening är en aktiv amatörteaterförening som bildades Vi är ett 20- tal aktiva vuxna och barn som genomför olika teaterföreställningar årligen. Ett flertal revyer och pjäser har spelats under årens lopp med stor framgång och vi har ett fortlöpande samarbete med Tornedalsteatern. Om projektet Nu planerar vi genomföra en större historisk teateruppsättning som handlar om Karungis storhetstid. Under 10 månader år 1914 under 1:a världskriget växte Karungi till ett stort och livaktigt samhälle. Järnvägen kom till byn och en järnvägsstation blev en självklarhet. Den belamrades snabbt av gods i mängder från hela Europa då den enda vägen mellan öst och väst var via Tornedalen. Affärer banker restauranger och hotell växte upp som svampar ur jorden. Vi har samlat in material från tidningar, kyrkoböcker, fotografier och annat material i studiecirkelform för manus. Manusförfattaren Håkan Rudehill ska skriva manus, med det material som vi samlat in som grund. Den ska vara klart i oktober varefter hård träning startar. Vi räknar med att ha premiär i mars månad Kultur med kryddor ur vår historia är en viktig ingrediens som vi vill lyfta fram och vi ser kulturen i alla dess former vara viktigt för vårt välmående i vår Tornedal. Med projektet/föreställningen vill vi levandegöra -inte bara vår lokalhistoria -utan visa hur händelserna i världen kan drastiskt ändra livet i ett land, en by eller en familj. Och med detta förhoppningsvis få större förståelse för livet i andra delar av Sverige och Världen. Vi kommer att erbjuda skolungdomar i närområdet att se förställningen. Vi önskar och tror att få någon/några utställningar från Norrbottensmuseumnch Tornedalens Landskapsmuseum. Dessa utställningar skulle stå intill liggande lokaler där pjäsen spelas -

18 före, under och efter föreställningstider. Även föreläsningar av historiekunniga personer kommer det säkert att bli. Vi kommer att skicka inbjudningar till olika organisationer och föreningar i övriga Norrbotten samt finska Tornedalen. Tornedalsgillet, olika historiska sällskap, samt pensionärsföreningar elever på folkhögskolor tror vi har speciellt intresse för projektet. Det mesta i projektet, både på och utanför scenen ska genomföras av lokala amatörer, både barn, unga och vuxna. Allt som allt kommer säkert ett 50-tal personer att vara inblandade. Teateruppsättningen kommer att vara teaterföreningens största uppsättning och utmaning då vår budget är på 340.OOOkr. En utmaning som vi inte räds men det är givet vis ett ekonomiskt risktagande var för vi kommer att söka stöd från olika samhällsinstitutioner och fonder för att kunna gå i land med projektet. Repetitionerna börjar för fullt under hösten 2014 i Karungi. Men föreställningar -5-6 stycken ges i Folkets Hus i Haparanda, där också utställningar och ev föreläsningar ska äga rum. Med hänvisning till ovan nämna ansöker vi om största möjliga ekonomiska stöd från Barnoch ungdomsnämnden. Karungi 26 april 2014 Mervi Bucht Ordförande

19 K`PF KARUNGI UTRIKES PJÅSFÖRSLAG. En berättelse från den dramatiska tid under första världskriget då Karungi blev en tummelplats för flyktingar, furstllgheter, smugglare, diplomater och affärsmän från alla världens hörn med hotell, konsulat, banker, flyktingmottagningar, och Sveriges största postkontor -Karungi utrikes. Då kriget kom människorna in på livet och väckte medkänsla och viljan till uppoffringar hos en del, medan det hos vissa andra skapade begäret efter lättförtjänta pengar. ROLLER/KARAKTÅRER: Vi möter en familj från Karungi: - Isak, husbonde, tyskvänlig, vill dra största möjliga ekonomisk nysta av kriget. - Hans hustru Sofia,som får sina höns stulna, och misstänker flyktingarna. - Kristina, deras dofter som vill andra människor väl, som tar arbete på ett caf^ - Per, deras son, stationskarl Samt: - Valle, grannpojke, som säljer tidningar, bär väskor och får reda på a11t om alla -Margareta, lärarinna, språkkunnig -Fru Uppmann från Stockholm, cafesägare och jobbare i tvivelaktiga affärer. - Herr Granberg, gränsridare -Viktor Baumann, landsflyktig ryss med tyskt påbrå, musiker - Antonia, laukkuryssä/gårdfarihandlare/å erättare Bifigurer: - Ivan Verbitzky, rysk konsul som sysslar med hjäpverksamhet och mycket annat - Frälsningssoldat, Verbitzkys medhjälpare m fl BER^ITTELSEN Berättelsen kretsar kring Kristina, som har tagit arbete som servitris hos Fru Uppmann. Träffar där Viktor, som tigger om mat... Hon gömmer honom på vinden i lagårn... hon söker hjälp av Margareta som tolk.., hon blir förtjust I Viktor... Men Granberg, som vill fria till Kristina, har börjat fatta misstankar, och hotar henne... Isak tjänar stora pengar på att skärtå upp folk som vill ha l

20 skjuts till Haparanda. Han börjar planera större affärer med Fru Uppmann, t ex smuggla kloroform till Ryssland.., men det går inte som han tänkte sej... 2 FORM: Berättelsen tilldrar sej från augusti 1914 till Juni 1915: -Prolog augusti 1914; Världskrigets utbrott, mobilisering, Sveriges neutralitetsförklaring, ryskt furstinnebesök, den första flyktingvågen... -Själva handlingen utspelar sej under sex veckor med start den 7 dec 1914, då 'Norra Sverige' minsprängdes utanför Mäntyiouto, och Karungi blev 'porten mot öster' för all trafik mellan Ryssland och dess allierade i väst för syväl människor som gods. Fram till 19 jan då isvägen över älven öppnades den 19 januari. - Epilog juni 1916: Då järnvägen till Haparanda öppnades, dit post, tull och i stort sett all annan verksamhet flyttades. Då Karungi återgick till en mer stillsam tillvaro, och vi får veta något om hur livet gått vidare för våra huvudpersoner... Pjäsen har c:a 10 roller plus några mindre biroller. Den blir kring1:30 lång och spelas i två akter. Manus beräknas klart 1 oktober. Premiär planeras i Folkets hus, Haparanda, mars Håkan Rudehill

21 Budget för projektet "Karungi utrikes " KOSTNADER Löner för manus, regi, producent samt tekniker Ljud, ljus, rekvisita, kostymer, lokalhyror Marknadsföring Resor, fika för medverkande amatörer Administration SUMMA KOSTNADER INTÄKTER Förväntade biljettintäkter Landstinget Norrbotten sökt, ej fått svar Tornedalsteatern sökt ej fått svar Nordchark sökt ej fått svar Allan Lehto Stiftelse sökt ej fått svar Jacob Wallenberg st sökt ej fått svar Söks från Bun HaparandaStad SUMMA INTÄKTER

22 KARUNGI TEATERFÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2013 MEDLEMMAR BESTÅR AV 25 FAMIUER DÄRAV MÅNGA ÄR AKTIVA AMATÖRER. BÅDE BARN OCH VUXNA ÄR MED I OLIKA TEATER FÖRESTÄLLNINGAR. SOMMARENS ALLSÅNG VAR MYCKET POPULÄR MED JAN BERGQVIST BAKOM PIANOT OCH MED NÅGRA GÄSTARTISTER.KAJSA GRANVIK OCH MERVI BUCHT HÖLL I ALLSÅNGEN STARTADES ARBETET MED CARENDO.PREMIÄREN VAR I MARS 2013.DET VAR MÅNGA SENA KVÄLLARS ARBETE MEN DET VAR UPPSKATTAT OCH VISAR HUR VIKTIGT DET ÄR MED KULTUR HÄR IVÅR TÖRNEDAL ".CARENDO" VISADES PÅ FOLKETS HUS I HAPARANDA. UNGDOMSTEATERN "VI DRAR TILL FJÄLLET" SPELADES I GAMLA STJÄRNBERGS GÅRDEN I KARUNGI VID MIDSOMMAR. PJÄSEN SPELADES AV 5 TJEJER OCH 2 GAMLA SPÖKEN. STYRELSEMÖTE HAR VI HAFT 4 GGR. ETT ANTAL ARBETS OCH PLANERINGSTRÄFFAR. INGA MEDLEMSMÖTEN. STYRELSEN TACKAR ALLA FÖR DET GÅGNA ÅRET OCH ÖNSKAR LYCKA TILL MED NÄSTA MYCKET AKTIVA KULTUR ARRANGEMANG. ORDFÖRANDE MERVI BUCHT ^^'.^ VICEORDFÖRANDE ELO JUNTTILA LEDAMOT HÅKAN TAND SEKRETERARE TAINA KENTTÄ

23 Behållning vid årets början Kassa 2387,65 Sparkonto 22664,98 Företagskonto 70411,12 Summa 95463,75 Resultaträkning 2013 Inkomster: Bifetfförsäljning 36978:- Sommaraktiviteter 2191:- Summa 39169:- Utgifter: Annons 2100:- Hyra 8638:- Carendo 6801:- Div. utgifter 4528,50 Hemsida 298,75 Summa 22366,25 Resultat 16802,75 Behållning vid årets slut: Kassa 4052,65 Bank ,72 Linda Terhelä Kassör

24 ^'^^ U^^ t '^ ^^,^r^- ^ ^-^^^ 11G^ Yu Yl ^ ^ T^a-^ i^ ^^h in ^^ c^ r ^,^^^^^5 ^c^^^=,^ Yes- ^ ^ e ^^Y^S' ^^v ^.vm ^^ i'^, :^ ^ ^ ^; ^^^m k^ J n^ t^-cl ^^^-c U^ h ^, v, ^1^G^ i' G i^^ l C^jV(.U'}'Y1 ti *^ ^ n,^ 1^ t / r.: ^ ^/ ^U 1 r r^ l^ ^^,n^s ^^^,^s ^ r^:^- ^..^ 1 ^ t