ND ^^'` ^9 ^P s,^ Q- -^ ^.^..^. o. PROGRAM FÖR MINORITETSSPRÅK 2010 Antaget av kommunfullmäktige ,,^ 8

Transkript

1 ND ^^'` ^9 ^P s,^ Q- -^ ^.^..^. o PROGRAM FÖR MINORITETSSPRÅK 2010 Antaget av kommunfullmäktige ,,^ 8

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND Sida i 2 OM SPRÅKETS BETYDELSE 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET 3 4 INFORMATION 4 5 FÖRSKOLA OC H SKOLA 5 6 KULTUR OCH FRITID 6 7 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG 7 8 SOCIALTJÄNSTEN, INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 8

3 1(8) 1 BAKGRUND 1.1 Statens minoritetspolitik Riksdagen fattade i december 1999 ett beslut om nationell minoritetspolitik. Ioch med beslutet erkändes samer, sverigefinländarna, tornedalningarna, romer och judar som nationella minoriteter och samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. fick status som minoritetspråk. Av dessa språk har samiska, finska och meänkieli en historisk geografisk bas, vilket enligt regeringen innebär krav på mer långtgående åtgärder för dessa språk. För finska och meänkieli åx förvaltningsområdet där minoritetsspråkslagen gäller Gällivare, Kiruna, Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner. En ny Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) har trätt i kraft den 1 januari En stor föråndring med den nya lagstiftningen är bland annat att förvaltningsområdet för finskan utvidgas till 18 nya kommuner, fråmst i Mälardalens region. För finska, samiska och meänkieli förstärktes också rättigheter för den enskilde. Också en ny språklag (2009:600) trädde i kraft den 1 juli Enligt den ska det allmänna ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk och att den som tillhör en nationell minoritet ska ges möj ligheter att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. De nationella minoriteternas rättighet att kunna använda sitt språk är en väsentlig del av det internationella skyddet av de mänskliga rättigheterna. Sverige har fått kritik för tillämpningen av sina åtaganden för att skydda minoriteter och minoritetsspråk. Med dessa två nya lagar har regeringen velat säkerställa en bättre efter levnad avsina åtaganden. 1.2 Haparanda kommuns minoritetspolitik Kommunfullmäktige antog ett Minoritetspolitisktprogram idecember Syftet var att via kartläggning av den aktuella situationen och specifikation av problemen lyfta fram de områden, där de sverigefinska och tornedalsfinska (me" ieli) minoriteterna anser att utveckling behövs i Haparanda kommun. I programmet föreslogs konkreta åtgärder, med vilka minoriteternas ställning kan förbättras. Programmets övergripande mål var att det skapar en grund för hur minoriteternas ställning i kommunen utvecklas, så att de i lagarna skyddade rättigheterna samt kommunens egna målsättningar förverkligas och stärker minoriteternas ställning. Programmets första uppföljning och revidering genomfördes mellan oktober 2008 och augusti 2009 i samarbete med minoritetsspråksorganisationerna och förvaltningarnas högsta ledningar, både skriftligen och med sammanträden. Kommunens minoritetsspråkshandläggare har därefter samlat ihop diskussionerna och nya åtgärdsförslag till ett nytt program. Arbetsspråket har varit finska. Varje nämnd ansvarar för att de i programmet beslutade åtgärderna genomförs och skrivs in i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige skall revidera programmet varje mandatperiod och göra de tillägg och/eller ändringar som behövs. Första revideringen skall ske hösten Programmet finns också i finsk version. Om det finns skillnader/tvetydligheter i de olika versionerna, så är det den svenskspråkiga versionen som gäller.

4 2(8) 2 OM SPRÅKETS BETYDELSE Det är självklart hur viktigt språket är för oss alla. Vår identitet är bunden till språket. Det är via språket som vi uttrycker våra känslor och är i kontakt med varandra, upplever och förstår vår omgivning och existens. Språket är också bärare av vårt kulturarv och en nyckel som öppnar dörrarna att förstå denna. En förutsättning för att människan kan växa och utvecklas är att man behåxskar språket. Likaså är det en förutsättning för att kunna delta i samhällsdebatten och att påverka. I Haparanda bor det personer ( ). Av dessa år 2873 finska medborgare (28 %). Exakt statistik om personer som kan finskalmeänkieli finns inte. Av statistiken kan man utläsa att en majoritet av befolkningen har en finsk bakgrund eller band till Finland. Av befolkningen har 5107, d v s hälften, en utlåndsk bakgrund (född utomlands eller född i Sverige med bägge föräldrarna f 'ödda utomlands). I praktiken har nästan alla som tillhör denna grupp en finländsk bakgrund och om man antar att dessa kan antingen finska eller me" ieli så kan en stor del av befolkningen minoritetsspråken. Dessutom finns många personer, som har en statistisk definierat svensk bakgrund, men som kan meänkieli och/eller finska. Med anledning av att befolkningen utgörs av en så stark minoritetsrepresentation är det självklart att det skapar speciella omståndigheter att utveckla minoriteternas ställning. Många kan uppleva i Haparanda att minoriteten är i maj oritet, åtminstone i vardagliga situationer. Som en skarp kontrast har dock finskan och meänkieli länge lyst med sin frånvaroidet officiella. Av olika anledningar kan det fortfarande vara så.att språkfrågan polariserar kånslor för och emot. Faktum år dock att statsmakterna har stadgat finskans och meänkielis ställning som nationella minoritetsspråk med särskild status och språkens anvåndare har uttryckliga rättigheter. Lagarna är än dock "bara" lagar. För att riktiga framsteg i utvecklingen skall ske har attityderna en viktig roll. Tillmötesgående och accepterande attityd förutsätter en ömsesidig respekt och förståelse mellan olika grupper till exempel om olika utgångspunkter och behov. Därmed är det viktigt att samrådet/dialogen fungerar och att medvetenheten om frågorna ökar. Det stycket som fanns redan i 2004 års program kan även fortsättningsvis vara ett generellt rättesnöre: Flerspråkigheten och den mångkulturella omgivningen är positiv och för de i Haparanda kommun boende mer,förenande än skiljande, till exempel för identiteten i f 'örhållande till andra områden. Detta är något man bör vara stolt över. Vår kommun kan vara ett exempel över hur språkpolitiken sköts på ett bra sätt och kommunens representanter bör i olika sammanhang fungera som ambassadörer också vad gäller (minoritets )språkärenden. Det här programmet är producerat och antaget av en offentlig förvaltning (Haparanda kommun), där ett officiellt organ sätter upp mål och beslutar om åtgärder för att nå målen. I sigåx detta en mycket viktig del och förbättrar minoriteternas ställning. Vi har dock alla ansvaret att utvecklingen går framåt.

5 3(8) 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET Beslutade MÅL 2004: Kommunen skall se till att minoritetsspråkiga alltid får service med de språk de önskar. Att få landstinget, länsstyrelsen, polisen och andra förvaltningsmyndigheter, inklusive centra^örvaltningen/-myndigheter (2010), uppmärksamma på det språkliga särdraget och drav beroende konsekvenser/problem som finns inom kommunens område Beslutade åtgärder 2004: Kommunen skall ta i beaktande minoritetsspråkiga och deras behov når man planerar och förverkligar service; se minoritetsspråken som merit når tjånster tillsätts, om man kan anta att personen kommer att arbeta med minoritetsspråkig befolkning Kommunen skall påverka andra förvaltningsmyndigheter, så att minoritetsspråkiga får service på det språk de önskar. Påverka även direkt staten, så att den för sin egen del tar ansvar och sina myndigheters ansvar i arbetet att stärka minoriteterna (2010) Påverka staten att få tillgång till mera resurser för genomförandet av olika åtgärder som förbättrar minoriteternas ställning Beslutade åtgärder 2010: Kommunen skall minst två gånger per år anordna en träff mellan minoritetsspråkshandläggarenoch -organisationerna Kommunen skall så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i frågor som berör dem och varje nämnd skall inom sitt område svara för samrådet Kommunen skall delta officiellt i firandet av självständighetsdagen med representation från högsta ledningen, i planeringen och i förverkligande av arrangemanget ekonomiskt Kommunen skall ekonomiskt stödja minoritetsspråksorganisationerna iatt delta i seminarier och konferenser Kommunen skall samverka med andra kommuner och andra myndigheter; delge egna erfarenheterlexempel och ta 1^rdom från andra

6 4(8) 4 INFORMATION Beslutade åtgärder 2010: Kommunen skall utarbeta en strategi om hur denamnar tillfredsställa minoritetsspråkigas informationsbehov Kommunen skall alltid betänka om ifrågavarande information behöver översättas till minoritetsspråken Hemsidorna skall innehålla information om minoriteterna och minoritetsspråken samt att kommunen skall ha som målsättning att översätta merparten av hemsidorna Kommunen skall fortsätta att översätta dokument efter behov Kommunen skall värna om minoritetsspråkiga ortnamn och synliggöra minoritetsspråkens närvaro genom att öka skyltningen och annan utmärkning med minoritetsspråken Kommunen skall informera i telefonsvararen med minoritetsspråken Kommunen skall informera och utbilda tjånstemän och förtroendevalda om nationella minoriteter och minoritetsspråkslagstiftningen

7 5(8) 5 FÖRSKOLA OCH SKOLA Beslutade MÅL på lång sikt 2004: I förskolan, i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga skolformerna skall aktivt arbete bedrivas för att minoritetsspråkigaeleuer ska ges möj lighet att bli tvåspråkiga och att den egna kulturella identiteten och språket utvecklas (2010) Övriga elever ska erbjudas möjlighet att studera ett minoritetsspråk inom ramen för elevens val Beslutade MÅL på kort sikt 2004: I förskolan, i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga skolformerna anordnas undervisning i och på elevens modersmål i enlighet med dokumentet "vägen till tvåspråkighet förde finskspråkiga eleverna" Beslutade åtgärder 2004: Kommunen skall bedriva aktiv information till minoritetsspråkiga föräldrar om fördelen för tvåspråkiga barn att delta i undervisning i och på modersmålet antingen i den tvåspråkiga verksamheten eller i svensk klass med undervisning i svenska som andraspråk och i modersmålsundervisning Kommunen skall årligen till föräldrarna anordna en informationsträff, dårman berättar om Haparanda kommuns skolsystem, möjligheterna till undervisning med modersmål, ge bakgrundsinformation om sverigefinsk och tornedalsk kultur, minoritetsspråkslagen o s v samt i regelbundna kontakter med föräldrarna meddela och informera om senaste fakta och forskningsresultat Kommunen skall anordna fortbildning till lärare, i finska språket och meänkieli samt sverigefinsk och tornedalsk kultur Kommunen skall i förskolan och skolan anordna temaveckor om flerspråkighet, sverigefinsk och tornedalsk kultur Kommunen skall stödja, uppmuntra och utveckla det samarbete som pågår mellan skolor i provinsen samt verka för att lärare och elever träffas och att lärar- och elevutbyte kommer till stånd Beslutade åtgärder 2010: Kommunen skall utöka och förbättra sin information till föräldrarna Elever har möj lighet att välja Marielundskolans två språkiga skolgång, helt finskspråkig skolgång i Torneå eller undervisning i modersmål på de övriga skolorna i Haparanda Målsättningen med Marielundsskolans tvåspråkiga undervisning är att eleverna efter avslutad skolgång behärskar båda språken lika bra och får därmed möj lighet att söka sig till gymnasiet antingen i Sverige eller i Finland Kommunen skall reglera ett särskild ansvar för rektorerna att årligen rapportera till Minoritetspråkshandläggaren om det åtgärder som man gjort för att förverkliga detta program och annat man gjort för minoriteterna

8 6(8) 6 KULTUR OCH FRITID Beslutat MÅL 2004: Minoriteterna skall garanteras möj lighet till kvalitativt bra kulturutbud och möj lighet till skapande på eget språk Beslutade åtgärder 2004: Kommunen skall ge status till minoritetsspråksföreningarna som rådgivande instanser når man planerar kulturverksamheten Kommunen skall när man delar ut medel till föreningar och evenemang beakta minoriteternas behov Kommunen skall utreda möjligheterna.att söka specialstöd från statens kulturråd Kommunen skall med internationellt samarbete förstärka minoriteternas status Kommunen skall främj a aktivt tvåspråkiga kulturaktiviteter Kommunen skall göra Haparanda till ett centrum för svenkt-finskt museisamarbete och plats för ett blivande minoritetsmuseum Beslutade åtgärder 2010: Kommunen skall i sin verksamhet ta hänsyn till kulturutbudet på minoritetsspråken,kommunen skall bättre synliggöra kulturutbudet på minoritetsspråk inom området Haparanda-Torneå-Kemi Kommunens skall lyfta ärendet Sverige-Finska museet/minoritetsmuseum till en nationell fråga och arbeta för detta

9 7 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOM SORG Beslutade MÅL 2004: Service på minoritetsspråk skall garanteras i alla äldre- och handikappomsorgens kontor/institutioner I alla förvaltningskontor skall den centrala informationen och anvisningar vara översatta till minoritetsspråken Beslutade åtgärder 2004: Kommunen skall aktivt undersöka om äldre minoritetsspråkiga vill ha service på eget språk och erbjuda detta förde som vill detta Kommunen skall kartlägga ensamstående enspråkiga och deras servicebehov Kommunen skall tillsammans med minoritetsspråksföreningarna utreda möjligheter att rekrytera kontaktpersoner till frivilligarbete Kommunen skall anordna dagcenter till äldre och handikappade där det finns verksamhet på deras eget språk Kommunen skall utreda möjligheterna med Tornlo stad att anordna kulturutbud på finska Kommunen skall tillsammans med föreningarna anordna informationsmöten på minoritetsspråken om kommunens kommande planer, minsten gångper år (2010) Kommunen skall i olika i sakfrågor som berör minoritetsspråkiga äldre och handikappade, beakta om föreningarna skall fungera som remissinstanser ifrågan ge möjlighet för minoritetsspråksföreningarna att delta i planeringen för kulturevenemang Beslutadeatgärder 2010 Kommunen skall påverka landstinget (vårdcentralen) så att servicen och informationen på minoritetsspråken förbättras. Speciellt gäller detta service dår det är fråga om förhållande mellan läkare-patient inom exempelvis psykiatrin, där den språkliga förståelsen är särskilt viktigt och där användandet av tolk (3:e part) är svårt

10 8(8) 8 SOCIALTJÄNSTEN - INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Beslutade MÅL 2004: De minoritetsspråkigas behov uppmärksammas vid planering och förverkligande av socialtj änsten och medel för detta anvisas från politiken Beslutade åtgärder 2004: Kommunen skall informera om service på minoritetsspråken Kommunen skall ha förmåga att ge service omedelbart till kunden på dennes eget språk Kommunen skall befrämj a personalens fortbildning och utbytesverksamhet med (gräns-)kommunerna Kommunen skall se minoritetsspråken som en merit vid anställning av personal till socialtj änsten