pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=

Transkript

1 pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíë ëí ääåáåöápîéêáöé OMMSJMUJMT

2 pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíëëí ääåáåöápîéêáöé oéöéêáåöéåëîáâéêëîéêáöéñáåå~êå~ I december 1999 erkände riksdagen fem grupper som nationella minoriteter i Sverige, däribland sverigefinnarna. Samtidigt erkändes deras språk som landsdels- eller minoritetsspråk. Sverige har därför i dag fem nationella minoritetsspråk; finska, samiska, meiänkieli, romani chib och jiddisch. Det är språk som har talats parallellt med svenskan i flera hundra år. Beslutet i riksdagen innebar att Sverige ratificerade Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, samt ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa språk har därmed en legal särställning. Det är inte minst viktigt att uppmärksamma finskan som på grund av det stora antalet sverigefinnar har en särskild ställning i det svenska samhället. Den socialdemokratiska regeringen uttryckte vid beslutet att de vidtagna åtgärderna skulle ses som ett första steg mot en samlad minoritetspolitik. Detta har dock inte skett. Det är uppenbart att de förhoppningar som väcktes med riksdagsbeslutet inte har infriats. Detta gäller specifikt finska språkets ställning då lagstiftningen gör skillnad på de olika nationella minoritetsspråken eller rättare sagt elevernas och föräldrarnas rätt att kunna få tillgång till språket och därigenom säkra kunskaperna för kommande generationer. Folkpartiet presenterar i dag ett program med sju punkter för att stärka finskans ställning i Sverige. cáåëâ~ëéê âéíëüáëíçêáëâ~ëí ääåáåö Finskan har använts som ett allmoge- och predikospråk sedan 1500-talet i Sverige ersattes latinet av svenska och finska som predikospråk. Juridiska texter översattes tidigt till finska. Kristoffers landslag översattes på 1500-talet liksom stadslagen I början på talet trycktes översättningar av bland annat författningstexter vilka skapade behov av finska översättare. Utan att bortse från den finskspråkiga kulturen i skogslänens finnbygder bör här särskilt nämnas den månghundraåriga kontinuerliga närvaron av en finskspråkig befolkning och en finskspråkig kultur i Stockholm. En betydande del av Stockholms befolkning har sedan senmedeltiden varit finsktalande. På sjuttonhundratalet var fyra procent av Stockholms invånare finnar. Finskan fanns även vid hovet. I Tornedalens skolor var, med få undantag, undervisningsspråket finska fram till Sedan skedde en successiv övergång till svenska språket för att resultera i att så kallade statsskolor där det inte fick förekomma undervisning på finska eller meiänkieli. Den sverigefinska minoriteten är i dag den största av de fem och beräknas uppgå till mer än personer i Sverige.

3 pâáääå~çéåãéää~åéåå~íáçåéääãáåçêáíéíçåüáåî~åçê~êé Tillhörigheten till en nationell minoritet är baserad på individuell självidentifikation och etnisk förankring i gruppen. Varje enskild individ avgör alltså själv om den tillhör minoriteten. Inför riksdagsbeslutet 1999 angavs följande kriterier för vilka grupper som skulle erkännas som nationella minoriteter: - Historiska och långvariga band till Sverige där minoritetskulturen funnits i Sverige redan innan sekelskiftet 1900 var aktuella - Självidentifikation - Religiös, språklig eller kulturell tillhörighet - Grupp med uttalad samhörighet men som ej har dominerande ställning visavi resten av befolkningen. a~öéåëä~ö~êíáää ãé~ëáåíé Kenneth Hyltenstam och Tommaso Milani vid Centrum för tvåspråkig forskning på Stockholms universitet presenterade år 2004 en rapport vad som hänt i Sverige i förhållande till Europarådets ram konvention och minoritetskonvention. Enligt dem finns en rad brister i skolväsendet, bland annat saknas en aktivt genomförd och specifikt riktad informationsinsats till föräldrar om möjligheter till modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning. De menar också att det råder brist på utbildade modersmålslärare och undervisningsmaterial, samt riktlinjer för framställning av undervisningsmaterial. Hyltenstam menar också att implementeringen av dagens lagstiftning vad gäller modersmål är beroende av enskilda aktörers attityder och värderingar och deras förståelse för målen med minoritetspolitiken. För att lagstiftningens intentioner ska fungera måste alla aktörer på alla nivåer bidra för genomförandet. Så snart någon aktör har negativa attityder försvåras genomförandet. Europarådets rådgivande kommitté har lämnat kritiska synpunkter i sin utvärdering av vad gäller Sveriges tillämpning av ramkonventionen på en rad områden. Kommittén uppmanade de svenska myndigheterna att på ett mer aktivt sätt beakta sverigefinnarnas behov på utbildningsområdet inte minst de som bor utanför förvaltningsområdet i Norrbotten. Regeringens utredare Paavo Vallius skriver följande i sin utredning Rätten till mitt språk : Jag konstaterar att resultaten från de svenska utvärderingarna som gjorts av nuvarande system tillkommit efter expertorganens granskningar. De gjorda svenska utvärderingar förstärker den bild som kan skönjas i Europarådets granskning på flera områden. [ ] Regeringen har vidtagit en del åtgärder för att komma tillrätta med problemen, men det kan ifrågasättas om åtgärderna varit tillräckliga. Det kan i vart fall inte påstås att de problem som Europarådet påpekat fullt ut har lösts (SOU 2005:40, s ).

4 _êáëíéêáâìåëâ~éçãå~íáçåéää~ãáåçêáíéíéê Läroplanerna för grundskolan och gymnasiet förändrades med riksdagsbeslutet 1999 så att alla barn ska få kunskap om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Europarådets kommitté noterar det, men menar att det har fått litet genomslag i praktiken. I allmänhet finns brister om nationella minoriteter och om de förekommer finns kritik att rikta mot hur de framställs. Detta gäller inte minst specifikt sverigefinnar och bilden av dessa. pàìåâ~åçé~åí~äéäéîéêãéçñáåëâ~ëçããççéêëã ä Andelen sverigefinska barn som går på modersmålsundervisning har minskat kraftigt. År 1990 gick 48 procent av de berättigade barnen på modersmålsundervisning, år 2004 hade andelen sjunkit till 41,1 procent. Skolverket fick nytt uppdrag av regeringen år 2004 att belysa utvecklingen vilken skulle avrapporteras 1 november Med tanke på lagstiftningen och intentionerna i minoritetskonventionen borde antalet elever öka. cçäâé~êíáéíëñ êëä~ö 1. Finska ska bli minoritetsspråk i hela Sverige I dag är finska bara minoritetsspråk i det geografiska område där språket är autoktont, alltså har hemortsrätt. Det handlar om några kommuner i norra Sverige (Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå). Nuvarande lagstiftning är alltså geografiskt avgränsad, samtidigt som ramkonventionens skydd avser hela landet. Vi menar därför att finska ska bli minoritetsspråk i hela Sverige. 2. Sverigefinska barn ska garanteras rätt till finskundervisning Grundskole- och gymnasieförordningen ska ändras så att sverigefinska barn garanteras rätt till modersmålsundervisning. Bland annat måste kraven på dagligt umgängesspråk och minst fem elever i kommunen strykas för finska språket. I 8 kap. 9 och 13 i grundskoleförordningen ska sverigefinnar läggas till. Motsvarande ändringar ska göras i gymnasieförordningen. 3. Utveckla minoritetsskolorna Skolor som riktar sig till nationella minoriteter ska ses som en specifik form av verksamhet - minoritetsskolor - oavsett driftsform. Vi vill tillsätta en utredning som ska belysa vilka åtgärder som är nödvändiga för att utveckla de minoritetsskolor som har startats för att nationella minoriteter ska ges ett utbud av utbildning. Den av Folkpartiet föreslagna nationella skolpengen är ett viktigt instrument för att skapa möjligheter för minoritetsskolor, inte minst vad gäller finansiering. 4. Granska sverigefinnarnas rätt till utbildning Skolverket ska ges i uppdrag att förstärka tillsynsverksamheten rörande sverigefinnars möjligheter att få undervisning i finska. Myndigheten ska undersöka hur många elever som önskar modersmålsundervisning, följa upp hur information ges till föräldrar om denna rätt och granskning av vad kommunerna gör för att hitta lämpliga lärare

5 5. Förbättra kunskapen om nationella minoriteter och granska innehållet i läromedel Enligt läroplanen för grundskolan ska eleverna ges kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Så sker många gånger inte i dag. Det behövs därför skärpta riktlinjer för hur kunskaper om de nationella minoriteterna ska spridas i skolan. Skolverket ska få i uppdrag att granska att det finns bra läromedel på området. 6. Valfrihet stärker rätten för minoriteter att välja förskolor med inriktning mot minoritetsspråk Förskolan och förskoleklassen är särskilt viktiga för att barn ska ges möjligheter att utveckla sina kunskaper i ett nationellt minoritetsspråk. Den etableringsfrihet vi förespråkar för enskilda förskolor, kombinerat med valfrihet för föräldrarna att välja den förskola som passar bäst för barnet, kommer att förbättra möjligheterna till att driva förskolor inriktade på barn som talar ett minoritetsspråk. 7. Öka möjligheten att läsa till lärare och sjuksköterska med inriktning mot minoritetsspråk Det ska finnas möjlighet att läsa kvalificerade högskoleutbildningar med inriktning mot minoritetsspråk. Särskilt angeläget är det är att underlätta för yrkesutbildningar med minoritetsspråksprofil, t ex lärare, socionom, sjuksköterska eller juristutbildningar. Forskningen om minoritetsfrågor och minoritetsspråk måste också ges tillräckliga resurser. Högskoleverket ska få i uppdrag att föreslå åtgärder för att, med beaktande av universitetens och högskolornas självständighet, långsiktigt säkra kvalificerad utbildning och forskning på minoritetsområdet.