Språk och identitet i Tornedalen. ur en utomstående forskares synvinkel Leena Huss

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Språk och identitet i Tornedalen. ur en utomstående forskares synvinkel Leena Huss"

Marianne Jonasson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Språk och identitet i Tornedalen ur en utomstående forskares synvinkel Leena Huss

2 Innehåll Studietiden De första projektresorna Europarådet och den nationella minoritetspolitiken En revitalisering av meänkieli?

3 Finsk-ugriska institutionen vid UU, 1980-talet Erling Wande Här uppe i norr är radion speciellt viktig för undervisningen av engelska och svenska! För faktum är att barnen inte kan sitt modersmål när de börjar skolan, de talar finska! (Röster i Radio 1961) Nils-Erik Hansegård: Tvåspråkighet eller halvspråkighet? (1968)

4 Måste välja antingen eller! För barnens bästa Skammen; språkkunskaper ett skillsmässoskäl! Men även: lingua sacra Gunnar Kieri

5 Fältarbeten i norr, 1990-talet Nordkalottens bibliotek, Övertorneå Första intrycket: Ingen talar finska! Turtola Svanstein Vi brukar inte tala finska med barn STR-T (1981) språket viktigt En begynnande revitaliseringsrörelse

6 Kangos skola 1993 Meiltä on varastettu meän kieli. Met häymä ottaa sen takasin. (Ur rektorns invigningstal) Met-Aviisi

7 Europarådets minoritetskonventioner Utredningar Steg mot en minoritetspolitik - Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter (1997) Steg mot en minoritetspolitik - Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk (1997) Finska tornedalsfinska meänkieli?

8 Hyltestam: Diskussion av begreppen språk och dialekt med resonemang om meänkielis status som eget språk Bilaga 3 SOU 1997:192 Som påpekades inledningsvis är en språklig varietets status något som växer fram i politiska processer. Ibland är formella politiska beslut avgörande. Diskussionen i detta kapitel om begreppen språk och dialekt och resonemangen om meänkielis ställning mot bakgrund av denna diskussion kan därför inte avslutas med ett ställningstagande i frågan om varieteten är ett språk eller en dialekt. Syftet med diskussionen är i stället att hålla fram och beskriva vilka faktorer som i en sådan politisk process kan anföras om man vill hävda meänkielis status som eget språk - och för den ståndpunkten saknas inte underlag - men också att visa på förhållanden som skulle kunna användas för att argumentera för att meänkieli inte är ett eget språk - och här är underlaget magrare. Kapitlets funktion i den politiska processen är att ge kunskaper samt underlag för tänkande och politiska beslut i frågor relaterade till meänkielis status. Kvänskans status i Norge 2005 (Hyltenstam & Milani)

11 Mikael Parkvall 2009: Sveriges språk vem talar vad och var?

Språklagar 2000 Tre språk får ett starkare skydd och egna språklagar som gäller i sju kommuner: Finska: Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå Meänkieli: Gällivare,

12 Språklagar 2000 Tre språk får ett starkare skydd och egna språklagar som gäller i sju kommuner: Finska: Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå Meänkieli: Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå Samiska: Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna Inom förvaltningsområdet: barn- och äldreomsorg helt eller delvis på minoritetsspråket

13 Olika åsikter om den nya politiken och meänkielis ställning : Debatten om meänkieli i skolan i Pajala 1000 underskrifter mot kommunfullmäktiges beslut

Förvaltningsområdet för meänkieli Gällivare Haparanda Kalix, Kiruna, Pajala, Övertorneå Intresset för meänkieli är rekordstort inom omsorgen i Gällivare kommun.

14 Förvaltningsområdet för meänkieli Gällivare Haparanda Kalix, Kiruna, Pajala, Övertorneå Intresset för meänkieli är rekordstort inom omsorgen i Gällivare kommun. Från och med nu ska ni vara stolta över era språkliga rötter. Det här är inte bara Gällivarefinska, om nu någon påstår det, säger cirkelledaren Hasse Stenudd till sina elever. ( 2011)

15 Rapporter om att folk inte använder sig av sina språkliga rättigheter Nya forskningsresultat som ger en ganska mörk bild (ELDIA) Men: alla trender kommer inte fram Det finns också växande positiva trender

16 Aktionsforskning i två förskolor i Pajala kommun (Astrid Kruukka ). Let s begin with the youngest! Minority language revitalisation through preschool (The European Centre for Modern Languages.) Många föräldrar ville att deras barn skulle lära sig en del meänkieli Förskoleprojektet mycket populärt, men föräldrarna oroliga över bristen på språkstöd i skolan

20 Allt fler lokala arrangemang där meänkieli används Fler artister som använder meänkieli Fler författare som skriver på eller med anknytning till meänkieli Ungdomsprogram på två språk i Meänraatio Fler filmer på eller med anknytning till meänkieli Mie halvan kotia, Höstmannen, Jag och min mormor, Dagar i Juoksengi, Pajala State of Mind, Filmer för småbarn översatta till meänkieli (UR)

22 Norrbottenskuriren

25 Ett växande intresse hos ungdomar och unga vuxna för språket och kulturen Met Nuoret Unga föräldrar som vill föra språket vidare Lilla My Alldén växer upp med meänkieli

com Laakso Chikks Stärka identiteten hos tornedalska unga kvinnor genom

26 Inspirationsutbyte Niejda Chicks in Sápmi Mentorprogram för samiska tjejer i Sverige chicksinsapmi.com Laakso Chikks Stärka identiteten hos tornedalska unga kvinnor genom mentorskap och peppträffar content/article/20-utfoerda-projekt/89 -laakso-chikks-satsning-foer-unga-kvinnor

27 Känslor är viktiga!

28 Känslor och språklig revitalisering Jättemycket har hänt! -- För sent, för lite (två åsikter om revitaliseringen av meänkieli) Lätt att bli modfälld när utvecklingen tar tid Trösklar och spärrar försvårar

30 Undvik allt eller inget Om du kan lite meänkieli är det alltid mer än ingenting. Du kan ge dina barn/barnbarn det som du har. De kan gå vidare och lära sig mer när motivationen växer. Lite ord och fraser på minoritetsspråket skapar ingen ny talare men de kan skapa en ny intresserad person, eller en ny aktivist (Leanne Hinton) Arbete med språk och kultur är helande.

31 Avsked till modersmålet Av alla världens språk var du mitt språk, mitt modersmål. När jag fick tala mitt modersmål efter att en tid ha varit borta från min hemtrakt. var det som att vada ut i en flod med lagom svalt, ljuvligt vatten. Lars Huldén: Ur Vers och prosa under ganska många år, 1997 Ingen stol och ingen stege, inte heller något teleskop tillät mig att komma stjärnorna så nära som du, mitt modersmål. Snart ligger flodbädden torr. Stegen håller på att brytas i stycken. Förklaringarna tystnar.

Relevanta dokument

MEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK

MEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK MEÄNKIELI 1 Vägmärken i Tornedalen skrivs på både svenska och på meänkieli. Meänkieli är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Namnet är en sammansättning av två ord som betyder vårt språk. Innan