rapport nr 38/2011 SAMVERKAN INTE SAMMANBLANDNING En rapport om förändrade villkor för facklig-politisk samverkan Av Johan Rydstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapport nr 38/2011 SAMVERKAN INTE SAMMANBLANDNING En rapport om förändrade villkor för facklig-politisk samverkan Av Johan Rydstedt"

Transkript

1 rapport nr 38/2011 SAMVERKAN INTE SAMMANBLANDNING En rapport om förändrade villkor för facklig-politisk samverkan Av Johan Rydstedt

2 Rapporten Samverkan, inte sammanblandning" utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja i juli 2011 Författare: Johan Rydstedt Tryckning: LO-tryckeriet Stockholm 2011

3 Innehåll FÖRORD 4 INLEDNING 5 1. FACKFÖRENINGSRÖRELSEN OCH SOCIALDEMOKRATIN Vad är facklig-politisk samverkan? 6 En europeisk utblick 6 LO och SAP en mytomspunnen historia 7 I spåren av fornstora dagar? 8 2. NUTIDA UTMANINGAR FÖR FACKLIG-POLITISK SAMVERKAN En stark fackföreningsrörelse i motvind 11 Ett krympande LO-kollektiv 11 Svagare facklig organisation Efter arbetsgivarnas strategibyten 14 Förändrade partsförhållanden 14 Makten över debatten Ett förändrat politiskt landskap 16 Minskade partilojaliteter 16 Från löntagarperspektiv till medelklassjakt? 19 Samverkan i opposition Slitningar och samförståndsanda 23 Men innehållet då? 23 Oklara roller och krav på förnyelse Sammanfattning av läget 29 Intervju med LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin 30 Intervju med Socialdemokraternas ordförande Håkan Juholt ARBETSLIVETS FRÅGOR SOM UTGÅNGSPUNKT Uppgiften: Politisera arbetslivet 43 En tredelad arbetsmarknad 44 En rörelse för insiders? 46 Global konkurrens och solidaritet Arbetarrörelsen och tjänstemännen 50 Oklarare gränser och gemensamma intressen 50 Världens mest klassuppdelade fack 52 En knäckfråga för facklig-politisk samverkan? SLUTORD: NÅGRA VÄGVAL 56

4 FÖRORD Den facklig-politiska samverkan samverkan mellan LO och SAP har ingen fridfull historia bakom sig, om nu någon trodde det. Det har genom decennierna stormat ordentligt. Åtskilliga partiordföranden har genom åren svurit ve och förbannelse över det envetna oförnuftet på LO-kanten, likaväl som ett antal LO-ordföranden genom decennierna morrat över tjockskalligheten och trögtänktheten hos partiledning och s-regering (jodå, jag har hört en hel del av det, på båda kanterna.) Men hur mycket den är har stormat, så har det hållit. Av det enkla skälet att det fungerat talets aktiva arbetsmarknadspolitik är ett exempel. Den hade inte bara betydelse för sysselsättningsnivån. Den stöttade också den strukturrational isering, som förde fram svenskt näringsliv i den tekniska utvecklingen framkant, med allt vad det betydde för konkurrenskraft och ökade välfärdsresurser. Skillnaden är tydlig mot dagens borgerliga jobbpolitik, som snarare syftar till att hålla kvar människor i lågproduktiva verksamheter. Med följden att företagen nu har svårt att hitta personal med den kompetens som behövs och som det finns jobb för, samtidigt som många går arbetslösa för att de inte fått möjlighet att skaffa sig den kompetensen. Ett annat exempel är den arbetsrättsliga lagstiftningen. Och alla som nu kritiserar den som för stelbent eller för omodern borde ägna en fundering åt varför det då uppstår så mycket brister och osäkerhet i arbetslivet, när lagarna i praktiken börjar urholkas och åsidosättas. Den facklig-politiska samverkan hänger samman med en grundläggande kunskap inom arbetarrörelsen om sociala och ekonomiska strukturers betydelse för individens livsvillkor. De strukturerna formas inte minst av arbetslivets villkor löner, arbetstider och arbetsscheman, anställningsvillkor, risker i arbetsmiljön, och så vidare. Det går alltså inte att bortse från arbetslivets villkor, om man vill bygga ett samhälle med någorlunda jämlika möjligheter för människor att bestämma över det egna livet. Och därför behövs facklig och politisk samverkan. Är utvecklingen i arbetslivet sådan i dag att denna samverkan inte längre behövs därför att det är bra ändå? Nej. Inom inte obetydliga delar av just LOgruppernas arbetsmarknad kan man snarare konstatera att villkoren försämras. Uppdelade arbetsscheman, fler tillfälliga anställningar, ökad tidspress, ett minskande säkerhetstänkande i vissa branscher och uttalade ambitioner från regeringens sida att få låglönemarknaden att växa är i dag tydliga mönster. Det är från de utgångspunkterna frågan om den facklig-politiska samverkan bör diskuteras: vilka syften har den, och vad kräver den i dag? Det är också temat i denna rapport från Arbetarrörelsens Tankesmedja. Vår slutsats är alltså att denna samverkan har en viktig funktion att fylla, samtidigt som vi menar att de två organisationerna liksom tidigare i historien har egna, självständiga roller att spela, som ibland återigen som förr kommer att leda till kollisioner. Rapporten diskuterar alltså innehållet och uppgifterna för denna samverkan, inte de organisatoriska formerna. Den frågan behandlas i en annan rapport för den socialdemokratiska partistyrelsens räkning, som i augusti kommer att presenteras av Ylva Thörn, tidigare ordförande i Kommunalarbetareförbundet. Stockholm i juli 2011 Anne-Marie Lindgren utredningschef, Arbetarrörelsens Tankesmedja 4

5 INLEDNING Den facklig-politiska samverkan mellan LO och socialdemokratin är inte bara en central del av arbetarrörelsens historia, utan i hög grad även berättelsen om hur det svenska välfärdssamhället byggdes upp. Om hög facklig anslutning, en solidarisk lönepolitik, full sysselsättning, generella välfärdsreformer och ett starkt socialdemokratiskt parti vid makten. Under de senaste decennierna har arbetarrörelsens position försvagats. Socialdemokraterna är fortfarande landets största parti, men omskakat efter ännu ett dåligt valresultat. Och även om LO kan fortsätta att titulera sig världens starkaste fackföreningsrörelse har medlemsantalet rasat med över en halv miljon sedan mitten av 1990-talet. Banden mellan partiet och de fackliga medlemmarna förefaller också ha blivit svagare. I riksdagsvalet 2010 röstade 51 procent av LO-medlemmarna på Socialdemokraterna, vilket är det lägsta stödet sedan SvT:s VALU-mätningar började Flera undersökningar visar också att många LO-medlemmar är kritiska till fackets koppling till partiet. 1 Det är därför viktigt att vitalisera diskussionen om samverkans syfte och utmaningar. Arbetsmarknadens och politikens villkor har förändrats kraftigt sedan samarbetets glansdagar. Samtidigt finns det flera politiska utmaningar där ett utvecklat samarbete mellan löntagarnas organisationer och politiken brådskar. Det handlar bl.a. om att skapa en politik för en arbetsmarknad i förändring för bättre arbetsvillkor och för full sysselsättning och att bejaka de möjligheter som klimatomställningen framtvingar. Syftet med denna rapport är att ge ett bidrag till den pågående diskussionen om den facklig-politiska samverkans framtid. Utgångspunkten är inte att presentera en heltäckande bild av ämnet, utan att lyfta fram ett antal intressanta frågor. Rapporten bygger på ett 30-tal intervjuer med politiker, fackliga företrädare och debattörer som står nära arbetarrörelsen. Bland annat har flertalet LO-förbundsordföranden intervjuats. Värdefulla synpunkter har också inhämtats vid en träff med riksdagens fackliga studiegrupp samt vid seminarier om facklig-politisk samverkan i ABF-huset i Stockholm och i LO-borgen. Rapporten är indelad i fyra huvuddelar. I den första delen diskuteras vad samverkan mellan LO och Socialdemokraterna består av i dag. I del två lyfter vi fram några utmaningar som samarbetet möter i takt med att de samhälleliga villkoren förändras. Den tredje delen handlar om samarbetets framtida uppgift, där vi framhåller vikten av att arbetarrörelsen ser och erbjuder lösningar på de problem och möjligheter som präglar vår tids globala arbetsliv. Här kan en dynamisk samverkan mellan en offensiv, medlemsnära fackföreningsrörelse och en lyhörd socialdemokrati spela en viktig roll. Även möjligheterna för ett utvecklat samarbete mellan LO och tjänstemännens organisationer diskuteras. Till sist görs några övergripande reflektioner över den facklig-politiska samverkans vägval. 5

6 1. Fackföreningsrörelsen och socialdemokratin 1.1 Vad är facklig-politisk samverkan? Socialdemokratins utveckling kan inte skiljas från fackföreningsrörelsens. För många social demo kratiska partier i Europa har fackföreningsrörelsen fungerat som en central organisation vid sidan av partiorganisationen. Facket har också spelat en viktig roll för socialdemokratins idé- och strategiutveckling. För att förstå detta samband är det nödvändigt att blicka bakåt i historien. Det var under industrialiseringens era i slutet av 1800-talet som en socialistisk fackföreningsrörelse växte fram i flera europeiska länder. Fackföreningarna var frivilliga sammanslutningar med syfte att skydda medlemmarna och deras intressen på arbetsmarknaden. Men till skillnad från de liberala och katolska fackföreningarna såg den socialistiska fackföreningsrörelsen också den fackliga kampen som nära sammanknuten med politisk kamp. Därför valde flera av dem att stödja socialdemokratiska partier. Under 1900-talet utvecklades relationerna och i flera länder bidrog fackföreningar till rekrytering och skolning av partimedlemmar och förtroendevalda. Fackförenings - rörelsen kanaliserade politiska intressen till och från socialdemokratiska partier eller i samarbete gentemot statsmakten. Genom det facklig-politiska samarbetet fick social - demokratiska partier ofta en förankring i breda löntagargrupper, vilket utgjorde en viktig byggsten för socialdemokratins pragmatism och idémässiga anpassning. Facklig-politiska kontakter blev ett slags garant för ett arbetslivsperspektiv i politiken. Samtidigt har fackföreningsrörelsen, med sin bas i arbetarklassen, ofta fungerat som en motkraft till en alltför borgerligt anpassad socialdemokrati. En europeisk utblick Förhållandet mellan fackföreningsrörelsen och socialdemokratiska partier har dock sett olika ut i olika länder. I flera sydeuropeiska länder har 6 stora kommunistpartier konkurrerat med socialister och socialdemokrater. Fackföreningsrörelsen har ofta varit svag och splittrad, men också militant och konfliktbenägen. I Tyskland misslyckades Socialdemokraterna, SPD, med att få det dominerande politiska inflytandet på riksplanet efter kriget och utvecklades redan på 1950-talet mot ett catch-all-party. Den tyska fackföreningsrörelsen är uppdelad mellan en borgerligt kristdemokratisk och en socialdemokratisk centralorganisation, men båda framträder i regel som partipolitiskt obundna. Ett omvänt läge fann man länge i Storbritannien, där den brittiska landsorganisationen TUC har haft en mycket stark ställning i Labourpartiet. Sedan 1980-talet har dock relationen blivit svagare. Noterbart är också att en stor del av den brittiska arbetarklassen röstar på de konservativa. I Belgien finns det även liberala fackföreningar vid sidan av de kristdemokratiska och de socialdemokratiska. 2 Den skandinaviska modellen för facklig-politisk samverkan hör till de mest framgångsrika. Sedan 1930-talet har en statsbärande socialdemokrati dominerat politiken i nära allians med fackföreningsrörelsen. En grundbult i modellen har varit en politik som både arbetsgivarna och fackföreningsrörelsen, båda starka och centraliserade, har kunnat acceptera där såväl ekonomisk tillväxt som rättvisa getts hög prioritet. I jämförelse med andra europeiska länder, framför allt sydeuropeiska och brittiska förhållanden, har konsensuslösningar spelat en stor roll för politiken och arbetsmarknadens sätt att fungera. Det skandinaviska framgångsreceptet har fått stöd i samhällsvetenskaplig forskning. Sociologen Walter Korpi påpekade i början av 1980-talet att löntagarnas maktresurser i högsta grad har verkan på den förda politiken. Förenklat uttryckt menade Korpi att starka löntagarorganisationer går hand i hand med starka fackföreningsvänliga

7 partier (läs socialdemokratiska partier) och en omfattande välfärds- och jämlikhetspolitik. 3 Men även i de nordiska länderna har fackföreningarna och de socialdemokratiska partierna sökt efter nya relationer från och talen. Norska LO valde i början av 2000-talet, efter ett fackligt initiativ i Trondheim, att bli mer offensiva gentemot Arbeiderpartiets politik som av många fackliga uppfattades ha gått för långt åt höger. Den facklig-politiska samverkan finns kvar i Norge, men facket och partiet har i dag mer självständiga roller i förhållande till var - andra än tidigare. 4 I Danmark bröt LO 2001 sina gamla band till Socialdemokraterna genom att dra in partistödet och lansera Nytt LO. Bakgrunden var ett utbrett missnöje med partiet bland medlemmarna och att allt färre av dem röstade på Socialdemokraterna. Men kanske är de facklig-politiska banden på väg att åter stärkas i Danmark. Sedan 2010 har danska LO tagit ställning för det ekonomisk-politiska program, Fair lösning, som Socialdemokraterna, tillsammans med Socialistisk Folkeparti, driver kontra den sittande borgerliga regeringen. 5 LO och SAP en mytomspunnen historia Hur ser då läget ut för den facklig-politiska samverkan i Sverige? Som vi påpekade inledningsvis har LO och Socialdemokraterna anledning att tänka igenom sin framtida relation. Det finns dock en benägenhet inom arbetarrörelsen att snarare åberopa historiens segrar än att diskutera nuet och framtiden när det handlar om samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna. Berättelsen om den egna historien har dessutom, vartefter avståndet i tiden ökar, kommit att göras om. Ofta hör man i dag att facket bildade partiet, vilket inte är sant; inbjudan till den kongress som 1889 bildade det socialdemokratiska partiet utgick från Socialdemokratiska Föreningen i Stockholm, en rent politisk organisation. Facklig-politisk samverkan var ett krav som länge drevs från partiet snarare än facket, eftersom organiseringen på arbetsplatserna sågs som en nödvändig del av den samhällsförändring socialdemokratin syftade till. Många inom den unga fackföreningsrörelsen var däremot tveksamma inför en alltför nära koppling till social demokratin, eftersom man var rädd att det skulle försvåra rekryteringen till facket. Den tätnande samverkan mellan arbetarrörelsens två grenar växte fram i en flera decennier lång process. Sammanhållningen grundades på gemensamma värderingar, men styrkan skapades av det faktum att den resulterade i förändringar som ledde till stora förbättringar i arbetande människors livsvillkor. Samverkan fyllde ett syfte, och fortsatte därför att vara stark trots att det kunde storma rejält i relationerna ibland. För många kom den facklig-politiska samverkan att bli en symbol för utvecklingen mot ett annat och bättre samhälle, bort från de stora klassklyftor som rådde långt in på talet. Samtidigt kan berättelsen om historiens segrar lätt bli idealiserande och flytta fokus från dagens utmaningar för facklig-politisk samverkan talets klasskamp eller 1900-talets folkhemsbygge må vara nog så väsentliga beståndsdelar i arbetarrörelsens frammarsch, men säger för många ganska litet om varför och hur LO och Socialdemokraterna bör samverka i dag. Annelie Nordström, ordförande för Nordens största fackförbund, Svenska Kommunalarbetareförbundet, menar att det inte räcker att hänvisa till gamla framgångar om man vill att det facklig-politiska projektet ska framstå som relevant i dagens samhälle: Ska man ha facklig-politisk samverkan i dag, så måste man kunna argumentera för det utifrån vår tid. Att vi en gång var ett, och alla de här historiska förklaringarna, det räcker inte nu. Det finns där som ett medskick, som någonting att luta sig tillbaka på. Men det räcker inte för att berätta för dem som lever nu och som ska forma framtiden om varför det behövs. Utan nu det gäller att kunna sätta in våra värderingar i vår tid och framåt. Och då måste man kunna skapa en organisering som stödjer ett sådant tänkande. Men, om vi tar avstamp i Nordströms ord, hur motiverar man då det facklig-politiska samarbetet utifrån vår tid? För att kunna diskutera den frågan måste vi först ge en bild av vad fackligpolitisk samverkan består av i dag. 7

8 I spåren av fornstora dagar? Att fånga vad facklig-politisk samverkan numera utgörs av är inte alldeles enkelt. Inte sällan sker sammanblandningar mellan vad samarbetet en gång var, vad man anser att det borde och hur det i praktiken fungerar. De mest trogna anhängarna framhåller gärna att det inte handlar om ett samarbete mellan två parter, utan om nära samverkan mellan två delar av samma rörelse där det sammanhållande kittet beskrivs som en gemensam värdegrund i synen på rättvisa, jämlikhet, frihet och demokrati. Samtidigt kan man konstatera att samarbetets former har förändrats även i Sverige, om än inte lika drastiskt som i t.ex. Norge eller Danmark. Generellt har strukturerna blivit lösare och mer svåröverblickbara sedan 1990-talets början. Utvecklingen kan kopplas till tre organisatoriska förändringar. Den första förändringen, vars betydelse inte ska underskattas, var beslutet att avskaffa kollektivanslutningen. Fram till 1990 kunde LO-förbundens avdelningar kollektivansluta sina medlemmar till Socialdemokraterna, vilket utgjorde en stabil ekonomisk och organisatorisk bas för samarbetet. När systemet upphörde låg andelen kollektivanslutna av partiets medlemskår på 75 procent. Sedan dess har medlemsantalet sjunkit från drygt en miljon medlemmar till strax över En annan förändring är att facklig-politisk samverkan sedan och 1990-talen delvis har förflyttats från LO till förbundsnivån. Därmed har fackföreningsrörelsens förhållande till partiet blivit mer avhängigt de olika förbundens sätt att arbeta fackligt-politiskt och fått en mindre tvärfacklig prägel. Frågan om vilken roll som förbunden vill ge LO är fortfarande långt ifrån självklar. Den minskade centraliseringen har åtföljts av en svagare facklig grundorganisation, vilket vi strax ska återkomma till. En tredje utveckling, som framhålls av historik - ern Björn Horgby och statsvetaren Gullan Gidlund, handlar om att Socialdemokraterna i början av 1990-talet valde att satsa mindre på en stark arbetsplatsorganisation, för att i stället prioritera de geografiskt organiserade S-föreningarna. Denna kursändring verkar ha luckrat upp det facklig-politiska samarbetets struktur. Partiets arbetsplatsorganisation etablerades på 1930-talet för att motverka kommunistiska krafter, men skapade också viktiga kanaler för fackligt inflytande över partiets politik. Kärnan i arbetsplatsorganisation bestod främst av socialdemokratiskt etiketterade fackklubbar, arbetsplatsföreningar och arbetsplatsombud. De fackliga ledarna och de fackliga utskotten, som utvecklades i både arbetarekommuner och partidistrikt, fick uppdraget att hålla ihop verksamheten. Arbetsplatsorganisationen understöddes också av den tvärfackliga LO-verksamheten på lokal och regional nivå, samt av förbundens politiska kommittéer. 6 Så, vad finns då kvar av det facklig-politiska samarbetet? Lite tillspetsat skulle man kunna säga att facklig-politisk samverkan sedan 1990-talets början ofta har handlat om olika utvecklingsprojekt med syftet att hitta nya arbetssätt. Parallellt lever delar av den tidigare organisatoriska strukturen kvar. Banden mellan LO, de 14 medlemsförbunden och Socialdemokraterna kan också skilja sig markant mellan olika nivåer i organisationerna, mellan olika medlemsförbund samt mellan olika platser i landet. I vissa kommuner fungerar allt som förr, i andra ligger samarbetet i praktiken nere. Partiets nedprioritering av arbetsplatsorganisationen har inneburit att fackliga medlemmar numera i första hand måste gå via socialdemokratiska partiföreningar för att kunna påverka partiet. En möjlig väg för facket har varit att bilda fackliga S-föreningar, men deras livskraft och utbredning varierar kraftigt i landet. Detsamma kan sägas om de fackliga ledarna och de fackliga utskotten, vars funktioner diskuteras med jämna mellanrum men förefaller ha försvagats. Endast var fjärde arbetarekommun hade ett fackligt utskott Flera intervjuade fackliga företrädare menar att den facklig-politiska samverkan i dag ofta är liktydig med fackliga öar i partiapparaten, där LOrepresentanter samlas utan något större intresse från partiets företrädare. Ett exempel är SFU, Socialdemokraternas fackliga utskott på central nivå, som har det övergripande ansvaret för facklig-politisk samverkan. SFU framhålls av flera som ett potentiellt forum för politikskapande mellan fack 8

9 och parti, men tycks snarare fungera som ett slags informationsforum för fackliga företrädare. I beskrivningarna av vad samverkan mellan LO, förbunden och Socialdemokraterna konkret handlar om i dag återkommer några beståndsdelar. Dessa är medlemsvärvning till partiet, facklig representation i partiet, informations - utbyten, ekonomiska bidrag från fack till parti, samarbete vid valrörelser och Första maj-firande, gemensamma utbildningsinsatser samt opinionsbildning. Formerna ligger i linje med hur samverkan traditionellt har bedrivits, men i jämförelse med 1980-talet är banden mellan fack och parti lösare i dag. MEDLEMSVÄRVNING: Att värva LOmedlemmar till Socialdemokraterna är fortfarande en central del av den facklig-politiska samverkan. Sedan kollektivanslutningens upp hörande har flera kampanjer genomförts under paroller som fler LO-medlemmar i politiken. Vid S-kongressen 2009 fattade man beslut om att samtliga förtroendevalda inom LO:s förbund ska erbjudas partimedlemskap under den kommande kongressperioden. 8 Värvningen motiveras av att LO-medlemmarnas erfarenheter behövs i partipolitiken. Vidare stärks den symboliska medlemssamhörigheten av att LO och Social - demokraterna har samma ungdomsförbund, SSU. REPRESENTATION: Det är mer eller mindre självklart i partiet att det alltid ska finnas personer med facklig bakgrund bland de förtroendevalda i riksdag, kommuner och landsting, dvs. att några platser på valsedlarna alltid ska vara fackliga. Några fastslagna kvoter finns dock inte, och den fackliga representationen kan variera mellan olika kommuner, beroende på befolkningsstruktur och på det fackliga intresset av att nominera företrädare. På central nivå ingår alltid LO:s ordförande i partiets verkställande utskott (VU), och en av suppleanterna hämtas alltid ur den fackliga sfären, som regel någon av LO-förbundens ordförande. I partistyrelsen är i praktiken några platser förbehållna centrala fackliga företrädare; till det kommer att flera övriga ledamöter har facklig bakgrund. 9 Någon motsvarande representation för partiet i LO:s styrelse finns inte, och har aldrig funnits. POLICY- OCH SAMTALSPARTNERS: Förutom det inflytande som facket utövar i partiet via partiorganisationen har det också funnits en tradition av regelbundna träffar mellan LO-företrädare och socialdemokratiska politiker på olika nivåer. Dessa kontakter är inte sällan av informell karaktär och syftar ofta till att hålla varandra informerade om aktuella ståndpunkter och förhållanden. Ibland är de mer formella och sker via gemensamma arbetsgrupper och projekt. Mycket tyder på att denna dialog generellt har tunnats ut under senare år, framför allt på central nivå. EKONOMISKA BIDRAG: Den fackligpolitiska samverkan handlar också om de ekonomiska bidrag som LO och dess medlemsförbund ger till partiet. LO får ofta utstå hård kritik från borgerliga företrädare för att man med ekonomiska medel stödjer ett visst politiskt parti, men det ekonomiska stödet bygger på kongressbeslut och redovisas helt öppet. LO ger ungefär 6 miljoner kronor per år till partiet och rekommenderar att medlemsförbunden avsätter 6 kronor per medlem årligen. Det betyder att Socialdemokraterna får cirka 13 miljoner kronor från LO-kollektivet varje år. 10 VALSAMARBETE & 1 MAJ: Facket fungerar även som ett slags mobiliseringsstruktur för det socialdemokratiska partiet vid politiska aktiviteter och val. LO och flera av medlemsförbunden har kongressbeslut om att verka för en socialdemokratisk valseger. I praktiken kan det innebära att facket arrangerar valaktiviteter, ordnar tillträde till arbetsplatser, delar ut flygblad eller bemannar valstugor. Upplägget av valrörelserna sker på central nivå i samverkan mellan partiledning och LO-ledning. UTBILDNING: En annan aspekt av samarbetet rör facklig-politiska utbildningsinsatser via kurser, konferenser och seminarier. Dessa sker till viss del inom LO, såväl centralt som på distriktsnivå, men under senare år framför allt inom förbunden. SFU har till 9

10 uppgift att samordna de olika insatserna. Den facklig-politiska utbildningen stärker bilden av LO:s och partiets ideologiska samhörighet, och fyller således en viktig funktion i samarbetet. Sedan 1990-talets början har utbildningsinsatserna generellt minskat, men under senare år märks en trendförskjutning då några av fackförbunden åter har börjat satsa på medlemsutbildningar. OPINIONSBILDNING: Slutligen finns det ett visst samarbete kring gemensam opinionsbildning. En återkommande diskussion inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen handlar om att man bör satsa mer på utåtriktad debattpåverkan. De organiserade formerna för gemensamma insatser från LO, medlemsförbunden och partiet är dock blygsamma. 10

11 2. Nutida utmaningar för facklig-politisk samverkan Hur ser då förutsättningarna ut för den fackligpolitiska samverkan framöver? Det råder knappast något tvivel om att stora förändringar har skett i samhället sedan efterkrigstidens decennier då samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna formaliserades och var som mest kraftfullt. I kraft av sin storlek och sitt inflytande har arbetarrörelsen i hög grad präglat samhällsutvecklingen. Men LO och socialdemokratin påverkas också av andra aktörers agerande och av omvälvande ekonomiska och politiska strukturförändringar. I vår tid står den facklig-politiska samverkan inför flera utmaningar. Det handlar om förändrade förutsättningar för både fackföreningsrörelsen och socialdemokratin. 2.1 En stark fackföreningsrörelse i motvind Fackföreningsrörelsen har en central roll för socialdemokratins politikskapande och förmåga att vinna gehör. Mot den bakgrunden är senare års utveckling bekymmersam för arbetarrörelsen. LO är fortfarande med internationella mått mätt en exceptionellt stark fackföreningsrörelse, men efter år av medlemstapp och organisatoriska nedbantningar hopar sig flera utmaningar. Ett krympande LO-kollektiv Mellan åren 2006 och 2010 sjönk LO:s medlemsantal från drygt 1,8 miljoner medlemmar till 1,5 miljoner. Andelen arbetare som var med i facket rasade från 77 procent till 69 procent. 11 En central förklaring bakom utvecklingen är förstås den borgerliga regeringens avgiftshöjningar till a-kassan, vilka framför allt drabbar LO-grupperna. År 2010 uppgick den sammanlagda medlemsavgiften i fackförening och a-kassa till ca 700 kronor i månaden för många arbetare. Anders Kjellberg, professor i sociologi och expert på facklig organisering, skriver att aldrig tidigare har ett statligt ingrepp på den svenska marknaden haft en så negativ inverkan på den fackliga organisationsgraden som den borgerliga alliansregeringens radikala förändring av a-kassornas finansiering. 12 Men LO:s medlemstapp beror inte bara på regeringens antifackliga politik. Raset av medlemmar har pågått under en längre tid i mitten av 1990-talet hade LO drygt två miljoner medlemmar även om det accelererat under de senaste fyra åren. Detta handlar till stor del om en strukturell förändring på arbetsmarknaden som innebär att andelen arbetare blir färre medan gruppen tjänstemän växer sig allt större. Tabellen nedan illustrerar denna utveckling tydligt. I början av 1950-talet utgjorde LO-medlemmar - na 78 procent av de fackliga medlemmarna i Sverige. År 2009 hade andelen LO-medlemmar sjunkit till 47 procent medan 50 procent tillhörde antingen TCO eller Saco. 13 Tabell 1. Centralorganisationernas andelar av alla fackliga medlemmar År LO TCO Saco Övriga Samtliga Källa: Kjellberg

12 Att organisationsgraden sjunker har också sin förklaring i LO:s svårigheter att organisera stora arbetargrupper på dagens arbetsmarknad. I takt med att tillfälliga anställningar, oregelbundna arbetstider och bemannings- och entreprenadföretag blir allt vanligare sker en uppsplittring av tidigare sammanhållna löntagarkollektiv. Det utmanar fackets traditionella sätt att arbeta och märks särskilt i de växande privata tjänstenäringarna där många unga människor arbetar. Sedan 1990-talets slut har andelen unga i åldern år som är med i facket gått ner från 69 procent till 48 procent. Svårigheterna att organisera unga människor är särskilt stora i storstäderna. 14 I spåren av en mer globalt rörlig arbetsmarknad har också utländska gästarbetare och papperslösa migranter blivit allt vanligare i Sverige. Inte sällan har LO-förbundens förhållningssätt till dessa grupper varit avvaktande, främst därför att de ansetts utgöra ett hot mot möjligheten att upprätthålla kollektivavtalade löner. På senare år har en omsvängning skett och i dag är inriktningen snarare att finna former för att få med även dessa grupper i den fackliga organiseringen. Sammantaget skulle man lite tillspetsat kunna säga att LO-kollektivet smalnar av klassmässigt från båda hållen dels tappar man medlemmar till tjänstemannafacken i takt med att arbetaryrkena blir färre, dels har man stora problem med att organisera den nya arbetarklassen. Utvecklingen undergräver framför allt LO:s ställning på arbetsmarknaden, men är inte heller oproblematisk utifrån LO:s representativitet och möjligheter att påverka politiskt. Här finns en central aspekt för den facklig-politiska samverkans framtid som vi återkommer till i kapitel 3. LO-förbunden satsar nu målmedvetet på att försöka vända utvecklingen och höja organisationsgraden genom sociala medier, telefonservice och skol- och arbetsplatsbesök. Ett gemensamt delmål är att nå 75 procent till LO-kongressen år Rekryteringen stärks av ett nystartat organiseringsråd, direkt underställt LO:s styrelse. Man för också diskussioner om att försöka utforma ett särskilt förmånligt medlemskap för ungdomar. Svagare facklig organisation LO:s försvagade ställning märks också i den fackliga organisationens utformning, vilket i sin tur påverkar förhållandet mellan LO och Social - demokraterna. Den interna debatten bland fackets och partiets förespråkare för facklig-politisk samverkan har länge kretsat kring hur man kan stärka samarbetets organisatoriska förutsättningar. En vanlig uppfattning är att samverkan måste komma underifrån och att man måste få igång de politiska samtalen på arbetsplatserna. Om arbetarrörelsen blir för centralstyrd och professionaliserad finns det inte längre någon rörelse att tala om, lyder resonemanget. Mot bakgrund av senare års medlemsras och försämrade ekonomi för facket är det dock inte helt enkelt att vända utvecklingen. LO och förbunden tvingas till ständiga rationaliseringar och omorganiseringar som försvagar den fackliga närvaron på arbetsplatserna. Mönstret förstärks av utvecklingen i arbetslivet mot ökat tempo och uppluckrade former. Det finns en risk att facket till slut mest påminner om ett försäkringsbolag, menar en facklig ombudsman och efterlyser en mer medlemsnära organisationsstruktur. Politik får inte bli en fråga för fackliga funktionärer och förtroendevalda, på allt längre avstånd från arbetsplatserna. En omdiskuterad förändring är att flera LOdistrikt har slagits samman till allt större geografiska enheter, samtidigt som medlemmarna blivit färre. En rapport av Bernt Jansson, facklig-politisk ombudsman på Socialdemokraternas partikansli, visar att antalet LO-distrikt minskade från 21 till 13 mellan åren 1996 och T.ex. slogs de tre LO-distrikten i Uppsala län, Östergötland och Sörmland ihop till det geografiskt vidsträckta LO-distriktet Mellansverige i början av I takt med att distrikten blivit allt större har det lokala tvärfackliga arbetet, via så kallade LO-sektioner eller LO-fack, ofta blivit avhängigt enskilda personers engagemang eller helt försvunnit i vissa kommuner. I dag finns det enligt Janssons uppskattning fungerande LO-sektioner i 70 av landets 290 kommuner. I mitten av 1990-talet fanns det en LO-sektion med styrelse och kommittéer i drygt 250 av kommunerna. 12

13 Många LO-förbund har gått liknande öden till mötes med större avdelningar, vilket undergrävt den lokala mobiliseringen. Mellan 1996 och 2010 minskade antalet förbund från 20 till 14, antalet förbundsavdelningar från 664 till 276 och antalet förtroendevalda med fackligt-politiskt ansvar från till Stefan Löfvén, ordförande för IF Metall, är bekymrad över utvecklingen: Vi har ett problem i fackföreningsrörelsen som handlar om att vi inte är så nära som vi har varit förut. Det är för många förbund och även LO-distrikt nuförtiden som är för stora geografiskt. Det är inte så många LO-distrikt kvar och dom täcker stora delar av landet. Många förbund har ju en 8-10 avdelningar och då går det inte att komma nära. Det blir svårare att vara fysiskt nära och synliga i alla kommuner. Och att orka med göra det här med flygbladsutdelning och arbetsplatsbesök och allt. Så det är annorlunda och något vi måste prata om i LO framför allt. En liknande bild ges av Helén Pettersson, socialdemokratisk riksdagsledamot från Västerbotten med lång facklig bakgrund. Hon beskriver hur avsaknaden av en fungerande tvärfacklig organisation leder till att den lokala facklig-politiska samverkan i dag ofta blir en ad hoc- och slumpmässig process, som i bästa fall involverar de större förbunden på orten: Det finns inte den här naturliga samverkanspartnern som partiet har haft tidigare. Förut var det självklart att arbetarekommunen vände sig till LO-sektionen. Man hade sitt fackliga utskott och hade diskussioner däremellan. Men det där finns ju inte längre. Sen kan det väl fungera lite olika på olika ställen, med förbundens kommittéer och så, men den gängse bilden är att det inte funkar. LO:s försvagning har också fått några partiföreträdare att fundera kring vad Socialdemokraternas nära band med LO innebär för partiets möjligheter att vinna röster och medlemmar. Den tidigare partisekreteraren Lars Stjernkvist, i dag kommunalråd i Norrköping, följde valrörelsen 2010 utifrån partiets synvinkel och kunde konstatera att den fackliga mobiliseringen på arbetsplatserna var svagare än under tidigare valrörelser. Utvecklingen är inte oproblematisk för partiets möjligheter att vinna väljarstöd, resonerar Stjernkvist: LO är inte längre samma starka organisation. Många LO-förbund tappar medlemmar och under valrörelsen blev det också tydligt att fackets kanaler till arbetsplatserna har försvagats. Antalet arbetsplatsbesök var färre än någonsin, i alla fall i vår kommun. Jag vill inte låta pessimistisk, men man tar en risk om man förlitar sig på någon annans organisation som successivt försvagas. Till problembilden hör också att fackens geografiska organisering på flera håll i landet inte stämmer överens med Socialdemokraternas och den representativa demokratins uppbyggnad, något som många menar gör det svårare att verka tillsammans. Denna problematik är dock inte ny och ska kanske inte tillmätas för stor betydelse. Redan i en rapport om det lokala facklig-politiska samarbetet till partikongressen 1984 konstateras att strukturförändringar inom såväl partiet som fackföreningsrörelsen har medfört att organisationsgränserna geografiskt inte längre sammanfaller och att en bättre samstämmighet bör eftersträvas. 16 En annan återkommande diskussion handlar om att den ideologiska fackliga utbildningen har varit eftersatt i flera LO-förbund under talet, såväl för medlemmar som för förtroendevalda. Flera fackliga företrädare pekar på hur borgerliga regeringar har försämrat förutsättningarna för facklig utbildning genom att t.ex. ta bort underlaget för fackliga studier såsom dagstudiestöd och internatbidrag. Det senaste angreppet var ett försök att lagstifta bort LOkongressens beslut om att alla nya fackmedlemmar ska erbjudas facklig introduktion inom sex månader. Efter kritik från flera fackliga organisationer fick dock regeringen till slut backa. Under senare år har flera LO-förbund, däri - bland IF Metall, Kommunal och Handels, gjort målmedvetna satsningar på att stärka medlemsutbildningen. 13

14 2.2 Efter arbetsgivarnas strategibyten LO:s och socialdemokratins möjligheter att agera hänger också samman med hur förhållandet mellan arbetsmarknadens parter fungerar. Facklig-politisk samverkan kan inte förstås utan att väga in det faktum att den socialdemokratiska politiken utformades utifrån en brett accepterad balans mellan arbete och kapital med starka huvudorganisationer. Ett fundament i denna nationella klasskompromiss var 1938 års Saltsjöbadsavtal som lade grunden för en centraliserad kollektivavtalsmodell. Men denna maktbalans, som låg bakom välfärdsstatens framväxt, har rubbats till kapitalets fördel. Förändrade partsförhållanden Förändringen tar sin början på 1970-talet då framgångssagan med goda partsrelationer och ständig tillväxt bryts, och en mer konfliktfylld era tar vid. 17 Under 1980-talet förändras partsförhållandena ytterligare till följd av att arbetsgivarparten byter taktik. SAF börjar omvärdera sin korporativa praktik, med centrala löneförhandlingar och representation i arbetsmarknadsorgan, och ställa krav om ett avtalssystem med större lokalt utrymme för individuella löner. 18 Till slut, i början 1990-talet, bryter de centrala förhandlingarna helt samman och SAF tar adjö av korporativismen genom att dra tillbaka all styrelserepresentation. Utvecklingen innebär att LO:s motpart blir mindre tydlig, vilket även väcker frågor kring den egna organisationens fortsatta roll. Medan arbetsgivarparten riktar in sig på lobbying och opinionsbildning kämpar LO för att bevara en centraliserad och kompromissinriktad modell. 19 Förändringarna hänger i hög grad samman med vad som sker på global nivå. Det handlar om en upplösning av nationellt formerad ägarmakt som gör att det, som de socialdemokratiska debattörerna Örjan Nyström och Anders Nilsson påpekar, inte längre på samma sätt finns någon chef för den privata sektorn för LO att träffa överenskommelser med. 20 Medan fack och politik fortsätter att i första hand agera på nationell nivå har produktionen blivit rörlig över gränserna och kapital- och valutamarknaderna avreglerats. Ingemar Lindberg, tidigare LO-utredare, ser en 14 global maktförskjutning från arbete till kapital, vilket tydligast märks i att löneandelen har pressats ner. Den nationella löneförhandlingens roll har snävats in och sker inte längre i samspel med en regeringsstyrd makroekonomisk politik. Lindberg menar också att en ökad politisk acceptans för högre arbetslöshet har försvagat de anställdas position i förhållande till arbetsgivarna. 21 På senare tid har Industriavtalet fungerat som en ramöverenskommelse för löneförhandlingar i Sverige. Detta samarbete har innefattat industri - förbunden inom LO, TCO och Saco, med motparter på arbetsgivarsidan. De flesta är ense om att Industriavtalet överlag har haft en stabiliserande effekt på svensk lönebildning och genererat reallöneökningar. Samtidigt finns det inre spänningar inom LO-familjen, där de skyddade och kvinnodominerade tjänste- och offent liga sektorerna är kritiska till att industrin får gå först i förhandlingarna. En ständig fråga är om den parallella LO-samordningen och Industriavtalet kan leva sida vid sida. Från arbetsgivarhåll, i synnerhet från Teknikföretagen, finns en kritik mot LO-förbundens samordning, som man menar spelar för stor roll och bevarar en slags centralisering av avtalsrörelsen. Flera fackliga företrädare vittnar också om en ökad stridslystnad från näringslivets företrädare gentemot facket under senare år. Den uppskruvade agitationen för sänkta lägstalöner från tjänstearbetsgivarna i Almega tas upp som exempel. En annan händelse som nämns är Svenskt Näringslivs uppmaning till alla sina medlemsföretag under valrörelsen 2010 om att inte tillåta politiska möten på arbetstid eller utdelning av politisk information. 22 Hans Tilly, ordförande i Byggnads, är kritisk till motpartens agerande som han menar hade varit omöjligt för några decennier sedan: Vi har arbetsgivare på byggsidan i dag som förbjuder oss att ha politiska möten på arbetsplatserna, något som för år sedan hade varit en omöjlighet för en arbetsgivare att säga. Nu kan de ju inte hindra mig från att komma in på arbetsplatserna, för jag kommer som facklig företrädare. Men en politiker får ju ofta inte komma in längre.

15 Till bilden av hur de institutionella förhållandena har förändrats hör också att den politiska makten i dag ligger hos en borgerlig regering som säger sig värna den svenska avtalsmodellen, men agerar precis tvärtemot. När problem i arbetslivet påtalas hänvisar man till arbetsmarknadens parter, samtidigt som man tillsammans med näringslivets organisationer försöker försvaga LO-förbundens positioner. Den införda differentieringen av avgifter till a-kassorna är ett tydligt exempel på hur regeringen aktivt undergräver en samordnad fackföreningsrörelse. Den minskande fackliga organisationsgraden har också medfört att arbetsgivarna i dag faktiskt är bättre organiserade, sett till organisatoriskt medlemskap, än löntagarna. 23 Makten över debatten En stor utmaning för arbetarrörelsen, och kanske särskilt för facket, handlar också om möjligheterna att påverka samhällsdebatten. I spåren av 1960-talets politiska radikalisering valde även de organiserade arbetsgivarintressena att göra enorma investeringar i opinionsbildning för att försöka bryta den socialdemokratiska hegemonin. 24 I dag ser vi resultatet i det breda spektrum av aktörer som på olika sätt agerar opinionsbildare i högerns och näringslivets intresse: Svenskt Näringsliv, Ratio, Timbro, Centrum för rättvisa, Ung Företagsamhet, Stiftelsen Fritt Näringsliv, Den nya välfärden, Magasinet Neo, Institutet mot mutor, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), Stockholms Handelskammare, Captus, Skattebetalarnas förening och Handelns utredningsinstitut, för att ge några exempel. 25 Mycket talar för att strategin har varit framgångsrik. När SOM-institutet vid Göteborgs universitet frågade svenskarna om deras förtroende för 21 samhällsinstitutioner hamnade facken näst sist, endast EU-parlamentet hade lägre tilltro. 26 Troligen är LO-förbunden särskilt misstrod da, men tillståndet tycks vara signifikativt för hela fackföreningsrörelsen. Den bedömningen gör i alla fall Daniel Lind, chefsekonom på TCO-förbundet Unionen, som uppmärksammar läget i en debattartikel. Lind refererar också till annan forskning som visar att allt färre tycker att löntagarnas villkor är beroende av fackens arbete. Endast en av tio tror att fackens betydelse 15 för löntagarna och fackens ställning som samhällspolitisk aktör kommer att stärkas. Daniel Lind kopplar det låga förtroendet till arbetsgivarnas kraftfulla opinionssatsningar sedan talet, och menar att facket i dag står inför ett ödesdigert val: Delvis som ett resultat av arbetsgivarnas systematiska opinionsarbete är det facken som i dag står vid ett vägskäl. Antingen väljer vi att genom satsning på långsiktig opinionsbildning försöka förändra värderingsklimatet i facklig riktning eller så väljer vi att acceptera utvecklingen som ofrånkomlig. 27 I den senaste valrörelsen blev maktförskjutningen i debatten till näringslivets och högerns fördel kanske tydligare än någon gång tidigare. Målinriktad lobbying från intresseaktörer som Almega och Villaägarna bidrog, tillsammans med en tjänstvillig borgerlig dagspress 28, till att övre medelklassfrågor som avdrag för hushållsnära tjänster och fastighetsskatt fick stort utrym - me i debatten, medan krav på bättre trygghetsförsäkringar stämplades som bidragspolitik. Samtidigt ska man vara lite försiktig med historieskrivningen. Det är knappast så att det fanns en tid innan 1970-talets mitt när LO och socialdemokratin alltid kunde sätta agendan. Kapitalets intressen var starka även innan SAF:s opinionsbildningsoffensiv och även om Socialdemokraterna hade regeringsmakten under drygt 40 år var valutgångarna långt ifrån givna och den borgerliga oppositionen periodvis stark. Man bör också vara medveten om att det har legat i högerns intresse att sprida bilden av social demokratins och LO:s maktfullkomlighet, inte sällan med udden riktad mot det facklig-politiska samarbetet. Men att något har hänt som försvagar arbetarrörelsens inflytande i debatten torde stå utom allt tvivel, och är också ett problem som flera intervjuade inom facket och socialdemokratin återkommer till. En aspekt som tas upp är att LO:s roll i samhällsdebatten har blivit svagare i dagens medialiserade tid. Facket väntade för länge med att agera utifrån de nya förutsättningarna och har sedan dess haft en tendens att hamna i försvarsställning, lyder resonemanget. Flera menar att socialdemokratin behöver en offensiv fackföreningsrörelse som kan driva på partiet från

16 vänster och bredda debatten, på samma sätt som Moderaterna i dag har stor nytta av alla opionsbildare som ligger till höger om den borgerliga regeringens politik och hjälper till att flytta politikens mittfåra i borgerlig riktning. Sandro Scocco, med ett förflutet som LO-ekonom, påpekar i en intervju i SvD att LO av hävd varit en analytisk kraft bredvid partiet, men att det i dag inte finns samma tydlighet och samma resurser för att göra analysarbete. Enligt Scocco har nästa LO-ordförande en viktig uppgift i att återupprätta utredningsverksamheten i andan från Rudolf Meidner, Anna Hedborg och PO Edin. 29 En liknande slutsats dras av Karl-Petter Thorwaldsson, förbundsordförande för ABF och verksam inom IF Metall. Han menar att både LO och medlemsförbunden måste våga bli mer utmanande, inte minst mot Socialdemokraterna, i det borgerliga debattläge som råder i dag: Det som behövs i detta läge är att både LO och förbunden driver på debatten. Jag ser för få tecken på det. Man är ofta för defensiva och uppfattas företräda sjuka och arbetslösa, i stället för att vara löntagarnas främsta företrädare. Och vad jag vet så har inte LO ens någon större utredning på gång inför nästa kongress. Det krävs djärvare tag och mer idédebatt. Facken borde presentera egna idéer för en ny näringspolitik eller en ny a-kassa. LO startade i början av 2010 en stor medieutredning som ska se över opinionsbildningen, förbundens informationsarbete och de fackliga tidningarna. Efter bl.a. försäljningar av aktier i Aftonbladet förfogar organisationen i dag över en mediefond med uppskattningsvis miljoner kronor. Men i vad mån LO kan påverka samhällsdebatten framöver handlar också om vilken roll som medlemsförbunden vill ge LO:s centrala kansli. Samtidigt som flera förbundsföreträdare anser att LO måste höras och synas mer, pågår en tydlig utveckling mot självständigare medlemsförbund. 2.3 Ett förändrat politiskt landskap Den facklig-politiska samverkan mellan LO och Socialdemokraterna måste alltid bottna i att fackets medlemmar vill stödja och samarbeta med partiet. På motsvarande sett måste socialdemokratin se värdet av att ha särskilt starka band till LO. I ett förändrat politiskt landskap är detta förhållande kanske inte lika självklart som tidigare. Minskade partilojaliteter Enligt den mytomspunna historieskrivningen har LO-medlemmarnas stöd till Socialdemokraterna i princip alltid kunnat tas för givet. Faktum är dock att det redan i början av 1900-talet fanns en tveksamhet hos flera av de större LO-förbunden inför ett närmare samarbete med partiet. Skälet var att alltför tydliga partipolitiska kopplingar befarades minska arbetares vilja att gå med i facket. 30 Med facit i hand vet vi att detta inte blev någon stor fråga för LO under de efterföljande årtiondena. Banden mellan fack och parti stärktes gradvis och på 1960-talet röstade 16 över 80 procent av LO-medlemmarna på Social - demokraterna. I dag visar flera undersökningar att stödet för den facklig-politiska samverkan är långt ifrån självklart bland LO-medlemmarna. Tabellen på nästa sida baseras på en undersökning som LO med jämna mellanrum har beställt från Statistiska centralbyrån sedan 1980-talet uppgav 61 procent av medlemmarna att samarbetet borde öka eller vara oförändrat, 23 procent att det borde minska eller upphöra och 16 procent att de var osäkra. Arton år senare kan två tydliga förändringar noteras. Andelen som tycker att samarbetet borde öka eller vara oförändrat har sjunkit till 41 procent medan andelen osäkra har ökat till 36 procent. 31 Vad som inte framgår av statistiken är hur inställningen till samarbetet ser ut bland fackets presumtiva medlemmar, de oorganiserade, vilka blir allt fler när organisationsgraden sjunker. En valanalys som LO-distriktet i Stockholms län

17 Tabell 2. Förändringar i synen på samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna LO-medlemmar Samarbetet bör: Bör öka Bör vara oförändrat Bör minska Bör upphöra Vet ej Summa Källa: LO 2007 gjorde efter valet 2010 visar att endast en av tio ickeorganiserade LO-arbetare i Stockholm an - ser att LO bör samarbeta med Socialdemokraterna. 32 Från LO:s sida konstaterar man självkritiskt att man måste bli bättre på att förklara varför facket måste påverka politiken och varför just Socialdemokraterna är den bästa samarbetspartnern. Vanliga slutsatser är att utbildningsinsatserna måste stärkas och att mer opinionsbildning krävs. Samtidigt framhåller man att facklig-politisk samverkan bygger på kraftfulla kongressbeslut enligt demokratisk ordning. Ulla Lindqvist, LO:s vice ordförande, får ibland bemöta olika opinionsundersökningar som pekar på att många LO-medlemmar är kritiska till samarbetet. I LO-tidningen november 2010 kommenterar hon en SIFO-undersökning som visar att bara tre av tio LO-medlemmar anser att LO ska fortsätta att ge pengar och annat stöd till enbart Socialdemokraterna: Skulle det se ut så här, så skulle vi så småningom få förslag på kongressen om att ändra den facklig-politiska samverkan. Det har vi inte fått, utan snarare förslag om ännu starkare samverkan med Socialdemokraterna. 33 Oavsett vilken betydelse vi tillskriver nämnda mätningar finns det andra, mer övergripande, förändringar som är desto svårare att bortse ifrån när man diskuterar vilket stöd Socialdemokraterna åtnjuter bland dagens arbetare och LOmedlemmar. Inte minst vet vi att förhållandet mellan svenskarna och de politiska partierna har förändrats under de senaste 50 åren. En sådan förändring handlar om en minskad partiidentifikation, alltså att de politiska partiernas känslomässiga grepp om väljarna blir svagare och svagare. Statsvetarna Henrik Oscarsson och Sören Holmberg pekar på att andelen partiidentifierade väljare i Sverige i dag är lägre än i de flesta andra västdemokratier. För femtio år sedan uppgav halva väljarkåren att de var starkt övertygade anhängare av något parti. Vid valet 1968 hade andelen minskat till 39 procent och 2006 till knappa 15 procent. En följd av den minskade partiidentifikationen är att vi har fått fler partier och att partibytarna har ökat kraftigt. I valet 2006 röstade 37 procent av väljarna på ett annat parti än i det föregående valet. Motsvarande andel 1960 var 11 procent. Även klassröstningen har försvagats över tid, det vill säga att olika sociala klasser tenderar att stödja olika politiska partier. I Sverige har detta mönster varit mycket tydligt. Arbetare har i hög utsträckning röstat socialistiskt medan högre tjänstemän, företagare och bönder röstat mer borgerligt. Fortfarande är klassröstningen högre i Sverige än i de flesta andra jämförbara länder, men i jämförelse med 1950-talet har den sjunkit påtagligt. 34 Figur 1 på nästa sida visar hur Socialdemokraternas väljarandel utifrån facklig huvudorganisation har förändrats sedan valet Den mest tydliga förändringen över tid är nedgången bland LO-medlemmar. Mellan 1982 och 2010 har Socialdemokraternas stöd bland LO-medlemmar fallit från 71 procent till 51 procent

18 Figur 1. Socialdemokraternas väljarstöd utifrån facklig centralorganisation n riksdagsvalen a Källa: Kriskommissionens valanalys 2010/VALU Samtidigt behöver inte utvecklingen betyda att LO-medlemmarna har gått till höger på den politiska skalan. Stefan Svallfors, professor i sociologi, har undersökt svenskarnas syn på välfärdsstaten sedan 1980-talet och konstaterar att arbetare snarare går mer åt vänster i sina politiska åsikter. Ett intressant mönster i Svallfors studier är även att tjänstemännen verkar närma sig arbetarnas politiska värderingar. Enligt Svallfors är tre av fyra svenskar positiva till att betala mer i skatt om pengarna går till skola, sjukvård och äldreomsorg. De flesta anser också att det är det offentliga som ska sköta dessa uppgifter, medan fler privata sjukhus och mer egenfinansiering ses som fel väg att gå. 36 Kanske ska den svagare kopplingen mellan LOkollektivet och socialdemokratin snarare ses i ljuset av de politiska partiernas utveckling. Sedan socialdemokratins gyllene era har de traditionella folkrörelsepartierna blivit allt mer toppstyrda, professionaliserade och kampanj orienterade. I en medialiserad tid är partierna inte lika beroende, som för cirka trettio år sedan, av medlemmarnas roll som budbärare och opinionsmätningsinstrument. Partierna har också blivit mindre ekonomiskt beroende av medlemmarna till följd av att det offentliga partistödet har ökat i omfattning. 37 Möjligen skymtas ett trendbrott efter 2010 och 2011 års valrörelser, där Obama-inspirerat gräsrotsarbete som dörrknackning och telefonuppvaktning användes flitigt av flera partier. Sett över tiden har dock partiernas folkrörelseideal tynat. Att denna utveckling får konsekvenser för den facklig-politiska samverkan, vilken länge byggde på att facket utgjorde ett slags lokal mobiliseringsstruktur åt partiet, är nog ingen djärv gissning. Sannolikt kan t.ex. partiets nedprioritering av den facklig-politiska arbetsplatsorganisationen i början av 1990-talet ses som ett led i denna utveckling. Partiet tycker sig kanske, krasst uttryckt, helt enkelt inte vara lika beroende av fackets fotarbete och representation längre. Till bilden hör också att den kollektivistiska demokratisyn som länge präglade svensk politik har förändrats. Maktutredningen 1990 pekade på ett uppbrott från en kollektivistisk till en mer 18

19 individorienterad demokratisyn i Sverige, vilket innebar en frigörelse från kollektiva politiska bindningar till ett större inslag av individuella politiska uttryck. 38 Vidare har samhälleliga identiteter såsom kön, ålder, etnicitet och sexualitet fått en mer framskjuten roll i politiken än klasstillhörighet. Dessa utvecklingar behöver förstås inte per automatik innebära ett minskat stöd för socialdemokratin bland arbetare, långt ifrån. Däremot bör rimligen tiden med kollektivanslutning och krav på partilojalitet i LO-leden ses som förlegad. I en intervju till LO:s valanalys berättar Sandra Viktor, ungdomssekreterare på LO, att Miljöpartiet och Vänsterpartiet ofta blir mer accepterade i unga LO-medlemmars ögon än Socialdemokraterna. Flera handledare på LO-distriktens kurser för unga medlemmar är sympatisörer till Mp eller V, och inte i första hand till S. 39 Politik är inte heller alltid samma sak som partipolitik. I dag finns det flera sociala rörelser utanför partipolitikens ramar som attraherar många människor, inte minst ungdomar. Flera menar att arbetarrörelsen har potential att utveckla kontakterna med dessa. T.ex. har LO-förbundet Livs samarbetat med miljörörelsen kring frågor om småskalig livsmedelsproduktion. Även LOdistriktet i Stockholms län valde efter valet 2006 att söka nya kontakter utanför sedvanliga gränser. Bl.a. har LO-distriktet genomfört aktiviteter med Gemensam välfärd, ett partipolitiskt obundet nätverk mot privatiseringar i välfärden. Från löntagarperspektiv till medelklassjakt? Om vi betraktar den facklig-politiska samverkan utifrån Socialdemokraternas perspektiv, så är det inte bara LO:s organisatoriska styrka som påverkar partiets möjligheter att vinna röster och därmed förverkliga sitt politiska program. LO och Socialdemokraterna är också för sina syften beroende av delvis olika sociala baser, något som har blivit allt tydligare i takt med att samhället har förändrats. Medan LO i första hand representerar sina medlemmar i de traditionella arbetarleden har partiet byggt sina valframgångar på att kunna tilltala även andra grupper. Redan 1928 tog Per-Albin Hansson ett steg bort från klasskampspolemiken och lanserade den brett omfamnade idén om Folkhemmet, som uttryck för breda befolkningsgruppers intressen. På 1950-talet vässades strategin ytterligare då en tilltagande strukturomvandling på arbetsmarknaden medförde ökat välstånd och framväxten av nya tjänstemannagrupper. På ett partistyrelsemöte 1956 framhöll Tage Erlander de utmaningar som samhällsutvecklingen innebar för socialdemokratin: Vi framstår klart som industriarbetarpartiet. Men vi skall ha klart för oss att detta icke räcker för att få majoritet bland väljarna. Tvärtom medför strukturförskjutningen i samhället att tjänstemannagrupperna alltmer ökat i antal och betydelse. Skall vi kunna behålla ett dominerande inflytande i svensk politik, måste vi kunna vinna tjänstemännen för vår politik. 40 Under efterkrigstiden blev partiets strategi att ytterligare tona ned arbetarretoriken och i stället utvecklas till ett bredare löntagarparti. Genom generella reformer, inte minst ATP-systemet, lyckades Socialdemokraterna balansera sin agen da så att den både tillgodosåg arbetarrörelsens intressen och fick stöd från växande tjänstemannagrupper. 41 Med stort intresse följde man också framväxten av tjänstemännens fackliga organisationer och påbörjade en uppbyggnad av speciella tjänstemannaföreningar inom partiet. Strategin var framgångsrik: trots färre arbetare i landet och minskande klassröstning ökade den svenska socialdemokratin sina väljarandelar under 1960-talet! 42 Men frågan är hur denna balansgång ser ut på 2000-talet, när andelen arbetare är ännu mindre och färre LO-medlemmar röstar på partiet? Figur 2 på nästa sida visar hur Socialdemokraternas väljarkår förändrades mellan riksdagsvalen 1976 och 2006 utifrån andelen arbetare och tjänstemän. Den främsta förklaringen till att den typiska socialdemokratiska väljaren i dag snarare är tjänsteman än arbetare hittas i arbetsmarknadens förändrade sammansättning. Det finns helt enkelt fler tjänstemän än arbetare nuförtiden. 43 I riktlinjerna till Socialdemokraternas partikongress 2009 framhålls betydelsen av att utveckla samverkan mellan partiet, LO och dess medlemsförbund. Samtidigt hörs ekot av Erlanders 19

20 Figur 2. Socialdemokraternas väljare utifrån arbetare och tjänstemän n riksdagsvalen s Källa: Oscarsson s son & Holmberg 2008 analys om behovet av att vinna andra grupper än de traditionella kärnväljarna: Vi ser att löntagarkollektivet förändras och att majoriteten av löntagarna i dag är tjänstemän och/eller akademiker. Dessutom startas runt om i Sverige socialdemokratiska småföretagarföreningar. Därför ska partiet även vända sig till tjänstemannaförbundens medlemmar och till småföretagare. 44 Men hur detta bäst görs verkar det råda delade meningar om. Flera av de intervjuade reflekterar kring valrörelsen 2010 och menar att svensk politik alltmer har kommit att präglas av tanken att olika grupper måste identifieras och mötas med olika politik. Framför allt har partierna blivit intresserade av att vinna storstädernas medel - klass, vars röster framställs som avgörande för vem som får regeringsmakten. Ett annat exempel är Mona Sahlins hyllande av småföretagarna som vår tids hjältar i slutet av 1990-talet. LOgruppernas villkor har däremot inte varit lika högt prioriterade. Ulla Lindqvist resonerar kring 2010 års valrörelse och antyder att Socialdemokraternas olika väljarfokus inte var oproblematiskt ur ett fackligt perspektiv: Om man såg på den valplattform som Socialdemokraterna antog, så fanns där två spår. Dels skulle man ju nå kärntrupperna, men sen måste man också nå nya grupper. Och framför allt i början av valrörelsen tänkte man kanske för mycket på att nå ut med politik som man tror att dom nya attraheras av, och inte de kärnfackliga frågorna. Sen förändrades det på slutet. Men då var det kanske för sent. Man skulle ha gjort det tidigare, tror jag. Andra fackliga röster är mer direkt kritiska till att partiet, som de beskriver, inte längre lyssnar på LO. Fackliga företrädare i Stockholm vittnar om hur socialdemokrater med LO-tillhörighet kan känna sig utanför på möten som domineras av välutbildade partimedlemmar, vana vid att uttrycka sig i tal och skrift. Intervjuer med lokala företrädare för IF Metall i Malmö, Kommunal i Västra Götaland och Handels i Umeå pekar alla på att det finns en facklig vilja att stärka samarbetet med Socialdemokraterna, men att det ömsesidiga intresset från partiet ofta saknas. En 30-årig Handelsmedlem i Umeå drar 20

SAMVERKAN INTE SAMMANBLANDNING

SAMVERKAN INTE SAMMANBLANDNING rapport nr 38/2011 SAMVERKAN INTE SAMMANBLANDNING En rapport om förändrade villkor för facklig-politisk samverkan Av Johan Rydstedt Rapporten Samverkan, inte sammanblandning" utgiven av Arbetarrörelsens

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av Kort om: kort om R apport 3 av 7 27 3 RappoRt 3 av 7 27 En sammanfattning av den tredje rapporten Omkring 157 LO-medlemmar har ett eller flera fackliga förtroende. Det fackliga arbetet bygger mycket på

Läs mer

Stockholms läns partidistrikt 2.0

Stockholms läns partidistrikt 2.0 Stockholms läns partidistrikt 2.0 Partidistriktets valanalys konstaterar : Det behövs en betydligt större regional kraftsamling. Relationen mellan arbetarekommunerna och partidistriktet måste klarläggas.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Medlemsutvecklingsstrategi

Medlemsutvecklingsstrategi Stockholm 2013-11-19 Åsa Olsson Folkrörelse & kampanj Medlemsutvecklingsstrategi Medlemsutvecklingsstrategi 2014-2024 Under valåret 2014 kommer vi att sätta fokus på värvningsfrågan eftersom det är ett

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Så påverkar du politiken! FLER LO-MEDLEMMAR I POLITIKEN. En tidning om facket och politiken från LO våren 2002

Så påverkar du politiken! FLER LO-MEDLEMMAR I POLITIKEN. En tidning om facket och politiken från LO våren 2002 En tidning om facket och politiken från LO våren 2002 100 000 FLER LO-MEDLEMMAR I POLITIKEN Så påverkar du politiken! VÅGA FRÅGA VÄRVA MEDLEMMAR DU BEHÖVS MÅNGA VILL VARA MED Våra medlemmar är värda mer!

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen Byt regering för jobb och välfärd LO-förbundens medlemmar är elektriker, svetsare, undersköterskor, servitriser, murare och kassörskor. Vi serverar

Läs mer

Lerum , distriktsstyrelsens förslag till. Verksamhetsplan 2017

Lerum , distriktsstyrelsens förslag till. Verksamhetsplan 2017 Lerum 2016-10-17, distriktsstyrelsens förslag till Verksamhetsplan 2017 Som grund för verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Västra Götalands Västra ligger det som fastställs som partidistriktets uppgift

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Demokrati utan partier?

Demokrati utan partier? S Slutsatser och sammanfattning Demokratirådets rapport 2000 Demokrati utan partier? SNS Demokratiråd Demokratirådet består av fristående forskare som på SNS uppdrag presenterar begrepp, analyser och resultat

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012 Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Utbildningar hösten 2016

Utbildningar hösten 2016 STUDIEPLAN HT 2016 Utbildningar hösten 2016 September 5 september Inspirationskväll tema Arbete Plats: Kristianstad 7 september Inspirationskväll tema Arbete Plats: Landskrona 17 september Medlemsutbildning,

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID MITT SVERIGE VÅR FRAMTID INNEHÅLL SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...5 INTERVJU: HEJ SEKO SÖDRA...6 RESULTAT...7 ARBETSGIVAREN SKA INTE KUNNA STAPLA KORTA VISSTIDSANSTÄLLNINGAR PÅ VARANDRA...7 NÄR MÄNNISKOR

Läs mer

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Medlemsundersökning 2012 S Utgåva 1 2013-01-04 2 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Presentation av resultat från medlemsundersökningen Förord S genomförde vid årsskiftet 2008/2009 en undersökning

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017

VERKSAMHETSPLAN 2017 Förslag till val VERKSAMHETSPLAN 2017 Valförberedelser Under 2016 passerades halvtid i mandatperioden. De första åren efter vår valseger 2014 har på många sätt varit fokuserat på att med gott resultat

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Handslag för ett framtidsparti

Handslag för ett framtidsparti Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Motioner till Partikongressen 2015

Motioner till Partikongressen 2015 SOCIALDEMOKRATERNA Motioner till Partikongressen 2015 Framtidens folkrörelse REPRESENTANTSKAPSMÖTE 29 JANUARI 2015 Finansiering av den sociala ekonomin och idéstyrda sektorn (bland annat folkrörelser).

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014 KONGRESSBLADET 13 juni 2014 Sveriges näste statsminister besökte kongressen Under fredagseftermiddagen kom Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven till Byggnads kongress. Han talade om arbetsrätt

Läs mer

LO-Facken i Kristianstads Socialdemokratiska Förening

LO-Facken i Kristianstads Socialdemokratiska Förening LO-Facken i Kristianstads Socialdemokratiska Förening Årsberättelse 2014 Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Godkännande av dagordning 3. Val av 2 st justeringsmän tillika rösträknare 4. Val av ordförande till

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

När delegationens medlemmar ska gör anföranden mejlas texten till richard.rosander@socialdemokraterna.se. De kommer läggas ut, i huvudsak på FB.

När delegationens medlemmar ska gör anföranden mejlas texten till richard.rosander@socialdemokraterna.se. De kommer läggas ut, i huvudsak på FB. Syftet med kommunikationen är att informera både medlemmar och allmänhet om delegationens arbete. Kommunikationen kommer inrikta sig på egna kanaler då medieutrymmet är begränsat. All kommunikations ska

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016/2017

Verksamhetsinriktning 2016/2017 Förslag till: Verksamhetsinriktning 2016/2017 Förord En verksamhetsinriktning beskiver uppgifter, mål och prioriteringar för vår organisation. Hur vi når målen och vilka metoder vi använder redovisas i

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Organisatoriskt handlingsprogram

Organisatoriskt handlingsprogram Organisatoriskt handlingsprogram SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Förslag på organisatoriskt handlingsprogram Bakgrund Ett omfattande arbete med att stöpa om form och innehåll gjordes till kongressen 2013.

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

O. Organisation och stadgar

O. Organisation och stadgar O. Organisation och stadgar Organisatoriska handlingsprogrammet 453 Ändring bildningsnivåer Att under den första rubriken som lyder skola, sista stycket andra meningen, ändra lydelsen Genom aktiv bildning

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer